- English-Pali Dictionary -

English-Pali Dictionary
by Metta Net, Sri Lanka

  A     B     C     D     E     F     G     H     I  
  J     K     L     M     N     O     P     Q     R  
  S     T     U     V     W     X     Y     Z  

Last updated: 2005-25-03

Dictionary Information

This dictionary is provided to this website by courtesy of the people who created it and worked on it. Its original form is a program stored at Metta Net, http://www.metta.lk/, who allowed this dictionary to be posted here.

Note that the dictionary is copyrighted. It is provided for free distribution on a non-profit, non-commercial basis. This dictionary is based on the Concise Pali-English and English-Pali Dictionary by Venerable A.P. Buddhadatta Mahathera. It is a dictionary for beginners to help one get started on learning Pali and then move on to more comprehensive dictionaries.

Below is the list of people who created and worked on it:

Phra Acan Sau of Malaysia,
Ven. Rahula of Nepal,
Ven. Dhammapala of Malaysia,
Ven. Dhamma Jyoti of India,
Ven. Mon Dhammadinna of Myanmar,
Ven. Sao Suvan of Myanmar,
Phra Maha Anucha of Thailand,
Phra Maha Phichit of Thailand,
Phra En Piang of Malaysia,
Ven. Kolita of Nepal,
Ven. Saddhatissa of Nepal,
Ven. Phuntsok of India,
Ven. Sheelaratna of India,
Ven. Sao Sutananda of Myanmar,
Ven. Sao Sukhaminda of Myanmar,
Ven. Sao Aggavamsa of Myanmar,
Ven. Sao K.H. Nyaninda of Myanmar,
Ven. Sao Pannavamsa of Myanmar,
Ven. Ashin Manijoti of Myanmar,
Ven. Sao Pannananda of Myanmar,
Ven. Sao Indobhasa of Myanmar,
Ven. Indasilo of Indonesia and
Indika Rohan Peiris.

-ooOoo-

Alphabet and Pronunciation

Alphabet:

The Pāḷi alphabet consist of 41 letters: 8 vowels, the niggahīta (ṁ), and 32 consonants.

Vowels: a, ā, i, ī, u, ū, e, o
Niggahīta: ṁ
Consonants: k, kh, g, gh, ṅ, c, ch, j, jh, ñ, ṭ, ṭh, ḍ, ḍh, ṇ, t, th, d, dh, n, p, ph, b, bh, m, y, r, l, ḷ, v, s, h

Pronunciation: (pronounced similar to the example)

a as in but, hut; a in banana
ā as in father, cart, heart
i as in bit, tip, it
ī as in machine, keen, clean
u as in put, foot, push
ū as in rude, boot, youth
e as in way, fade, cape (long always except before a double consonant in which it is short - as in bed, bet, head)
o as in home, bone, know (long always except before a double consonant in which it is short as in not, saw, all)

ṁ as ṅ or m - pure nasal without release through the mouth (It is
most characteristically stated as a humming sound produced when the
vocal cords are vibrating and the air is emitted through the nose
only. There are two prominent pronunciations which depends on the
community).

k as in skin, cook, candle
kh as in king, backhand
g as in girl, good, gift
gh as in log-head, big-house
ṅ as in sing, finger, ink
c as in choose, chin, discharge
ch as in ranch-house, ranch-hand
j as in jug, gem, judge
jh as in hedge-hog
ñ as Spanish señor
ṭ as t but with the tongue tip curled back just under the hard palate (retroflection)
ṭh as th but with the tongue tip curled back just under the hard palate (retroflection)
ḍ as d but with the tongue tip curled back just under the hard palate (retroflection)
ḍh as dh but with the tongue tip curled back just under the hard palate (retroflection)
ṇ as n but with the tongue tip curled back just under the hard palate (retroflection)
t as in stay, stand (but with the rip of the tongue at the back of the teeth)
th as in light-house, ant-hill (but with the rip of the tongue at the back of the teeth)
d as in dog, dirt, door (but with the rip of the tongue at the back of the teeth)
dh as in mad-house, red-house (but with the rip of the tongue at the back of the teeth)
n as in name, north, no (but with the rip of the tongue at the backof the teeth)
p as in space, spend
ph as in top-hat, upheavel, uphill
b as in bag, born, bed
bh as in lab-host, rub-hard
m as in him, mother, map
y as in yes, year, you
r as in ram, ring, roam (pronounced smoothy and similar to english r, retroflex prositioning)
l as in lamp, light
ḷ same as l but with the tongue tip curled back just under the hard palate (retroflection)
v a labiodental approximant, a sort of in-between the english v and w
s as in sit, story, smoke
h as in inherent, voiced fricative

* the digraphs dh, etc., are to be taken as single sounds, the h representing
aspiration - double consonants are pronounced seperately the first having no
release): example - dd in mad dog, gg in big game, etc., or pronounced long:
example - nn in unnecessary.


- A -

a
(a=an) use the adjective eka for the indefinite, and the pron. ta for the definite article, both declined according to the gender, etc. of the substantives connected with them, e.g. eko puriso, a man. ekā gāvī, a cow. so coro, the thief. sā nārī, the woman. Very often the definite article is not required in Pali; simply rājā stands for 'the king'.
aback
(adv.) pacchato; paṭimukhaṃ; sahasā.
abandon
(v.t.) cajati; jahāti; pajahati; vijahati; vajjeti. (pp.) catta; jahita; pajahita; vijahita; vajjita.
abandonment
(nt.) cajana; pahāna; vijahana; vajjana.
abase
(v.t.) avajānāti; avamaññati. (pp.) avaññāta; avamānita or avamata.
abasement
(f.) avaññā. (nt.) avamāna. (m.) paribhava.
abash
(v.t.) lajjāpeti. (pp.) lajjāpita.
abate
(v.t.) hāpeti; passambheti. (pp.) hāpita; passambhita. (v.i.) hāyati; passambhati. (pp.) hīna; passaddha.
abbacy
(nt.) vihārādhipacca.
abbey
(m.) mahāvihāra; padhānassama.
abbot
(m.) vihārādhipati; assamasāmī.
abbreviate
(v.t.) saṅkhipati; samāseti. (pp.) saṅkhitta; samāsita.
abbreviation
(m.) saṅkhepa; saṅgaha. (nt.) samasana.
abdicate
(v.t.) dhuraṃ nikkhipati; rajjā apagacchati. (pp.) nikkhittadhura; apagatarajja.
abdication
(m.) dhuranikkhepa; rājattāpagama.
abdomen
(nt.) udara; jaṭhara. (m.; f.) kucchi. (nt.) dunimitta.
abdominal
(adj.) udarābaddha.
abduct
(v.t.) avaharati; pasayha harati. (pp.) avahaṭa.
abduction
(m.) avahāra. (nt.) sahasāharaṇa.
aberrant
(adj.) udarābgaddha.
aberration
(nt.) uppathagamana. (m.) aññāya.
abet
(v.t.) duccaritte upatthambheti; aparādhaṃ nigūhati. (pp.) duccarite upatthambhita; aparādhaṃnigūhitāparādha.
abeyance
(f.) tāvakālika-pas-saddhe. (nt.) sannisīdana.
abhor
(n.t) jigacchati; harāyati. (pp.) jigucchita; harāyita.
abhorrence
(f.) jigucchā; harāyanā.
abhorrent
(adj.) jigucchājanaka; jigucchaka.
abide
(v.t.i.) vasati; viharati; anuvattati. (pp.) vusita; vuttha; anuvattatita
abide by his promise
attano paṭiññāya tiṭṭhati.
abiding
(adj.) ciraṭṭhāyī; thira.
ability
(nt.) sāmatthiya. (f.) bhabbatā; kallatā.
abject
(adj.) dīna; hīna; nīca; adhama.
abjection
(nt.) dīnatta; hīnatta; nīcatta.
abjuration
(m.) sapatha.
abjure
(v.t.) sapati; sapathaṃ karoti. (pp.) sapita; katasapatha.
ablative
(nt.) apādāna, (f.) pañcamī cibhatti.
ablaze
(adj.) āditta; pajjalita; sajotibhūta.
able
(adj.) samattha; bhabba; (2.) dakkha; paṭibala; (3.) paṭu; nipuṇa.
able bodied
(adj.) balavantu.
ablution
(nt.) pakkhālana; dhovana; sodhana; suddhajala.
abnegate
(v.t.) paccakkhāti; paṭikkhipati. (pp.) paccakkhāta; paccakkhitta.
abnegation
(nt.) paccakkhāna. (f.) pahitattatā.
abnormal
(adj.) pakativiruddha; niyāmapaṭipakkha.
abode
(m.) nivāsa; nilaya; upassaya. (nt.) nivesana; niketana
abode of heretics
(m.) titthiyārāma
abode of monks
(m.) vihāra; saṅghārāma.
abolish
(v.t.) ucchindqati; vināseti; niddhamati; vyantīkaroti. (pp.) ucchinna; vināsita; niddhanta; vyantīkata.
abolition
(m.) samuccheda; samugghāta. (nt.) niddhamana; samūhanana.
abominable
(adj.) jeguccha; paṭikkūla.
abominate
(v.t.) jigucchati. (pp.) jigucchita.
abomination
(f.) jigucchā; aṭṭīyanā; harāyanā.
aboriginal
(adj.) ādikappika; adikālika.
aborigines
(m.; plu.) ādikālikā.
abortion
(nt.) gabbhapātana; nipphalīkaraṇa.
abortive
(adj.) gabbhapātaka; vañjhabhāvapāpaka.
abound
(v.i.) bahulībhavati. (pp.) bahulībhūta.
abounding (with)
aḍḍha; sampanna; bahula.
about
(prep.; adv.) parito.
about a week
(adv.) sattāhamattaṃ.
about to die
(adj.) maraṇāsanna.
above
(adv.; prep.) upari; uddhaṃ.
above calculation
(adj.) saṅkhyātiga; pamāṇātikkanta.
abovesaid
(adj.) yathāvutta.
abrasion
(nt.) ghaṃsana; ghaṃsitaṭṭhāna.
abreast
(adv.) samasamaṃ, anūnānadhikaṃ; urena uram āhacca.
abridge
(v.t.) saṅkhipati; saṃharati. (pp.) saṅkhitta; saṃhaṭa.
abridgement
(m.) saṅkhepa; saṅgaha. (nt.) saṃharaṇa.
abroad
(adv.) vitthatākārena; bahi; videse.
abrogate
(v.t.) samūhanati; samudācāraṃ nivatteti. (pp.) samūhata.
abrogation
(nt.) samūhanana, appavattikaraṇa.
abrupt
(adj.) sāhasika; taṅkhaṇika; papātasahita.
abruption
(nt.) khaṇḍaso bhijjana.
abruptly
(adv.) sahasā; khaṇena.
abruptness
(nt.) accāyikatta.
abscission
(nt.) balavachindana.
abscond
(v.i.) aviditaṃ palāyati.
absconder
(m.) palāyaka; nilīyaka.
absence
(f.) anupaṭṭhiti. (m.) vippavāsa; abhāva. (nt.) avijjamānatta
absence of mind
(m.) sativippavāsa.
absent
(adj.) anupaṭṭhita; avijjamāna.
absentee
(m.) anupaṭṭhitaka; pavāsī.
absolute
(adj.) paripuṇṇa; kevala; ekaṃsika; asīmita; abādhita; nicca; dhuva; asaṅkhata. (m.) paramattha.
absolutely
(adv.) paripuṇṇaṃ; aparādhīnaṃ; ekaṃsena; sabbaso.
absolution
(nt.) pāpamocana; dosanirākaraṇa; santidāna.
absolutism
(nt.) serīpālana.
absolve
(v.t.) pāpā or aparādhāmoceti. (pp.) pāpamocita.
absonant
(adj.) viruddha; kharassara.
absorb
(v.t.) pariyādiyati; antogataṃ karoti. (pp.) pariyādinna.
absorbed (in)
(adj.) āsatta; nirata; vyāvaṭa; parāyaṇa.
absorbent
(adj.) pariyādiyaka.
absorption
(nt.) pariyādiyana; sussana. (m.) niratabhāva.
abstain
(v.i.) viramati; uparamati. (pp.) virata; uparata.
abstemious
(adj.) mattaññū; mitabhoji.
abstemiously
(adv.) mattaññutāya.
abstention
(f.) virati. (nt.) viramana.
abstergent
(adj.) sodhaka; saṃsodhaka.
abstinence
(nt.) viramaṇa. (f.) veramaṇī
abstinence from food
(nt.) anasana. (m.) upavāsa.
abstinent
(adj.) virata; uparata.
abstract
(v.t.) samuddharati; saṅkhipati. (pp.) samuddhaṭa; saṅkhitta. (m.) saṅkhepa; sāraṃsa. (adj.) kevala; amissa.
abstraction
(nt.) uddharaṇa; avaharaṇa; puthakkaraṇa.
abstruse
(adj.) gūḷha; duradhigama; apākaṭattha.
abstruseness
(nt.) gambhīratta; duradhigamatta.
absurd
(adj.) nindita; ñayaviruddha; ayogga.
absurdity
(m.) ñayavirodha. (f.) ayutti; asaṅgati.
abundance
(nt.) bāhulla; vepulla; ussannatta.
abundant
(a.) bahula; vipula; pahūta; ussanna.
abundantly
(adv.) bahuso; pāyena; yebhuyyena.
abuse
(v.t.) akkosati; paribhavati; nindati. (pp.) akkuṭṭha; paribhūta; nindita. (m.) akkosa; paribhava. (f.) garahā; nindā.
abusive
(adj.) gārayha; nindājanaka; kucchita.
abut
(v.i.) āhacca tiṭṭhati. (pp.) āhacca tiṭṭhita.
abutment
(f.) upakārikā. (m.) uddāpa; upatthambhaka.
abysmal
(adj.) atalampassa; agādha.
abyss
(m.) pātāla; narakāvāta.
academic
(adj.) vijjāvisayaka.
academical
(adj.) vijjaṭṭhānavisayaka.
academician
vijjālayaniyutta.
academy
(m.) vijjālaya; (f.) paṇḍitasabhā.
accede
(v.i.) anujānāti. (pp.) anumaññāta; sambandhībhavati. sambandhībhūta.
accelerate
(v.t.) turitayati. (v.i.) appamādī or sīghakārī bhavati.
accelerating
(adj.) turitayamana.
acceleration
(nt.) sūghattapāpana. (f.) sīghatā; turitatā. (m.) vega.
accelerative
(adj.) sīghattapāpaka.
accelerator
(m.) vegajanaka.
accent
(v.t.) vegaṃ janetvā katheti; uccassaralakkhaṇaṃ ṭhapeti. (m.) uccassara; tāra.
accept
(v.t.) paṭigaṇhāti; sampaṭicchati; sādiyati. (pp.) paṭiggahita; paṭiggachita; sādita.
acceptable
(adj.) adeyya; tuṭṭhijanaka; sampaṭicchiya.
acceptance
(nt.) paṭiggahana; sampaticchana; sādiyana.
acceptation
(m.) sammatattha; visesattha.
acceptor
paṭiggāhaka.
access
(m.) pavesa; otāra.
accessible
(adj.) upagamanīya; pattabba; sukhopasaṅkamiya.
accession
(f.) sampatti; rajjappatti. (nt.) atirekavatthu.
accessory
(nt.) upakaraṇa; parikkhāra. (adj.) upakārabhūta.
accidental
(adj.) anapekkhita; sahasāpatta.
accidentally
(adv.) asambhāvitaṃ; kākatālīyena.
accident
(f.) sahasāpatti. (m.) anapekkhitantarāya.
acclaim
(v.t.) unnadati; ukkuṭṭhiṃ karoti. (pp.) unnadita. (f.) ukkuṭṭhi; ugghosanā.
acclamation
(m.) jayaghosa; ugghosa.
acclimation
(m.) desaguṇaparicaya.
acclimatisation
(m.) desaguṇaparicaya.
acclivity
(m.) pabbatanitamba.
accommodate
(v.t.) 1. sandhāneti; 2. vāseti; nivāsaṃ deti. (pp.) sandhānita; vāsita; dinnanivāsa.
accommodation
(nt.) sandhāna; nivāsadāna. (m.) sakkāra.
accompanied by an army
(adj.) sasena.
accompanied with
(adj.) sahita; sameta; yutta.
accompaniment
(nt.) anugamana; sahacaraṇa.
accompanying
(adj.) saddhiñcara.
accompany
(v.t.) parivāreti; anugacchati. (pp.) parivuta; anugata.
accomplice
(m.) pāpasahāya; pāpamitta.
accomplish
(v.t.) sādheti; sampādeti; niṭṭhāpeti. (pp.) sādhita; sampādita; niṭṭhāpita.
accomplished in learning
vyatta; bahussuta.
accomplishment
(f.) saṃsiddhi; nipphatti; pariniṭṭhā. (nt.) niṭṭhāna; nipphajjana.
accomplishment in learning
(nt.) veyyattiya.
accomplishment of morals
(f.) sīlasampatti.
accomplishing
(adj.) sādhaka; nipphādaka; paripūraka.
accord
(v.i.) sameti; ekībhavati. (v.t.) anuppadāti. (pp.) samita; ekībhūta; anuppadinna. (f.) samacittatā; ekamatikatā.
accordance
(m.) avirodha. (f.) sāmaggi.
accordant
(adj,) anulomika; aviruddha; anukūla.
according
(adv.) yathānurūpaṃ; anukūlaṃ.
according to seniority
(adv.) yathāvuddhaṃ.
accordingly
(adv.) yathānurūpaṃ; tadanusārena.
accost
(v.t.) āmanteti. (pp.) āmantita. (nt.) ālapana; sambodhana.
accouchement
(nt.) vijāyana. (f.) pasūti.
account
(f.) gaṇanā; saṅkalanā; pavatti. (m.) vuttanta. (v.t.i.) gaṇeti; saṅkaleti; sallakkheti. (pp.) gaṇita; saṅkalita; sallakkhita.
account for
kāraṇaṃ or hetuṃ dasseti. (pp.) dassitakāraṇa.
accountable
(adj.) anuvijjanāraha; bhāradhāraka.
accountant
(m.) gaṇaka; āyakammika.
accoutre
(v.t.) pasādheti; sajjeti; sannāheti. (pp.) pasādhita; sajjita; sannaddha.
accoutrement
(m.) kappana; sannāha.
accredit
(v.t.) vissasati; bhāram karoti. (pp.) vissattha; katabhāra.
accredited
(adj.) paññatta; sabbasammata; vissāsāraha.
accrete
(v.i.) ekībhāvena vaḍḍhati. (pp.) ekībhāvena vaḍḍhita.
accretion
(m.) upacaya.
accrue
(v.i.) upacayati; vaḍḍhati. (pp.) upacita; vaḍḍhita.
accumulate
(v.t.i.) sañcināti; upacināti; rāsīkaroti. (pp.) sañcita; rāsīkata.
accumulation
(m.) sañcaya; puñja. (nt.) rāsīkaraṇa; āyūhana.
accumulator
(m.) āyūhaka; saṃhāraka.
accuracy
(f.) tathatā. (m.) tacchabhāva.
accurate
(adj.) avitatha; yathābhūta; yathātatha.
accurately
(adv.) tattato; yathābhūtaṃ.
accurse
(v.t.) abhisapati. (pp.) abhisatta.
accusation
(f.) codanā. (m.) apavāda. (nt.) dosāropaṇa.
accusative
(f.) dutiyā vibhatti. (nt.) kammakāraka.
accuse
(v.t.) upavadati; codeti. (pp.) upavutta; codita
accuse falsely
abbhācikkhati.
accuser
(m.) codaka.
accustom
(v.t.) paricayati; sikkhati. (pp.) paricita; sikkhita.
acephalous
(adj.) sirosuñña; adhipatirahita.
acerbity
(nt.) ambilatta; kakkasatta.
ache
(v.i.) rujati. (f.) rujā; vedanā; pīḷā.
achieve
(v.t.) nipphādeti; sampādeti; adhigacchati. (pp.) nipphādita; adhigata.
achievement
(f.) nipphatti; saṃsiddhi; samiddhi. (m.) adhigama.
acid
(n.; adj.) ambila.
acidify
(v.t.) ambilīkaroti. (v.i.) ambilībhavati. (pp.) ambilīkata; ambilībhūta.
acidity
(nt.) ambilatta.
acknowledge
(v.t.) sampaṭicchati; paṭijānāti. (pp.) sampaṭicchita; paṭiññāta.
acknowledgement
(nt.) sampaṭicchana; paṭijānana.
acme
(f.) paramakoṭi. (m.) rimapariccheda.
acne
(f.) vadanapiḷaka.
acolyte
(m.) anatevāsī.
acoustic
(adj.) savaṇavisayaka.
acquaint
(v.t.) 1. ñāpeti; nivedeti. 2. parijānāti; paricayati. (pp.) ñāpita; nivedita; pariññāta; paricita.
acquaintance
(nt.) sañjānana. (m.) paricaya.
acquainted with
santhuta; pariciṇṇa; vissattha.
acquiesce
(v.i.) anujānāti; anumaññati. (pp.) anuññāta; anumata.
acquiescence
(f.) anuññā; anumati. (m.) aṅgīkāra.
acquire
(v.t) paṭilabhati; adhigacchati. (pp.) paṭiladdha; adhigata.
acquirement
(m.) paṭilābha; adhigama.
acquisition
(m.) paṭilābha. (f.) anuppatti.
acquisition of wealth
(m.) dhanasañcaya.
acquit
(v.t) apavādā moceti; niddosaṃ or niravajjaṃ karoti. (pp.) apavādā mocita; niddosaṃ kata.
acquitance
(m.) iṇamokkha; iṇasodhana. (nt.) iṇamocanapaṇṇa.
acquittal
(nt.) niravajjakaraṇa. (f.) dosamutti; iṇamutti.
acre
(nt.) karīsamattaṭṭhāna. (m.) bhūmāṇavisesa.
acrid
(adj.) kaṭuka.
acrimonious
(adj.) kakkhaḷa; pharusa; niṭṭhura.
acrimony
(nt.) niṭṭhuratta; pharusatta.
acrobat
(m.) 1. laṅghaka; rajjukīḷaka, 2. sīghaparivattī.
acropolis
(nt.) uccanagara.
across
(adv.; prep.) tiriyaṃ; tiro.
act
(v.i) ācarati; anuyuñjati; midahati. (pp.) ācarita; anuyutta; vihita. (nt.) kamma; kicca, (f.) kiriyā.
acting
(adj.) aññasatthāya niyutta. (m.) aṅgahāra; abhinaya,
acting considerately
(adj.) nisammakārī
acting continuously
(adj.) sātaccakārī
acting for the good
(adj.) atthacara; hitesī.
action
(nt.) kamma; kicca. (m.) payoga.
bad action
(f.) atthacariyā.
actionable
(adj.) anuyuñjanāraha.
active
(adj.) uyyutta; ussukka; analasa.
actively
(adv.) analasaṃ; saussāhaṃ.
activity
(m.) ussāha; uyyoga; ātappa; viriyārambha.
actor
(m.) 1. naṭa; nattaka; raṅgakāra. 2. kiccakārī.
actress
(f.) nāṭikā; nattakī.
actual
(adj.) yathābhūta; vijjamāna.
actuality
(nt.) taccha; tatta; sacca.
actualise
(v.t.) tathaṃ karoti; tathato vitthāreti.
actually
(adv.) yathātathṃ; yathābhūtaṃ; paccakkhaṃ.
acumen
(n.) nipuṇatā. (f.) tikhiṇatā.
acuminate
(v.t.) tikhiṇīkaroti; tibbayati. (pp.) tikhiṇīkata; tibbayita.
acute
(adj.) tiṇha; tikhiṇa; tibba.
acuteness
(nt.) tiṇhatta; tibbatta.
adage
(f.) upamākathā. (m.) viññupadesa.
Adam
(m.) ādimapurisa.
adamant
(n.) vajira. (nt.) atithaddhavatthu.
adamantine
(adj.) abhejja; vajirasadisa.
adapt
(v.t.) yoggaṃ or anurūpaṃkaroti. (pp.) anurūpīkata.
adaptability
(n.) anukūlatā. (f.) kammaññatā.
adaptable
(adj.) anurūpa; kammañña.
adaptation
(nt.) anukīlakarana.
add
(v.t.i.) piṇḍeti; saṅkaleti. (pp.) piṇḍita; piṇḍitalita; samāhaṭa.
addendum
(m.) parisiṭṭhasaṅgaha.
adder
(m.) gonasa.
addict
(v.t) āsajjati; allīyati (pp.) āsatta; allīna.
addicted
(adj.) (to), soṇḍatta. (nt.) lolatta.
addition
(nt.) saṅkalana; piṇḍana. (m.) asmāhāra.
additional
(adj.) atireda; adhika
additional duty
(nt.) uttarikaraṇīya.
addle
(v.t.) āulīkaroti. (v.i.) pūtibhavati. (adj.) pūtibhūta.
address
(v.t.) 1. ālapati; āmanteti. 2. vāsaṭṭānanāmādiṃ likhati. (pp.) ālapita; āmantita
address in return
paṭisāveti; paccālapati; paṭilikhati.
addressee
(m.) lekhanalābhī.
adduce
(v.t.) niddisati; udāharati. (pp.) niddiṭṭha; udāhaṭa.
adducible
(adj.) niddisitabba; udāharaṇīya.
adept
(adj; 3.) nipuṇa; kusala; katupāsana; pāragata.
adequate
(adj.) pahoṇaka; paṭibala; bhabba; samattha.
adhere
(v.i) laggati; sajjati; abhinivisati. (pp.) laggita; saṭṭha; abhiniviṭṭha.
adherence
(nt.) laggana. (f.) āsatti. (m.) saṅga.
adherent
(n.adj.) saṃlagga; saṃsatta; nissitaka
adherent of another faith
(adj.) aññaladdhika.
adhesive
(adj.) lagganasīla.
adieu
(intj.) sotthy'atthu.
adjacent
(adj) anantara; sannikaṭṭha.
adjective
(nt.) guṇavacana; visesaṇapada.
adjoin
(v.t.) saṃyojeti; ghaṭeti. (pp.) saṃyojita; ghaṭita.
adjoining
(adj.) upantika; samīpatara; saṃghaṭita.
adjourn
(v.t.) tāvakālikaṃ nivatteti. (pp.) tāvakālikaṃ nivattita.
adjournment
(m.) kālikavirāma.
adjudge
(v.t.) tīreti; viniccheti; niṇṇeti. (pp.) tīrita; vinicchita; niṇṇīta.
adjudgement
(m.) vinicchaya. (nt.) tīraṇa.
adjudicate
(v.t.) (aṭṭaṃ) vinicchināti. (pp.) vinicchita.
adjudication
(m.) aṭtavinicchaya.
adjudicator
(m.) vinicchayāmacca.
adjunct
(adj.) anubaddha; saṃyutta. (m.) anubandha. (nt.) visesaṇa.
adjunction
(nt.) ghaṭana; saṅghaṭana.
adjunctive
(adj.) ghaṭitabba; saṃyojetabba.
adjure
(v.t.) sasapathaṃ codeti; bāḷhaṃ yācati. (pp.) sasapathaṃ codita; bāḷhaṃ yācita.
adjust
(v.t.) saṇṭhapeti. (pp.) saṇṭhapita.
adjustment
(nt.) saṇṭhapana; samādhāna.
adjutant
(m.) bhaṭapati-sahakārī.
admeasure
(v.t.) bhāgaso miṇāti. (pp.) bhāgaso mita.
admeasurement
(nt.) bhāgaso miṇana.
administer
(v.t.) pasāsati; vicāreti. (pp.) pasāsita; vicārita.
administration
(f.) pālanā. (nt.) sāsana; vicāraṇa; bhesajjaniyamana.
administrator
(m.) kiccādhikārī; pālaka; paradhanavicāraka.
admirable
(adj.) abbhuta; pasaṃsiya.
admiral
(m.) nāvikasenāpati.
admiration
(m.) vimhaya. (nt.) bahumāna.
admire
(v.t.) bahumāneti; pasaṃsati. (pp.) bahumata; pasattha or pasaṃsita.
admirer
(m.) pasaṃsaka; bahumānī.
admissible
(adj.) pavesanīya; sampaṭicchiya.
admission
(nt.) pavesana; antokaraṇa.
admissive
(adj.) pavesetabba.
admit
(v.t.) paveseti; sampaṭicchati. (pp.) pavesita; sampaṭicchita.
admittance
(m.) pavesa. (nt.) antokaraṇa.
admittedly
(adv.) sāṅgīkāraṃ; sapaṭiññaṃ.
admix
(v.t.) sammisseti. (pp.) sammissita.
admixture
(nt.) sammissana.
admonish
(v.t.) ovadati; anusāsati. (pp.) ovadita; anusiṭṭha.
admonition
(m.) ovāda. (f.) anusiṭṭhi; anusāsanā.
ado
(m.) āyāsa; parissama.
adolescence
(f.) vayappatti. (nt.) yobbañña.
adolescent
(adj.) vayappatta; yobbanappatta.
adopt
(v.t.) 1. (a son), puttīyati. 2. (a conduct, etc.), paṭipajjati; anucarati. (pp.) paṭipanna; anucarita.
adopted
(adj.) puttīkata.
adoption
(nt.) puttīkaraṇa; paṭipajjana; anucaraṇa.
adorable
(adj.) mahanīya; vandiya; pūjiya.
adoration
(f.) namassanā; vandanā; apaciti. (m.) paṇāma; paṇipāta.
adore
(v.t.) paṇamati; namassati; vandati; pūjeti. (pp.) paṇamita; namassita; vandita; pūjita.
adorer
(m.) vandaka; pūjaka; sāvaka.
adorn
(v.t.) maṇḍeti; bhūseti; pasādheti; alaṅkaroti. (pp.) maṇḍita; bhūsita; pasādhita; alaṅkata.
adornment
(nt.) maṇḍana; pasādhana; alaṅkaraṇa.
adrift
(adv.) plavamānaṃ; nirālambaṃ. (adj.) nirālamba.
adroit
(adj.) cheka; dakkha; catura; nipuṇa; kusala.
adroitness
(nt.) nepuñña; kosalla; pāṭava. (f.) chekatā; dakkhatā.
adry
(adj.) sukkha; pipāsita.
adulate
(v.t.) ullapati; unnāmeti. (pp.) ullapita; unnāmita.
adulation
(f.) ukkācanā; ullapanā.
adult
(n.; adj.) vayappatta; vayaṭṭha.
adulterate
(v.t.) dūseti; misseti. (pp.) dūsita; missita.
adulteration
(nt.) dūsana; missīkaraṇa.
adulterer
(m.) paradārika; kāmamicchācārī.
adulteress
(f.) aticārinī; micchācārinī.
adultery
(m.) kāmamicchācāra. (f.) aticariyā. (adultery of a male), (nt.) paradārakamma. (adultery of a female), (f.) parapurisasevanā.
adumbrate
(v.t.) lesamattaṃ dasseti. (pp.) lesamattaṃ dassita.
adumbration
(nt.) lesamattadassana.
advance
(v.i.) abhikkamati; vaḍḍhati. (pp.) abhikkanta; vuddha. (v.t.) abhimukhaṃ neti; vaḍḍheti. (pp.) abhimukhaṃ nīta; vaḍḍhita. (nt.) abhikkamana. (f.) abhivuddhi; agghavaḍḍhi. (m.) saccakāra.
advancement
(nt.) saṃvaḍḍhana.
advantage
(f.) sundarāvatthā; padhānatā. (nt.) payojana. (m.) attha; hita.
advantageous
(adj.) hitakara; sātthaka; saphala.
advantageously
(adv.) sātthakaṃ; saphalākārena.
advent
(nt.) āgamana; pāpuṇana.
adventitious
(adj.) asambhāvitasampatta.
adventure
(v.t) vīrakammaṃ karoti. (f.) vīracariyā. (nt.) abbhutakamma.
adventuresome
(adj.) vīratāsaṃyutta.
adventurous
(adj.) pagabbha; nibbhaya.
adverb
(nt.) kriyāvisesana.
adverbial
(adj.) kriyāvisesaka.
adversary
(m.) paccāmitta; sapatta; virodhī; yugaggāhi.
adverse
(adj.) viruddha; vipakkha; paccanika; paṭiloma.
adversely
(adv.) paṭilomaṃ; viruddhākārena.
adversity
(f.) vipatti; āpadā.
advertise
(v.t.) nivedeti; pakāseti; pākaṭīkaroti. (pp.) nivedita; pakāsita; pākaṭīkata.
advertisement
(nt.) pakāsana; pākaṭīkaraṇa.
advertiser
(m.) pakāsaka; nivedaka.
advice
(m.) ovāda; upadesa. (f.) anusāsanā.
advisable
(adj.) sammannitabba; thomanīya.
advise
(v.t.) ovadati; anusāsati. (pp.) ovadita; anusiṭṭha.
advisedly
(adv.) anuviccakārena.
adviser
(m.) upadesaka; anusāsaka.
advisory
(adj.) upadesadāyaka.
advocacy
(nt.) nītyupadesadāna.
advocate
(m.) paratthaṅkathī, paratthaṃ vadati.
adze
(f.) tacchanī; vāsi.
aegis
(nt.) parittāṇa.
aerodrome
(nt.) vyomayānaṅgaṇa.
aeon
(m.) kappayuga.
aerate
(v.t) vāyunā misseti. (pp.) vāyumissita.
aeriform
(adj.) vātagatika; acirappavattī.
aerogram
(nt.) vyomasāsana.
aerolite
(m.) ukkāpāta.
aerometor
(m.) vāyumāṇaka.
aeronaut
(m.) gagananāvika.
aeroplane
(nt.) vyomayāna; gaganayāna.
aesthetic
(adj.) 1. ṃanorama; 2. sundaratājānanaka.
aesthetical
(adj.) 1. ṃanorama; 2. sundaratājānanaka.
aesthetically
(adv.) rammākārena.
aesthetics
(f.; plu.) sobhanattavicāraṇa.
afar
(adv.) dūrato; ārā.
affable
(adj.) susīla; piyaṃvada; piyasīla.
affair
(nt.) kicca. (f.) siddhi.
affect
(v.t.) 1. ācarati; 2. ābhibhavati (the mind), kampeti; 3. (to pretend) miccā dasseti; 4. vikatiṃ neti. (pp.) ācarita; abhibhūtta; kampita; miccā dassita; vikatinīta.
affectation
(f.) ayathādassanā. (m.) dappa.
affected
(adj.) 1. abhūtenāropita; 2. vikatippata; 3. gabbita.
affectedly
(adv.) abhūtena; patirūpena.
affecting
(adj.) hadayaṅgama.
affectingly
(adv.) hadayaṅgamākārena.
affection
(m.) sineha; anurāga. (nt.) pema.
affectionate
(adj.) sasneha; sapema; anuratta.
affectionately
(adv.) sānurāgaṃ; sapemaṃ.
affiance
(nt.) paṭiññādāna. (f.) vivāhapaṭiññā. (v.t.) vivāhapaṭiññaṃ deti.
affiancer
(m.) paṭiññādāyaka.
affidavit
(nt.) sapathapaṇṇa.
affiliate
(v.t.) 1. saṃyojeti; 2. puttīkaroti. (pp.) saṃyojita; puttīkata.
affiliation
(nt.) aṅgikaraṇa; saṃyojana.
affined
(adj.) ñātibhūta.
affinity
(nt.; m.) ñatisambandha. (f.) samānatta.
affirm
(v.t.) thirīkaroti; daḷhīkaroti. (pp.) thirīkata.
affirmation
(nt.) 1. daḷhīkaraṇa; 2. paṭijānana.
affirmative
(adj.) atthayattha; nicchayakara.
affirmatively
(adv.) nicchayākārena; ekaṃsena.
affix
(v.t.) sambandheti; saṅghaṭeti. (pp.) sambaddha; saṃghaṭita. (m.) anubandha; paccaya.
affirmatory
(adj.) nicchetabba; daḷhīkaraṇiya.
afflict
(v.t.) pīḷeti; santāpeti; vyathati. (pp.) pīḷita; santāpita; vyathita.
afflicted (with)
aṭṭita; abbhāhata; pareta
afflicted with grief
(adj.) vedanaṭṭa.
affliction
(m.) paritāpa; kheda; (f.) pilā.
afflictive
(adj.) dukkhāvaha; pīḷākara.
affluent
(adj.) samiddhi; aḍḍha; mahaddhana. (f.) sākhānadī.
afflux
(nt.) samosaraṇa; pasavana; sandana.
afford
(v.t.) 1. sampādeti; 2. sakkoti; pahoti. (pp.) sampadita.
afforest
(v.t.) araññataṃ neti. (pp.) araññatam nīta.
affranchise
(v.t.) dāsavyā or paṭiññāto moceti. (pp.) dāsavyā or paṭiññāto mocita.
affray
(m.) kalaha; viggaha. (nt.) bhaṇḍana.
affright
(v.t) tāseti; bhāyāpeti. (pp.) tāsita; bhāyāpita.
affront
(m.) anādara; agārava; avamāna. (f.) avaññā. (v.t.) akkosati; paribhāsati; avamaññati. (pp.) akkuṭṭha; paribhāsita; avamānita or avamata.
affusion
(nt.) āsiñcana; osiñcana.
afield
(adv.) 1. aṅgaṇe; 2. dūre.
afire
(adj.) ḍayhamāna.
aflame
(adj.) āditta.
afloat
(adv.) 1. plavamānaṃ; 2. pacāritākārena.
afoot
(adv.) 1. padasā; 2. sappayogaṃ.
afore
(adv.) 1. ābhimukhe; purato; 2. purā; pure; paṭhamaṃ.
afore named
(adj.) pubbevutta; yathāvutta.
afore said
(adj.) pubbevutta; yathāvutta.
afore thought
(adj.) pubbacintita.
afore time
(adv.) purā; puretaṃ.
afraid
(adj.) bhīta; tasita; bhayaṭṭa; utrasta.
afresh
(adv.) abhinavaṃ; puna.
after
(adv.) pacchā; anantaraṃ; tato paraṃ; anu paraṃ.
after a long time
(adv.) cirena.
after birth
(nt.) gabbhamaṃsa.
after crop
(nt.) dutiyasassa.
after pains
(f.) pasavavedanā.
after that
(adv.) atha. (ind.) tato pacchā.
after thought
(m.) anuvitakka.
afternoon
(m.) aparaṇha. (nt.) pacchābhatta.
afterwards
(adv.) pacchā; aparabhāge.
again
(adv.) puna.
again and again
(adv.) punappunaṃ.
against
(prep.) paṭilomaṃ; paṭimukhaṃ; paṭi (used as a prepfix).
against the order
(adv.) uppaṭipāṭiyā.
against the wind
(adv.) paṭivātaṃ.
agamous
(adj.) napuṃsaka; bhāvarūparahita.
agape
(adv.) vivaṭamukhena; (adj.) vivaṭamukha.
age
(nt.) āyu; vaya. (m.) samaya; kāla; yuga.
aged
(adj.) vuddha; mahallka.
agelimit
(nt.) paramāyu.
agency
(nt.) niyojitadhura; (office) (m.) niyojitakiccālaya.
agenda
(f.) kiccapaṭipāti.
agent
(m.) niyojita; anuyutta; (in gram) (nt.) kattukāraka; kattu.
agglomerate
(v.t.) piṇḍīkaroti; sañcināti. (pp.) piṇḍikata; sañcita.
agglomeration
(nt.) piṇḍīkaraṇa; (m.) sañcaya.
agglutinate
(v.t.) samāseti; samapiṇḍeti. (pp.) samāsita; samapiṇḍita.
agglutination
(nt.) samāsana; sampiṇḍana.
aggrandise
(v.t.) pavaḍḍheti; samukkaṃseti. (pp.) pavaḍḍhita; samukkaṃsita.
aggrandisement
(m.) samukkaṃsa; (f.) samunnati.
aggravate
(v.t.) bhāriyaṃ or garutaraṃ karoti; uddīpeti. (pp.) garukata; uddīpita.
aggravation
(nt.) bhārīkaraṇa; uddīpana.
aggregate
(v.t.) sañcināti; rāsīkaroti; (pp.) sañcita; rāsīkata. (v.i.) sañciyati; rāsībhavati. (pp.) sañcita; rāsibhūta. (m.) sañcaya; samāgama; samūha.
aggress
(v.i.) kalaham ārabhati. (pp.) āraddhakalaha.
aggression
(m.) kalahārambha; atyācāra.
aggressive
(adj.) kalahakārī.
aggressor
(m.) pathamakkamaka; dhaṃsaka.
aggregation
(nt.) sañcinana; rāsīkaraṇa. (m.) rāsi.
aggrieve
(v.t.) dukkhāpeti; sokam upādeti. (pp.) dukkhāpita; uppāditasoka.
aghast
(adj.) bhayākula; cakita.
agile
(adj.) nipuṇa; sakkha; sīgha; turita.
agility
(nt.) kosalla; nepuñña; sīghatta.
agitate
(v.t.) 1. khobheti; kampeti; āloleti; phandāpeti. (pp.) khobhita; kampita; ālolita; phandāpita; 2. (mentally) ubbejjati; saṃvejeti. (v.i.) 1. calati; kampati; saṅkhubhati; 2. (mentally) ubbajjati; saṃvegam āpajjati. (pp.) ubbigga; saṃvegāpanna.
agitation
(nt.) iñjana; phandana. (m.) khobha; saṅkopa.
agitator
(m.) saṅkhobhaka; ālolaka.
aglow
(adj.) sajotibhūta.
agnate
(adj.) pitupakkhika.
agonistic
(adj.) 1. kiḷāpaṭibaddha; 2. yugaggāhī.
agnostic
(m.) anissaravādī; lokāyatika.
agnosticism
(adj.) anissaravāda.
ago
(adv.) purā; pubbe.
agog
(adv.) accāsāpubbakaṃ.
agonise
(v.t.) vyathati; santāpeti; ābādhita. (pp.) vyathita; santāpita; ābādhita. (v.i.) aṭṭīyati; santapati.
agony
(f.) vedanā; rujā. (m.) vyādhi.
agree
(v.i.) saṃsandati; sameti; (with inst.) (v.t.) samanujānāti. (pp.) saṃsandita; samita; samanuññāta.
agree upon
sādiyati; sammannati.
agreeable
(adj.) iṭṭha; kanta; manāpa; manuñña; manohara; ramanīya.
agreeableness
(f.) ramanīyatā; manuññatā.
agreeably
(adv.) yathāruciṃ; yathāsukhaṃ; avirodhena.
agreement
(f.) sammuti; anumati; paṭiññā. (m.) saṅgara.
agricultural
(adj.) kasikammavisayaka.
agriculture
(nt.) kasikamma.
agriculturist
(m.) kassaka; ropaka.
aground
(adv.) uttīraṃ.
ah
(intj.) hā; aho; ahaha.
ahead
(adv.) purato; agge; abhimukhe.
aid
(v.t.) upakaroti; upatthambheti. (pp.) upakata; upathmbhita. (m.) upakāra; upatthambha.
aide-de-camp
(m.) senāpatisahakārī.
aidless
(adj.) anātha; asaraṇa; asahāya.
ail
(v.t.) pīḷeti; dukkhāpeti. (pp.) pīḷita; dukkhāpita. (v.i.) dukkham vindati or anubhavati.
ailing
(adj.) rujākara; rujamāna; vedanaṭṭa.
ailment
(m.) roga; vyādhi; ābādha.
aim
(v.t.) ākaṅkhati; abhipattheti. (pp.) ākaṅkhita; abhipatthita. (v.i.) pahārṃ deti; lakkhaṃ vijjhati. (pp.) dinnapahāra; viddhalakkha.
aiming at
(to say some thing) (abs.) āhacca; upanīya; sandhāya.
aimless
(adj.) anabhilakkhita; niṭṭhārahita.
aimlessly
(adv.) anavaṭṭhitaṃ; anabhilakkhitaṃ.
air
(m.) 1. vāta; vāyu; māluta; anila; pavana; samīraṇa; 2. esa; ākāsa.
air course
(m.) vāyupavesamagga.
aircushion
(nt.) vāyupūritanisīdana.
airless
(adj.) nivāta; vāyurahita.
airman
(m.) vyomanāvika.
airship
(nt.) vyomayāna.
airtight
(adj.) vātanivāraka.
airy
(adj.) 1. vāyusahita; 2. vāyusadisa; 3. lilāyutta; salīla.
aisle
(m.) alinda.
ajar
(adv.) thokaṃ-vivaṭa.
akin
(adj.) sagotta; sajātika.
alabaster
(f.) setasilā. (m.) khūra pāsāṇa.
alack
(intj.) aho; alakkhikaṃ.
alacrity
(f.) sīghatā; paṭutā.
almanac
(nt.) nakkhattapañcaṅga. (nt.) dinadassana.
alarm
(v.t.) uttāseti; antarāyaṃ ñapeti. (pp.) uttāsita; ñāpitantarāya. (nt.) antarāyañāpana. (f.) bhīti. (m.) uttāsa.
alarmbell
(f.) pabodhaka-ghaṇṭā.
alarming
(adj.) bhayaṅkara; bhayajanaka.
alarmist
(m.) bhāyanasīla bhītibahula.
alas
(intj.) aho dukkhaṃ!
albeit
(adv.) tathā pi; api ca.
album
(m.) tucchapotthaka.
alchemic
(adj.) rasavijjāyatta.
alchemist
(m.) rasavejja.
alchemy
(f.) rasavijjā.
alcohol
(m.) majjasāra.
alcoholic
(adj.) majjaguṇayutta.
alcoholize
(v.t.) majjabhāvaṃ pāpeti; majjena misseti.
alcoran
(m.) mahammadīya-dhammagantha.
alderman
(m.) nigamasāmī.
ale
(f.) yavasurā.
alehouse
(nt.) pānamandira.
alert
(adj.) apamatta; atandita.
alertness
(m.) appamāda; ātappa. (nt.) sakkhiya; kosalla.
algebra
(nt.) bījagaṇita.
alias
(adv.) atha vā; aññathā. (nt.) nāmantara.
alien
(adj.) bāhira; videsīya; paravisayaka. (m.) videsī; paradesika.
alienable
(adj.) pārivaṭṭika; parāyatta-karaṇāraha.
alienate
(v.t.) 1. parādhīnaṃ karoti; 2. vicchindati; vighaṭeti. (pp.) parādhīnaṃ kata; vicchinna; vighaṭita.
alienation
(nt.) sāmiparivattana. (m.) cittavibbhama.
alight
(v.i.) otarati; oruhati; paccorohati. (pp.) otiṇṇa; orūḷha; paccorūḷha. (adj.) obhāsita; sappabha; pajjalita.
alignment
(nt.) ujuttāpādana; ekapantiyā ṭhapana.
alike
(adj.) samāna; sadisa; tulya; sanibha; sarikkha.
aliment
(m.) āhāra. (nt.) anna.
alimentary
(adj.) posaka; ojādāyaka.
alimony
(nt.) posaṇa; bhariyāya laddhabbadhana.
alive
(adj.) 1. sajīva; sacetana; jīvamāna; 2. sauyyoga.
alkali
(nt.) khārosadha.
alkaline
(adj.) khārika; ūsara; loṇika.
all
(adj.) sabba; sakala; akhila; nikhila; asesa; nissesa.
all along
(adv.) nirantaraṃ; ādito yāva antā.
all around
(adv.) samantā; parito.
all at once
(adv.) ekappahārena.
all but one
ekanūnā sabbe.
all conquering
(adj.) sabbābhibhū.
all embracing
(adj.) sabhavyāpaka.
all knowing
(adj.) sabbaññū; sabbavidū.
all pervading
(adj.) sabbavyāpī.
all pleasing
(adj.) samantabhaddaka.
all seeing
(adj.; n.) sabbadassī; samantacakkhu.
allay
(v.t.) upasameti; passambheti; nibbāpeti. (pp.) upasamita; passambhita; nibbāpita. (v.i.) upasammati; passambhati; nibbāti. (pp.) upasanta; passaddha; nibbuta.
allayment
(m.) upasama. (f.) passaddhi.
allegation
(f.) codanā. (nt.) pakāsana.
allege
(v.t.) codeti; pakāseti. (pp.) codita; pakāsita.
allegiance
(f.) rājabhatti; rajjapakkhapātitā.
allegorical
(adj.) rūpakamaya; uapamārūpaka.
allegorically
(adv.) rūpakavasena.
allegory
(f.) rūpakakathā; upamākathā.
alleviate
(v.t.) tanukaroti; sameti; upasameti. (pp.) tanukata; samita; upasamita.
alleviation
(nt.) upasamana; tanukaraṇa.
alliance
(m.) sambandha; saṃyoga. (nt.) sandhāna.
allied
(adj.) sambaddha; saṃyutta; sandhibhūta.
allied army
(f.) mittasenā.
alligation
(nt.) saṃyojana; sandhikaraṇa.
alligator
(m.) kumbhīla; suṃsumāra.
alliteration
(m.) anuppāsa. (f.) samānakkharatā.
allocate
(v.t.) onojeti; koṭṭhāse niyameti. (pp.) onojita; niyamitakoṭṭhāsa.
allocation
(nt.) onojana; bhāganiyamana.
allot
(v.t.) saṃvibhajati; bhāgaso deti. (pp.) saṃvibhatta; bhāgaso-dinna.
allotment
(m.) vibhatta-koṭṭhāsa. (nt.) putthakkaraṇa.
allow
(v.t.) anujānāti; anumaññati; aṅgīkaroti. (pp.) anuññāta; anumata; aṅgīkata.
allowable
(adj.) anuññātabba; aṅgīkaraṇīya.
allowance
(f.) anuññā; anumati. (--granted to someone) (nt.) vetana; posāvanika.
alloy
(v.t.) misseti; dūseti. (pp.) missita; dūsita. (m.) missitaloha. (nt.) missana; dūsana.
allude
(v.i.) aniyamena vadati; sandhāya or upādaya bhāsati. (pp.) aniyamena vutta; upādaya bhāsita.
allure
(v.t.) palobheti; sammoheti. (pp.) palobhita; sammohita.
allurement
(nt.) palobhana; sammohana.
alluring
(adj.) palobhaka.
allusion
(f.) upanītavācā. (nt.) āsajjavacana.
alluvial
(adj.) kalalamaya.
ally
(v.t.) sambandhati; saṃyojeti; sandhāti. (pp.) sambaddha; saṃyutta; sandhita. (m.) sahāya; mitta; ekapakkhika.
almighty
(adj.; n.) nikhilabaladhara.
almoner
(m.) dānasaṃvibhajaka.
almonry
(f.) dānasālā.
almost
(adv.) pāyo; bhīyoso.
almost dead
(adj.) matapāya.
almost the whole
(adv.) kevalakappaṃ.
alms
(f.) bhikkhā. (m.) piṇḍapāta. (nt.) dāna.
alms bowl
(m.) patta.
alms collection
(m.) bhikkhācāra. (f.) uñchācariyā.
alms collector
(m.) piṇḍapātika; bhikkhaka.
alms giver
(m.) piṇḍadāyī.
alms giving
(nt.) bhikkhādāna.
alms hall
(nt.) bhattagga. (f.) dānasālā.
aloe
(m.) agaru; agalu.
aloft
(adv.) upari; uddhaṃ.
alone
(adv.) kevalaṃ. (adj.) ekaka; adutiya; asahāya.
along
(adv.) ādito yāv'antā.
along shore
(adv.) anutīraṃ.
along side
(ind.) passato.
along with
(ind.) saha; saddhiṃ.
aloof
(adv.) ārā; ārakā; dūrato.
aloofness
(nt.) āratta; dūratta.
aloud
(adv.) uccassarena.
alphabet
(f.) vaṇṇamālā.
alphabetical
(adj.) vaṇṇamālānugata.
already
(adv.) pageva.
also
(adv.; conj.) apica; puna ca; aparañ ca.
altar
(nt.) pūjāsana. (f.) yāgavedikā.
alter
(v.t.) viparivatteti; vipariṇāmeti. (pp.) viparivattita; vipariṇāmita. (v.i.) viparivattati. (pp.) viparivatta.
alteration
(nt.) vipariṇāmana; aññathākaraṇa.
alterative
(adj.) viparivattaka; vipariṇāmanta.
altercate
(v.i.) vivadati. (pp.) vivadita.
altercation
(m.) vivāda. (nt.) bhaṇḍana.
alternate
(v.t.) vārena karoti. (v.i.) vikappena pāpuṇāti. (pp.) vārena kata; vikappena patta. (adj.) ekantarika; vikappāgata; vārānugata.
alternately
(adv.) vārena vāraṃ; aññamaññaṃ.
alternation
(nt.) aññamaññaparivattana. (m.) pariyāya.
alternative
(m.) vikappa; itaravidhi. (adj.) vikappayutta; itarītara.
alternatively
(adv.) vikappavasena.
although
(conj.) yadi pi; sace pi; api.
altitude
(m.) ubbedha.
altogether
(adv.) sabbaso; sabbathā; sabbasaṅgahavasena.
altruism
(f.) parahitakāmitā.
altruist
(m.) paratthakārī.
altruistic
(adj.) parahitakara.
aluminium
(nt.) lahu-setaloha.
always
(adv.) satataṃ; niccaṃ; santataṃ; anavarataṃ.
amain
(adv.) ativegena.
amalgamate
(v.t.) misseti; saṃyojeti. (pp.) missita; saṃyojita. (adj.) missībhūta.
amalgamation
(nt.) missīkaraṇa; saṃyojana.
amass
(v.t.) sañcināti; rāsīkaroti. (pp.) sañcita; rāsīkata.
amassment
(m.) sañcaya; puñja. (nt.) rāsīkaraṇa.
amateur
(adj.) kalābhirata; vonodakāmī.
amative
(adj.) pemayutta; sānurāga.
amativeness
(f.) pemayuttatā; sānurāgatā.
amatory
(adj.) pemabahula; siṅgārappiya; pemānubaddha.
amaze
(v.t.) vimheti. (pp.) vimhita.
amazement
(m.) vimhaya. (nt.) acchariya.
amazing
(adj.) vimhayāvaha; acchariyajanaka.
amazon
(f.) yuddhakāminī.
ambassador
(m.) rajadūta.
ambassadorship
(nt.) dūtakicca.
amber
(m.) tiṇamaṇi; vaṃsavaṇṇa.
ambiguity
(f.) ubhayatthata; silesakathā.
ambiguous
(adj.) sandiddha; apākaṭattha; silesattha.
ambiguously
(adv.) sasandehaṃ; sāsaṅkaṃ.
ambition
(f.) īhā; yasākaṅkhā; unnatikāmata.
ambitious
(adj.) unnatikāmī; īhāyutta.
ambitiously
(adv.) īhāya; unnatikāmatāya.
amble
(v.i.) saṇikaṃ gacchati. (pp.) saṇikaṃ gata.
ambrosia
(f.) sudhā. (nt.) amata; pīyūsa.
ambrosial
(adj.) amatasadisa.
ambulance
(m.) gilānaratha.
ambulate
(v.i.) parikkamati; anupariyāti.
ambulatory
(adj.) jaṅgama.
ambuscade
(v.i.) nilīyati; nilīyitvā tiṭṭhati. (pp.) nilīna. (v.t.) nilīyāpeti. (pp.) nilīyāpita. (nt.) nilīnaṭṭhāna. (f.) nilīnasenā.
ambush
(v.t.) nilīyāpeti. (pp.) nilīyāpita. (v.i.) nilīyati. (pp.) nilīna. (nt.) 1. nilīyana; 2. nilīyāpana.
ameliorate
(v.t.i.) unnāmeti; saṃvaḍḍheti. (pp.) unnāmita; saṃvaḍḍhita.
amelioration
(f.) unnāmanā; saṃvaḍḍhanā.
amen
(intj.) sādhu; evam atthu!
amenability
(f.) suvacatā; assavatā.
amenable
(adj.) suvaca; assava; anuvattaka.
amend
(v.t.) paṭisaṅkharoti; saṃsodheti. (pp.) paṭisaṅkhata; saṃsodhita. (v.i.) duccaritaṃ pajahati.
amendable
(adj.) saṅkharaṇāraha; saṃsodhetabba.
amendment
(nt.) paṭisaṅkharaṇa; saṃsodhana.
amenity
(f.) manuññatā; ramatā. (m.; plu.) manoharaguṇā.
amerce
(v.t.) daṇḍaṃ paṇeti.
amercement
(nt.) daṇḍādāna.
amethyst
(m.) ambaṅkuramaṇī.
amiable
(adj.) pemanīya; suhada; pāsādika.
amiableness
(f.) pemanīyatā; pāsādikatā.
amicable
(adj.) suhada; samaggārāma.
amicableness
(f.) mettā; sāmaggi. (nt.) sohajja.
amicably
(adv.) suhadatāya; mittabhāvena.
amid
(prep.) majjhe; antare (with genitive).
amiss
(adv.) ayathā. (adj.) anucita; uppaṭipāṭika.
amity
(f.) mettā; metti. (nt.) sohajja; sakhya.
ammunition
(nt.) yuddhopakaraṇa.
amnesty
(nt.) dosavimocana; aparādhakhamana.
among
(prep.) see amid.
amongst
(prep.) see amid.
amorous
(adj.) anurāgī; kāmuka; rasika.
amorously
(adv.) sānurāgaṃ; savibbhamaṃ.
amorousness
(m.) anurāga.
amount
(m.) pamāṇa. (f.) saṅkhyā; mattā. (v.i.) (to) upeti; saṅkhaṃ gacchati. (pp.) upeta; saṅkhaṃ gata.
amphibian
(adj.; m.) thala-jalacārī.
amphibious
(adj.) thalajalagocara.
amphibology
(f.) dveḷhakavācā. (nt.) silesavākya.
amphitheatre
(nt.) aṇḍākāra-raṅgamaṇḍala.
ample
(adj.) 1. visāla; vipula; vitthiṇṇa; 2. pahūta; pacura; sambahula.
ampleness
(nt.) vipulatta.
amplification
(nt.) visālīkaraṇa. (m.) vitthāra.
amplifier
(m.) saṃvaddhaka.
amplify
(v.t.) bahulīkaroti; abhivaḍḍheti; bhāveti. (pp.) bahulīkata; abhivaḍḍhita; bhāvita. (v.i.) abhivaḍḍhati. (pp.) abhivuddha.
amplitude
(nt.) mahatta; vepulla; bāhulla.
amputate
(v.t.) vikalaṅgaṃ or aṅgacchedaṃ karoti. (pp.) kataṅgaccheda.
amputation
(m.) aṅgaccheda.
amuck
(adv.) mummattākārena.
amulet
(m.; nt.) kavaca; antarāyanivāraka.
amuse
(v.t.) rameti; vinodayati. (pp.) ramāpita; vinodita.
amuse oneself
ramati; dibbati; nandati. (pp.) rata; nadita.
amusement
(f.) abhirati; kīḷā. (nt.) abhiramana.
amusing
(adj.) ramma; manuñña; tuṭṭhijanaka.
anaconda
(m.) ajagara.
anaemia
(m.) rudhirakkhaya.
anaesthetic
(adj.) visaññākara.
anaesthetise
(v.t.) visaññīkaroti. (pp.) visaññīkata.
anagram
(m.) vacanavipallāsa; akkharavipallāsa.
anagrammatize
(v.t.) vacanavipallāsaṃ or akkharavipallāsaṃ karoti. (pp.) katavacanavipallāsa.
analects
(f.) subhāsitamālā.
analogical
(adj.) tulya; sadisa; samāna; sarikkha.
analogise
(v.t.i.) samāneti; upamāto dasseti. (pp.) samānita; upamāto dassita.
analogous
(adj.) tulya; sadisa; samāna; sarikkha.
analogy
(f.) tulyatā; sarūpatā; upamā. (nt.) samānatta; sadisatta; opamma.
analyse
(v.t.) vibhajati; paricchindati; vavatthapeti. (pp.) vibhatta; paricchinna; vavatthapita.
analysis
(nt.) vibhajana. (m.) vyavaccheda; viccheda.
analyst
(m.) vicchedaka.
analytic
(adj.) vicchedāyatta; pabhedagata. (f.; plu.) pabhedavijjā.
analytic insight
(f.) paṭisambhidā.
anarchic
(adj.) nītiviruddha.
anarchism
(f.) rājavirodhitā.
anarchist
(m.) rajjavirodhī; rājapaccatthika.
anarchronic
(adj.) kālānanurūpa.
anachronism
(m.) kālavirodha.
anarchy
(nt.) arājakatta. (m.) rājavihara.
anathema
(m.) abhisāpa.
anathematise
(v.t.) abhisapati. (pp.) abhisapita.
anatomical
(adj.) vyavacchedavisayaka.
anatomist
(m.) dehavicchedaka.
anatomise
(v.t.) (sarīraṃ) vicchindati. (pp.) (sarīraṃ) vicchinna.
anatomy
(f.) sarīravicchedavijjā.
ancestor
(m.) papitāmaha; ādipurisa; pubbapurisa.
ancestral
(adj.) ādipurisāyatta; paramparāgata.
ancestry
(f.) paramparā; kulapaveṇī. (nt.) gotta.
anchor
(m.) nāvābandha; nāvaṅkusa. (v.t.) nāvaṃ bandhati; niccalaṃ karoti. (pp.) baddhanāva; niccalīkata.
anchorage
(nt.) 1. nāvābandhana; 2. bandhanaṭṭhāna. (m.) nāvāsuṅka.
anchoret
(m.) tāpasa; isi.
anchorite
(m.) tāpasa; isi.
ancient
(adj.) purāṇa; purātana; porāṇika; santanika.
anciently
(adv.) purā; bhūtapubbaṃ.
ancientness
(nt.) purāṇatta.
ancillary
(adj.) upakāraka; upatthambhaka.
and
(conj.) ca; api; api ca.
and then
(conj.) tato; atha.
and yet
(conj.) atha ca pana.
androgynous
(adj.) ubhayaliṅgika; ubhatobyañjanaka.
androgyny
(m.) ubhayaliṅgī.
anecdote
(nt.) upākhyāna. (f.) saṅkhittapavatti.
anemometer
(nt.) vāyuvegamāṇaka.
anent
(prep.) adhikicca; uddissa; sandhāya.
anew
(adv.) abhinavaṃ; puna pi.
angel
(m.) devadūta.
angelic
(adj.) dibba; amānusika; devadūtāyatta.
angelical
(adj.) dibba; amānusika; devadūtāyatta.
anger
(m.) kopa; kodha; rosa; paṭigha. (nt.) kujjhana.
angle
(v.t.) balisena hanati. (pp.) balisahata. (nt.) balisa. (m.) koṇa; aṃsa.
angler
(m.) bālisika.
anglicise
(v.t.) eṅglaṇḍiyaṃ akroti. (pp.) eṅglaṇḍiyakata.
Anglo-Saxon
(m.) eṅglaṇḍiya-sakāsūnu.
angrily
(adv.) kopena; rosena; sakopaṃ.
angry
(adj.) kuddha; kupita; ruṭṭha; sakopa; dosākula.
anguish
(f.) tibbavedanā. (m.) pariḷāha; atitāpa.
angular
(adj.) sakoṇaka.
animal
(m.) satta; pāṇī; dehī; jīvī.
animal kingdom
(m.) jīvaloka.
animalcule
(m.) sukhumapāṇī.
animalism
(f.) indriyāsattatā.
animalise
(v.t.) sajīvaṃ karoti. (pp.) sajīvaṃ kata.
animate
(v.t.) sajīvaṃ karoti; uttejeti; ussukkāpeti. (pp.) sajīvakata; sajīvajita; sajīvapita. (adj.) sajīva; sacetana.
animation
(f.) uttejanā.
animism
(m.) attavāda.
animist
(m.) attavādī.
animistic
(adj.) attavādāyatta.
animosity
(nt.) vera. (m.) viddesa.
animus
(m.) vyāpāda.
ankle
(m.) gopphaka.
anklet
(nt.) nūpura
Anna
(m.) rūpiyassa; soḷasamabhāga.
annalist
(m.) itihāsalekhaka.
annals
(m.) vassikavuttanta; itihāsa.
annex
(v.t.) saṃyojeti; sambandhati. (pp.) saṃyojita; sambaddha.
annexation
(nt.) sambandhana; saṃyojana; ghaṭana.
annihilate
(v.t.) ucchindati; nirodheti; vyantīkaroti. (pp.) ucchinna; niruddha; vyantīkata.
annihilation
(m.) uccheda; nirodha. (nt.) visaṅkharaṇa.
annihilator
(m.) ucchedaka.
anniversary
(m.) vassikussava; (adj.) saṃvaccharika.
annotate
(v.t.i.) vyākhyāti; vaṇṇeti. (pp.) vyākhyāta; vaṇṇita.
annotation
(nt.) vyākhyāna. (f.) atthavaṇṇanā.
annotator
(m.) vyākhyātu; ṭīkākāra.
announce
(v.t.) anusāveti; pakāseti; nivideti. (pp.) anusāvita; pakāsita; nivedita.
announcement
(nt.) anusāvana; nivedana; ārocana; pakāsana.
announcer
(m.) anusāvaka; ārocaka; nivedaka.
annoy
(v.t.) viheṭheti; kopeti; upaddaveti. (pp.) viheṭhita; kopita; upadduta.
annoyance
(f.) vihesā; viheṭhanā; pakopanā.
annoying
(adj.) viheṭhaka; pīḷākara.
annual
(adj.) anuvassika. (m.) anuvassikasaṅgaha.
annually
(adv.) anuvassaṃ; anusaradaṃ.
annuity
(nt.) vassikavetana.
annul
(v.t.) lopeti; samucchindati. (pp.) lutta; samucchinna.
annular
(adj.) vaṭṭula; valayākāra.
annunciate
(v.t.) (ādito) pakāseti (or) viññāpeti (pp.) pakāsita; viññāpita.
annunciation
(f.) pakāsanā; pageva ñāpanā.
annunciator
(m.) pakāsaka; nivedaka.
anodye
(adj.) rujāpahāraka; vedanānāsaka.
anoint
(v.t.) ālepeti; vilimpeti; abhañjati; añjeti. (pp.) ālepita; abhañjita; añjita.
anoint as a king
(v.t.) rajje abhisiñcati. (pp.) rajje abhisitta.
anointment
(m.) abbhaṅga. (nt.) vilepana.
anomalous
(adj.) niyāmaviruddha; uppaṭipāṭika.
anomalously
(adv.) vidhivirodhena.
anomaly
(m.) vyabhicāra; vidhivirodha.
anon
(adv.) muhuṃ; tāvad eva; sapadi.
anonym
(m.) ninnāmika.
anonymous
(adj.) aññātanāma; apākaṭanāma.
anonymously
(adv.) nāmanidassanaṃ vinā.
another
(adj.) apara; itara; añña; para.
another country
(nt.) desantara.
another day
(adv.) aññadā.
answer
(v.t.i.) vissajjeti; paṭivacanaṃ deti. (pp.) vissajjita; dinnapaṭivacana. (nt.) paṭivacana; paccuttara; vissajjana.
answerable
(adj.) paṭivacanīya; vissajjitabba.
ant
(f.) pipīlikā; kipillikā.
antagonism
(m.) virodha. (f.) vipakkhatā.
antagonist
(m.) virodhī; vipakkhaka; paṭipakkhī.
Antarctic
(adj.) dakkhiṇantagata.
antecedence
(f.) pubbaṅgamatā.
antecedent
(adj.) puregāmi; pubbaṅgama. (nt.) purevuttapada.
antechamber
(m.) antogabbha.
antedate
(v.t.) niyamadinato pubbadinaṃ yojeti. (nt.) kālaniyamato pubbadina.
antelope
(m.) eṇimiga; kuruṅga.
anterior
(adj.) pubbatara.
anthem
(nt.) devatthutigīta.
anthill
(m.) vammika.
anthology
(m.) sāravākyasaṅgaha.
anthrax
(m.) antogaṇḍa.
anthropoid
(adj.; m.) māṇavasadisa; mahāvānara.
anthropology
(f.) māṇavavijjā.
anthropomorphous
(adj.) manussākāra.
anti-aircraft
(m.) vyomayānanāsaka.
antibilious
(adj.) pittupasamaka.
antic
(m.) hāsuppādaka; parihāsaka.
antichristian
(adj.) kiṭṭhasamayaviruddha.
anticipant
(adj.; n.) abhikaṅkhī; apekkhaka.
anticipate
(v.t.) apekkhati; abhikaṅkhati. (pp.) apekkhita.
anticipation
(f.) apekkha. (m.) pubbābhoga.
antidotal
(adj.) visanāsaka.
antidote
(nt.) visanāsakosadha.
antimony
(nt.) kapotañjana.
antinomy
(m.) vidhivirodha.
antipathetic
(adj.) pakativiruddha; viruddhasabhāva.
antipathy
(m.) pakativirodha; (f.) sahajavirodhitā.
antipode
(3.) paṭipakkhika; paṭiviruddha. (m.; plu.) pātālavāsino; paṭipakkhadesā.
antipole
(m.) paṭiviruddha-akkha.
antiquarian
(adj.) purāṇavatthu-visayaka. (m.) purātattaññu.
antiquary
(m.) purātattagavesaka.
antiquate
(v.t.) appacāraṃ or atītakālikaṃ karoti. (pp.) appacārīkata.
antiquated
(adj.) parijiṇṇa.
antique
(adj.) purāṇa; atītāyatta. (nt.) purāṇavatthu.
antiquity
(m.) atītakāla. (nt.) purāṇatta.
antiseptic
(adj.; n.) pūtināsaka.
antisocial
(adj.) samājaviruddha.
antitheist
(m.) anissaravādī.
antithesis
(f.) viruddhatthatā; paṭipakkhatā.
antithetic
(adj.) aññamaññaviruddha.
antitype
(nt.) paṭhamanidassana.
antler
(nt.) sākhāyutta-siṅga; migasiṅga.
antlered
(adj.) visānī; migasiṅgayutta.
anus
(nt.) guda. (m.) vaccamagga.
anvil
(f.) adhikaraṇī.
anxiety
(m.) ubbega; manovilekha.
anxious
(adj.) sāpekkha; cintāpara; ussuka.
anxiously
(adv.) saussāhaṃ; sāpekkhaṃ.
any
(adj.) kiṃ with ci and ya.
anybody
(n.) yo ko ci.
anyhow
(adv.; conj.) yathā kathañci pi.
anything
(n.) yaṃ kiñci.
anyway
(adv.) yena kena ci ākārena.
anywhere
(adv.) yattha kattha ci.
anywise
(adv.) yena kena ci kārena.
aorist
(f.) ajjatanī vibhatti; atītakriyā.
apace
(adv.) turitaṃ; tuvaṭaṃ.
apart
(adv.) visuṃ; puthu; ekamantaṃ.
apartment
(n.) ovaraka.
apathetic
(adj.) upekkhaka; udāsīna.
apathetically
(adv.) udāsīnākārena; nirīhaṃ.
apathy
(f.) upekkhā; udasīnatā.
ape
(m.) vānara; kapi; sākhāmiga; makkaṭa. (v.t.) anukaroti; vilambeti. (pp.) anukata; vilambita.
apepsy
(f.) mandagahaṇitā.
aperient
(adj.; nt.) virecaka; virecana.
aperitive
(adj.; nt.) virecaka; virecana.
aperture
(nt.) vivara; randha; kuhara.
apetalous
(adj.) dalarahita.
apex
(nt.) agga; sikhara. (f.) koṭi. (m.) matthaka.
aphasia
(f.) kathetum asakyatā. (m.) vācānāsa.
aphorism
(nt.) sutta; manta. (f.) kārikā.
aphrodisiac
(adj.) kāmuddīpaka.
apiary
(nt.) madhukarāgāra.
apiculture
(nt.) madhukarapālana.
apiece
(adv.) khaṇḍaso; bhāgaso; aṅgavasena.
apish
(adj.) jaḷa; vānarasama.
apishly
(adv.) vānarasamaṃ.
apishness
(nt.) eḷamūgatta; kapisadisatta.
apocope
(m.) antakkharalopa.
apocryphal
(adj.) ayathābhūta; saṅkitabba.
apod
(m.) apadasatta.
apodictic
(adj.) visada; pākaṭa; suvitthārita.
Apollo
(m.) suriyadeva.
apologetic
(adj.; n.) khamāyācaka; accayadesaka.
apologetically
(adv.) accayadesanāya.
apologist
(m.) sakamatapatiṭṭhāpaka.
apologise
(v.i.) khamāpeti; attadosam āvikaroti. (pp.) khamāpita; āvikatattadosa.
apologue
(f.) upadesakathā.
apology
(f.) khamāyācanā. (nt.) accayapaṭiggahaṇa.
apoplectic
(adj.) mucchājanaka.
apoplexy
(f.) mucchā. (m.) sativippavāsa.
apostasy
(m.) sadhammacāga.
apostate
(m.) sadhammacāgī.
apostatise
(v.i.) dhammaṃ paccakkhāti; samayaṃ cajati. (pp.) paccakkhātadhamma; cattasamaya.
apostle
(m.) paṭhamadhammadūta; paṭhamārambhaka.
apostolate
(nt.) dhammadūtādhipacca.
apostrophe
(f.) lopasaññā.
apothecary
(m.) bhesajjasampādaka.
apotheosis
(nt.) devattāropaṇa.
apotheosise
(v.t.) devattam āropeti. (pp.) āropitadevatta.
appal
(v.t.) bhāyāpeti; tāseti. (pp.) bhāyāpita; tāsita.
apparatus
(nt.) upakaraṇa.
apparel
(nt.) vatthābharaṇa. (v.t.) nivāseti; paridahati. (pp.) nivāsita or nivattha; paridahita.
apparent
(adj.) dissamāna; pākaṭa; visada.
apparently
(adv.) dissamānākārena.
apparition
(nt.) bhūtadassana. (m.) amanussa.
appeal
(v.t.i.) uttarādhikaraṇaṃ yācati; accantaṃ yācati. (f.) uttarivinicchayāyācanā.
appear
(v.i.) āvibhavati; pātubhavati; sandissati. (pp.) āvibhūta; pātubhūta; sandiṭṭha.
appearance
(m.) pātubhāva; uppāda; udaya; ākāra. (nt.) dassana.
appease
(v.t.) upasameti; sannisīdāpeti. (pp.) upasamita; sannisīdāpita.
appeasement
(nt.) upasamana; sannisīdāpana.
appellant
(m.) uttarivincchayākaṅkhī.
appellation
(nt.) nāma; abhidhāna. (f.) saññā; samaññā; paññatti.
append
(nt.) anubandheti; olambeti; anughaṭeti. (pp.) anubaddha; olambita; anughaṭita.
appendage
(m.) anubandha.
appendant
(adj.) anughaṭita; upanibaddha.
appendicitis
(m.) antagaṇṭhikābādha.
appendix
(m.) avasiṭṭhasaṅgaha; upagantha.
appertain
(v.i.) sambajjhati. (pp.) sambaddha.
appetence
(f.) īhā; taṅhā.
appetent
(adj.) īhāyutta.
appetite
(f.) icchā; abhilāsā; khudā; jighacchā.
appetize
(v.t) jighacchaṃ janeti.
applaud
(v.t.i.) pasaṃsati; thometi; abhitthavati; appoṭheti. (pp.) pasattha; thomita; abhitthuta; appoṭhita.
applause
(f.) thomanā; abhitthuti; kittanā. (m.) sādhukāra.
apple
(nt.) sītāphala.
appliance
(f.) appaṇā. (nt.) upakaraṇa.
applicable
(adj.) anucchavika; kammañña; payojiya.
applicably
(adv.) yathānurūpaṃ.
applicant
(m.) āyācaka; ākaṅkhī; apekkhaka.
application
(f.) āyācanā; samappaṇā; abhiniropanā. (nt.) yācanapaṇṇa.
appalling
(adj.) bhayajanaka; bhayānaka.
apply
(v.t.i.) appeti; āyācati; upaṭṭhāti; (some medicine to), añjati; ālepeti. (pp.) appita; āyācita; upaṭṭhita; añjita; ālitta.
apply oneself to
niyojeti; upayojeti.
appoint
(v.t.) niyameti; niyojeti; adhikaroti; sammannati. (pp.) niyamita; niyojita; adhikata; sammata.
appointment
(m.) adhikāra; niyama; saṅketa. (nt.) ṭhānantara; pada.
apportion
(v.t.) onojeti; vibhajati; vikappeti. (pp.) onojita; vibhatta; vikappita.
apposite
(adj.) ucita; anurūpa; saṅgata.
appositely
(adv.) yathocitaṃ; yathārahaṃ.
apposition
(nt.) 1. samānādhikaraṇa; 2. muddāpatiṭṭhāpana.
appraisal
(nt.) agghaniyamana.
appraise
(v.t.) agghāpeti; mūlaṃ niyameti. (pp.) agghāpita; niyamitamūla.
appraisement
(nt.) agghāpana.
appraiser
(m.) agghakāra; agghāpaka.
appreciate
(v.t.i.) anumodati; agghaṃ or guṇaṃ jānati; agghaṃ vaḍḍheti. (pp.) anumodita; ñataggha; ñātaguṇa; vaḍḍhitaggha.
appreciation
(f.) anumodanā; guṇāpaciti; agghavaḍḍhi.
apprehend
(v.t.) 1. rodheti; gaṇhāti; 2. avabujjhati; 3. āsaṅkati; parisaṅkati. (pp.) rodhita or ruddha; avabuddha; parisaṅkita.
apprehension
(nt.) rodhana; gahaṇa. (m.) avabodha. (f.) parisaṅkā.
apprehensive
(adj.) sāsaṅka; sappaṭibhaya.
apprehensively
(adv.) sāsaṅkaṃ; sabhayaṃ.
apprentice
(m.) sekkha; sippantevāsi.
apprentice ship
(nt.) sissatta; antevāsikatta.
apprise
(v.t.i.) nivedeti; āroceti. (pp.) nivedita; ārocita.
approach
(v.t.i.) upagacchati; upasaṅkamati; pāpuṇāti; upatiṭṭhati. (pp.) upagata; upasaṅkanta; patta; upaṭṭhita. (nt.) upagamana; pāpuṇana. (f.) patti. (m.) āgamanamagga.
approachable
(adj.) upagamanīya.
approaching
(adj.) upakaṭṭha; āgāmi.
approbate
(v.t.) sampaṭicchati; anumaññati. (pp.) sampaṭicchita; anumata.
approbation
(nt.) sampaṭicchana. (f.) anumati.
appropriate
(adj.) ucita; anurūpa; kappiya. (v.t.) āyattaṃ karoti; visesakiccāya ṭhapeti.
appropriately
(adv.) ucitākārena; yathānurūpaṃ.
appropriation
(nt.) āyattakaraṇa. (m.) pariggaha.
approval
(f.) anuññā; anumati; sampaṭicchanā.
approve
(v.t.i.) anujānāti; anumaññati; pasaṃsati; tathataṃ dīpeti. (pp.) anuññāta; anumata; pasattha; dīpitatathatta.
approximate
(adj.) accāsanna; samīpatara. (v.t.) upaneti; samīpaṃ neti. (v.i.) upagacchati; upatiṭṭhati. (pp.) upanīta; upagata; upaṭṭhita.
approximately
(adv.) āsannataraṃ; upanayanena.
approximation
(nt.) samīpānayana.
appurtenance
(nt.) parikkhāra; upakaraṇa.
appurtenant
(adj.) parikkhārabhūta.
April
(m.) Cittamāsa.
apron
(nt.) kaṭipaṭicchādana; malaggāhakavattha.
apt
(adj.) ucita; yogga; pavīṇa; kusala; dakkha.
aptitude
(nt.) kosalla; pāṭava; cāturiya; ucitatta; anurūpatta.
aptly
(adv.) pāṭavena; kosallena.
aptness
(nt.) pāṭava; kosalla.
aqua
(nt.) āpa; paya; jala; vāri.
aquarium
(nt.) mīnāgāra.
Aquarius
(m.) kumbharāsi.
aquatic
(adj.) jalaja; vārigocara.
aqueduct
(f.) panālikā; jalanetti; udakamātikā.
aqueous
(adj.) jalabahula; jalajāta.
aquiline
(adj.) garuḷākāra.
Arab
(m.) arābidesīya.
Arabian
(adj.) arābijātika.
arable
(adj.) kasiyogga; kasanāraha.
arbiter
(m.) niṇṇetu; vinicchayadāyaka; tīretu.
arbitral
(adj.) majjhaṭṭhatīraṇāyatta.
arbitrarily
(adv.) attanomatiyā; yathākāmaṃ.
arbitrary
(adj.) attanomatika; sericārī.
arbitrate
(v.t.i.) tīreti; niccheti; niṇṇeti. (pp.) tīrita; nicchita; niṇṇīta.
arbitration
(m.) majjhattavinicchaya.
arbitrator
(m.) niṇṇetu; vinicchayadāyaka; tīretu.
arboreal
(adj.) rukkhajīvī.
arboriculture
(nt.) rukkharopaṇa.
arbour
(m.) nikuñja; latāmaṇḍapa.
arc
(m.) addhavaṭṭula; candavaṅka.
arcade
(m.) toraṇacchannamagga; channapatha.
Arcadian
(adj.) jānapadika.
arch
(nt.) toraṇa; addhamaṇḍala. (adj.) uttama; seṭṭha; padhāna; keḷisīla. (v.t.) addhamaṇḍalaṃ yojeti. (v.i.) addhavaṭṭulo bhavati. (pp.) yojitaddhamaṇḍala; addhavaṭṭulībhūta.
archaeologist
(m.) purātattavedī.
archaeology
(f.) purāvatthuvijjā.
archaic
(adj.) addhagata; kālātīta.
archaism
(nt.) atītānugamana.
archangel
(m.) seṭṭhadevadūta.
archbishop
(m.) devapūjakādhipati.
archduke
(m.) seṭṭhādipāda; padhānakumāra.
archer
(n.) issāsa; dhanuddhara.
archery
(nt.) dhanusippa; issattha.
archetype
(nt.) mūlapaṭibimba.
archipelago
(m.) 1. dīparāsi; 2. bahudīpakasamudda.
architect
(m.) nimmāṇasippī.
architecture
(nt.) nimmāṇasippa.
archives
(nt.) itihāsalekhanāgara; purāvattanta. (f.) itihāsalipi.
arctic
(adj.) uttarantāyatta; merupadesīya.
arctic circle
(nt.) meruparivaṭṭa.
ardency
(m.) ātāpa; ussāha.
ardent
(adj.) uttatta; ātāpī; pahitatta; ussuka.
ardently
(adv.) saussāhaṃ; sānurāgaṃ.
ardour
(m.) adhikatāpa; ātappa; ussāha; vāyāma.
arduous
(adj.) durāroha; dukkara; dussādhiya.
area
(m.) bhūmippadesa; āyāmavitthāra.
areca
(m.) pūga; kamuka.
arecanut
(nt.) pūgaphala.
arena
(f.) mallabhūmi. (nt.) raṅgamaṇḍala.
argent
(adj.) rejatavaṇṇa.
argentine
(adj.) rejatopama.
argil
(f.) kumbhakāramattikā.
argue
(v.t.i.) vivadati; pamāṇayati; yuttiṃ katheti. (pp.) vivadita; pamāṇita; kathitayuttika.
arguer
(m.) vādī; yuttikathī.
argument
(m.) vivāda. (f.) yuttikathā.
argumentation
(nt.) vivadana; takkavitakkana.
argumentative
(adj.) takkika; vādappiya.
aerial
(adj.) 1. vāyumaya; 2. ākāsagata.
arid
(adj.) sukkha; nissāra.
Aries
(m.) mesarāsi.
aright
(adv.) sammā; yathātathaṃ.
arise
(v.i.) udeti; uppajjati; ubbhavati; uṭṭhāti; uggacchati; pabhavati. (pp.) udita; uppanna; ubbhūta; uṭṭhita; uggata; pabhūta.
arising
(f.) jāti; uppatti; nibbatti. (m.) udaya; uggama. (nt.) uṭṭhāna. (adj.) jāyamāna; uppajjanaka.
arising from a cause
(adj.) hetuppabhava.
arising together
(adj.) sahabhū.
aristocracy
(f.) issarajanatā. (nt.) adhipatīhi pālana.
aristocrat
(m.) issarajana.
arithmetic
(f.) aṅkavijjā. (nt.) gaṇita.
arithmetical
(adj.) aṅkavijjānugata.
arithmetician
(m.) gaṇitaññū; gaṇaka.
ark
(f.) mañjūsā; peḷā; taraṇī; nāvā.
arm
(m.) bāhu; bhuja. (f.) bāhā. (v.i.) sannayhati. (pp.) sannaddha. (v.t.) sannāhayati; sannaddhaṃ karoti. (pp.) sannāhayita. (nt.; plu.) āyudha; sattha.
armada
(m.) yuddhanāvāsamūha.
armadillo
(f.) kapālagodhā.
armament
(f.) sannaddhasenā. (m.) yuddhopakaraṇasamūha.
armchair
(f.) āsandi.
armful
(adj.) pasatamatta.
armistice
(f.) kālika-yuddhavirati.
armlet
(nt.) kāyura; bāhumūlavibhūsana.
armour
(m.) sannāha; kavaca. (nt.) vamma. (v.t.) sannāheti. (pp.) sannaddha.
armourer
(m.) 1. āyudhasampādaka. 2. āyudhādhikārī.
armoury
(nt.) āyudhāgāra.
armpit
(nt.) upakaccha.
army
(f.) yuddhasenā; camū; vāhinī. (nt.) yuddhabala.
army of chariots
(f.) rathasenā.
army of elephants
(f.) hatthisenā.
aroma
(m.) sugandha; surabhi.
aromatic
(adj.) sugandhī; surabhiyutta.
aromatics
(m.; plu.) sugahajātayo.
around
(adv.) abhito; parito; samantato; samantā.
arouse
(v.t.) pabodheti; uttejeti; ussukkāpeti. (pp.) pabodhita; uttejita; ussukkāpita.
arousing
(nt.) pabodhana; uttejana.
arrack
(f.) tālasurā; nāḷikerī.
arraign
(v.t.) codeti; vinicchayaṃ neti. (pp.) codita; vinicchayaṃ nīta.
arraignment
(f.) codanā; vinicchayapāpanā.
arrange
(v.t.i) saṃvidahati; paṭipādeti; paṭiyādeti; racayati. (pp.) saṃvidahita; paṭipādita; paṭiyādita; racita.
arrangement
(nt.) saṃvidhāna; paṭiyādana. (m.) vinyāsa.
arrant
(adj.) duṭṭha; vañcaka; saṭha.
arrantly
(adv.) duṭṭhākārena; saṭhena.
array
(v.t.) 1. byūhayati. 2. bhūseti; vibhūseti; maṇḍeti. (pp.) byūhita; bhūsita; maṇḍita. (f.) 1. racanā. (m.) byūha; vyūha. (nt.) 2. maṇḍana; pasādhana. (m.) alañkāra.
array of an army
(nt.) aṇīkagga.
arrear
(nt.)(plu.) avasiṭṭha-iṇa.
arrearage
(nt.) asodhita-iṇa.
arrest
(v.t.) 1. rundhati; sannirumbheti. 2. vikkhambheti. (pp.) ruddha; sannirumbhita. (nt.) 1. rundhana; rodhana; gahaṇa. 2. vikkhambhana.
arrival
(nt.) āgamana; upagamana; pāpuṇana. (f.) patti; anuppati.
arrive
(v.i.) pappoti; pāpuṇāti; upagacchati; avasarati. (pp.) patta; upagata; avasaṭa.
arrogance
(m.) dappa; abhimāna; ahaṅkāra.
arrogant
(adj.) unnala; dappita; gabbita; abhimānī.
arrogantly
(adv.) sadappaṃ; sābhimānaṃ.
arrogate
(v.t) aññāyena sakāyattaṃ karoti.
arrogation
(nt.) ayuttiyā gahaṇa.
arrow
(m.) usu; sara; bāṇa. (nt.) asana; tejana.
arrow headed
(adj.) saratuṇḍākāra.
arsenal
(nt.) yuddhāyudhāgāra.
arsenic
(nt.) visapāsāṇa. (adj.) visapāsāṇayutta.
arson
(nt.) gehadāhana.
art
(nt.) sippa; kosalla; nepuñña; (painting) cittakamma. (f.) kalā.
arterial
(adj.) dhamanīsambandha.
artery
(f.) dhammanī; kaṇḍarā.
artful
(adj.) saṭha; kapaṭa; māyāvi.
artfulness
(f.) māyāvitā. (nt.) cāturiya; pāṭava.
article
(m.) nibandha. (f.) visesalipi. (nt.) bhaṇḍa; upakaraṇa; vatthu.
article of trade
(nt.) paṇiya.
articulate
(v.t.i) udīreti; uccāreti. (pp.) udīrita; uccārīta. (adj.) vyatta; paripphuṭa.
articulation
(nt.) vyattuccāraṇa.
artifice
(m.) 1. upāya. (nt.) sippakosalla. 2. sāṭheyya.
artificer
(m.) sippī; nimmāpaka.
artificial
(adj.) kittima; sippinimmita; apākatika.
artificially
(adv.) kittimākārena.
artillery
(f.) nāḷīyantasenā.
artisan
(m.) sippī; kalāvedī.
artist
(m.) sippī; cittakāra.
artistic
(adj.) sippānugata; kalānukūla; kosalladīpaka.
artless
(adj.) 1. ādakkha; anipuṇa. 2. asaṭha; amāyāvī.
Aryan
(adj.) ariya; ariyāyatta; ariyavaṃsika.
as
(adv.; conj.) iva; viya; yathā.
as before
(adv.; conj.) yathā pure.
as far as
(adv.; conj.) yāva ... tāva; yāvatā ... tāvatā.
as follows
(adv.; conj.) taṃ yathā; seyyathīdaṃ.
as if
(adv.; conj.) viya.
as soon as
(adv.; conj.) tāvad eva.
as well as
(adv.; conj.) that'eva.
asafetida
(nt.) hiṅgu.
asafoetida
(nt.) hiṅgu.
asbestos
(nt.) adayhatantu.
ascend
(v.t.i.) āruhati; abhiruhati; ārohati. (v.i.) uggacchati. (pp.) ārūḷha; uggata.
ascendancy
(nt.) adhipālana; adhirohaṇa.
ascendant
(adj.) aruhamāna; uggacchanta. (m.) ārohīpabalī.
ascendency
(nt.) adhipālana; adhirohaṇa.
ascendent
(adj.) aruhamāna; uggacchanta. (m.) ārohīpabalī.
ascension
(nt.) uggamana; āruhaṇa.
ascension to the heaven
(nt.) saggārohaṇa.
ascent
(nt.) 1. uggamana; 2. unnataṭṭhāna.
ascertain
(v.t) vavatthapeti; nirūpeti; niccheti. (pp.) vavatthapita; nirūpita; nicchita.
ascertainment
(nt.) sanniṭṭhāna; avadhāraṇa; niddhāraṇa. (m.) nicchaya.
ascetic
(adj.; m.) tāpasa; muni; yati; isi; samaṇa.
ascetic practice
(nt.) tapa; tapokamma.
asceticism
(nt.) tapacaraṇa. (m.) samaṇadhamma.
ascribe
(v.t.) ajjhāropeti; upakkhipati. (pp.) ajjhāropita; upakkhitta.
ascription
(nt.) ajjhāropaṇa; upanayana.
asexual
(adj.) aliṅgika.
ash
(m.) bhasmavaṇṇataru. (f.) chārikā. (nt.) bhasma.
ashame
(v.t.) lajjāpeti. (pp.) lajjāpita. (v.i.) lajjati. (pp.) lajjita.
ashen
(adj.) dhūsara; bhasmavaṇṇa.
ashore
(adv.)(loc.) tīre; taṭe; kūle.
ashy
(adj.) 1. dhūsara; 2. basmacchanna.
Asian
(adj.) āsiāmahādīpāyatta.
Asiatic
(adj.) āsiāmahādīpāyatta.
aside
(adv.) ekamantaṃ; ekapasse.
ask
(v.t.) 1. pucchati; 2. yācati. (pp.) puṭṭha; yācita.
ask in return
(v.t.) paṭipucchati.
askance
(adv.) 1. ṭiro; tiriyaṃ; kuṭilaṃ; 2. sāsaṅkaṃ.
askew
(adv.) anujuṃ; vaṅkākārena; vimukhākārena.
aslant
(adv.) anujuṃ; vaṅkākārena; vimukhākārena.
asleep
(adj.) sutta; niddopagata. (adv.) antoniddāya.
aslope
(adj.) poṇa; niṇṇa. (adv.) pabbhārākārena.
asparagus
(f.) satāvarī; satamūlī.
aspect
(m.) vesa; vilāsa; ākāra. (f.) avaṭṭhiti.
asperity
(nt.) kakkhaḷatta; lūkhatta; kharatta.
asphalt
(m.) asmalepa.
aspirant
(adj.; m.) ākaṅkhī; patthetu.
aspirate
(v.t.) saghosam uccāreti. (pp.) saghosam uccārita. (nt.) ghosakkhara. (adj.) saghosa.
aspiration
(m.) 1. assāsa; abhinīhāra; 2. ākaṅkhā; abhilāsā; patthanā
aspire
(v.i.) pattheti; abhilasati; ākaṅkhati. (pp.) patthita; abhilasita; ākaṅkhita.
asquint
(adj.) valira; kekara. (adv.) kekarākārena.
ass
(m.) gadrabha.
assail
(v.t.) āhanati; paharati; paripāteti. (pp.) āhata; pahaṭa; paripātita.
assailant
(m.) āhanaka; paripātetu; omaddaka.
assassin
(m.) ghātaka; māretu; pāṇahara.
assassinate
(v.t.) māreti; ghāteti; hanati. (pp.) mārita; ghātita; hata.
assassination
(nt.) māraṇa; ghātana; hanana.
assault
(v.t.) paharati; pahāraṃ deti. (pp.) pahaṭa; dinnapahāra. (nt.) pahāradāna; paharaṇa.
assay
(v.t.) loham upaparikkhati. (f.) lohaparikkhā.
assayer
(m.) lohaparikkhaka.
assemblage
(m.) samūha; samudāya; saṅgha; gaṇa.
assemble
(v.t.) sannipāteti. (v.i.) sannipatati; samosarati; samāgacchati. (pp.) sannipātita; sannipatita; samosaṭa; samāgata.
assembly
(f.) parisā; sabhā; samiti. (m.) samāgama; sannipāta.
assent
(v.i.) anujānāti; paṭissuṇāti. (pp.) anuññāta; paṭissuta. (f.) anumati; anuññā. (m.) paṭissava.
assert
(v.t.) daḷhīkaroti; sādhakehi dasseti. (pp.) daḷhīkata; dassitasādhaka.
assertion
(nt.) daḷhīkaraṇa; pamāṇīkaraṇa.
assess
(v.t.) agghaṃ or karaṃ nirūpeti; baliṃ niddhāreti. (pp.) nirūpitakara; niddhāritabali.
assessment
(nt.) karaniyamana; aghanirūpaṇa.
assessor
(m.) agghanirūpaka.
assets
(m.) iṇamocaka-vibhava.
asseverate
(v.t.) sanicchayaṃ pakāseti. (pp.) sanicchayaṃ pakāsita.
asseveration
(nt.) sanicchaya-pakāsana.
assiduity
(m.) uyyāma; uyyoga. (f.) tapparatā.
assiduous
(adj.) uyyutta; tappara; parāyaṇa.
assiduously
(adv.) saussāhaṃ.
assiduousness
(f.) tapparāyaṇatā
assign
(v.t.) niyyādeti; niyameti. (pp.) niyyādita; niyamita.
assignation
(nt.) onojaṇa. (m.) pubbaniyama; niyamitavelādi.
assignee
(m.) niyojita; nīyādetabba.
assignment
(nt.) 1. niyyātana; niyamana; 2. niyyātanapaṇṇa.
assignor
(m.) nīyādaka.
assimilate
(v.t.) 1. samāneti; sadisīkaroti; 2. paripāceti; pariṇāmeti. (v.i.) samataṃ yāti. (pp.) samānita; sadisīkata; paripācita; pariṇāmita; samataṃ yāta.
assimilation
(nt.) samatāpādana; sadisatta; tulyatta; samānatta. (m.) pariṇāma.
assist
(v.t.) anuggaṇhāti; upatthambheti; upakaroti. (pp.) anuggahita; upatthambhita; upakata.
assistance
(m.) anuggaha; upakāra. (f.) sahāyatā.
assistant
(m.) sahāya; upatthambhaka. ūpa in cpds. e.g upācariya, assistant teacher.
assizes
(m.) adhikaraṇavāra.
assizeser
(m.) aggha-māṇanirūpaka.
associable
(adj.) sevitabba; bhajitabba.
associate
(v.t.i.) sevati; bhajati; nisevati; payirupāsati; saṃvasati. (pp.) sevita; bhajita; pariyupāsita; saṃvuttha. (m.) sahāya; sahacara; anucara; payirupāsaka.
association
(nt.) sevana; bhajana; payirupāsana. (m.) saṃsagga; santhava; saṅgama; saṃsada. (f.) sabhā; samiti.
associational
(adj.) samājāyatta.
assonance
(f.) samānassaratā.
assonant
(adj.) samānasarayutta.
assort
(v.t.) pantivasena puthakkaroti. (v.i.) āsevati. (pp.) pantivasena puthakkata; āsevita.
assortment
(nt.) uccinana. (m.) vinyāsa.
assuage
(v.t.) upasameti; sannisīdāpeti. (pp.) upasamita; sannisādāpita.
assuagement
(nt.) upasamana.
assuasive
(adj.) upasamaka; santidāyaka.
assume
(v.t.i.) 1. ādāti; 2. vesaṃ gaṇhāti; 3. gabbito hoti; 4. saccaṃ viya parikappeti. (pp.) ādinna; gahitāvesa; saccaṃ viya parikappita.
assuming
(adj.) gabbita; sadappa.
assumption
(nt.) 1. ādāna; 2. vesagahaṇa; 3. parikappana; 4. āyattakaraṇa.
assurance
(f.) saccāpana; sanicchayakathā. (nt.) saccakārapaṇṇa.
assure
(v.t.) 1. surakkhitaṃ karoti; 2. niccheti; saṃsayam apaneti. (pp.) surakkhitaṃ kata; nicchita; apanītasaṃsaya.
assuredly
(adv.) ekantaṃ; niyantaṃ; nissaṃsayaṃ.
assuredness
(nt.) surakkhitatta; sanicchayatta.
assurgent
(adj.) uggacchamāna.
assyriology
(f.) asurapurāvijjā.
asterisk
(nt.) tārālañchana.
asterism
(nt.) nakkhatta. (m.) tārāsamūha.
astern
(adv.) navāya; pacchābhāge.
asteroid
adj.) tārakākāra.
asthma
(m.) sāsaroga.
asthmatic
(m.) sāsarogī. (adj.) sāsarogāyatta.
astir
(adj.) saṅkhubhita.
astonish
(v.t.) vimhayāpeti; kutūhalaṃ janeti. (pp.) vimhayāpita; janitakutūhala.
astonishing
(adj.) vimhayakara; acchariyāvaha.
astonishment
(m.) vimhaya. (nt.) acchariya; abbhuta.
astound
(v.t.) vimoheti; ākulīkaroti. (pp.) vimohita; ākulīkata.
astral
(adj.) dibba; sukhuma tārakāyatta.
astray
(adv.) uppathaṃ. (adj.) uppathagāmī; maggamūḷha.
astrict
(v.t.) rundhati; daḷhaṃ bandhati. (pp.) ruddha; daḷhabaddha.
astride
(adv.) pāde viyūhitvā.
astringe
(v.t.) saṅkoceti. (pp.) saṅkocita.
astringent
(adj.) kaṭuka; kasāva; santhambhaka.
astrologer
(m.) muhuttika; jotisatthaññū.
astrological
(adj.) jotisatthāyattha.
astrology
(nt.) horāsattha. (f.) nakkhattavijjā.
astronomer
(m.) jotisatthavidū.
astronomical
(adj.) jotisatthāyatta.
astronomically
(adv.) jotisatthānusārena.
astronomy
(nt.) jotisattha.
astute
(adj.) catura; nipuṇa.
astutely
(adv.) caturākārena.
asunder
(adv.) puthu; visuṃ.
asylum
(nt.) leṇaṭṭhāna. (m.) assama.
asymmetry
(f.) asobhanatā.
at
(prep.) in many cases it is expressed by the locative, and sometimes by the instrumental or accusative.
at ease
(adv.) yathā sukhaṃ.
at first
(adv.) ādito; paṭhamaṃ.
at last
(prep.) ante; pariyosāne.
at once
(adv.) ekappahārena; sapadi; taṅkhaṇaṃ.
at that moment
(adv.) tāvade; taṅkhaṇe.
at that time
(adv.) tadā.
ataxy
(m.) sarīrakriyāsaṅkhobha; kriyāviraha.
atheism
(m.) anissaravāda. (f.) adevadiṭṭhi.
atheist
(m.) adevadiṭṭhī; anissaravādī.
athirst
(adj.) pipāsita; sataṇha.
athlete
(m.) malla; kīḷaka.
athletic
(adj.) balavantu; thāmasampanna. (m.) mallayodha.
athwart
(adv.) vilomaṃ; paṭilomaṃ; tiriyaṃ.
Atlantic
(adj.) atalapabbatāyatta.
atlas
(nt.) bhūmicitta.
atmosphere
(nt.) vāyumaṇḍala.
atmospherical
(adj.) vāyumaṇḍalāyatta.
atom
(m.) paramāṇu.
atomic
(adj.) paramāṇuvisayaka.
atomism
(m.) paramāṇuvāda.
atomise
(v.t.) paramāṇubhāvaṃ pāpeti. (pp.) paramāṇubhāvaṃ papita.
atomy
(m.) 1. kisadeha; 2. aṭṭhikaṅkala; 3. aṇuppamāṇajīvī.
atone
(v.t.i.) paṭikaroti; paṭikammaṃ or daṇḍakammaṃ karoti. (pp.) paṭikata; katapaṭikamma.
atonement
(m.) paṭikamma.
atonic
(adj.) aghosa. (nt.) aghosakkhara.
atop
(adv.) matthake.
atrocious
(adj.) ghora; dāruṇa.
atrociously
(adv.) ghorākārena.
atrocity
(nt.) ghoratta; dāruṇatta.
atrophy
(nt.) mandaposaṇa.
attach
(v.t.) 1. laggeti; sambandhati; 2. rañjeti. (v.i.) 1. āsajjati; laggati; 2. sārajjati. (pp.) laggita; sambaddha; rañjita; āsatta; lagga; sāratta.
attached to the body
(f.) kāyūpaga; kāyagata.
attachment
(nt.) 1. āsajjana; laggana; rajjana. (m.) rāga; anurāga; saṅga. (f.) rati; nandi; nikanti.
attack
(v.t.) paharati; āhanati; paripāteti. (pp.) pahaṭa; āhata; paripātita. (nt.) paharaṇa; āharana; paripātana.
attacked by a disease
(adj.) rogāpahata; rogapīḷita.
attain
(v.i.) labhati; paṭilabhati; adhigacchati; abhisameti. (pp.) laddha; adhigata; abhisamita. (v.t.) upeti; pāpuṇāti. (pp.) upeta; patta.
attainable
(adj.) laddhabba; pattabba; abhisametabba.
attainment
(m.) paṭilābha; adhigama; abhisamaya.
attar
(m.) sogandhikasāra.
attemper
(v.t.) santataṃ neti; kammaññaṃ karoti. (pp.) santataṃ nīta; kammaññakata.
attempt
(v.t.) ussahati; vāyamati; upakkamati. (pp.) ussahita; vāyamita; upakkamita. (m.) ussāha; vāyāma. (nt.) viriya.
attend
(v.t.) 1. upatiṭṭhati; anuyāti; parivāreti; 2. upaṭṭhāti; upāsati; sevati. (pp.) upaṭṭhita; anuyāta; parivarita; upaṭṭhita; upāsita; sevita. (v.i.) 1. samāgacchati; 2. ṃanasikaroti. (pp.) samāgata; manasikata.
attendance
(nt.) upaṭṭhāna; upāsana. (f.) sevā; sampattaparisā; āvajjanā; sussūsa. (m.) parivāra; manasikāra.
attendant
(adj.; m.) sevaka; upaṭṭhāka; paricāraka; veyyāvaccajara.
attendant on a patient
(m.) gilānupaṭṭhāka.
attention
(nt.) avadhāna; apekkhana; odahana. (m.) abhinivesa.
attention to one subject
(f.) ekaggatā.
attentive
(adj.) sāvadhāna; samāhita; sussūsaka.
attentively
(adv.) sāvadhānaṃ.
attenuate
(v.t.) tanuṃ or sallahukaṃ karoti; balaṃ hāpeti. (pp.) tanukata; hāpitabala. (v.i.) khīyati; hāyati; tanubhavati. (pp.) khīṇa; hiṇa; tanubhūta.
attenuation
(nt.) tanukaraṇa; hāyana; khīyana.
attest
(v.t.i.) sakkhiṃ karoti; sakkhī bhavati; samatthayati. (pp.) sakkhikata; sakkhī bhūta; samatthita.
attestation
(nt.) pamāṇīkaraṇa; samatthana.
attic
(nt.) kūṭāgāra.
attire
(v.t.) acchādeti; paridahati; nivāseti. (pp.) acchādita; paridahita; nivāsita or nivattha. (nt.) vatthābharaṇa.
attitude
(m.) ākāra; vilāsa. (m.) saṇṭhiti.
attorney
(m.) paṭinidhi; parakiccasādhaka.
attorney general
(m.) padhānanītivedī.
attract
(v.t.) 1. ākassati; ākaḍḍhati; 2. palobeti. (pp.) ākassita; ākaḍḍhita; palobhita.
attraction
(nt.) ākassana; palobhana.
attractive
(adj.) ākassaka; palobhaka; manohara; hadayaṅgama.
attractiveness
(nt.) manoharatta; manuññatta.
attributable
(adj.) ajjhāropanīya.
attribute
(v.t.) āropeti; niropeti. (pp.) āropita. (m.) guṇavissesa. (nt.) visesaṇa.
attributive
(adj.) visesaka; guṇavācaka.
attrition
(nt.) ghaṃsana. (m.) anutāpa.
attune
(v.t.) tulyassarataṃ pāpeti. (pp.) tulyassarataṃ pāpita.
atwain
(adv.) dvidhā.
auburn
(adj.) tambavaṇṇa.
auction
(m.) anusāvita-vikkaya.
auctioneer
(m.) anusāvitavikkayī.
audacious
(adj.) sappagabbha.
audaciously
(adv.) pāgabbhiyena.
audacity
(nt.) pagabbhiya. (f.) nillajjatā.
audible
(adj.) sotagocara; savaṇakkhama.
audibly
(adv.) savaṇīyākārena.
audience
(nt.) savaṇa; nisāmana. (m.) sāvakagaṇa. (f.) nisāmaka-parisā.
audit
(v.t.) gaṇanam upaparikkhati. (f.) saṅkhyāparikkhā.
audition
(nt.) savaṇa. (m.) sotappasāda.
auditive
(adj.) savaṇānubaddha.
auditive cognition
(nt.) sotaviññāṇa.
auditive sensation
(nt.) sotindriya.
auditor
(m.) gaṇaka; saṅkhyāparikkhaka.
auditory
(adj.) savaṇānubaddha.
auditory cognition
(nt.) sotaviññāṇa.
auditory sensation
(nt.) sotindriya.
auger
(f.) vedhanī.
aught
(n.) kiñci; yaṃ kiñci.
augment
(v.t.) brūheti; vaḍḍheti. (pp.) brūhita; vaḍḍhita. (v.i.) abhivaḍḍhati. (pp.) abhivuddha.
augmentation
(f.) vaḍḍhi; vuddhi. (nt.) vaḍḍhana; brūhana.
augmentative
(adj.) abhivaḍḍhaka.
augur
(m.) nimittapāṭhaka. (v.t.) subhāsubham apekkhati.
augural
(adj.) nimittāyatta; anāgatadassaka.
augury
(nt.) nimittapaṭhana.
August
(adj.) mahanīyatara; mahāmahima. (m.) sāvaṇamāsa.
augustness
(f.) mahāmahimatā.
aunt
(f.) (father's sister) pitucchā; (mother's sister) mātucchā; (maternal uncle's wife) mātulānī; (paternal uncle's wife) cūlamātā.
aura
(nt.) tejomaṇḍala.
aural
(adj.) sotavisayaka.
aurelian
(adj.) suvaṇṇavaṇṇa.
aureole
(nt.) sīsappabhāmaṇḍala. (f.) ketumālā.
auricular
(adj.) sotavisayaka; rāhaseyyaka.
auricularly
(adv.) kaṇṇajappanena.
aurora
(m.) 1. akkhāsannāloka; 2. aruṇa; aruṇobhāsa.
auspicate
(v.t.) ārabhati; patiṭṭhāpeti (pp.) āradha; patiṭṭhāpita.
auspice
(nt.) pubbanimitta; subhanimitta. (nt.; plu.) maṅgalādhipacca.
auspicious
(adj.) subha; maṅgalā; kalyāṇa; bhaddaka.
auspicious moment
(m.) sukhaṇa; sumuhutta.
auspiciousness
(nt.) subhatta; maṅgalatta.
austere
(adj.) kaṭhina; pharusa; ugga; tibba.
austerely
(adv.) pharusākārena.
austereness
(nt.) pharusatta; kharatta; tibbatta.
austral
(adj.) dakkhiṇāyatta.
authentic
(adj.) saddheyya; pamāṇika; yathātatha.
authentically
(adv.) yathābhūtaṃ; yathātathaṃ.
authenticate
(v.t.) pamāṇīkaroti; saccattaṃ dīpeti. (pp.) pamāṇīkata; saccattaṃ dīpita.
authenticity
(f.) tathatā; saddheyyatā.
author
(m.) 1. ganthakāra; 2. sampādaka; uppādaka.
authoress
(f.) ganthasampādikā.
authoritative
(adj.) mahesakkha; āṇāsampanna.
authoritatively
(adv.) mahesakkhatāya.
authority
(nt.) issariya; ādhipacca; pabhutta.
authorise
(v.t.) adhikāraṃ deti; niyojeti; sammannati. (pp.) dinnādhikāra; niyojita; sammata.
authorship
(n.) sampadakatta.
autobiography
(f.) sayaṃlikhita-cariyā.
autocar
(m.) sayaṅgāmī-ratha.
autocracy
(nt.) serīpālana.
autocrat
(m.) serīpālaka.
autocratic
(adj.) serīpālanāyatta.
autocratical
(adj.) serīpālanāyatta.
autograph
(v.t.) sakahatthena likhati. (pp.) sakahatthena likhita. (f.) sakahatthalipi.
automatic
(adj.) sayaṃvattī.
automatically
(adv.) sakabalena; attanā va.
automatism
(nt.) sayañcalana.
automobile
(m.) sayaṇgāmīratha.
autonomy
(nt.) sayaṃpalana; sakāyattapālana.
autonomous
(adj.) sakamatānuga.
autumn
(m.) saradasamaya.
autumnal
(adj.) sāradika.
auxiliary
(adj.; m.) sahāyabhūta; upakāraka; sahakārī; upakārī.
avail
(v.t.) upakaroti; anuggaṇhāti. (v.i.) atthāya or hitāya bhavati. (pp.) upakata; anuggahita; atthāya bhūta; hitāya bhūta. (m.) attha; hita. (f.) abhivuddhi.
available
(adj.) sulabha; laddhabba; payojanāvaha.
avalanche
(nt.) himasikharapatana.
avarice
(m.) lobha. (nt.) macchariya; kadariya.
avaricious
(adj.) luddha; kadariya; maccharī.
avariciousness
(nt.) luddhatta; macchariya.
avaunt
(intj.) apehi; apagaccha; apakkama.
avenge
(v.t.) veraṃ niyyāteti. (pp.) niyyātitavera.
avengeful
(adj.) verasādhanābhilāsī.
avenue
(m.) pavesapatha. (f.) ubhato tarupanti; tarurājiyatta-vīthi.
aver
(v.t.) sanicchayaṃ vadati. (pp.) sanicchavutta.
average
(adj.) majjhimappamāṇika. (m.) vattamānasabhāva (nt.) majjhimappamāṇa (v.t.) pamāṇaṃ dasseti; majjhe pavatteti. (pp.) dassitapamāṇa; dassitapamātita.
averment
(nt.) thirapakāsana.
averse
(adj.) paṭikūla; parammukha; viratta. (averse to, from pain), dukkhapaṭikūla.
aversion
(m.) virāga; anālaya. (f.) nibbidā; parammukhatā; vimukhatā.
avert
(v.t.) vāreti; nivāreti; nivatteti; vinivaṭṭeti. (pp.) vārita; vāritita; vāriṭita.
avian
(adj.) sakuṇāyatta.
aviary
(m.) pakkhipañjara.
aviate
(v.i.) nabhasā gacchati. (pp.) nabhasāgata.
aviation
(nt.) nabhogamana.
aviator
(m.) nabhogāmī.
avid
(adj.) giddha; luddha; lola.
avidity
(f.) giddhatā; lolatā.
avocation
(f.) jīvikāvutti. (m.) vyāpāra.
avoid
(v.t.) vajjeti; parivajjeti; cajati; jahati; pajahati. (pp.) vajjita; parivajjita; catta; jahita; pajahita.
avoidable
(adj.) vajjanīya.
avoidance
(nt.) vajjana; jahana; pajahana; pahāna; cajana. (m.) cāga.
avouch
(v.t.i.) sutthiraṃ pakāseti. (pp.) sutthiraṃ pakāsita.
avouchment
(f.) ekaṃsikavāca.
avow
(v.t.) aṅgīkaroti; sampaṭicchati. (pp.) aṅgīkata; sampaṭicchita.
avowal
(nt.) pakāsana.
avowedly
(adv.) supākaṭaṃ; sāṅgīkāraṃ.
avulsion
(nt.) vidāraṇa. (m.) bhūmināsa.
await
(v.t.) āgameti; patimāneti; apekkhati. (pp.) patimānita; apekkhita.
awake
(v.t.) pabodheti; vuṭṭhāpeti. (v.i.) pabujjhati; jāgarati. (pp.) pabodhita; vuṭṭhāpita; pabuddha. (adj.) jāgara; ussuka.
awaken
see awake
awaken state
(nt.) jāgariya.
awaker
(m.) pabodhaka.
awaking
(nt.) pabodhana; pabujjhana.
award
(v.t.) niyameti; nītiyādadāti. (pp.) niyamita; nītiyādinna. (m.) vinicchaya. (nt.) nītiyā niyamita.
aware
(adj.) jānanta.
away
(adv.) ārā; dūre.
away from
ārakā.
awe
(nt.) gāravayutta-bhaya. (v.t.) sagāravabhayaṃ janeti.
awesome
(adj.) bhayajanaka.
awe-inspiring
(adj.) bhayajanaka.
aweary
(adj.) vihesappatta.
awful
(adj.) bhayānaka; bhayaṅkara; bherava; bībhacca.
awfully
(adv.) bheravākārena.
awfulness
(nt.) bhayānakatta.
awhile
(adv.) khaṇamattaṃ; thokakālaṃ.
awkward
(adj.) asamattha; adakkha; virūpa; dubbaṇṇa.
awkwardly
(adv.) adakkhākārena.
awkwardness
(f.) apaṭutā; asobhanatā.
awl
(f.) ārā; sūcivedhamī.
awn
(m.) dhaññasūka.
awning
(nt.) vitāna. (m.) uttaracchada.
axe
(m.) pharasu. (f.) kuṭhārī.
axe head
(nt.) kuṭhārītala.
axe helve
(m.) kuṭhārīdaṇḍa.
axiom
(m.) siddhanta.
axiomatic
(adj.) sayaṃsiddha.
axis
(m.) akkha. (f.) akkharekhā.
axle
(m.) rathakkha.
ay
(intj.) āma; evaṃ.
ayah
(f.) dhātī.
aye
(adv.) satataṃ. niccaṃ; sadā.
azure
(adj.) nabhovaṇṇa. (nt.) nabhomaṇḍala.
- B -

babble
(v.i.) vippalapati; jappati. (pp.) vippalapita; jappita.
babbler
(m.) vācāla; palāpī.
babbling
(m.) vippalāpa. (nt.) pajappana.
babe
(m.) susu; bālaka; potaka; chāpa.
babel
(m.) aṭṭālavisesa; kalakala; saṅkiṇṇanāda.
baboon
(m.) mahāvānara.
baby
(m.) susu; bālaka; potaka; chāpa.
baby hood
(nt.) bālya.
babyish
(adj.) manda; bāla; dārakasadisa.
babylon
(nt.) bāveriraṭṭha.
bacchanalia
(m.) majjapānussava.
bacchanalian
(m.) majjapānussavagata.
bacchus
(f.) majjadevatā.
bachelor
(m.) kulaputta; avivāhita; upādhilāghī.
bacillus
(nt.) rogabīja.
back
(f.) piṭthi. (adj.) pacchima; pacchā. (v.t.) upatthambheti; piṭṭhim āruhati. (pp.) upatthambhita; piṭṭhim āruḷha. (adv.) pati, ni or parā perfixed ot verbs give this adverbial meaning, e.g. comes back, paccāgacchati. gives back, paṭidadāti. goes back, nivattati; paṭinivattati. turns back, paravattati.
back door
(nt.) pacchimadvāra.
back ground
(f.) pacchābhūme.
back room
(m.) bāhiragabbha.
back side
(m.) piṭṭhipassa.
backbiter
(m.) marapiṭṭhimaṃsika.
backbiting
(f.) pesuññakathā; piṭṭhimaṃsiktā.
backbone
(nt.) piṭṭhikaṇṭaka.
backing
(nt.) upatthambhana.
backslide
(v.i.) olīyati. (pp.) olīna.
backward
(adj.) dandha; manda; hāyanasīla.
backwardness
(f.) dandhatā; asamatthatā.
backwards
(adv.) pacchāmukhaṃ; paṭilomaṃ.
bacon
(nt.) loṇadhūpita-sūkaramaṃsa.
bacteria
(m.; plu.) rogajanakā; sukhumapāṇino.
bad
(adj.) duṭṭha; pāpī; nindita; garahita; asundara; asuddha; sadosa
frame of a bad
(f.) aṭani.
bad debt
(nt.) asodhiya-iṇa.
bad food
(nt.) subbhojana.
bad friend
(m.) pāpamitta.
bad man
(m.) dujjana; kāpurisa.
bad smell
(m.) duggandha.
badge
(nt.) ciṇha; lañchana.
badly
(adv.) duṭṭhu; asundaraṃ; ativiya.
badness
(f.) duṭṭhatā; asundaratā.
baffle
(v.t.) bādheti; khaṇḍeti; nivāreti. (pp.) bādhita; khaṇḍita; nivārita.
bag
(m.) pasibbaka. (f.) puṭoli. (v.t.) thavikāya pakkhipati or nidahati; puṭīkaroti. (v.i.) pūrati. (pp.) thavikāya pakkhitta or nihita; puṭīkata; puṇṇa.
bagatelle
(nt.) khuddakavatthu; appakadhana.
baggage
(nt.) pātheyya.
baggy
(adj.) lambamāna.
bah
(intj.) dhī.
bail
(m.) paṭibhoga. (v.t.) saccakāraṃ deti; pāṭibhogībhavati; nāvāto jalamapaneti. (pp.) dinnasaccakāra; pāṭibhogībhūta; apanītajala.
bailiff
(m.) bhaṇḍādhikārī; āyakammika.
bailsman
(m.) pāṭibhogī.
bait
(v.t) āmisena palobheti; āmisaṃ deti; pīḷeti; hiṃsati. (pp.) āmisena palobhita; dinnāmisa; pīḷita; hiṃsita. (nt.) āmisa. (m.) nivāpa.
baiting
(m.) pātheyyāhāra. (nt.) āmisapalobhana.
baize
(nt.) thūla-kambala.
bake
(v.t.) pacati; randheti. (pp.) pakka; randhita.
bake house
(nt.) pūpāgāra.
baker
(m.) pūpaka; pūvakāra.
bakery
(f.) pūvasālā.
baking-pan
(f.) pūvathāle.
baksheesh
(nt.) pāritosika.
balance
(f.) tulā; samabhāratā; apakkhapātitā. (m.) tulārāsi; avasiṭṭha-bhāga. (v.t.) tuleti; dhāreti; pamāṇeti; tulyataṃ or samataṃ neti. (pp.) tulita; dhārita; pamāṇita; samataṃ nīta.
balance of mind
(m.) avikkhepa.
balance sheet
(nt.) āyavayalekhana.
balcony
(m.) upariālinda; sīhapañjara.
bald
(adj.) khallāṭa; muṇḍa; anāvaṭa; analaṅkata.
balderdash
(f.) asaṅgatavācā.
baldly
(adv.) vivaṭākārena.
baldness
(nt.) muṇḍatta; anāvaṭatta.
baldric
(f.) asibandhanī.
bale
(f.) vipatti; vedanā; bhaṇḍikā. (v.t.) ussiñcati. (pp.) ussiñcita or ussitta.
baleful
(adj.) pīḷākara; tāpakara.
ball
) (nt.) dvayaṃ-dvayanacca. (v.t.) piṇḍeti; vaṭṭulaṃ karoti. (v.i.) piṇḍībhavati. (pp.) piṇḍita; vaṭṭulīkata; piṇḍībhūta.
ballad
(f.) gītikā.
ballast
(m.) pūrakabhāra. (v.t.) ūnabhāraṃ pūreti.
ballerina
(f.) nāṭakitthī.
ballet
(m.) naccavisesa.
balloon
(nt.) babhogāmīgoḷa.
balloonist
(m.) nabhogoḷagāmī.
ballot
(f.) chandasalākā. (nt.) chandapaṇṇa. (v.i.) raho chadaṃdetī.
ballot box
(f.) chandapeḷā.
balm
(m.) niyyāsa. (nt.) vilepana. (v.t.) ālepeti; vilepeti. (pp.) ālepita; vilepita.
balmy
(adj.) santidāyaka; surabhigandhika.
balsam
(m.) sugandhālepa. (nt.) abbhañjana.
baluster
(m.) khuddakatthambha; vedikāvayava.
balustrade
(f.) laghu-thambhapanti; vedikāvati.
bamboo
(m.) veṇu; veḷu; vaṃsa.
bamboo grove
(nt.) veḷuvana.
bamboozle
(v.t.) vañceti; palambheti. (pp.) vañcita; palambhita.
ban
(m.) abhisāpa; nisedha; paṭisedha. (v.t.) abhisapati; nisedheti; paṭisedheti. (pp.) abhisatta; paṭisedhita.
banal
(adj.) lāmaka.
banana
) (nt.) kadaliphala.
band
) vādakagaṇa. (v.t.) veṭheti; paṭṭena bandhati; saṅgameti; samūheti. (v.i.) saṅgacchati; ekībhavati. (pp.) veṭhita; paṭṭabaddha; saṅgamita; samūhita; saṅgata; ekībhūta.
band master
(m.) padhānavādaka.
bandage
(nt.) bandhana. (f.) paṭṭika. (m.) vaṇapaṭicchādaka. (v.t.) veṭheti. (pp.) veṭhita.
bandeau
(nt.) siroveṭhana.
bandit
(m.) gāmaghātaka; panthadūbhī.
bandy-legged
(adj.) vaṅkajāṇuka.
bane
(nt.) visa; anatthakāraṇa. (m.) vināsahetu.
baneful
(adj.) ahitakara; vināsadāyaka.
bang
(v.t.) tāḷeti; abhihanati; vādeti. (v.i.) unnadati. (pp.) tāḷita; abhihata; vādita; unnadita. (m.) unnāda; nigghosa. (nt.) abhihanana.
bangle
(m.) valaya. (nt.) kaṅkana. (f.) karabhūsā.
bangle for arm
(nt.) keyūra.
bangle for feet
(m.) nūpura.
banian
(m.) adhokañcuka.
banish
(v.t.) pabbājeti; paṇāmeti; apanudati. (pp.) pabbājita; paṇāmita; apanudita.
banishment
(nt.) paṇāmana; pabbājana.
bank
(nt.) tīra; kūla; taṭa; dhanāgāra. (v.t.) kūlaṃ bandhati; taṭena āvarati. (pp.) baddhakūla; taṭena āvaṭa; dhanāgāre nikkhipati. (pp.) dhanāgāre nikkhitta.
along the bank
(adv.) anutīraṃ.
further bank
(nt.) pāra; pārimatīra.
near bank
(nt.) ara; orimatīra.
bank bill
(f.) dhanāgārapaṭiññā.
bank credit
(f.) dhanāgārikavaḍḍhi
bank note
(nt.) dhanapaṇṇa.
banker
(m.) dhanāgārapati.
bankrupt
(adj.; n.) khīṇadhana; hatavibhava. (v.t.) iṇasodhanāsamatthataṃ pāpeti.
bankruptcy
(f.) hatavibhavatā; naṭṭhadhanatā.
bankstock
(nt.) dhanāgāre nihitadhana.
banner
(m.) dhaja; ketu.
banns
(nt.; plu.)vivāhe pubbanāmakittana.
banquet
(f.) parivesanā. (nt.) pabītabhojanadāna. (v.t.) bhojanena saṅgaṇhāti. (pp.) bhojanena saṅgahita. (v.i.) yāvadatthaṃ bhuñjati.
banqueting hall
(nt.) āpānamaṇḍala.
banter
(m.) muduparihāsa. (v.t.) parihasanto katheti.
Banyan
(m.) nigrodha; vaṭarukkha.
baptise
(v.t.) jalasekasuddhiṃ deti; jale osīdāpeti. (pp.) dinnajalasekasuddhī.
baptism
(f.) jalasekasuddhi.
bar
(nt.) kaṇḍākāravatthu. (m.) paḷigha; dvārarodha. (f.) bādhā. (m.) bādhaka. (v.t.) rundhati; bādheti. (pp.) ruddha; bādhita.
barb
(nt.) sūlagga. (m.) saratuṇḍa. (v.t.) sūlayuttaṃ karoti.
barbarian
(m.) milakkha; kirāta; asiṭṭhajana.
barbarism
(f.) asabbhatā.
barbarity
(nt.) niṭṭhuratta.
barbarous
(adj.) asabaha; niṭṭhura.
barbarously
(adv.) niṭṭhuraṃ; niddayaṃ.
barbed
(adj.) sūlayutta.
barber
(m.) nahāpita; kappaka.
barber shop
(f.) nahāpitasālā.
bard
(m.) vetālika; vandibhaṭṭa.
bare
(adj.) anāvaṭā; apaṭicchanna; nagga; (in cpds.) kevala; anāvaṭamatta. (v.t.) vivarati; nibbāhati. (pp.) vivaṭa; nibbāhita.
bare faced
(adj.) anāvaṭamukha; nillajja.
bare footed
(adj.) anupāhana.
barely
(adv.) kasiraṃ. kicchena; vivaṭākārena.
bareness
(f.) naggatā; vivaṭatā.
bargain
(f.) kayavikkayapaṭiññā. (v.i.) paṇopaṇaviyaṃ or dabbavinimayaṃ karoti.
barge
(f.) keḷināvā. (f.) bhaṇḍavāhinī.
bark
) bhussana; bhuṅkaraṇa. (v.t.) tacam apaneti. (pp.) apanīta-taca. (v.i.) bhussati; bhuṅkaroti. (pp.) bhussita; bhuṅkata.
bark garment
(nt.) vākacīra; vakkala; tirīṭaka.
barley
(m.) yava.
barm
(nt.) majjapheṇa.
barmy
(adj.) pheṇākiṇṇa.
barn
(m.) kusūla; dhaññakoṭṭhaka.
barology
(f.) bhāravijjā.
barometer
(f.) vāyutulā. (nt.) vāyumāṇka.
baron
(m.) abhijāta; kulīna.
baroness
(f.) abhijātā; kulīnā.
baronet
(v.t.) seṭṭhipadaṃ pāpeti. (pp.) pāpitaseṭṭhipada. (m.) khuddakaseṭṭhī.
barrack
(m.) bhaṭanivāsa. (nt.) senāgāra.
barrage
(m.) setubandha. (f.) āli.
barred
(adj.) rundhita; palighaṅkita.
barrel
(nt.) dīgha-vaṭṭula-bhājana.
barrel of a gun
(v.) nāḷi.
barren
(adj.) vañjha; viphala; nipphala; ujjaṅgala.
barren woman
(f.) vañjhā.
barrenness
(nt.) vañjhatta.
barricade
(v.t.) avarati; rundhati. (pp.) āvaṭa; ruddha or rundhita. (m.) avarodha. (nt.) āvaraṇa.
barrier
(m.) sambādhaka. (v.t.) sambādheti; āvarati. (pp.) sambādhita; āvarita or āvaṭa.
barring
(prep.) vinā; hitvā; ṭhapetvā.
barrister
(m.) adhinītivedī.
barrow
(f.) sakaṭikā. (f.) unnatabhūmi.
barter
(v.t.) vinimeti; nimināti; bhaṇḍāni parivatteti. (pp.) vinimita; niminita. (m.) bhaṇḍavinimaya.
bas-relief
(nt.) silāpattharullekhana.
base
(nt.) patiṭṭhāna. (m.) pada; ādhāra; mūlabhāga. (adj.) adhama; nīca; nihīna. (v.t.) patiṭṭhāpeti. (pp.) patiṭṭhāpita.
base born
(adj.) avajāta.
baseless
(adj.) amūlaka; nirādhāra; patiṭṭhārahita.
basely
(adv.) nīcākārena.
basement
(nt.) heṭṭhātala.
baseness
(f.) adhamatā; nikiṭṭhatā.
bash
(v.t.) daḷhaṃ paharati. (pp.) daḷhaṃ pahaṭa.
bashful
(adj.) hirimana; salajja.
bashfully
(adv.) lajjitākārena.
bashfulness
(f.) lajjā; hiri; vinītatā.
basil
(f.) (plant), tulasī; sulasā.
basin
) (m.) gaṅgādhāra.
basis
(m.) pādaka; ādhāra; nissaya. (f.) patiṭṭhā.
bask
(v.i.) ātapaṃ nisevati. (pp.) nisevitātapa.
basket
(m.) piṭaka. (v.t.) piṭake pakkhipati. (pp.) piṭake pakkhitta.
basket maker
(m.) naḷakāra.
bassia
(m.) (tree), madhuka.
bastard
(m.) avajāta; jāraja.
bastardise
(v.t.) avajātataṃ pakāseti. (pp.) pakāsitāvajātatta.
bastardy
(nt.) avajātatta.
baste
(v.t.) potheti; tāḷeti; vasāya makkheti. (pp.) pothita; tāḷita; vasāya makkhita.
bastion
(m.) uddāpa. (f.) upakārikā.
bat
(f.) jatukā; ajinapattā. (small bat) (f.) vagguli. (nt.) kandukapaharaṇa. (v.i.) kandukaṃ paharati.
batch
(m.) rāsi; samūha.
bate
(v.t.) hapeti; upasameti; ūnaṃ karoti. (pp.) hāpita; upasamita; ūnīkata.
bath
(nt.) nahāna; sināna.
bath attendant
(m.) nahāpaka.
bath chair
(nt.) cakkayuttapīṭha.
bath powder
(nt.) nahānacuṇṇa.
bath room
(m.) nahānakoṭṭhaka.
bathe
(v.t.) nahāpeti. (v.i.) nahāyati. (pp.) nahāpita; nahāta.
bathing closet
(nt.) nahānakoṭṭhaka.
bathing cloth
(f.) jalasāṭikā
bathos
(nt.) adhopatana.
bating
(prep.) vinā; ṭhapetvā; muñcitvā.
baton
(f.) gadā. (m.) muggara.
batsman
(m.) kandukapahāraka.
batta
(m.) gamanaparibbaya.
battalion
(nt.) senādala.
batten
(v.i.) adhikaṃ bhuñjati. (v.t.) paṭṭikāhi daḷhīkaroti. (pp.) adhikaṃ bhutta; paṭṭikāhi daḷhīkata.
batter
(v.t.) viddhaṃseti; khaṇḍākhaṇḍaṃ karoti. (pp.) viddhaṃsita; kanṇḍākhaṇḍa kata.
battery
(nt.) viddhaṃsana; nāḷīyantaṭṭhāna; vijjuppādakopakaraṇa.
battle
(nt.) yuddha; raṇa; āyodhana; samara. (m.) saṅgāma; āhava. (v.i.) yujjhati.
battle array
(m.) senāvyūha.
battle axe
(f.) yuddhakuṭhārī.
battle field
(f.) yuddhabhūmi.
battlement
(m.) sacchiddapākāra.
bauble
(m.) vibhūsanapatirūpaka. (nt.) kiñcikkha.
bawd
(m.) gaṇikāpālaka.
bawdy
(adj.) asabbha; kāmuka.
bawl
(v.i.) ugghoseti; aṭṭassaraṃ karoti. (pp.) ugghosita; kataṭṭassara.
bawler
(m.) ugghosaka.
bawling
(nt.) kandana.
bay
(nt.) mahātittha; ubhato sambādhaṭṭhāna. (v.t.) bhussitvā anubandhati. (pp.) bhussitvā anubaddha.
bay-salt
(nt.) sāmuddikalavaṇa.
bayonet
(f.) mahāchūrikā. (m.) nettiṃsa.
bazaar
(m.) āpaṇa. (f.) paṇyasālā.
be
(v.i.) bhavati; hoti; atthi. (pp.) bhūta.
beach
(f.) velā. (nt.) samuddatīra. (v.t.) tīraṃ pāpeti. (pp.) tīrapāpita.
beacon
(m.) maggadesakapadīpa.
bead
(f.) guḷikā. (m.) akkha
string of beads
(f.) akkhamālā; japamālā. (v.t.) guḷikā āvuṇāti; akkhe sampādeti. (pp.) āvutaguḷika; sampāditakkha.
beadle
(m.) daṇḍadharadūta.
beak
(nt.) mukhatuṇḍa; tuṇḍaka.
beaker
(nt.) pānabhājana.
beam
(m.) tulādhāra.
beam of a carriage
(nt.) dhura.
beam of a ray
(m.) kara; kiraṇa; mayūkha.
beam of a balance
(m.) tulādaṇḍa.
beamless
(adj.) nippabha.
beamly
(adj.) ujjala; pabhassara.
bean
(nt.) māsa.
bear
(m.) accha; issa; bhallūka. (v.t.) 1. vahati; dhāreti; 2. janeti; 3. bharati; pariharati. (v.i.) sahati. (pp.) vahita; dhārita; janita; bhata; parihaṭa; sahita.
bear down
nipāteti.
bear enmity
upanandhati.
bear fruit
phalati.
bear in mind
manasikaroti; dhāreti.
bear with
upekkhati.
bearable
(adj.) sayha.
beard
(nt.) massu.
beard dressing
(nt.) massukamma.
beardless
(adj.) nimmassuka.
bearer
(m.) vāhī; dhārī; dhāraka; gāhī.
bearing
(nt.) ācaraṇa; dhāraṇa; ubbahana. (f.) saṇṭhiti. (adj.) sandhāraka; sahamāna.
bearish
(adj.) avinīta.
beast
(m.) pasu; tiracchāna.
beast of burden
(m.) dhorayha; vāhakapasu.
beast of prey
(m.) vāḷa; vāḷamiga.
beastliness
(nt.) pasutulyatta.
beastly
(adj.) pasutulya.
beat
) parājeti; abhibhavati. (pp.) pahaṭa; phothita; tāḷita; āhata; ākoṭita; parājita; abhibhūta. (v.i.) phandati; kampati; calati. (pp.) phandita; kampita; calita.
beat down
nihanati; nipāteti.
beat off
palāpeti.
beat up
sahasā paharati.
beaten
(adj.) pahaṭa; parājita; maddita; abhibhūta.
beatific
(adj.) paramasukhada.
beatification
(f.) paramasukhatā; devattapatti.
beatify
(v.t.) sukhaṃ pāpeti; devattapattiṃ pakāseti.
beating
(nt.) paharaṇa; pothana; tāḷana.
beating of a drum, etc.
(nt.) vādana; āhanana.
beatitude
(nt.) paramasukha.
beauteous
(adj.) sobhana; rucira; cāru; dassanīya; pāsādika; surūpa; ramma; manuñña.
beautiful
(adj.) sobhana; rucira; cāru; dassanīya; pāsādika; surūpa; ramma; manuñña.
beautify
(v.t.) sobheti; maṇḍeti; bhūseti; alaṅkaroti. (pp.) sobhita; maṇḍita; bhūsita; alaṅkata.
beauty
(f.) sobhā; surūpatā; pokkharatā. (nt.) sobhagga
personal beauty
(f.) rūpasiri; vaṇṇapokkharatā.
beauty spot
(m.) tilaka.
beaver
(m.) jalamuṅgusa.
becalm
(v.t.) upasameti; nibbāpeti. (pp.) upasamita; nibbāpita.
because
(adv.; conj.) yasmā...tasmā; yato...tato. Often expressed by the suffix -ttā; the word annexed to it is preceeded by Genitive, e.g. tassa gatattā, because he has gone.
because of this
iminā kāraṇena.
beck
(f.) kāyaviññatta; hatthādisaññā.
beckon
(v.t.i.) kāyena viññāpeti. (pp.) kāyena viññāpita.
becloud
(v.t.) tirokaroti; paṭicchādeti. (pp.) tirokata; paṭicchādita.
become
(v.i.) 1. hoti; bhavati; sampajjati; 2. jāyati; uppajjati. (pp.) bhūta; sampanna; jāta; uppanna. (v.t.) vaṭṭati; kappati.
become able
sakkoti; pahoti; visahati.
become absent
vippavasati.
become adequate
sambhunāti.
become afflicted
aṭṭīyati.
become agitated
) khijjati.
become alarmed
uttasati.
become allayed
passambhati.
become angry
kujjhati; kuppati.
become appeased
upasammati.
become attached
sajjati.
become aware
abhijānāti.
become bashful
lajjati; hirīyati.
become bewildered
sammuyhati; pamuyhati.
become bound
bajjhati.
become bright
vippasīdati.
become clean
parisujjhati.
become clear
pasīdati; sujjhati.
become concentrated
samādhiyati.
become contented
santussati.
become corrupted
padussati.
become dejected
visīdati.
become disheartened
nibbijjati. (pp.) nibbinna.
become dissatisfied
ukkaṇṭhati.
become dissolved
vilīyati. (pp.) vilīna.
become doubtful
kaṅkhati; vicikicchati.
become dried
sukkhati; sussati. (pp.) sukkha.
become dull
muyhati.
become excited
paritassati.
become extinguished
vijjhāyati; nibbāti; nirujjhati.
become fatigued
vihaññati; kilamati.
become fond of
piyāyati.
become free
pamuccati. (pp.) pamutta.
become full
paripūrati. (pp.) paripuṇṇa.
become heated
santappati. (pp.) santatta.
become impure
kilissati.
become indifferent
upekkhati.
become infatuated
sammucchati.
become late
cirāyati.
become neutral
samupekkhati.
become pleased
santussati.
become quiet
sannisīdati. (pp.) sannisinna.
become released
vimuccati.
become remorseful
anutappati.
become selfish
maccharāyati.
become sluggish
olīyati. (pp.) olīna.
become soiled
malinībhavati.
become steadfast
pabbatāyati.
become vexed
vyāpajjati. (pp.) vyāpanna.
become weary
āgilāyati.
becoming
(adj.) ucita; anurūpa. (m.) pātubhāva. (nt.) bhavana.
becomingly
(adv.) yathocitaṃ; yathārahaṃ.
bed
(f.) seyyā; patiṭṭhā. (nt.) sayana; bhūmitala; tala. (m.) ādhāra.
bed-sheet
(m.) santhara. (nt.) attharaṇa.
bed-stead
(m.) mañca.
bedaub
(v.t.) (paṅkādīhi) ālimpeti. (pp.) ālimpita or ālitta.
bedding
(nt.) sayanopakaraṇa.
bedeck
(v.t.) alaṅkaroti; maṇḍeti; bhūseti. (pp.) alaṅkata; maṇḍita; bhūsita.
bedevil
(v.t.) niṭṭhuraṃ pīḷeti or hiṃsati. (pp.) niṭṭhuraṃ pīḷita; hiṃsita.
bedevilment
(m.) bhūtagāha. (f.) amanussapīḷā.
bedew
(v.t.) tusārena chādeti. (pp.) tusāracchanna.
bedim
(v.t.) timirayati; malinīkaroti. (pp.) timirayita; malinīkata.
bedlam
nt.) ummattakāgāra.
bedlamite
(m.) ummattaka.
bedrabbled
(adj.) udakacikkhallamalina.
bee
(m.) madhukara; madhupa; ali; chappada.
bee-bread
(m.) reṇu; parāga.
beef
(nt.) gomaṃsa.
beehive
(nt.) madhupaṭala.
beer
(f.) yavasurā.
beeswax
(nt.) madhusitthaka.
beetle
(m.) sapattapāṇaka; kaṭṭhahattha. (v.t.) kaṭṭhahatthena paharati. (pp.) kaṭṭhahatthena pahaṭa.
befall
(v.i.) āpatati; anupatati; sijjhati. (pp.) āpatita; anupatita; siddha.
befit
(v.i.) yujjati; kappati; vaṭṭati.
befitting
(adj.) yutta; anucchavika; anurūpa.
befog
(v.t.) tirokaroti. (pp.) tirokata.
befool
(v.t.) moheti; vilambeti. (pp.) mohita; vilambita.
before
(adv.) purato; abhimukhe. (prep.) purā; pure. (conj.) yāva...tāva, e.g. Finish your work before he comes, yāva so n'āgacchati tāva tava kammaṃ niṭṭhāpehi.
before long
(adv.) aciraṃ.
before mentioned
(adj.) yathāvutta; purevutta.
beforehand
(adv.) pageva; puretaraṃ; paṭigacc'eva.
befoul
(v.t.) dūseti; malinīkaroti. (pp.) dūsita; malinīkata.
befriend
(v.t.) anuggaṇhāti; upatthambheti. (v.i.) mettāyati. (pp.) anuggaṇhita; upatthambhita; mettāyita.
beg
(v.t.) yācati; āyācati. (v.i.) bhikkhati. (pp.) yācita.
beget
(v.t.) janeti; uppādeti. (pp.) janita; uppādita.
begetter
(m.) janaka; uppādaka.
beggar
(m.) kapaṇa; yācaka; bhikkhaka. (v.t.) niddhanaṃ or nippabhaṃ karoti. (pp.) niddhanīkata.
beggarly
(adj.) akiñcana; duggata; hīnapuñña.
beggary
(f.) atidaḷiddatā.
begging
(nt.) yācana; bhikkhana.
begin
(v.t.) ārabhati; paṭṭhapeti. (v.i.) pabhavati. (pp.) āraddha; paṭṭhapita; pabhavita.
beginner
(m.) ādikammika; navaka; ārambhaka.
beginning
(m.) ārambha; ādi; pabhava.
beginning from
pabhuti; paṭṭhāya (with abl.) ind.
begird
(v.t.) parikkhipati; paḷiveṭheti. (pp.) parikkhitta; paḷiveṭhita.
begone
(intj.) apehi; apayāhi; apakkama.
begrime
(v.t.) atimalinayati. (pp.) atimalinayita.
begrudge
(v.t.) usūyati; issaṃ bandhati; na sahati. (pp.) usūyita; issābaddha; asahita.
beguile
) khepeti; atikkāmeti. (pp.) mohita; vañcita; palobhita; khepita; atikkāmita.
beguilement
(nt.) vañcana; palobhana. (m.) kālakkhepa.
behalf
(m.) attha; hita
on behalf of
atthāya; hetu; kāraṇā. (with gen.).
behave
(v.i.) ācarati; samācarati; irīyati; paṭipajjati. (pp.) paṭipanna.
behaviour
(m.) ācāra. (nt.) ācaraṇa; vattana. (f.) cariyā; paṭipatti
good behaviour
(m.) micchācāra. (f.) duppaṭipatti.
behead
(v.t.) sīsaṃ chindati. (pp.) chinnasīsa.
beheading
(m.) sīsaccheda.
behest
(f.) āṇā. (m.) niyoga.
behind
(adv.; prep.) pacchato; piṭṭhito; anvad eva; piṭṭhipasse.
behind hand
(adj.) olīnavuttika; hānabhāgiya.
behold
(v.t.) passati; oloketi; udikkhati. (pp.) diṭṭha; olokita; udikkhita.
beholden
(adj.) laddhūpakāra.
beholder
(m.) dassāvī; passitu; oloketu.
beholding
(nt.) udikkhana; olokana.
behove
(v.i.) (?) vaṭṭati; yujjati; arahati, with infinitive.
being
(m.) satta; pāṇī; dehī; jīvī; jantu. (pr.p. of be) santa.
being late
(abs.) cirāyitvā.
being thus
(adj.) itthambhūta.
belabour
(v.t.) potheti. (v.i.) vāyamati. (pp.) pothita; vāyamita.
belate
(v.i.) cirāyati.
belated
cirāyita; pamatta.
belay
(v.t.) daḷhaṃ veṭheti. (pp.) daḷhaṃ veṭhita.
belch
(v.i.) uggirati; udrekayati. (v.t.) asabbhaṃ bhaṇati. (m.) uggāra; unnāda.
beldame
(f.) mahallikā.
beleaguer
(v.t.) orundhati; uparundhati. (pp.) oruddha; uparuddha.
belfry
(m.) ghaṇṭātthambha.
belie
(v.t.) visaṃvādeti; musābhaṇti. (pp.) visaṃvādita.
belief
(f.) bhatti; diṭṭhi; laddhi. (m.) vissāsa. (nt.) saddahana
wrong belief
(f.) sammādiṭṭhi.
believe
(v.t.) saddahati; vissasati. (pp.) saddahita; vissattha.
believer
(m.) saddahāna; saddahitu.
believing
(adj.) bhattimantu; pasanna; saddahanta.
believing in
(in cpds.) diṭṭhika; laddhika.
belike
(adv.) siyā.
belittle
(v.t.) avamāneti; omaññati; lahukaṃ karoti. (pp.) avamānita; omata; lahukakata.
bell
(f.) kiṅkiṇī.
belladonna
(f.) nididdhikā.
belle
(f.) rūpasundarī; janapadakalyāṇī.
bellicose
(adj.; m.) raṇkāmī; kalahakāmī.
bellicosity
(f.) kalahappiyatā.
belligerent
(adj.) yujjhamāna; yodha. (m.) yuddhabhaṭa.
bellow
(v.i.) dhamati; nadati; aṭṭassaraṃ karoti. (pp.) dhamita; nadita; kataṭṭasara. (f.) gajjanā. (m.) nāda. (nt.) dhamana.
bellows
(f.) bhastā; gaggarī.
bellshaped
(adj.) ghaṇṭākāra.
belly
(nt.) udara. (m.) gabbha. (m.; f.) kucchi.
belly of a lute
(m.) vīṇāpokkhara.
bellyache
(nt.) udarasūla. (f.) kucchirujā.
bellyful
(adv.) udarāvadehakaṃ; kucchipūraṃ.
bellygod
(m.) udarambharī.
belock
(v.t.) kuñcikāya pidahati. (pp.) kuñcikāya pidahita.
belong
(v.i.) āyattībhavati.
belonged
(adj.) āyatta.
belonging to
(with gen.) adhīna; āyatta.
belonging to many
(adj.) bāhujañña.
belonging to others
(adj.) parādhīna.
belongings
(m.; plu.) pariggaha. (nt.) sandhana.
beloved
(adj.) piya; kanta; manāpa.
below
(adv. prep.) adho; heṭṭhā.
belt
(f.) mekhalā; rasanā. (nt.) kāyabandhana. (v.t.) bandhati; veṭheti. (pp.) baddha; veṭhita.
belvedere
(f.) uparivedikā.
bemire
(v.t.) kaddamena limpeti. (pp.) kaddamalimpita.
bemoan
(v.t.) socati; paridevati. (pp.) socita; paridevita.
bemuse
(v.t.) vimoheti. (pp.) vimohita.
bench
(nt.) dīghāsana; vinicchayāsana. (v.t.) vinicchayāsanaṃ pāpeti.
bend
(nt.) nataṭṭhāna; kuṭilatta. (f.) vaṅkatā. (v.t.) nāmeti; ābhujati; sammiñjeti. (v.i.) namati. (pp.) nāmita; ābhujita; sammiñjita; nata or namita.
bend down
(v.t.) ninnāmeti. (v.i.) onamati.
bend upwards
(v.t.) unnāmeti. (v.i.) unnamati.
bending
(f.) nati; onati. (nt.) namana.
beneath
(adv.; prep.) heṭṭā; adho.
benedick
(m.) adhunā vivāhita.
benediction
(f.) subhāsaṃsā; thuti; pasaṃsā.
benedictory
(adj.) subhāvaha; subhāsaṃsaka.
benefaction
(m.) upakāra; upatthambha; hita.
benefactor
(m.) hitesī; upakārī; atthañcara.
benefactress
(f.) hitesinī; upakārinī.
beneficence
(f.) hitesitā. (m.) paropkāra.
beneficent
(adj.) cāgasīlī; paratthacārī.
beneficently
(adv.) sānukampaṃ; cāgasīlitāya.
beneficial
(adj.) atthāvaha; hitāvaha; sappāya; sappayojana.
beneficially
(adv.) sātthakaṃ; sappayojanaṃ.
benefit
(m.) upakāra; anuggaha; attha; hita. (nt.) phala; payojana. (v.t.) upakaroti; anuggaṇhāti. (pp.) upakata; anuggahita.
benevolence
(f.) anuddayā; anukampā; mettā; metti.
benevolent
(adj.) dayālū; anukampaka; mettacitta.
Bengal
(m.) vaṅgadesa.
Bengal madder
(f.) mañjiṭṭhā.
benighted
(adj.) 1. tamonaddha; 2. mandapañña.
benign
(adj.) sadaya; sānukampī; karuṇāpara.
benignant
(adj.) sadaya; sānukampī; karuṇāpara.
benignantly
(adv.) sadayaṃ.
benignity
(f.) dayā; anukampā. (nt.) kāruñña.
benison
(m.) dhaññavāda.
Benjamin
(m.) tacagandhavisesa.
bent
(f.) 1. nati; 2. poṇatā.
bent of mind
(f.) adhimutti. (m.) abhinivesa.
bent on
(adj.) ninna; paṇihita; adhimutta.
bent over
(adj.) avakujja.
bent thereon
(adj.) tappoṇa; tappabbharta.
benumb
(v.t.) thambhīkaroti. (pp.) thambhīkata.
bequeath
(v.t.) accayena deti. (pp.) accayena dinna.
bequest
(nt.) accaye-dāna.
bereave
(v.t.) viyojeti; vinākaroti. (pp.) viyojita; vinākata.
bereavement
(m.) viyoga; viraha.
bereft
(adj.) virahita; viyutta; parihīna.
berry
(nt.) khuddakaphala.
berth
(nt.) sayanāgāra; nāvānivattiṭṭhāna. (v.t.) yuttaṭṭhāne nāvaṃ nivatteti.
beryl
(nt.) veḷuriya.
beseech
(v.t.) upanibandhati; abhiyācati. (pp.) upanibaddha; abhiyācita.
beseeching
(adj.) abhiyācaka.
beseem
(v.i.) arahati; maṭṭati; yujjati.
beseeming
(adj.) ucita; anurūpa.
beseemingly
(adv.) ucitākārena.
beset
(v.t.) 1. sambādheti; upapīḷeti; 2. khacati; antarantare nikkhipati. (pp.) sambādhita; upapīḷita; khacita; antarantare nikkhitta.
beset with
avakkanta; abhibhūta; otiṇṇa.
besetment
(nt.) orundhana.
beside
(prep.) passe; antike; samīpe.
besides
(adv.) athaca; apica; athāpparaṃ.
besiege
(v.t.) rundhati; rodheti. (pp.) ruddha; rodhita. (m.) avarodha. (nt.) uparundhana.
besieger
(m.) avarodhaka.
besmear
(v.t.) makkheti; vilepeti; anulimpeti. (pp.) makkhita; vilepita; anulimpita.
besmirch
(v.t.) malinīkaroti. (pp.) malinīkata.
besom
(f.) sammajjanī; sammuñjanī. (v.t.) sammajjati. (pp.) sammaṭṭha.
besot
(v.t.) moheti; pamoheti. (pp.) mohita; pamohita.
besotted
(adj.) madamatta; vimohita.
bespangle
(v.t.) bhāsuravatthūhi vibhūseti. (pp.) bhāsuravatthūhi vibhūsita.
bespatter
(v.t.) osiñcati; nisiñcati; pharusena or lālappena kileseti. (pp.) ositta; nisitta; lālappena kilesita.
bespeak
(v.t.) sūceti; pākaṭīkaroti. (pp.) sūcita; pākaṭīkata.
bespeckle
(v.t.) siñcati; āsiñcati. (pp.) sitta; āsitta.
besprinkle
(v.t.) siñcati; āsiñcati. (pp.) sitta; āsitta.
best
(adj.) vara; pavara; seṭṭha; uttama; parama. (adv.) yathāsattiṃ; yathābalaṃ.
bestial
(adj.) pasutulya; gamma.
bestialise
(v.t.) pasutulyaṃ karoti.
bestiality
(f.) pasutulyatā.
bestially
(adv.) gammākārena.
bestiary
(f.) pasuvijjā.
bestir
(v.t. reft.) ussukkāpeti; paggaṇhāti; padahati. (pp.) ussukkāpita; paggahita; padahita.
bestow
(v.t.) deti; dadāti; pariccajati; vissajjeti. (pp.) dinna; pariccatta; vissajjita.
bestowal
(nt.) dāna; vitaraṇa. (m.) cāga; pariccāga.
bestower
(m.) dāyaka; dātu; cāgī.
bestrew
(v.t.) ākirati; vikirati. (pp.) ākiṇṇa; vikiṇṇa.
bestride
(v.t.) piṭṭhim āruhati; pādantare katvā tiṭṭhati. (pp.) piṭṭhim ārūḷha; pādantare katvā tiṭṭhita.
bestud
(v.t.) khacayati. (pp.) khacita.
bet
(v.t.) paṇeti; abbhutaṃ karoti. (pp.) paṇayita; katabbhuta. (m.) paṇa; abbhuta.
betake
(v.i.) niyuñjati; pāpuṇāti. (pp.) niyutta; patta.
betel
(f.) nāgalatā; tāmbūlī.
betel leaf
(nt.) tambūla.
betel nut
(nt.) pūgaphala.
betel server
(f.) tambūlapeḷā.
bethink
(v.i.) jhāyati; cinteti; upaṭṭhāti; sarati. (pp.) jhāyita; cintita; upaṭṭhita; sarita.
betide
(v.i.) see befall.
betimes
(adv.) yathākāle; ucitavelāyaṃ; pageva.
betoken
see bespeak
betray
(v.t.) sattu hatthe appeti; rahassam āvīkaroti; dubbhati. (pp.) sattu hatthe appita; āvīkatarahassa; dubbhita.
betrayal
(nt.) dubbhana; amittahattapāpana.
betrayer
(m.) mittaddu; vissāsaghātī.
betroth
(v.t.) vāreyyaṃ karoti. (pp.) katavāreyya.
betrothal
(nt.) vāreyya. (f.) vivāhapaṭiññā.
better
(adj.) varatara; sundaratara. (m.) kandukatāḷaka. (adv.) suṭṭhu; sādhukaṃ; suṭṭhutaraṃ. (n.) seyyo; varaṃ. (v.t.) sundarattaṃ pāpeti; abhivaḍḍeti. (pp.) sundarattaṃ pāpita; abhivaḍḍhita.
betterment
(f.) unnati. (nt.) saṅsodhana.
bettor
(m.) kandukatāḷaka.
between
(adv.; prep.) antarā; antare; majjhe; antarena.
beverage
(nt.) pāna; pānaka; peyya.
bevy
(m.) gaṇa; pūga; nikara.
bewail
(v.i.) vilapati; socati; anusocati.
beware
(v.i.) sāvadhāno or appamatto bhavati; (pp.) sāvadhānabhūta.
bewilder
(v.t.) moheti; pamoheti; muccheti; sambhameti. (pp.) mohita; mucchita; sambhamita.
bewildered
(adj.) mūḷha; sammūḷha; vimohita.
bewilderment
(m.) sammoha; sammosa; sativippavāsa.
bewitch
(v.t.) vasīkaroti; sammohoti. (pp.) vasīkata; sammohita.
bewitching
(adj.) vasavattaka; mohanaka.
bewitchment
(nt.) vasīkaraṇa; mohana.
beyond
(adv. prep.) dūre; pāre; pāraṃ; atikkamma; aticca; (ati in cpds.) e.g. atimattaṃ=beyond measure.
bezoar
(f.) gorocanā.
biangular
(adj.) dvikoṇaka.
biannual
(adj.) dvivassika.
bias
(f.) pakkhapātitā; poṇatā. (v.t.) agatiṃ gacchati; pakkhapātī hoti. (pp.) agatigata.
biaxial
(adj.) dviakkhaka.
bibber
(m.) ajjapāyī.
bible
(m.) Kiṭṭhava-dhammapotthaka.
bibliography
(m.) ganthavaṃsa. (f.) ganthasūci.
bibliolatry
(f.) ganthapūjā.
bibliophile
(m.) ganthappiya
bibulous
(adj.) surāsoṇḍa; pariyādiyaka.
bicentenary
(m.) dvisatavassikussava. (adj) dvisatavassika
bicephalous
(adj) dvisīsaka
bicker
(v.t.) kalahaṃ karoti; bhaṇḍeti. (pp.) katakalaha; bhaṇḍita.
bickering
(m.) kalaha. (nt.) bhaṇḍana.
bicycle
(nt.) cakkayuga.
bid
(v.t.) ādisati; āṇāpeti; pakkosati; nimanteti; agghaṃ niyameti. (pp.) ādiṭṭha; āṇāpita; pakkosita; nimantita; niyamitaggha.
biddable
(adj.) vidheyya.
bidder
(m.) agghaniyāmaka.
bidding
(nt.) āṇāpana; agghaniyamana.
bide
(v.i.) āgameti. (v.t.) sahati; dhāreti. (pp.) sahita; dhārita.
bidental
(adj.) dvirada; dvidanta.
biennial
(adj.) dvivassika. (m.) dvivassajīvī.
bier
(nt.) vilāta. (m.) chavādhāra.
bifold
(adj.) diguṇa; duvidha.
biformed
(adj.) yugalakāya; dvivesa.
bifurcate
(v.t.) aggaṃ dvidhā bhindati. (adj.) viṭapībhūta; dvisikhara.
big
(adj.) mahanta; visāla; uru.
bigamist
(m.) dvibhariya. (f.) dvipatikā.
bigamy
(f.) dvipatitā; dvibhariyatā.
bigness
(nt.) mahatta; visālatta; vipulatta.
bigot
(m.) kumbhīlagāhī; duppaṭinissaggī.
bigoted
(adj.) kumbhīlagāhayutta.
bigotry
(f.) ādhānagāhitā; duppaṭinissaggitā.
bilateral
(adj.) dvipassika.
bile
(nt.) pitta.
bilingual
(adj.) dvibhāsika.
bilinguist
(m.) dvibhāsāvādī.
bilious
(adj.) pittādhika.
bilk
(v.t.) vañceti. (pp.) vañcita.
bill
) nītipaṇṇa. (v.i.) cumbati; āliṇgati. (v.t.) nivedeti. (pp.) cumbita; āliṇgita. nivedita.
billet
(v.t.) senāsanaṃ niyameti; nivāsaṃ deti. (f.) nivāsasalākā.
billhook
(nt.) dātta; asita.
billion
(nt.) koṭilakkha.
billion billion
(f.) koṭippakoṭi.
billow
(m.) kallola.
billy-goat
(m.) puṃaja.
bimetallic
(adj.) dvilohika.
bimonthly
(adj.) dvimāsika.
bin
(m.) koṭṭhaka; piṭaka.
binary
(adj.) diguṇa; dupaṭṭa.
bind
(v.t.) bandhati; vinandhati; saṃyojeti. (pp.) baddha; vinaddha; saṃyutta.
binder
(m.) ābandhaka; sanyojetu.
binding
(nt.) bandhana; vinandhana; ābandhana. (adj.) ābandhaka; saṃyojaka.
binocular
(adj.) nettadvayopayogī. (nt.) dvinettadūradassaka.
biographer
(m.) caritalekhaka.
biography
(nt.) jīvanacarita.
biological
(adj.) jīvavijjāyatta.
biologist
(m.) jīvavijjāvidū.
biology
(f.) jīvavijjā.
bioplasm
(f.) jīvamūlapakati.
bipartition
(nt.) dvidhā vibhajana.
biped
(adj.) dvipada; dipada.
bipedal
(adj.) dvipādaka.
biplane
(nt.) dvibhūmakavyomayāna.
bipolar
(adj.) ubhayantayutta; dviakkhaka.
birch
(m.) bhujapatta. (v.t.) daṇḍena tāḷeti. (pp.) daṇḍena pāḷita.
bird
(m.) pakkhī; sakuṇa; dija; vihaga; khaga; vihaṅgama.
bird catcher
(m.) sākuṇika.
bird fancier
(m.) pakkhivāṇija.
bird lime
(m.) pakkhilepa.
birth
(f.) uppatti; nibbatti; jāti; sañjati. (m.) pabhava; ubbhava. (nt.) jāyana; janana
of low birth
(adj.) abhijāta; uccākulīna.
birth place
(f.) jātibhūmi. (nt.) uppattiṭṭhāna.
birth right
(m.) dāyāda; jaccādhikāra.
birth-story
(f.) jātakakathā.
birthday
(m.) jātadivasa.
birthplace
(f.) jātibhūmi. (nt.) uppattiṭṭhāna.
birthright
(m.) dāyāda; jaccādhikāra.
biscuit
(m.) piṭṭhapūpa.
bisect
(v.t.) samasamaṃ dvidhā vibhajati. (pp.) samasamaṃ dvidhā vibhatta.
bisection
(nt.) dvidhāvibhajana.
bisexual
(adj.) dviliṅgika; ubhatovyañjanaka.
bishop
(m.) dhammādhikārī.
bishopric
(m.) dhammādhikāra.
bison
(m.) vanūsabha.
bit
) (m.) ālopa.
bit of a horse
(nt.) mukkhādhāna. (m.) khalīna.
bit of food
(m.) ālopa.
bitch
(f.) 1. sunakhī; 2. sigālī; 3. kokī.
bite
(v.t.) ḍasati; khādhati. (pp.) daṭṭha; khādita. (nt.) ḍasana; daṭṭhaṭṭhāna.
biter
(m.) ḍasaka; vañcaka.
biting
(adj.) tiṇha; tikhiṇa; rujākara.
bitingly
(adv.) tiṇhākārena.
bitter
(adj.) titta; tibba; tippa; kaṭuka. (m.) tittarasa.
bitter gourd
(m.) kāravella.
bitterish
(adj.) īsaṃtittaka.
bitterly
(adv.) tibhākārena.
bitterness
(m.) tittabhāva. (f.) tibbatā; kaṭukatā.
bitumen
(nt.) asmaja. (m.) asmalepa; bhūmilasa.
bituminous
(adj.) asmalasayutta.
bivalve
(adj.) dvipidhānaka.
biweekly
(adj.) addhamāsika; dvisattāhika.
bizarre
(adj.) virūpākāra; asaṅgata.
black
(adj.) kaṇha; kāḷa; asita; mecaka; sāma; andhakāra; apākaṭa; duṭṭha; pāpaka. (m.) kāḷavaṇṇa. (v.t.) kaṇhayati; kāḷavaṇṇena lepeti.
black ant
(f.) kāḷakipillikā.
black art
(f.) bhūtavijjā.
black eyed
(adj.) kaṇhanetta.
black leg
(m.) vañcaka.
black sheep
(m.) saṭha; parisadūsaka.
black smith
(m.) kammāra.
black-eyed
(adj.) kaṇhanetta.
blackant
(f.) kāḷakipillikā.
blackboard
(m.) akkharaphalaka.
blacken
(v.t.) kalaṅketi; dūseti. (pp.) kalaṅkita; dūsita.
blackguard
(m.) adhama; khala.
blackish
(adj.) īsaṃkaṇha.
blacklead
(nt.) kāḷatipu.
blackleg
(m.) vañcaka.
blacksmith
(m.) kammāra.
bladder
(f.) vatthi. (m.) muttāsaya.
blade
(nt.) (of grass) patta; dala. (f.) (of a weapon) dhārā. (nt.) phala. e.g. asidhārā, blade of a sword, satthaphala, blade of a knife.
blame
(v.t.) upavadati; codeti; nindati. (pp.) upavutta; codita; nindita.
blame in return
paṭicodeti. (f.) codanā. (m.) apavāda; upavāda.
blameable
(adj.) sāvajja; codanāraha; uapvajja.
blameful
(adj.) sadosa; sopārambha.
blameless
(adj.) anavajja; anupavajja; niddosa.
blamelessness
(f.) anavajjatā.
blameworthy
(adj.) upavaditabba; codetabba.
blanch
(v.t.) 1. dhavalīkaroti; 2. thusam apaneti. (pp.) dhavalīkata; apanīta-thusa.
bland
(adj.) mudu; komala.
bland in speech
piyaṃvada.
blandish
(v.t.) upalāleti. (pp.) upalālita.
blandishment
(f.) upalālanā.
blandness
(nt.) maddava; komalatta.
blank
(adj.) ritta; tuccha; lipirahita. (nt.) rittapaṇṇa; alikhitaṭthāna.
blanket
(nt.) kambala; pāpuraṇa. (v.t.) kambalena acchādeti or pārupati. (pp.) kambalena acchādita; kambalena pāruta.
blanket dealer
(m.) kambalika.
blankly
(adv.) ujukam eva; vinā vitthārakathanā.
blankness
(f.) rittatā; tucchatā.
blare
(v.t.) uccaṃ nadati. (pp.) uccaṃ nadita. (m.) unnāda.
blaspheme
(v.t.) (ariye) upavadati.
blasphemous
(adj.) ariyūpavādaka.
blasphemy
(m.) ariyūpavāda.
blast
(m.) vāyuvega. (nt.) (of horns) dhamana; (explosion) vidhamana; viddhaṃsana. (v.t.) viddhaṃseti; vināseti. (pp.) viddhasta; vināsita.
blatant
(adj.) mukhara; gajjanasīla.
blatantly
(adv.) saghosaṃ; mukharākārena.
blaze
(f.) ditti; pabhā; ābhā; juti. (nt.) ujjalana. (v.i.) jalati; ujjalati; dippati. (pp.) jalita; ujjalita; ditta.
blazing
(adj.) jalamāna; dippamāna; ujjala; pabhassara.
blazon
(v.t.) 1. lakkhaṇehi aṅketi; 2. vibhūseti; 3. pakāseti; uttānīkaroti. (pp.) lakkhaṇehi aṅkita; vibhūsita; pakāsita; uttānīkata.
bleach
(v.t.) dhavalīkaroti; dhovati. (pp.) dhavalīkata; dhota.
bleak
(adj.) 1. atisītala; 2. anāvaṭa; 3. nirānanda.
blear
(adj.) 1. nippabha; 2. bappayutta.
blear eyed
(adj.) assupuṇṇanetta. (v.t.) nippabhaṃ karoti. (pp.) nippabhaṃ kata.
bleat
(v.i.) meṇḍaravaṃ ravati. (m.) meṇḍarava.
bleed
(v.t.) rudhiraṃ moceti. (v.i.) lohitaṃ paggharati or savati. (pp.) mocitarudhira; paggharitalohita.
bleeding
(nt.) rattapasavana.
blemish
(v.t.) dūseti; kalaṅketi; malinīkaroti. (m.) kalaṅka; kalusa; dosa.
blench
(v.i.) saṅkucati; apasarati. (pp.) saṅkucita; apasaṭa.
blend
(nt.) sammissana. (v.t.) misseti; sammisseti. (pp.) missita; sammissita.
blending
(nt.) missīkaraṇa.
bless
(v.t.) subham āsiṃsati; sotthiṃ pattheti. (pp.) āsiṭṭhasubha; patthitasotthī.
blessed
(adj.) dhañña; subhaga; bhagavantu.
blessedness
(f.) subhagatā.
blessing
(f.) āsī; subhāsaṃsā. (nt.) sotthāna.
blest
(adj.) dhañña; subhaga; bhagavantu.
blether
(v.i.) samphaṃ palapati; jappati. (pp.) samphaṃ palapita; jappita.
blight
(m.) sassaroga. (f.) setaṭṭhikā. (v.t.) vināseti; viphalīkaroti. (pp.) vināsita; viphalīkata.
blind
(adj.) andha; acakkhuka. (nt.) āvaraṇa; tirokaraṇa. (v.t.) andhīkaroti. (pp.) andhīkata
mentally blind
(adj.) andhabhūta; aññāṇa.
blind fold
(v.t.) akkhīni chādeti or bandhati.
blind folded
(adj.) āvutanetta; pihitanayana.
blind from the birth
(m.) jaccandha.
blind of one eye
(m.) kāṇa.
blind worm
(m.) gaṇḍuppāda. (f.) mahīlatā.
blindly
(adv.) avicārena; asamekkha.
blindness
(f.) andhatā.
blink
(v.i.t.) nimisati; nimīleti. (pp.) nimisita; nimīlita. (m.) nimesa. (nt.) nimīlana.
bliss
(nt.) paramasukha. (m.) paramānanda.
blissful
(adj.) paramasukhada; santikara.
blissfulness
(f.) sukhasamaṅgitā.
blister
(m.) poṭha; poṭhaka. (f.) piḷakā. (v.t.) phoṭam uppādeti. (pp.) uppāditaphoṭa.
blithe
(adj.) pamudita; pahaṭṭha.
blithely
(adv.) sānandaṃ; sahāsaṃ.
blithesome
(adj.) sāsanda; haṭṭhatuṭṭha.
blizzard
(f.) vaddalikā. (m.) himapāta.
bloat
(v.t.) uddhumātaṃ karoti. (v.i.) uddhumāyati. (pp.) uddhumāyita or uddhumāta.
bloating
(nt.) uddhumāyana.
block
) dhammagaṇḍikā. (v.t.) uparodheti; sannirumbheti; bādheti. (pp.) uparodhita; sannirumbhita; bādhita.
block head
(m.) jaḷa; eḷamūga.
block of a butcher
(f.) sūnā.
block of land
(m.) bhūmibhāga.
blockade
(v.t.) avarodheti; bādheti. (pp.) avarodhita; bādhita. (m.) avarodha. (f.) bādhā.
blockish
(adj.) mandapañña; aviññū.
blond
(adj.; n.) tambakesa; sundaravaṇṇa.
blonde
(adj.; n.) tambakesa; sundaravaṇṇa.
blood
(nt.) 1. rudhira; lohita; soṇita; ratta; 2. rotta. (m.) vaṃsa. (f.) paramparā.
of noble blood
(adj.) rājavaṃsika.
blood letting
(nt.) rudhiramocana.
blood red
(adj.) lohitavaṇṇa.
blood relation
(m.) sālohita.
blood shed
(nt.) rudhirasāvaṇa. (m.) pāṇaghāta.
blood shot
(adj.) lohitapuṇṇa; rattavaṇṇa.
blood stained
(adj.) rudhiramakkhita.
blood sucker
(m.) lohitapāyī.
blood thirsty
(adj.) rattapipāsī.
blood vessel
(f.) rattavāhinī. (m.) rudhiranāḷa.
bloodiness
(nt.) kurūratta.
bloodless
(adj.) khīṇalohita.
bloody
(adj.) 1. lohitamakkhita; 2. ludda; lohitapāṇī; dāruṇa.
bloody flux
(m.) rattātisāra.
bloom
(nt.) kusuma; puppha; navatta; navayobbana. (m.) (flourishing condition) samiddhisamaya. (v.i.) pupphati; vikasati. (pp.) pupphita; vikasita.
blooming
(adj.) vikasamāna.
bloomy
(adj.) 1. kusumita; pupphākiṇṇa; 2. samiddha.
blossom
(nt.) puppha; kusuma. (v.i.) pupphati; vikasati
in blossom
(adj.) phulla; phullita; kusumita.
blot
(m.) 1. kalaṅka; kalusa; kāḷaka; 2. lopa. (f.) apakitti. (v.t.) (out) 1. kalaṅketi; dūseti. (pp.) kalaṅkita; dūsita.
blot out
(v.t.) lopeti; kajjalaṃ soseti. (pp.) sositakajjala.
blotch
(m.) phoṭa; gaṇḍa.
blotched
(adj.) phoṭayutta.
blotter
(m.) dūsaka. (nt.) kajjalasosaka.
blotting paper
(nt.) kajjalasosaka.
blow
(m.) pahāra; abhighāta. (nt.) (of wind) vāyana; vyasana. (f.) vipatti; āpadā. (v.i.) vāti; vāyati. (v.t.) 1. samīreti; kampeti; 2. (a pipe, etc.) dhamati. (pp.) vāyita; samīrita; kampita; dhanta.
blow off
(nt.) niddhamati.
blow on
(nt.) abhidhamati.
blow out
(nt.) nibbāpeti.
blow towards
(nt.) upavāyati.
blow up
(nt.) (with explosion) viddhaṃseti; (with wind) uddhumāpeti; vātena pūreti.
blowing
(nt.) vāyana; dhamana.
blown
(pp.) vikaca; vikasita.
blown off
(pp.) niddhanta.
blub
(v.i.) assuṃ moceti. (pp.) mocitassuka.
blubber
(f.) timiṅgalavasā. (nt.) rodana. (adj.) uddhumātoṭṭha.
bludgeon
(f.) gadā. (m.) laguḷa.
blue
(adj.; n.) nīla; nīlavaṇṇa.
blue blood
(m.) uccākulīna.
blue jay
(f.) kikī.
blue water-lily
(nt.) indīvara; nīluppala.
bluebeard
(m.) bahupajāpatika.
blueblack
(adj.) atinīla.
bluebook
(f.) mantimaṇḍalapavatti.
bluff
(adj.) asaṇha; avinīta. (m.) dappa; gabba; akkosa. (f.) sappapātabhūmi. (v.t.) (paṭimallam) abhibhavati. (pp.) abhibhūta (paṭimalla).
bluish
(adj.) īsaṃnīlaka.
blunder
(nt.) khalita. (m.) pamādadosa. (v.i.) khalati; pakkhalati. (v.t.) asammā pāleti or vateti. (pp.) khalita; asammā pālita; asammā vattita.
blunderer
(n.) pamādī; khalanasīla.
blundering
(adj.) pamādabahula; khalamāna.
blunderingly
(adv.) asamekkha; avīmaṃsitvā; pamādena.
blunt
(adj.) 1. kuṇtha; atikhiṇa; 2. ṃanda; dandha. (v.t.) kuṇṭheti. (pp.) kuṇṭhita.
bluntly
(adv.) 1. mandaṃ; 2. abahumānena.
bluntness
(f.) 1. kuṇṭhatā; atikhiṇatā; 2. mandabuddhitā.
blur
(m.) kalaṅka. (nt.) mala. (v.t.) dūseti; malinayati. (pp.) dūsita; malinayita.
blurt
(v.t.) sahasā or ananuvicca vadati. (pp.) ananuvicca vutta.
blush
(f.) lajjā; hiri. (m.) kapolarāga. (v.i.) 1. lajjati; hirīyati; 2. aruṇībhavati. (pp.) lajjita; aruṇībhūta. (v.t.) rattavaṇṇaṃ karoti. (pp.) katarattavaṇṇa.
blushing
(adj.) kapolarāgajanaka.
blushingly
(adv.) salajjaṃ.
bluster
(v.i.) gajjati; thanati. (v.t.) uccāsaddena katheti. (pp.) gajjita; thanita; uccāsaddena kathita. (m.) unnāda; ugghosa; kalakala.
blusterer
(m.) unnādī.
blusteringly
(adv.) mahāsaddena; sagajjitaṃ.
Bo-tree
(m.) bodhirukkha; duminda.
boa
(m.) (constrictor) ajagara.
boar
(m.) vanasūkara; varāha.
board
) nāvātala; nāvāpiṭṭha; (of paper) potthakapadara. (v.t.) 1. phalakehi chādeti; padarāni attharati. 2. nāvam āruhati. (v.i.) paragehe nivasati. (pp.) phalakehi chādita; atthatapadara; ārūḷhanāva; paragehe nivuttha.
boarder
(m.) paragehanivāsī.
boarding house
(m.) sissanivāsa; āvasathāgāra.
boarish
(adj.) asabbha; avinīta.
boast
(f.) katthanā; vikatthanā; attukkaṃsanā. (v.i.) katthati; vikatthati; ukkaṃseti.
boaster
(m.) vikatthī.
boastful
(adj.) vikatthanasīla.
boastfully
(adv.) sappagabbhaṃ.
boat
(f.) (large) nāvā; taraṇī; tarī; (small) doṇi. (m.) pota. (nt.) upavahana. (v.i.t.) potena tarati; pote ṭhapeti.
boatman
(m.) potavāha; nāvika.
boatswain
(m.) kaṇṇadhāra.
bob
(nt.) khañjana. (v.i.) 1. khañjati; 2. uppatanto nacati. (v.t.) rassaṃ katvā chindati.
bobbery
(nt.) bhaṇḍana. (m.) kalaha.
bobbin
(m.) tantukhīla.
bobtail
(adj.) chinnapuccha. (m.) khañjarīṭa.
bode
(v.t.) subhāsubhaṃ katheti. (v.i.) subhāsubhaṃ sūceti. (pp.) kathitasubhāsubha; subhāsubhaṃ sūcita.
bodeful
(adj.) pubbanimittasahita.
bodice
(f.) saṅkaccikā.
bodily
(adj.) sārīrika; kāyika. (adv.) sayam eva; sākallena.
bodily contact
(m.) kāyasaṃsagga.
bodily form
(nt.) sarīrasaṇṭhāna.
bodily pain
(nt.) kayikadukkha.
bodily relic
(f.) sarīradhātu.
body
(m.) 1. kāya; deha; vapu; attabhāva; samūha; gaṇa. (nt.) sarīra; gatta; kalebara. (f.) tanu; parisā.
connected with the body
(adj.) kāyika.
bodyguard
(m.) aṇīkaṭṭha; aṅgarakkhaka.
bog
(m.) anūpa. (nt.) cikkhalla.
boggle
(v.i.) pakkhalati; āsaṅkati. (pp.) pakkhalita; āsaṅkita.
boggy
(adj.) paṅkabahula.
bogie
(m.) mahāratha.
bogle
(m.) 1. pisāca; 2. patirūpaka.
bogus
(adj.; m.) kuttika; vañcaka.
bogus monk
(m.) samaṇakuttika.
boil
(m.) gaṇḍa; phoṭa. (f.) piḷakā. (v.t.) pacati; randheti. (pp.) pacita or pakka; randhita. (v.i.) paccati; kuthati.
boiler
(m.) 1. pācaka; randhaka; 2. piṭhara.
boiling
(nt.) randhana; pacana. (m.) pāka.
boisterous
(adj.) unnādī; uddāma; gajjanaka.
boisterous laugh
(m.) aṭṭahāsa.
boisterously
(adv.) saghosaṃ.
bold
adj.) 1. sūra; nibbhaya; 2. pagabbha; sadappa; avinīta; 3. vibhūta; atipākaṭa.
boldly
(adv.) sappagabbhaṃ.
boldness
(nt.) 1. sūratta; 2. pāgabbhiya; 3. vibhūtatta.
bole
(m.) daṇḍa. (nt.) nāḷa.
bolster
(nt.) upadhāna; apassena. (f.) bhisi. (v.t.) upadhānaṃ ṭhapeti. (pp.) ṭhapitūpadhāna.
bolt
(nt.) aggaḷa. (f.) ghaṭikā; laṅghī; (lightning) asani. (v.t.) 1. sahasā palāyati; 2. asaṅkhāditvā gilati; 3. ghaṭikaṃ deti; laṅghiyā pidahati. (pp.) sahasā palāyita; asaṅkhāditvā gilita; dinnaghaṭika; laṅghiyā pihita.
bolter
(f.) piṭṭhacālanī.
bolting
(nt.) sahasā palāyana.
bolus
(f.) mahāguḷikā.
bomb
(f.) kittimāsani. (v.t.) kittimāsaniyā paharati. (pp.) kittimāsaniyā pahaṭa.
bombard
(v.t.) 1. kittimāsaniyā vināseti; 2. nirantaram akkhosati. (pp.) kittimāsaniyā vināsita; nirantaram akkuṭṭha.
bombardment
(nt.) kittimāsaniyā vināsana.
bombast
(f.) atisayutti. (nt.) ativākya.
bombastic
(adj.) atthasāravirahita; vikatthanasīla.
bona fide
(adj.) avyāja; akuṭila. (adv.) yathābhūtaṃ.
bonanza
(f.) samiddhi. (nt.) bhāgya.
bond
(nt.) bandhana; paṭiññāpaṇṇa. (m.) ābandha; pāsa. (v.t.) bandhati. (pp.) baddha.
bondage
(nt.) paravasatta; dāsatta. (f.) baddhatā.
bondmaid
(f.) dāsī.
bondman
(m.) dāsa.
bondservant
(m.) dāsa; bhataka.
bondservice
(nt.) dāsatta.
bondsman
(m.) dāsa.
bone
(nt.) aṭṭhi; kaṇṭaka. (v.t.) aṭṭhīni apaneti. (pp.) apanītaṭṭhika.
boneless
(adj.) anaṭṭhika.
bonesetter
(m.) aṭṭhisandhānaka.
bonfire
(m.) jayasūcakaggi.
bonnet
(nt.) vanitāsīsāvaraṇa.
bonny
(adj.) sundara; surūpa.
bonus
(nt.) atirekavetana.
bony
(adj.) aṭṭhibahula.
bonze
(m.) mahāyānikabhikkhu.
boo
(v.t.) ohīleti; upakkosati. (pp.) ohīlita; upakkuṭṭha.
booby
(m.) jaḷa; eḷamūga.
boodle
(m.) samudāya. (nt.) lañca-dhana.
boohoo
(v.i.) mahāsaddena paridevati.
book
(m.; nt.) potthaka; gantha. (v.t.) pageva nāmam aṅketi or okāsaṃ niccheti.
book binder
(m.) potthakasibbaka.
book binding
(nt.) potthakasibbana.
book keeping
(nt.) vāṇijjagaṇanaṅkana.
bookcase
(m.) potthakādhāra.
booking
(nt.) āyavayalikhana.
booklet
(m.) khuddakapotthaka.
Bookman
(m.) bahusutta.
bookmark
(nt.) potthakasaṅketa.
bookseller
(m.) potthakavāṇija.
bookstall
(m.) potthakāpaṇa.
bookworm
(m.) 1. potthakakīṭa; 2. niccapaṭhanāsatta.
boom
(m.) gambhīra-nāda; uḷumpa. (f.) sahasā laddhapasiddhi. (v.i.) 1. gambhīraṃ nadati; 2. sahasā uggacchati. (pp.) sahasā uggata.
boon
(m.) vara; anuggaha. (nt.) pasādadāna. (adj.) pamudita; cāgasīlī.
boor
(m.) jānapadika; gāmika.
boorish
(adj.) gamma; asiṭṭha.
boorishly
(adv.) gammākārena.
boorishness
(nt.) gammatta.
boost
(v.t.) ukkhipati; unnāmeti. (pp.) ukkhitta; unnāmita.
boot
(nt.) pādāvaraṇa; hita; payojana. (f.) pādukā.
boot legger
(m.) rahassena majjavikkayī.
booth
(m.) maṇḍapa.
bootlace
(nt.) pādukābandhana.
bootless
(adj.) niratthaka; nipphala.
booty
(nt.) vilutta-dhana.
booze
(v.i.) adhikaṃ pivati. (nt.) adhika-pāna. (m.) pānussava.
boozy
(adj.) surāsoṇḍa.
borax
(nt.) rasasodhaka; biḷālaloṇa.
border
(nt.) pariyanta. (f.) sīmā. (v.t.) paricchindati; sapariyantaṃ karoti. (pp.) paricchinna; pariyantaṃ kata.
border land
(nt.) sīmāsannaraṭṭha.
border of a garment
(f.) dasā.
border of a land
(f.) desasīmā.
bordering
(adj.) panta; pariyantaṭṭhita.
bore
(nt.) randha; vivara; chidda. (v.t.) 1. vitudati; 2. kaṇṇakaṭukaṃ vadati. (pp.) vitunna; vuttakaṇṇakaṭuka.
boreal
(adj.) uttaradisāyatta.
boreas
(m.) uttaravāta.
borer
(m.) vedhaka; vitudaka.
born
(pp. of bear) jāta; sañjāta; uppanna.
born after
(adj.) anujāta.
born before
(adj.) purejāta.
born from moisture
(adj.) saṃsedaja.
born in the hell
(adj.) nerayika; āpāyika.
born on the hills
(adj.) pabbateyya.
born on the land
(adj.) thalaja.
born together
(adj.) sahaja; sahajāta.
born well
(adj.) sujāta.
borne
(pp. of bear) dhārita; vahita.
borough
(m.) nigama. (nt.) kuḍḍanagara.
borrow
(v.t.) 1. iṇaṃ gaṇhāti; 2. ānukaroti. (pp.) gahita-iṇa; anukata.
borrowed
(adj.) yācitaka.
borrower
(m.) iṇagāhī; iṇāyika.
borstal
(m.) bālāparādhakārīnivāsa.
bosh
(m.) micchāpalāpa. (v.t.) upahāsaṃ pāpeti.
bosky
(adj.) gumbacchanna.
bosom
(nt.) ura; hadaya. (m.) ṭhana; payodhara.
bosom friend
(m.) vallabhamitta.
boss
(f.) nābhi. (m.) adhikārī; ajjhakkhaka.
botanical
(adj.) ubbhidāyatta.
botanist
(m.) bhūtagāmaññū; ubbhidavedī.
botany
(f.) ubbhidavijjā.
botch
(v.t.) asakkaccaṃ saṅkharoti.
botcher
(m.) anipuṇa; asakkaccakārī.
both
(pron.) ubha; ubhaya.
bother
(v.t.) hiṃsati; pīḷeti; bādheti. (pp.) hiṃsita; pīḷita; bādhita. (f.) pīḷā; hiṃsā. (nt.) bādhana.
bothersome
(adj.) khedāvaha; pīḷājanaka.
bothways
(adv.) ubhayathā.
bottle
(f.) nāḷikā
glass bottle
(m.) kācatumba.
bottle of oil
(f.) telaṇāli.
bottom
(nt.) 1. ādhotala; 2. pāda. (f.) patiṭṭhā. (adj.) heṭṭhima. (v.t.) 1. mūlādhāraṃ patiṭṭhāpeti; 2. adhotalaṃ pāpuṇāti. (pp.) patiṭṭhāmūlādhāra; adhotalapatta.
bottomless
(adj.) agādha; atalampassa; atigambhīra.
bough
(f.) sākhā.
boulder
(m.) vaṭṭapāsāṇa.
boulevard
(f.) tarupantiyuttā mahāracchā.
bounce
(v.i.) laṅghati. (v.t.) sahasā ajjhottharati. (pp.) laṅghita; sahasā ajjhotthaṭa. (m.) mahānāda; dāruṇappahāra. (nt.) vikatthana. (adv.) sahasā; sasaddaṃ.
bouncer
(m.) vikatthī. (f.) pākaṭa-musā.
bound
(v.t.) paricchindati; avadhāreti; sīmaṃ ṭhapeti. (v.i.) uppatati. (pp.) paricchinna; avadhārita; ṭhapitasīma; uppatita. (m.) āvadhi; pariccheda. (f.) sīmā. (nt.) pamāṇa; uppatana; laṅghana. (adj.) gantukāma; gāmī. (pp. of bind) baddha; ābaddha.
boundary
(f.) sīmā; mariyādā. (m.) odhi; avadhi; pariccheda.
bounden
(adj.) āvassaka; anatikkamiya.
boundless
(adj.) amita; ananta; aparimita; appamāṇa.
boundlessly
(adv.) anantaṃ; aparimitaṃ.
boundlessness
(f.) anantatā; appamāṇatā.
bounteous
(adj.) cāgasīla; dānasoṇḍa; bahuppada.
bounteously
(adv.) cāgasīlatāya; vigatamalatāya.
bounteousness
(f.) vadaññutā; muttacāgatā.
bountiful
(adj.) cāgasīla; dānasoṇḍa; bahuppada. (adj.) cāgasīla; dānasoṇḍa; bahuppada.
bountifully
(adv.) cāgasīlatāya; vigatamalatāya.
bountifulness
(f.) vadaññutā; muttacāgatā.
bounty
(f.) cāgasīlatā; payatapāṇitā. (m.) cāga; pariccāga.
bouquet
(m.) kusumatthabaka; mālāguṇa.
bout
(m.) kammantavāra; ussāha.
bovine
(adj.) gavya; gavāyatta.
bow
(f.) vandanā; namassanā; abhivādanā. (nt.) dhanu; addhamaṇḍala. (m.) cāpa; issāsa; paṇāma; namakkāra. (v.i.t.) namassati; vandati; paṇamati; abhivādeti. (pp.) namassita; vandita; paṇamita; abhivādita.
bow of a boat
(nt.) nāvābhimukha.
bow of a lute
(m.) koṇa.
bow string
(f.) jiyā. (m.) dhanuguṇa.
bow-legged
(adj.) vaṅkapāda.
bow-wow
(m.) bhuṅkāra.
bowel
(nt.) anta.
bower
(m.) nikuñja; latāmaṇḍapa.
bowl
(m.) patta; kanduka. (f.) pāti; goḷakakīḷā. (nt.) goḷaka. (v.t.) goḷakehi kīḷati.
bowler
(n.) guḷakīḷaka.
bowling-green
(f.) kandukakīḷābhūmi.
Bowman
(m.) dhanuddhara.
box
(f.) peḷā; mañjūsā. (m.) muṭṭhippahāra; pāṇighāta. (v.t.) 1. peḷāya pakkhipati; 2. peḷāyo sampādeti; 3. sambādhe vāseti. (v.i.) muṭṭhinā paharati; mallayuddhaṃ karoti. (pp.) peḷāya pakkhitta; sambādhe vāsita; muṭṭhinā pahaṭa; katamallayuddha.
boxer
(m.) muṭṭhimalla.
boxing
(nt.) mallayuddha.
boy
(m.) bālaka; dāraka; kumāra; susu.
boycott
(v.t.) sahayogaṃ vajjeti. (pp.) vajjitasahayoga. (nt.) sahayogavajjana.
boyhood
(nt.) bālya; komāra.
boyish
(adj.) bālayogga.
brace
(m.) sambandhaka. (nt.) yuga; yugala; yamaka. (v.t.) daḷhaṃ bandhati. (pp.) daḷhabaddha.
bracelet
(nt.) valaya; kaṅkaṇa; kaṭaka. (f.) karabhūsā.
bracing
(adj.) santhambhaka.
bracket
(nt.) nāgadantaka. (f.) āddhacanda-rekhā. (v.t.) addhacandarekhāhi viseseti. (pp.) addhacandarekhāhi visesita.
brackish
(adj.) īsaṃloṇika.
brag
(v.i.) attābaṃ silāghati; vikatthati. (pp.) vikatthita.
braggart
(m.) vikatthī.
Brahma
(m.) (the creator) lokesa; pitāmaha.
Brahman
(m.) vippa; dvija; brāhmaṇa.
brahmanical
(adj.) brāhmaṇāyatta.
Brahmin
(m.) vippa; dvija; brāhmaṇa.
braid
(f.) venī. (m.) dhammilla. (v.t.) gantheti; veṇīkaroti. (pp.) ganthita; veṇīkata.
brain
(f.) lasī. (m.) matthaluṅga. (f.) mati; buddhi.
brain pan
(m.) sīsakapāla.
brain sick
(adj.) bhantacitta; sativikala.
brainless
(adj.) matihīna; mandabuddhika.
brake
(nt.) gumbagahaṇa; kaṇṭakagahaṇa. (nt.) yānanivattaka.
bramble
(m.) kaṇṭakagumba.
bran
(m.) thusa; dhaññataca.
branch
(v.i.) sākhāhi vaḍḍhati. (v.t.) vibhajati; bhājeti. (pp.) sākhāhi vaḍḍhita; vibhatta; bhājita. (f.) sākhā. (m.) viṭapa; (of an institution,etc) ekadesa; koṭṭhāsa.
branching road
(m.) dvidhāpatha.
branchy
(adj.) bahusākha; sākhāsampanna.
brand
(nt.) 1. lakkhaṇaṅkana; vāṇijaciṇha; 2. alāta; ummukka. (v.t.) tattalohena aṅketi; lakkhaṇāhataṃ karoti.
brand new
(adj.) abhinavatara.
brandish
(v.t.) uggirati; āvijjhati; paribbhameti. (pp.) āviddha; paribbhamita.
brandy
(f.) vāruṇi. (m.) surāsāra.
brangle
(m.) kalaha. (v.i.) kalahaṃ karoti. (pp.) katakalaha.
brass
(f.) rīri. (m.) ārakūṭa.
brass netting
(nt.) lohajāla.
brass plate
(nt.) rīripaṭṭa.
brass wire
(f.) lohasalākā; loharajju.
brassy
(adj.) 1. ārakūṭasama; 2. nillajja.
brat
(m.) pillaka; dāraka.
bravado
(nt.) nibbhayatta. (f.) sāṭopavutti.
brave
(adj.) sūra; vīra; nibbhaya. (v.t.) vikkamati; nibbhayo hoti. (pp.) vikkanta; nibbhayabhūta.
bravely
(adv.) savikkamaṃ; sūrākārena.
bravery
(nt.) dhīratta; vīratta. (nt.) vikkama; parakkama.
bravo
(intj.) sādhu,sādhu. (m.) paratthaṃ manussaghātī.
brawl
(m.) kalaha; viggaha. (v.i.) vivadati; bhaṇḍeti.
brawler
(m.) kalahakārī.
brawny
(adj.) balavantu; daḷhakāya.
bray
(v.i.) gadrabharavaṃ ravati. (v.t.) koṭṭeti; cuṇṇeti. (pp.) koṭṭita; cuṇṇita. (m.) gadrabharava.
braze
(v.t.) 1. lohena chādeti; 2. tambhīkaroti. (pp.) lohachādita; tambhīkata.
brazen
(adj.) tambamaya; 2. ātithaddha; 3. nillajja; niṭṭhura. (v.t.) atithaddho; nillajjo or sappagabbho hoti.
brazier
(m.) 1. lohaṅgārakaṭāha; 2. lohakārā; kammāra.
breach
(nt.) chiddha; randha; vivara; atikkamana; laṅghana. (m.) (of law, etc.) bhaṅga; bheda. (v.t.) vinivijjhati; chiddaṃ karoti. (pp.) vinividdha; katachidda.
breach of morality
(m.) sīlabheda.
breach of promise
(m.) paṭiññābhaṅga.
bread
(m.) godhumapūpa; āhāra. (nt.) bhojana.
bread fruit
(m.) labuja.
bread winner
(m.) kulaposaka.
breadth
(m.) vitthāra. (nt.) puthulatta.
break
(v.t.) 1. chindati; bhañjati; bhindati; 2. (law,etc.) ullaṅgheti; atikkamati; 3. (to stop) nivatteti; bādheti. (pp.) chinna; bhagga; bhinna; ullaṅghita; atikkanta; nivattita; bādhita. (v.i.) bhijjati. (pp.) bhinna.
break away
sahasā apagacchati.
break down
(v.i.) osīdati. (nt.) adhopatana; osīdana.
break forth
(v.i.) sahasā pātukaroti.
break in
(v.i.) sahasā pavisati.
break into
(v.i.) dameti; vineti.
break into pieces
(v.i.) khaṇḍeti; cuṇṇeti.
break loose
(v.i.) pamoceti.
break off
(v.i.) viyojeti; vicchindati.
break open
(v.i.) ugghāṭeti.
break out
(v.i.) uggacchati.
break upon
(v.i.) āhanati.
break with
(v.i.) vivadati.
breakable
(adj.) bhijjanadhamma.
breakage
(nt.) bhañjana; padālana; vidāraṇa.
breaker
(m.) bhettu; bhañjaka; phālaka; vidāraka.
breakfast
(m.) pātarāsa. (v.i.) pātarāsaṃ bhuñjati. (v.t.) pātarāsaṃ paṭiyādeti. (pp.) bhuttapātarāsa; pāṭiyāditapātarāsa.
breaking
(nt.) bhindana; khaṇḍana; bhijjana. (m.) bheda; cheda. (adj.) bhañjaka; vidāraka; bhedakara.
breaking of alliance
(m.) mithubheda.
breakneck
(adj.) atibhayānaka; jīvitāpahāraka.
breakwater
(m.) setubhanda. (nt.) titthāvarana.
breast
(m.; nt.) ura. (m.) (of a woman) thana; kuca; payodhara. (v.t.) abhimukhīhoti; uraṃ dadāti. (pp.) abhimukhībhūta; dinnaura.
breast plate
(m.) uracchada.
breath
(nt.) sasana. (m.) assāsapassāsa.
breathe
(v.i.) sasati; aṇati.
breathe in
(v.i.) assasati.
breathe out
(v.i.) passasati.
breathing
(nt.) pāṇana; āṇāpāṇa.
breathing in
(m.) assāsa. (nt.) āṇa.
breathing out
(m.) passāsa. (nt.) apāṇa.
breathless
(adj.) 1. jīvarahita; 2. nivattitāṇāpāṇa.
breathlessly
(adv.) atisīghaṃ.
breech
(m.) nitamba; kaṭippadesa.
breeches
(nt.) kaṭivasana.
breed
(f.) pajā; paramparā. (nt.) apacca. (v.t.) 1. janeti; uppādeti; nibbatteti; 2. poseti; vaḍḍheti. (pp.) janita; uppādita; nibbattita; posita; vaḍḍhita. (v.i.) jāyati; uppajjati. (pp.) jāta; uppanna.
breeder
(m.) janaka; uppādaka; posaka.
breeding
(nt.) 1. posaṇa; pālana; saṃvaḍḍhana. 2. vinayana; sikkhana.
breeze
(m.) mandānila; mandamāruta.
breezeless
(adj.) nivāta.
breezy
(adj.) mandānilayutta.
brethren
(m.; plu.) bhātaro; sahadhammikā.
brevity
(m.) saṅkhepa; samāsa.
brew
(v.t.) majjaṃ sampādeti.
brewage
(nt.) majja. (f.) surā.
brewer
(m.) majjasampādaka.
brewery
(nt.) majjasampādanaṭṭhāna.
bribe
(v.t.) lañcaṃ deti. (pp.) dinnalañca. (m.) lañca.
bribee
(m.) lañcakhādaka.
briber
(m.) lañcadāyaka.
bribery
(nt.) lañcadāna.
brick
(f.) giñjakā; cayaniṭṭhakā.
brick house
(m.) giñjakāvasatha.
brick layer
(m.) iṭṭhakavaḍḍhakī.
brick maker
(m.) giñjakāsampādaka.
brickbat
(m.) iṭṭhakākhaṇḍa.
bridal
(adj.) vivāhāyatta.
bride
(f.) navavadhū; vivāhābhimukhā.
bridegroom
(m.) āvāhaka; pāṇiggāhaka.
bridesmaid
(f.) navavadhūvayassā.
bridesman
(m.) āvāhakasakhā.
bridge
(m.) setu. (nt.) saṅkamaṇa. (v.t.) setuṃ bandhati; setunā sambandheti. (pp.) setubaddha; setusambaddha.
bridge of the nose
(f.) nāsāpaṇāḷi.
bridle
(nt.) mukhādhāna; khalīna. (v.t.) 1. khalīnaṃ yojeti. 2. saṃyameti; niggaṇhāti. (pp.) yojitakhalīna; saṃyamita; niggahita.
brief
(m.) saṅkhepa; saṅgaha; sāraṃsa. (adj.) appaka; thoka; khaṇika; saṅkhitta.
briefly
(adv.) saṅkhepena; samāsato.
briefness
(f.) saṅkhittatā; laghutā; ittaratā.
brigade
(m.) senāvibhāga. (f.) vāhinī.
brigadier
(m.) camūpati.
brigand
(m.) cora; gāmaghātaka.
brigandage
(m.) gāmaghāta. (nt.) panthadūhana.
brigandism
(nt.) corakamma.
bright
(adj.) ujjala; samujjala; bhāsura; sappabha; pabhassara.
bright half of the month
(m.) juṇha; sukkapakkha.
brighten
(v.t.) obhāseti; pabhāseti; joteti; dippeti. (v.i.) jalati; ujjalati; pabhāsati; dippati; virājati. (pp.) obhāsita; jotita; dippita; jalita; ujjalita; pabhāsita; ditta; virājita.
brightness
(f.) juti; ditti; pabhā; ābhā.
brilliance
(f.) kanti; sobhā; juti; ditti; pabhā.
brilliant
(adj.) jutimantu; jutindhara; pabhassara; virocamāna. (nt.) dhotavajira.
brim
(f.) mukhavaṭṭi; titti. (v.t.) āmukhavaṭṭiṃ pūreti. (v.i.) samatittikam pūrati. (pp.) āmukavattiṃ pūrita; samatittikaṃ puṇṇa.
brimful
(adj.) paripuṇṇa; samatittika.
brimstone
(nt.) gandhaka.
brine
(nt.) khāra; loṇajala; assu. (m.) samudda. (v.t.) khāre pakkhipati. (pp.) khāre pakkhitta.
bring
(v.t.) āharati; āneti; upaneti; pāpeti. (pp.) āhaṭa; ānīta; upanīta; pāpita.
bring about
(v.t.) sādheti; sampādeti.
bring back
(v.t.) paccāharati.
bring down
(v.t.) opāteti; parihāpeti.
bring forth
(v.t.) janeti; uppādeti.
bring forward
(v.t.) abhinīharati.
bring into
(v.t.) paṭipādeti; nipphādeti.
bring near
(v,t.) upanāmeti.
bring out
(v.t.) pakāseti; pākaṭīkaroti.
bring to an end
(v.t.) pariyosāpeti.
bring to ruin
(v.t.) vināseti.
bring together
(v.t.) samāgameti; rāsīkaroti.
bring under
(v.t.) dameti; abhibhavati.
bring up
(v.t.) poseti; paṭijaggati.
bring up to
(v.t.) upaneti.
bringer
(m.) ānetu; upanetu; āharitu.
bringing
(nt.) āharaṇa; ānayana.
bringing up
(nt.) paṭijaggana; posaṇa.
brinjal
(m.) vātiṅgana.
brink
(nt.) tīra; taṭi; kūla. (m.) pariyanta.
brisk
(adj.) turita; avilambita.
briskly
(adv.) khippaṃ; turitaṃ; tuvaṭaṃ; āsu; lahuṃ.
briskness
(nt.) sīghatta; turitatta.
bristle
(v.i.) haṃsati. (pp.) haṭṭha. (nt.) kharaloma.
Britain
(m.) āngaladsena.
British
(adj.) āngalika.
brittle
(adj.) bhaṅgura; pabhaṅgu.
brittleness
(nt.) bhaṅguratta.
broach
(nt.) salla; vedhana. (f.) thūpikā. (v.t.) nibbijjhati; chiddaṃ karoti. (pp.) nibbiddha; katachidda.
broad
(adj.) vitthata; vitthiṇṇa; puthula.
broadcast
(v.t.) pakāseti; pacāreti. (pp.) pakāsita; pacārita.
broadly
(adv.) bahuso; vitthatākārena.
broadness
(nt.) puthulatta; vepulla. (m.) vitthāra.
broadseal
(f.) rājamuddā.
broadwise
(adv.) tiriyaṃ.
brocade
(f.) pupphavikatikā. (v.t.) pupphavikatikaṃ sampādeti.
broidery
(f.) suttavikatikā.
broil
(m.) kalaha; viggaha. (nt.) bhajjitamaṃsa. (v.t.) bhajjati; randheti. (pp.) bhajjita; randhita. (v.i.) paccati. (pp.) pakka.
broken
(adj.) (pp. of break) bhagga; bhinna; obhagga; asampuṇṇa.
broken bit
(f.) khaṇḍikā.
broken down
(adj.) vilugga; onata.
broken up
(adj.) palugga; pabhagga.
broker
(m.) kayavikkayika; vohārika.
bronchitis
(m.) sāsanāḷikābādha.
bronze
(m.) kaṃsa.
bronze vessel
(m.) kaṃsathāla. (v.t.) kaṃsavaṇṇaṃ karoti. (pp.) katakaṃsavaṇṇa.
brooch
(f.) urabhūsā.
brood
(v.i.) 1. usmāpeti; 2. parivitakketi; upanijjhāyati. (pp.) usmāpita; parivitakkita; upanijjhāyita. (f.) pajā; santati.
brook
(f.) kunnadī. (m.) kandara. (v.t.) sahati; khamati. (pp.) sahita; khanta.
broom
(f.) sammajjanī; sammuñjanī.
broom stick
(m.) sammajjanīdaṇḍa.
broth
(m.) sūpa.
brothel
(m.) gaṇikānivāsa.
brother
(m.) 1. bhātu; bhātika; anuja; sodariya; 2. samānasaṃvāsaka.
brother hood
(m.) nikāya; sahadhammikagaṇa.
brother in law
(m.) sāla.
brotherless
(adj.) abhātuka.
brotherlike
(adj.) bhātusadisa.
brotherly
(adj.) bhātupemayutta.
brought
(pp. of bring).
brought for trial
(adj.) abhinīta.
brought into contact
(adj.) phassita.
brought near
(adj.) upanīta; upakaṭṭha.
brought together
(adj.) samāhaṭa.
brought up
(adj.) posita; bhata; saṃvaḍḍhita.
brought up to
(adj.) upanāmita.
brow
(f.) bhamu; bhamukā; 2. mukhavaṭṭi.
browbeat
(v.t.) bhākuṭiṃ karoti.
browbeating
(nt.) bhākuṭīkaraṇa.
brown
(adj.) piṅgala; tambavaṇṇa. (v.t.) tambavaṇṇaṃ karoti. (v.i.) tambavaṇṇī bhavati. (pp.) tambavaṇṇakata; tambavaṇṇī bhūta.
brownish
(adj.) īsaṃpiṅgala.
brownness
(nt.) piṅgalatta.
browse
(m.) navapallava; saddala. (v.t.) pallave khādati. (pp.) khāditapallava.
bruin
(m.) bhallūka; issa.
bruise
(nt.) ghaṃsitaṭṭhāna. (v.t.) 1. potheti; 2. cuṇṇeti. (pp.) pothita; cuṇṇita.
bruit
(f.) pavatti; vāttā. (v.t.) pākaṭīkaroti. (pp.) pākaṭīkata.
brumous
(adj.) mahikāyutta.
brunt
(m.) pahāravega.
brush
(m.) koccha; vālaṇdupaka. (v.t.) kocchena parimajjati. (pp.) kocchena parimaṭṭha.
brush aside
(nt.) atikkāmeti; na sallakkheti.
brush away
(nt.) atikkāmeti; na sallakkheti.
brush wood
(nt.) kubbanaka.
brushy
(adj.) 1. gumbāvuta; 2. bahulomaka.
brusque
(adj.) dandha; avinīta.
brusquely
(adv.) avinītākārena.
brutal
(adj.) pasutulya; caṇḍa; avinīta.
brutalise
(v.t.) pasutulyaṃ karoti. (pp.) pasutulyaṃ kata.
brutality
(f.) niṭṭhuratā.
brutally
(adv.) niddayaṃ; niṭṭhuraṃ.
brute
(m.) pasu; tiracchāna. (adj.) asabbha; sammūḷha.
brutish
(adj.) pasutulya; caṇḍa; avinīta.
brutishize
(v.t.) pasutulyaṃ karoti. (pp.) pasutulyaṃ kata.
brutishly
(adv.) niddayaṃ; niṭṭhuraṃ. (f.) niṭṭhuratā.
bubble
(nt.) 1. bubbula; 2. asāravatthu. (v.i.) bubbulāyati. (v.t.) bubbulāni uppādeti. (pp.) bubbulāyita; uppāditabubbula.
bubonic plague
(m.) ahivātakaroga.
buccaneer
(m.) sāmuddikacora.
buck
(m.) miga; hariṇa. (nt.) amarākumina. (v.i.) uppatati.
buck up
(v.i.) turito bhavati. (pp.) uppatita; turitabhūta.
bucket
(nt.) udañcana.
buckish
(adj.) maṇḍaṇajātika.
buckle
(n.) kuḍuba; gaṇḍaka. (v.t.) kuḍubena sambandheti. (pp.) sambaddha.
buckler
(nt.) kheṭaka.
bucolic
(adj.) jānapadika.
bud
(m.) makula; koraka
fresh bud
(m.) khāraka. (v.i.) aṅkurāyati; makule janeti. (pp.) aṅkurita; janitamakula.
Buddha
(m.) buddha; bhagavantu; dasabala; sugata; muninda; sabbaññū; sakyasīha; sakyamuni.
buddhahood
(nt.) buddhatta.
buddhism
(m.) buddhasamaya. (f.) buddhabhatti.
buddhist
(adj.) buddhabhattika; sogata.
buddhist canon
(nt.) tipiṭaka.
buddhist monk
(m.) bhikkhu; buddhasāvaka.
budge
(v.i.) apasarati; apeti. (pp.) apasaṭa; apeta.
budget
((m.) pasibbaka. (f.) āyavayasaṅkhyā.
buff
(nt.) mahisacamma. (v.t.) cammena parimajjati. (pp.) cammena parimaṭṭha.
buffalo
(m.) mahisa.
buffer
(m.) paṭighātanivāraka.
buffet
(m.) pāṇippahāra; muṭṭhighāta. (v.t.) muṭṭhinā paharati; hatthehi yujjhati. (pp.) muṭṭhinā pahaṭa; hatthehi yujjhita.
buffoon
(m.) hāsaka; vidūsaka. (v.i.) hāsam uppādeti. (v.t.) upahāsaṃ pāpeti. (pp.) uppāditahāsa; upahāsaṃ pāpita.
buffoonery
(m.) parihāsa; dava.
bug
(m.) maṅkuṇa.
bugbear
(nt.) micchābhayakāraṇa.
buggy
(adj.) maṅkuṇabahula.
bugle
(m.) dhamanavaṃsa. (v.t.) dhameti. (pp.) dhanta.
buglery
(m.) sandhiccheda. (nt.) coriya; theyya.
build
(v.t.) māpeti; nimmiṇāti; navakammaṃ karoti. (pp.) māpita; nimmita; katanavakamma.
builder
(m.) navakammika; māpetu; kāraka (in cpds).
building
(nt.) nimmāṇa; ghara.
building material
(m.) dabbasambhāra.
bulb
(m.) 1. kanda; ālu; 2. goḷaka. (v.i) goḷībhavati. (pp.) goḷībhūta.
bulbous
(adj.) goḷākāra; kandākāra.
bulbul
(m.) 1. gāyakasakuṇa; 2. gāyaka.
bulge
(v.i.) bahi lambati. (pp.) bahi lambita.
bulk
(nt.) parimāṇa; pamāṇa. (m.) nāvābhāra; khandha.
bulky
(adj.) thūla; vaṭhara; mahākāya.
bull
(m.) balivadda; goṇa; usabha.
bull like
(adj.) āsabha.
bull-headed
(adj.) anassava; avidheyya.
bullet
(f.) tipuguḷikā.
bulletin
(nt.) saṅkhitta-nivedana; visesanivedana.
bullion
(nt.) hirañña.
bullock
(m.) uddhaṭabīja-usabha.
bully
(m.) sūramānī. (v.t.) hiṃsati; pīḷeti. (pp.) hiṃsita; pīḷita.
bulrush
(m.) vetasa.
bulwark
(m.) uddāpa.
bum
(m.) nitamba.
bumble-bee
(m.) mahāmadhukara.
bump
(m.) 1. paṭighāta; 2. unnatasīsappadesa; 3. vāyugaṇḍa. (nt.) saṃghaṭṭana. (v.i.) paṭihaññati. (pp.) paṭihata. (v.t.) ghaṭṭeti; paṭihanati. (pp.) ghaṭṭita; paṭihata.
bumper
(m.) puṇṇacasaka.
bumpkin
(m.) dandha-jānapadika.
bumptious
(adj.) attukkaṃsaka.
bumpy
(adj.) visama.
bun
(m.) addhagoḷapūpa.
bunch
(m.) thabaka; gocchaka. (f.) mañjarī; vallarī. (v.t.) gocchake karoti; ekato bandhati. (pp.) katagocchaka; ekatobaddha.
bundle
(f.) bhaṇdikā. (m.) kalāpa. (v.t.) bhaṇḍikā bandhati; kalāpe karoti. (pp.) bhaṇḍikābaddha; kalāpakata.
bundle off
(pp.) khippaṃ peseti.
bung
(f.) rodhanī. (v.t.) rodhaniyā pidahati. (pp.) rodhaniyā pihita.
bungalow
(nt.) hammiya.
bungle
(v.i.) khalati; pamajjati; ākulīkaroti. (pp.) khalita; pamatta; ākulīkata.
bungler
(n.) adakkha; akovida.
bunion
(m.) pādaphoṭa.
bunny
(m.) sasaka.
bunting
(f.) patākā. (m.) dhajapaṭa.
buoy
(v.i.) plavati. (m.) plava; uḷumpa.
buoyancy
(f.) lahutā; anisīdanatā.
buoyant
(adj.) 1. plavanasīla; anosīdaka; 2. sallahukacitta.
buoyantly
(adv.) lahukākārena; plavanākārena.
burden
(m.) bhāra. (nt.) dhura. (v.t.) bhāram āropeti. (pp.) aropitabhāra.
burden some
(adj.) bhāriya; dukkhama; pīḷākara.
burdened
(adj.) vyathita; bhārakkanta.
bureau
(m.) lekhanādhāra; kiccālaya. (nt.) kārakamaṇḍala.
bureaucracy
(nt.) pālakamaṇḍala.
bureaucratic
(adj.) pālakamaṇḍalāyatta.
burgeon
(v.i.) aṅkurāyati. (pp.) aṅkurita.
burgh
(nt.) nagara.
burgher
(m.) nagaravāsī; nāgarika.
burglar
(m.) sandhibhedaka; cora.
burgomaster
(m.) nigamasāmī; nagarādhipa.
burial
(nt.) bhūminidahana.
burke
(v.t.) nigūhati; pākaṭattaṃ vāreti. (pp.) nigūhita; vāritapākaṭatta.
burlesque
(nt.) hāsatthāya anukaraṇa. (adj.) hāsuppādaka. (v.t.) anukaronto hāseti.
burly
(adj.) thūlakāya.
burmese
(adj.; n.) marammika; brahmadesika.
burn
(nt.) daḍḍhaṭṭhāna. (v.t.) jhāpeti; dahati (pp.) jhāpita; daḍḍha. (v.i.) ḍayhati; jhāyati; pajjalati. (pp.) daḍḍha; jhāma; pajjalita.
burner
(m.) jhāpaka; ḍahaka; vaṭṭidhāraka. (f.) dīpavaṭṭi.
burning
(adj.) dāhakara; accuṇha.
burnish
(v.t.) (parimajjanena) jutimantaṃ karoti. (v.i.) ābhāya vaḍḍhati. (pp.) ābhāya vaḍhita.
burrow
(nt.) bhūmibila. (v.t.) bilaṃ khaṇati. (v.i.) bile vasati. (pp.) khatabila; bile vuttha.
bursar
(m.) vijjālaya-bhaḍāgārika.
bursary
(m.) vijjālaya-kosa; vihārakoṭṭhāgāra.
burst
(nt.) bhijjana; palālana; vidāraṇa. (v.i.) phalati; bhijjati. (v.t.) phāleti; vidāreti; bhindati. (pp.) phalita; bhinna; phālita; vidārita; bhindita.
burst forth
(pp.) ubbhijjati.
bury
(v.t.) nikhaṇati; bhūmiyaṃ nidahati. (pp.) nikhāta; bhūminihita.
burying
(nt.) nikhaṇana; bhūminidahana.
bus
(m.) mahāratha.
bush
(m.) gumba; pagumba.
bushel
(m.) aṭṭhadoṇaka.
bushy
(adj.) gumbāvuta.
busily
(adv.) atanditaṃ; analasaṃ.
business
(nt.) kammanta. (m.) vyāpāra. (f.) jīvikāvutti.
businesslike
(adj.) sammāvihita.
buskin
(f.) jaṅghapādukā.
buss
(v.t.) cumbati. (pp.) cumbita.
bust
(m.) uddhakāya; (f.) uddhakāyapaṭimā.
bustle
(m.) kalakala. (v.t.) ussukkāpeti. (v.i.) sasambhamo hoti. (pp.) ussukkāpita; sasambhamībhūta.
busy
(adj.) niccappayutta; bahukicca; vyāvaṭa. (v.t.) vyāvaṭaṃ karoti; kicce niyojeti. (pp.) kiccaniyutta.
busyness
(f.) bahukiccatā; anokāsatā.
but
(conj.) tathā pi; kin tu. (adv.) eva; kevalaṃ. (prep.) vinā.
butcher
(m.) māgavika; pasughātaka. (v.t.) hanati; ghāteti. (pp.) hata; ghātita
knife of a butcher
govikattana.
butcherly
(adv.) vadhakasadisa.
butchery
(nt.) pasughātana; māgavikatta; niṭṭhura-ghātana.
butler
(m.) gehabhaṇḍarakkhaka.
butt
(m.) kuṇṭhitakoṇa; upahāsa; parihāsa. (nt.) lakkha; saravya. (v.t.) siṅgehi or sīsena āhanati; koṭiyā koṭiṃ ghaṭṭeti. (pp.) nonitayojita.
butter
(nt.) nonīta. (v.t.) nonītena yojeti. (pp.) nonītayojita.
clarified butter
(nt.) sappi.
butter milk
(nt.) takka.
butterfly
(m.) cittapaṭaṅga.
buttock
(m.) ānisada. (nt.) piṇḍikamaṃsa.
button
(m.) kañcukagaṇṭhi.
button hole
(m.) gaṇṭhipāsa. (v.t.) gaṇṭhiṃ pāse paveseti or āvuṇāti. (pp.) gaṇṭhiṃ pāse pavesitapāsa; gaṇṭhiṃ pāse āvutapāsa.
buttress
(f.) upakārikā.
buxom
(adj.) thūla; surūpa; sobhana; pasanna.
buy
(v.t.) kiṇāti. (pp.) kīta.
buyer
(m.) ketu; kayika.
buzz
(m.) jhaṅkāra; kalarava. (v.i.) jhanati; ghumughumāyati; kūjati. (pp.) jhanita; ghumughumāyita; kūjita.
by
(prep.) generally expressed by the instrumental. adv.) samīpe; nikaṭe; passe (with genitive).
by and by
(adv.) kamena; anupubbena.
by day
(adv.) divā.
by dint of
(ind.) vāhasā.
by means of
nissāya; paṭicca; hetunā.
by the by
aparañca.
by-lane
(f.) upavīthi.
by-law
(f.) upanīti.
by-name
(m.) upādhi.
by-path
(m.) upapatha.
bygone
(adj.) atīta; atikkanta.
byre
(nt.) goṭṭha.
bystander
(m.) samīpaṭṭhāyī.
byword
(m.) janavāda. (nt.) ābhāṇaka.
bywork
(nt.) appadhānakicca.
- C -

cab
(m.) ekassaratha. (v.i.) ekassarathena yāti.
cabala
(f.) gūḷhavijjā.
cabbage
(f.) goḷapattikā.
cabbala
(f.) gūḷhavijjā.
cabin
(f.) kuṭi. (m.) nāvovaraka. (v.t.) sambādhe vāseti.
cabin boy
(m.) nāvikasevaka.
cabinet
(f.) sacivasabhā. (m.) khuddakagabbha; peḷāyutta-lekhanādhāra.
cable
(f.) nāvābandhaka-rajju; antodaka-vijjutantu. (v.t.) vijjutantuyo yojeti; vijjusāsanaṃ peseti. (pp.) yojitavijjutantu; pesitavijjusāsana.
cablegram
(nt.) antodakasāsana.
caboodle
(m.) sakalasamūha.
cache
(nt.) gutta-paṭisamanaṭṭhāna.
cachet
(nt.) visiṭṭhalañchana.
cachinnate
(v.i.) uccaṃ hasati.
cachinnation
(m.) aṭṭahāsa.
cackle
(nt.) kukkuṭīruta. (f.) nipphalavācā. (v.i.) kukkuṭī viyaravati; palapati. (pp.) kukkuṭī viyaravita; palapita.
cacodemon
(m.) pisāca; asappurisa.
cacography
(nt.) dullikhita.
cacology
(m.) anucitasaddappayoga.
cacophony
(f.) kaṭukassaratā.
cactus
(m.) apattaka-sakaṇṭakagaccha.
cad
(m.) gammajana.
cadaverous
(adj.) chavatulya.
cadence
(f.) parihāni. (nt.) sarasaṅkāmana.
cadet
(m.) kaṇiṭṭha; ādhunikabhaṭa; yuddhasikkhaka.
cadge
(v.i.) (bhikkhāya) carati.
cadger
(m.) kacchapuṭa-vāṇija.
cadre
(f.) mūlaracanā.
caducity
(nt.) bhaṅguratta.
caducous
(adj.) bhaṅgura.
caesura
(m.) virāma.
cafe
(nt.) peyyamandira.
cage
(m.) pañjara. (v.t.) pañjare khipati. (pp.) pañjare khitta.
cairn
(f.) citi. (m.) thūpa.
caitiff
(n.; adj.) jamma; kātara.
cajole
(v.t.) lāleti; upalāleti. (pp.) lālita; upalālita.
cajoler
(m.) upalālaka.
cajolery
(f.) upalālanā.
cake
(m.) pūpa; pūva. (nt.) piṭṭhakhajjaka.
calabash
(f.) alābu; lābu; tumbī.
calamitous
(adj.) anatthāvaha; vipattikara.
calamity
(f.) āpadā; vipatti. (nt.) vyasana. (m.) upaddava.
calcareous
(adj.) sudhāmissaka.
calcify
(v.t.) sudhābhāvaṃ pāpeti. (pp.) sudhābhāvaṃ pāpita.
calcine
(v.t.) bhasmikaroti; cuṇṇattaṃ pāpeti. (pp.) bhasmikata; cuṇṇattaṃ pāpita.
calcium
(f.) cuṇṇadhātu; sudhā.
calculable
(adj.) saṅkheyya.
calculate
(v.t.) gaṇeti; saṅkaleti; pamāṇeti; nirūpeti. (pp.) gaṇita; saṅkalita; pamānita; nirūpita.
calculation
(f.) gaṇanā; saṅkhyā; nirūpanā.
calculator
(m.) gaṇaka.
calculous
(adj.) asmarīsahita.
calculus
(f.) asmarī; muttakicchā.
caldron
see cauldron.
calefacient
(adj.) usumajanaka.
calefactive
(adj.) usumajanaka.
calefactory
(nt.) jantāghara.
calendar
(nt.) dinadassana; pañcaṅga. (f.) nāmāvalī. (v.t.) nāmāni aṅketi. (pp.) nāmaṅkita.
calf
) jaṅghā.
caliban
(m.) manussatiracchāna.
calico
(nt.) kappāsika. (m.) setapaṭa.
calicoprinting
(nt.) paṭacittakamma.
caliph
(m.) mahammadikanetu.
calix
(f.) pupphakaṇṇikā.
call
(nt.) 1. avhāna; āmantaṇa; 2. āṇāpana; 3. nimantana; 4. samīpāgamana. (v.t.) 1. avhāti; āmanteti; pakkosati; 2. voharati; ākhyāti; 3. āṇāpeti. (pp.) avhāta; āmantita; pakkosita; voharita; ākhyāta. (v.i.) uccāsaddaṃ karoti.
call back
paccavheti.
call forth
abhineti.
call names
paribhavati.
call on
sammukhībhavati.
call out
abhiyogaṃ karoti.
call over
nāmāni uccāreti or vāceti.
call to account
anuyuñjati.
call to mind
manasikaroti.
call to witness
apadisati; sakkhiṃ karoti.
call upon
sammukhībhavati.
called
(adj.) vutta; abhihita.
calligraphy
(f.) sundaralipi.
calling
(nt.) avhāna; pakkosana. (m.) vyāpāra; jīvanopāya.
callosity
(f.) kathinattacatā.
callous
(adj.) 1. kaṭhina; kakkasa; 2. niddaya; niṭṭhura.
callousness
(nt.) kaṭhinatta; kakkhalatta; niddayatta.
callow
(adj.) 1. ajātapatta; 2. akovida; aparicita.
calm
(f.) santi. (m.) upasama; viveka; avikkhepa. (adj.) upasanta; akkhobha; nissadda. (v.t.) upasameti; passambheti. (v.i.) sammati; passambhati. (pp.) upasamita; passambhita; santa; passaddha.
calmly
(adv.) niccalaṃ; santatāya.
calmness
(f.) passaddhi; santi.
caloric
(m.) kāyika-ususma. (nt.) uṇhatta.
calorific
(adj.) usumajanaka; tāpajanaka.
calorification
(nt.) usumajanana.
calorimeter
(nt.) usumamāṇaka.
calumniate
(v.t.) abbhakkhāti; abbhācikkhati. (pp.) abbhakkhāta; abbhācikkhita.
calumniation
(nt.) abbhakkhāna.
calumniator
(m.) abbhakkhāyī.
calumnious
(adj.) abbhācikkhaka.
calumniously
(adv.) micchācodanāya; sāpavādaṃ.
calumny
(m.) micchopavāda. (nt.) abbhakkhāna.
calyx
see Calix.
cambist
(m.) mūlavinimayakārī.
cambric
(adj.; nt.) dukūla; mudusetavattha.
camel
(m.) oṭṭha.
cameleer
(m.) oṭṭhārohaka.
cameleon
(m.) kakaṇṭaka.
camera
(m.) puggalikagabbha. (nt.) chāyārūpayanta.
camlet
(nt.) uṇṇāvattha.
camp
(m.) khandhāvāra.
campaign
(f.) yuddhabhūmi; yuddhāvatthā.
camphor
(m.; nt.) kappūra; ghanasāra.
camphorate
(vt.) kappūrena yojeti. (pp.) kappūrena yojita.
can
(v.i.) sakkoti; sakkuṇāti. (v.t.) bhājane nidahati. (pp.) bhājananihita. (nt.) lahubhājana; tutthāvaraṇa.
canal
(f.) jalamātikā; jalanetti. (v.t.) jalamagge sampādeti; mātikaṃ khaṇati.
canard
(m.) micchāpavāda.
cancel
(v.t.) lopeti; nisedheti. (pp.) lutta; nisedhita.
cancer
(m.) 1. kakkaṭaka; kulīra; 2. maṃsabbuda.
candescent
(adj.) atitatta; accuṇha.
candid
(adj.) avyāja; avaṅka; akapaṭa; asaṭha.
candidate
(m.) apekkhaka; atthika; patthetu.
candidature
(f.) āyācanā; apekkhā.
candidly
(adv.) asaṭhena; nivyājaṃ.
candidness
(f.) avyājatā, amāyavitā. (nt.) ajjava.
candle
(f.) sitthavaṭṭikā; sitthadīpikā.
candlestick
(m.) sitthadīpādhāra.
candour
(nt.) ajjava; asāṭheyya.
candy
(f.) khaṇḍasakkharā. (v.i.) khaṇḍikā sampādeti. (v.t.) sakkharāya āvarati. (pp.) sakkharāvuta.
cane
(nt.) vetta. (f.) vettalatā. (v.t.) vettehi tāḷeti. (pp.) vettehi tāḷita.
cane-chair
(nt.) bhaddapīṭha.
cane-mill
(nt.) ucchuyanta.
canicide
(nt.) sunakhamāraṇa. (m.) sunakhaghātaka.
canine
(adj.) sunakhāyatta; kukkurīya.
canine tooth
(f.) dāṭhā.
caniyar
(m.) (tree) kaṇikāra; dumuppala.
canker
(m.) nāsaka-kimi; kimiroga. (nt.) dūsana. (v.t.) dūseti; vināseti. (pp.) dūsita; vināsita.
cankerous
(adj.) dūsaka; nāsaka.
cannibal
(adj.; n.) manussamaṃsa-khādī; porisādaka.
cannibalism
(nt.) sajātimaṃsakhādana.
cannibalistic
(adj.) sajātimaṃsakhādaka.
cannon
(nt.) nāḷīyanta.
cannon-ball
(f.) nāḷīyanta-guḷikā.
cannonade
(nt.) ayoguḷavissajjana. (v.t.) ayoguḷe vissajjeti; nāḷīyantapahāraṃ deti. (pp.) vissaṭṭhāyoguḷa; dinnanāḷīyantappahāra.
cannoneer
(m.) nāḷīyantapālaka.
cannot
na sakkoti; na sakkuṇāti; na sakkā.
canny
(adj.) 1. dakkha; catura; 2. mitavaya.
canoe
(f.) doṇi.
canon
(f.) dhammaganthāvali; niyamāvali. (nt.) vinayapiṭaka. (m.) dhammādhikārī.
canonical
(adj.) dhammānukūla; vinayānugata.
canonically
(adv.) yathādhammaṃ; yathāvinayaṃ.
canonise
(v.t.) 1. piṭakantogataṃ karoti; 2. suddhapuggalesu gaṇeti. (pp.) suddhapuggalesu gaṇita.
canoodle
(v.i.) āliṇgati. (pp.) āliṇgita.
canopy
(nt.) vitāna; ulloca. (v.t.) vitānaṃ bandhati. (pp.) baddhavitāna.
cant
(m.) padesikavohāra; visamapassa. (nt.) kohañña. (v.t.) 1. visamaṃ ṭhapeti; 2. samullapati. (pp.) visamaṃ ṭhapita; samullapita.
cantankerous
(adj.) kalahakāmī.
cantankerousness
(f.) kalahappiyatā.
canteen
(f.) majjasālā. (m.) bhaṭānam āpaṇa.
canter
(v.i.) uppatanto gacchati. (f.) mandagati.
canto
(m.) pariccheda; vagga.
canton
(m.) bhūmikhaṇḍa; upapadesa. (v.t.) padesa vasena vibhajati.
cantonment
(f.) khandhāvāra; senāvāsabhūmi.
canvas
(nt.) makacivattha.
canvass
(v.t.) pakkhaṃ gāheti; chandalābhāya vāyamati; sukhumam upaparikkhati. (pp.) gāhitapakkha; sukhumam upaparikkhita.
canvasser
(m.) pakkhagāhāpaka; chandāyācaka.
cap
(nt.) sirotāṇa; pidhāna. (m.) nāḷipaṭṭa. (v.t.) sirotāṇaṃ dhāreti; upādhiṃ deti; pidahati. (pp.) dhāritasirotāṇa; dinnopādhika; pihita.
capability
(f.) bhabbatā; samatthatā.
capable
(adj.) samattha; bhabba; khama.
capacious
(adj.) visāla; puthula; vitthiṇṇa.
capaciousness
(nt.) visālatta.
capacitate
(v.t.) bhabbaṃ karoti; anucchivikataṃ pāpeti. (pp.) anucchivikataṃ pāpita.
capacity
(f.) dhāraṇasatti. (nt.) sāmatthiya; nītibala. (m.) thāma.
caparison
(f.) assakappanā. (m.) assatthara. (v.t.) kappeti; vibhūseti. (pp.) kappita; vibhūsita.
cape
(m.) antarīpa. (nt.) uttarakāyāvaraṇa.
caper
(nt.) laṅghana; naccana. (v.i.) laṅghati; uppatati. (pp.) laṅghita; uppatita.
caperer
(m.) laṅghaka.
capillament
(nt.) kesara; kiñjakkha.
capillary
(adj.) kesasama. (f.) sukhuma-sirā.
capital
(nt.) thambhasīsa; mūladhana; agganagara; vākyamūlakkhara. (f.) rājadhāni. (adj.) mukhya; padhāna; seṭṭha; pamukha.
capital punishment
(m.) maraṇavadha.
capitalism
(nt.) dhanabala.
capitalist
(m.) mahaddhanī.
capitalistic
(adj.) dhanabalāyatta.
capitally
(adv.) mukhyavasena.
capitation
(m.) puggalika-kara.
capitulate
(v.) mithupaṭiññāya sattuvasaṃ gacchati.
capitulation
(nt.) paṭiññāpubbaka-vasaṅgamana; paṭiññāpaṇṇa.
caprice
(nt.) cāpalya. (m.) icchācāra.
capricious
(adj.) lolacitta; icchāvasagata.
capriciously
(adv.) lolākārena; cāpallena.
Capricorn
(m.) makararāsi.
caprine
(adj.) ajasama.
capsize
(v.i.) viparivattati; adhomukhī bhavati. (v.t.) viparivatteti; adhomukhīkaroti. (pp.) viparivatta; adhomukhī bhūta; viparivattita; adhomukhīkata.
capsular
(adj.) puṭākāra.
capsule
(m.) bījakosa.
captain
) niyāmaka; potanāyaka; nāvīpati. (v.t.) purogāmī hoti.
captaincy
(nt.) nāyakatta; padhānatta; nāvāpatidhura.
caption
(nt.) sahasā rundhana. (f.) lipimātikā. (m.) sīsapāṭha.
captious
(adj.) randhagavesī; ayathābhūta.
captiousness
(f.) randhagavesitā.
captivate
(v.t.) palobheti; vasīkaroti; moheti. (pp.) palobhita; vasīkata; mohita.
captivating
(adj.) palobhaka; manohara; hadayaṅgama.
captivation
(nt.) palobhana; vasīkaraṇa.
captive
(n.) bandhanagata; kārābaddha; vasībhūta. (adj.) dhajāhaṭa; karamarānīta.
captivity
(m.) baddhavāsa; vasībhāva.
captor
(m.) bandhaka; randhaka; vasavattaka.
capture
(nt.) rodhana; gahaṇa; bandhana. (v.t.) rodheti; bandhati; adhigaṇhāti. (pp.) rodhita; baddha; adhigahita.
car
(m.) ratha. (nt.) sandana.
carafe
(m.) kāca-udakasarāva.
carapace
(nt.) kapālaṭṭhi. (m.) kapāla.
caravan
(m.) vāṇijasattha. (nt.) mahāyāna.
caravan leader
(m.) satthavāha; satthanāyaka.
caravansary
(f.) pathikasālā. (m.) satthikanivāsa.
caravansera
(f.) pathikasālā. (m.) satthikanivāsa.
caravanserai
(f.) pathikasālā. (m.) satthikanivāsa.
caraway
(nt.) mahājīraka.
carbine
(f.) rassa-aggināḷī.
carbon
(f.) aṅgāradhātu.
carbonaceous
(adj.) aṅgāradhātuyutta.
carbonate
(v.t.) aṅgāradhātukaṃ karoti.
carbonic
(adj.) aṅgāraja.
carbonise
(v.t.) aṅgārattaṃ pāpeti. (pp.) aṅgārattaṃ pāpita.
carbuncle
(m.) hohitaṅka; rattamaṇi; visagaṇḍa.
carcase
(m.) chava; kuṇapa. (nt.) matasarīra.
carcass
(m.) chava; kuṇapa. (nt.) matasarīra.
card
(f.) ghanapaṭṭikā; aṅsullekhanī. (v.t.) ullikhati; vijaṭeti. (pp.) ullikhita; vijaṭita.
cardamom
(f.) eḷā; bahulā.
cardiac
(adj.) hadayāyatta.
cardinal
(m.) kiṭṭhadhammādhikārī. (adj.) padhāna; mukhya; pamukha.
cardinal number
(f.) suddhasaṅkhyā.
cardinal points
(f.; plu.) catasso disā.
care
(nt.) gopana; rakkhana; pariharaṇa. (f.) sati. (m.) appamāda. (v.i.) avekkhati; manasikaroti; sallakkheti. (pp.) avekkhita; manasikata; sallekhita.
I do not care
tassa bhāre.
career
(nt.) carita. (f.) cariyā; gati; pakati; pavatti. (v.i.) sīghaṃ dhāvati.
careful
(adj.) appamatta; sāvadhāna; satimantu.
carefully
(adv.) sādhukaṃ; sakkaccaṃ.
carefulness
(m.) appamāda. (nt.) sāvadhānatta.
careladen
(adj.) khinna; vihesappatta.
careless
(adj.) pamatta; anvadhāna.
carelessly
(adv.) anādaraṃ; asakkacca.
carelessness
(nt.) anādariya. (m.) pamāda. (f.) asakkaccakāritā.
caress
(nt.) āliṅgana; parissajana. (v.t.) parāmasati; āliṅgati; apalāleti. (pp.) parāmaṭṭha; āliṅgita; apalālita.
caretaker
(m.) paripālaka.
careworn
(adj.) khinna; vihesappatta.
cargo
(m.) potabhāra. (nt.) nāvāropitabhaṇḍa.
caricature
(nt.) vikaṭacittakamma. (v.t.) vikaṭa cittam ālikhati.
caricaturist
(m.) vikaṭacittasippī.
carious
(adj.) jiṇṇa; khīyamāna.
carking
(adj.) vihesājanaka.
carline
(f.) mahallikā.
carminative
(adj.) vātanāsaka.
carmine
(m.) lākhārasa. (adj.) lākhāratta.
carnage
(m.) mahāvadha. (nt.) manussaghātana.
carnal
(adj.) sāmisa; kāmanissita; visayāyatta.
carnal desire
(f.) kāmāsā; visayāsatti.
carnal pleasure
(nt.) kāmasukha.
carnal union
(nt.) methuna. (m.) kāmasambhoga. (f.) ratikīḷā.
carnality
(f.) kāmukatā.
carnally
(adv.) kāmavasena.
carnation
(nt.) maṃsavaṇṇa. (f.) lohitapupphajāti.
carnification
(nt.) maṃsavaḍḍhana.
carnival
(m.) samussava; kīḷāchaṇa.
carnivore
(m.) maṃsakhādī.
carnivorous
(adj.) maṃsabhakkha; maṃsādaka.
carol
(nt.) bhattigīta; ānandagīta. (v.i.) bhattigītaṃ gāyati.
carouse
(m.) āpānussava. (v.i.) adhikaṃ pivati; pānussavaṃ pavatteti. (pp.) adhikaṃ pīta; pavattitapānussava.
carousal
(m.) pānussava.
carp
(v.t.) dosaṃ gavesati; apavadati. (pp.) apavutta.
carpenter
(m.) vaḍḍhakī; thapati.
carpenter bee
(m.) bhamara.
carpenter shed
(f.) vaḍḍhakīsālā.
carpentry
(nt.) vaḍḍhakīkamma.
carpet
(m.) kojava. (nt.) bhummattharaṇa. (v.t.) kojavehi chateti or santharati. (pp.) kojavehi chadita or santhata.
carpus
(m.) maṇibandha.
carriage
(nt.) yana; vayha. (m.) ratha.
carriage pole
(m.) kuggara.
carriageable
(ad.) yānagamanīya.
carrier
(m.) hāraka; vāhaka; vāhī; hattu.
carrion
(m.) kuṇapa. (nt.) pūtimamsa
carrion eater
(m.) kuṇapādaka
carry
(v.t.) harati; vahati; neti. (pp.) haṭa; vahita; nīta.
carry away
(v.t.) apaharati; apavahati.
carry off
(v.t.) apaharati; apavahati.
carry on
(v.t.) pavatteti; niṭṭhāpeti.
carry out
(v.t.) sādheti; niṭṭhāpeti.
carry over
(v.t.) atiharati.
carry tale
(v.t.) kaṇṇe jappati; pesuñamvadati.
carrying
(nt.) haraṇa; vahana.
carrying away
(nt.) nīharaṇa.
carrying out
(nt.) pavattāpana.
carrying pole
(f.) vyābhaṅgī. (m) kāja.
cart
(m.) sakaṭa. (v.t.) sakaṭena neti. (pp.) sakaṭena nīta.
cartage
(nt.) sakaṭavāhamūla.
carter
(m.) sākaṭika.
cartload
(m.) sakaṭabhāra.
cart rut
(m.) cakkamagga.
cart wright
(m.) sakaṭamāpaka; rathakāra.
cartoon
(nt.) vikaṭacitta.
carve
(v.t.) ullikhati; cundakammam karoti. (pp.) ullakhita; katacundakamma.
carver
(m.) cundakāra; bhamakāra. (nt.) likhanasattha.
carving
(nt.) cundakamma.
carry through
(v.t.) sādheti; niṭṭhāpeti.
cascade
(m.) nijjhara.
case
) adhikaraṇa; kāraṇa. (v.t.) āvarati; onandhati; antokaroti. (pp.) āvaṭa; onadadha; antokata
if such be the case
(ind.) evam sante.
casement
(m.) gavakkha; vātapāna.
cash
(nt.) mūla; jātarūpa. (v.t.) 1. mūlaṃ deti or gaṇhāti; 2. jātarūpatam pāpeti. (pp.) dinnamūla; gahitamūla; jātarūpataṃ pāpita.
cashew
(nt.) kacchuphala.
cashier
(m.) mūlapaṭiggāhaka; dhanādhikārī. (v.t.) ṭhānantarā or adhikārato cāveti. (pp.) ṭhānantara or adhikārato cāveti.
cashmere
(nt.) kasmīrajavattha.
casino
(nt.) mahājanaraṅgamaṇḍala.
cask
(nt.) dārubhājana.
casket
(m.) karaṇḍa; samugga; caṅgoṭaka.
cassava
(m.) āluvagaccha.
Cassia Fistula
(m.) rājarukkha.
cast
(m.) khepa; rūpakara. (nt.) chaḍḍana; pātana; paṭibimba; saṇthāna. (f.) paṭimā. (v.t.) 1. khipati; pakkhipati; 2. jahati; cajati; 3. vilīnalohena nimmiṇāti. (pp.) khitta; jahita; catta; vilīnalohanimmita.
cast aside
(v.t.) paṭikkhipati; paccakkhāti.
cast away
(v.t.) chaḍḍeti.
cast forth
(v.t.) ussajati; vamati.
cast glances
(v.t.) diṭṭhim pāteti.
cast lots
(v.t.) salākampāteti.
cast off
(v.t.) apakaḍḍhati.
cast out
(v.t.) nikkaḍḍhati.
castaway
(n.; adj.) bahikata; chaḍḍitaka.
caste
(m.) kula; vaṇṇa
of the low caste
samānakulika.
castigate
(v.t.) niggaṇhāti. (pp.) niggaṇhita.
castigation
(m.) niggaha. (nt.) niggaṇhaṇa.
casting
(nt.) khipana. (m.) khepa.
casting off
(m.) nikkhepa.
casting vote
(m.) niṇṇaya-chanda.
castle
(m.) duggāvāsa; pākāra-gutta-pāsāda.
casteless
(adj.) kulahīna.
castor oil
(nt.) eraṇḍatela.
castor plant
(m.) eraṇḍagaccha.
castrate
(v.t.) bījāni uddharati; pumbhāvam apaneti. (pp.) uddhaṭabīja; apanītapumbhāva.
casual
(adj) atakkita; āgantuka; ninnimitta.
casualty
(f.) āpadā. (m.) antarāya (plu.; f.) yuddhe patitānam nāmāvali.
casually
(adv.) anapekkham; avitakkitam.
casuist
(m.) dhammādhammavicāraka.
casuistry
(f.) manobhāvavicāraṇā.
cat
(m.) biḷāla; majjāra; babbu
female-cat
(m.) 1. biḷālanakhapañjara. 2. parassupakaraṇabhūta.
cataclasm
(nt.) udrīyana.
cataclysm
(m.) mahāuplava; āposaṃvaṭṭa.
catacomb
(nt.) guhāsusāna.
catafalque
(nt.) chavakūṭāgāra; chavādhāna.
catalepsy
(m.) apamāra. (f.) visaññitā.
cataleptic
(adj.) apasmārarogī.
catalogue
(f.) dabbanāmāvali. (v.t.) nāmāvalim sampādeti.
catamaran
(m.) uḷumpa. (f.) paccarī.
catameniya
(m.) thīraja.
catapult
(nt.) gophaṇa; sakkharāvijjhaka.
cataract
(m.) 1. mahānijjhara; 2. akkhikāca.
catarrh
(m.) pināsa.
catarrhal
(adj.) pināsayutta.
catastrophe
(f.) mahāvipati. (m.) bhūgoḷikavikāra
catch
(nt.) gaṇhana; bandhana; rundhana; nivattaka; ābandhaka; rodhaka; vañcana. (m.) laddhalābha. (v.t.) gaṇhāti; bandhati; rundhati. (pp.) gaṇhita; bandha; ruddha.
catch cold
abhissandena rogībhavati.
catchable
(adj.) gahaṇūpaga.
catcher
(m.) gāhī; bandhaka; rodhaka.
catching
(nt.) gaṇhana; rodhana.
catchment
(m.) gaṅgādhāra.
catchy
(adj.) manohara; sukhagayha.
catechism
(f.) pucchāvissajjana. (nt.) kathopakathana.
catechise
(v.t.) pañhavissajjanena uggaṇhapeti. (pp.) pañhavissajjanena uggaṇhapita.
catechiser
(m.) pañhavissajjaka.
catechu
(m.) khadirasāra.
categorical
(adj.) 1. suvyatta; 2. sajātyantogata.
categorically
(adv.) supākaṭaṃ; niyataṃ.
category
(m.) samānavagga. vibhāga.
catena
(f.) mālā; āvali
catenate
(v.t.) āvuṇāti; uddānīkaroti. (pp.) āvuta; uddānīkata.
catenation
(nt.) āvuṇana.
cater
(v.i.) 1. bhojanaṃ sampādeti; 2. vinodaṃ dāpeti. (pp.) sampāditabhojana; dinnavinoda.
cater cousin
(m.) dūrañāti.
caterer
(m.) vinodadāyi.
caterpillar
(m.) kosakimi; lomasapāṇaka.
catharsis
(nt.) virecana.
cathartic
(adj.) virecaka. (nt.) virecanosadha.
cathedral
(nt.) desappamukkha-devamandira
Catholic
(adj.) sabbasādhāraṇa. (n.) Romaka-bhattika.
catholicity
(nt.) sabbasādhāraṇatta.
catholicon
(nt.) sabbarogaharo-sadha.
cattling
(m.) biḷālapotaka.
cattle
(nt.) go.
cattle fold
(nt.) gokula; goṭṭha. (m.) vaja.
cattle keeping
(f.) gorakkhā. (nt.) pasupālana.
cattle owner
(m.) gomika.
cattle plaque
(m.) gonāsakavyādhi.
cattle urine
(nt.) pūtimutta. (nt.) gomutta
caudal
(adj.) naṅguṭṭhākāra.
caudle
(f.) bhesajjayāgu.
cauldron
(m.) lohakaṭāha.
cauliflower
(nt.) goḷakapupha.
causal
(adj.) hetusambhūta; paccayāyatta.
causality
(f.) sahetukatā.
causally
(adv.) hetusoṭhānaso.
causation
(m.) hetuvāda. (nt.) janakatta; phaluppādana.
causative
) hevatthaka.
causative verb
(f.) hetvatthakriyā.
cause
(nt.) kāraṇa; niḍāna; ṭhāna. (m.) hetu; paccaya. (v.t.) 1. janeti; uppādeti; 2. kārāpeti; ussukkāpeti. (pp.) janita; uppādita; kārita; ussukkāpeti.
causeless
(adj.) ahetuka; heturahita; appatiṭṭha.
causelessly
(adv.) ahetukaṃ; appatiṭṭhaṃ.
causeway
(m.) ussāpita-magga. (f.) padikavedikā.
causing
(adj.) samuṭṭhāpaka.
causing attachment
(adj.) ratikara; madanīya.
causing disunion
(adj.) bhedakara.
causing injury
(adj.) veyyābādhika.
causing remorse
(adj.) upatāpaka.
caustic
dāhaka. (adj.) dāhakara; tikhiṇa.
causticity
(nt.) jhāpakatta.
cauterisation
(nt.) khārapakkhipana.
cauterise
(v.t.) dāhakena jhāpeti.
caution
(m.) appamāda. (f.) savadhānatā. (v.t.) satiṃ uppādeti; antarāyaṃ nivedeti. (pp) uppāditasati; niveditantarāya.
caution money
(nt.) pāṭibhogamūla.
cautious
(adj.) sāvadhāna; appamatta; satimantu.
cautiously
(adv.) sāvadhānaṃ.
cautiousness
(f.) appamāditā; nisammakāritā.
cavalcade
(f.) assārohakasenā. (nt.) hayāṇīka.
cavalier
(m.) assārohakarakhi.
cavalry
(f.) assārohakasenā. (nt.) hayāṇīka.
cave
(f.) guhā. (nt.) leṇa (v.t.) guhaṃ khaṇati.
cavern
(f.) darī. (nt.) girigabhara.
cavernous
(adj.) guhābahula.
cavil
(m.) micchābhiyoga. (v.i.) micchābhiyogaṃ karoti.
cavity
(nt.) kuhara; kūpaka; bīla; randha; chidda.
caw
(v.i.) kākarutaṃ ravati. (pp) ravitakākaruta.
Cayman
(m.) mahākumbhīla.
cease
(nt.) nivattana. (f.) nivutti. (v.i.) 1. viramati uparamati; 2. vigacchati; nivattati. (v.t.) nivatteti. (pp.) virati; upanta; vigata; nivatta; nivattita.qqqqqq
ceaseless
(adj) nirantara; avicchāna.
ceaselessly
(adv) nicaṃ; nirantaraṃ; satatam.
ceaselessness
(f.) avicchinnatā.
ceasing
(nt.) nivattana; vigama; nirujjhana. (m.) nirodha.
cecity
(f.) andhatā.
cedar
(m.) khadira.
cede
(v.t.) cajati; pajahati. (v.i.) apacchati; okāsaṃ deti. (pp) catta; pajahita; apagata; dinnokāsa.
ceiling
(nt.) dāruvitāna.
celebrate
(v.t.) 1. pakāseti; ūkāṭīkaroti; 2. abhitthavati; thometi; 3. ussavaṃ pavatteti. (pp.) pakāsita; pākaṭīkata; abhithuta; thomita; pavattitussava.
celebrated
(adj.) pasiddha; vissuta; vikhūta; abhiññāta.
celebration
(m.) usava; chaṇa. (nt.) abhitthavana.
celebrity
(f.) kitti. (m.) guṇaghosa; yasa.
celerity
(m.) vega; java.
celestial
(adj.) dibba; devāyatta.
celestial abode
(m.) devaloka.
celestial city
(nt.) devanagara.
celestial nymph
(f.) devaccharā.
celestial river
(f.) suranadī.
celestial tree
(m.) devadduma; kapparukkha.
celibacy
(f.) brahmacariyā. (nt.) avivāhakatta.
celibate
(adj.) brahmacārī. (m.) avivāhī.
cell
(f.) kuṭi. (m.) khuddakagabba. (nt.) sukhumagoḷaka
cellar
(m.) bhūmigabbha. (v.t.) bhūmigabbhe nidahati. (pp.) bhūmigabbhe nidahita.
cellular
(adj.) sukkhumagoḷapuṇṇa.
cement
(m.) sudhālepa. (v.t.) sudhālepena sambandheti. (pp) sudhālepena sambaddha.
cemetery
(nt.) susāna.
cenobite
(m.) samaṇa; gaṇavāsī.
cenotaph
(nt.) thūpa; cetiya.
cense
(v.t.) dhūpeti; dhūpenavāseti. (pp) dhūpita; dhūpavāsita.
censer
(m.) dhūpakaṭāha.
censor
(m.) upaparikkhaka; vicecaka.
censorious
(adj.) dosagavesaka.
censoriously
(adv) randhagavesanapubbakaṃ.
censoriousness
(f.) chiddagavesitā.
censorship
(nt.) vivecakadhura.
censurable
(adj.) upavajja; codetabba; gārayha.
censure
(f.) codanā; upavāda. (m.) upārambha. (v.t.) upavadati; codeti; niggaṇhāti. (pp.) upavutta; codita; niggahita.
censurer
(m) codaka; upavādaka.
census
(nt.) janasaṅkhyālekhana.
cent
) satamabhāga.
centenarian
(m.) satāyuka.
centenary
(adj.) satavassika. (m.) satavassikussava.
centennial
(adj.) satavassapūraṇa.
centennially
(adv.) satavassavārena.
center
(m.) majjha; vemajjha. (nt.) mūlaṭṭhāna. (v.t.) samāharati; ekajjhaṃ karoti. (v.i.) samosarati. (pp.) samāhaṭa; ekajjhaṃ kata; samosaṭa.
centesimal
(adj.) satabhāgayutta.
centigrade
(adj.) sataṃsakayutta.
centipede
(m.) 1. satapadī; 2. kaṇṇajalūkā.
cento
(m.) pajjasaṅgaha.
central
(adj.) 1. majjhima; majjhavattī; 2. padhāna.
centralism
(nt.) majjhavattana.
centrality
(f.) majjhavattitā.
centralisation
(nt.) vemajjhapāpaṇa.
centralise
(v.t.) vemajjhaṃ pāpeti. (pp) vemajjhaṃ pāpita.
centre
(m.) majjha; vemajjha. (nt.) mūlaṭṭhāna. (v.t.) samāharati; ekajjhaṃ karoti. (v.i.) samosarati. (pp.) samāhaṭa; ekajjhaṃ kata; samosaṭa.
centrifugal
(adj.) majjhato apagantukāma.
centripetal
(adj.) majjhaṃ pattukāma.
centuple
(nt.) sataguṇita. (v.t.) satena guṇeti. (pp.) satena guṇita.
centuplicate
(v.t.) sataguṇaṃ karoti. (pp) sataguṇīkata.
century
(nt.) satavachara.
cephalic
(adj.) sīsāyatta.
ceramic
(adj.) kumbhakammāyatta.
ceramics
(nt.) kumbhakārasippa.
cereal
(nt.) dhañña; sassa. (adj.) dhaññāyatta.
cerebral
(adj.) matthaluṅgāyatta.
cerebral letter
(nt.) muddhajakkhara.
cerebration
(f.) matthaluṅgavutti; acetanikakriyā.
cerebrum
(m) matthaluṅga.
cerecloth
(nt.) sitthakavattha; chavaveṭhana.
cerement
(nt.) sitthakavattha; chavaveṭhana.
ceremonial
(adj.) pūjāvidhivisayaka.
ceremonious
(adj.) pūjāvidhiyutta; pūjāvidhi-āsatta.
ceremony
(m.) 1. ussava; chaṇa; 2. pūjāvidhi.
ceroplastic
(adj.) sitthakasippāyatta. (nt.; plu.) sitthakasippa.
certain
(adj.) 1. niyata; nicchita; nissaṃsaya; 2. aññatara; ekacca.
certainly
(adv.) have; dhuvaṃ; kāmaṃ; niyataṃ; ekantaṃ.
certainty
(m.) nicchaya; asandeha. (nt.) niyatatta.
certificate
(nt.) pamāṇapaṇṇa; sāmatthiyadīpaka. (v.t.) pamāṇīkaraṇaṃ deti.
certification
(nt.) pamāṇīkaraṇa.
certifier
(m.) pamāṇapaṇṇadāyaka; saddahāpaka.
certify
(v.t.) saddahāpeti; pamānīkaroti; sāmatthiyaṃ dīpeti. (pp.) saddahāpita; pamāṇīkata; dīpitasāmatthiya.
certitude
(nt.) nicchitatta. (m.) ekantabhāva.
cerumen
(nt.) kaṇṇamala.
cervical
(adj.) gīvāyatta.
cervine
(adj.) sāraṅgasadisa.
cess
(m.) kara; bali.
cessation
(m.) nirodha; upasama; abhava.
cession
(nt.) vissajjana; pariccajana.
cesspit
(m.) vaccakūpa.
cesspool
(f.) candanikā. (m.) oligalla.
cetacean
(m.) khīrapāyī.
cetaceaneous
(adj.) khīrapāyīgaṇāyatta.
chafe
kopita; rosita. (v.i.) 1. kuppati; kujjhati; 2. saṅkhubhati; 3. santapati. (pp.) kupita; kuddha; saṅkhubhita; santatta. (m.) kopa; rosa; saṅkhobha. (nt.) ghaṭṭana.
chaff
(m.) thusa; palāpa. (v.t.) 1 thusam apaneti; 2. palālaṃ khaṇdeti. (pp.) apanītathusa; khaṇḍitapalāla.
chaffer
(v.i.) paṇopaṇaviyaṃ karoti. (f.) paṇopaṇaviyā.
chafferer
(m.) kayavikkayika; vohārika.
chaffless
(adj.) nitthusa.
chaffy
(adj.) bhusapuṇṇa; nipphala.
chagrin
(m.) āsābhaṅga; ubbega; santāpa. (v.t.) ubbejeti; santāpeti. (pp.) ubbejita; santāpita.
chain
) santati; paveṇi; paramparā. (nt.) dāma; sandāna.
chain for a dog
(nt.) gaddula. (v.t.) nigaḷeti; sandāneti. (pp.) nigaḷita, sandānita.
chainless
(adj.) uddāma; niddāma.
chair
(nt.) pīṭha; āsana. (v.t.) dhure thapeti; pīṭhe nisīdāpeti. (pp.) dhure thapita; pīṭhe nisīdāpita.
chairman
(m.) sabhāpati.
chairmanship
(nt.) sabhāpatitta.
chaise
(m.) sandana; ratha.
chalcography
(nt.) tambālekhasippa.
chalice
(m.) casaka.
chalk
(nt.) sitopala. (v.t.) sitopalena likhati. (pp.) sitopalena likhita
red chalk
(f.) gerukā.
challenge
(m.) abhiyoga. (v.t.) kalahāya or vivādāya avheti; abhiyogaṃ karoti, (pp.) kalahāya or vivādāya avhita; katābhiyoga.
challengeable
(adj.) abhiyogāraha.
challenger
(m.) abhiyogī; paṭipuggala.
chamber
(m.) gabbha; ovaraka
inner chamber
(m.) uparigabbha.
chamber lain
(m.) sirisayanapālaka; rājagharapālaka.
chamber maid
(f.) sayanapālikā.
chamber pot
(nt.) passāvabhājana.
chameleon
(m.) kakaṇṭāka.
chamois
(m.) vātamiga.
champ
(v.i.) sasaddaṃ cabbati; romanthati. (pp.) sasaddaṃ cabbita; romanthita.
champac
(m.) campaka-rukkha.
Champaign
(nt.) vivaṭaṅgaṇa.
champion
(m.) vīra; sūrayodha; asadisa. (v.t.) paratthāya yujjhati.
championless
(adj.) appaṭipuggala.
championship
(nt.) asadisavīratta.
chance
(m.) avasara; okāsa. (f.) avatthā; niyati. (nt.) bhāgadheyya. (v.i.) anapekkhitaṃ sijjhati. (pp.) anapekkhitaṃ siddha.
chance comer
(m.) yadicchāyāgāmī.
chanceful
(adj.) siddhibahula.
chancellery
(nt.) akkhadassadhura. (m.) akkhadassakiccālaya.
chancellor
(m.) akkhadassāmacca.
chancellorship
(nt.) adhikaraṇā-maccadhura.
chancery
(f.) uttarādhikaraṇasālā.
chancre
(m.) upadaṃsavaṇa.
chandelier
(f.) agghikā. (m.) dīpādhāra.
chandler
(m.) sitthavaṭṭivāṇija.
change
(m.) vikāra; viparināma; aññathābhāva. (nt.) ruppana; viparivattana. (v.i.) vipariṇamati; ruppati. (v.t.) viparivatteti; vinimeti. (pp.) vipariṇatta; viparivattita; vinimita.
change colour
(v.t.) vivaṇṇī bhavati.
changeable
(adj.) ruppanaka; aniccasabhāva.
changeful
(adj.) viparivattamāna; anicca.
changeless
(adj.) thāvara; avikāra.
changeling
(m.) vinimita-dāraka.
channel
(f.) jalamātikā; paṇālikā; samuddasandhi. (m.) vārimagga. (v.t.) mātikaṃ khaṇati. (pp.) khatamātika.
chant
(nt.) gīta. (f.) gītikā. (v.i.) gāyati; paṭhati. (pp.) gāyita; paṭhita.
chanter
(m.) gāyaka; dhammanavamsa.
chantress
(f.) gāyikā.
chaos
(m.) missībhāva. (f.) saṅkiṇṇatā.
chaotic
(adj.) saṅkiṇṇa; vyākula.
chaotically
(adv.) vyākulākārena.
chap
(f) hanukā. (m.) māṇavaka; yuva. (nt.) khaṇḍaphulla. (v.t.) thokam bhijjati. (pp.) thokaṃ bhinna.
chap-fallen
(adj.) pattakkhandha; adhomukha.
chapel
(nt.) puggalikadevaṭṭhāna. (f.) devamandire dhammasālā.
chapiter
(nt.) thambhasīsa.
chaplain
(m.) puggalika-devaṭṭhānādhikārika. (m.) purohita.
chaplet
(f.) sekhara. (f.) āvelā.
Chapman
(m.) kacchapaṭavāṇija.
chapter
) gaṇa; kārakasaṅgha.
chapter house
(nt.) sīmāghara; uposathāgāra.
char
(v.t.) aṅgārīkaroti; īsakaṃdahati. (pp.) aṅgārīkata; īsakaṃdaḍḍha.
character
(m.) sabhāva; abhiññātapuggala. (f.) pakati. (nt.) sīla; akkhara; vaṇṇa; visesalakkhaṇa.
characteristic
(f.) pakati. (nt.) liṇga; lakkhaṇa. (adj) sabhāvadīpaka; pakatiyāgata.
characteristically
(adv.) yathāsabhāvaṃ.
characterize
(v.t.) viseseti; vyañjayati. (pp.) visesita; vyañjita.
characterless
(adj.) apākaṭa; avisiṭṭha.
chare
(v.i.) gehasodhanādikammaṃ karoti.
charge
(nt.) gahaṇappamāna; dhura; paṭihaṇanā. (m.) bhāra. (f.) samappaṇa; gutti; rakkhā; codanā; dosāropaṇā; ānā. (v.t.) 1. pūreti; āropeti; 2. niyojeti; bhāraṃ karoti; 3. codeti; abhiyuñjati. (v.i.) patihanati. (pp.) pūrita; āropita; niyojita; katabhāra; codita; abhiyutta; paṭihata.
charger
(m.) codaka; yuddhassa.
chariness
(f.) mitabbayatā.
chariot
(m.) sandana; assaratha.
chariot-body
(m.) rathapañjara.
chariot-pole
(nt.) rathadhura.
chariot-rug
(nt.) ratthara.
charioteer
(m.) rathācariya; sūta; sārathi.
charitable
(adj.) cāgasīlī; vadaññu.
charitableness
(f.) vadaññutā; cāgasīlitā.
charity
(nt.) dāna; vitaraṇa. (m) paricaga. (f.) daya; anukampā.
charlatan
(m.) 1. vikatthī; māyāvī; 2. kūṭavejja.
charlatanism
(f.) vikatthanā; kūṭatikicchā.
charm
) manuññatā; manoharatā. (nt.) kalyāṇa. (v.t.) vasīkaroti; moheti. (pp.) vasīkata; mohita.
charmer
(m.) palobhaka.
charming
(adj.) cāru; manuñña; ramma; manāpa; hadayaṅgama.
charmless
(adj.) nissirīka; amamīpa.
charnel
(adj.) chavāyatta.
charnel-grove
(nt.) āmakasusāna.
charnel-house
(nt.) susānaghara.
chart
(nt.) samuddālekha. (v.t.) samuddalakkhaṇam nirūpeti. (pp.) samuddalakkhaṇam nirūpita.
charter
(nt.) adhikārapaṇṇa. (v.t.) adhikāraṃ deti; adhikārapaṇṇena appeti. (pp.) dinnādhikāra; adhikārapaṇṇena appita.
chary
(adj.) samekkhakārī; mitabbaya.
chase
) migava. (v.t.) 1. anubhandhati; 2. palāpeti; 3. maggati. (pp.) anubaddha; palāpita; maggita.
chaser
(m.) anubandhaka.
chasm
(f.) darī. (nt.) bhuvivara.
chassis
(m.) vāhanapangara
chaste
(adj.) suddha; nimmala; anavajja; niddosa.
chaste of a husband
(m.) sadārasintosa.
chaste of a wife
(nt.) patibbata.
chasten
(v.t.) dameti; sodheti. (pp.) damita; sodhita.
chastise
(v.t.) daṇḍeti; tajjeti; santajjeti; niggaṇhāti. (pp.) daṇḍita; tajjita; niggahita.
chastisement
(nt.) niggaṇhana; santajjana.
chastiser
(m.) santajjaka; niggahetu.
chastity
(f.) anavajjatā. (nt.) anatikkamana.
chat
(m.) sallāpa. (f.) niratthakakatha. (v.i.) sallapati; sambhasati. (pp.) sallapita; sambhāsita.
chattel
(nt.) jangamadhana
chatter
(v.i.) 1. kūjati; 2. palapati; pajappati. (pp.) kūjita; palapita; pajappita. (m.) palāpa. (nt.) kūjana.
chatterer
(m.) pajappaka; vikatthaka.
chatty
(f.) cāti. (nt.) mattikabhajana.
chauffer
(nt.) pārihariya-uddhana.
chauffeur
(m.) sārathī; rathapājaka.
cheap
(adj.) sarathi. (m.) rathapājaka.
cheapen
(v.t.) agghaṃ osādeti. (pp.) osāditaggha.
cheat
(m.) saṭha; vañcaka; nekatika. (v.t.) vañceti; palambheti. (pp.) vañcita; palambhita.
cheating
(f.) nikati; vañcanā. (nt.) sāṭheyya.
check
(nt.) nivattana; nivāraraṇa; sannirumbhana; samanana. (v.t.) 1. nivāreti; nivatteti; nirumbheti. 2. samāneti; upaparikkhati. (pp.) nivārita; nivattita; nirumbhita; samānita; upaparikkhita.
checker
(m.) 1. paṭisedhaka; 2. ūnādhikatta-pariyesaka.
checkmate
(v.t.) parājeti. (pp.) parāji.
cheese-paring
(adj.) kadariya; luddha.
cheek
(m.) kapola; kaṭa.
cheeky
(adj.) dubbinīta; mukhara.
cheer
(m.) 1. hāsa; tosa. 2. sādhukāra; jayaghosa. (v.t.) hāseti; toseti; pamodti. (pp.) hāsita; pamodita (v.i.) tussati; nandati; pamodati. (pp.) tuṭtha; pamodita.
cheerful
(adj.) sumana; haṭṭhacitta; sānanda.
cheerfulness
(f.) attamanatā; santuṭṭhi.
cheerily
(adv.) tuṭṭhākārena; sānandaṃ.
cheerless
(adj.) dummana; asantuṭṭha.
cheerlessness
(f.) dummanatā; asantuṭṭhi.
cheery
(adj.) attamana; pamudita.
cheese
(nt.) loṇika-nonīta; cheesemonger. (m.) loṇikanonītavikkayī.
cheetah
(m.) ajina-dīpi.
chemical
(adj.) rasāyanika.
chemical compound
(nt.) rasāyana.
chemist
(m.) rasāyanavidū.
chemistry
(f.) rasāyanavijjā.
cheque
(nt.) dhanapaṇṇa.
chequer
(m.) sāriphalaka. (v.t.) caturassa-maṇḍalāni karoti; nānāvaṇṇena citteti. (pp.) katacaturassa-maṇḍala; nānāvaṇṇena cittita.
cherish
(v.t.) 1. mamāyati; 2. niveseti; saṃvaḍḍheti. (pp.) mamāyita; nivesita; saṃvaḍḍhita.
cherish hatred
veram bandhati; upanandhati.
cherish love
mettāyati.
cherisher
(m.) posaka; gopaka.
cheroot
(f.) dhūmavaṭṭikā.
cherub
(m.) devadūta.
cherubic
(adj.) dibba
chess
(f.) aṭṭhāpadakīḷā; caturaṅgakīḷā.
chessboard
(m.) sāriphalaka.
chest
(f.) peḷā. (m.) ura.
chestnut
(nt.) tambaphala. (m.) tambaphala-rukkha.
chevalier
(m.) vīra-assārohaka.
Chevy
(m.) migava. (v.t.) anubandhati. (pp.) anubaddha.
chew
(v.t.) cabbati; saṅkhādati. (pp.) cabbita; saṅkhādita.
chew the cud
romanthati. (pp.) romanthita.
chicanery
(nt.) vyājavacana.
chick
(m.) sakuṇapotaka.
chicken
(m.) kukkuṭacchāpa
chicken hearted
(adj.) bhīruka; manadadhitika.
chicken pox
(f.) khuddakamasūrikā.
chickpeas
(m.) canaka.
chide
(v.t.) tajjeti; paribhāsati. (pp.) tajjita; paribhāsita.
chief
(adj.) padhāna; jeṭṭha; mukhya. (m.) issara; īsa; adhipati; nāyaka; netu.
chief minister
(m.) mahāmatta.
chief object
(m.) paramattha.
chiefly
(adv.) padhānavasena; visesato.
chieftain
(m.) gaṇādhipa.
chignon
(m.) dhammilla.
child
(m.) bālaka; dāraka; kumāraka.
child-bed
(m.) pasūtisamaya.
childbirth
(f.) pasūti.
childhood
(nt.) bālya.
childish
(adj.) bālocita
childless
(adj.) vañjha; aputtaka.
childlike
(adj.) bālasadisa; niddosa.
children
(m.; plu.) dārakā.
chill
(nt.) sīta. (m.) sītaroga. (v.t.) sītalīkaroti; viriyaṃ hāpeti. (pp.) sītalīkata; hāpitaviriya.
chilli
(nt.) marica.
chilly
(adj.) sītala. (adv.) mandussāhena.
chime
(nt.) samavādana; anukūlavādita.
chimera
(nt.) atathaparikappana; abbhutavatthu.
chimerical
(adj.) cintāmaya.
chimney
(m.) dhūmaniggama. (f.) dhūmanāḷikā.
chimpanzee
(m.) manussavānara.
chin
(nt.) cubuka.
china
(nt.) cīnaraṭṭha
china rose
(m.) bandhujīvaka.
chinaware
(nt.) setamattikābhaṇḍa.
chine
(nt.) piṭṭhikaṇṭaka
Chinese
(adj.) cīnadesīya. (m.) cinajātika.
chink
(nt.) vivara. (v.i.) kiṇikiṇāyati. (v.t.) chiddāni karoti. (pp.) kiṇikiṇāyita; katachidda.
chip
(f.) sakalikā. (v.t.) 1. tacchati; 2. khaṇḍeti; sakalīkaroti. (pp.) tacchita; khaṇḍita; sakalīkata.
chip axe
(f.) vāsi; tacchanī.
chipper
(m.) tacchaka.
chippy
(adj.) nirassāda; kopabahula.
chirp
(v.t.) 1. kūjati; 2. sallapati. (pp.) kūjita; sallapita.
chirpy
(adj.) pītiyutta.
chirr
(v.t.) dīghaṃ kūjati; salabho viya nadati.
chirrup
(v.t.) dīghaṃ kūjati; salabho viya nadati.
chisel
(nt.) nikhādana. (v.t.) nikhādanena chindati. (pp.) nikhādanena chinna.
chit
(f.) pattikā; kisā itthī. (m.) aṅkura.
chit-chat
(f.) sallahuka-kathā; jappanā.
chivalrous
(adj.) sūra; vīra; vikkamayutta.
chivalry
(m.) vikkama; parakkama. (nt.) vīratta.
chloroform
(nt.) visaññīkarabhesajja. (v.t.) visaññikaroti. (pp.) visaññīkata.
chock
(nt.) nivattaka-dārukkhaṇḍa. (v.t.) dārukhaṇḍena nivatteti. (pp.) dārukhaṇḍena nivattita.
choice
(nt.) uccinana. (f.) ruci; abhilāsā. (adj.) visiṭṭha; ukkaṭṭha.
choice of a husband
(m.) sayamvara.
choir
(m.) gāyakagaṇa. (v.i.) gaṇasajjhāyam karoti.
choke
(v.t.) kaṇṭhaṃ uppīḷeti; sāsam avarodheti. (v.i.) sāso avarujjhati. (pp.) uppīḷitakaṇṭha; avaruddhasāsa.
choler
(nt.) pitta. (m.) kopa.
cholera
(f.) visūcikā.
choleric
(adj.) kodhana.
choose
(v.t.) uccināti; roceti. (pp.) uccinita; rocita.
chooser
(m.) uccinaka; rocetu.
chop
(f.) sakalikā. (v.t.) tacchati; sakalīkaroti. (pp.) tacchita; sakalīkata.
chophouse
(nt.) lahubhojanāgāra.
chopper
(nt.) govikatta. (m.) tacchaka.
chopping
(nt.) tacchana.
choppy
(adj.) kampanasīla; athira.
choral
(adj.) gāyakagaṇāyatta.
chord
(m.) tantu. (nt.) tanta. (v.t.) tantāni yojeti.
chordal
(adj.) tantusambandha.
chore
(v.i.) gehasodhanādikammaṃ karoti.
choreography
(m.) padesa-cittālekha.
chorion
(m.) gabbhāsaya; jalābu.
chorister
(m.) gaṇagāyaka
chorus
(nt.) anugāyana. (m.) anugāyakagaṇa.
chouse
(f.) vañcanā. (v.t.) vañceti. (pp.) vañcita.
chowrie
(nt.) cāmara. (f.) vālavījanī.
chrestomathy
(m.) uddhaṭapāṭhasaṅgaha.
Christ
(m.) Kiṭṭha-devaputta
christen
(v.t.) 1. ūdakaṃ ogāheti; 2. nāmam ṭhapeti. (pp.) ogāhitodaka; ṭhapitanāma.
Christendom
(m.) Kiṭṭhabhattikadesa.
Christian
(m.) Kiṭṭhabhattika.
Christianity
(f.) Kiṭthabhatti. (m.) Kiṭṭhasamaya.
Christmas
(nt.) Kiṭṭhijamma.
chromatic
(adj.) vaṇṇasampanna.
chronic
(adj.) cirappavatta; anusāyika; nidhānagata.
chronicle
(f.) purāvuttakathā. (v.t.) itihāsam likhati.
chronicler
(m.) itihāsalekhaka.
chronological
(adj.) kālānugata.
chronologist
(m.) kālaniṇṇayakārī.
chronology
(f.) kālanicchayavijjā.
chronometer
(nt.) kālamāṇkayanta.
chronometrical
(adj.) kālamāṇāyatta.
chronometry
(nt.) kālamāṇa.
chrysoberyl
(m.) mandapītamaṇi.
chrysolite
(m.) tiṇamaṇi.
chubby
(adj.) pīṇa; pīvara.
chuck
(nt.) kukkuṭavhāna. (v.t.i.) agāravam ācarati; cubukam āhanati.
chuckle
(m.) kukkuṭīrava; manḍahāsa. (v.i.) mandaṃ hasati; kukkuṭī viya ravati.
chuckleheaded
(adj.) mandabuddhika.
chum
(m.) piyamitta; sahavāsī.
chump
(m.) jaḷa; eḷamūga.
chunnam
(nt.) suddhācuṇṇa.
church
(nt.) devāyatana.
churl
(m.) nihīna; gamma.
churlish
(adj.) nīca; addhama.
churn
(v.t.) mathati; abhimanthati; āviñjati. (pp.) mathita; abhimanthita; āviddha.
churning
(nt.) mathana.
churning stick
(m.) mantha.
chute
(f.) adhomudhā parikhā or panāḷikā.
chyme
(m.) jiṇṇāhāra.
cicatrice
(nt.) vaṇaciṇha.
cicatrise
(v.t.) vaṇaṃ rūheti or pūrāpeti. (pp.) rūḷhavaṇa.
cicatrix
(nt.) vaṇaciṇha.
cider
(m.) phala-majjavisesa.
cigar
(f.) dhūmavaṭṭikā.
cigarette
(f.) dhūmavaṭṭikā.
cilia
(nt.) pakhuma.
cilice
(nt.) kesakambala.
Cimmerian
(adj.) bahalandhakāra.
cincture
(f.) rasanā; mekhalā.
cinder
(m.) aṅgāra.
cinema
(nt.) calacittāgāra.
cinematograph
(nt.) calacittayanta.
cinematography
(f.) calacittavijjā.
cinerary
(adj.) bhasmāyatta.
cinnabar
(nt.) hiṅgula.
cinnamon
(m.) tacagandhī.
cinque
(nt.) pañcaka.
cipher
(nt.) saṅkhyāṅka. (m.) bindu. (v.t.) aṅketi; aṅkāni likhati. (pp.) aṅkita; likhitaṅka.
circa
(f.) vassagaṇanā.
circle
(n.) cakka; parivaṭṭa; maṇḍla. (v.t.) paribbhameti. (v.i.) paribbhamati; anuparivattati. (pp.) paribbhamita; anuparivattita.
circle of rebirths
(nt.) saṃsāravaṭṭa.
circlet
(nt.) sīsābharaṇa; khuddaka-maṇḍala.
circuit
(f.) paribhi. (nt.) nemimaṇḍala; pariyaṭana; padesāṭana.
circuitous
(adj.) vaṅkagatika; anujuka.
circular
(adj.) maṇḍalākāra. (nt.) nivedanapaṇṇa.
circular road
(m.) parihārapatha.
circularity
(f.) vaṭṭulatā.
circularly
(adv.) vaṭṭulākārena.
circulate
(v.t.) pacāreti; nivedeti. (v.i.) vaṭṭe paribbhamati. (pp.) pacārita; nivedita; vaṭṭe paribbhanta.
circulation
(nt.) paribbhamaṇa.
circulative
(adj.) paribbhamaka.
circulator
(m.) pacāraka; bhamāpaka.
circulatory
(adj.) paribbhamaṇāyatta.
circum
(prep.) parito; samantā.
circumambulate
(v.i.) padakkhiṇaṃ karoti; anupariyāti. (pp.) katapadakkhiṇa; anupariyāta.
circumambulation
(f.) padakkhiṇā. (nt.) paritogamana.
circumcise
(v.t.) cammaggaṃ chindati. (pp.) cinna-cammagga.
circumcision
(nt.) cammaggachedana
circumference
(f.) paridhi. (m.) parivesa; āvaṭṭa.
circumfluence
(nt.) sabbato abhissandana.
circumfluent
(adj.) sabbato sandamāna.
circumfluoes
(adj.) jalamajjhagata; samantodaka.
circumfuse
(v.t.) parivyāpeti. (pp.) parivyāpita.
circumfusion
(nt.) samantā vyāpana.
circumgyrate
(v.i.) parito bhamati. (pp.) parito bhanta.
circumjacent
(adj.) samantā patiṭṭhita.
circumlocution
(nt.) vācābāhulla. (f.) vaṅkutti.
circumnavigate
(v.t.) parito nāvāya carati.
circumscribe
(v.t.) pamāṇeti; paricchindati. (pp.) pamāṇita; paricchinna.
circumscriber
(m.) paricchindaka
circumscription
(nt.) paricchindana; sīmāṭhapana.
circumspect
(adj.) samantadassī; samekkhakārī.
circumspection
(f.) vīmaṃsā; upaparikkhā.
circumspectly
(adv.) sāvadhānaṃ; nisamma.
circumstance
(f.) avatthā; dasā; siddhi. (m.) vuttanta
according to circumstance
yathāsambhavaṃ
in bad circumstances
(adj.) yena kenaci ākārena.
circumstantial
(adj.) āvatthika; āgantuka.
circumstantially
(adv.) āvatthikavasena.
circumvallate
(v.t.) pākārena parikkhipati. (pp.) pākāraparikkhitta.
circumvallion
(nt.) pākāraparikkhipana.
circumvent
(v.t.) vañceti; palambheti. (pp.) cañcita; palambhita.
circumvolution
(nt.) samantā paribbhamaṇa.
circus
(nt.) kīḷāmaṇḍala. (f.) abbhuta-kīḷā.
cistern
(m.) jalāsaya.
citable
(adj.) udāharaṇīya.
citadel
(nt.) duggangara.
citation
(nt.) nidassana; paṭhana.
cite
(v.t.) āṇāpeti; uddharitvā paṭhati; udāharati. (pp.) āṇāpita; uddharitvā paṭhita; udāhaṭa.
citizen
(m.) nāgarika; puravāsī.
citron
(m.) dantasaṭha.
city
(nt.) pura; nagara. (f.) purī; nagarī.
city belle
(f.) nagarasobhinī.
city gate
(nt.) nagaradvāra; gopura.
city wall
(m.) pākāra.
civet
(m.) gandha-majjāra.
civic
(adj.) porī; nāgarika.
civil
(adj.) mahājanika; susīla; piyaṃvada.
civilian
(m.) ayujjhakajana.
civilisation
(f.) siṭṭhācāratā; sabbhatā.
civilise
(v.t.) sadācāre vineti; siṭṭhataṃ pāpeti. (pp.) sadācāre vinīta; siṭṭhatam pāpita.
civility
(nt.) sosīlya. (m.) sadācāra.
civilly
(adv.) yathāpaññattaṃ; sabbhākārena.
clack
(v.i.) kharasaddaṃ pavatteti; pajappati. (pp.) pajappita.
clad
(pp.) nivattha.
claim
(v.t.) dahati; sakīyattaṃ ñāpeti. (pp.) dahita; ñāpitasakīyatta. (f.) āyācanā; sakattapaṭipādanā.
claimant
(m.) abhiyācaka.
clairaudience
(m.) dibhasota.
clairvoyance
(nt.) dibbacakkhu.
clairvoyant
(m.) dibbacakkhuka.
clamant
(adj.) ugghosaka; mukhara.
clamber
(v.i.) āyāsena āruhati. (pp.) āyāsena ārūḷha.
clammy
(adj.) allīyanasabhāvaka.
clamorous
(adj.) ugghosaka; unnādī.
clamour
(m.) ugghosa; mahārava; ninnāda. (v.i.) ugghoseti; unnadati. (pp.) ugghosita; unnadita.
clamp
(m.) sambandhaka; daḷhīkara. (v.t.) khīlena sambandheti. (pp.) khīlasambaddha.
clan
(nt.) gotta; kula. (m.) vaṃsa.
clandestine
(adj.) gūḷha; rāhaseyyaka; paṭicchanna.
clandestinely
(adv.) gūḷhākārena.
clang
(m.) jhaṅkāra. (v.i.) saṇati; jhanati. (pp.) saṇita.
clangour
(adj.) jhaṅkārayutta.
clank
(m.) kiṅkiṇisadda. (v.i.) kiṇikiṇāyati.
clansman
(m.) kulaputta.
clap
) vidhunāti. (pp.) saṅghaṭṭita; tāḷita; appoṭhita; vidhunita. (nt.) saṅghaṭṭana; tāḷana; appoṭhana.
clapper
(m.) vādaka; saṅghaṭṭaka.
clapperclaw
(v.t.) vilikhati; niranukampaṃ nindati. (pp.) vilikhita; niranukampaṃ nindita.
claptrap
(f.) pasaṃsatthikakathā.
clarification
(nt.) nimmalīkaraṇa; visodhana.
clarify
(v.t.) sodheti; visodheti; vimalīkaroti. (pp.) sodhita; visodhita; vimalīkata. (v.i.) visujjhati; nimmalībhavati. (pp.) visuddha; nimmalībhūta.
clarity
(nt.) nimmalatta. (f.) visuddhi; suddhi.
clash
(nt.) ghaṭṭana. (m.) virodha; viggaha. (v.t.) ghaṭṭeti; āhanati. (v.i.) virujjhati; vivadati. (pp.) ghaṭṭita; āhata; viruddha; vivadita.
clashing
(adj.) paṭihaññamāna; ghaṭṭiyamāna.
clasp
(nt.) āliṅgana; parissajana. (m.) sambandhaka. (v.t.) āliṅgati; parissajati; sambandheti; veṭheti. (pp.) āliṅgita; parissaṭṭha; sambandhita; veṭhita.
clasp hands
pāṇiṃ gaṇhāti.
class
(f.) seṇi; panti. (m.) vagga; sissagṇa. (v.t.) vaggavasena vibhajati. (pp.) vaggavasena vibhatta.
classfellow
(m.) sahasikkhaka.
classic
(f.) mahāpaññānaṃ ganthāvali.
classical
(adj.) seṭṭhaganthāyatta.
classification
(f.) vibhatti. (m.) vibhaṅga.
classify
(v.t.) pantivasena bhājeti. (pp.) pantivasena bhājita.
classmate
(m.) sahasikkhaka.
clatter
(m.) kala-kalanāda. (v.i.) unnadati; kaṭakaṭāyati.
clause
(nt.) khaṇḍa-vākya. nītikhaṇḍa.
claustral
(adj.) ārāmapaṭibaddha.
clavate
(adj.) muggarākāra.
clavicle
(nt.) gīvaṭṭhi.
claviform
(adj.) muggarākāra.
claw
(m.) pasunakha; nakhapañjara. (v.t.) nakhehi vilikhati. (pp.) nakhehi vilikhita.
claw of a crab
(m.; nt.) aḷa.
clay
(f.) nattikā
made of clay
(adj.) mattikāmaya.
clay vessel
(nt.) āmattika.
clayish
(adj.) mattikābahula.
clean
(adj.) suddha; vimala; amala; nimmala; accha; pasanna. (v.t.) sodheti; visodheti; puṇāti; pariyodapeti. (pp.) sodhita; visodhita; pūta; pariyodapita. (adv.) paripuṇṇaṃ; aparisesaṃ.
clean slate
(f.) sabbadosamuttatā.
clean sweep
(nt.) puṇṇa-nidāsatta.
cleanhanded
(adj.) niddosa.
cleanliness
(f.) sucitā; nimmalatā.
cleanly
(adv.) parisuddhākārena. (adj.) amalinasabhāva.
cleanse
(v.t.) see clean.
cleansing
(nt.) visodhana; vodapana; puṇana. (adj.) vodapaka; parisodhaka.
clear
(adj.) pasanna; anāvila; nimmala; visada; pākaṭa; nijjaṭa; amissa; asambādha. (v.t.) visadīkaroti; nijjaṭīkaroti; apaneti. (pp.) visadīkata; nijjaṭīkata; apanīta. (v.i.) sujjhati; apagacchati. (pp.) suddha; apagata. (see Clean.)
clear a debt
iṇaṃ sodheti.
clear a doubt
kaṅkhaṃ vinodeti.
clear from the husk
tacam apaneti; nitthusam karoti.
clear his throat
ukkāsati.
clear oneself
attānam anavajjaṃ karoti.
clearance
(nt.) sodhana; apagamana; nibbāhana.
clearing
(m.) sodhana; visadīkaraṇa; sodhita-bhūkhaṇda.
clearly
(adv.) suvisuddhaṃ; nijjaṭaṃ.
clearness
(f.) suddhatā; nimmalatā; pākaṭatā.
cleat
(nt.) khīlaka.
cleavage
(f.) darī. (nt.) vivara.
cleave
(v.t.) phāleti; vidāreti. (pp.) phālita; vidārita. (v.i.) āsajjati; laggati. (pp.) āsatta; lagga.
cleaver
(m.) maṃsakantaka.
cleaving
(nt.) vidāraṇa; phālana; sajjana. (m.) saṅga.
cleft
(nt.) vivara; phullaṭṭhāna.
cleg
(f.) piṅgalamakkhikā.
clemency
(f.) dayā; anukampā; karuṇā.
clement
(adj.) dayālu; kāruṇika.
clemently
(adv.) sadayaṃ; sakaruṇaṃ.
clench
(v.t.) santhambheti. (pp.) santhambhita.
clench the first
muṭṭhiṃ saṅkoceti.
clergy
(m.) samaṇagaṇa.
clergyman
(m.) samaṇa; sāmayikācariya.
clerical
(adj.) sāmaṇaka; pabbajitāyatta; lekhakāyatta.
clerical error
(m.) lipidosa.
clerk
(m.) lekhaka; lipikāra.
clever
(adj.) dakkha; cheka; kusala; catura; kovida; paṭu; nipuṇa.
cleverly
(adv.) dakkhākārena.
cleverness
) veyyattiya.
client
(m.) nissitaka; anuyutta; abhiyojaka.
cliff
(m.) pabbatasikhara; papātataṭa.
climate
(m.) utuguṇa; desaguṇa. (m.) padesa.
climatic
(adj.) desaguṇāyatta.
climatically
(adv.) desaguṇavasena.
climatology
(f.) guṇavijjā.
climax
(m.) pariyanta. (f.) antimāvatthā. (v.i.) pariyantaṃ pappoti. (pp.) pariyantaṃ patta.
climb
(v.t.) āruhati; abhiruhati; ārohati. (pp.) ārūḷha; abhirūḷha.
climber
(m.) ārohaka. (f.) latā.
climbing
(nt.) āruhana.
clinch
see Clench.
cling
(v.i.) āsajjati; allīyati; laggati; nivisati. (pp.) āsatta; allīna; lagga; niviṭṭha.
clinging
(nt.) sajjana; laggana. (adj.) visatta; pagiddha.
clinic
(m.) bāḷhagilāna.
clinical
(adj.) gilānasayanāyatta.
clink
(nt.) kārāghara. (m.) kiṇikiṇisadda. (v.i.) kiṇikiṇāyati. (pp.) kiṇikiṇāyita.
clip
(v.t.) agge chindati. (pp.) aggacchinna. (nt.) aggachindana.
clipper
(m.) chindaka. (f.) kattarikā.
clipping
(nt.) chinnavatthu; chundana; kappana.
clitoria
(f.) aparājitā; girikaṇṇī.
cloak
(nt.) pāpuraṇa. (m.) kañcuka; pāvāra.
cloak seller
(m.) pāvārika. (v.i.) pārupati; paridahati. (pp.) pāruta; paridahita.
clock
(f.) yāmanāḷī. (nt.) ghaṅkāyanta; horalacana.
clock tower
(m.) ghaṭikāthamabha.
clod
(m.) leḍḍu; mattikākhaṇḍa. (v.t.) leḍḍunā paharaṭi. (pp.) leḍḍunā pahaṭa.
clog
(nt.) bādhaka; bandhana. (m.) pāsa; nigaḷa. (f.) kathapādukā. (v.t.) bādhati; undhati; paṭibāhati. (pp.) bādhita; ruddha; paṭibāhita.
clogy
(adj.) lagganasīla.
cloister
(m.) assama; tāpaārāma; vihāra. (v.t.) assamevāseti. (pp.) assamevāsita.
close
) nimīleti; niṭṭhāpeti; samāpeti; osāpeti; chādeti; onayhati. (pp.) pihita; thakita; āvaṭa; nimīlita; niṭṭhāpita; samāpita; osāpita; chādita or channa; onaddha. (v.i.) saṅgacchati; samāgacchati; niṭṭhāti; pithīyati. (pp.) saṅgata; niṭṭhita; pihita.
close behind
anupadaṃ.
close by
(adv.) samīpe.
close connection
(m.) upanibandha.
close upon
niṭṭhāpet; paripūreti.
close with
ekamatikataṃ yāti.
close-fisted
(adj.) amuttacāga; maccharī.
close-fistedness
(n.) amuttacāgatā.
closely
(adv.) nirantaraṃ; daḍaṃ; āsannataraṃ.
closeness
(nt.) samīpatta; āvaṭatta; sambādhatta; nivātatta; daḷhatta.
closet
(f.) kuṭikā. (nt.) koṭṭhaka. (v.t.) mantanāya antokuṭiṃ paveseti.
closure
(nt.) 1. pidahana; thakana; 2. niṭṭhāpana.
clot
(m.) ghanapiṇḍa. (f.) guḷikā. (v.i.) piṇḍibhavati; ghanīyati. (pp.) piṇdibhūta.
cloth
(nt.) vattha; ceḷa; dussa. (m.) coḷa; paṭa; sāṭaka
new cloth
(nt.) kambala.
cloth of cotton
(nt.) kappāsika.
cloth of fibre
(nt.) khoma.
clothe
(v.t.) nivāseti; acchādeti; paridahati. (pp.) nivattha; acchādita; paridahita. (nt.) acchādana.
clothes
(nt.; plu.) nivāsana-pārupaṇa.
clothing
(nt.) paridahana.
clothless
(adj.) acelaka; nagga.
cloud
(m.) valāhaka; ambuda; jaladhara; jalada; meghapaṭala. (v.t.) āvarati; paṭicchādeti; andhīkaroti. (pp.) āvaṭa; paṭicchādita; andhīkata.
cloud of dust
(m.) rajakkhandha.
cloud of smoke
(m.) dhūmarāsi.
clouded
(adj.) meghacchanna.
cloudiness
(f.) apākaṭatā; meghacchannatā.
cloudless
(adj.) vigatavalāhaka.
cloudy
(adj.) valāhakayutta.
cloudy day
(nt.) duddina.
clough
(m.) kandara.
clout
(m.) kappaṭa. (nt.) nantaka.
clove
(nt.) lavaṅga.
cloven
(adj.) dvidhā-bhinna.
cloven footed
(adj.) sakhura.
clown
(m.) 1. hāsaka; 2. jānapadika. (v.i.) hāsakavesaṃ gaṇhāti.
clownish
(adj.) gamma; pothujjanika.
club
(m.) muggara; samāja. (f.) gadā; samiti. (v.t.) muggarena paharati. (v.i.) samāgacchati. (pp.) muggarena pahaṭa; samāgata.
club foot
(adj.) thullapāda.
club house
(nt.) samājāgāra.
cluck
(nt.) kukkuṭīruta. (v.i.) kukkuṭīrutaṃ pavatteti.
clue
(nt.) sutta. (m.) upaparikkhāhetu.
clump
(m.) gumba; kalāpa.
clump of grass
(m.) thambha.
clumpy
(adj.) gumbasahita.
clumsiness
(nt.) asobhanatta; adakkhatta.
clumsy
(adj.) asobhana; akovida.
cluster
(m.) gocchaka; thabaka. (f.) ghaṭā; mañjarī; vallarī. (v.i.) ekattha samosarati. (v.t.) ekajjhaṃ neti; sampiṇḍeti. (pp.) ekattha samosaṭa; ekajjhanīta; sampiṇḍita.
clutch
(nt.) daḷhagahaṇa. (v.t.) upādāti; daḷhaṃ gaṇhāti. (pp.) upādinna; daḷhagahita.
clutter
(m.) kalakala. (v.i.) kalakalāyati; ākulīkaroti. (pp.) ākulīkata.
clyster
(f.) vatthi. (v.t.) vatthiyā sodheti; vatthikammaṃ karoti. (pp.) vatthiyā sodhita; katavatthikamma.
co-act
(v.t.) ekato karoti.
co-active
(adj.) sahakārī.
co-actively
(adv.) sahakaraṇena.
co-education
(nt.) pumitthimissajjhāpana.
co-inhere
(v.i.) samadāyādī hoti.
co-inheritance
(nt.) samadāyajā.
co-mate
(m.) sahavāsī.
co-operate
(v.i.) sahayogī or sahakārī bhavati. (pp.) sahayogī or sahakārī bhūta.
co-operation
(m.) sahayoga. gaṇabandhana.
co-operative
(adj.) sahayogida.
co-operator
(m.) sahayogī; siṇibaddha.
co-ordinate
(v.t.) samabalataṃ neti; yathākkamaṃ yojeti. (pp.) samabalataṃ nīti; yathākkamaṃ yojita. (adj.) ekākāra; samabala; samappamāṇa.
co-ordination
(nt.) samattapāpaṇa.
co-partner
(m.) samabhāgī; samakoṭṭhāsi; sahabhāgī.
co-partnership
(f.) sahabhāgitā; samānabhāgatā.
co-religionist
(m.) samānabhattika; sahadhammika.
co-respondent
(m.) ekābhiyogabhāgī.
co-signatory
(adj.; n.) saha hatthalanchanadāyī.
co-temporary
(adj.) samavayaṭṭha; samakālika.
co-tenant
(m.) sahavāsī.
co-wife
(f.) sapattī; samānapatikā.
coach
(m.) ratha; sandana. (v.i.) rathena yāti. (v.t.) rathena neti. (pp.) rathena yāta; rathena nīta.
coachbox
(nt.) sūtāsana.
coachman
(m.) rathācariya; sūta.
coadjutor
(m.) sahakārī; upatthambhaka.
coadunate
adj.) sahayogī.
coagulate
(v.i.) ghanībhavati. (v.t.) ghanīkaroti. (pp.) ghanībhūta; ghanīkata.
coagulation
(nt.) ghanīkaraṇa.
coal
(m.) khaṇijaṅgāra. (v.t.) aṅgāraṃ pakkhipati. (pp.) pakkhittaṅgāra.
coal black
(adj.) aṅgāravaṇṇa.
coal field
(nt.) aṅgārāyatana.
coal mine
(m.) aṅgārākara.
coal pan
(nt.) aṅgārakapalla.
coal tar
(m.) aṅgārasilesa.
coalesce
(v.i.) saṅgacchati; missībhavati. (pp.) saṅgata; missībhūta.
coalescence
(m.) ekībhāva; saṅgama. (nt.) sammilana.
coaling station
(nt.) aṅgāragahaṇaṭṭhāna.
coalition
(f.) sāmaggi; saṅgati.
coarse
(adj.) 1. thūla; lūkha; kakkasa; 2. āsabbha; gamma.
coarse cloth
(m.) thūlasāṭaka.
coarse food
(m.) lūkhāhāra.
coarsen
(v.t.) pharusattaṃ neti. (pp.) pharusattaṃ nīta.
coarseness
(nt.) lūkbatta; oḷārikatta; thūlatta.
coast
(f.) velā. (nt.) tīra; taṭa. (v.i.) anutīre sañcarati.
coaster
(f.) anutīragāmī nāvā.
coastline
(f.) tīrarekhā.
coat
(m.) 1. kañcuka; 2. bāhirālepa. (nt.) bāhirapaṭala. (v.t.) ālepeti; lepena paṭicchādeti. (pp.) ālepita; lepena paṭicchādita.
coat of mail
(m.) kavaca; sannāha.
coating
(m.) lepa; ālepa. (nt.) paṭala; āveṭhana.
coax
(v.t.) upalāleti. (pp.) upalālita.
coaxer
(m.) upalālaka.
coaxing
(nt.) upalālana.
coaxingly
(adv.) upalālanena.
cobble
(m.) pādukā-saṅkhāraka.
cobra
(m.) phaṇī; nāga.
cobweb
(nt.) makkaṭakajāla. (adj.) pabhaṅgura.
cock
) puñjeti. (v.i.) unnamati. (pp.) ukkhitta; ghaṭṭita; puñjita; unnata.
cock fighting
(nt.) kukkuṭayuddha.
cock of a gun
(m.) nāḷīyantapaṭihanaka.
cock of a pipe
(nt.) nāḷamukha.
cock-loft
(f.) candikāsālā.
cock-sure
(adj.) nissaṅka; ekantabhāvī.
cockade
(m.) sīsābharaṇavisesa.
cockatoo
(m.) mahāsuka.
cockboat
(nt.) upavahana.
cockchafer
(f.) telapāyikā.
cockle
(f.) jalasambukā. (v.i.) saṅkucati; valiṃ gaṇhāti. (pp.) saṅkucita; valiggahita.
cockoo
(m.) kokila; pika.
cockpit
(f.) kukkuṭayuddhabhūmi.
cockroach
(f.) telapāyikā.
cocky
(adj.) sappagabbha; avinīta.
coconut
(nt.) nāḷikera.
coconut shell
(m.) nāḷikerakapāla.
coconut tree
(m.) nāḷikerataru.
cocoon
(m.) kimikosa. (v.i.) kosena onayhati. (pp.) kosonaddha.
coction
(m.) 1. kasāya; 2. pāka.
cod
(m.) 1. macchavisesa; 2. nījakosa.
coddle
(v.t.) lāleti; sapemaṃ poseti. (pp.)lālita; sapemaṃ posita. (m.) mamāyaka.
code
(f.) saṃhitā. (m.) nītikkhandha; sikkhāsamūha.
codex
(m.) likhita-gantha.
codicil
(nt.) upalekhana.
codification
(nt.) ganthagatakaraṇa.
codify
(v.t.) nītikkhandhe antokaroti. (pp.) nītikkhandhe antokata.
coefficient
(m.) 1. samānaniyojita; sahakārī; 2. guṇīkāraka.
coefficiently
(adv.) sahakārībhāvena.
coeliac
(adj.) udarāyatta.
coenobite
(m.) samaṇa.
coequal
(adj.) sahadhammika; samānapadaṭṭha.
coequality
(nt.) tulyatta. (f.) samatā.
coequally
(adv.) samānākārena.
coerce
(v.t.) balena kāreti. (pp.) balena kārita.
coercion
(m.) balakkāra.
coercive
(adj.) bakkārāyatta.
coessential
(adj.) tulyaguṇa; samagatika.
coeternal
(adj.) sassatasama.
coeval
(adj.)(n.) samavayaṭṭha.
coexist
(v.i.) samakāle vattati or jīvati.
coexistence
(nt.) samakālavattana. (f.) sahapavatti.
coexistent
(adj.) samakālika; ekakālavattī.
coextensive
(adj.) samaṭṭhānavyāpī; samakālavyāpī.
coffee
(nt.) 1. kāphībīja; 2. kāphīpāna.
coffin
(f.) chavadoṇi. (v.t.) chavadoṇiyaṃ nidahati. (pp.) chavadoṇiyaṃ nihita.
cog
(nt.) nemidanta. (v.t.) dantasahitaṃ karoti.
cogency
(nt.) sāmatthiya.
cogent
(adj.) 1. pabala; akampiya; 2. suviññāpaya.
cogitate
(v.i.) vitakketi; nijjhāyati. (pp.) vitakkita; nijjhāyita.
cogitateable
(adj.) boddhabba.
cogitation
(nt.) vitakkana; nijjhāyana.
cogitative
(adj.) vitakketabba.
cognate
(adj.) samānajātika; ekavaggika. (m.) bandhu; sālohita.
cognation
(nt.) bandhutta; ñātitta. (m.) sambandha.
cognisable
(adj.) viññeyya.
cognisance
(nt.) 1. viññāṇā; vijānana; 2. vissalañchana.
cognisant
(adj.) vijānanaka; bujjhanaka.
cognise
(v.t.) vijānāti; abhijānāti. (pp.) viññāta; abhiññāta.
cognition
(f.) parijānanā; sañcetanā.
cognition of smell
(nt.) ghāṇaviññāṇa.
cognition of sound
(nt.) sotaviññāṇa.
cognition of taste
(nt.) jivhāviññāṇa.
cognition of touch
(nt.) kāyaviññāṇa.
cognition of vision
(nt.) cakkhuviññāṇa.
cognitive
(adj.) vijānanaka.
cognomen
(nt.) 1. kulanāma; gotta; 2. upahāsanāma.
cohabit
(v.i.) saṃvasati; sahavasati. (pp.) saṃvusita; sahavuttha.
cohabitation
(m.) sahavāsa; saṃvāsa.
coheir
(m.) samapariggaha; samānadāyādī.
cohere
(v.i.) saṃyujjati; ābandhīyati. (pp.) saṃyutta; ābaddha.
coherence
(m.) sambandha; avirodha.
coherent
(adj.) anukūla; aviruddha; ābaddha; saṅgata.
coherently
(adv.) anukūlatāya; saṅgatākārena.
cohesion
(nt.) ābandhana. (f.) āsatti.
cohesionsive
(adj.) ābandhaka; ālaggaka.
cohesionsively
(adv.) saṅlagganākārena.
coiffeur
(m.) kesamaṇḍetu.
coil
(nt.) āvaṭṭa; kuṇḍala; aṇḍūpaka. (m.) rajjupāsa.
coil of a serpent
(m.) bhoga. (v.i.) kuṇḍalīyati; āvaṭṭīyati. (v.t.) āvaṭṭīkaroti. (pp.) āvaṭṭīkata.
coin
(nt.) jātarūpa; kahāpaṇa. (f.) muddā. (v.t.) muḍḍaṅketi. (pp.) muḍḍaṅkita.
coinage
(nt.) mūlamuddaṅkana; nimmāṇa. (m.) parikappa.
coincide
(v.i.) ekībhavati; ghaṭīyati; samakāle or ekaṭṭhāne; pavattati. (pp.) ekībhūta; pavatta.
coincidence
(nt.) samakālapavattana. (f.) ekamatikatā.
coincident
(adj.) samakālika; anukūla.
coincidently
(adv.) apubbaṃ acarimaṃ; samakālaṃ.
coiner
(m.) vyājamūla-muddāpaka.
coinstantaneous
(adj.) ekakkaṇika.
coir
(nt.) nāḷikeratantu.
coir matting
(m.) rajjukilañja.
coition
(nt.) methuna. (m.) dvayaṃ-dvayasnvāsa.
colander
(f.) 1. cuṇṇacālikā. (nt.) 2. khīraparissāvana. (v.t.) parissāveti. (pp.) parissāvita.
cold
(nt.) 1. sīta. (m.) 2. semhanaṭissava. (adj.) sītala; sīsīra.
cold blooded
(adj.) kopahetuviralīta.
cold hearted
(adj.) niddaya.
cold season
(m.) hemanta.
cold welcome
(nt.) udāsīnapiṭiggahaṇa.
coldly
(adv.) anādaraṃ; nirussākaṃ.
coldness
(nt.) sītalatta. (f.) virattatā.
colic
(nt.) udarasūla.
colicky
(adj.) udarasūlāvaha.
collaborate
(v.i.) ekato kammaṃ karoti.
collaboration
(nt.) ekato karaṇa; samānakicca.
collaborator
(m.) sahāyaka; ekato kiccakārī.
collapse
(v.i.) saṃsīdati; paripatati. (pp.) samsīna; paripatita. (m.) laya; vilaya. (nt.) paripatina; osīdana.
collar
(nt.) gīveyyaka. (f.) kaṇṭhabhūsā.
collar bone
(nt.) akkaka.
collate
(v.t.) samāneti; saṃsadeti. (pp.) samānita; saṃsadita.
collateral
(adj.) anugāmika-anupavattamāna.
collaterally
(adv.) anugāmikatāya.
collation
(nt.) saṃsandana.
colleague
(3.) samānadharina; ekakiccaniyutta.
collect
(v.t.) ocināti; ācināti; samāharati; rāsīkaroti. (pp.) ocita; samāhaṭa; rāsīkata. (v.i.) samosarati; upacīyati. (pp.) samosaṭa; upacita.
collection
(m.) rāsi; samavāya; sañcaya; samuccaya; nicaya.
collection of alms
(m.) piṇḍapāta.
collection of taxes
(nt.) balisaṃharaṇa.
collective
(adj.) gaṇībhūta; ekībhūta; (in grammar) samūhavācaka.
collective compound
(m.) dvandasamāsa.
collectively
(adv.) rāsivasena.
collector
(m.) saṃhāraka.
collector of customs
(m.) suṅkika.
collector of income
(m.) āyakammika.
collector of revenue
(m.) karagāhaka.
collector ship
(nt.) karaggāhakadhura.
college
(m.) 1. vijjālaya; 2. paṇḍitagaṇa. (f.) ācariyasaṃhati.
collegian
(m.) vijjālayika.
collegiate
(adj.) vijjālayāyatta.
collide
(v.i.) paṭihaññati; ghaṭṭīyati. (pp.) paṭihata; ghaṭṭita.
collier
(m.) aṅgārākarika.
colligate
(v.t.) sambandheti; saṃyojeti. (pp.) sambaddha; saṃyojita.
colligation
(m.) saṃyoga. (nt.) sandhāna.
collision
(nt.) saṅghaṭṭana. (m.) paṭighāta.
collocate
(v.t.) niveseti; patiṭṭhāpeti; samodahati. (pp.) nivesita; patiṭṭhāpita; samodahita.
collocation
(nt.) saṃvesana; samodahana; patiṭṭhāpana.
collocution
(nt.) sambhāsana. (f.) saṅkathā.
collogue
(v.i.) rahasi manteti. (pp.) rahasi mantita.
collop
(f.) maṃsapesi.
colloquial
(adj.) mahājanakayhāyatta.
colloquy
(m.) mahājanālāpa.
colluctor
(m.) sambhāsaka.
collude
(v.i.) kumanteti. (pp.) kumantita.
collusion
(nt.) kumantaṇa.
collyrium
(nt.) nettañjana.
colon
) lakkhaṇa.
colonel
(m.) gumbapati.
colonial
(adj.) janapadāyatta.
colonisation
(nt.) janapadapatiṭṭhāpana.
colonise
(v.t.) 1. janapadaṃ patiṭṭhāpeti; 2. janapade vāseti.
colonist
(m.) janapadavāsī.
colonnade
(f.) thambhapanti.
colony
(m.) 1. videsīya-janapada; 2. nikāya; samūha.
colophon
(nt.) ganthakattu-sandassana.
colorific
(adj.) vaṇṇuppādaka.
colorimeter
(nt.) vaṇṇamāṇaka.
colossal
(adj.) atimahanta.
colossus
(f.) mahāpaṭimā; (m.) mahāsarīra.
colour
(m.) vaṇṇa; raṅga. (f.) vaṇṇadhātu. (m.; plu.) dhaja. (v.t.) rañjeti. (pp.) rañjita; ratta. (v.i.) lajjati; vivaṇṇībhavati. (pp.) lajjita; vivaṇṇībhūta
fast colour
(v.t.) ucitattam āropeti.
colour-blind
(adj.) vaṇṇavivecanākkhama.
colourable
(adj.) vyājayutta.
colouring
(m.) 1. rañjitākāra; 2. vaṇṇālepa.
colourist
(m.) rañjaka; raṅgājīva.
colourless
(adj.) vaṇṇahīna.
colt
(m.) 1. kisora; 2. ākovidapurisa.
coltish
(adj.) dandha; capala.
colubrine
(adj.) sappasadisa.
column
) senādala.
column of printing
(m.) muddhaṅkana-vibhāga.
column of smoke
(m.) dhūmakkhandha.
columnar
(adj.) thambhākāra.
coma
(f.) balavaniddā.
comb
(f.) kesullekhanī; cūḷā; sikhā. (m.) vijaṭaka. (v.t.) ullikhati; vijaṭeti. (pp.) ullikhita; vijaṭita.
comb of a cock
(m.) kaku. (f.) cūḷā.
combat
(nt.) yuddha. (m.) saṅgāma. (v.t.) 1. yujjhati; 2. khaṇḍeti; nirākaroti. (pp.) yujjhita; khaṇḍita; nirākata
hand to hand combat
(nt.) bhujayuddha; bāhābāhavī.
combatant
(m.) yodha; malla.
combative
(adj.) kalahappiya; raṇakāmī.
combination
(f.) sandhi; ghaṭanā. (m.) saṃyoga; samavāya.
combine
(v.t.) saṃyojeti; samodhāneti; piṇḍeti. (pp.) saṃyojita; samodhānita; piṇḍita. (v.i.) saṃyujjati; piṇḍībhavati. (pp.) saṃyutta; piṇḍībhūta.
combing
(nt.) vijaṭana; ullikhana.
combustible
(adj.) sahasā jalanasīla; dahanasīla.
combustion
(nt.) dahana. (m.) mahāaggiḍāha.
come
(v.i.) āgacchati; āyāti; eti; upeti; pāpuṇāti. (pp.) āgata; āyata; upeta; patta.
come about
(v.i.) sijjhati; sambhavati.
come again
(v.i.) puneti; paṭieti.
come at
(v.i.) pāpuṇāti; labhati.
come away
(v.i.) samuṭṭhāti; udeti.
come back
(v.i.) paccāgacchati; paṭinivattati.
come by
(v.i.) paṭilabhati.
come down
(v.i.) 1. paccorehati; 2. nihīyati; hāyati.
come down upon
(v.i.) pakkhandati; ajjhottharati.
come forth
(v.i.) niggacchati; udeti; uppajjati.
come in
(v.i.) pavisati.
come into trouble
(v.i.) āpadam āpatati.
come near
(v.i.) upasaṅkamati; upagacchati.
come nigh
(v.i.) upasaṅkamati; upagacchati.
come of age
(adj.) vayapatta.
come off
(v.i.) 1. niggacchati; 2. sijjhati.
come on
(v.i.) abhivaḍḍhati; abhiyāti.
come out
(v.i.) udeti; pākaṭībhavati.
come out from
(v.i.) viniggacchati.
come out of water
(v.i.) uttarati.
come out with
(v.i.) pakāseti.
come over
(v.i.) atikkamati; adhivattati.
come round
(v.i.) pakatim āpajjati.
come short of
(v.i.) nappahoti.
come to
(v.i.) upeti; pappoti.
come to an end
(v.i.) osānam āpajjati.
come to blows
(v.i.) kalahaṃ karoti.
come to nothing
(v.i.) viphalībhavati.
come to pass
(v.i.) sijjhati.
come to ruin
(v.i.) nihīyati.
come to terms
(v.i.) sandhīyati.
come to the final release
(v.i.) parinibbāti.
come to the surface
(v.i.) ummujjati.
come together
(v.i.) samosarati.
come up
(v.i.) uggacchati.
come up to
(v.i.) upagacchati.
come up with
(v.i.) adhigaṇhāti.
come upon
(v.i.) āpatati.
come-at-able
(adj.) upagamanīya; laddhabba.
comedian
(m.) 1. naṭa; hāsaka; 2. nāṭakasampādaka.
comedy
(nt.) hāsadāyaka-nāṭaka.
comeliness
(f.) surūpatā; sobhanatā.
comely
(adj.) surūpa; sundara; sobhana; dassanīya.
comer
(m.) āgantu; āgāmī.
comet
(m.) dhūmaketu.
cometic
(adj.) dhūmaketvāyatta.
comfit
(nt.) madhurakhajjaka.
comfort
(nt.) sukha; sāta. (m.) phāsu. (v.t.) sukheti; samassāseti. (pp.) sukhita; samassattha.
comfortable
(adj.) sukhada; phāsukara.
comfortably
(adv.) sukhena; yathāphāsukaṃ.
comforter
(m.) assāsaka; sukhada.
comfortless
(adj.) aphāsuka; anassāsa.
comic
(adj.) hāsajanaka.
comical
(adj.) hāsajanaka.
comically
(adv.) vikaṭākārena.
comicly
(adv.) vikaṭākārena.
coming
(nt.) āgamana; pāpuṇana. (adj.) āgāmī.
comity
(m.) mittabhāva; sadācāra.
comma
(m.) appatara-virāma.
command
(f.) āṇā; ābatti. (nt.) vidhāna. (m.) niyoga. (v.t.) āṇāpeti; niyameti. (pp.) āṇāpita or āṇatta; niyamita.
commandant
(m.) āṇāpaka; vidhāyaka.
commander
(m.) vidhāyaka; āṇādāyi.
commander of an army
(m.) senānī; camūpati.
commandership
(nt.) senānīdhura.
commanding
(adj.) āṇāsampanna; mahesakkha.
commandment
(f.) āṇā. (m.) niyama. (nt.) sikkhāpada.
commemorate
(v.t.) 1. ānussarati; 2. anussaraṇussavaṃ pavatteti. (pp.) anussarita; pavattitānussaraṇussava.
commemoration
(m.) anussaraṇussava.
commemorative
(adj.) anussarāpaka.
commence
(v.i.) ārabhati; paṭṭhapeti. (pp.) āraddha; paṭṭhapita.
commencement
(m.) ārambha; mūlārambha. (nt.) ārabhana.
commend
(v.t.) 1. samappeti; bhāraṃ karoti; 2. pasaṃsati; abhitthavati; vaṇṇeti. (pp.) samappita; katabhāra; pasaṃsita or pasattha; abhitthuta; vaṇṇita.
commendable
(adj.) pasaṃsiya; thomanīya.
commendably
(adv.) thomanīyākārena.
commendation
(f.) 1. samappaṇā; 2. pasaṃsā; thuti.
commendatory
(adj.) 1. pasaṃsāvaha; 2. anupālanāyatta.
commensal
(adj.; m.) 1. sahabhottu; parapuṭṭha; parūpajīvī.
commensalism
(f.) sahabhojitā; parūpajīvitā.
commensurable
(adj.) 1. samappamāṇika; 2. samabhāgayutta.
commensurableness
(f.) samamāṇayuttatā.
commensurate
(adj.) samamāṇayutta; anūnādhika; tulyappamāṇa.
comment
(v.t.) vyākhyāti; vitthāreti; vaṇṇeti. (pp.) vyākhyāta; vitthārita; vaṇṇita.
commentary
(f.) aṭṭhakathā; vyākhyā; atthavaṇṇanā.
commentator
(m.) vyākhyākāra; aṭṭhakathācariya.
commerce
(f.) vaṇijjā. (m.) vohāra; kayavikkaya. (v.i.) vaṇijjaṃ karoti.
commercial
(adj.) vaṇijjāyatta.
commercially
(adv.) vaṇijjānurūpena.
commination
(nt.) apāyabhayatajjana.
comminatory
(adj.) tajjanāyatta.
commingle
(v.i.) missībhavati. (v.t.) sammisseti. (pp.) missībhūta; sammissita.
comminute
(v.t.) 1. kaṇaso karoti; 2. vibhājeti. (pp.) kaṇaso kata; vibhājita.
commiserate
(v.t.i.) sahasocati; anukampati. (pp.) sahasocita; anukampita.
commiseration
(f.) sahasocanā; anukampā.
commissary
(m.) 1. anuyuttaka; niyojita; 2. bhaṭāhārasampādaka.
commission
(f.) kārakasabhā. (nt.) āṇattipaṇṇa; niyojitamaṇḍala; ācaraṇa; samappaṇa. (m.) niyoga; adhikāra; lābhabhāga. (v.t.) niyojeti; adhikaroti; adhikārapaṇṇaṃ deti. (pp.) niyojita; adhikata; dinnādhikārapaṇṇa.
commission agent
(m.) lābhabhāgena vikketu.
commissioned with
(adj.) adhikata; payutta.
commissioner
(m.) adhikārī; niyojita.
commissure
(nt.) sandhiṭṭhāna.
commit
(v.t.) 1. niyyādeti; appeti; 2. ācarati; āpajjati; pasavati; 3. niyojeti. (pp.) niyyādita; appita; ācarita; āpanna; pasavita.
commit a crime
(v.t.) aparajjhati.
commit a sin
(v.t.) vippaṭipajjati.
commit adultery
(v.t.) aticarati; micchācarati.
commit to memory
(v.t.) dhāreti; manasi nidahati.
commitment
(nt.) 1. ācaraṇa; anuṭṭhāna; 2. kārāpakkhipana.
committal
(nt.) 1. ācaraṇa; anuṭṭhāna; 2. kārāpakkhipana.
committee
(f.) sampādakasabhā. (nt.) kārakamaṇḍala.
commix
(v.t.) sammisseti. (v.i.) missībhavati. (pp.) sammissita; missībhūta.
commixture
(nt.) sammissaṇa. (m.) saṃyoga.
commodious
(adj.) 1. asambādha; vitthiṇṇa; 2. sopakaraṇa; 3. patirūpa; anurūpa.
commodity
(nt.) paṇiyabhaṇḍa.
common
(adj.) 1. sādhāraṇa; saṅghika; 2. bahula; avisiṭṭha. (nt.) sādhāraṇuyyāna.
common law
(m.) desācāra. (f.) alikhita-nīti.
common place
(adj.) avisiṭṭha; appaggha.
common sense
(m.) pakatinicchhaya.
common sin
(nt.) lokavajja.
commonalty
(m.) mahājana. (f.) janatā.
commoner
(m.) raṭṭhavāsī; gahapati.
commonly
(adv.) bahuso; sāmaññena.
commons
(m.; plu.) mahājana
house of commons
(f.) mahājanikamantisabhā.
commonwealth
(nt.) janasammatarajja.
commotion
(m.) saṅkhobha; viplava; pakopa.
communal
(adj.) padesavisayaka.
communalism
(m.) janasammutivāda.
communalize
(v.t.) mahājanāyattaṃ karoti.
commune
(v.i.) sākacchati; sambhāsati. (pp.)sambhāsita.
communicable
(adj.) nivedetabba; viññāpetabba.
communicate
(v.t.) ācikkhati; nivedeti; viññāpeti. (pp.) ācikkhita; nivedita; viññāpita. (v.i.) sambandhaṃ pavatteti; sahabhāgī hoti.
communication
(nt.) nivedana. (m.) aññamaññasambandha.
communicative
(adj.) nivedetukāma; sambhāsanappiya; sāsanapesaka.
communicator
(m.) nivedaka; sāsanapesaka; sambandhaka.
communion
(f.) sahayogitā; ekamatikatā. (m.) ekamatikagaṇa.
communionist
(m.) ekanikāyika.
communique
(nt.) rājakiccanivedana.
communise
(v.t.) samasambhogattaṃ pāpeti. (pp.) samasambhogattaṃ pāpita.
communism
(m.) samasambhogavāda.
communist
(m.) samasambhogavādī.
communistic
(adj.) samasambhogāyatta.
communitarian
(m.) samasambhogika
community
(m.) samasambhoga; savakagashanga; nikaya
commutable
(adj.) vinimetabba; parivattiya
commutation
(m.) vinimaya. (nt.) parivattana.
commutative
(adj.) vinimayatta.
commute
(v.t.) vinimeti; parivatteti. (pp.) vinimita; parivattita
compact
(m.) patissava. (f.) paṭiññā. (adj.) saṃhata; sangata; ghana (v.t.) sandahati; sampiṇḍeti; ghanīkaroti (pp.) sandahita; sampiṇḍita; ghanīkata. (adv.) saṃghatākārena.
compactness
(nt.) saṃhatatta
compaginate
(v.t.) daḷhaṃ sambandheti. (pp.) daḷhasambaddha.
companion
(m.) sahacara; anucara; sahāya. (v.t.) anugacchati; sevati. (pp.) anugata; sevita
bad companion
(m.) pāpamita
good companion
(m.) kalyānamitta.
companionship
(f.) sahāyata; sahacāritā. (m.) mittabhāva.
company
(f.) parirā; sabhī; samiti; sahacariyā; saṅgati. (m.) sahavāsa. (v.t.) sevati; bhajati. (pp.) sevita; bhajita.
comparable
(adj.) tulanāraha; upameyya.
comparative
(adj.) saṃsandaka; tulanavisayaka. (in grammar) adhikatthadīpaka.
comparatively
(adv.) diṭṭhasaṃsandanena.
compare
(v.t.) samāneti; saṃsandeti; upameti. (pp.) samānita; saṃsandita; upamita.
comparison
(nt.) saṃsandana; upamāna opamma. (f.) upamā.
compart
(v.t.) bhāgaso bibhajati. (pp.) bhāgaso vibhatta.
compartment
(m.) vibhattabhāga; rathovaraka.
compass
(v.t.) parivāreti; parikkhipati; anupariyāti. (pp.) parivārita; parikkhitta; anupariyāta. (nt.) maṇḍala; mālalimayanta. (f.) paridhi. (m.; plu.) maṇdalamāṇaka.
compassion
(f.) dayā; anukampā; karuṇā. (nt.) kāruññā.
compassionate
(adj.) kāruṇika; anukampaka; dayālu.
compassionately
(adv.) sadayaṃ; sakaruṇaṃ.
compatriot
(3.) sadesika; sakaraṭṭhika.
compeer
(m.) samānapadaṭṭha.
compel
(v.t.) pasayha; anicchāya kāreti; uyyojeti. (pp.) anicchāya kārita; uyyojita.
compendious
(adj.) saṅkhita; sāraṃsabhūta.
compendiously
(adv.) saṅkhepena.
compendiousness
(f.) saṇkhittatā.
compendium
(m.) sārasaṅgaha.
compensate
(v.t.) nitthāreti; paṭikammaṃ karoti; hāniṃ pūreti; (pp.) nitthārita; paṭikammaṃ kata; pūritahānī.
compensation
(nt.) paṭikamma; hānipūraṇa.
compensatory
(adj.) hānipūraka.
compete
(v.i.) sampayojeti; vijigiṃsati; yugaggāhī hoti. (pp.) sampayojita; vijigiṃsita; yugaggāhībhūta.
competence
(nt.) sāmatthiya; pāguñña.
competency
(nt.) sāmatthiya; pāguñña.
competent
(adj.) paṭibala; bhabba; samattha.
competition
(m.) yugaggāha. (f.) ahamahamikā
competitive
(adj.) vijigiṃsaka.
competitor
(m.) paṭipuggala; yugaggāhī.
compilation
(nt.) saṅkalana; samāharana; saṅghaṇhana.
compile
(v.t.) saṇgaṇhāti; saṅkaleti. (pp.) saṅgahita; saṅkalita.
compiler
(m.) saṅgāhaka; ganthakāra.
complacence
(m.) pasāda. (f.) anukūlatā.
complacency
(m.) pasāda. (f.) anukūlatā.
complacent
(adj.) pasanna; santuṭṭha; anukūla.
complacently
(adv.) sānandaṃ; sappasādaṃ.
complain
(v.i.) codeti; ujjhāyati; vilapati. (pp.) codita; ujjhāyita.
complainant
(m.) codaka; ujjhāyaka; dukkhanvivedaka.
complaint
(f.) codakā; dosāropaṇā; dukkhanivedanā. (adj.) anuvattī; vidheya; assava; suvaca.
complaisance
(m.) anurodha. (nt.) anukūlatta; sagāravatta.
complement
(nt.) ūnapūraṇa. (f.) paripuṇṇatā. (v.t.) paripūreti. (pp.) paripūrita.
complementary
(adj.) ūnapūraka; paripūraka.
complete
(v.i.) paripūreti; osāpeti; niṭṭhāpeti. (pp.) paripūrita; osāpeta. (adj.) sampuṇṇa; paripuṇṇa; anūna; niṭṭhita; saṃsiddha.
completely
(adv.) anūnaṃ; asesaṃ; nissesaṃ.
completeness
(nt.) anūnatta; puṇṇatta.
completing
(adj.) paripūraka; niṭṭhāpaka.
completion
(nt.) pūraṇa; samāpana; osāpana; niṭṭhāna. (f.) pāripūri.
complex
(adj.) saṅkiṇṇa; nānāvibhāgayutta. (m.) saṅkiṇṇarāsi.
complexion
(m.) chavivaṇṇa; mukkhavaṇṇa.
complexity
(f.) saṅkiṇṇatā.
compliable
(adj.) anuvattanīya.
compliance
(nt.) anuvattana; aṅgīkaraṇa.
complicacy
(nt.) saṅkiṇṇatta.
complicate
(v.t.) ākilīkaroti; sammisseti. (pp.) ākukīkata; sammissita. (adj.) ākula; vyākula; missita.
complication
(nt.) ākulīkarana.
complice
(m.) pāpasahāya.
complicity
(nt.) aparādhasahāyatta.
compliment
(f.) abhinandanavācā; sammodanā. (v.t.) ānandaṃ pakāseti; tuṭṭhiṃ nivedeti (pp.) pakāsitānanda; niveditatuṭṭhi.
complimentary
(adj.) abhinandanapubbaka.
comply
(v.i.) anuvattati; anujānāti. (pp.) anuvattita; anuññāta.
component
(adj.) antogata; sambaddha.
component part
(m.) aṇga; antogata-koṭṭhāsa.
component-thing
(m.) saṇkhāra; saṇkhata.
comport
(v.i.) ācarati; vattati.
comportment
(m.) ācāra. (f.) pavatti.
compose
(adj.) lomasa. (v.t.) racayati; gantheit; nibandhati; ghaṭayati; hojeti; upasameti; (pp.) racita; ganthita; nibaddha; ghaṭita; yojita; upasamita.
composed
(adj.) samāhita.
composedly
(adv.) samāhitākārena.
composer
(m.) racaka; nibandhaka.
composition
(f.) racanā. (m.) nibandha; gantha.
compositor
(m.) vaṇṇayojaka.
compost
(nt.) bhūmisāramissaṇa.
composure
(m.) upasama; asambhama; samādhi.
compote
(nt.) phāṇitena rakkhitaphala.
compound
(v.t.) saṃyojeti; misseti; samāseti. (pp.) saṃyojita; missita; samāsita. (adj.) saṃsaṭṭha; sampayutta. (m.) saṃyoga; samāsa. (nt.) aṅgaṇa; ājīra.
compound word
(nt.) samāsapada.
compounder
(m.) missetu; saṃyojaka.
comprehend
(v.t.) bujjhati; paṭivijjhati; parijānāti; adhigacchati; (pp.) buddha; paṭividdha; pariññāta; adhigata.
comprehensible
(adj.) viññeyya; adhigamanīya.
comprehension
(m.) avabodha; adhigama; paṭivedha. (f.) pariññā.
comprehensive
(adj.) vyāpaka; vitthiṇṇa.
comprehensively
(adv.) saṅkhepena; samāsato; vyāpakattena.
comprehensiveness
(nt.) vyāpakatta; saṅkhittatta.
compress
(v.t.) sampīḷeti; saṅghāteti. (pp.) sampīḷita; saṅghātita.
compressible
(adj.) saṅkocanīya.
compression
(nt.) sampīḷana; saṅkocana.
compressive
(adj.) saṅkocakara.
comprisable
(adj.) antokaraṇasamattha.
comprise
(v.t.) antokaroti; sampavesseti.
compromise
(f.) mithupaṭiññā. (m.) sādhārana-niyama. (v.i.) mithupaṭiññaṃ deti; kukkuccāyati (pp.) kukuccāyita.
comprovincial
(adj.) samānapadesika.
compulsion
(m.) balakkāra; anicchāya kārāpana.
compulsive
(adj.) anivāriya.
compulsory
(adj.) āvassaka; anivāriya; avassa-karaṇīya.
compunction
(m.) anutāpa.
compurgation
(nt.) dosamocana; niddosikarana.
computation
(nt.) saṅkhyāna; pamāṇakarana.
compute
(v.t.) gaṇeti; pamāṇeti. (pp.) gaṇita; pamāṇita.
con
(v.t.) uggaṇhāti; vācuggataṃkaroti. (pp.) uggahita; vācuggatakata.
conation
(nt.) cittādhiṭṭhāna.
concatenate
(v.t.) āvuṇati. (pp.) āvuta.
concatenation
(nt.) āvuṇanā.
concave
(adj.) puṭākāra.
concavity
(nt.) kuhara.
conceal
(v.t.) nigūhati; āvarati; paṭicchādeti. (pp.) nigūḷha; āvaṭa; paṭicchanna.
concealment
(nt.) nigūhana; apanidahana; tirokarana.
concede
(v.t.) sampaṭicchati; anujānāti; appeti. (pp.) sampaṭicchita; anuññāta; appita.
conceit
(m.) ahaṅkāra; micchāsaṅkappa; māna. (v.t.) micchāsaṅkappeti. (pp.) micchāsaṅkappita.
conceited
(adj.) dappita; uddhata.
conceitedly
(adv.) boghanīyākārena.
conceivable
(adj.) cintāvisayaka; bodhanīya.
conceivableness
(nt.) bodhanīyatta.
conceivably
(adj.) bodhanīyakārena.
conceive
(v.t.) anubujjhati; gabbhaṃ dhāreti. (v.i.) paṭisandhiṃ gaṇhāti (pp.) anubuddha; dhāritagabbha; gahitapaṭisandhika.
concentrate
(v.t.) samādahati; samannāharati. (pp.) samāhita; samannāhaṭa.
concentrated
(adj.) ekagga; avikkhitta.
concentration
(f.) ekaggatā. (m.) avikkhepa; samādhi.
concentration of mind
(m.) cetosamatha.
concentrative
(adj.) ekattapāpaka.
concentre
(v.t.) samodahati; ekaṭṭhānaṃ pāpeti. (pp.) samodahita; ekaṭṭhānaṃ pāpita.
concentric
(adj.) ekagga; ekaṭṭhānagāmī.
concept
(m.) saṅkappa. (f.) mati.
conception
(m.) saṅkappa; avabodha. (f.) gabbhāvakanti. (nt.) paṭisandhigahana.
conceptive
(adj.) bujjhanāraha.
conceptual
(adj.) saṅkappāyatta; avabodhāyatta.
conceptualism
(m.) viññāṇavāda.
concern
(m.) sambandha. (f.) apekkhā. (v.t.) sambandhī bhavati; ussukko hoti (pp.) sambandhī bhūta; jātussukka
I am concerned about this
idaṃ mamāyatta-kicchaṃ na hoti.
concerning
(prep) sandhāyapaṭicca; ārabbha; uddhissa.
concernment
(nt.) kicca. (m.) vyāpāra.
concert
(nt.) saṅgīta; sammantana. (f.) sahakāritā. (v.t.) sammanteti; saṃvidahati (pp.) sammantita; saṃvihita.
concession
(nt.) sampaṭicchana; sampadāna; varadāna.
conch
(m.) saṅkha; kambu.
conchiferous
(adj.) sakalikāsahita.
conchologist
(m.) saṅkhavijjādhīrī.
conchology
(f.) saṅkhavijjā.
conciliate
(v.t.) anuneti; ārādheti; sandahati. (pp.) anunīta; ārādhita; sandahita or sandhita.
conciliation
(nt.) sandahana.
conciliator
(m.) sandhātu; ārādhaka.
conciliatory
(adj.) sandhānakara.
concise
(adj.) saṅkhita; samāsita.
concisely
(adv.) saṅkhittena; saṅkhipena.
conciseness
(f.) saṅkhittatā.
concision
(nt.) cammaggachedana; saṅkhepatta.
conclamation
(m.) kalakala; mahāghosa.
conclave
(nt.) rahosammilanaṭṭhāna.
conclude
(v.t.) samāpeti; niṭṭhāpeti; pariyosāpeti; niccheti; upadhāreti. (pp.) samāpita; niṭṭhāpita; pariyosāpita; nicchita; upadhārita.
concluding
(adj.) niṭṭhāpaka; osāpaka.
conclusion
(nt.) niṭṭhāna; nigamana; pariyosāna; saniṭṭhāna. (m.) nicchaya.
conclusive
(adj.) nicchayāvaha; saṃsayacchedaka.
conclusively
(adv.) nicchayena; nissaṃsayaṃ.
concoct
(v.t.) missetvā pacati. (pp.) missetvā pakka.
concoction
(m.) missitapāka. (nt.) kasāya.
concolorous
(adj.) anukūlavaṇṇa.
concomitance
(m.) sampayoga; samavāya.
concomitant
(adj.) sahavattī; sahagata; sampayutta.
concomitantly
(adv.) sahitaṃ; ekato.
concord
(f.) sāmaggi; ekamatitā. (m.) avirodha. (nt.) anusandhāna.
concordance
(nt.) samānatta; sadisatta.
concordant
(adj.) aviruddha; samagatika.
concourse
(m.) mahāsannipāta; mahāsamāgama; pavāha.
concrete
(adj.) saṃhata; piṇḍībhūta. (m.) ghanacaya. (v.t.) ghanīkaroti; ābandhati. (v.i.) ghanībhavati. (pp.) ghanīkata; ābaddha. ghanībhūta.
concretion
(nt.) ekaghanīkaraṇa.
concubinage
(f.) orodhavutti. (m.) avivāhitadampati-vāsa.
concubinary
(adj.; n.) orodhajāta.
concubine
(f.) upabhariyā; antoepuritthī.
concupiscence
(f.) ratilolatā; kāmukata.
concupiscent
(adj.) kāmuka; kāmātura.
concur
(v.i.) saṅgacchati; ekībhavati. (pp.) saṅgata; ekībhūta.
concurrence
(f.) sammuti; ekamatitā.
concurrent
(adj.) sahayogika; samakālika; ekamatika.
concurrently
(adv.) samakālaṃ; ekamatitāya.
concuss
(v.t.) bāḷhaṃ kampeti; santajjeti. (pp.) bāḷhaṃ kampita; satajjita.
concussion
(nt.) atikampana; balavaghaṭṭana.
condemn
(v.t.) dosam āropeti; sāvajjaṃ karoti; daṇḍaṃ paṇeti. (pp.) āropitadosa; sāvajjaṃ kata; paṇitadaṇḍa.
condemnable
(adj.) savajja; daṇḍanāraha.
condemnation
(nt.) daṇḍana. (m.) vadhaniyama. (f.) garahā; nindā.
condemnatory
(adj.) sāvajjatāpakāsaka.
condensable
(adj.) ghanīkaraṇīya.
condensation
(nt.) ghanīkaraṇa.
condense
(v.t.) ghanīkaroti; saṅkhipati. (pp.) ghanīkata; saṅkhitta.
condenser
(m.) ghanīkara.
condescend
(v.i.) nibhatamānībhavati.
condescending
(adj.) nihatamāna.
condescension
(f.) samānattatā; nihatamānata.
condign
(adj.) bhabba; samattha.
condignly
(adv.) bhabbākārena.
condiment
(nt.) vyañjana; āsittaka.
condition
(f.) avatthā; dasā; vutti; mithupaṭiññā. (m.) sabhāva; ākāra. (v.t.) paṭijānāti; niyameti. (pp.) paṭiññāta; niyamita.
conditional
(adj.) niyamayutta; paṭiññānugata; avatthānugata.
conditional mood
(f.) sattamīvibhatti.
conditionally
(adv.) saniyamaṃ; paṭiññānurūpaṃ.
conditioned
(adj.) 1. nipphanna; sappaccaya; 2. sammāvihita.
condolatory
(adj.) anusocaka.
condole
(v.i.) anukampati; samdukkhī bhavati.
condolence
(f.) anukampā; sama-dukkhatā.
condonation
(f.) khamā; titikkhā.
condone
(v.t.) khamati; titikkhati. (pp.) khanta.
conduce
(v.i.) āvahati; upaneti.
conducive
(adj.) āvaha; saṃvattanika; pāpaka.
conduciveness
(f.) āvahanatā; pāpakatā.
conduct
(nt.) ācaraṇa; nayana; āvahana. (f.) cariyā; paṭipatti. (m.) ācāra. (v.t.) 1. ācarati; paṭipajjati; 2. pāpeti; 3. vidahati; nibbāhati. (pp.) ācarita; paṭipanna; pāpita; vihita; nibbāhita
proper conduct
(nt.) sucarita. (m.) samācāra.
conductible
(adj.) pāpanīya.
conduction
(nt.) pāpana; nayana.
conductive
(adj.) āvaha; sampāpaka.
conductor
(m.) netu; pāpaka; pālaka.
conduit
(f.) paṇāḷī; jalanetti. (m.) vārimagga.
cone
(f.) sikhā. (nt.) thūpākāravatthu.
confabulate
(v.i.) sallapati; sambhāsati.
confabulation
(m.) sallāpa. (nt.) sambhāsana.
confection
(nt.) khajjakamissana. (v.t.) khajjakaṃ sampādeti.
confectioner
(m.) khajjakasampādaka.
confectionery
(nt.) khajjakasampādana.
confederate
(v.t.) sandhīkaroti. (pp.) sandhīkata.
confederation
(nt.) sandhikaraṇa. (m.) paṭiññābandha; samohitagaṇa.
confer
(v.t.) sampadāti; paṭipādeti. (pp.) sampadinna; paṭipādita. (v.i.) sākacchati; sambhāsati.
conferable
(adj.) sakacchitabba; dātabba.
conference
(f.) sākacchā. (nt.) sammantaṇa; sammelana.
confess
(v.t.) sakavajjam āvīkaroti; āpattiṃ deseti. (pp.) āvīkatavajja; desitāpattika.
confessedly
(adv.) nissaṃsayaṃ.
confession
(f.) āpattidesanā; vajjapakāsanā.
confidant
(m.) vissāsī; vallabha.
confide
(v.t.) vissasati; saddahati. (pp.) vissattha; saddahita.
confidence
(nt.) vissāsa. (nt.) saddahana.
confident
(adj.) jātavissāsa; nikkaṅkha.
confidential
(adj.) vissasanīya; rāhaseyyaka; gutta.
confidently
(adv.) nirāsaṅkaṃ; nissaṃsayaṃ.
configuration
(nt.) ākārālikhana.
configure
(v.t.) sasaṇṭhānaṃ karoti.
confine
(f.) sīmā. (m.) avadhi. (v.t.) sīmeti; avarodheti. (pp.) sīmita; avaruddha.
confined to bed
(adj.) mañcaparayaṇa.
confined woman
(f.) pasūtikā.
confinement
) pasūtikāla.
confirm
(v.t.) daḷhayati; santhambheti. (pp.) daḷhayita; santhambhita.
confirmation
(nt.) daḷhīkaraṇa.
confirmative
(adj.) santhambhaka; sādhaka.
confiscate
(v.t.) rājāyattaṃ karoti; sabbassaṃ harata. (pp.) rājāyattīkata; haṭasabbassa.
confiscation
(nt.) rajjāyattīkaraṇa.
conflagration
(m.) mahā-aggiḍāha; dāvaggi.
conflict
(m.) virodha; viggaha. (nt.) saṅghaṭṭana. (v.i.) vivadati; virujjhati; saṅghaṭṭīyati. (pp.) vivadita; viruddha; saṅghaṭṭīta. (adj.) viruddha; paṭiloma; vivādāpanna.
confluence
(m.) saṅgama; samavāya.
confluence of rivers
(m.) nadīsaṅgama.
confluent
(adj.) ekato sandamāna.
conflux
(nt.) ekato-sandana.
conform
(v.i.) anuvattati; anulometi. (v.t.) samāneti; tulyaṃ karoti. (pp.) samānita; tulyakata.
conformable
(adj.) anurūpa; ghaṭanakkhama.
conformance
(f.) samarūpatā; anukūlatā.
conformation
(m.) racitākāra.
conformity
(f.) samarūpatā; anukūlatā.
confound
(v.t.) vikkhipati; ākulīkaroti; sambhameti; sammoheti. (pp.) vikkhitta; ākulīkata; sambhamita; sammohita.
confounded
(adj.) saṅkula; saṅkiṇṇa.
confoundedly
(adv.) atisayena; kucchitākārena.
confounding
(adj.) sandehakara; saṃsayāvaha.
confront
(v.t.) abhimukhī bhavāti; abbhuyyāti; purato tiṭṭhati. (pp.) abhimukhī bhūta; abbhuyyīta; purato tiṭṭhita.
confronting road
(m.) paṭimagga; paṭipatha.
confuse
(v.t.) vikkhipati; vyākulīkaroti. (pp.) vikkhitta; vyākulīkata.
confused
(adj.) bhanta; sammūḷha; vyākula.
confusing
(adj.) vikkhepaka; sammohaka.
confusion
(m.) vikkhepa; vibbhama; sammoha.
confutation
(nt.) nirākaraṇa; paccakkhāna.
confute
(v.t.) nirākaroti; niddosataṃ dīpeti. (pp.) nirākata; dīpitaniddosatta.
congeal
(v.t.) saṃhanati; ghanīkaroti. (v.i.) ghanībhavati. (pp.) saṃhata; ghanīkata; ghanībhūta.
congelation
(f.) saṃhati. (m.) piṇḍībhāva.
congener
(adj.; n.) samajātika.
congeneric
(adj.) samajātyā-yatta.
congenerous
(adj.) sajātika.
congenial
(adj.) anukūla; samānākāra; hitakara; sukhāvaha.
congeniality
(f.) samasīlatā; anukūlatā; anurūpatā.
congenially
(adv.) anukūlatāya.
congenital
(adj.) samānuppattika; sahajāta.
congenitally
(adv.) sahajātavasena.
congeries
(m.) nicaya; rāsi; samūha.
congest
(v.t.) rāsīkaroti; sampiṇḍeti. (v.i.) rāsībhavati. (pp.) rāsīkata; sampiṇḍita; rāsībhūta.
congested
(adj.) samphuṭa; janākiṇṇa.
congestion
(m.) sañcaya.
conglobate
(v.t.) goḷīkaroti. (pp.) goḷīkata. (v.i.) goḷībhavati. (pp.) goḷībhūta. (adj.) goḷākāra.
conglomerate
(v.t.) piṇḍīkaroti. (v.i.) piṇḍībhavati. (pp.) piṇḍīkata; piṇḍībhūta. (adj.) piṇḍākāra.
conglomeration
(nt.) piṇḍīkaraṇa.
conglutinate
(v.t.) alliyāpeti. (v.i.) allīyati. (pp.) alliyāpita; allīna.
conglutination
(nt.) allīyana.
congratulate
(v.t.) abhinandati; pītiṃ nivedeti. (pp.) abhinandita; niveditapītī.
congratulation
(nt.) abhinandana; pītinivedana. (m.) dhaññavāda.
congratulatory
(adj.) abhinandanasūcaka.
congregate
(v.t.) see Collect. (v.i) see assemble.
congregation
(m.) sannipāta. (f.) sabhā. (nt.) sammilana.
congregational
(adj.) sammilanāyatta.
congress
(f.) niyojitasabhā. (m.) mahāsamaya.
congressional
(adj.) mahāsamayāyatta.
congruence
(f.) sāmaggi; anukūlatā. (m.) avirodha.
congruent
(adj.) aviruddha; anukūla; saṅgata.
congruently
(adv.) yathocitaṃ; yathāyogaṃ.
congruous
(adj.) aviruddha; anukūla; saṅgata.
conical
(adj.) thūpākāra.
conjectural
(adj.) anumānika; vitakkamūlaka.
conjecture
(v.t.) vitakketi; anumāneti. (pp.) vitakkita; anumānita. (m.) vitakka. (f.) ūhanā.
conjectureable
(adj.) vitakketabba; anumeyya.
conjoin
(v.t.) saṃyojeti; sandhāneti; ghaṭeti. (pp.) saṃyojita; sandhānita; ghaṭita. (v.i.) ghaṭīyati; sandhīyati. (pp.) ghaṭita; sandhita.
conjoint
(adj.) ekābaddha; saṅgata.
conjointly
(adv.) yuganaddhaṃ; ekābaddhavasena.
conjugal
(adj.) vivāhavisayaka.
conjugate
(v.t.) akhyātarūpāni vibhajati. (adj.) ekābaddha.
conjugation
(nt.) vibhajana; saṃyojana.
conjugational
(adj.) vibhajanāyatta.
conjunct
(adj.) sambhaddha; sampayutta; sahagata.
conjunction
(m.) samāyaga; saṅgama; saṃsagga. (f.) sandhi.
conjunctive
(adj.) saṃyojaka.
conjunctly
(adv.) samasamaṃ; ekato.
conjuncture
(m.) saṃyoga. (f.) avatthā. (m.) avasara.
conjuration
(nt.) saccāpana; sapathakaraṇa; mantajappana.
conjure
(v.t.) saccāpeti. (v.i.) sapathaṃ karoti; mantāni jappati. (pp.) saccāpita; katasapatha; jappitamanta.
conjurer
(m.) māyākāra; indajālika.
connate
(adj.) sahajāta.
connatural
(adj.) pākatika; ajjhattika.
connect
(v.t.) sambandhati; sampayojeti; ghaṭeti. (pp.) sambaddha; sampayojita; ghaṭita. (v.i.) ābandhīyati; upayujjati. (pp.) ābaddha; upayutta.
connected
(adj.) sampayutta; sannissita; sahagata.
connection
(f.) sandhi; samaṅgitā. (nt.) ābandhana; sampiṇḍana.
connective
(adj.) sambandhaka; saṃyojaka.
connivance
(f.) paravajjupekkhā.
connive
(v.i.) paravajjam upekkhati or anujānāti.
connivent
(adj.) anupubbapabbhāra.
connoisseur
(m.) visesaññū; guṇadosavicāraka.
connotative
(adj.) guṇavācaka.
connote
(v.t.) vyañjayati; lakkheti. (pp.) vyañjita; lakkhita.
connubial
(adj.) vivāhāyatta.
conquer
(v.t.) jeti; jināti; abhibhavati. (pp.) jita; abhibhūta.
conquerable
(adj.) jetabba.
conqueror
(m.) jetu; arindama; abhibhū.
consanguine
sālohita; bandhubhūta.
consanguineous
sālohita; bandhubhūta.
consanguinity
(n.) sālohitatta.
conscience
(nt.) manoviññāna. (f.) vivekabuddhi.
conscientious
(adj.) amāyāvī; ujugatika; kukkuccaka.
conscientiously
(adv.) sañcicca; sacetanaṃ.
conscientiousness
(nt.) ajjava. (f.) amayāvita.
conscious
(adj.) sasaññī. sacetana; saviññaṇaka.
consciously
(adv.) sañcicca; sacetanaṃ.
consciousness
(nt.) viññāna. (f.) cetanā.
consecrate
(v.t.) dikkhati; sammannati; abhisiñcati; nimmalīkaroti. (pp.) dikkhita; sammata; abhisitta; nimmalīkata.
consecration
(m.) abhiseka. (nt.) nimmalīkarana.
consectary
(m.) upasiddhanta.
consecution
(m.) anukkama; anvaya. (f.) anupubbatā; paramparā.
consecutive
(adj.) anukkamāgata; ānupubbika.
consecutively
(adv.) anukkamena; yathākkamaṃ.
consecutiveness
(f.) sānukkamatā.
consensual
(adj.) paṭiññāya pavattamāna.
consensus
(f.) ekamatitā.
consent
(f.) anuññā; anumati; ekamatitā. (v.i.) anujānāti; anumaññati. (pp.) anuññata; anumata.
consentaneous
(adj.) anukūla; ekamatika; ekakkhaṇika.
consentaneously
(adv.) ekamatikatāya.
consentient
(adj.) ekamatika; anukūlacitta.
consequence
(nt.) phala; garutta. (m.) vipāka; mahima
as a consequence of your efforts
tavaussāhassa phalavasena
in consequence of this
niratthaka.
consequent
(adj.) anusaṅgika.
consequential
(adj.) phalavasenāgata.
consequently
(adv.) phalavasena; tena hetunā.
conservation
(nt.) saṃrakkhana; ciraṃ-pavattāpana.
conservative
(adj.) cirappavattaka; saṅkharaṇaviruddha.
conservator
(m.) saṃrakkhaka; cirānupālaka.
conservatory
(nt.) anupālakaṭṭhāna.
conserve
(v.t.) saṃrakkhati; ciraṃpavatteti. (pp.) saṃrakkhita; ciraṃpavattita.
consider
(v.i.) anucinteti; vicāreti; vīmaṃsati; parituleti; samekkhati; upadhāreti. (pp.) anucintita; vicārita; vīmaṃsita; paritulita; samekkhita; puadhārita.
considerable
(afj.) sallakkhetabba; anappaka.
considerably
(adv.) bhiyyo; bhusaṃ; amandaṃ.
considerately
(adv.) sadayaṃ; sāpekkhaṃ.
consideration
(m.) ābhoga; manasikara. (f.) ālocanā; vīmaṃsa.
considering
(prep.) nissāya; sallakkhetvā.
consideringly
(adv.) vicāraṇapubbakaṃ.
consign
(v.t.) appeti; pāpeti; peseti. (pp.) appita; pāpita; pesita.
consignation
(nt.) samappaṇa; nītyanugata-mūladāna.
consignee
(m.) bhaṇḍasampaṭicchaka.
consigner
(m.) samappaka; bhaṇḍapesaka.
consignment
(m.) samappana.
consignor
(m.) samappaka; bhaṇḍapesaka.
consilient
(adj.) ekamatika; anukūla.
consilientence
(f.) ekamatitā.
consist
(v.i.) sahavattati; samannāgato hoti.
consistence
(f.) ghanatā; thiratā; avirodhitā; yuttatā.
consistency
(f.) ghanatā; thiratā; avirodhitā; yuttatā.
consistent
(adj.) anurūpa; aviruddha; thira; acapala; glmna.
consistently
(adv.) avirodhena.
consisting of
patimaṇḍita; samannāgata.
consistory
(v.t.) saṅgacchati; saṃsevati. (m.) sahacara; sahāya. (adj.) saṃyutta.
consociation
(m.) saṅgama. (nt.) sevana. (f.) sahakāritā.
consolable
(adj.) assādetabba.
consolation
(nt.) assāsana; sokavinodana.
consolatory
(adj.) assāsakara; sokāpahāraka.
console
(v.t.) assādeti; sokaṃ vinodeti. (pp.) assattha; vinoditasoka.
consoler
(m.) assāsetu; sokahārī.
consolidate
(v.t.) saṃhanati; ghanīkaroti. (pp.) saṃhata; ghanīkata. (v.i) ghanībhavati. (pp.) ghanībhūta.
consolidation
(f.) saṃhati. (nt.) ghaṇīkaraṇa.
consolidator
(m.) sambandhaka.
consolidatory
(adj.) sambandhanāyatta.
consoling
(adj.) assāsakara; sokāpahāraka.
consonance
(f.) samānassaratā; sarānukūlatā.
consonant
(adj.) aviruddha; anukūla. (nt.) vyañjanakkhara.
consonantly
(adv.) anukulatāya samasaratāya.
consort
) sahacārī; pati; sāmika; bhattu. (v.i.) sahavasati; saṃvasati. (pp.) sahavuttha.
conspectus
(nt.) sāranidassana.
conspicuous
(adj.) supākaṭa; ativisada.
conspicuously
(adv.) vyattākārena.
conspicuousness
(nt.) visadatta; pākaṭatta; visiṭṭhatta.
conspiracy
(nt.) kumantana.
conspirator
(m.) kumantaka; dubbhaka; mittaddu.
conspire
(v.t.) kumanteti; saṅgacchati. (pp.) kumantita; saṅgata.
constable
(m.) rājapurisa.
constancy
(f.) thiratā, niccalatā.
constant
(adj.) acala; thira; nicca; nirantara; nibaddha.
constantly
(adv.) satataṃ; niccaṃ; nirantaraṃ; abhiṇhaṃ; nibaddhaṃ.
constellation
(nt.) nakkhatta. (m.) tārāsamūha.
consternate
(v.t.) vikkhipati; bhāyāpeti. (pp.) vikkhitta; bhāyāpita.
consternation
(m.) vikkhepa; santīsa. (nt.) chambhitatta.
constipate
(v.t.) ābandhati. (pp.) ābaddha.
constipation
(m.) malabandha; malatthambha.
constituency
(f.) handadāyakajanatā.
constituent
(adj.) aṅgabhūta.
constitute
(v.t.) patiṭṭhāpeti; nimmiṇāti; vidahati; racayati. (pp.) patiṭṭhāpita; nimmita; vihita; racita.
constitution
(nt.) patiṭṭhāpana; nimmāṇa. (f.) racanā; avatthā; dasā; vutti; vavatthā; niti; pakati. (m.) vidhi; nniyama; sabhāva.
constitutional
(adj.) nītyanugata; vavatthānubaddha.
constitutionally
(adv.) niyamānurūpaṃ.
constitutive
(adj.) patiṭṭhāpaka; mapaka; sārabhūta.
constrain
(v.t.) pasayha kāreti; balena orundhati. (pp.) pasayha kārita; balena oruddha.
constraint
(m.) balakkāra. (nt.) avarodhana.
constrict
(v.t.) saṅkoceti; dampīḷeti. (pp.) saṅkocita; sampīḷita.
constriction
(nt.) saṅkocana.
constrictive
(adj.) saṅkocakara.
constrictor
(m.) saṅkocetu; sampīḷaka.
construct
(v.t.) mapeti; yojeti; ghaṭeti. (pp.) māpita; yojita; ghaṭita.
construction
(nt.) nimmāṇa; mīpana.
constructional
(adj.) nimmānāyatta.
constructive
(adj.) nimmāṇakara; māpanāyatta; pariyāyavutta.
constructively
(adv.) sasādhanaṃ.
constructiveness
(f.) nimmāṇasatti.
constructor
(m.) māpaka; nimmātu; vidhāyaka.
construe
(v.t.) attha-padāni vaṇṇeti. (pp.) vaṇṇitatthapada.
construpation
(nt.) kaññādūsana.
consubstantial
(adj.) samadabbamaya.
consubstantiate
(v.t.) ekavatthu hi yojeti. (pp.) ekavatthu hi yojita.
consuetudary
(adj.) cātittānugata.
consuetude
(nt.) cāritta.
consul
(m.) rajjaniyojita.
consulate
(m.) rajjaniyojitāvāsa.
consult
(v.t.) sākacchati; manteti; sādhakāni pariyesati. (pp.) sākacchita; mantita; pariyesitasādhaka.
consultable
(adj.) sākacchitaba; mantaṇīya.
consultant
(m.) sākacchaka; mantaka.
consultation
(nt.) mantaṇa. (f.) sākacchā.
consumable
(adj.) khepanīya.
consume
(v.t.) khepeti; vināseti; pañyādiyati; (pp.) khepita; vināsita; pañyādinna.
consumedly
(adv.) atisayena; nissesaṃ.
consumer
(m.) khepaka; sosaka; nāsaka.
consuming
(adj.) khepaka.
consummate
(v.t.) samāpeti; niṭṭhīpeti. (pp.) samāpita; niṭṭhāpita. (adj.) paripuṇṇa; anūna; ukkaṭṭha.
consummation
(nt.) samāpana; niṭṭhāpana.
consumption
(m.) kāsaroga; khaya. (nt.) pariyādāna.
consumptive
(adj.) khayagāmī. (m.) kāsarogī.
contact
(m.) phassa; samphassa; abhinighāta. (f.) phusanā. (nt.) phoṭṭhubba.
contagion
(nt.) rogasaṅkamaṇa.
contagious
(adj.) saṅkamanīya.
contagiousness
(m.) saṅkamanasabhāva.
contain
(v.t.) dhāreti; antokaroti. (pp.) dhārita; antokata.
containable
(adj.) dhāranīya; antokātabba.
container
(m.) dhāraka; puṭa. (nt.) bhājana.
contaminate
(v.t.) dūseti; misseti. (pp.) dūsita; missita.
contamination
(nt.) dūsana; missaṇa.
contemn
(v.t.) avamaññati; avajānāti; paribhavati. (pp.) avamata; avaññāta; paribhūta.
contemner
(m.) paribhavitu; avamānetu.
contemplate
(v.t.) jhāyati; takketi; paccavekkhati. (pp.) jhāyita; takkita; paccavekkhita.
contemplation
(nt.) jhāyana; jhāna; paccavekkhana.
contemplative
(adj.) jhāyaka; cintāparāyaṇa.
contemplator
(m.) jhāyī; vipassaka; vicāraka.
contemporaneous
(adj.) samakālika.
contemporaneously
(adv.) samakālam eva.
contemporaneousness
(nt.) samakālikatta.
contemporary
(adj.) (n.) samakālavattī. samavayaṭṭha.
contemporize
(v.t.) samakālikaṃ karoti. (pp.) samakālikaṃ kata.
contempt
(f.) avaññā; hīlanā; vambhanā. (m.) avamāna; anādara; paribhava.
contempt of others
(f.) paravambhanā.
contemptible
(adj.) jeguccha; kucchita; gārayha.
contemptibly
(adv.) gārayhākārena.
contemptuous
(adj.) vambhanasīla; hīlaka.
contemptuously
(adv.) vambhanākārena.
contemptuousness
(f.) vambhanatā.
contend
(v.) vivadati; virujjhati. (pp.) vivadita; viruddha.
contending
(adj.) vivādāpanna.
content
(nt.) antogata-vatthu. (f.) antogatitti; santuṭṭhi. (adj.) santuṭṭha; santappita. (v.t.) toseti; tappeti; santappeti; (pp.) tosita; tappita; santappita.
contention
(m.) vivāda; virodha; kalaha.
contentious
(adj.) vivādasīlī; kalahappiya.
contentiously
(adv.) kalahakāritāya.
contentment
(f.) santuṭṭhi; titti; abhirati.
conterminal
(adj.) sannihita; samānamariyādaka.
conterminous
(adj.) samānasīmāyutta; koṭiyākoṭipaṭipādaka.
contest
(n.) vivāda; yugaggāha. (v.t.) vivadati; yugaṃ gaṇhāti; sampayojeti. (pp.) vivadita; yugaggahita; sampayojita.
contestable
(adj.) vivādabhājana.
contestant
(m.) vivādī; yugaggāhī; paccāmitta.
contestation
(nt.) vivadana.
contested
(adj.) vivādāpanna; vivādavisayabhūta.
context
(m.) padanvaya; padasambandha.
contexture
(m.) padavinyāsa; vāyitākāra.
contiguity
(f.) samīpatā.
contiguous
(adj.) ekābaddha; anantaraṭṭha.
contiguously
(adv.) samīpaṭṭhatāya.
continence
(nt.) indriyadamana. (m.) cittasaṃvara.
continent
(adj.) jitinadriya; santacitta. (m.) mahādīpa.
continental
(adj.) mahādīpika. (m.) mahākīpavāsī.
contingency
(f.) anapekkhitasiddhi.
contingent
(adj.; n.) avinicchita; aniyamita.
contingently
(adv.) aniyatākārena.
continuable
(adj.) pavattanaraha.
continual continuous
(adj.) avicchinna; nibaddha; nirantara.
continuance continuation
(m.) aviccheda; anuppabandha. (f.) santati; pavatti.
continuator
(m.) pavattaka; pavattāpaka.
continue
(v.t.) anuppavatteti; anuppabandheti. (pp.) anupavattita; anuppabandhita. (v.i.) pavattati; vattati. (pp.) pavatta.
continuum
(m) avicchinnapavaha.
contort
(v.t.) akuñceti; vyāvaṭṭeti. (pp.) akuñcita; vyāvaṭṭita.
contortion
(nt.) ākuñcana; ākuñcitatta.
contour
(nt.) bāhirasaṇṭhāna. (f.) bhājakalekhā. (v.t.) rekhāhi aṅketi. (pp.) rekhaṅkita.
contra
(prep.) paṭi.
contraband
(n.) guttabhaṇḍaharaṇa. (adj.) theyyena nīyamāna.
contrabandist
(m.) guttabhaṇḍahārī.
contraceptive
(adj.) gabbhanāsaka.
contract
(m.) paṭiññātakammanta. (v.t.) saṅkoceti; saṃharati; saṅkhipati. (pp.) saṅkocita; saṃhaṭa; saṅkhitta. (v.i.) mithupaṭiññaṃ karoti; saṅkucati. (pp.) katamithupaṭiñña; saṅkucita.
contract a debt
iṇaṃ gaṇhati.
contract a disease
rogī bhavati.
contract a friendship
mittasanthavaṃ karoti.
contraction
(m.) saṅkoca. (nt.) saṃharaṇa; saṅkhipana.
contractor
(m.) saṅkocaka; paṭiññāsādhaka.
contradict
(v.t.) paṭikkhipati; paccakkhāti; virujjhati. (pp.) paṭikkhitta; paccakkhāta; viruddha.
contradiction
(nt.) paccakkhāna; vesamma. (m.) paṭisedha virodha. (f.) vipakkhatā.
contradictious
(adj.) vipakkhapakatika.
contradictorily
(adv.) paṭilomākārena.
contradictoriness
(f.) viruddhatā; visamatā.
contradictory
) pubbāparaviruddha.
contradistinction
(f.) paṭiviruddhatā. (nt.) visabhāgalakkhaṇa.
contradistinguish
(v.t.) visabhagattena viseseti. (pp.) visisita.
contraposition
(m.) virodha. (nt.) vesamma.
contraption
(m.) tāvakālika-upāya.
contrariety
(f.) vipakkhatā.
contrarious
(adj.) viruddha.
contrariwise
(adv.) viruddhākārena; paṭilomato.
contrary
(adj.) vipakkha; paṭi;akkha. (m.) virodha
on the contrary
(ind.) tappaṭipakkhato.
contrast
(m.) visesa; bheda. (nt.) vesamma. (v.t.) antaraṃ or vesammaṃ dasseti. (v.t.) vibhijjati. (pp.) dassitantara; vibhinna.
contravene
(v.t.) ullaṅgheti; atikkamati; nisedheti. (pp.) ullaṅghita; atikkanta; nisedhita.
contravention
(nt.) ullaṅghana (m.) vītikkama; nisedha.
contribute
(v.t.) chandakaṃ deti; upatthambheti. (pp.) dinnachandaka; upatthambhita.
contribution
(nt.) sakabhāgadāna.
contributive contributory
(adj.) upatthambhaka; saṃvaḍḍhaka.
contributor
(m.) bhāgadāyaka; upkāraka.
contrite
(adj.) vippaṭisārī; anutāpahata.
contrition
(nt.) kukkucca. (m.) pacchātāpa; vippaṭisāra.
contrivance
(m.) payoga; upāya; upakkhama. (f.) upāyacintā.
contrive
(v.t.) payojeti; parikappeti. (pp.) payojita; parikappita.
contriver
(m.) upāyacintaka.
control
(v.t.) dameti; saṃyameti; pāleti. (pp.) damita; saṃyamita; pālita. (m) dama; saṃyama. (nt.) vasavattana
difficult to control
(adj.) duddamaya; dunniggayha.
controllable
(adj.) dametabba; vineyya.
controller
(m.) pālaka; vasavattaka.
controller of revenues
(m.) rāsivaḍḍhakāmacca.
controversial
(adj.) vivādavisayaka.
controversialist
(m.) vādakāmī; vivādī.
controversy
(m.) vivāda.
controvert
(v.t.) vivadati; nirākaroti; mataṃ khaṇḍeti. (pp.) vivadita; nirākata; khaṇḍitamata.
controvertible
(adj.) khaṇḍanīya.
contumacious
(adj.) avidheyya; anassava; dubbaca.
contumaciousness
(f.) dovacassatā; anassavatā.
contumacy
(nt.) dovacassa; anassavatta.
contumelious
(adj.) avamaññānasīla; uddhata.
contumely
(m.) avamāna. (f.) avaññā. (n.) paribhava.
contuse
(v.t.) antokhataṃ karoti. (pp.) antokhata.
contusion
(nt.) tacavidāraṇarahita-paharaṇa.
conundrum
(f.) paheḷikā. (m.) gūḷhapañha.
convalesce
(v.i.) gelaññā vuṭṭhāti; ārogyaṃ labhati. (pp.) gelaññā vuṭṭhita; laddhārogya.
convalescence
(m.) rogūpasama.
convalescent
(adj.) aciravuṭṭhitagelañña.
convection
(nt.) tejoharaṇa.
convene
(v.t.) sammileti; sannipāteti; adhikaraṇaṃ āṇāpeti. (v.i.) sannipatati. (pp.) sammilita; sannipātita; adhikaraṇaṃ āṇāpita; sannipatita.
convenience
(f.) anucchavikatā. (m.) phāsuvihāra.
convenient
(adj.) sukhakara; phāsuka; anucchavika.
conveniently
(adv.) yathāphāsukaṃ; yathākāmaṃ.
convent
(m.) assama; paribbājikārāma.
convention
(f.) sammuti; sabhā; niyojitaparisā.
converge
(v.i.) saṅgacchati; ekattha samosarati. (pp.) saṅgata; ekattha samasaṭa.
convergence
(nt.) samosaraṇa. (m.) samavāya.
convergent
(adj.) samosaramāna.
converging
(adj.) samosaramāna.
conversance
(m.) paricaya. (f.) katahatthatā. (nt.) pāṭava; nepuñña.
conversancy
(m.) paricaya. (f.) katahatthatā. (nt.) pāṭava; nepuñña.
conversant
(adj.) nipuṇa; paṭu; kovida.
conversation
(m.) sallāpa. (nt.) sambhāsana.
conversational
(adj.) sākacchāyatta.
converse
(adj.) paṭiviruddha; viparīta. (v.i.) sallapati; sambhāsati. (pp.) sallapita; sambhāsita. (f.) desanā; sākacchā.
conversely
(adv.) vipariyāyena; viruddhākārena.
conversion
(nt.) viparivattana. (nt.) parasamayagahaṇa.
convert
(v.t.) parivatteti; aññathā karoti. (v.i.) viparivattati. (pp.) parivattita; aññathā kata.
convertibility
(f.) viparivattanīyatā.
convertible
(adj.) viparivattya.
convex
(adj.) kummapiṭṭākāra.
convey
(v.t.) harati; neti; pāpeti. (pp.) haṭa; nīta; pāpita.
conveyance
(nt.) yāna; vāhana; haraṇa; nayana; pāpaṇa; niyyātana.
conveyancer
(m.) samappaṇalekhanādhikārī.
convict
(v.t.) vadhaṃ pāpeti ; vajjepatiṭṭhāpeti. (pp.) vadhaṃ pāpita; vajjepatiṭṭhāpita. (n.) aparādhī; vadhāraha; daṇḍanāraha.
conviction
(nt.) vaṇḍaniyamana; sakapaṭikhāṇa.
convince
(v.t.) saddahāpeti; bodheti. (pp.) saddahāpita; bodhita.
convinced
(adj.) jātanicchaya; chinnasaṃsaya.
convincing
(adj.) viññāpaka; avabodhaka.
convincingly
(adv.) vissāsajanakattena.
convivial
(adj.) ussavākā-yutta
convocation
(f.) sākacchāsabhā; saṅgiti. (nt.) sannipātana.
convocational
(adj.) sākacchāsa hāyatta.
convoke
(v.t.) sannipāteti; samavheti; (pp.) sannipātita; samavhita.
convolute
(adj.) āvalībhūta. (f.) āvalī.
convolve
(v.t.) āvaṭṭeti paḷiveṭheti. (pp.) āvaṭṭita; paḷiveṭhita.
convoy
(nt.) ārakkha; rakkhitanāvāsamūha. (v.t.) rakkhanattham anugacchati. (pp.) rakkhanattham anugata.
convulse
(v.t.) khobheti; kampeti; cāleti. (pp.) khobhita; kampita; cālita.
convulsion
(m.) saṅkhobha. (f.) kampā. (nt.) calana.
convulsive
(adj.) kampajanaka.
coo
(v.i.) kūjati. (pp.) kūjita.
cooing
(nt.) kūjana (adj.) kūjamāna.
cook
(n.) sūda; rasaka; sūpika. (v.t.) pacati; randheti. (pp.) pakka or pacita; randhita.
cooker
(nt.) sūpasattha. (f.) pākavijjā.
cooking
(nt.) pacana. (m.) pāka. (adj.) pacanta.
cool
(nt.) sīta. (adj.) sītala; sītibhūta; upasanta; avikkhitta. (v.t.) sītalīkaroti; nibbāpeti. (v.i.) sītalībhavati; nibbāti; upasammati. (pp.) sītalīkata; nibbāpita; sītalībhūta; nibbuta; upasanta.
cooler
(nt.) sītalīkarabhājana.
coolheaded
(adj.) akkhobha; acala.
coolie
(m.) bhataka.
cooling
(adj.) sītikara; tāpahara; nibbāpaka.
coolness
(nt.) sītalatta.
coon
(m.) saṭha.
coop
(v.t.) pañjare pakkhipati. (pp.) pañjare pakkhita.
cooper
(m.) kosakāraka. (v.t.) bhaṇḍāvaraṇāni sampādeti.
cooperage
(nt.) āvaraṇasampādana.
cope
) abhibhavati; abhimaddati. (pp.) abhibhūta; abhimaddita.
copious
(adj.) bahula; pacura; pahūta; vipula.
copiously
(adv.) yebhuyyena; bahuso; bahulākārena.
copiousness
(nt.) bāhulla; pahūtatta.
copper
(nt.) tamba; tambaloha.
copper-coin
(m.) lohamāsaka
copperplate
(nt.) tambapaṭṭa.
coppersmith
(m.) lohakāra.
copperware
(nt.) lohabhaṇḍa.
coppery
(adj.) tambavaṇṇa; tambamissa.
copra
(f.) sukkha-nāḷikeramiñjā.
copula
(nt.) sandhāna.
copulate
(v.i.) saṃvasati; methunam abhiyuñjati. (pp.) saṃvuttha; methunābhiyutta.
copulation
(nt.) methuna. (m.) saṃvāsa. (f.) dvayandvayasamāpatti.
copulative
(adj.) methunāyatta; sambandhakara.
copy
(f.) lipiputtikā; paṭilekhā. (nt.) anukaraṇa; paṭirūpaka. (v.t.) paṭilikhati; puttikaṃ karoti. (pp.) paṭilikhita; puttikākata.
copyist
(m.) lipikāra; anukārī.
copyright
(m.) muddāpaṇādhikāra.
coquetry
(m.) hāva. (f.) līlā; vilāsitā. (nt.) kutta.
coquette
(v.t.) hāvaṃ or vilāsaṃ dasseti; vilasati. (pp.) dassitahāva; vilasita.
coquettee
(f.) vilāsinī.
coquettish
(adj.) hāvayutta.
coquettishly
(adv.) vilāsitāya.
coral
(nt.) pavāḷa.
coral tree
(m.) koviḷāra; pāricchattaka.
coralline
(adj.) pavāḷaratta.
coralloid
(adj.) pavālasadisa.
corbel
(f.) bhittiniggati. (v.t.) bhittiniggamanāni māpeti.
corbie
(m.) kākola; vanakāka.
cord
(m.) tantu; guṇa. (nt.) tanta.
cord of a lute
(f.) vīṇātanti. (v.t.) bandhati. (pp.) baddha.
cordage
(m.) bandhaka-rajjusamūha.
cordate
(adj.) hadayasaṇṭhāna.
corded
(adj.) rajjubaddha.
cordial
(adj.) vallabha; sambhatta; daḷhasohajja; rucikara; jaṭharadīpaka. (nt.) dīpakabhesajja.
cordiality
(nt.) sohajja; sakhya; susīlatta.
cordially
(adv.) suhadatāya; vallabhattena.
cordon
(f.) rakkhakāvali. (nt.) rājadattiya-pāmaṅga.
core
(f.) miñjā. (m.) antobhāga. (v.t.) miñjam apaneti. (pp.) apanītamiñja.
corelative
(adj.) aññoññasambandha.
corf
(nt.) mahāpiṭaka.
coriander
(nt.) dhaniya.
cork
(nt.) nāḷikāpidhāna. (f.) thakanakākaḍḍhanī.
corky
(adj.) niratthaka; appaggha.
cormorant
(m.) udakakāka.
corn
(nt.) dhañña; sassa. (m.) cammaphoṭa. (v.t.) saṃrakkhati. (pp.) saṃrakkhita
growing corn
(nt.) kiṭṭha.
cornea
(nt.) akkhisukkamaṇḍala.
corneous
(adj.) siṅgasadisa; siṅgayutta.
corner
(m.) koṇa. (nt.) kaṇṇa. (v.t.) koṇaṃ māpeti; paṇiyāni pāleti.
corner of the eye
(m.) apāṅga.
cornerstone
(f.) koṇasilā.
cornet
(m.) kāhala.
cornflour
(nt.) dhaññapiṭṭha.
cornice
(m.) bhittisīsālaṅkāra.
cornmeasure
(f.) nāḷi.
cornuted
(adj.) siṅgayutta.
corny
(adj.) dhaññābahula.
corollary
(m.) upasiddhanta.
corona
(nt.) raṃsimaṇḍala. (f.) raṃsimālā.
coronal
(nt.) sīsābharaṇa sekharra; makuṭa. (adj.) muddhāyatta.
coronation
(nt.) kirīṭapilandhana; makuṭabandhana; chattamaṅgala. (m.) rajjābhiseka.
coroner
(m.) akālamata-vīmaṃsaka.
coronet
(nt.) khuddakakirīṭa.
coronoid
(adj.) kākatuṇḍasadisa.
corporal
(adj.) sārīrika; sarīrāyatta. (m.) upagumbādhikārī.
corporality
(nt.) kāyikatta; rūpatta.
corporate
(adj.) saṃsaṭṭha.
corporately
(adv) gaṇabaddhavasena.
corporation
(f.) senī. (m.) pūga; gaṇabandha.
corporative
(adj.) pūgāyatta.
corporator
(m.) senika.
corporeal
(adj.) sasarīra; dehasita; kāyasamaṅgī.
corporeality
(f.) dehasamaṅgitā.
corporeally
(adv.) sarīren'eva.
corps
(nt.) senādala.
corpse
(m.) chava. (nt.) matakalebara.
corpulency
(nt.) thūlatta; pīvaratta.
corpulent
(adj.) pīvara; thullasarīra.
corpus
(m.) nītikkhandha.
corpuscle
(m.) laṇa; lava; lesa.
corral
(m.) vaja. (nt.) pasurodhanaṭṭhāna.
correct
(adj.) niddosa; avitatha; anavajja. (v.t.) sodheti; dosam apaneti; ovakati; tajjeti. (pp.) sodhita; apanītadosa; ovadita; tajjita.
correction
(nt.) niddosīkaraṇa; sodhana; anusāsana.
corrective
(adj.) saṃsodhaka; paṭikara; suppathagamaka.
correctly
(adv.) avitathaṃ; yathātathaṃ.
correctness
(f.) anavajjatā; akalaṅkatā; tathanavajjatā; akalaṅkatā; tathatā
corrector
(m.) saṃsodhaka; yathāmaggapaṭipādaka.
correlate
(m.) aññamaññāsambandhī. (v.i.) sambandhībhavati.
correlation
(m.) aññoññasambandha.
correlative
(adj.) itarītarasambandhaka.
correspond
(v.i.) saṃsandīyati; ghaṭīyati; sandesavinimayaṃ karoti. (pp.) saṃsandita; ghaṭita; katasandesavinimaya.
correspondence
(f.) anukūlatā; sadisatā. (m.) sandesavinimaya.
correspondent
(m.) sandesapesaka. (adj.) saṃsandiyamāna.
corresponding
(adj.) ghaṭīyamāna.
corridor
(m.) antarāpatha; upari-channa-magga.
corrigendum
(m.) pamādadosa. (nt.) sodhyaṭṭhāna.
corrigible
(adj.) damanakkhama; vineyya.
corrival
(m.) paṭiyogī.
corroborate
(v.t.) daḷhayati; samattheti. (pp.) daḷhita; samatthita.
corroborative corroboratory
(adj.) daḷhattakara.
corrode
(v.t.) anukkamena vināseti. (pp.) anukkamena vināsita.
corrosion
(nt.) anupubbavilayana.
corrosive
(adj.) nāsaka; vilīyāpaka.
corrugate
(v.i.) valiṃ gaṇhāti. (v.t.) valiṃ gaṇhāpeti; valiyo uṭṭhāpeti. (pp.) valiggahita; valiṃ gaṇhāpita; uṭṭhāpitavali.
corrugator
(m.) bhamusaṅkocaka.
corrupt
(v.t.) dūseti; kalusayati. (pp.) dūsita; kalusita. (v.i.) dussati; kilissati; pūtibhavati. (pp.) duṭṭha; kiliṭṭha; pūtibhūta. (adj.) vyāpanna; malina.
corrupter
(m.) dūsaka; lañcadāyī.
corruptible
(adj.) dūsanakkhama.
corruption
(nt.) dūsana; kalusīkaraṇa; kilissana. (m.) pūtibhāva.
corruptive
(adj.) dūsanakara.
corruptly
(adv.) duṭṭhākārena.
corruptness
(nt.) duṭṭhatta; dūsitatta.
corset
(f.) saṅkaccikā.
corslet
(m.) uracchada.
cortege
(m.) parivāra. (f.) mikaparisā.
cortex
(m.) taca. (nt.) bāhiramatthaluṅga.
cortical
(adj.) tacāyatta.
coruscate
(v.t.) vipphāreti. (pp.) vipphārita.
coruscation
(nt.) vipphuraṇa.
corvine
(adj.) kākasadisa; kākāyatta.
coryza
(m.) pināsa.
cosily
(adv.) yathāphāsukam.
cosmetic
(m.) aṅgarāga. (nt.) gandhavilepana.
cosmetical
(adj.) aṅgarāgāyatta.
cosmogony
(ff.) lokanimmāṇavijjā.
cosmography
(f.) lokavaṇṇanā.
cosmopolite
(adj.; n.) jātyantarabhedarahita; sabbalokika.
cosmorama
(n.) akhiladesa-dassaka.
cosmos
(f.) lokadhātu.
cosset
(v.t.) lāleti. (pp.) lālita.
cost
(m.) aggha; vaya; paribbaya. (v.i.) agghati.
costless
(adj.) appaggha.
costliness
(f.) mahagghatā.
costly
(adj.) mahaggha.
costume
(m.) acchādanavidhi; vesa; acchādanavisesa.
cosy
(adj.) sukhāvaha.
cot
(f.) dārakadolā. (m.) dolāmañca. (f.) kuṭi.
cote
(m.) vaja. (f.) pasukuṭi.
coterie
(f.) senī.
cottage
(f.) kuṭi; paṇṇasālā.
cotton
(nt.) picu; tūla. (m.) kappāsa.
cotton cloth
(nt.) kappāsika.
cotton mattress
(f.) tūlikā.
cotton-plant
(f.) kappāsī.
couch
(m.) pallaṅka; mañcaka. (v.i.) seti. (v.t.) sayāpeti; sanniveseti. (pp.) sayita; sayāpita; sannivesita.
couchant
(adj.) sannisinna.
cough
(nt.) ukkāsana. (v.i.) ukkāsati. (pp.) ukkāsita.
council
(f.) vidhāyakasabhā
district council
(f.) rājamantisabhā.
council chamber
(f.) mantaṇasabhā. (-sālā).
councillor
(m.) mantī; amacca.
counsel
(f.) mantaṇā; vicāraṇā. (m.) upadesa; upadesaka. (v.t.) upadisati; anusāsati. (pp.) upadiṭṭha; anusiṭṭha.
counsellor
(m.) upadesasa; nītividū.
count
(f.) gaṇanā; saṅkhyā. (m.) seṭṭhī. (v.t.) gaṇeti; saṅkaleti. (v.i.) gaṇīyati. (pp.) gaṇita; saṅkalita.
countenance
(nt.) vadana; ānana. (m.) mukhavaṇṇa. (v.t.) anuggaṇhāti; upathambheti. (pp.) anuggahita; upathambhita.
counter
(m.) gaṇanāpheka; gaṇaka. (adj.) viruddha; paṭiloma. (adv.) paṭiloma; paṭiviruddhaṃ.
counter evidence
(m.) viruddhaṃ sakkhī.
counter fire
(m.) paṭaggi.
counter message
(nt.) paṭisāsana.
counter-attraction
(nt.) paccākaḍḍhana.
counter-claim
(m.) paccabhiyoga. (f.) viruddhāyācanā.
counteract
(v.t.) nisedheti; nivāreti; bādheti. (pp.) nisedhita; nivārita; bādhita.
counteraction
(f.) paṭiriyā. (nt.) nivāraṇa. (m.) nisedha.
counterbalance
(m.) samabhāra. (v.t.) samabhārīkaroti. (pp.) samabhārīkata.
counterblast
(m.) adhikavirodha.
counterbuff
(m.) paṭighāra.
counterchange
(v.t.) vinimeti. (pp.) vinimita.
countercharge
(f.) paṭicodanā.
countercheck
(m.) paṭirokha.
countercurrent
(m.) paṭicota.
counterfeit
(adj.; n.) kittimi; patirūpaka; kūṭa. (v.t.) kittimaṃ karoti; vañceti; micchā dasseti. (pp.) vañcita; micchā dassita.
counterfeiter
(m.) nekatika; vañcaka; patāreka.
counterfoil
(m.) paṭipotthaka; itarakoṭṭhāsa.
countermand
(v.t.) paṭiavhāti; paccādisati. (pp.) paṭiavhāta; paccādiṭṭha.
countermarch
(n.) paṭidisāgamana. (v.i.) paṭidisaṃ abhiyāti. (pp.) paṭidisaṃ abhiyāta.
countermark
(nt.) atireka-lañchana.
counterpane
(nt.) paccatharaṇa; pārupaṇa.
counterpart
(f.) paṭima; samānalipi. (nt.) paṭibimba.
counterplea
(nt.) paccuttara.
counterplot
(nt.) paṭikumantaṇa. (m.) viruddhopāya. (v.t.) viruddhopāyaṃ yojeti.
counterpoise
(v.t.) samabhāraṃ karoti. (pp.) samabhārakata.
countersign
(nt.) abhiññāṇa. (f.) abhiññāṇavācā. (v.t.) puna hatthalañchanaṃ ṭhapeti.
countervail
(v.t.) tulyabhāraṃ karoti. (pp.) tulyabhārakata.
counterwork
(nt.) viruddhakicca. (v.t.) bādheti; nisedheti. (pp.) bādhita; nisedhita.
countess
(f.) seṭṭhijāyā.
countless
(adj.) asaṅkheyya; gaṇanātīta.
countrified
(adj.) gāmika; jānapadika.
country
(nt.) raṭṭha; vijita. (m.) desa.
country folk
(m.) jānapadika.
country man
(m.) raṭṭhavāsī; saraṭṭhika; sadesika.
countryside
(m.) paccanta.
county
(nt.) desamaṇḍala.
county council
(f.) maṇḍalikasabhā.
coup
(nt.) anapekkhita or sahasāgata-parivattana.
couple
(nt.) yuga; yugala; yamaka; dvanda; mithuna. (v.t.) saṃyojeti; samāgameti. (v.i.) saṃvasati; methunam abhiyuñjati. (pp.) saṃyojita; samāgamita; saṃvuttha; methunam abhiyutta.
couplet
(nt.) gāthāpadadvaya.
coupling
(nt.) sandhāna. (m.) saṃvāsa; methunābhiyoga.
coupon
(f.) salākā.
courage
(nt.) viriya. (f.) dhiti; abhīrutā. (m.) parakkama.
courageous
(adj.) sūra; vīra; dhitimantu; viriyavantu.
courageously
(adv.) savikkamaṃ.
courageousness
(nt.) sūratta; vīratta.
courier
(m.) dūta; sandesahara.
course
(f.) gati. (m.) anvaya; patha; kama; vidhi; ācāra. (v.t.) anubandhati; anudhāvati. (v.i.) dhāvati. (pp.) anubaddha; anudhāvita; dhāvita
a woman in course
(m.) kupatha. (f.) micchāpaaṭipadā.
course of action
(m.) kriyavidhi. (f.) paṭipatti.
course of study
(m.) sikkhāmagga.
courser
(m.) javanassa.
court
(nt.) aṅgaṇa; ājīra.
court favour
(m.) rājappasāda.
court musician
(m.) vetālika.
court of a king
(nt.) rājamandira. (f.) rājasabhā. (v.t.) anurañjeti; ārādheti. (pp.) anurañjita; ārādhita.
court of justice
(nt.) adhikaraṇamaṇḍala.
court-martial
(nt.) yuddhādhikaraṇa.
courteous
(adj.) vinīta; piyaṃvada.
courteously
(adv.) savinayaṃ; sānunayaṃ.
courteousness
(nt.) vinītatta.
courtesy
(nt.) sosīlya; vinītatta. (m.) gārava.
by courtesy
anuggahena.
courtier
(m.) rājavallabha; rājapārisajja.
courtliness
(f.) uttamappakati.
courtly
(adj.) vinīta; poriya; sabbha; cāṭukara.
courtship
(nt.) pemabandhana.
courtyard
(nt.) aṅgaṇa.
cousin
cūlapituputta. in case of their daughters add dhītu instead of putta.
cove
(f.) khuddakaloṇī. (m.) channapatha. (v.t.) anto nāmeti; addhamaṇḍalākāraṃ karoti.
covenant
(m.) paṭissava. (nt.) paṭiññāpaṇa. (v.t.) saṅgaraṃ or paṭissavaṃ karoti. (pp.) katasaṅgara; katapaṭissava.
covenantee
(m.) paṭiññālābhī.
covenantor
(m.) paṭiññādāyī.
Coventry
(nt.) sahayogavajjana.
cover
(nt.) āvaraṇa; chādana; attharaṇa. (m.) chada; santhara. (v.t.) chādeti; āvarati; saṃvarati; pacchādeti. (pp.) channa; āvaṭa; saṃvaṭa; pacchanna.
covering
(nt.) pidhāna; āvaraṇa.
covering over
(nt.) oguṇṭhana; pariyonahana.
coverlet
(nt.) khuddakattharaṇa.
covert
(nt.) nilīyanaṭṭhāna. (adj.) gutta; paṭicchanna.
coverture
(nt.) pidhāna; āvaraṇa. (f.) ārakkhā.
covet
(v.t.) anugijjhati; abhijjhāyati. (pp.) anugiddha.
covetous
(adj.) lolupa; giddha; luddha.
covetously
(adv.) luddhākārena.
covetousness
(f.) giddhi; lolatā; abhijjhā. (m.) gedha.
covey
(m.) patakagaṇa.
covin
(nt.) kumantaṇa.
covinous
(adj.) vañcaka.
cow
(f.) gāvī; dhenu. (v.t.) santajjeti. (pp.) santajjita.
cow-dung
(nt.) gomaya.
cow-pen
(nt.) goṭṭha; gokula. (m.) vaja.
coward
(adj.; n.) adhīra; bhīruka;
cowardice
(f.) bhīrukatā; kātaratā.
cowardly
(adj.) bhāyanasīla.
cowboy
(m.) gopa-dāraka.
cowherd
(m.) gopāla.
cowkeeping
(f.) gorakkhā.
cowl
(nt.) sīsāvaraṇa.
cowrie
(f.) sippikā; kākaṇikā. (m.) varāṭaka.
cowshed
(nt.) goṭṭha; gokula. (m.) vaja.
coxcomb
(m.) vikatthaka; uddhatākāra.
coxcombry
(nt.) vikatthana; uddhacca. (m.) ahaṅkāra.
coy
(adj.) salajja; hirimana; mitavacana.
coyly
(adv.) salajjaṃ.
coyness
(f.) lajjā.
cozen
(v.t.) vañceti; patāreti. (pp.) vañcita; patārita.
crab
(m.) kuḷīra; kakkaṭa.
crabbed
(adj.) kakkasa; pharusa.
crabbily
(adv.) niṭṭhuraṃ.
crabbiness
(nt.) kakkasatta.
crack
(v.t.) bhindati; khaṇḍeti. (pp.) bhinna; khaṇḍita. (v.i.) bhijjati; phalati; unnadati. (pp.) bhinna; phalita. (nt.) vivara; phulla. (m.) mahārava.
cracker
(m.) unnādaka.
crackle
(v.i.) paṭapaṭāyati. (nt.) paṭapaṭāyana.
cracksman
(m.) sandhicchedakacora.
cracky
(adj.) vivarapuṇṇa; kadariya.
cradle
(f.) dārakadolā. (v.t.) dolāyaṃ sayāpeti. (pp.) dolāyaṃ sayāpita.
craft
(nt.) sāṭheyya; pāṭava; nepuñña; sippa. (f.) kalā; taraṇī
craft for craft
saṭhassasāṭheyyaṃ.
craftily
(adv.) saṭhena.
craftiness
(nt.) sāṭheyya.
craftsman
(m.) sippī.
crafty
(adj.) saṭha; vañcanika.
crag
(nt.) visama-kūṭā or taṭa.
craggy
(adj.) visamakūṭayutta.
cram
(v.t.) atimattaṃ pūreti. (v.i.) atimattam ajjhoharati. (pp.) atimattapūrita; atimattam ajjhohaṭa.
crammer
(m.) atimattabhojī.
cramp
(v.t.) saṅkoceti; sambādheti. (pp.) saṅkocita; sambādhita. (adj.) saṅkucita; dubbiññeyya. (m.) saṅkoca; sambandhaka.
crane
(m.) baka. (n.t.) bhārubbāhaka-yanta. (v.t.) yantena ussāpeti; gīvaṃ pasāreti. (pp.) yantena ussāpita; pasāritagīva
brown crane
(f.) balākā.
cranial
(adj.) sīsakapālāyatta.
cranium
(m.) sīsakaṭāha.
crank
(adj.) dubbala; cañcala. (m.) capala.
crankle
(v.i.) ito tato namati. ubhato āvaṭṭati. (pp.) ito tato nanata; ubhato āvaṭṭita.
cranky
(adj.) athiravuttī; cañcala; bavhāvaṭṭa.
cranny
(nt.) randha; vivara.
crapulence
(m.) madaccayaroga.
crapulent
(adj.) madaccayābhibhūta.
crapulous
(adj.) madaccayābhibhūta.
crash
(nt.) bhijjana. (m.) mahārava. (v.t.) cuṇṇeti; khaṇḍeti. (v.i.) bhijjati; khaṇḍīyati. (pp.) cuṇṇita; khaṇḍita; bhinna; khaṇḍita.
crass
(adj.) thūla; oḷārika; ghana.
crassitude
(nt.) oḷārikatta.
crassness
(m.) thūlatta; ghanatta.
cratch
(f.) pasu-ghāsadoṇi.
crater
(m.) narakāvāṭa.
cravat
(nt.) gīvāveṭhana.
crave
(v.t.) kāmeti; gijjhati; abhijjhāyati. (v.i.) abhiyācati. (pp.) kāmita; giddha; abhiyācita.
craven
(adj.) dīna; kātara.
craving
(f.) taṇhā; nikanti; abhijjhā.
snare of craving
(f.) bhavanetti. (m.) taṇhāpāsa.
crawl
(v.i.) saṃsappati. (pp.) saṃsappita.
crawling
(f.) saṃsappanā.
crayon
(f.) sitthavaṭṭikā; sudhātūlikā.
craze
(m.) cittavibbhama. (v.t.) ummādeti; cittaṃ vikkhipati; phullāni uppādeti. (pp.) ummādita; vikkhittacitta; uppāditaphulla.
crazily
(adv.) ummattākārena.
crazy
(adj.) dubbala; khittacitta; capala; dugghaṭita.
creak
(m.) kiri-kirisadda. (v.i.) kirikirāyati.
cream
(nt.) dadhimaṇḍa; matthu. (m.) sāra; sāraṃsa. (v.t.) dadhisāram apaneti; sāraṃsaṃ gaṇhāti. (pp.) apanīta-sāra; gahitasāraṃsa.
creamcoloured
(adj.) setapīta.
creamer
(nt.) matthubhājana.
creamery
(f.) nonitasālā.
creamy
(adj.) matthuvaṇṇṇa.
create
(v.t.) māpeti; nimmiṇāti; pātukaroti. (pp.) māpita; nimmita; pātukata.
creation
(nt.) māpana; nimmaṇā.
creative
(adj.) uppādaka; māpaka.
creator
(m.) nimmātu; vidhātu; issara.
creatorship
(nt.) māpakatta; brahmatta.
creature
(m.) satta; pāṇī; dehī; jīvī.
credence
(m.) vissāsa.
credential
(nt.; plu.) saddheyyapaṇṇa. (nt.) pamāṇapaṇṇa.
credibility
(f.) vissasitabbatā; saddheyyatā.
credible
(adj.) saddheyya; paccayika.
credit
(m.) vissāsa. (f.) pasaṃsā; thuti. (nt.) iṇadāna. (v.t.) vissasati; saddahati. (pp.) vissattha; saddahita.
creditable
(adj.) pasaṃsiya; saddheyya.
creditably
(adv.) pasatthākārena.
creditor
(m.) iṇasāmī.
credulous
(adj.) saddhahanasīla; avisaṅkī.
creed
(f.) diṭṭhi; laddhi.
creek
(f.) samuddasākhā; sākhānadī.
creel
(f.) macchapacchi.
creep
(v.i.) saṃsappati; sanikaṃ pavisati. (pp.) saṃsappita; sanikaṃ paviṭṭha.
creeper
(m.) saṃsappaka. (f.) latā; valli.
creeping
(nt.) sappana.
creeping animal
(m.) uraga; dīghajātika.
creepy
(adj.) lomahaṃsajanaka.
creese
(f.) chūrikā.
cremate
(v.t.) jhāpeti; dahati. (pp.) jhāpita; dahita.
cremation
(nt.) jhāpana; ādahana.
crematorium
(nt.) ālāhanaṭṭhāna. (f.) chavadahanasālā.
crematory
(nt.) ālāhanaṭṭhāna. (f.) chavadahanasālā.
crenate
(adj.) passe dantayutta.
crenellate
(v.t.) vijjhanatthāya chiddasahitaṃ daroti.
crepitate
(v.i.) cicciṭāyati.
crepuscular
(adj.) aruṇālokāyatta.
crescent
(m.) navacanda.
crescent shaped
(adj.) navacandākāra.
cress
(f.) sākajāti.
cresset
(f.) dīpagghikā.
crest
(f.) sikhā; cūḷā. (nt.) sekhara. (m.) avataṃsa. (v.t.) sikharayuttaṃ karoti.
crestfallen
(adj.) maṅkubhūta; pattakkhandha.
crestgem
(m.) cūḷāmaṇi; siromaṇi.
crestjewel
(m.) cūḷāmaṇi; siromaṇi.
cretaceous
(adj.) sudhāsadisa.
crevice
(nt.) randha; vivara; chiddha.
crew
(m.) nāvikagaṇa.
crib
(f.) kuṭikā; dārakakuṭi. (nt.) kumiṇa. (v.t.) sambādhe ṭhapeti; theyyena anulipiṃ gaṇhāti.
cribriform
(adj.) khuddaka-chiddayutta.
cricket
(f.) cīrikā; kandukakīḷā. (v.i.) kandukena kīḷati.
cricket-ball
(m.) kanduka; bheṇḍuka.
cricketer
(m.) kandukakīḷaka.
crier
(m.) ugghosaka.
crime
(m.) aparādha; kibbisa.
crimeless
(adj.) niraparādha.
criminal
(adj.) aparādhāyatta; daṇḍanāraha. (m.) aparādhī; āgucārī.
criminal law
(f.) daṇḍanīti.
criminally
(adv.) sāhasikena.
criminate
(v.t.) vadhayoggaṃ karoti; dosam āropeti. (pp.) vadhayoggakata; āropitadosa.
crimination
(f.) aparādhacodanā. (nt.) dosāropaṇa.
criminative
(adj.) aparādhadīpaka; vajjadassaka.
criminatory
(adj.) aparādhadīpaka; vajjadassaka.
criminality
(f.) sāparādhitā.
criminology
(f.) aparādhaparikkhā.
crimp
(v.t.) valiṃ gaṇhāpeti; saṅkoceti. (pp.) valiggahita; saṅkocita.
crimson
(adj.) lohitavaṇṇa. (v.t.) rattavaṇṇena rañjeti. (pp.) rattavaṇṇenarañjita.
cringe
(m.) nipaccakara; atimattagārava. (v.i.) dāso viya paṇamati; nīcavuttī hoti.
crinite
(adj.) lomasa; lomabahula.
crinkle
(nt.) vyāvaṭṭa; veṭhana. (v.t.) veṭheti; vyāvaṭṭeti. (pp.) veṭhita; vyāvaṭṭita.
crinoline
(nt.) vālakambala.
cripple
(m.) paṅgula; pīṭhasappī. (v.t.) aṅgavikalaṃ karoti. (pp.) vikalaṅgīkata. (v.i.) khañjati.
cripplehood
(nt.) aṅgavikalatta.
crisis
(f.) sandehasamaya. (f.) timāvatthā.
crisp
(adj.) bhaṅgura; kuṇḍalāvaṭṭa. (v.t.) kuṇḍalayuttaṃ karoti. (v.i.) kuṇḍalī bhavati.
crispate
(adj.) kuñcitagga.
cristate
(adj.) sikhāyutta; cūḷī.
criterion
(nt.) nicchayalakkhaṇa; pamāṇadīpaka.
critic
(m.) vivecaka; guṇadosanirūpaka.
critical
(adj.) vicāraṇayutta; dosagavesi; bhāriya; samsayāvaha.
critically
(adv.) sukhumaṃ; savicāraṇaṃ.
criticise
(v.t.) viveceti; guṇadosaṃ vicāreti. (pp.) vivecita; vicāritaguṇadosa.
criticisms
(nt.) vivecana; guṇadosanirūpana.
critique
(f.) tattanirūpakalipi.
croak
(m.) maṇḍūkarava. (v.t.) vilapati. (v.i.) asubhaṃ sūceti.
croaker
(m.) asubhasūcaka.
croceate
(adj.) kuṅkumavaṇṇa.
crochet
(nt.) ganthita-vatthu. (v.t.) gantheti. (pp.) ganthita.
crock
(nt.) mattikābhājana. (m.) dandhapurisa; dubbalassa. (v.t.) dubbalīkaroti. (pp.) dubbalīkata.
crockery
(nt.) āmattika.
crocodile
(m.) kumbhīla; suṃsumāra.
croft
(nt.) dhuddaka-khetta.
crone
(f.) mahallikā.
crony
(m.) daḷhamitta.
crook
(f.) aṅkusa; ākaḍḍhanī. (m.) saṭha; dhutta. (v.t.) vañceti. (v.i.) onamati. (pp.) vañcita; onata.
crooked
(adj.) vaṅka; kuṭila; kuñcita.
crookedness
(nt.) vaṅkatta.
crop
(nt.) sassa; kasājaṭa; kesakappana. (v.t.) luṇāti; chindati; agge kappeti or chindati; vapati; phalam uppādeti. (pp.) luta; chinna; aggekappita; vapita; phalam uppāditaphala.
cropper
(m.) lāyaka; suphaladāyī.
cropsick
(n.) atibhojanātura.
crore
(f.) koṭi. (nt.) lakkhasata.
cross
(nt.) kākapadalakkhaṇa; siṅghāṭaka. (adj.) tiriyaṃ-ṭhita; paṭiviruddha; dummana. (v.t.) tarati; atikkamati; tiriyaṃ gacchati; paṭidisaṃ gacchati. (pp.) tiṇṇa; atikkanta; tiriyaṅgata.
cross-examine
(v.t.) virodhaṃ pucchati.
cross-eyed
(adj.) kekara.
cross-question
(f.) paṭipucchā. (v.t.) anupucchati. (pp.) anupuṭṭha.
crossaction
(f.) paṭicodanā.
crossbar
(m.) tulāsaṅghāṭa.
crossbeam
(m.) siṅghāṭakadhārī.
crossbreeding
(nt.) (pasūnaṃ) jātisaṅkalana.
crossing
(nt.) tiriyaṃ taraṇa; sammissaṇa.
crossless
(f.) asantuṭṭhatā.
crossly
(adv.) viruddhākārena.
crossroad
(nt.) caccara. (f.) maggasandhi.
crosswind
(m.) paṭilomavāta.
crosswise
(adv.) tiriyaṃ.
crostaceous
(adj.) kosayutta; kaṭhinattaca.
crouch
(v.i.) saṅkucitvā nisīdati. (pp.) saṅkucitvā nisinna.
croup
(m.) asa-nitamba; kumāra-galaroga.
crouton
(m.) jayapāla.
crow
(m.) kāka; kukkuṭarava. (v.i.) ravati; nadati. (pp.) ruta; nadita.
crow of a cock
(m.) kukkuṭarava.
crowd
(m.) samūha; samavāya; gaṇa. (v.i.) sannipatati. (v.t.) sambādheti. (pp.) sannipatita; sambādhita.
crowded
(adj.) janākiṇṇa; sambādha.
crown
(nt.) makuṭa; kirīṭa; sekhara; rajja; sikhā; cūḷā; sikhara; agga. (m.) moḷi.
crown of cash
(nt.) kahāpaṇa. (v.t.) abhisiñcati; dirīṭam āropeti; samāpeti; niṭṭhāpeti. (pp.) abhisitta; āropitakirīṭa; niṭṭhāpita.
crown of the head
(m.) muddhā; matthaka.
crown post
(m.) majjhimatthambha.
crown prince
(m.) yuvarāja.
crowned
(adj.) muddhābhisitta.
crownland
(f.) rajjāyattabhūmi.
crucible
(f.) mūsā.
crucifixion
(nt.) uttāsana.
crucify
(v.t.) siṅghāṭake uttāseti. (pp.) siṅghātake uttāsita.
crude
(adj.) apariṇata; aniṭṭhita; asakkaccakata.
crudely
(adv.) asakkaccaṃ.
crudeness
(nt.) apariṇatatta; asampuṇṇatta.
cruel
(adj.) durūra; niddaya; niṭṭhura; kakkhaḷa.
cruelly
(adv.) niddayaṃ; niṭṭhuraṃ.
cruelness
(nt.) kurūratta; niddayatta. (f.) vihiṃsā.
cruelty
(nt.) kurūratta; niddayatta. (f.) vihiṃsā.
cruise
(v.i.) nāvāya ito tato sañcarati.
cruiser
(f.) sañcāraka-yuddhanāvā.
crumb
(f.) sakalikā; khuddakakhaṇḍa. (v.t.) sakalikāhi āvarati. (pp.) sakalikāvaṭa.
crumble
(v.i.) palujjati; cuṇṇībhavati. (v.t.) cuṇṇeti. (pp.) palugga; cuṇṇibhūta; cuṇṇita.
crummy
(adj.) pīvara; abhirūpa.
crump
(adj.) khujja. (v.t.) daḷhaṃ ghaṭṭeti or khipati. (pp.) daḷhakhitta.
crunch
(v.t.) dantehi khaṇḍeti; pādehi sakkharā omaddati. (pp.) dantehi khaṇḍita; pādehi sakkharā omaddita. (m.) dharasadda.
crupper
(m.) assa-nitamba; pucchabanda.
crusade
(nt.) suddhadesīyayuddha.
crush
(nt.) sammaddana. (v.t.) sammaddati; sampīḷeti; pamaddati; vicuṇṇeti; abhimanthati. (pp.) sammaddita; sampīḷita; vicuṇṇita; abhimanthita.
crushing
(adj.) nimmathaka.
crust
(m.) bāhirataca; kaṭhinabhāga. (v.t.) tacena āvarati. (v.i.) kaṭhinībhavati. (pp.) tacenāvaṭa; kaṭhinībhūta.
crustacea
(m.) kosamaccha.
crusty
(adj.) daṭhina; thaddhāvaraṇa.
crutch
(m.) kacchayaṭṭhi; khañjādhāra.
crux
(nt.) gaṇṭhiṭṭhāna.
cry
(nt.) rodana; kandana; paridevana. (m.) rava; nāda. (v.i.) rodati; kandati; paridevati. (pp.) rodita; paridevita.
cry of alarm
(m.) virāva.
cry of an animal
(nt.) vassita.
cry of distress
(m.) virāva; vissara.
crying
(nt.) rodana. (adj.) rodanta; rodamāna.
crypt
(f.) bhūmiguhā.
cryptic
(f.) gūḷha; dubbiññeyya.
cryptography
(m.) guttalipividhi.
crystal
(nt.) phaḷika; sakkharā.
made of crystal
(adj.) phaḷīkamaya.
crystal of salt
(f.) loṇasakkarā.
crystalline
(adj.) phalikasadsisa.
crystallise
(v.t.) thāvaraṃ karoti; sakkharābhāvaṃ pāpeti. (pp.) thavarīkata; sakkharābhāvaṃ pāpita.
cub
(m.) potaka; chāpa.
cubage
(nt.) ghanaphala.
cube
(f.) caturassa-ghaṭikā.
cubical
(adj.) ghaṭikākāra.
cubicle
(nt.) khuddaka-sayanighara.
cubit
(m.) tarana; hattha; kukku.
cubital
(adj.) hatthāyatta.
cuboid
(adj.) ghaṭikāra.
cucumber
(f.) kakkārī. (nt.) elāḷuka.
cucurbit
(m.) alābu; lābu.
cud
(m.) romantha.
cuddle
(nt.) āliṅgana; upagūhana. (v.t.) āliṅgati; upagūhati; palissajati. (pp.) āliṅgita; upagūḷha; palissajita or palissaṭṭha.
cuddy
(m.) gadrabha.
cudgel
(m.) muggara; laguḷa. (v.t.) muggarena paharati. (pp.) muggarena pahaṭa.
cue
(nt.) iṇgita; saññāṇa. (f.) dhammillaveṇī.
cuff
(m.) muṭṭhippahāra; pāṇippahāra. (v.t.) paṇinā paharati. (pp.) pāṇinā pahaṭa.
cuirass
(m.) khandha-sannāha. (f.) antosaṅkaccikā.
cuisine
(m.) pacanākāra. (nt.) pākaṭṭhāna.
cuisse
(nt.) ūruttāṇa.
culinary
(adj.) pākavisayaka; mahānasika.
cull
(v.t.) ocinati; uccināti. (pp.) ocita; uccinita.
cully
(m.) sukhavañcanīya; mandapañña.
culminant
(adj.) muddhanaṭṭha.
culminate
(v.i.) antaṃ, pāraṃ or oṭiṃ pāpuṇāti. (pp.) antappatta; pārappatta; koṭippatta.
culmination
(f.) antappatti; uccatarāvatthā.
culpable
(adj.) sāparādha; daṇḍāraha.
culpableness
(f.) sāvajjatā.
culpably
(adv.) gārayhatāya; sāvajjatāya.
culprit
see criminal.
cultivate
(v.t.) kasati; ropeti; bhāveti; vaḍḍheti. (pp.) kaṭṭha or kasita; ropita; bhāvita; vaḍḍhita.
cultivation
(f.) kasi; bhāvanā; caḍḍhanā. (nt.) kasikamma.
cultivator
(m.) kassaka; ropaka; bhāvaka; vaḍḍhaka.
cultural
(adj.) sadācāravisayaka.
culture
(f.) kasi; sabbhatā; sadācāra. (v.t.) bhāveti; vaḍḍheti. (pp.) bhāvita; vaḍḍhita.
cultured
(adj.) kasita; ropita; sabbha.
culvert
(m.) chādita-jalaniggama.
cumber
(m.) bādhaka. (v.t.) bādheti; kasirena vahati. (pp.) bādhita; kasirena vahita.
cumbersome
(adj.) kasira; bhāriya; dukkhāvaha.
cumbrance
(m.) atibhāra. (nt.) kiccha.
cummin
(nt.) jīraka.
cumulate
(adj.) sañcita; rāsīkata. (v.t.) sañcināti; rāsīkaroti. (pp.) sañcita; rāsīkata. (v.i.) sañcīyati. (pp.) sañcita.
cumulative
(adj.) abhivaḍḍhamāna.
cumulus
(m.) puñja; rāsi; valāhakarāsi.
cuneate
khīlākāra; sūlākāra.
cuneiform
khīlākāra; sūlākāra.
cunning
(nt.) sāṭheyya; pāṭava. (m.) upāya. (adj.) saṭha; vañcanasīla; upāyakusala.
cunningly
(adv.) upāyena; cāturiyena; saṭhatāya.
cup
(m.) casaka; saraka.
cupboard
(nt.) casakādhāna.
cupid
(m.) anaṅga; madana; manobhū.
cupidity
(f.) kāmukatā.
cupola
(nt.) vaṭṭula-pāsādasīsa; addhavaṅkachadana.
cupric
(adj.) tambamissa.
cur
(m.) sunakhādhama; adhamapurisa.
curable
(adj.) tekiccha.
curate
(m.) upayājaka; upapūjaka.
curative
(adj.) rogahara; vyādhināsaka.
curator
(m.) adhikārī; pālaka. (as in uyyānapālaka).
curb
(nt.) mukhādhāna. (v.t.) saṃyameti; niggaṇhāti; avarodheti. (pp.) saṃyata; niggahita; avaruddha.
curcuma
(f.) haḷiddī.
curd
(nt.) dadhi.
curdle
(v.t.) ghanīkaroti. (v.i.) ghanībhavati. (pp.) ghanīkata; ghanībhūta.
cure
(f.) tikicchā. (nt.) bhesajja. (v.t.) tikicchati; rogam upasameti; saṃrekkhati. (pp.) tikicchita; upasamitaroga; saṃrakkhita.
cureability
(f.) satekicchatā.
cureless
(adj.) atekiccha.
curfew
(f.) dīpanibbāpanavelā.
curfew-bell
(f.) dīpanibbāpaka-ghaṇṭā.
curiosity
(nt.) kutūhala; abbhutavatthu. (m.) vimhaya.
curious
(adj.) abhutākāra; adiṭṭhapubba; ñātukāma; kotūhalika.
curiously
(adv.) sābbhutaṃ.
curish
(adj.) sunakhūpama; nīcagatika.
curl
(nt.) duṇḍala; alaka. (v.t.) kuñceti; kuṇḍalīkaroti. (pp.) kuñcita; kuṇḍalīkata.
curlew
(f.) koñcā; kuntanī.
curly
(adj.) kuṇḍalāvatta; vellita.
currant
(f.) abīja-sukkha-muddikā.
currency
(nt.) pacārita-mūla. (m.) pavattanakāla.
current
(adj.) pavattamāna; patthaṭa; sādhāraṇa; lokavissuta. (m.) sota; ogha; pavāha; vega. (f.) gati; pavatti.
curriculum
(f.) ajjhayana-paddhati; ajjhayana vavatthā.
currier
(m.) cammakāra.
curry
( nt.) sūpa; vyañjana. (v.t.) assaṃ majjati. (pp.) majjitassa
suitable for curry
(adj.) sūpayya.
curry comb
(f.) assamajjanī.
curry stuff
(nt.) kaṭukabhaṇḍa.
curse
(v.t.) abhisapati. (pp.) abhisatta. (m.) sāpa. (nt.) abhisapana.
cursed
(adj.) jeguccha; vajjanīya.
cursorily
(adv.) asamekkhitākārena; turitaṃ.
cursory
(adj.) turita; asamekkhita.
curt
(adj.) atirassa; atisaṅkhitta.
curtail
(v.t.) laghuṃ karoti; saṅkhipati; avacchindati. (pp.) laghukata; saṅkhitta; avacchinna.
curtain
(f.) javanikā; tirokaraṇī. (v.t.) javanikāya parikkhipati; tirokaroti. (pp.) javanikāparikkhitta; tirokata.
curtly
(adv.) atisaṅkhepena.
curtness
(f.) saṅkhittatā.
curtsey
(m.) nipaccakāra.
curtsy
(m.) nipaccakāra.
curvature
(f.) jimhatā.
curve
(n.) akkhāvaṭṭa; addhamaṇḍala. (v.t.) ākuñceti; nāmeti. (pp.) ākuñcita; nāmita.
curvilinear
(adj.) vaṅkarekhāyutta.
cushion
(f.) bhisi (nt.) upadhāna. (v.t.) bhisiyā āvarati. (pp.) bhisiyā āvaṭa.
cushy
(adj.) sukhada.
cuspidor
(m.) khelamallaka.
cuss
(m.) sāpa.
custard
(nt.) āsecanaka.
custodian
(m.) palaka; ārakkhaka.
custody
(f.) ārakkhā; gutti. (nt.) pālana.
custom
(nt.) cāritta; vatta. (m.) āvāra; bali; rājakara.
customarily
(adv.) yathāsabhāvena; niccappavattiyā.
customary
(adj.) cārittāyatta; niccappavatta.
customer
(m.) kayika.
custom-house
(nt.) suṅkaṭṭhāna.
cut
(m.) cheda. (nt.) chindana; chinnaṭṭhāna. (v.t.) chindati; kantati; lunāti. (pp.) chinna; kantita; lūna. (v.i.) pacchijjati. (pp.) pacchinna.
cut-throat
(m.) kaṇṭhacchedaka.
cutaneous
(adj.) cammāyatta.
cute
(adj.) cheka.
cutely
(adv.) chekākārena.
cuticle
(nt.) bāhiracamma.
cutlass
(m.) rassa-asi.
cutler
(m.) satthavāṇija; satthakāra.
cutlery
(m.) satthasamūha.
cutter
(m.) chettu; ukkantaka.
cutting
(nt.) chedana.
cutting off
(n.) viccheda.
cycle
(nt.) cakka. (m.) maṇḍala. (v.i.) āvaṭṭāti; cakkayugena yāti. (pp.) āvaṭṭita; cakkayugena yāta.
cyclic
(adj.) punappunaṃ parivattamāna.
cyclist
(m.) cakkārohī.
cyclone
(m.) vātāvaṭṭa.
cyclopaedia
(m.) vissakosa.
cygnet
(m.) haṃsapotaka.
cylinder
(f.) dīghavaṭṭikā.
cylindrical
(adj.) vaṭṭikākāra.
cymbal
(m.) sammatāḷa.
cynic
(m.) sabbattha-sosadassī; sabbavicecaka; sabba-jegucchī.
cynical
(adj.) sabbavivecanasīla.
cynically
(adv.) sabbajigucchāya.
cynicism
(f.) sabbajigucchā.
cynosure
(f.) dhuvatārakā.
cypher
see cipher.
cypress
(m.) devadāru.
cyst
(f.) vatthi. (m.) āsaya (as in pittāsaya).
cystic
(adj.) vatthivisayaka.
cystine
(m.) asmarī.
- D -

dab
(v.t.) sanikaṃ phusati. (pp.) sanikaṃ phuṭṭha. (m.) mudupahāra; tanumacchavisesa. (nt.) muduphusana.
dabble
(v.t.) (siñcanena) temeti. (v.i.) temīyati; udake kīḷati. (pp.) temita; udake kīḷita.
dabbler
(m.) jalakīḷaka; paṇḍitamānī.
dabbling
(m.) jalakīḷā; paṇḍitamāna.
dabster
(m.) nipuṇa; visārada.
dacoit
(m.) gāmaghātaka.
dactyl
(n.) bha-gaṇa.
dactylology
(f.) hatthamuddā.
dactylonomy
(nt.) aṅguligaṇita.
dad
(m.) tāta.
daddy
(m.) tāta.
daedal
(adj.) catura; dakkha; saṅkiṇṇa; nānākāra.
daff
(v.t.) apanidahati. (pp.) apanihita.
daft
(adj.) muddha; mūḷha.
dagger
(f.) chūrikā; asiputtī.
daggle
(v.t.) malena dūseti; paṅkena lepeti. (pp.) maladūsita; paṅkalitta.
daily
(adv.) patidinaṃ; devasikaṃ. (adj.) devasika.
dainty
(adj.) madhura; sādurasa; mudu; komala. (nt.) paṇītabhojana.
daintybits
(m.) uttaribhaṅga.
dairy
(nt.) duhanaṭṭhāna; gorasāgāra.
dairymaid
(f.) gopakaññā.
dairyman
(m.) gorasa-sampādaka.
dais
(f.) savitāna-vedikā.
dale
(f.) upaccakā; ninnabhūmi.
dalliance
(nt.) lāsana; ramana; kīḷana; abhirati. (m.) kālakkhepa.
dally
(v.t.) lāleti. (v.i.) vilasati; ramati. (pp.) lālita; vilasita; rata.
daltonism
(f.) vaṇṇa-andhatā.
dam
(f.) āḷi; pāḷi. (v.t.) āliṃ bandhati; jalaṃ santhambheti. (pp.) ālibaddha; santhambhitajala.
damage
(f.) hāni. (m.) nāsa; hānippamānā. (v.t.) hāpeti; nāseti; khepeti. (pp.) hāpita; nāsita; khepita. (v.i.) dussati. (pp.) duṭṭha.
damask
(nt.) cittaḍukūla (adj.) puppharattavaṇṇa.
dame
(f.) gahaptānī; ayyā (voc.) bhoti; ayye
damp
(adj.) adda; alla; tinta. (v.t.) temeti ; visādeti; āsābhaṅgaṃ pāpeti. (pp.) temita; visādita; āsābhaṅgaṃ pāpita.
dampen
(v.t.) kiledayati; temeti. (pp.) kiledayita; temita.
damper
(m.) uppīḷaka; addakārī.
dampish
(adj.) īsaṃtinta.
dampness
(nt.) addatta.
damsel
(f.) kaññā; kumārī; yuvatī.
dance
(nt.) nacca; naṭṭa; nattana; lāsana. (v.i.) naccati. (v.t.) naccāpeti. (pp.) naccita; naccāpita.
dancer
(m.) naṭa; naccaka; raṅgakāra.
dancing
(nt.) naccana.
dancing girl
(f.) nīṭikā.
dander
(m.) kopa; rosa.
dandify
(v.t.) pasādheti; vibhūseti.
dandism
(f.) vilāsitā.
dandle
(v.i.) aṅke lāleti. (pp.) aṅke lālita.
dandy
(adj.) maṇḍanappiya. (m.) vilāsī.
danger
(m.) antarāya; upaddava; paripantha. (f.) vipatti; īti
free from danger
anupaddava; khema; anītika.
dangerous
(adj.) saupaddava; antarāyāvaha; paripanthika.
dangerously
(adv.) bhayīnakākārena.
dangerousness
(f.) saupaddavatā.
dangle
(v.i.) olambati. (pp.) olambita.
dank
(adj.) atitinta.
dap
(v.t.) phandāpeti. (pp.) phandāpita.
dapper
(adj.) suvesa; līlāyutta.
dapple
(m.) kammāsavaṇṇa. (v.t.) nānāvaṇṇaṃ karoti. (v.i.) kammāsī bhavati. (pp.) nānāvaṇṇaṃ kata; kammāsī bhūta.
dare
(v.t.) sakkoti; visahati; yugaṃgaṇhāti. (pp.) gahitayuga.
daring
(m.) vīrabhāva. (f.) dhiti. (adj.) vīra; nibbhaya.
daringly
(adv.) nibbhayākārena.
dark
(adj.) tamonaddha; timirāvuta; kaṇha; kāla; asita. (m.) tama. (nt.) andhakāra
dark brown
(adj.) maṅguravaṇṇa.
darken
(v.t.) timirāyati; tamasā āvarati; kalusayati. (pp.) timirāyita; tamasā āvuta; kalusayita.
darkish
(adj.) īsaṃ-kaṇha.
darkle
(v.i.) nilīyitvā sayati.
darkling
(adv.) andhakāre. (adj.) kaṇhavaṇṇa; nirānanda.
darkness
(m.) tama; andhakāra.
darling
atippiya; vallabha. (adj.) piyatama.
darn
(v.t.) aggaḷaṃ deti. (pp.) dinnaggaḷa.
darnel
(nt.) sassakūlaka.
dart
(m.) salla; saṅku. (v.t.) sallena vituḍati. (v.i.) javena dhāvati. (pp.) sallavitunna.
dash
(m.) abhighāta; ūmisadda. (nt.) saṅghaṭṭana. (v.t.) āhanati; paṭihanati; sahasā khipati. (pp.) āhata; paṭihata; sahasākhitta. (v.i.) pakkhandati; sahasā pavisati; āhaññati. (pp.) pakkhanta; sahasā paviṭṭha; āhata
dash off
khaṇḍikaṃ karoti.
dashing
(adj.) tejassī; pagabbha; sappabha.
dastard
(m.) kātara; bhīruka.
dastardly
(adv.) kātaratāya.
data
(nt.) paṭiggahita-sacca.
date
(m.) kālaniyama. (v.t.) kālaniyamarahita.
date palm
(f.) khajjūrī.
dating from
(adj.) pabhutika. (ind.) (with abl.) paṭṭhaāya.
dative
(nt.) samadānakāraka. (f.) catutthī vibhatti.
datum
(m.) upaññāsa. (nt.) ñātasacca.
datura
(m.) mātula-rukkha.
daub
(m.) ālepa. (v.t.) lepeti; makkheti. (pp.) litta; makkhita.
dauber
(m.) lālapaka.
daughter
(f.) dhītu; duhitu; tanayā; atrajā.
daughter-in-law
(f.) suṇisā
daunt
(v.t.) santajjeti; nirussāhayati. (pp.) santajjita; nirussāhita.
dauntless
(adj.) abhīruka; nissaṅka; ātāpi.
dauntlessly
(adv.) abhītaṃ; nissaṅkaṃ.
daw
(m.) vanakāla.
dawdle
(v.i.) kālaṃ khepeti.
dawdler
(m.) alasa; kālakaṇṇī.
dawn
(m.) aruṇa; pabhāta; aruṇodaya. (nt.) dinamukha; aruṇuggamana. (v.i.) udeti; āvibhavati; uddacchati. (pp.) udita; āvibhūta; uggata.
dawning
(m.) udaya.
day
(m.) divasa; vāsara. (nt.) aha; dina
next day
(adv.) aññadā .
day after tomorrow
(ind.) parasuve.
day and night
(nt.) ahoratta.
day before yesterday
(ind.) parahīyo.
day break
(m.) vibhāta.
day by day
(adv.) patidinaṃ.
day-dream
(f.) nipphalacintā.
day-dreamer
(m.) nipphalacintī.
day light
(m.) divāloka.
day long
(adj.) sabbadivasāyatta (adv.) sabbadivasaṃ.
day time
(m.) divasabhāga.
daze
(m.) sammoha; vibbhama. (v.t.) sammoheti; vibbhameti. (pp.) sammohita; vibbhamita or vibbhanta.
dazzle
(nt.) cakkhumosana. (f.) adhikappabhā. (v.t.) cakkhuṃ moseti. (v.i.) atibhāti; ativirocati. (pp.) mositacakkhu; ativirocita.
dazzling
cakkhumosaka; dudi kkha.
dead
(adj.; 3.) mata; cuta; peta; kālakata. (adv.) atīva; accantaṃ. (adj.) accanta.
dead body
(nt.) matakalebara.
dead born
(adj.) matappasūta.
dead calm
(f.) accantaniccalatā.
dead certainty
(m.) ekantanicchaya.
dead colouring
(m.) paṭhama vannālepa.
dead language
(f.) vohārāpagata-bhāsā.
dead letter
(nt.) anappitasāsana.
dead level
(nt.) akhaṇḍa-samatala.
dead lock
(f.) accantabādhā.
dead stand
(m.) thiravirodha.
dead wall
(f.) acchidda-bhitti.
dead weight
(m.) avayha-bhāra.
deaden
(v.t.) visaññaṃ or dubbalaṃ karoti; moheti. (pp.) dubbalīkata; mohita.
deadly
(adv.) māraka; pāṇahara.
deaf
(adj.; m.) 1. badhira; 2. anohitasota.
deaf mute
(m.) mūgabadhira.
deafen
(v.t.) badhirīkaroti. (pp.) badhirīkata.
deafness
(nt.) badhiratta.
deal
(m.) bhāga; koṭṭhāsa. (v.i.) paṇeti; kayavikkayaṃ karoti. (v.t.) vibhajati; vissajjeti. (pp.) vibhatta; vissaṭṭha
a good deal
(adj.) pacura; bahula.
deal with
ācarati.
dealer
(m.) vāṇija; vohārika.
dealer in carpets
(m.) pāvārika.
dealer in cloth
(m.) vatthika.
dealer in liquor
(m.) soṇḍika.
dealer in oil
(m.) telika.
dealer in swine
(m.) sūkarika.
dealer in wood
(m.) kaṭṭhika.
dealing
(nt.) ācaraṇa.
dean
(m.) 1. mahādevāyatanapati; 2. vijjāyatanapati.
dear
(adj.) 1. piya; manāpa; 2. bavhagghanaka
most dear
(adj.) piyatama.
dear as life
(adj.) pāṇasama.
dear madam
(voc.) ayye; bhoti.
dear sir
(voc.) bhavaṃ; mahāsaya.
dearly
(adv.) 1. ādarena; 2. bahumūlena.
dearness
(nt.) piyatta; mahagghatta.
dearth
(nt.) dullabhatta; dubbhikkha.
death
(nt.) maraṇa; nidhana. (f.) cuti; kālakiriyā. (m.) jīvitakkhaya; dehanikkhepa. (personified:) maccu; māra; namuci
messenger of death
(adj.) maraṇadhamma.
death agony
(f.) maraṇavedanā.
death bed
(m.) maraṇamañca.
death blow
(m.) maraṇīyappahāra.
death warrant
(f.) vadhāṇā.
deathless
(adj.) amara.
deathlessness
(nt.) amatapada.
deathrate
(f.) maraṇasaṅkhyā.
deathrites
(nt.) petakicca.
debar
(v.t.) nisedheti; paṭisedheti. (pp.) nisedhita; paṭisedhita.
debase
(v.t.) dūseti; misseti. (pp.) dūsita; missita.
debasement
(nt.) dūsana; missana.
debatable
(adj.) vivādāraha.
debate
(m.) vivāda. (v.i.) vivadati; kāraṇaṃ dasseti. (pp.) vivadita.
debateful
(adj.) vādatthī.
debater
(m.) vivādī.
debauch
(m.) kāmāvena. (v.t.) vippaṭipajjati; kāmāsāya dūseti. (pp.) vippaṭipanna; kāmāsaya dūsita.
debauchee
(m.) itthidhutta.
debaucher
(m.) kāmāsatta; durācāra; itthidhutta.
debauchery
(f.) visayarati; durācāratā. (nt.) itthidūsana.
debenture
(nt.) paṭiññāpaṇṇa.
debit
(nt.) dātabbamūla. (v.t.) iṇabhāgaṃ likhati. (pp.) likhita-iṇabhāga.
debonair
(adj.) pasādajanaka.
debouch
(v.i.) araññato niggacchati. (pp.) araññato niggata.
debris
(m.) vikinna-jaṇṇvāvasesa.
debt
(nt.) iṇa
free from debt
iṇaṃ sodhetabbaṃ. Your failure is due to your carelessness
debtor
(m.) iṇāyika; iṇaṭṭha.
debut
(nt.) ādikamma. (f.) paṭhamapaññāyanā.
debutant
(m.) ādikammika.
decade
(nt.) dasaka; dasavassa.
decadence
(m.) khaya; vaya. (f.) parihāni. (nt.) jīraṇa.
decadent
(adj.) khayagāmī; parihāyamāna.
decagon
(m.; nt.) dasakoṇaka; dasaṃsika.
decalcify
(v.t.) cuṇṇadhātum apaneti. (pp.) apanītacuṇṇadhāta.
decalogue
(f.) dasapaññatti.
decamp
(v.t.) khandhāvārā apagacchati or palāyati. (pp.) khandhāvārā apagata; khandhāvarā palāta.
decampment
(m.) khandhāvārapariccāga.
decant
(v.t.) sanikaṃ vāheti or āsiñcati. (pp.) sannikaṃ vāhita; āsitta.
decanter
(m.) bhiṅkāra. (f.) kuṇḍikā.
decapitate
(v.t.) sīsaṃ chindati. (pp.) sīsacchinna.
decapitation
(m.) sīsaccheda.
decapod
(m.) dasapadī.
decay
(nt.) jīraṇa; palujjana. (f.) jarā. (v.i.) jīrati; jīyati; hīyati; khīyati; palujjati. (pp.) jiṇṇa; hīna; khīna; paluṭṭha.
decease
(v.i.) marati; kālaṃkaroti. (pp.) mata; kālakata. See death.
deceit
(nt.) kerāṭiya; sāṭheyya. (f.) nikati; vañcanā.
deceitful
(adj.) nekatika; kerāṭika; vañcaka.
deceive
(v.t.) vañceti; vimoheti. (pp.) vañcita; vimohita.
deceiver
(m.) vañcaka; pamohaka; kuhaka.
deceiving
(adj.) vañcanaka.
ḍecember
(m.) māgasiramāsa.
decenary
(nt.) dasavassa. (adj.) dasavassika.
decency
(f.) sabbhatā; vinītatā; ucitatā.
decennial
(adj.) dasavassakālika.
decennially
(adv.) dasavassavārena.
decent
(adj.) sabbha; vinīta; ācārasampanna; ucita.
decently
(adv.) vinītākārena; ucitākārena.
decentralise
(v.t.) padhānṭṭhānattama paneti.
decephalous
(adj.) dvisīsaka.
deception
(f.) nikati; vañcanā. (nt.) mohana.
deceptive
(adj.) vañcanika; nekatika; kerāṭika.
deceptively
(adv.) nikatiyā.
deceptiveness
(nt.) vañcakatta.
decide
(v.t.) tīreti; niccheti; ninṇeti. (pp.) tīrita; nicchita; ninṇita.
decidedly
(adv.) nicchayena; nūnaṃ; ekantaṃ.
deciduous
(adj.) pariṇatakāle patanasīla.
decimal
(adj.) dasabhāgika.
decimalize
(v.t.) dasabhāgavasena pāpeti.
decimalizely
(adv.) dasabhāgavasena.
decimate
(v.t.) dasasu ekekaṃ māreti; dasamabhāgaṃ vināseti.
decimation
(nt.) dasamabhāganāsana.
decipher
(v.t.) gūḷhakkharāni visadīkaroti; purālipīnaṃ atthaṃpakāseti.
decipherment
(nt.) purālipivisulīkarana.
decision
(m.) nicchaya. (nt.) tīrana; sanniṭṭhāna.
decisive
(adj.) nicchayakara; vavatthāpaka.
decisively
(adv.) niyatam; ekaṃsena; sanicchayaṃ.
decisiveness
(nt.) avadhāraṇa; vavatthāpakatta.
decivilize
(v.t.) sabbhataṃ hāpeti. (pp.) hāpitasabbhatta.
deck
(nt.) nāvāya uparitala. (v.t.) maṇḍeti; bhūseti; alaṅkaroti. (pp.) maṇḍita; bhūsita; alaṅkata.
deck chair
(f.) āsandi.
decl
(nt.) nānāya uparitala. (v.t.) maṇḍeti; bhūseti; alaṅkaroti. (pp.) maṇḍita; bhūsita; alaṇkata.
declaim
(v.i.) uccāsaddenavadati; vācuggataṃ karoti. (pp.) uccāsaddena vutta; vācuggataṃ kata.
declamation
(f.) paṭiyattadesanā; vegayuttakathā.
declarative
(adj.) pakāsaka; nivedaka.
declare
(v.t.) pakāseti; nivedeti; sāveti; ugghoseti. (pp.) pakāsita; nivedita; sāvita; ugghosita.
declareant
(m.) pakāsaka; nivedaka.
declaration
(nt.) nivedana; sāvaṇa. (f.) pakāsanā; anusāvanā.
declaredly
(adv.) sanicchayaṃ.
declaratory
(adj.) sūcaka; vāsaka.
declension
(f.) parihāni; vibhattiyojanā.
declinable
(adj.) paṭikkhepāraha; vibhajanāraha.
declinate
(adj.) onata.
declination
(nt.) onamana; adhogamana
decline
(v.i.) hāyati; khīyati; parābhavati; onamati. (pp.) hīma; khīṇa; parābhūta; onata. (v.t.) paṭisedheti; paṭikkhipati; onāmeti; padarūpāni vibhajati. (pp.) paṭisedhita; paṭikkhita; onāmita; vibhattapadarūpa. (f.) onati; parihāni. (m.) khaya; vaya; parābhava.
declinometer
(nt.) onatattamāṇaka.
declivity
(f.) poṇabhūni. (m.) nitamba.
declivous
(adj.) pona; anupubbaninna.
declivtious
(adj.) pona; anupubbaninna.
decoct
(v.t.) kuthati; pacati. (pp.) kuthita; pakka.
decoction
(nt.) kasāya.
decohere
(v.t.) puthakkaroti. (pp.) puthakkata.
decollate
(v.t.) sīsaṃ chindati. (pp.) sīsacchinna.
decollation
(m.) sīsaccheda.
decolourise
(v.t.) vaṇṇaṃ nāseti. (pp.) nāsitavaṇṇa.
decolourization
(nt.) vivaṇṇakaraṇa.
decompose
(v.t.) viyojeti; vinibbhujati; puthakkaroti. (pp.) viyojita; vinibhutta; puthakkata; vilīna; pūtibhūta.
decomposite
(adj.) punmissīkata
decomposition
(nt.) viyojana (m.) pūtibhāva.
deconsecrate
(v.t.) visuddhattam apaneti. (pp.) apanītavisuddhatta.
decontrol
(v.t.) pālanam apaneti. (pp.) apanītapālana.
decorate
(v.t.) maṇḍeti; bhūseti; vibhūseti; alaṅkaroti. (pp.) maṇḍita; vibhūsita; alaṅkata.
decoration
(nt.) manḍana. (m.) alaṅkāra.
decorative
(adj.) maṇḍanakara.
decorator
(m.) vibhūsaka; maṇḍetu.
decorous
See decent.
decorum
(nt.) soracca. (m.) vinaya; sadācāra.
decoy
(nt.) palobhana. (m.) gahanūpāya. (v.t.) palobheti; vimoheti. (pp.) palobhita; vimohita.
decrease
(f.) parihāni. (nt.) hāyana. (m.) apacaya. (v.i.) parihāyati; mandībhavati. (pp.) parihīna; mandībhūta.
decree
(f.) āṇā; paññatti. (m.) aṭṭavinicchaya. (v.t.) ādisati; āṇāpeti; paññāpeti. (pp.) ādiṭṭha; āṇatta; paññatta.
decrement
(m.) apacaya; khaya. (nt.) hānippamāna.
decrepit
(adj.) jiṇṇa; jajjarita; ativuddha.
decrepitude
(f.) jiṇṇāvatthā; atimahallakatā.
decrescent
(adj.) hāyamāna; khayadhamma.
decrown
(v.t.) rajjapadā apaneti. (pp.) rajjapadā apanīta.
decry
(v.t.) upavadati; apavadati; nindati. (pp.) upavutta; nindita.
decumbent
(adj.) nipanna; sayamāna.
decuple
(adj.) dasaguṇita. (v.t.) dasena guṇeti. (pp.) dasaguṇita.
decussate
(v.t.) siṅghāṭakaṃ aṅketi. (pp.) aṅkitasiṅghāṭaka.
dedicate
(v.t.) samappeti; upahāraṃ karoti. (pp.) samappita; katūpahāra.
dedication
(f.) samappaṇā.
dedicatory
(adj.) samappanṇāyatta.
deduce
(v.t.) anumāneti; upalakkheti. (pp.) anumānita; upalakkhita.
deducible
(adj.) anumeya; uplakkhitabba.
deduct
(v.t.) uddharati; vikalaṃ or ūraṃ karoti. (pp.) uddhaṭa; vikalīkata; ūnīkata.
deduction
(nt.) uddharana; anumāna. (f.) anumitti.
deductive
(adj.) uddhāraka; ūnakara.
deed
(nt.) kamma; kicca. (f.) kiriyā. (nt.) appanāpañña.
deem
(v.t.) maññati; gaṇeti. (pp.) maññita; gaṇita.
deep
(adj.) gambhīra; agādha; anuttāna; gūḷha; sukhuma; ninna; nīca. (m.) samudda
knee-deep
(adj.) janṇumatta.
deep darkness
(m.) ghanandhakāra; andhantama.
deep love
(nt.) daḷhapema.
deep rooted
(adj.) baddhamūla.
deep sigh
(m.) dīghanissāsa.
deepen
(v.t.) gambhāraṃ or gāḷhaṃ karoti. (pp.) gambhīraṃ kata.
deeply
(adv.) gāḷhaṃ; accantaṃ.
deepness
(f.) gambhīratā; gāḷhatā.
deer
(m.) miga; harina; sāraṅga.
deer hunter
(m.) migaluddaka.
deer park
(m.) migadāya.
deface
(v.t.) virūpeti; kalusayati; apamajjati; lopeti. (pp.) virūpita; kalusita; apamaṭṭha; lutta.
defacement
(nt.) virūpakaraṇa; apamajjana.
defact
(nt.) ūnatta; vikalatta; vajja.
defacto
(adv.) saccato; thetato.
defalcate
(v.t.) nikatiyā apaharati. (pp.) nikatiyā apahaṭa.
defalcation
(nt.) nikatiyā paharaṇa.
defalcator
(m.) nikatiyā apahārī.
defamater
(m.) makkhī; avanṇavādī.
defamation
(m.) apavāda. (nt.) abbhakkhāna.
defamatory
(adj.) guṇanāsaka; akittikara; yasohāyaka.
defame
(v.t.) vivaṇṇneti; guṇaṃ makkheti. (pp.) vivaṇṇita; makkhitaguṇa.
default
(nt.) ūnatta; sammukhānāgamana. (m.) vītikkama; paṭiññābhaṅga. (v.i.) paṭiññaṃ bhañjati; adhikaraṇaṃ na pāpuṇāti. (v.t.) paṭiññābhaṅge daṇḍaṃ paṇeti. (pp.) bhaṭṭha-paṭiñña.
defaulter
(m.) paṭiññābhañjaka.
defeasance
(nt.) nibbalīkarana; nipphalīkarana.
defeasible
(adj.) nirākaraṇīya; viphalīkaraṇīya.
defeat
(m.) parājaya; parābhava. (v.t.) parājeti; abhimaddati; pabhañjati; jeti. (pp.) parājita; abhimaddita; pabhaṭṭha; jita.
defeature
(v.t.) aññavesaṃ gaṇhāpeti; asañjāniyaṃ karoti. (pp.) gāhitaññavesa; asañjāniyaṃ kata.
defecate
(v.t.) hadati; ūhadati; malam apaharati. (pp.) apahaṭamala.
defecation
(nt.) malāpaharaṇa; ūhadana.
defection
(nt.) pakkhāpagamana; pakkhavijahana.
defective
(adj.) ūna; vikala; sadosa; vikalaṅga.
defence
(f.) gutti; ārakkhā. (nt.) codanāpaharaṇa.
defenceless
(adj.) agutta; arakkhita; narāvudha.
defencelessness
(f.) anārakkhatā.
defend
(v.t.) rakkhati; gopeti. (v.i.) niravajjātaṃ pakāseti; codanam apharati. (pp.) rakkhita; gopita or gutta; apahaṭacodana.
defendant
(m.) cuditaka.
defender
(m.) rakkhaka; pālaka.
defensible
(adj.) sukharakkhiya; paṭivacanīya.
defensive
(nt.) gopakavatthu; rakkhāvidhāna. (adj.) guttidāraka; ārakkhāvaha.
defer
(v.t.) papañceti; vilambeti; kālam ākaḍḍhati. (v.i.) pamajjati; cirāyati. (pp.) papañcita; vilambita; pamatta; cirāyita.
defer to
vasībhavati.
deference
(nt.) anuvattana. (m.) vasībhāra.
deferent
(adj.) sagārava; vasībhāra; paramatānuvataka.
deferentially
(adv.) sagāravaṃ; sānunayaṃ.
defiance
(nt.) kalahāya avhāna; paṭippharaṇa. (m.) abhiyoga; yugaggāha.
defiant
(adj.) paṭāṇika; anoṇata; paccanika. (m.) paṭipuggala; yugaggāhī.
deficiency
(nt.) ūnatta; vekalla; asampuṇṇatta.
deficit
(m.) ūnabhāga. (f.) ūnamūlasaṅkhyā.
defile
(m.) kandarapatha; duggamagga. (v.t.) padūseti; malinīkaroti. (v.i.) paṭipāṭiyā gacchati. (pp.) padūsita; malinīkata; paṭipaṭiyā gata.
defilement
(nt.) dussana; lilissana; rajjana.
defiler
(m.) dūsaka.
define
(v.t.) upalakkheti; viseseti; paricchindati; niccheti. (pp.) upalakkhita; visesita; paricchinna; nicchita.
definer
(m.) nirūpaka; paricchindaka.
definite
(adj.) nicchita; niyamita; paricchinna.
definite article
(m.) niyamanipāta.
definitely
(adv.) ekantena; saniyamaṃ.
definition
(nt.) upalakkhana; paricchindana. (m.) nicchaya. (f.) vavatthā.
definitive
(adj.) niyāmaka; paricchindaka; asandiddha.
deflagrate
(v.t.) khippaṃ dahati. (v.i.) sīghaṃ jalati. (pp.) khippaṃ daḍḍha; sīghaṃ jalita.
deflagration
(m.) sīghadāha; mahādāha.
deflate
(v.t.) vāyupūriṃ hāpeti.
deflation
(nt.) opātana.
deflect
(v.t.) passato nāmeti. (v.i.) vyāvaṭṭati; uppathena yāti. (pp.) passato nāmita; vyāvaṭṭita; uppathena yāta.
deflection
(nt.) uppathagamana; vyāvaṭṭana.
defloration
(m.) kusunavigama. (nt.) kaññādūsana.
deflower
(v.t.) kusumahāniṃ karoti; kaññaṃ dūseti. (pp.) kusumahāniṃ kata; dūsitakañña.
defluent
(adj.) adhosandamāna; yathāninnappavatta.
deforest
(v.t.) vivanaṃ karoti. (pp.) vivanaṃkata.
deform
(v.t.) virūpeti; dubbaṇṇīkaroti. (pp.) virūpita; dubbaṇṇīkata.
deformation
(nt.) virūpakaraṇa.
deformed
(adj.) virūpa; vikalaṅga; duddasika.
deformity
(nt.) vavaṇṇiya; virūpatta.
defraud
(v.t.) vañceti; patāreti. (pp.) vañcita; patārita.
defray
(v.t.) paribbayaṃ or vayamūlaṃ deti. (pp.) dinnaparibbaya.
deft
(adj.) dakkha; kusala; nipuṇa; catura.
defunct
(adj.) mata; gatāyuka; appavattamāna.
defy
(v.t.) abhiyuñjati; yugaggāhāya avhāti; bādheti; paṭānī hoti. (pp.) abhiyutta; yugaggāhāya avhāta; bādhita; paṭānī bhūta.
degeneracy
(f.) kulācārahāni.
degenerate
(adj.) hāyanagatika; khīṇapuñña; paribhaṭṭha. (v.i.) parihāyati. (pp.) parihīna.
degenerateness
(nt.) parihīnatta. (f.) guṇahāni.
degeneration
(f.) parihāni. (m.) parābhava.
deglutition
(nt.) gilana; ajjhoharaṇa.
degradation
(nt.) adhikārabhañjana; ṭhānācāvana.
degrade
(v.t.) adhikārā cāveti; nīcaṭṭhānaṃ pāpeti. (v.i.) uccaṭṭhānā patati. (pp.) adhikārā cāvita; nīcaṭṭhānaṃ pāpita; uccaṭṭhānā papita.
degrading
(adj.) ayasakara; nīcattapāpaka.
degree
(f.) dasā; ṭhiti; avatthā; kulatanti. (m.) upādhi; bhāga; koṭṭhāsa. (nt.) cakkaṃsaka
in the highest degree
(adv.) anukkamena; thoka-thokaṃ.
dehort
(v.t.) akaraṇāya ovadati.
dehortation
(m.) akaraṇāyovāda.
dehortative
(adj.) nivāraka; anusāsaka.
dehumanise
(v.t.) manujagatiṃ nāseti. (pp.) nāsitamanujagata.
dehydrate
(v.t.) nirudakaṃ karoti. (pp.) nirudakīkata.
dehypnotize
(v.t.) visaññaniddā apaneti. (pp.) visaññaniddā apanita.
deicide
(nt.) devanāsana.
deification
(nt.) devattāropaṇa.
deify
(v.t.) devattam pāpeti or āropeti. (pp.) devattam pāpita.
deign
(v.t.) arahatīti sallakkheti; anukampati. (pp.) arahatīti sallakkhita; anukampita.
deism
(f.) devabhatti. (m.) issaravāda.
deist
(m.) brahmavādī.
deity
(m.) deva; paramissara. (f.) devadā. (nt.) devatta.
deject
(v.t.) visādeti; ukkaṇṭhāpeti. (pp.) visādita; ukkaṇṭhāpita. (v.i.) visādati; ukkaṇṭhati; (pp.) visinna; ukkaṇṭhita.
dejecta
(nt.) asuci; karīsa; mala.
dejected
(adj.) khinna; visādāpanna; nibbinna; maṅkubhūta; adhomukha; saṃvigga.
dejectedly
(adv.) ukkaṇṭhitākārena; savisādaṃ.
dejection
(m.) visāda; kheda. (f.) ukkaṇṭhā.
dejectory
(adj.) virecaka; malasodhaka.
delate
(v.t.) codeti; dosam āropeti. (pp.) codita; āropitadosa.
delation
(f.) sodanā; dosāropaṇā.
delay
(v.t.) papañceti; vilambeti; kālaṃ khepeti. (pp.) papañcita; vilambita; khepitakāla. (v.i.) cirāyati; pamajjati. (pp.) cirāyita; pamatta. (m.) pamāda. (nt.) cirāyana; vilambana; dīghasuttiya.
delectability
(nt.) rammatta.
delectable
(adj.) pītijanaka; manohara; manuñña; ramanīya.
delectation
(m.) ānanda; pamoda. (f.) vitti; tuṭṭhi.
delectus
(m.) uddhaṭa-pāṭhasaṅgaha.
delegacy
(nt.) niyojitatta. (f.) niyojita-sabhā.
delegate
(m.) niyojita; paṭinidhi. (v.t.) niyojeti; paṭinidhiṃ karoti. (pp.) niyojita; paṭinidhiṃ kata.
delegation
(nt.) niyojana; paṭinidhimaṇḍala.
delete
(v.t.) lopeti; apamajjati. (pp.) lutta; apamaṭṭha.
deleterious
(adj.) hiṃsākara; asagguṇana.
deletion
(nt.) lopa. (m.) apamajjana.
delivery of a child
(nt.) gabbhavuṭṭhāna. (f.) pasūti.
deliberate
(adj.) sacetanika; samekkhakata; nisammakata; asāhasa; suvicārita; vīmaṃsita. (v.i.) tuleti; vicāreti; vīmaṃsati. (pp.) tulita; vicārita; vīmaṃsita.
deliberateness
(f.) samekkhakāritā. (m.) appamāda.
deliberation
(f.) visāranā; vīmaṃsā; upaparikkhā.
deliberative
(adj.) visārasīlī; samekkhakārī.
deliberately
(adv.) anuvicca; sañcicca; vicārapubbakaṃ.
delicacy
(nt.) paṇītabhojana; madhuranna; madhuratta; lāvañña; maddava; dubbalatta. (m.) sadācāra.
delicate
(adj.) mudu; komala; sukumāra; sukhumāla; madhura; paṇīta; ojavantu; vinīta; visiṭṭha; ukkaṭṭha; rogātura; dubbala; tanu; sukhuma.
delicately
(adv.) sukhumaṃ; mudutāya.
delicateness
(f.) mudutā; sukhumālatā; paṇītatā.
delicious
(adj.) atimadhura; atipaṇīta; sadurasa; asecanaka.
deliciously
(adv.) sumadhuraṃ; paṇītākārena.
deliciousness
(nt.) madhuratta.
delict
(m.) vītikkama; nītibhaṅga. (nt.) dukkata.
delight
(f.) pīti; tuṭṭhi; santuṭṭhi; modanā. (m.) ānanda; pamoda; āmoda. (nt.) pāmojja; somanassa. (v.i.) tussati; ramati; nandati; modati. (v.t.) rameti; pīṇeti; toseti; modeti; pīṇeti. (pp.) tuṭṭha; rata; nandita; modita; tosita; modita; ramita; pīṇita.
delight in the company
(f.) saṅganikārāmatā.
delightful
(adj.) iṭṭha; kanta; manāpa; manorama; pītijanaka.
delightfully
(adv.) sānandaṃ.
delighting in
(adj.) ramamāna.
delightsome
(adj.) iṭṭha; kanta; manāpa; manorama; pītijanaka.
delimit
(v.t.) paricchindati; samariyādaṃ karoti. (pp.) paricchinna; samarayādikata.
delimitation
(nt.) sīmāṭhapana; paricchindana.
delineate
(v.t.) sarūpam ālikhati; vitthāreti. (pp.) ālikhitasarūpa; vitthārita.
delineation
(nt.) sarūpālikhana.
delinquency
(nt.) sakiccāpahārī; paṭiññābhañjaka.
delinquent
(adj.) sakiccāpahārī; paṭiññābhañjaka.
deliquesce
(v.i.) vilīyati. (pp.) vilīna. (nt.) vilīyana.
deliquescent
(adj.) vilīyanasabhāva.
delirious
(adj.) bhantacitta; sativikala.
delirium
(f.) muccha; visaññatā.
delitescent
(adv.) anusayita.
deliver
(v.t.) moceti; pamoceti; hatthaṃ pāpeti; deseti; udāharati; vissajjeti; khipati; janeti; pasavati; (pp.) mocita; pamocita; hatthaṃ pāpita; desita; udāhaṭa; vissaṭṭha; kitta; janita; pasūta.
deliver up
parivajjeti; pariccajati;
deliverance
(f.) mutti; vimutti. (m.) mokkha; pamokkha.
deliverer
(m.) mocaka; pamuñcaka; tāyaka; desaka; appetu.
delivery
(nt.) vissajjana; samappaṇa; nivedana; viññāpana. (f.) desanā.
dell
(f.) khuddaka-ninnabhūmi. (m.; nt.) kuñja; nikuñja.
delta
(m.) nadīmukha-dīpa.
delude
(v.t.) vañceti; moheti; palobheti. (pp.) vañcita; mohita; palobhita.
deluge
(m.) mahogha; āposaṃvaṭṭa. (f.) kappanāsakavuṭṭhi. (v.t.) ottharati; jalena chādeti. (pp.) otthaṭa; jalacchanna.
delusion
(m.) sammoha; vibbhama. (nt.) pamuyhana.
delusive
(adj.) pamohaka; bhantikara.
delusiveness
(f.) vañcanikatā.
delusory
(adj.) pamohaka; bhantikara.
delve
(v.t.) khaṇati; kāraṇaṃ pariyesati. (pp.) khata; kāraṇaṃ pariyesita.
demagnetise
(v.t.) ayokantabhāvam apaneti. (pp.) apanītāyokantabhāva.
demagogue
(m.) jananāyaka; pakkhagāhīdesaka.
demand
(f.) āyācanā. (nt.) yuttikathana. (v.t.) āyattabhāvaṃ katheti; sakāyattaṃ yācati. (pp.) kathitāyattabhāva; sakāyattaṃ yācita.
demandant
(m.) āyācaka; patthetu.
demarcate
(v.t.) sīmeti; paricchindati; mariyādaṃ ṭhapeti. (pp.) sīmita; paricchinna; ṭhapitamariyāda.
demarcation
(nt.) mariyādāṭhapana; sīmāniyamana.
dematerialise
(v.t.) dabbattam apaneti. (v.i.) addabbaṃ bhavati. (pp.) apanītadabbatta; addabbaṃ bhūta.
demean
(v.i.) ācarati. (v.t.) attānaṃ onāmeti. (pp.) onānitatta.
demeanour
(nt.) ācāra. (m.) ācaraṇa. (f.) vutti.
dement
(v.t.) ummādayati; cittaṃ vikkhipati. (pp.) ummādayita; vikkhittacitta.
dementate
(v.t.) ummādayati; cittaṃ vikkhipati. (pp.) ummādayita; vikkhittacitta.
dementia
(m.) ummāda; cittakkhepa.
demerit
(nt.) akusala; pāpa. (m.) aguṇa; dosa.
demi
(prep.) addha; upaddha.
demi-god
(m.) vimānapeta; siddha; devattapāpita.
demi-lune
(m.) addhacanda. (f.) pākāragutti.
demimonde
(f.) gaṇikā.
demi-rep
(f.) kulaṭā.
demise
(nt.) maraṇa. (f.) kālakiriyā; dāyādapaṇā. (m.) accaya. (v.t.) dāyādīkaroti. (pp.) dāyādīkata.
demission
(nt.) adhikāravijahana.
demit
(v.i.) adhikāraṃ or ṭhānantaraṃ vijahati. (pp.) vijahitādhikāra.
demiurge
(m.) lokamāpaka.
demobilisation
(nt.) viyojana; puthakkaraṇa.
demobilise
(v.t.) (senaṃ, nāvaṃ, etc.) viyojeti; puthakkaroti. (pp.) viyojita; puthakkata.
democracy
(nt.) janasammatapālana; pajāpabhutta.
democrat
(m.) pajapabhuttavādī.
democratic
(adj.) janasammatavādāyatta.
demography
(f.) cuti-uppattyādidīpaka-lipi.
demolish
(v.t.) viddhaṃseti; vināseti; vidhameti; adhopāteti. (pp.) viddhaṃsita; vināmita; vidhamita; adhopātita.
demolisher
(m.) viddhaṃsaka; nāsaka.
demolition
(nt.) vināsana; ummūlana; ucchindana.
demon
(m.) amanussa; bhūta; yakkha; pisāca; niṭṭhura; kakkhaḷa.
demoniac
(adj.) 1. pisācasadisa; 2. bhūtāviṭṭha.
demonical
(adj.; f.) yakkhasadisa.
demonism
(f.) bhūtabhatti.
demonise
(v.t.) yakkhāviṭṭhaṃ or bhūtasadisaṃ karoti.
demonolatry
(f.) bhūtapūjā.
demonology
(f.) bhūtavijjā.
demonstrable
(adj.) sandassitabha; nidassanīya.
demonstrate
(v.t.) niddisati; nidasseti; sandasseti. (pp.) niddiṭṭha; nidassita.
demonstration
(nt.) nidassana; sādhana; nirūpana.
demonstrative
(adj.) nidassaka; nirūpaka.
demonstrator
(m.) sandassetu.
demoralisation
(m.) ācārabhaṅga. (nt.) caritadūsana. (f.) guṇahāni.
demoralise
(v.t.) sadācārā cāveti; caritaṃ dūseti; guṇadhammaṃ hāpeti. (pp.) sadācārā cāvita; dūsita-carita; hāpitaguṇadhamma.
demos
(f.) pajā; janatā. (m.) sanasammatavāda.
demotic
(adj.) gamma; mahājanika.
demulcent
(adj.) samanakara; sītidāyaka.
demur
(v.i.) saṅkati; bādheti. (pp.) saṅkita; bādhita. (m.) virodha.
demurable
(adj.) virodhāraha.
demure
(v.i.) santa; vinīta; upasanta; samāhita.
demureness
(nt.) santatta. (m.) upasama.
demurrage
(nt.) hānipūrakamūla.
den
(nt.) bila. (f.) guhā.
denationalise
(v.t.) jātikalakkhaṇaṃ hāpeti (pp.) hāpitajātikalakkhaṇa.
denaturalise
(v.t.) sabhāvalakkhaṇaṃ nāseti. (pp.) nāsitasabhāvalakkhaṇa.
denature
(v.t.) see the above.
dendrifrom
(adj.) rukkhasaṇṭhāna.
dendrology
(f.) rukkhavijjā.
denegation
(nt.) paccakkhāna. (m.) paṭikkhepa; nisedha.
dengue
(m.) sandhirujākara-jara.
deniable
(adj.) nirākaraṇīya; paṭikkhipitabba.
denial
(m.) paṭikkhepa. (nt.) paccakkhāna.
denigrate
(v.t.) kaṇhayati; kalaṅketi. (pp.) kaṇhayita; kalaṅkita.
denizen
(m.) nivāsī; serijana.
denominate
(v.t.) abhidāti; nāmaṃ karoti. (pp.) abhihita; katanāma.
denomination
(nt.) nāmakaraṇa; abhidhāna; nāmadheyya. (f.) samaññā.
denominative
(adj.) abhidhāhaka; nāmadhātuka.
denominator
(m.) nāmadāyaka; vibhajaka.
denotation
(m.) niddesa. (nt.) upalakkaṇa; sūcana.
denotative
(adj.) abhidhāyaka; vācaka.
denote
(v.t.) vyañjayati; sūceti; upalakkheti; viseseti. (pp.) vyañjita; sūcita; upalakkhita; visesita.
denoting
(adj.) sūcaka; nidassaka.
denouement
(nt.) kumantaṇāvīkaraṇa.
denounce
(v.t.) dosam āvīkaroti; pākaṭavasena tajjeti. (pp.) āvīkatadosa; pākaṭavasena tajjita.
denouncement
(nt.) dosāvīkaraṇa.
denouncer
(m.) codaka; dosāropaka.
dense
(adj.) ghana; sanda; bahala; avirala.
density
(nt.) bahalatta; sandatta; ghanatta.
dent
(nt.) pahāra-lañchana. (v.t.) lakkhaṇaṃ chindati. (pp.) chinnalakkhaṇa.
dental
(adj.) dantaja; dantāyatta.
dentate
(adj.) dantayutta.
denticle
(m.) khuddaka-danta.
dentifrice
(nt.) dantadhāvana; dantabhesajja.
dentist
(m.) dantavejja.
dentistry
(f.) dantatikicchā.
dentition
(nt.) dantakantana; dantasamakaraṇa. (m.) dantavinyāsa.
denture
(f.) dantāvali. (m.) kittimadanta.
denuciatition
(f.) codanā. (nt.) dosāvīkaraṇa.
denude
(v.t.) naggaṃ or acelakaṃ karoti. (pp.) naggīkata.
deny
(v.t.) paṭikkhipati; paccakkhāti; no ti vadati. (pp.) paṭikkhitta; paccakkhāta; no ti vutta.
deobstruct
(v.t.) bādhakam apaneti. (pp.) apanītabādhaka.
deodand
(m.) devadaṇḍa. (nt.) puññatthāya rājāyattīkata-dhana.
deodar
(m.) dovadāru.
deodorization
(nt.) gandhanāsana; rogabījanāsana.
deodorise
(v.t.) gandhaṃ nāseti. (pp.) nāsitagandha.
despairing
(adj.) āsābhaṅgakara; visādāvaha.
despairingly
(adv.) savisādaṃ.
depart
(v.i.) apagacchati; pakkamati; nissarati; apakkamati; apeti. (pp.) apagata; pakkanta; nissaṭa; apakkanta; apeta. (v.t.) cajati; jahāti; apneti. (pp.) catta; jahita; apanīta.
departed from
(adj.) mata kālakata.
department
(m.) viccheda; vibbhāga; kāriyaṃsa. (nt.) kāriyamaṇḍala.
departure
(nt.) niggamana; apagamana. (m.) apakkama.
depasture
(v.i.) gocaraṃ gaṇhāti. (pp.) gahitagocara.
depauperize
(v.t.) sadhanīkaroti. (pp.) sadhanīkata.
depreciation
(f.) agghosādanā.
depend
(v.i.) nissayati; avalambati; avassayati. (pp.) nissita; avalambita; avassita.
depend on
upajīvati; anujīvati.
dependable
(adj.) avassayitabba.
dependant
(adj.) nissita; parādhīna; parāyatta. (m.) upajīvī; anujīvī.
dependant origination
(m.) paṭiccasamuppāda.
dependence
(nt.) nissaya; avalambana. (f.) paravasatā.
dependency
(m.) parādhīnadesa.
depending on
nissāya; upādāya; paṭicca.
depict
(v.t.) ālikhita; vaṇṇeti. (pp.) ālikhita; vaṇṇita.
depiction
(nt.) ālikhana.
depilate
(v.t.) lome nāseti. (pp.) nāsitaloma.
depilation
(nt.) lomanāsana.
depilatory
(adj.) lomanāsaka.
deplete
(v.t.) riñcati; suññaṃ karoti. (pp.) ritta.
depleted
(adj.) suñña; tuccha.
depletion
(nt.) riñcana.
deplorable
(adj.) anusocanīya.
deplorably
(adv.) socanīyākārena.
deplore
(v.t.) anusocati; anutthunāti. (pp.) anusocita; anutthuta.
deplume
(v.t.) sakuṇapatte luñcati. (pp.) luñcitapatta.
depolarise
(v.t.) ujubhāvam apaneti; kampeti. (pp.) apanīta-ujubhāva; kampita.
deponent
(m.) sasapatha-sakkhika.
depopulate
(v.t.) vijanīkaroti; nibbāseti. (pp.) vijanīkata; nībbāsita.
depopulation
(nt.) janasuññakaraṇa.
deport
(v.t.) apaharati; vippavāseti; desantaraṃ peseti. (v.i.) ācarati; vattati. (pp.) apahaṭa; vippavāsita; desantaraṃ pesita.
deportation
(f.) pabbājanā; vivāsanā.
deportment
(nt.) ācaraṇa. (m.) ākappa; iriyāpatha.
depose
(v.t.) ṭhānantarā cāveti; sakkhiṃ katheti. (pp.) ṭhānantarā cāvita; kathikasakkhī.
deposit
(m.) āsaya. (nt.) nikkhepaṭṭhāna; nidahana; nihita-dhana; adhonicita-mala. (v.t.) nidahati; nikkhipati. (pp.) nihita; or nidahita; nikkhita.
depositary
(m.) nihitadhanarakkhaka.
depositor
(m.) nidahaka; nikkhipaka.
depository
(nt.) nihitaṭṭhāna; nidhāna.
depot
(nt.) bhaṇḍāgāra; senāgāra.
deprave
(v.t.) dūseti; kileseti. (pp.) dūsita; kilesita.
depraved
(adj.) duṭṭha; durācāra.
depravedness
(f.) bhaṭṭhācāratā. (m.) kilesa.
depravity
(f.) bhaṭṭhācāratā. (m.) kilesa.
deprecate
(v.t.) apasādeti; avamāneti; osādeti. (pp.) apasādita; avamānita; osāditaggha.
deprecation
(nt.) apasādana; agghosīdana.
depreciate
(v.t.) agghaṃ hāpeti. (pp.) hāpitaggha.
depredation
(nt.) vilumpana.
depredator
vilumpaka.
depress
(v.t.) onāmeti; omaddati; visādaṃ pāpeti. (pp.) onāmita; omaddita; visādaṃ pāpita.
depressed
(adj.) visādāpanna; khinnacitta; maṅkubhūta.
depression
(nt.) omaddana; adhopatana. (m.) visāda; kheda.
deprivation
(nt.) viyojana; vinākaraṇa. (f.) hāni; jāni.
deprive
(v.t.) viyojeti; voropeti; vinākaroti. (pp.) viyojita; voropita; vinākata.
depth
(nt.) gambhīratta; agādhatta; bahalatta; agādhajala; abbhantara.
depurate
(v.t.) sodheti; puṇāti; nimmalīkaroti. (pp.) sodhita; pūta; nimmalīkata.
deputation
(nt.) niyojana; niyojita-maṇḍala.
depute
(v.t.) niyojeti; dūtakicce yojeti. (pp.) niyojita; dūtakicce yojita.
deputy
(m.) niyuttapurisa; upādhikārī.
deracinate
(v.t.) ummūleti. (pp.) ummūlita.
derail
(v.i.) ayopathā apagacchati. (v.t.) ayopathā apagameti. (pp.) ayopathā apagata; ayopathā apagamita.
derailment
(nt.) ayopathāpagamana.
derange
(v.t.) vikkhipati; khobheti; ākulīkaroti. (pp.) vikkhitta; khobhita; ākulīkata.
deranged of mind
(adj.) khitacitta ummattaka.
derangement
(m.) vikkhepa. (f.) anavaṭṭhiti.
derbies
(f.) hatthasaṅkhalikā.
derelict
(adj.) pariccatta; vivajjita; assāmika.
dereliction
(nt.) vivajjana; kiccākaraṇa; pamajjana.
deride
(v.t.) parihasati. (m.) parihāsa. (f.) uppaṇḍanā.
derision
(m.) upahāsa; parihāsa. (f.) uppaṇḍanā.
derisive
(adj.) upahāsakara; aganetabba; upahasitabba.
derisory
(adj.) upahāsakara; aganetabba; upahasitabba.
derivation
(nt.) nikkaḍḍhana; nibbacana. (m.) pabhava. (f.) nirutti.
derivative
(adj.) tabbhava; vyuppanna.
derive
(v.t.) nikkaḍḍhati; ādāti. (v.i.) pabhavati; ubbhavati. (pp.) nikkhaḍḍhita; ādinna; pabbhavita.
derm
(m.) taca.
dermatologist
(m.) cammarogaticchaka.
derogate
(v.i.) hāyati; ūnībhavati; parihāyati. (pp.) hāna; ūnībhūta; parihāna.
derogation
(f.) parihāni. (m.) parābhava.
derogatory
(adj.) parihānikara; nindākara.
derrick
(nt.) bhārubbāhakayanta.
dervish
(m.) mahammadīya-tāpasa.
descant
(v.i.) deseti; vyākhyāti. (pp.) desita; vyākhyāta.
descend
(v.i.) otarati; oruhati; okkamati; paramparāya āgacchati. (pp.) otiṇṇa; orūḷha; okkkanta; paramparāya āgāta.
descendant
(nt.) apacca. (m.) vaṃsaja; kulaja. (f.; plu.) puttanattuparamparā.
descended
(adj.) sambhūta; jāta.
descension
oruhana; adhopatana.
descent
(nt.) otaraṇa; oruhana. (f.) adhogati; santati; paveni; vaṃsa; gotta. (v.t.) ubbhava; paghava.
describable
(adj.) vaṇṇanīya.
describe
(v.t.) vaṇṇeti; vitthāreti; vyākhayāti. (pp.) vaṇṇita; vitthārita; vyākhāta.
description
(f.) vaṇṇanā. (nt.) vivaraṇa; vyākhayāna. (m.) vitthāra.
descriptive
(adj.) vitthāraka; vaṇṇanāvisayaka.
descry
(v.t.) dūrato passati; raho vīmaṃsati. (pp.) dūrato diṭṭha; raho vīmaṃsita.
desecrate
(v.t.) suddhataṃ sūseti or nāseti. (pp.) dūsitasuddhatta.
desert
(m.) 1. kantāra; jaṅgaladesa; 2. vipaka. (adj.) vijana; asāra; nipphala. (v.t.) pajahati; jahāti. (v.i.) hitvā palāyati. (pp.) pajahita; jahita; hitvā palāta.
deserted
(adj.) nibbhoga.
deserted village
(m.) suññagāma.
deserter
(m.) palāyaka.
desertion
(nt.) jahana; cajana.
deserve
(v.i.) arahati; vaṭṭati.
deserved
(adj.) yogga; ucita.
deservedly
(adv.) yathocitaṃ.
deserving
(adj.) araha; bhabba; anucchavika.
desiccate
(v.t.) soseti. (pp.) sosita.
desiccation
(nt.) sosana.
desiderate
(v.t.) apekkhati; icchati; pattheti. (pp.) apekkhita; icchita; patthita.
desiderative
(adj.) icchāpakāsaka.
desideratum
(nt.) icchitavatthu.
design
(f.) parikappanā. (m.) upāya; ālekha. (v.t.) 1. parikappeti; 2. ālikhati; lekhāhi aṅketi. (pp.) parikappita; ālikhita; lekhāhi aṅkita.
designate
(v.t.) upalakkheti; vavatthapeti; viseseti. (pp.) upalakkhita; vatthapita; visesita. (adj.) adhikārāya uccinita.
designation
(nt.) 1. abhidhāna; visesalakkhaṇa; 2. adhikārapāpaṇa.
designer
(m.) 1. cintaka; parikappaka; 2. ālekhasampādaka.
designing
(adj.) upāyadakkha; vañcanika.
desilverize
(v.t.) rajatam puthakkaroti. (pp.) puthakkatarajata.
desirable
(adj.) icchitabba; pāṭikaṅkha.
desire
(f.) icchā; āsā; abhilāsā; ākaṅkhā; ruci. (m.) manoratha. (v.t.) icchati; kāmeti; ākaṅkhati; abhikaṅkhati; apekkhati; pattheti. (pp.) icchita; kāmita; ākaṅkhita; abhikaṅkhita; apekkhita; patthita.
desire for proficiency
(f.) sādhukamyatā.
desire much
gijjhati.
desire to drink
pivāsati.
desire to eat
bubhukkhati.
desire to have
jigiṃsati.
desire to hear
sussūsati.
desireless
(adj.) nirālaya; nirāsa; nittaṇha.
desirous
(adj.) atthika; jigiṃsasaka; patthetu; apekkhaka.
desirous of dispute
(m.) vādakāma; vādatthī.
desirous to do
kattukāma.
desirous to eat
bhottukāma.
desirous to go
gantukāma.
desist
(v.i.) viramati; nivattati. (pp.) virata; nivatta.
desk
(nt.) lekhanaphalaka.
desolate
(adj.) vijattaṃ; vivitta; suñña. (v.t.) vivittaṃ or vijanaṃ karoti; vināseti. (pp.) vijanīkata; vināsita.
desolater
(m.) chaḍḍaka; anāthakārī.
desolation
(nt.) chaḍḍana; anāthakaraṇa; pariccajana.
despair
(m.) visāda; kheda; āsābhaṅga. (v.i.) visīdati; nirāso hoti.
despatch
(v.t.) peseti; pahiṇāti. (pp.) pesita; pahita. (nt.) pesana; sāsana; sīghatta; (m.) attaghāta.
dispeller
(n.) panudaka.
dispelling
(nt.) apanudana.
desperate
(adj.) jīvitanirapekkha; aticaṇḍa; atibhayānaka.
desperately
(adv.) ummattākārena; aticaṇḍatāya.
desperateness
(f.) jīvitanirapekkhā; atisāhasikatā.
despicable
(adj.) nindiya; kucchita; gārayha.
despicably
(adv.) gārayhākārena.
despise
(v.t.) avajānāti; vambheti; jigucchati. (pp.) avaññāta; vambhita; jigucchita.
despiser
(m.) paravambhī.
despisingly
(adv.) sāvaññaṃ; sāvamānaṃ.
despite
(m.) virodha. (f.) jigucchā; accusūyā. (prep.) aganetvā; asallakkhetvā.
despiteful
(adj.) ativiruddha; atiusūyaka.
despitefully
(adv.) saveraṃ; sāvamānaṃ.
despitefulness
(f.) usūyā. (nt.) macchariya.
despoil
(v.t.) vilupati; acchindati. (pp.) viluta; acchinna.
despoiler
(m.) vilumpaka.
despoilment
(nt.) vilumpana.
despond
(v.i.) visīdati; khijjati; khedam āpajjati. (pp.) visinna; khinna; khedāpanna.
despondently
(adv.) sakhedaṃ; savisādaṃ.
despondingly
(adv.) sakhedaṃ; savisādaṃ.
despot
(m.) yathākāmapālaka; serirāja.
despotism
(nt.) serīpālana; pajāpīḷana.
desquamate
(v.t.) bahittacam apaneti. (pp.) apanitabahittaca.
dessert
(m.) khijjaka- phalāhāra.
destination
(nt.) nirūpitaṭṭhāna; adhippetaṭṭhāna. (m.) gatiniyāma.
destine
(v.t.) gatiṃ niyameti. (pp.) niyamitagatika.
destiny
(f.) niyati. (m.) vidhi. (nt.) bhāgadheyya.
destitation
(nt.) dīnatta. (m.) anāthabhāva. (f.) parihāni. (m.) abhāva; viraha viyoga.
destitute
(adj.) dīna; anātha; asaraṇa; parihīna; vivajjita; virahita.
destroy
(v.t.) vināseti; vidhameti; viddhaṃseti; vighāteti; ucchindati. (pp.) vināsita; vidhamita; viddhaṃsita; vighātita; ucchinna.
destroyer
(m.) nāsaka; vidhamaka; upacchindaka.
destructible
(adj.) bhaṅgura; bhijjanasabhāva.
destruction
(m.) nāsa; vināsa; ghāta; upaghāta. (nt.) viddhaṃsana; vidhamana.
destructive
(adj.) nāsakara; pabhañjaka; vidhamaka.
destructively
(adv.) nāsakākārena.
destructiveness
(nt.) nāsakatta.
destructor
(m.) saṅkārajhāpaka.
desuetude
(nt.) abhāvitattapāpana. (m.) payogābhāva.
desulphurize
(v.t.) gandhakarahitaṃ karoti.
desultory
(adj.) anavaṭṭhita; athira; cañcala.
detach
(v.t.) viyojeti; puthakkaroti; vicchindati. (pp.) viyojita; puthakkata; vicchinna.
detached
(adj.) asaṃsaṭṭha; visaṃyutta; vippayutta.
detachment
(nt.) visaṃyoga; viyoga; viccheda; senādala.
detail
(v.t.) vitthāreti; papañceti; vaṇṇeti. (pp.) vitthārita; papañcita; vaṇṇita. (m.) vitthāra; visesavibhāga
in detail
vitthārena.
detain
(v.t.) avarodheti; nivatteti; bādheti. (pp.) avarodhita; nivattita; bādhita.
detainer
(nt.) avarodhaka.
detect
(v.t.) vajjaṃ gavesati; apākaṭaṃ pakāseti. (pp.) gavesitavajja.
detection
(nt.) vajjagavesana.
detective
(adj.) vajjagavesaka; carapurisa.
detention
(nt.) nivattāpana; bādhana; avarodhana.
deter
(v.t.) nivāreti; nisedheti. (pp.) nivārita; nisedhita.
detergent
(nt.) sodhaka-bhesajja.
deteriorate
(v.t.) dūseti; parihāpeti. (v.i.) parihāyati; dussati. (pp.) dūsita; parihāpita; parihīna; duṭṭha.
deterioration
(nt.) dussana. (f.) parihāni.
determent
(nt.) balena nivāraṇa.
determinant
(adj.) nicchayakara.
determinate
(adj.) sīmita; paricchinna; parimita.
determinated
(adj.) thiracitta; daḷhādhiṭṭhāna.
determinatedly
(adv.) daḷhanicchayena.
determinately
(adv.) sanicchayaṃ.
determination
(nt.) adhiṭṭhāna. (m.) nicchaya.
determinative
(adj.) niddhāraka; nicchayakara.
determine
(v.t.) niccheti; adhiṭṭhāti; vavatthapeti. (pp.) nicchita; adhiṭṭhita; vavatthapita.
determined
(adj.) thiracitta; daḷhādhiṭṭhāna.
determinedly
(adv.) daḷhanicchayena.
determinism
(m.) niyativāda.
detersive
(adj.) malasodhaka.
detestable
(adj.) gārayha; dessiya.
detest
see abhor.
detestation
(f.) jigucchā.
detester
(m.) dessī; viddesī.
detestful
(adj.) jeguccha; amanāpa.
dethrone
(v.t.) rājattā apaneti; sīhāsanā cāveti. (pp.) rājattāpanita; sīhāsamā cāvita.
dethronement
(nt.) rājattāpanayana.
detonate
(v.i.) mahāsaddena vipphurati. (pp.) mahāsaddena vipphurita.
detonation
(nt.) vipphuraṇa.
detour
(nt.) vaṅkahamana; ṭhanāpagamana.
detract
(v.t.) apakaḍḍhati; hāpeti; ūnayati. (pp.) apakaḍḍhita; hāpita.
detraction
(nt.) apakaḍḍhana; hānikara.
detractive
(adj.) hāpaka; hānikara.
detrain
(v.t.) rathā oruhati. (pp.) rathā oruḷha.
detriment
(f.) hāni. (m.) anattha.
detrimental
(adj.) hānikara; ahitāvaha.
detrited
(adj.) puthakkata.
detrition
(nt.) ghaṃsanena khayagamana.
deuce
(m.) pāpimantu; māra.
deuced
(adj.) mahanta; adhikatara; atiduṭṭha.
ḍeuteronomy
(m.) dutiyavivāha.
devastate
(v.t.) viddhaṃseti; vināseti; ucchindati. (pp.) viddhaṃsita or viddhasta; vināsita; ucchinna.
devastation
(nt.) ucchindana; viddhaṃsana.
develop
(v.t.) vaḍḍheti; bhāveti; brūheti; paripāceti; bahulīkaroti. (pp.) vaḍḍhita; bhāvita; brūhita; paripācita; bahulīkata. (v.i.) abhivaḍḍhati; samijjhati. (pp.) abhivuddha; samiddha.
development
(f.) abhivuddhi; bhāvanā; brūhanā. (m.) bahulīkāra.
deviate
(v.i.) apakkamati; uppatham okkamati; vītikkamati. (pp.) apakkanta; uppatham okkanta; vītikkamita. (v.t.) apaneti; uppathaṃ pāpeti. (pp.) apanīta; uppathaṃ pāpita.
deviation
(nt.) uppathagamana; apakkamana. (m.) vītakkama.
device
(m.) upāya; payoga. (f.) parikappanā. (nt.) visesalakkhaṇa.
devil
(m.) amanussa; yakkha. (nt.) bhūta. (m.) māra; dujjana; niṭṭhura.
devil dancing
(f.) bhūtatikicchā.
devilish
(adj.) yakkhasadisa; atidāruṇa.
devilishly
(adv.) atiduṭṭhākārena.
devilism
(f.) yakkhapūjā. (nt.) dāruṇakamma.
devilry
(nt.) dāruṇakamma. (f.) bhūtanamassanā.
devious
(adj.) vaṅka; kuṭila; dūravattī.
devious way
(m.) ummagga; kupatha.
deviously
(adv.) savaṅkaṃ.
devise
(m.) upāya; ākāra. (nt.) dāyādapaṇṇa. (v.t.) parikappeti; payojeti; dāyādaṃdeti. (pp.) parikappita; payojita; dinnadāyāda.
deviser
(m.) parikappaka; payojaka; dāyādadāyī.
devitalise
(v.t.) nijjīvaṃ karoti. (pp.) nijjīvaṃ kata.
devoid
(adj.) ritta; tuccha; suñña; vippayutta.
devolute
(v.t.) adhikāraṃ parivateti.
devolution
(nt.) adhikārasaṅkāmaṇa. (f.) santatiparihāni.
devolve
(v.t.) saṅkāmeti; paramparāya pāpeti. (v.i.) paramparāya saṅkamati. (pp.) saṅkamita; paramparāya pāpita; paramparāya saṅkanta.
devote
(v.t.) niyyāteti; saddahati; bhattim uppādeti; pūjeti. (pp.) niyyātita; saddahita; uppāditabhattī; pūjita.
devoted
(adj.) saddha pasanna; abhiniviṭṭha; tapparāyana; bhattiyutta.
devotedly
(adv.) saddhāya; tapparatāya; bhattiyā.
devotedness
(f.) bhatti; tapparatā. (m.) pasāda.
devotee
(m.) bhattimantu; saddha; upāsaka; sāvaka.
devotion
(f.) bhatti; tapparatā. (m.) pasāda.
devotional
(adj.) bhattipara; saddhānugata.
devour
(v.t.) gilati; ajjahoharati; khādati; bhakkhati; vināseti; viddhaṃseti; lolatāya suṇāti or paṭhati. (pp.) gilita; ajjhohaṭa; khādita; bhakkhita; vināsita; lolatāya suta or paṭhita.
devourer
(nt.) bhakkhana.
devout
(adj.) bhattimantu; dhammika.
devout wife
(f.) patibbatā.
devoutly
(adv.) bhattiyā; avyājaṃ.
devoutness
(f.) bhattiyuttatā; dhammikatā.
dew
(nt.) tuhiṇa. (m.) ussāva.
dew lap
(nt.) galakambala.
ḍexter
(adj.) dakkhina.
dexterity
(f.) dakkhatā. (nt.) pāṭava; kosalla; nepuñña.
dextrous
(adj.) dakkha; nipuna; paṭu; cheka.
dextrously
(adv.) nipuṇākārena; chekatāya.
dextral
(adj.) dakkhiṇāyatta.
dhobie
(m.) rajaka; dhovaka.
diabetes
(m.) madhumeha.
diabetic
(adj.) madhumehī. (m.) madhumehāyatta.
diablerie
(f.) bhūtavijjā. (nt.) niṭṭhurakamma.
diabolic
(adj.) pisācopama; ghora; dāruṇa; atikakkhaḷa.
diabolical
(adj.) pisācopama; ghora; dāruṇa; atikakkhaḷa.
diabolically
(adv.) sudāruṇaṃ; ghorākārena.
diacritical
(adj.) vissesakara; visesatta-ñapaka
diadem
(nt.) uṇhīsa; rājapada. (m.) siromaṇi; sekhara. (f.) āvelā.
diagnose
(v.t.) rogaṃ niṇṇeti or tīreti. (pp.) niṇṇitaroga.
diagnosis
(nt.) rogaviññāṇa; roganirūpana.
diagnostic
(nt.) rogalakkhaṇa. (adj.) roganicchayakara.
diagonal
(adj.; f.) koṇagatarekhā.
diagram
(nt.) lekhācitta.
dial
(nt.) ghaṭikāmaṇḍala; māṇadassaka; ghaṭīyantamukha.
dialect
(f.) padesabhāsā.
dialectal
(adj.) padesabhāsāyatta.
dialectical
(adj.) hetuvijjāyatta; takkānugata; ñāyānugata.
dialectician
(m.) takkika.
dialectics
(nt.) takkasattha. (f.) hetuvijjā.
dialogic
(adj.) pucchā-vissajjanā-yatta.
dialogist
(m.) pucchā-vissajjana-ganthakāra.
dialogue
(nt.) kathopakathana. (m.) saṃvāda.
diameter
(m.) vikkhambha. (f.) cakkamajjharekhā.
diametrical
(adj.) vikkhambhāyatta; 2. ujuvipaccanika; paṭiviruddha.
diametrically
(adv.) ujukam eva; vipaccanikākārena.
diamond
(nt.) vajira. (v.t.) vajirehi khacati or bhūseti. (pp.) vajirakhacita.
ḍiana
(f.) vyādhadevī.
diaper
(nt.) vicitta-dukūla.
diaphanous
(adj.) vinivijjhadassaka.
diaphoretic
(adj.) sedamocanaka.
diaphragm
(f.) sasanopakārapesī.
diarchy
(nt.) dvidhāpālitarajja.
diarist
(m.) dinapotthakasāmī.
diaristic
(adj.) dinapotthakāyatta.
diarize
(v.t.) dinapotthake āropeti. (pp.) dinapotthake āropita.
diarrhoea
(m.) atisāra
bloody diarrhoea
(m.) rattātisāra.
diary
(nt.) devasika- potthaka, patidina-lekhana.
diastole
(nt.) hadayaphandana.
diatribe
(f.) kaṭuka-paribhāsanā.
diathesis
(f.) sārīrika-poṇatā; roganinnatā.
diatomic
(adj.) dviaṇuka.
dibasic
(adj.) dvitalayutta.
dibble
(f.) khuddaka-khaṇitī.
dice
(m.) akkha; pāsaka. (v.i.) akkhehi dibbati.
dice box
(f.) akkhanāḷi.
dichotomy
(nt.) dvidhāvibhajana.
dichroic
(adj.) dvivaṇṇadassaka.
dickey
(m.) gadrabha. (nt.) rathācariyāsana. (adj.) cañcala.
dicky
(m.) gadrabha. (nt.) rathācariyāsana. (adj.) cañcala.
discourtesy
(m.) avinītaṭ; agārava.
dictate
(v.t.) ādisati; āṇāpeti; likhanāya paṭhati. (pp.) ādiṭṭha; āṇatta; likhanāya paṭhita.
dictation
(nt.) āṇāpana; niyojana; anuvācana.
dictator
(m.) āṇāpaka; ekādhipa.
diction
(m.) vācāvilāsa; uccāraṇavilāsa.
dictionary
(m.) saddakosa; akārādikosa.
dictum
(m.) siddhanta. (nt.) subhāsita; uccāraṇa.
didactic
(adj.) upadesagabbhaka; anusāsanakara.
diddle
(v.t.) vañceti; patāreti. (pp.) vañcita; patārita.
die
(v.i.) marati; cavati; kālaṅkaroti. (pp.) mata; cuta; kālaṅkata.
diet
(nt.) bhojana. (m.) āhāra; ghāsa. (f.) pālakasabhā. (v.t.) mitaṃ or sappāyaṃ bhuñjati. (pp.) sappāyaṃ bhutta.
dietary
(adj.) niyamitāhāra.
dietetic
(adj.) bhojanāyatta.
differ
(v.i.) pabhedaṃ gacchati; bhinnamatiko hoti. (pp.) pabhedagata.
difference
(nt.) nānatta; vematta; antara. (m.) visesa. (nt.) nānāmatitta.
different
(adj.) vividha; nānākāra; asamāna; visabhāga; nānāvidha.
differentia
(nt.) visesa-lakkhaṇa.
differential
(adj.) visekaka; vyavacchedaka; nānattakara.
differentiate
(v.t.) viseseti; vyavacchindati; niddhāreti. (pp.) visesita; vyavacchinna; niddhārita.
differently
(adv.) visuṃvisuṃ; nānākārena; vividhā.
difficult
(adj.) dukkha; dussādahiya; kiccha; duravabodha.
difficult to bear
(adj.) asayha.
difficult to endure
(adj.) dukkhama.
difficult to follow
(adj.) durannaya.
difficult to give
(adj.) duddada.
difficult to see
(adj.) duddasa.
difficultly
(adv.) kicchena; kasirena.
difficulty
(m.) āyāsa. (nt.) dukkharatta.
diffidence
(f.) kaṅkhā; vimati; atilajjā.
diffident
(adj.) āsaṅkī; avisārada; lajjamāna.
diffidently
(adv.) avisāradatāya.
diffluent
(adj.) sandamāna; vilīyamāna.
diffract
(v.t.) ālokaṃ bhājeti or nānāvaṇṇattaṃ pāpeti.
diffuse
(v.t.) vyāpeti. (v.i.) pattharati; pharati. (pp.) vyāpita; patthaṭa; phuṭa.
diffusely
(adv.) savipphāraṃ.
diffusion
(m.) vipphāra. (nt.) pharaṇa; vyāpana.
diffusive
(adj.) vyāpaka; vipphāraka.
diffusiveness
(nt.) vyāpakatta.
dig
(v.t.) khaṇati. (pp.) khata.
dig into
nikhaṇati.
dig up
abhikkhaṇati.
digamy
(f.) dvibhariyatā.
digger
(m.) khaṇata.
digest
(v.t.) jīreti; pariṇāmeti; paripāceti. (v.i.) pariṇamati; paccati. (pp.) jiṇṇa; pariṇāmita; paripācita; pariṇata; pakka.
digestion
(nt.) pariṇama. (m.) paripāka.
digestive
(adj.) paripācaka; gahaṇivaḍḍaka. (nt.) pācakosadha.
digestive faculty
(f.) gahanī. (m.) udaraggi. (nt.) pācakindriya.
digging
(nt.) khaṇana.
digit
(f.) aṅgulimattā. (m.) aṃsaka. (f.) kalā.
digitate
(adj.) visuṃbhūtaṅgulika.
dignified
(adj.) mahita; sammānita; mahesakkha.
dignify
(v.t.) ukkaṃseti; uccaṭṭhānaṃ pāpeti. (pp.) ukkaṃsita; uccaṭṭhānaṃ pāpita.
dignitary
(m.) mahādhikārī; seṭṭhapadaṭṭha.
dignity
(f.) pabhāva; patāpa; mahima; teja. (m.) mahesakkhatā.
digress
(v.i.) uppathaṃ yāti; adhippetatthā bahi katheti.
digression
(nt.) uppathagamana. (f.) asambandhakathā.
digressive
(adj.) mātikāto bahigāmī.
dike
(f.) āḷi; pāḷi. (m.) setubandha. (f.) parikhā. (v.t.) āḷiṃ bandhati. (pp.) āḷibaddha.
dilapidate
(v.i.) jīrati; jajjarati; vināsaṃ yāti. (v.t.) vināsamukhaṃ pāpeti. (pp.) jiṇṇa; jajjarita; vināsaṃ yāta; vināsamukhaṃ pāpita.
dilate
(v.t.) vyāpeti; vitthāreti; vitanoti. (v.i.) pattharati. (pp.) vyāpita; vitthārita; vitata; patthaṭa
dilation
(nt.) vyāpana; pattharana.
dilatoriness
(nt.) vilampana; dīghasuttiya.
dilatory
(adj.) vilambaka; dīghasuttika.
dilemma
(f.) dvejjhakathā. (m.) ubhatokoṭika-pañha.
dilettante
(m.) kalāsipparata.
diligence
(m.) uyyāma; paggaha. (nt.) analasatta; atanditatta.
diligent
(adj.) atandita; analasa; āraddhaviriya.
diligently
(adv.) analasatāya.
dilly-dally
(v.i.) kālakkhepaṃ karoti; ito tato bhamati.
dilute
(v.t.) jalena misseti. (pp.) jalamissita. (adj.) vilīna; āposahita.
diluvial
(adj.) jaloghāyatta.
diluvium
(nt.) āposañvaṭṭanicita.
dim
(adj.) mandappabha; avisada. (v.t.) mandappabhaṃ karoti; malinayati. (v.i.) mandāloka or avisado hoti.
dimension
(m.) āroha-pariṇāha. (nt.) parimāṇa.
diminish
(v.t.) khepeti; hāpeti; mandīkaroti. (pp.) khepita; hāpita; mandīkata. (v.i.) khīyati; hāyati; mandībhavati. (pp.) khīṇa; hīna; mandībhūta.
diminution
(m.) khaya; apacaya. (nt.) mandībhavana; khīṇappamāṇa.
diminutive
(adj.) khuddaka; appaka.
diminutiveness
(nt.) khuddakatta.
dimly
(adv.) avisadākārena.
dimness
(nt.) avisadatta.
dimple
(m.) kapolabhaṅga; kapolāvaṭṭa.
din
(m.) nināda; kalakala. (v.t.) mahānādaṃ pavatteti.
dine
(v.i.) (sāyaṇhe) bhuñjati. (v.t.) bhojeti. (pp.) bhutta; bhojita.
diner
(m.) bhojī.
ding-dong
(m.) (parivattamāna) ghaṇṭānāda.
dingle
(m.) nikuñja.
dingy
(adj.) malinavañña.
dining-room
(nt.) bhojanāgāra.
dinky
(adj.) sundaradassana.
dinner
(nt.) divābhojana; sāyaṇhabhojana.
dinosaur
(f.) ādikappikagodhā.
dint
(m.) pahāra; abhighāta. (nt.) sāmatthiya.
diocese
(m.) nāyaka-pūjakāyatta-padesa.
dip
(v.t.) ogāheti; paveseti. (v.i.) nimujjati; ogāhati. (pp.) ogāhita; pavesita; nimugga; ogāḷha. (nt.) ogāhana; numujjana.
diploma
(nt.) adhikārapaṇṇa.
diplomacy
(nt.) dūteyya; niyojitabala; kerāṭiya.
diplomat
(m.) duteyya-nipuṇa; rājanītikusala.
diplomatical
(adj.) dūteyyavisayaka.
diplomist
(m.) duteyya-nipuṇa; rājanītikusala.
diplopia
(m.) diṭṭhiroga.
dipper
(m.) nimujjāpaka; dabhivisesa.
dipsomania
(f.) majjalolatā.
dipthong
(nt.) saṃyutta-saradvaya.
dire
(adj) ghora; dāruṇa; bherava.
direct
(adj.) uju; avaṅka; akuṭila; paṭipātiyāgata; supākaṭa; suvisada (v.t.) vidahati; upadisati; kāreti. (pp.) vidahita; upadiṭṭha; kārita.
direct-wrongly
micchāpanidahati.
direction
(m.) niyoga; niyama. (nt.) āṇā. (f.) disa
intermediate direction
(f.) anudisā.
directive
(adj.) nidassaka; niyojaka.
directly
(adv.) ujukaṃ.
director
(m.) vidhāyaka; ajjhakkhaka.
directorate
(f.) adhikārīsabhā.
directory
(f.) nāmādisūci.
direful
(adj.) bhayānaka.
dirge
(nt.) sokagīta.
dirk
(f.) chūrikā.
dirt
(nt.) mala; kalusa; uklāpa; kilesa.
dirtily
(adv.) malinākārena; kiliṭṭhatāya.
dirty
(adj.) kiliṭṭha; malina; asuddha.
disability
(f.) akkhamatā; asamatthatā; asakyatā.
disable
(v.t.) avasādeti; dubbalīkaroti. (pp.) avasādita; dubbalīkata.
disabuse
(v.t.) moham apaneti; vibbhamaṃ nirākaroti (pp.) apanītamoha; nirākatavibbhama.
disaccord
(m.) virodha. (f.) asāmaggi. (v.i.) virujjhati; vematiko hoti. (pp.) viruddha.
disadvantage
(m.) ādīnava; anattha. (nt.) ahita.
disadvantageous
(adj.) anatthāvaha; ahitakara.
disaffect
(v.i.) virajjati. (pp.) viratta.
disaffected
(adj.) duṭṭhacitta.
disaffection
(f.) vipakkhatā; appiyatā.
disaffirm
(v.t.) pubbanicchayaṃ vipallāseti. (pp.) pubbanicchayaṃ vipallāsita.
disafforest
(v.t.) nibbanaṃ karoti. (pp.) nibbanaṃ kata.
disaggregate
(v.t.) puthakkaroti; viyojeti. (pp.) puthakkata; viyojita.
disagreeable
(adj.) appiya; akanta; amanāpa.
disagreeable to ear
kaṇṇakaṭuka.
disagree
(v.i.) virujjhati; vilometi. (pp.) vuruddha.
disagreement
(m.) virodha. (f.) asaṃsandanā.
disallow
(v.t.) nānujānāti; nisedheti; pacchakkhāti. (pp.) nānuññāta; nisedhita; pacchakkhāta.
disannul
(v.t.) nirākaroti; lopeti; paccādisati. (pp.) nirākata; lutta; paccādiṭṭha.
disappear
(v.i.) antaradhāyati; vigacchati; adassanaṃ yāti. (pp.) antarahita; vigata; adassanaṃ yāta;
disappearance
(nt.) antaradhāna; vigamana. (m.) abhāva; atthagama; vilaya.
disappoint
(v.t.) visādaṃ or āsābhaṅgaṃ pāpeti. (pp.) āsābhaṅgaṃ pāpita.
disappointed
(adj.) bhaṭṭhāsa; visādappatta.
disappointing
(adj.) āsābhaṅgakara.
disappointment
(m.) āsābhaṅga; visāda; kheda.
disapprobation
(f.) ananujānanā; asampaṭicchanā.
disapproval
(f.) ananuññā; anabhimati. (nt.) garahana.
disapprove
(v.t.) nānujānati; garahati. (pp.) nānuññāta; garahita.
disarm
(v.t.) nirāyudhaṃ karoti. (pp.) nirāyudhaṃ kata.
disarmament
(m.) āyudhanikkhepa; yuddhapariccāga.
disarrange
(v.t.) vyākulīkaroti; vikkhobheti. (pp.) vyākulīkata; vikkhobhita.
disarrangement
(nt.) vyākulatta.
disarry
(v.t.) ayathā ṭhapeti; kamaṃ virodheti. (pp.) ayathā ṭhapita; virodhitakkama.
disassociate
(v.t.) viyojeti; puthakkaroti. (pp.) viyojita; puthakkata.
disaster
(f.) vipatti; āpadā. (m.) upaddava. (nt.) vyasana.
disastrous
(adj.) vipattikara; āpadāvaha.
disastrously
(adv.) vipattikaratāya.
disavow
(v.t.) paccakkhāti; paṭikkhipati. (pp.) paccakkhāta; paṭikkhita.
disavowal
(nt.) paccakkhāna.
disband
(v.t.) visileseti; senaṃ viyojeti. (pp.) visilesita; viyojitasena.
disbar
(v.t.) nītiññavuttito apaneti. (pp.) nītiññavuttito apanita.
disbelief
(nt.) assaddhiya; asaddahana.
disbelieve
(v.i.) na saddahati; na vissasati. (v.t.) asaddahāpeti. (pp.) asaddahita; avissattha; asaddahāpita.
disbeliever
(m.) asaddahitu.
diabolism
(f.) bhūtapūjā; bhūtabhatti. (nt.) dāruṇakamma.
disbranch
(v.t.) sākhā apaneti. (pp.) apanītasākha.
disburden
(v.t.) bhāram oropeti or nikkhipati. (pp.) oropitabhāra; nikkhittabhāra.
disburse
(v.t.) vissajjeti; vayaṃ karoti. (pp.) vijjita; vayakata.
disbursement
(nt.) vayakaraṇa; vissajjana.
disc
see disk.
discard
(v.t.) apanudati; nissajati; odhunāti (pp.) apanudita; nissaṭa; odhūta.
discern
(v.t.) paricchindati; viveceti. (v.i.) parijānāti. (pp.) paricchinna; vivecita; pariññāta.
discernible
(adj.) diṭṭhigocara; abhiññeyya.
discerning
(adj.) abhijānanaka; sukhumabuddhika.
discernment
(nt.) abhijānana; sallakkhaṇa; dūradassana. (f.) pariññā.
discerption
(nt.) vidāraṇa. (m.) visilesa.
discharge
(v.t.) 1. bhāram apaneti; 2. adhikārā cāveti; 3. (bandhanā) moceti; 4 (a missile) vissajjeti; 5; (an arrow) vijjhati. (v.i.) nikkhipati; nicchāreti; vamati. (pp.) apanītabhāra; adhikārā cāvita; mocita; vissaṭṭha; viddha; nikkhitta; nicchārita; vamita; or vanta. (m.) (matter emitted) nissanda; mokkha. (nt.) mala; (act of discharging) mocana; nikkhipana. (f.) vissaṭṭhi; (release from) mutti; vimutti.
discharge a debt
iṇaṃ sodheti.
discharge a duty
vattaṃ karoti.
discharge from an accusation
codanā moceti.
discharge urine
omutteti.
discharging of debt
(nt.) iṇasodhana.
disciple
(m.) sāvaka; sissa; antevāsika.
disciplinary
(adj.) vinayadāyaka; sikkhāyatta.
discipline
(m.) sikkhā; dama; niggaha. (f.) sikkhā. (v.t.) vineti; sikkheti; dameti. (pp.)vinīta; sikkhita; damita or danta.
disclaim
(v.t.) paccakkhāti; pariggahaṃ paṭikkhipati. (pp.) paccakkhāta; paṭikkhittapariggaha.
disclaimer
(nt.) paṭikkhipana; pariggahapaccakkhāna.
disclose
(v.t.) vivarati; pakāseti; pākaṭikaroti. (pp.) vivaṭa; pakāsita; pākaṭikata.
disclosure
(nt.) viraraṇa; pākaṭīdaraṇa.
discontinuously
(adv.) vicchinnākārena.
discoid
(adj.) maṇḍalākāra.
discolour
(v.t.) vivaṇṇataṃ pāpeti; vaṇṇaṃ hāpeti. (pp.) vivaṇṇataṃ pāpita; hāpitavaṇṇa.
discoloration
(nt.) dubbaṇṇakaraṇa.
discomfit
(v.t.) parājeti. (pp.) parājita.
discomfiture
(m.) parājaya; āsābhaṅga.
discomfort
(f.) pīlā. (m.) aphāsu. (v.t.) viheṭheti; uppīḷeti. (pp.) viheṭhita; uppīḷita.
discommend
(v.t.) nindati; garahati (pp.) nindita; garahita.
discommode
(v.t.) āyāseti; viheseti. (pp.) āyāsita; vihesita.
discompose
(v.t.) vikkhipati; asamāhitaṃ karoti. (pp.) vikkhita; asamāhitaṃ kata.
discomposedly
(v.t.) vikkhittākārena.
discomposure
(m.) vikkhepa. (nt.) ākulatta.
disconcert
(v.t.) vyākulīkaroti. (pp.) vyākulīkata.
disconnect
(v.t.) viyojeti; visaṃyojeti. (pp.) viyojita; visaṃyojita.
disconnected
(adj.) asambandha; asaṅgata.
disconnection
(nt.) viyojana; visuṃkaraṇa.
disconsolate
(adj.) vimana; khinnacitta ukkaṇṭhita.
disconsolately
(adv.) ukkhaṇṭhitākārena.
discontent
(adj.) anabhirata; asantuṭṭha. (f.) anabhirati; asantuṭhi. (v.t.) anabhiratiṃ janeti.
discontentedly
(adv.) anabhiratiyā.
discontentment
(f.) atitti.
discontinuance
(m.) viccheda.
discontinue
(v.t.) upacchindati; nivatteti. (pp.) upacchinna; nivattita.
discontinuous
(adj.) vicchinna.
discord
(m.) bheda; virodha (f.) asāmaggi. (v.i.) virujjhati. (pp.) viruddha.
discordant
(adj.) visama; viruddha; paṭiloma.
discordantly
(adv.) paṭilomākārena.
discount
(m.) uddhaṭabhāga. (v.t.) lābhato bhāgam uddharati.
discountenance
(v.t.) nānumodati; nirussāheti. (pp.) nānumodita; nirussāhita.
discourage
(v.t.) visādeti; ussāhaṃ hāpeti. (pp.) visādita; ussāhaṃ hāpita.
discouraging
(adj.) ussāhabhañjaka.
discouragingly
(adv.) visādajakākārena.
discouragement
(m.) ussāhāhaṃga. (nt.) osīdana.
discourse
(f.) desanā. (nt.) sutanta. (v.t.) deseti; pavadati. (v.i.) sambhāsati. (pp.) desita; pavutta; sambhāsita.
discourteous
(adj.) avinīta; tubbinīta; ācārahīna
discover
(v.t.) āvikaroti; pākaṭattaṃneti. (pp.) āvikata; pākaṭattaṃnita.
discoverer
(m.) āvikattu.
discovery
(nt.) āvikaraṇa.
discredit
(v.t.) na saddhati; na vissasati. (pp.) asaddhita; avissattha. (m.) apakitti; avissāna. (nt.)akittikaravathi.
discreditable
(adj.) avissasanīya; ayasakara.
discreet
(adj.) vicārapubbaka; samekkhakārī.
discreetly
(adv.) vicārapubbakaṃ
discrepance
(f.) vibhinnatā. (nt.) nānatta.
discrepancy
(f.) vibhinnatā. (nt.) nānatta.
discrepant
(adj.) bibhinna; vidhākāra.
discrete
(adj.) viyutta; vibhinna.
discreteness
(f.) vibhinnatā.
discretion
(f.) viññutā. (nt.) sakapaṭibhāṇa.
discriminate
(v.t.) viveceti; upalakkheti; viseseti; niccheti. (pp.) vivecita; upalakkhita; visesita; nicchita.
discriminating
(adj.) vivecaka; paricchindana.
discrimination
(nt.) vivecana. (m.) vinicchaya; niṇṇaya.
discriminative
(adj.) vivecaka; paricchindana.
discriminatively
(adv.) sañcicca; savivecanaṃ.
discrown
(v.t.) rājapadā apaneti. (pp.) apanītarājapada.
discursive
(adj.) athira; anavaṭṭhita; anumānita; takkita.
discus
(nt.) cakkāyudha.
discuss
(v.t.) manteti; sākacchati; āloceti; vicāreti. (pp.) mantita; sākacchita; ālocita; vicārita.
discussion
(f.) mantaṇā; sākacchā; vicāraṇā.
disdain
(f.) avaññā; hīḷanā. (v.t.) avamāneti; hīḷeti. (pp.) avamata; hīḷita.
disdainful
(adj.) sāvañña; sāvalepa.
disdainfully
(adv.) sāvamānaṃ.
disease
(m.) roga; vyādhi; ābādha; ātaṅka. (nt.) gelañña. (v.t.) rogena vyathati or pīḷeti. (pp.) rogena vyathita or pīḷita.
diseased
(adj.) rogātura; gilāna.
disembark
(v.i.) nāvāya otarati. (v.t.) nāvāto otāreti. (pp.) nāvāya otiṇṇa; nāvāto otārita.
disembarkation
(nt.) orohana; oropana.
disembarrass
(v.t.) saṃsayato or jaṭāto moceti. (pp.) saṃsayato mocita.
disembellish
(v.t.) vibhūsā-rahitaṃ karoti. (pp.) vibhūsā-rahitaṃ kata.
disembody
(v.t.) sarīrato viyojeti; yuddhasevāto moceti. (pp.) sarīrato viyojita; yuddhasevāto mocita.
disembogue
(v.t.) nadīmukhato jalaṃ nikkhāmeti. (pp.) nadīmukhato nikkhamitajala.
disembosom
(v.i.) hadayagataṃ pakāseti. (pp.) pakāsitahadayagata.
disembowel
(v.t.) antāni apaneti. (v.i.) antaṃ ṭhānato apagacchati. (pp.) apanītanta; apagatanta.
disembroil
(v.t.) vijaṭāto moceti. (pp.) vijaṭāto mocita.
disenchant
(v.t.) vasaṅgamanato moceti. (pp.) vasaṅgamanato mocita.
disenchantment
(nt.) vasībhāvāpaharaṇa.
disencumber
(v.t.) bhārato or bādhakato moceti. (pp.) bādhakato mocita.
disengage
(v.t.) viyojeti. (v.i.) muccati; mokkhati. (pp.) viyojita; mutta.
disengagement
(nt.) viyojana; muccana.
disenroll
(v.t.) nāmāvalito apaneti. (pp.) nāmālito apanīta.
disentangle
(v.t.) viniveṭheti; vijaṭeti. (pp.) viniveṭhita; vijaṭita.
disentangled
nijjaṭa; niggumba.
disentanglement
(nt.) vijaṭana.
disestablish
(v.t.) vavathitam or saṇṭhapitaṃ apaneti.
disfame
(m.) ayasa. (f.) akitti.
disfavour
(v.t.) na anuggaṇhāti; nānujāneti. (pp.) ananuggahita; ananuññāta.
disfeature
(v.t.) virūpeti. (pp.) virūpita.
disfiguration
(nt.) virūpakaraṇa; vevaṇṇiya.
disfigure
(v.t.) vikalīkaroti; virūpeti. (pp.) vikalīkata; virūpita.
disforest
(v.t.) nibbanaṃ karoti. (pp.) nibbanīkata.
disfranchise
(v.t.) chandabalaṃ nāseti. (pp.) nāsitachandabala.
disfurnish
(v.t.) upakaraṇāni apaneti. (pp.) apanītūpakaraṇa.
disgorge
(v.i.) vamati; uggirati. (pp.) vamita or vanta; uggirita.
disgrace
(m.) ayasa. (f.) akitti. (m.) parābhava. (v.t.) paribhavati; ayasaṃ pāpeti. (pp.) paribhūta; ayasaṃ pāpita.
disgraceful
(adj.) ayasakara; avamānajanaka.
disgracefully
(adv.) sāvamānaṃ.
disgruntle
(v.i.) kupito or dummukho hoti.
disgruntled
(adj.) asantuṭṭha.
disguise
(nt.) vesaparivattana. (v.t.) vesantaraṃ gaṇhāti; pakatiṃ parivatteti. (pp.) gahitavesantara; parivattitapakatika.
disgust
(f.) aṭṭīyanā; harāyanā; jigucchā. (m.) ubbega; saṃvega. (v.i.) virajjati; ubbijjati. (pp.) viratta; ubbigga.
disgustful
(adj.) jeguccha; paṭikkūla.
disgusting
(adj.) jeguccha; paṭikkūla.
dish
(m.) thāla. (nt.) thālaka. (f.) thālī. (v.t.) thāliyaṃ pakkhipati. (pp.) thāliyaṃ pakkhitta.
dishabille
(m.) avibhūsita; omutta-vatthābharaṇa.
dishabituate
(v.t.) anabbhāsaṃ karoti. (pp.) anabbhāsaṃ kata.
dishallucination
(nt.) vipallāsāpanayana.
disharmonious
(adj.) visama; visabhāga; nānāmatika; asamassara.
disharmonize
(v.t.) sāmaggiṃ nāseti; visamattaṃ neti. (pp.) nāsitasāmagga; visamattaṃ nīta.
disharmony
(f.) asāmaggi. (nt.) vesamma.
dishearten
see discourage.
dishevel
(v.t.) (kese) vikirati; vippakirati. (pp.) vikiṇṇa; vippakiṇṇa.
dishful
(adj.) pātipūra.
dishome
(v.t.) gehā nikkaḍḍhati; vippavāseti. (pp.) gehā nikkhaḍḍhita; vippavāsita.
dishonest
(adj.) saṭha; kapaṭa; vañcaka; vaṅka.
dishonestly
(adv.) savyājaṃ; nikatiyā; sāṭheyyena.
dishonesty
(nt.) sāṭheyya. (f.) nikati.
dishonour
(m.) agārava; ayasa. (f.) akitti. (v.t.) agarukaroti; anādarayati. (pp.) agarukata; anādarita.
dishonourable
(adj.) ayasakara; akittijanaka.
dishonourably
(adv.) nindiyākārena.
dishorn
(v.t.) siṅgāni apaneti. (pp.) apanītasiṅga.
dishouse
(v.t.) nijjanaṃ karoti. (pp.) nijjanīkata.
disillusion
(nt.) sammohāpanayana. (v.t.) sammoham apaneti. (pp.) apanītasammoha.
disinclination
(f.) anicchā; aruci.
disincline
(v.t.) virajjeti; aruciṃ uppādeti. (pp.) virajjita; uppaditāruci.
disincorporate
(v.t.) samitiṃ or pūgaṃ visaṃyojeti. (pp.) visaṃjitapūga.
disinfect
(v.t.) rogabījāni apaneti or nāseti. (pp.) apanīta or nāsita-rogabīja.
disinfectant
(adj.) rogabījanāsaka.
disinfection
(nt.) visabījanāsana.
disingenuous
(adj.) kuṭilajjhāsaya.
disinherit
(v.t.) adāyādiṃ karoti; dāyādā apaneti. (pp.) adāyādiṃ kata; dāyādā apanīta.
disintegrate
(v.t.) visileseti; viyojeti; vinibbhujati. (pp.) visilesita; viyojita; vinibbhutta.
disintegration
(nt.) viyojana; puthakkaraṇa.
disinter
(v.t.) nikhaṇitam uddharati. (pp.) uddhaṭanikkhaṇita.
disinterest
(f.) upekkhā; udāsīnatā. (v.t.) udāsīnaṃ karoti. (refl.) udāsīno hoti; upekkhati. (pp.) udāsīnakata; udāsīnabhūta; upekkhita.
disinterested
(adj.) majjhaṭṭha; apakkhapātī; muttāsa; attānapekkha.
disinterestedness
(m.) nissaṅga; virāga. (f.) apakkhapātitā.
disjoin
(v.t.) viyojeti; visandhīkaroti. (pp.) viyojita; visandhīkata. (v.i.) visaṃyujjati. (pp.) visaṃyutta.
disjoint
(v.t.) sambandham apaneti; visaṃyojeti. (pp.) apanitasambandha; vasaṃyojita.
disjunct
(adj.) visaṃsaṭṭha; vippayutta.
disjunction
(f.) visaṃsaṭṭhatā; asambaddhatā.
disjunctive
(adj.) viyojaka. (nt.) vicchedakapada.
disk
(nt.) maṇḍala; bimba.
dislike
(f.) arati; aruci; jigucchā; appiyatā. (v.t.) jigucchati; virajjati; na icchati. (pp.) jigucchita; viratta; na icchita.
disload
(v.t.) bhāraṃ apaharati or otāreti. (pp.) apahaṭa or otāritabhāra.
dislocate
(v.t.) ṭhānā cāveti; apasāreti. (pp.) ṭhānācāvita; apasārita.
dislocation
(nt.) apasandhikaraṇa; ṭhānā cāvana.
dislodge
(v.t.) āvāsato apaneti; nikkaḍḍhati. (pp.) āvāsato apanīta; nikkhaḍḍhita.
dislodgement
(nt.) aññaṭṭhānapāpaṇa.
disloyal
(adj.) bhattihīna; dubbhaka.
disloyalty
(f.) bhattihīnatā; dūbhitā.
dismal
(adj.) udāsīna; nirussāha; nirānanda; dukkhita; paribhūta.
dismally
(adv.) savisādaṃ.
dismalness
(m.) maṅkubhāva. (nt.) udāsīnatta.
dismantle
(v.t.) āvaraṇam apaneti; attāṇaṃ karoti. (pp.) apanītāvaraṇa; attāṇīkata.
dismay
(nt.) domanassa. (v.t.) santāseti; vyākulīkaroti. (pp.) santāsita; vyākulīkata.
dismember
(v.t.) aṅgāni vicchindati or puthakkaroti. (pp.) vicchinnaṅga; puthakkataṅga.
dismemberment
(nt.) aṅgaviyojana.
dismiss
(v.t.) paṇāmeti; nissajati; (senaṃ) visileseti; (aññattha) pahiṇāti. (pp.) paṇāmita; nissaṭṭha; visilesita; pahita.
dismissal
(nt.) paṇāmana; nissajjana; vissajjana.
dismission
(nt.) paṇāmana; nissajjana; vissajjana.
dismount
(v.i.) (assapiṭṭhito, etc.) otarati; oruhati. (v.t.) otāreti. (pp.) otiṇṇa; orūḷha; otārita.
disobedience
(f.) dubbacatā; anassavatā. (m.) āṇātikkama.
disobedient
(adj.) anassava; dubbaca.
disobey
(v.i.) āṇam ullaṅgheti or atikkamati; na sussūsati; ovādaṃ nānuvattati. (pp.) ullaṅghitāṇa; atikantāṇa; nānuvattitovāda.
disoblige
(v.t.) sākacchituṃ na icchati; āyāseti. (pp.) sākacchituṃ anicchita; āyāsita.
disobliging
(adj.) ananukūla.
disobligingly
(adv.) ananukūlatāya.
disorder
(f.) ākulatā; vyākulatā; uppaṭipāṭi. (m.) saṅkhobha; roga; ābādha. (v.t.) ākulīkaroti; vyathati. (pp.) ākulīkata; vyathita.
disorderliness
(f.) uppaṭipāṭi; vyākulatā.
disorderly
(adj.) ākula; saṅkula; anavaṭṭhita.
disorganisation
(nt.) vyākulīkaraṇa; saṅkhobhana.
disorganise
(v.t.) vyākulīkaroti; saṃvidhānaṃ bhañjati. (pp.) vyākulīkata; bhaṭṭhasaṃvidhāna.
disown
(v.t.) paccakkhāti; paṭikkhipati. (pp.) paccakkhāta; paṭikkhitta.
disparage
(v.t.) apasādeti; avamaññati; paribhavati. (pp.) apasādita; avamata; paribhūta.
disparagement
(f.) nindā; avaññā; apasādanā.
disparagingly
(adv.) avaññāvasena.
disparate
(adj.; n.) visadisa; vilakkhaṇa.
disparity
(nt.) vesamma; vilakkhaṇatta.
dispart
(v.t.) viyojeti; visuṃkaroti; vibhajati. (v.i.) saṅgama apagacchati. (pp.) viyojita; visuṃkata; vibhatta; saṅgamā apagata.
dispassion
(m.) virāga. (f.) nirāsā.
dispassionate
(adj.) viratta; upekkhaka.
dispassionately
(adv.) virattākārena.
dispatch
(nt.) pesana; pahiṇana; sāsana. (v.t.) peseti; pahiṇāti; khippaṃ niṭṭhāpeti; maraṇīyappahāraṃ deti. (pp.) pesita; pahita; khippaṃ niṭṭhāpita; dinnamaraṇīyappahāra.
dispel
(v.t.) nudati; panudati; vinodeti. (pp.) nudita; panudita; vinodita.
dispensable
(nt.) visajjana; vibhajana; saṃvidahana. (f.) niyati.
dispensary
(m.) osadhālaya. (nt.) bhesajjāgāra.
dispense
(v.t.) 1. bhesajjaṃ payojeti; 2. vissajjeti; vibhajati. (pp.) payojitabhesajja; vissaṭṭha; vibhatta.
dispense with
visesavaraṃ deti; āṇaṃ paṭisedheti; taṃ vinākiccaṃ karoti. (pp.) dinnavisesavara; paṭisedhitāṇa.
dispenser
(m.) bhesajjayojaka; saṃvidahitu.
dispeople
(v.t.) nijjanaṃ karoti. (pp.) nijjanīkata.
disperse
(v.t.) vikirati; vikkhipati; dūrīkaroti. (pp.) vikiṇṇa; vikkhitta; dūrīkata.
dispersion
(nt.) vikiraṇa; vikkhipana.
dispirit
(v.t.) ubbejeti; visādeti. (pp.) ubbejita; visādita.
dispiritedly
(adv.) olīnākārena.
displace
(v.t.) osakketi; ṭhānācāveti; aññassa ṭhānaṃ gaṇhāti. (pp.) osakkita; ṭhānācāvita; gahitaññaṭhāna.
displacement
(nt.) ṭhānācāvana; osakkāpana.
displant
(v.t.) ummūleti. (pp.) ummūlita.
display
(nt.) sandassana; pākaṭīkaraṇa. (v.t.) sandasseti; dassanāya pasāreti. (pp.) sandassita; dassanāya pasārita.
displease
(v.t.) kopeti; roseti; anattamanaṃ karoti. (pp.) kopita; rosita; anattamanaṃ kata.
displeased
(adj.) appasanna; vimana; dummana.
displeasing
(adj.) appiya; amanāpa.
displeasure
(m.) asantosa; appasāda. (f.) asantuṭṭhi.
disport
(f.) kīḷā. (v.i.) sayam eva kīḷati; ramati.
disposal
(f.) racanā; paṭipāṭi. (m.) vinyāsa. (nt.) vitaraṇa; samappaṇa.
dispose
(v.t.) vidahati; viyameti. (v.i.) poṇo or ninno bhavati. (pp.) vihita; niyamita; poṇībhūta; ninnabhūta
well disposed
(adj.) susīla.
dispose of
appeti; vissajjeti. (pp.) appita; vissaṭṭha.
disposed to go
(adj.) gantukāma.
disposed to quarrel
(adj.) kalahappiya.
disposer
(m.) vidhāyaka; vissajjaka.
disposition
(m.) ajjhāsaya; vinyāsa; ṭhapitākāra. (f.) adhimutti; pakati; racanā
good disposition
(m.) sabbhāva. (nt.) sosīlya.
dispossess
(v.t.) assāmikaṃ or anāyattaṃ karoti; bhūtagāhato moceti. (pp.) anāyattīkata; bhūtagāhato mocita.
dispossession
(m.) anāyattabhāva. (nt.) assāmikaraṇa.
dispraise
(v.t.) vinaṇṇeti; nindati; garahati. (pp.) vivaṇṇita; nindita; garahita. (f.) nindā; garahā. (m.) apavāda.
disproof
(nt.) nirākaraṇa; matakhaṇḍana.
disproportion
(nt.) vesamma; asamanatta.
disproportionate
(adj.) visamappamāṇayutta; ananurūpa.
disprove
(v.t.) nirakaroti; mataṃ khaṇḍeti. (pp.) nirākata; khaṇḍitamata.
disputable
(adj.) vivādāraha; sasandeha.
disputant
(m.) vivādī; viggāhī.
disputation
(nt.) vivadana.
dispute
(m.) vivāda; kalaha. (nt.) bhaṇḍana. (v.t.) vivadati; kalahaṃ karoti. (pp.) vivadita; katakalaha
upset in a dispute
(adj.) anadhikāraṃ
ground for dispute
(m.) vādapatha.
disqualification
(f.) akkhamatā; ananucchavikatā; anadhikāratā.
disqualify
(v.t.) anadhikāraṃ or akammaññaṃ karoti.
disquiet
(adj.) ubbigga; kampita. (v.t.) ubbejeti; khobheti. (pp.) ubbejita; khobhita.
disquieting
(adj.) vikkhepakara.
disquietness
(m.) vikkhepa; saṅkhobha.
disquietude
(m.) vikkhepa; saṅkhobha.
disquisition
(f.) vīmaṃsā; upaparikkhā.
disregard
(nt.) anādariya. (f.) nirapekkhā; avaññā. (v.t.) avagaṇeti; avamāneti; upekkhati. (pp.) avagaṇita; avamānita; upekkhita.
disregardful
(adj.) anādara; nirapekkha.
disrelish
(f.) aruci; jigucchā. (v.t.) nakkhamati; jigucchati. (pp.) akkhanta; jigucchita.
disremember
(v.t.) nassarati; vissarati; pamussati. (pp.) nassarita; vissarita; pamuṭṭha.
disrepair
(nt.) appaṭisaṅkharaṇa.
disreputable
(adj.) ayasāvaha; akittikara.
disrepute
(m.) ayasa. (f.) akitti.
disrespect
(m.) agārava; anādara; avamāna. (f.) avaññā. (v.t.) avamāneti; avajānāti. (pp.) avamānita; avaññāta.
disrespectful
(adj.) agārava; sāvañña; sāvamāna.
disrespectfully
(adv.) sāvamānaṃ; agāravena.
disrobe
(v.t.) omuñcati; vatthāni apaneti. (v.i.) uppabbajati. (pp.) omutta; apanītavattha; uppabbajita.
disroot
(v.t.) ummūleti. (pp.) ummūlita.
disrupt
(v.t.) pabhañjati; vidāreti. (pp.) pabhaṭṭha; vidārita.
disruption
(nt.) pabhañjana; vidāraṇa.
disruptive
(adj.) pabhañjaka; vidāraka.
dissatisfaction
(f.) atitti; asantuṭṭhi; ukkaṇṭhanā.
dissatisfy
(v.t.) na pīṇeti; atittaṃ karoti. (v.i.) ukkaṇṭhati. (pp.) apīṇita; atittikata; ukkaṇṭhita.
dissect
(v.t.) (upaparikkhāya) vicchindati or vibhindati. (pp.) vicchinna; vibhinna.
dissection
(m.) viccheda.
dissector
(m.) vicchedaka.
disseize
(v.t.) assāmikaṃ karoti. (pp.) assāmīkata.
dissemble
(v.t.) yathāsabhāvaṃ paṭicchādeti; ajānanto viya carati; kuhako hoti. (pp.) paṭicchādhitayathāsabhāva; kuhakabhūta.
disseminate
(v.t.) pacāreti; vyāpeti; vitanoti. (pp.) pacārita; vyāpita; vitata.
dissemination
(nt.) pacāraṇa; vyāpana.
disseminator
(m.) pacāraka; vyāpetu.
dissension
(m.) bheda; virodha; vivāda.
dissent
(f.) bhinnamatitā. (m.) matabheda; vivāda. (v.i.) na saṃsandati; matabhedaṃ yāti. (pp.) asaṃsandita; matabhedaṃ yāta.
dissenter
(n.) bhinnamatika.
dissentient
(n.) bhinnamatika.
dissenting
(adj.) asaṃsandamāna.
dissert
(v.i.) deseti; vaṇṇeti. (pp.) desita; vaṇṇita.
dissertion
(nt.) vivaraṇa; vyākhyāna.
disserve
(v.t.) viyojeti; visileseti. (v.i.) viyujjati. (pp.) viyojita; visilesita; viyutta.
dissidence
(f.) vematikatā; bhinnamatitā.
dissident
(adj.) bhinnamatika.
dissimilar
(adj.) asamāna; visadisa; visabhāga.
dissimilarity
(nt.) vesamma; visadisatta.
dissimilate
(v.t.) asamānaṃ or visadisaṃ karoti. (pp.) asamānakata.
dissimilitude
(nt.) asamānatta; visadisatta.
dissimulate
(v.t.) yathāsabhāvaṃ chādeti; kohaññaṃ dasseti. (pp.) chāditayathāsabhāva; dassitakohañña.
dissimulation
(nt.) sabhāvachādana; kohañña.
dissipate
(v.t.) apaneti; apanudati; vikirati. (pp.) apanīta; apanudita; vikiṇṇa.
dissipated
(adj.) durācara; kāmāsatta.
dissipation
(nt.) vikiraṇa; duccarita.
dissociable
(adj.) asaṅgamāraha.
dissocialise
(v.t.) asaṅgamārahaṃ karoti.
dissociate
(v.t.) viyojeti; visileseti. (pp.) viyojita; visilesita.
dissoluble
(adj.) visilesanīya; vilayanāraha.
dissolute
(adj.) anavaṭṭhita; durācāra; kāmuka.
dissoluteness
(m.) durācāra. (nt.) duccarita.
dissolution
(m.) vilaya; nāsa; bhaṅga; nirodha.
dissolve
(v.t.) vilīyāpeti; vicchindati. (v.i.) vilīyati; ucchijjati. (pp.) vilīyāpita; vicchinna; vilīna; ucchinna.
dissolvent
(m.; nt.) visilesaka; viyojaka.
dissonance
(f.) visamasaratā.
dissonant
(adj.) visamassara.
dissonantly
(adv.) vissaratāya.
dissuade
(v.t.) viramāpeti; nivāreti; nisedheti. (pp.) viramāpita; nivārita; nisedhita.
dissuader
(m.) nivāraka; viramāpaka.
dissuasion
(nt.) viramāpana; nivāraṇa.
dissuasive
(adj.) viramāpaka; nivāraka.
dissymmetrical
(adj.) asaṅgata; aghaṭiyamāna.
dissymmetry
(nt.) asaṅgati; ananukūlatta.
distaff
(m.) tasara.
distance
(nt.) dūra; antara. (v.t.) dūre karoti. (pp.) dūrekata.
distant
(adj.) dūraṭṭha; anāsanna.
distaste
(f.) aruci; arati.
distasteful
(adj.) 1. arucikara; amadhura; 2. appiya; akanta; amanāpa.
distemper
(v.t.) vikkhipati; vikatiṃ pāpeti; vaṇṇālepaṃ karoti. (pp.) vikkhitta; vikatiṃ pāpita; katavaṇṇālepa. (m.) sārīrikavikāra; ubhega; vaṇṇālepa.
distend
(v.i.) uddhumāyati. (pp.) uddhumāyita. (v.t.) vātena pūrāpeti. (pp.) vātena pūrāpita.
distension
(nt.) uddhumāyana.
distich
(f.) upaḍḍhagāthā.
distinct
(adj.) visiṭṭha; vibhūta; nānākāra.
distinction
(m.) visesa; pabheda. (nt.) visiṭṭhatta.
distinctively
(adv.) visesatop pākaṭākārena.
distinctly
(adv.) vibhūtaṃ; supākaṭaṃ.
distinctness
(nt.) visiṭṭhatta; nānatta; bhinnatta.
distil
(v.t.) parissāveti. (v.i.) parissavati; sandati. (pp.) parissāvita; parissavita; sandita.
distiller
(m.) parissāvaka; majjasampādaka.
distillery
(nt.) majjasampādanaṭṭhāna.
distinctive
(adj.) upalakkhaka; visesaka.
distinguish
(v.t.) viseseti; upalakkheti. (pp.) visesita; upalakkhita.
distinguishable
(adj.) upalakkhaṇīya; vibhūta; supākaṭa.
distinguished
(adj.) vikhyāta; patīta; vissuta; abhiññāta; paññāta.
distinguishing
(adj.) visesakara; paricchindaka.
distort
(v.t.) saṅkoceti; virūpeti. (pp.) saṅkocita; virūpita.
distortion
(m.) saṅkoca; vikāra; vipallāsa.
distract
(v.t.) vikkhipati; sambhameti. (pp.) vikkhitta; sambhamita.
distracted
(adj.) asamāhita; aññavihita.
distraction
(m.) sambhama; vikkhepa. (f.) anavaṭṭhiti.
distractive
(adj.) cittakobhaka; vikkhipaka.
distrain
(v.i.) iṇasādhanatthaṃ; iṇāyikāyattam gaṇhāti.
distrait
(adj.) aññavihita; anohitasota.
distraught
(adj.) atikampita; saṃkhubhita.
distress
(f.) vipatti; āpadā. (nt.) vyasana. (m.) upaddava; vighāta. (v.t.) vyathati; upaddaveti; pīḷeti. (pp.) vyathita; upadduta; pīḷita.
distressed
(adj.) dukkhita; aṭṭita; pīḷita; vyathita; upadduta.
distressful
(adj.) pīḷākara; dukkhāvaha; vipattidāyaka.
distressing
(adj.) dukkhāvaha.
distributable
(adj.) onojetabba; vissajjanīya; vebhaṅgiya.
distribute
(v.t.) vitarati; vissajjeti; onojeti. (pp.) vitarita; vissaṭṭha; onojita.
distribution
(nt.) onojana; vibhajana; vitaraṇa.
distributive
(adj.) saṃvibhajaka; pabhedavācaka.
distributor
(m.) onojaka; vissajjaka; bhājaka.
distributor of alms
(m.) dānaveyyāvaṭika.
district
(m.) padesa.
district court
(nt.) disādhikaraṇa.
district judge
(m.) disādhikaraṇika.
distrust
(v.t.) āsaṅkati; parisaṅkati; na saddahati. (pp.) āsaṅkita; asaddahita. (m.) avissāsa. (f.) āsaṅkā.
distrustful
(adj.) apaccayika; sāsaṅka.
distrustfully
(adv.) sāsaṅkaṃ.
disturb
(v.t.) vikkhipati; khobheti; āloketi. (pp.) vikkhitta; khobhita; ālolita.
disturbance
(m.) vikkhepa; khobha; ālola. (f.) kampā. (nt.) calana.
disturbing
(adj.) khobhakara; vikkhipaka.
disunion
(f.) asāmaggi. (m.) viyoga.
disunite
(v.t.) bhedeti; viyojeti. (v.i.) viyujjati. (pp.) bhedita; viyojita; viyutta.
disunited
(adj.) asamagga; bhedappatta.
disuse
(nt.) anāsevana. (m.) abbohāra. (v.t.) vohārā or āsevanā apaneti. (pp.) vohārā apanīta.
ditch
(f.) digghikā; parikhā.
ditto
(adj.) yathāvutta; pubbe vutta. tad eva; sadisam eva.
ditty-bag
(f.) macchikassa or nāvikassa pacchi.
diuresis
(m.) bahumuttaroga.
diuretic
(adj.) muttavaḍḍhaka.
diurnal
(adj.) ekāhika; devasika.
diurnally
(adj.) anudinaṃ; devasikaṃ.
divagate
(v.t.) apakkkamati. (pp.) apakkanta.
divagation
(nt.) apakkamana.
divan
(nt.) mantisabhā; dīghāsana; dhūmavaṭṭikāgāra.
divaricate
(v.i.) dvidhā bhijjati or gacchati. (pp.) dvidhā bhinna or gata.
divarication
(nt.) dvidhāgamana.
dive
(nt.) ogāhana; nimujjana. (v.i.) ogāhati; nimujjati. (pp.) ogāḷha; nimugga.
diver
(m.) ogāhī; nimujjaka; jalacarapakkhī.
diverge
(v.i.) apasarati; apagacchati; ekaṭṭhānato nānādisāsu gacchati. (pp.) apasaṭa; apagata; nānādisāgata.
divergence
(nt.) apasaraṇa.
divergent
(adj.) apasaramāna.
divers
(adj.) vividha; nānāvidha; nānākāra; anekavidha.
diverse
(adj.) vividha; nānāvidha; nānākāra; anekavidha.
diversely
(adv.) vividhā; nānākārena.
diversified
(adj.) vicitta; nānāvaṇṇa.
diversify
(v.t.) vividhaṃ or vicittaṃ karoti. (pp.) vividhākata; vicittakata.
diversion
(nt.) parivattana; anurañjana. (m.) vinoda.
diversity
(nt.) nānatta; vividhatta.
divert
(v.t.) rañjeti; rameti; toseti; aññathā karoti. (pp.) rañjita; ramita; tosita; aññathākata.
diverting
(adj.) manorañjaka.
divest
see deprive.
divestment
(nt.) acchindana.
divide
(v.t.) vibhajati; bhājeti. (v.i.) vibhijjati; pabhedaṃ gacchati. (pp.) vibhatta; bhājita; vibhinna; pabhedagata.
dividend
(m.) paṭiviṃsa; koṭṭhāsa. (f.) bhājiyasaṅkhyā.
divider
(m.) bhājaka.
dividual
(adj.) bhājiya.
divination
(nt.) anāgatādisana.
divine
(adj.) dibba; devāyatta. (v.t.) dibbañāṇena katheti or pakāseti. (pp.) dibbañāṇena kathita or pakāsita.
divine eye
(nt.) dibbacakkhu.
divine mansion
(nt.) vimāna; vyamha.
divine power
(m.) devānubhāva. (f.) deviddhi.
diviner
(m.) nimittapāṭhaka.
divinity
(nt.) devatta.
divisibility
(nt.) bhājanīyatta, vibhajanakkhamatta.
divisible
(adj.) vibhājiya.
division
(nt.) vibhajana. (m.) vibhāga; vibhaṅga; viccheda; koṭṭhāsa; vagga; padesa.
divisional
(adj.) koṭṭhāsāyatta; padesika.
divisor
(m.) bhājaka. (f.) bhājakasaṅkhyā.
divorce
(v.t.) vivāhaṃ nirākaroti or lopeti. (pp.) nirakatavivāha. (nt.) vivāhanirākaraṇa.
divorcement
(m.) vivāhavisilesa.
divulge
(v.t.) (rahassaṃ) pakāseti or pākaṭīkaroti. (pp.) pakāsitarahassa or pākaṭīkata.
dizziness
(f.) mucchā. (m.) muṭṭhasacca; sativippavāsa.
dizzy
(adj.) mucchākara; bhamuppādaka.
do
(v.t.) karoti; vidahati; sādheti. (pp.) kata; vihita; sādhita.
do all
(adj.) sabbhatthaka.
do away
(ind.) alaṃ.
do not
mā (with imperative or aorist).
do-nothing
(m.) alasa; kusīta.
docile
(adj.) subbaca; vineyya; vidheya; damma; sakhila.
docility
(f.) vidheyyatā; subbacatā; sovacassatā.
dock
(m.) nāvānivāsa; kārāgabbha. (nt.) vāladhikantana. (f.) kesakappanā. (v.t.) pucchaṃ chindati; kese kappeti; nāvaṃ niveseti. (pp.) chinnapuccha; kappitakessa; nivesitanāva.
docker
(m.) nāvātaḷāke kammakarī.
docket
(f.) mātikāsūci; saṅkhittalipi. (v.t.) adhikaraṇa-vinicchayaṃ potthake likhati.
doctor
(m.) bahussuta; paṇḍita; vejja; tikicchaka. (v.t.) tikicchati.
doctorship
(nt.) ācariyapada.
doctrinal
(adj.) dhammāyatta.
doctrine
(m.) dhamma. (f.) diṭṭhi. (m.) vāda
false doctrine
(f.) sammādiṭthi.
document
(nt.) lekhana. (f.) lipi. (v.t.) lekhanena sādheti; lekhanāni sampādeti. (pp.) lekhanena sādhita; sampāditalekhana.
documentary
(adj.) lekhanāyatta.
dodder
(v.i.) (dubbalatāya) kampati. (pp.) kampita.
dodecagon
(n.) dvādasakoṇaka.
dodge
(f.) nikati. (nt.) sāṭheyya; ketava. (v.t.) (pahārādiṃ) vañceti or apaharati. (v.i.) ṭhānā apasarati; ito cito bhamati. (pp.) vañcita; apahaṭa; ṭhānā apasaṭa; ito cito bhanta.
dodger
(m.) nekatika; saṭha.
doe
(f.) migī; hariṇī.
doer
(m.) kārī; kattu; sādhetu.
doff
(v.t.) omuñcati; apaneti. (pp.) omutta; apanīta.
dog
(m.) sunakha; suvāna; sārameya; kukkura; sā. (v.t.) anubhandhati; padā padaṃ yati. (pp.) anubaddha; padā padaṃ yāta
mad dog
(m.) atisuna; alakka.
dog eater
(m.) sapaca; sapāka.
dog trough
(f.) suvānadoṇi.
dogged
(adj.) adamma; daḷhagāhayutta.
dogma
(f.) diṭṭhi. (m.) matavisesa; siddhanta.
dogmatic
(adj.) diṭṭhivisayaka; daḷhadiṭṭhika.
dogmatically
(adv.) daḷhagāhena.
dogmatise
(v.i.) sakamataṃ deseti or patiṭṭhāpeti. (pp.) desitasakamata.
dogmatism
(m.) diṭṭhigāha; kumbhīlagāha.
dogmatist
(m.) sakamatadesaka.
doing
(adj.) karonta. (f.) kriyā. (m.) kicca.
doit
(nt.) atiappaggha-vatthu; atikhuddaka-jātarūpa.
dole
(m.) soka; parideva; paṭiviṃsa; koṭṭhasa. (v.t.) thoka-thokaṃ deti or vibhajati. (pp.) thoka-thokaṃ dinna or vibhatta.
doleful
(adj.) sokātura; dukkhita.
dolefully
(adv.) sasokaṃ.
dolefulness
(m.) kheda; visāda.
doll
(f.) dhītalikā; puttalikā.
dollish
(adj.) mandapañña.
dollishly
(adv.) mūḷhākārena.
dollop
(m.) puñja; piṇḍa; ālopa.
dolmen
(m.) atipurāṇa-susānathūpa.
dolorous
(adj.) sokātura; dummana.
dolphin
(f.) macchakinnarī.
dolt
(m.) dandha; jaḷa; mūḷha.
doltish
(adj.) mandapañña.
domain
(m.) sakavisaya. (nt.) āṇāvattiṭṭhāna; ādhipacca; sāpateyya.
dome
(nt.) addhagoḷa-sikhara.
domestic
(m.) gehasevaka. (adj.) 1. gehanissita; gharāvāsāyatta; 2. sadesāyatta.
domesticate
(v.t.) 1. vineti; dameti; 2. (gehe) niveseti. (pp.) vinīta; damita; nivesita.
domestication
(nt.) vinayana; nivesāpana.
domesticity
(m.) gharāvāsa. (f.) gehāsattatā; sakagharaṃ viya maññanā.
domicile
(nt.) nivesana; vāsaṭṭhāna. (v.i.) niccavāsam upeti. (pp.) niccavāsam upeta.
domiciliate
(v.t.) niccavāsappattaṃ karoti.
dominance
(nt.) pabalatta; padhānatta.
dominant
(adj.) pabala; padhāna; ukkaṭṭha.
dominate
(v.t.) vase vatteti; issariyaṃ or ādhipaccaṃ pavatteti. (pp.) vase vattita; pavattita-issariya.
domination
(nt.) āhipacca; issariya.
domineer
(v.i.) abhibhavati; attano matiyā pāleti. (pp.) abhibhūta; attano matiyā pālita.
domineering
(adj.) vasavattaka; attanomatika.
domineeringly
(adv.) attanomatiyā; seribhāvena
dominion
(nt.) ādhipacca; pabhutta. (m.) adhīnadesa.
don
(m.) mahābhāgya. (v.t.) paridahāpeti; nivāseti. (pp.) paridahāpita; nivāsita or nivattha.
donate
(v.t.) dadāti; vitarati; pariccajati. (pp.) dinna; vitarita; pariccatta.
donation
(nt.) dāna. (m.) pariccāga.
donative
(adj.) paricāgāyatta. (m.) tuṭṭhidāya.
done
(pp. of do) kata
badly done
(adj.) sukata.
done away
(adj.) apakata.
done before
(adj.) katapubba.
donee
(m.) paṭiggāhaka; dānalābhī.
donkey
(m.) gadrabha; khara.
donor
(m.) dāyaka; dātu; cāgī.
doodle
(m.) jaḷa; mūḷha. (v.t.) lāleti. (pp.) lālita.
doom
(nt.) vadha. (nt.) daṇḍana. (f.) niyati. (v.t.) vadhaṃ pāpeti; daṇḍaṃ paṇeti. (pp.) vadhaṃ pāpita; paṇītadaṇḍa.
doomsday
(nt.) lokavinicchaya-dina.
door
(nt.) dvāra. (m.) pavesa.
door frame
(f.) dvārabāhā.
door keeper
(m.) dvārapāla.
door mat
(f.) pādapuñchanī.
door post
(m.) esikātthambha.
door sill
(m.) ummāra.
door step
(m.) ummāra.
dope
(v.t.) madeti; mattaṃ karoti. (pp.) madita or matta. (f.) majja-jāti.
dormancy
(f.) akammaññatā.
dormant
(adj.) anusayita; kriyāvirahita.
dormitory
(nt.) sayanighara; sayanāgāra.
dormouse
(f.) rukkhamūsikā.
dorsal
(adj.) paṭṭhinissita.
dosage
(m.) pātabbabhāga or pamāṇa.
dose
(nt.) pātabba-pamāṇa. (f.) bhesajja-mattā. (v.t.) misseti. (pp.) missita.
dossier
(f.) lipi-bhaṇḍikā.
dot
(nt.) binduciṇha. (v.t.) bindūhi aṅketi. (pp.) bindūhi aṅkita.
dotage
(m.) adhikasineha; atisammosa.
dotard
(n.) jarajiṇṇa; jarātura.
dote
(v.i.) pamuyhati; atimamāyati. (pp.) mūḷha; atimamāyita.
doting
(adj.) pemātura.
dotingly
(adv.) atimuddhatāya; atisinehena.
dotty
(adj.) kalaṅkita.
double
(nt.) duka; dvitta. (adj.) 1. diguṇa; 2. dvippakāra; duvidha. (v.t.) 1. diguṇīkaroti; 2. nāmeti. (pp.) diguṇīkata; nāmita. (v.i.) digunīhoti. (pp.) digunībhūta.
double dealer
(m.) saṭha; vañcaka.
double edged
(adj.) ubhatodhāra.
double entry
(nt.) dvidhā likhana.
double meaning
(adj.) ubhayattha; sasandeha.
double minded
(adj.) calacitta.
doubling
(nt.) diguṇakaraṇa.
doubly
(adv.) dvidhā; diguṇaṃ.
doubt
(f.) kaṅkhā; saṅkā; vimati. (m.) sadeha. (v.i.) saṅkati; kaṅkhati; vicikicchati. (pp.) saṅkita; kaṅkhita; vicikicchita. (v.t.) na saddahati. (pp.) asaddahita.
doubtful
(adj.) sasandeha; āsaṅkī; kaṅkhī.
doubtfully
(adv.) sāsaṅkaṃ.
doubtless
(adj.) nirāsaṅka; nikkaṅkha; asandiddha; akathaṅkathī.
doubtlessly
(adv.) nirāsaṅkaṃ; nissandehaṃ.
douce
(adj.) amatta; satimantu.
dough
(nt.) maddita-piṭṭha.
doughty
(adj.) vīra; pabala.
dour
(adj.) avidheya; thaddhapakatika.
dove
(m.) kapota; pārāpata.
dove cot
(f.) kapotapālikā. (m.) viṭaṅka.
dove like
(adj.) suvinīta.
dowager
(f.) (laddhadāyādā) vidhavā.
dowdy
(f.) dubbasanā; virūpinī. (adj.) asobhana.
dowel
(nt.) khīlaka.
dower
(m.) vidhavāya bhāga; bhuddhippabhāva. (nt.) bariyāyatta-dhana.
down
(nt.) sukhuma-pakkhipatta; aṅgaṇaṭṭhāna. (adv.) heṭṭhā; adho. (v.t.) opāteti; onāmeti. (pp.) opātita; onāmita.
down cast
(adj.) adhomukha; pattakkhandha.
down castness
(m.) maṅkubhāva. (nt.) dummukhatta.
down hearted
(adj.) dīnamana; khinnacitta.
down pour
(m.) dhārānipāta.
down right
(adj.) akuṭila; avaṅka. (adv.) ujuṃ; akuṭilaṃ.
down stairs
(loc.) adhotale; heṭthāpāsade.
down trodden
(adj.) omaddita.
downfall
(m.) parābhava. (f.) parihāni.
downward
(adj.) adhogamī; hāyamāna.
downwards
(adv.) adhomukhaṃ.
downy
(adj.) mudulomayutta; mudutiṇayutta.
dowry
(nt.) itthidhana.
doxology
(nt.) devatthutigīta.
doze
(f.) pacalāyanā. (v.i.) pacalāyati.
dozen
(nt.) dvādasaka.
drab
(f.) gaṇikā; mandappabhā. (v.i.) gaṇikāya samāgacchati. (pp.) gaṇikāya samāgata.
drabble
(v.i.) udakaṃ kampento gacchati; malino bhavati. (v.t.) malinīkaroti. (pp.) malinībhūta; malinīkata.
drachma
(m.) dhaññamāsa.
draconic
(adj.) daḷha; pīḷākara.
draft
(m.) niyamita-purisagaṇa. (nt.) mūluddhārapaṇṇa. (f.) paṭhamaracanā. (v.t.) ālikhati; saṇṭhānaṃ dasseti; gaṇam uccināti. (pp.) ālikkhita; dassitasaṇṭhāna; uccinitagaṇa.
draftsman
(m.) ālekhaka.
drag
(m.) mahā-assaratha. (v.t.) ākaḍḍhati; ākassati. (pp.) ākaḍḍhita; ākassita. (v.i.) āyāsena gacchati.
drag about
parikassati.
drag along
samparikaḍḍhati.
drag in
(anavassaṃ) āharati.
drag near
upakaḍḍhati.
drag net
(nt.) mahājāla.
drag out
nikkaḍḍhati.
dragging
(nt.) ākaḍḍhana.
draggle
(v.t.) paṅkena makkheti. (v.i.) paṅkena makkhīyati. (pp.) paṅkena makkhita.
dragoman
(m.) bhāsāparivattaka.
dragon
(m.) sapakkha-nāga; vyāla.
dragoon
(m.) assārohī-bhaṭa. (v.t.) balena kāreti.
drain
(nt.) niddhamana. (m.) jalaniggama. (v.t.) apavāheti; jalaṃ nissāreti. (pp.) apavāhita; nissāritajala.
drainage
(nt.) jalāpa-vāhana.
drainer
(m.) jalāpavāhī.
drake
(m.) kādamba; kalahaṃsa.
dram
(nt.) aṭṭhamāsakapamāṇa.
drama
(nt.) nāṭaka; nāṭya.
dramatic
(adj.) nāṭakāyatta; vimhayāvaha.
dramatically
(adv.) nāṭakarūpena.
dramatise
(v.t.) nāṭakattaṃ parivatteti; nāṭyaṃ likhati. (pp.) nāṭakattaṃ parivattita; likhitanāṭya.
dramatist
(m.) nāṭyasampādaka.
dramaturgy
(f.) nāṭyakalā.
drape
(v.t.) vatthehi chādeti; nivāseti; vatthe pasāreti. (pp.) vatthehi chādita; nivattha; pasāritavattha.
draper
(m.) dussavāṇija.
drapery
(f.) dussavaṇijjā; vatthajāti.
drapery shop
(f.) paggāhi-kasālā.
drastic
(adj.) atidaḷha; anatikkamanīya; ativirecaka.
drastically
(adv.) atidaḷhatāya.
draught
) ākaḍḍhana. (m.) (udaka-) gaṇḍūsa; jālagata-maccharāsi; vātapāna-vāyuvega.
draughtboard
(m.) sāriphalaka.
draughthorse
(m.) vāhakassa.
draughtsman
(m.) ālekhyasampādaka.
draw
(nt.) ākaḍḍhana; salākapātana. (v.t.) ākaḍḍhati. (v.i.) apagacchati. (pp.) ākaḍḍhita; apagata.
draw a line
rekhaṃ aṅketi.
draw ashore
thalaṃ pāpeti.
draw aside
apakassati.
draw away
apaneti; apalaḍḍhati.
draw lots
salākaṃ gaṇhāti.
draw money
mūlam apaneti.
draw near
upasaṅkamati.
draw off
abbūhati.
draw the curtain
tirokaraṇiṃ pāteti; tirokaroti.
draw together
saṃharati.
draw up
ubbāhati.
draw-well
(m.) ghaṭīyantayutta-kūpa.
drawback
osakkati; paṭilīyati. (nt.) apasakkana. (f.) parihāni.
drawbridge
(m.) jaṅgamasetu.
drawer
(m.) ākaḍḍhaka; kaḍḍhanīya-samugga.
drawer for lots
(m.) bhaddaghaṭa.
drawing
(nt.) ākaḍḍhana; ālekhacitta.
drawing back
(nt.) paṭilīyana; avakaḍḍhana.
drawing master
(m.) ālekhācariya.
drawing near
(nt.) upasaṅkamana.
drawing room
(nt.) paṭikkamana. (f.) āsanasālā.
drawl
(v.i.) āyatassarena vadati. (pp.) āyatassarena vutta.
dread
(m.) uttāsa. (nt.) bhaya. (f.) bhīti. (v.i.) bhāyati; uttasati. (pp.) bhīta; uttasita.
dread naught
(f.) yuddhanāvā. (m.) vārikañcuka.
dreadful
(adj.) bhayānaka; bherava; bībhaccha; bhiṃsanaka; bhayajanaka.
dreadfully
(adv.) bheravākārena.
dreadless
(adj.) nibbhaya.
dream
(nt.) supina. (v.i.) supinaṃ passati; upanijjhāyati.
dream away
mudhākālaṃ khepeti.
dream teller
(m.) supinapāṭhaka.
dreamer
(m.) supinadassī; upanijjhāyī.
dreamland
(f.) cintānimuggatā.
dreamy
(adj.) supinopama; asāra.
dreary
(adj.) timirayutta; nirānanda; suñña; nijjana.
dredge
(nt.) uddhāraka-yanta. (v.t.) (jalato paṅkādiṃ) uddharati. (pp.) uddhaṭa.
dree
(v.t.) sahati; khamati. (pp.) sahita; khanta.
dreg
(nt.) mala. (m.) kasambu.
drench
(m.) osadhakoṭṭhāsa. (nt.) adhikatemana. (v.t.) adhikaṃ pivati; bhusaṃ temeti. (pp.) adhikaṃ pīta; bhusaṃ temita.
drencher
(m.) mahāmegha.
dress
(nt.) acchādana; vatthābharaṇa. (v.t.) acchādeti; pasādheti; paṭiyādeti; saṅkharoti. (pp.) acchādita; pasādhita; paṭiyādita; saṅkhata. (v.i.) paridahati. (pp.) paridahita.
dress room
(nt.) pasādhanāgāra.
dressed with
āmukka or āmutta; nivattha.
dresser
(m.) kappaka; saṅkhāraka; mahānasaphalaka.
dressing
(nt.) vesavidhāna; vaṇaveṭhana; tajjana. (f.) vatthakhali. (m.) bhūmisāra.
dressy
(adj.) maṇḍanappiya.
dribble
(nt.) pasavana. (v.i.) pasavati; binduvasena galati or sandati. (pp.) pasavita; binduvasena galita or sandita.
driblet
(m.) kaṇa; lava; lesa.
drift
(nt.) plavana; pavahara. (m.) adhippāya; neyyatha. (v.i.) uplavati; vuyhati. (v.t.) plāveti; pavāheti. (pp.) plavita; vūḷha; plāvita; pavāhita.
driftwood
(nt.) vūḷhadāru.
drill
(f.) ārā. (m.) dīgha-paṃsupuñja. (f.) yuddhasikkhā. (m.) yddhābhyāsa. (v.t.) 1. ārāya vijjhati; 2. yuddhasippaṃ sikkhati. (pp.) ārāya viddha; sikkhitayuddhasippa.
drink
(nt.) pāna; peyya. (v.t.) pivati; pāti. (pp.) pīta.
drinkable
(adj.) pātabba; peyya.
drinker
(m.) pāyī; pānarata.
drinking
(nt.) pivana. (adj.) pivanta.
drinking cup
(m.) casaka. (nt.) pānīyathālaka.
drinking festival
(m.) surāchaṇa; pānussava.
drinking hall
(nt.) āpāna; pānamandira.
drinking vessel
(m.) āpānīyakaṃsa.
drip
(v.i.) binduso paggharati. (pp.) binduso paggharita. (v.t.) binduso pāteti. (pp.) binduso pātita. (nt.) chadanagga.
dripping
(adj.) paggharanta; sodaka; saphusitaka. (nt.) paggharaṇa; galana. (m.) maṃsarasa.
drive
(nt.) rathagamana. (f.) yānabhūmi. (v.t.) pājeti; sāreti. (v.i.) rathena yāti. (pp.) pājita; sārita; rathena yāta
stick of a driver
(m.) patoda. (f.) patodalaṭṭhi.
drive away
nikkhaḍḍhati; apanudati.
drive out
nissāreti; nikkhāmeti.
drivel
(f.) balajappanā; lālā. (m.) khela. (v.i.) 1. pajappati; lālappati; 2. lālaṃ sandeti; 3. jāḷo bhavati.
driveller
(m.) pajappaka; khelāsaka; eḷamūga.
driver
(m.) pājaka; sārathi; sūta; rathācariya.
driving
(nt.) pājana; sāraṇa.
drizzle
(nt.) sīkara. (v.i.) mandaṃ vassati.
drizzling
(nt.) sīkaravassa.
droit
(m.) pariggaha; upādhi.
droll
(adj.) parihāsakara; hāsajanaka. (v.i.) parihāseti; vikaṭaṃ dasseti. (pp.) parihāsita; dassitavikaṭa.
drollery
(nt.) parihāsana.
drone
(m.) nāyakachappada; alasa; nirīha; tandibahula. (v.i.) huṅkaroti; jhanati.
dronish
(adj.) kusīta; nibbiriya.
droop
(v.i.) onamati; osīdati; sithilībhavati. (v.t.) onāmeti. (pp.) onata; osīna; sithilībhūta; onāmita.
drooping
(adj.) kilanta; milāyamāna.
drop
(nt.) bindu; phusita; patana. (m.) theva; pāta. (v.i.) patati. (v.t.) pāteti; okkhipati. (pp.) patita; pātita; okkhitta.
dropping
(nt.) galana; sandana.
droppings
(nt.; plu.) pasumala.
dropsy
(nt.) jalodara. (m.) sopha.
dross
(nt.) maṇḍa; mala. (m.) asuddhabhāga.
drought
(m.) nidāgha. (f.) dubbuṭṭhi.
drove
(m.) pasugaṇa; macchagumba; phaṇahattha. (f.) cuṇṇadabbikā.
drover
(m.) pasugaṇapājaka.
drown
(v.t.) nimujjapeti; abhibhavati. (v.i.) nimujjitvā marati. (pp.) nimujjāpita; abhibhūta; nimujjitvā mata.
drowse
(f.) tandi. (nt.) middha. (v.i.) pacalāyati; niddāyati.
drowsiness
(f.) niddālutā; pacalāyanā.
drowsy
(adj.) middhī; tandita; niddālu.
drub
(v.t.) laguḷena tāḷeti. (pp.) laguḷena tāḷita.
drubbing
(nt.) tāḷana; paharaṇa.
drudge
(m.) dāsa; dukkarakārī. (v.i.) parissamati; dukkaraṃ karoti. (pp.) parissanta; katadukkara.
drudgery
(f.) dāsavutti. (m.) niccaparissana.
drug
(nt.) osadha; bhesajja. (v.t.) visena misseti; osahaṃ yojeti; osadhena visañnīkaroti. (pp.) vesena missita; yojitosadha; osadhena visaññīkata.
druggist
(m.) osadhavāṇija.
drum
(f.) bheri; dundubhi. (nt.) bherisadisavatthu. (v.i.) bheriṃ vādeti or āhanati. (pp.) vaditabheriṃ; āhatabheri.
drummer
(m.) bherivādaka.
drunk
(adj.) surāmatta.
drunkard
(m.) surāsoṇḍa; surādhutta.
drunken
(adj.) madamatta.
drunkenness
(f.) surāsoṇḍatā.
dry
(adj.) sukkha; asāra; nirasa; majjarahita. (v.t.) soseti; visoseti; sukkhāpeti. (v.i.) sussati. (pp.) sosita; vissosita; sukkha.
dry meat
(nt.) vallūra.
dryad
(f.) vanadevatā.
drying
(nt.) sosana; sussana.
dryness
(nt.) sukkhatta; nissāratta; majjarahitatta.
dual
(nt.) duka; dvika; yugala; dvanda. (adj.) duvidha; dvikayutta.
dualism
(m.) dvittavāda.
duality
(f.) dvittatā.
dub
(v.t.) navādhikāraṃ or upādhiṃ deti. (pp.) dinna-navādhikāra.
dubiety
(m.) saṃsaya; sandeha; anicchaya.
dubious
(adj.) saṃsayāpanna; saṅkanīya.
dubiously
(adv.) sāsaṅkaṃ.
dubitation
(f.) kaṅkhā; saṅkā; vimati.
dubitative
(adj.) āsaṅkanīya; saṃsayajanaka.
duck
(m.) kādamba. (nt.) nimujjana. (v.i.) nimujjati; osīdati. (pp.) nimugga; osīna.
ducking
(nt.) ogāhana.
ductile
(adj.) kammañña; vidheya; subbaca; veneyya.
ductility
(nt.) kammaññatā; vineyyatta; subbacatta.
dude
(n.) suvesappiya.
dudgeon
(m.) appasāda.
due
(adj.) yogga; anurūpa; ucita. (m.) labhitabba; pattakoṭṭhāpa; pariggaha.; suṅka; kara. (nt.) iṇa. (adv.) nissāya; hetunā.
duel
(nt.) dvandayuddha. (v.i.) dvandayuddhaṃ karoti.
duellist
(m.) dvandayodha.
duff
(v.t.) patirūpakena vañceti. (pp.) patirūpakena vañcita.
duffer
(m.) vyājavāṇija; kūṭavāṇija.
dug
(nt.) thana; thanagga.
duke
(m.) ādipāda.
dukedom
(nt.) ādipādāyatta-padesa; ādipādadhura.
dulcet
(adj.) sotarasāyana.
dulcify
(v.t.) madhurayati; muduṃ karoti. (pp.) madhurayita; mudukata.
dull
(adj.) momuha; mandapañña; nippabha; nitteja; kuṇṭha; alasa; kusīta; thūla; nirānanda. (v.t.) moheti; kuṇṭheti; malinīkaroti. (v.i.) muyhati; kuṇṭhati; malinībhavati. (pp.) mohita; kuṇṭhita; malinīkata; mūḷha; kuṇṭhita; malinībhūta.
dull sighted
(adj.) mandadiṭṭhika.
dull witted
(adj.) mandabuddhika.
dullness
(f.) jaḷatā; malinatā; atikhiṇatā.
duly
(adv.) yathārahaṃ; yathocitaṃ; yathākālaṃ.
dumb
(adj.) mūga.
dumbfound
(v.t.) vimoheti; sambhameti. (pp.) vomohita; sambhamita.
dumbly
(adv.) tuṇhī.
dumbness
(nt.) mūgatta.
dumbshow
(nt.) vācārahita-nacca.
dummy
(f.) potthalikā; vyājabhaṇḍikā. (m.) jaḷa.
dump
(m.) thūlavāmana. (nt.) agghosādana. (v.t.) kacavaraṃ nidahati; thāmasā khipati. (pp.) nihitakacavara; thāmasā khitta.
dumps
(m.; plu.) ubbega; kheda.
dumpy
(adj.) pīvaravāmana.
dun
(m.) sanibandha-iṇasodhaka. (adj.) kāḷapiṅgala. (v.t.) iṇamocanāya āyācati.
dunce
(m.) dandha; mandamati.
dunderhead
(m.) mandabuddhika; atimūḷha.
dune
(m.) vālukānicaya.
dung
(nt.) mala; vacca; karīsa. (m.) ukkāra. (v.t.) gomayādiṃ bhūmiyaṃ yojeti.
dung hill
(m.) ukkāranicaya.
dungeon
(m.) sabbatopihita-bandhanāgāra.
duodecimal
(adj.) dvādasabhāga-yutta.
duologue
(nt.) ubhayabhāsanayutta-nacca.
dupe
see Cheat.
duplex
(adj.) diguṇa.
duplicate
(f.) paṭilekhā; puttikā; anulipi. (adj.) diguṇa; duvidha. (v.t.) diguṇīkaroti; anulipiṃ likhati.
duplication
(nt.) dvittakaraṇa.
duplicity
(m.) dvejjhabhāva. (f.) vañcanā; māyā.
durability
(nt.) thāvariya; thiratta.
durable
(adj.) ciraṭṭhāyī; thira; dhuva.
durance
(nt.) rundhana; bandhana.
duration
(f.) ciraṭṭhiti; saṇṭhiti. (m.) aviccheda.
durbar
(f.) rājasabhā.
during
(prep.) attamāne. Expressed by the Loc. Abs. e.g. Brahmadatte rajjaṃ kārente (= during the reign of Brahmadatta).
dusk
(f.) sañjhā. (m.) padosa.
dusky
(adj.) mandāloka; īsaṃkaṇha.
dust
(f.) dhūli. (m.) raja; reṇu. (v.t.) rajam ākirati; dhūlim apaneti; pappoṭheti; vidhunāti. (pp.) rajākiṇṇa; apanītadhūli; papphoṭhita; vidhunita or vidhūta.
dust bin
(m.) saṅkārakūṭa. (nt.) paṃsukūla.
dusted
(adj.) virajīkata.
duster
(nt.) rajoharaṇa. (m.) rajohārī.
dusty
(adj.) saraja; rajokiṇṇa; nirasa.
duteous
(adj.) vattasampanna; vidheyya; yuttigaruka.
dutiable
(adj.) karaggāhāraha.
dutiful
(adj.) vattasampanna; vidheyya; yuttigaruka.
duty
(nt.) veyyāvacca; karaṇīya; kattabha. (m.) kara; suṅka
one own duty
(nt.) sakicca.
duty free
(adj.) suṅkamutta.
duty of a king
(m.) rājadhamma.
dux
(m.) jeṭṭhantevāsī.
dwaft
(m.) vāmaṇa; lakuṇṭaka. (v.t.) vāmanaṃ or kuṇṭhaṃ karoti. (pp.) vāmanīkata.
dwaftish
(adj.) vāmanasabhāva; rassajātika.
dwell
(v.i.) vasati; nivasati; viharati. (pp.) vuttha; nivuttha.
dwell abroad
pavasati; pavāsaṃ yāti. (pp.) pavuttha; pavāsaṃ yāta.
dweller
(m.) nivāsa; āvāsa; upassaya. (nt.) geha; ghara; vāsaṭṭhāna.
dwindle
(v.i.) mandībhavati; parihāyati. (pp.) mandībhūta; parihīna.
dyad
(nt.) duka; yamaka.
dye
(nt.) rajana. (m.) raṅga; rāga. (v.t.) rañjeti; vaṇṇamaṭṭhaṃ karoti. (pp.) rañjita; vaṇṇamaṭṭhaṃ kata.
dyer
(m.) rañjaka; rajaka.
dying
(adj.) mīyamāna; maramāna; maranta.
dyke
(f.) āḷi; pāḷi. (m.) setubandha. (f.) parikhā. (v.t.) āḷiṃ bandhati. (pp.) āḷibaddha.
dynamic
(adj.) vegayutta. (f.; plu.) vegavijjā.
dynamite
(m.) sahasā. (v.t.) vidārakaṃ yojeti.
dynamo
(nt.) vijjuveguppādaka. (-yanta).
dynast
(n.) pālaka; vaṃsaṭṭhāpaka.
dynasty
(f.) rājaparamparā. (m.) rājavaṃsa.
dysentery
(m.) atisāra. (f.) pakkhandikā.
dyspepsia
(m.) ajiṇṇaroga. (nt.) alasaka.
dyspeptic
(adj.) ajiṇṇarogātura.
dyspnoea
(m.) sāsathambha.
dysuria
(m.) muttakicchābādha.
- E -

each
(adj.) ekeka; pacceka; itarītara.
each day
(adv.) patidinaṃ.
each his own
(adv.) yathāsakaṃ.
each other
(adv.) aññamaññaṃ.
eager
(adj.) 1. lola; āsatta; 2. ussuka; tibbāsa.
eagerly
(adv.) saīhaṃ; sāpekkhaṃ.
eagerness
(f.) ākaṅkhā. (nt.) lolatta. (m.) ussāha.
eagle
(m.) mahāsena; garuḷa.
eagle-eyed
(adj.) sukhumadiṭṭhī.
ear
(nt.) sota; (of corn, etc.) kaṇṇa. (m.) kaṇṇa. (f.) kaṇṇikā; mañjarī. (v.t.) saṃlakkheti; visuṃ ṭhapeti. (pp.) saṃlakkhita; visuṃ ṭhapita.
ear drop
(nt.) kuṇḍala.
ear lap
(f.) kaṇṇasakkhalikā.
ear pick
(f.) kaṇṇasūci; kaṇṇasodhanī.
ear witness
(m.) sutasakkhika.
ear-wig
(f.) kaṇṇajalūkā. (v.t.) kaṇṇajappanena vasīkaroti. (pp.) kaṇṇajappanena vasīkata.
earache
(nt.) kaṇṇasūla.
eardrum
(nt.) kaṇṇodara
earlier than
(adv.) purimataraṃ.
earliness
(nt.) pubbataratta.
earlobe
(f.) kaṇṇavalli.
early
(adj.) ādima; paṭhamatara. (adv.) pageva; kālass'eva.
early morning
(m.) paccūsa.
earmark
(nt.) visesa lakkhaṇa. (v.t.) visesena lakkheti.
earn
(v.t.) sambharati; ajjati. (pp.) sambhata; ajjita.
earnest
(adj.) appamatta; ātāpī; saussāha. (m.) saccakāra. (f.) yathatthatā; avitathatā.
earnestly
(adv.) ussāhena.
earnestness
(f.) tapparatā. (m). ātappa; appamāda.
earning
(nt.) ajjitadhana.
earring
(nt.) kuṇḍalābharaṇa. (f.) kaṇṇabhūsā.
earshot
(m.) sotapatha.
earth
(f.) bhūmi; paṭhavī; medinī; avani; vasundharā. (v.t.) paṭhaviyaṃ nidahati. (v.i.) paṭhavigabbhe vasati. (pp.) paṭhaviyaṃ nidahita; paṭhavigabbhe vuttha.
earth born
(adj.) bhummaja; thalaja.
earthen
(adj.) mattikāmaya.
earthenware
(nt.) mattikabhājana; āmattika.
earthling
(nt.) lokiyajana.
earthly
(adj.) lokiya.
earthquake
(f.) paṭhavikampā.
earthworm
(m.) gaṇḍuppāda. (f.) mahīlatā.
earthy
(adj.) paṃsusadisa.
earwax
(nt.) kaṇṇamala.
ease
(m.) phāsu. (nt.) sukha; sāta. (v.t.) sukheti; sameti. (v.i.) (malādiṃ) nicchāreti or nikkhāmeti. (pp.) sukhita; samita; nicchārita; nikkhāmita.
easeful
(adj.) sukhāvaha.
easefully
(adv.) sukhena.
easefulness
(nt.) sukhitatta.
easement
(nt.) upasamana; atirekāgāra; bhaṇḍāgāra.
easily
(adv.) sukhena.
easily supported
(adj.) subhara.
easiness
(f.) sukaratā. (m.) phāsubhāva.
east
(f.) pubbadisā; pācī; puratthimā. (m.) pācīnadesa. (adj.) puratthima.
Easter
(m.) matakuṭṭhānadivasa.
easterly
(adj.) pācīnābhimukha.
eastern
(adj.) puratthima; pācīnadesīya.
eastward
(adj.) puratthābhimukha.
easy
(adj.) sukara; phāsuka; subodha
easy for you
sukaraṃ tayā.
easy chair
(f.) āsandi.
easy to do
(adj.) sukara.
easy to obtain
(adj.) sulabha.
easy to see
(adj.) sudassa.
eat
(v.t.) khādati; bhuñjati; asati; bhakkhati; anubhavati; ghasati. (pp.) khādita; bhutta; asita; bhakkhita; anubhutta; ghasta.
eatable
(adj.) bhojja; bhakkhiya.
eater
(m.) bhuñjaka; adaka; bhottu.
eater of carcasses
(m.) kuṇapādaka.
eater of flesh
(m.) maṃsabhojī.
eater of grass
(m.) tiṇabhakkha.
eating
(nt.) khādana; bhuñjana; asana; bhakkhana.
eaves
(m.) nimbakosa. (nt.) chadanagga.
eavesdrop
(v.i.) upassutiṃ tiṭṭhati.
eavesdropper
(m.) upassutika; rahassagavesaka.
ebb
(nt.) jalogamana; hāyana. (v.i.) hāyati; khīyati. (pp.) hīna; khīṇa.
ebony
(m.) kāḷasāra. (adj.) kāḷasāramaya.
ebriety
(f.) madamattatā.
ebrious
(adj.) pānasoṇḍa.
ebullient
(adj.) phenuddehaka; ativegayutta.
ebullition
(nt.) pheṇuddehana. (m.) adhikavega.
eccentric
(adj.) niyamaviruddha; lokācāra-paṭipakkha.
eccentricity
(m.) ācāravirodha. (nt.) visamatta.
ecclesia
(f.) dhammikasabhā.
ecclesiast
(m.) desaka.
ecclesiastic
(m.) pabbajita.
ecclesiastical
(adj.) pabbajitāyatta.
ecclesiology
(f.) devāyatanavijjā.
echo
(m.) paṭighosa; paṭirava. (v.i.) anunadati; paṭiravati. (v.t.) paṭirāveti. (pp.) anunadita; paṭiravita; paṭirāvita.
eclat
(f.) ukkuṭṭhi. (m.) jayaghosa.
eclectic
(adj.; m.) nānāmatuddhāraka.
eclecticism
(nt.) satthantaruddharaṇa.
eclipse
(m.) gāha. (nt.) gahana. (v.t.) tirokaroti; āvarati. (pp.) tirokata; āvaṭa. (v.i.) āvarīyati.
eclipse of the moon
(m.) candaggāha.
eclipse of the sun
(m.) suriyaggāha.
ecliptic
(adj.) gāhāyatta.
economic
(adj.) mitabbayāyatta. (f.; plu.) dhanapālanavijjā. (nt.) atthasattha.
economical
(adj.) dhanapālanāyatta.
economically
(adv.) mitabbayena.
economise
(v.t.) mitabbayaṃ karoti. (pp.) katamitabbaya.
economist
(m.) atthasatthaññū; mitabbayī.
economy
(nt.) atthasattha. (f.) vayaparimiti; sallahukavutti.
ecstasy
(m.) pamoda; pahāsa. (f.) ubbegapīti.
ecstatic
(adj.) ubbegapītiyutta.
ecumenic
(f.) pāmā.
edacious
(adj.) giddha; mahābhakkha.
edaciously
(adv.) sagedhaṃ.
edacity
(nt.) loluppa. (f.) giddhi. (m.) gedha.
eddy
(m.) āvaṭṭa; bhama; salilabbhama.
edema
(m.) sopha.
edentate
(adj.) dantarahita.
edge
(f.) mukhavaṭṭi; (of a garment) dasā; (of a weapon) dhārā. (m.) pariyanta. (v.t.) tejeti; tikhiṇayati; nisāṇeti. (pp.) tejita; tikhiṇita; nisita.
edged
(adj.) nisita; tikhiṇa.
edgeless
(adj.) kuṇṭha; atikhiṇa.
edible
(adj.) bhojja; bhojanāraha.
edict
(nt.) rājasāsana.
edification
(f.) guṇavuddhi. (nt.) buddhivaḍḍhana.
edifice
(nt.) mahāmandira.
edified
(adj.) ñāṇavuddha; nuṇavuddha.
edify
(v.t.) abhivaḍḍheti; ñāṇaguṇehi vaḍḍheti. (pp.) abhivaḍḍhita; ñāṇaguṇehi vaḍḍhita.
edifying
(adj.) guṇavaḍḍhaka.
edit
(v.t.) abhisaṅkharoti; (lekhaṇāni) sodheti. (pp.) abhisaṅkhata; sodhita-lekhana.
edition
(nt.) saṃsodhana; abhisaṅkharaṇa.
editor
(m.) ganthasodhaka; pavattisaṅkhāraka.
editorial
(nt.) sampādakavākya.
editorship
(nt.) sodhakadhura; saṅkhārakapada.
educate
(v.t.) sikkhāpeti; uggaṇhāpeti. (pp.) sikkhāpita; uggaṇhāpita.
education
(nt.) sikkhāpana; ajjhāpana.
educational
(adj.) ajjhāpanāyatta.
educative
(adj.) uggahadāyaka.
educator
(m.) sikkhetu; ajjhāpaka.
educe
(v.t.) nīharati; nikkaḍḍhati. (pp.) nīhaṭa; nikkaḍḍhita.
edulcorate
(v.t.) ambilattam apaneti. (pp.) apanīta ambalattaṃ.
eel
(f.) amarā.
eerie
(adj.) atibhīruka.
eery
(adj.) atibhīruka.
efface
(v.t.) lopeti; apamajjati. (pp.) lutta; apamaṭṭha.
effacement
(m.) lopa. (nt.) apamajjana.
effect
(nt.) phala; payojana. (m.) vipāka; nissanda; attha. (f.) nipphatti. (v.t.) sāddeti; sampādeti; nipphādeti. (pp.) sādhita; sampādita; nipphādita
to take effect
nipphala; niratthaka.
effective
(adj.) sādhaka; nipphādaka.
effectual
(adj.) phaluppādaka; kiccasādhaka.
effectually
(adv.) saphalaṃ; amoghaṃ.
effectuate
(v.t.) sādheti; sampādeti. (pp.) sādhita; sampādita.
effeminate
(adj.) dubbala; sukumāra; itthigatika; porissahīna.
effeminately
(adv.) itthigatikatāya.
efferent
(adj.) apavāhaka.
effervesce
(v.i.) bubbulāyati. (pp.) bubbulāyita.
effervescence
(nt.) bubbuluppādana.
effete
(adj.) jiṇṇa; dubbala.
efficacious
(adj.) pabala; samattha; pahoṇaka; phaladāyaka.
efficacy
(nt.) sāmatthiya. (m.) pabbhāva.
efficiency
(nt.) nepuñña; kosalla. (f.) kammakkhamatā.
efficient
(adj.) kiccasādhaka; kammakkhama.
effigy
(f.) paṭimā. (nt.) paṭibimba; paṭirūpa.
effloresce
(v.i.) pupphati; vikasati; cuṇṇattaṃ yāti. (pp.) pupphita; vikasita; cuṇṇattaṃ yāta.
efflorescence
(nt.) pupphana; vikasana; sukhumattagamana.
effluence
(nt.) pasavana; niggamana; (āloka-) vipphuraṇa.
effluent
(adj.) sandamāna. (f.) upagaṅgā; mātikā.
effluvium
(nt.) ghāyana. (m.) (duggandha-) vāta.
efflux
(m.) pavāha; pasava. (nt.) sandana.
effort
(m.) micchāvāyāma.
effortless
(adj.) nibbiriya; nirīha.
effrontery
(nt.) pāgabbhiya. (f.) nillajjatā.
effulgence
(f.) juti; ābhā; pabhā; ditti. (m.) obhāsa; mayūkha; kiraṇa.
effulgent
(adj.) jutimantu; bhāsura; pabhassara.
effuse
(v.t.) sandeti; vāheti; osiñcati. (pp.) sandita; vāhita; ositta.
effusion
(nt.) nisecana; paggharāpana.
effusive
(adj.) avabodhaka; vitthāraka.
egg
(nt.) aṇḍa; bīja. (v.t.) ussāheti; uttejeti. (pp.) ussāhita; uttejita.
egg-shaped
(adj.) aṇḍākāra.
eggplant
(m.) vātiṇgaṇa.
ego
(m.) atta; jīva.
egoism
(f.) attadiṭṭhi; attakāmatā.
egotism
(m.) ahaṅkāra. (nt.) mamatta; mamāyitatto.
egotist
(m.) attābhimānī; mamāyanayutta.
egotistic
(adj.) ahaṅkārayutta; attatthagāvesī.
egotistically
(adv.) attakāmatāya.
egregious
(adj.) pamāṇātikkanta; adhikatara.
egregiously
(adv.) accantaṃ; balavataraṃ.
egregiousness
(m.) atisaya. (nt.) balavataratta.
egress
(m.) niggama. (nt.) nikkhamana; nissaraṇa. (v.i.) nikkhamati; nissarati. (pp.) nikkhanta; nissaṭa.
eh
(ind.) kiṃ ? kim etaṃ ?
eidolon
(m.) bhūta; pisāca.
eight
(adv.) aṭṭhadhā.
eight hundred
(nt.) aṭṭhasata.
eighteen
(3.) aṭṭhārara.
eightfold
(adj.) aṭṭhavidha; aṭṭhaguṇa.
eighth
(adj.) aṭṭhama.
eightieth
(adj.) asītima.
eighty
(adj.; f.) asīti.
eighty four
(f.) caturāsīti.
eighty nine
(f.) ekūnanavuti.
eighty two
(f.) dvāsīti.
eirenicon
(m.) sāmopāya. (f.) sāmayokanā.
either
(adv.; conj.) vā; atha vā. (adj.) ubhaya. (pron.) dvīsu eko.
eject
(m.) parikappa. (v.t.) nīharati; nikkaḍḍhati; paṇāmeti; apanudati. (pp.) nīhaṭa; nikkaḍḍhita; paṇāmita; apanudita.
ejection
(nt.) nīharaṇa; apanudana.
ejective
(adj.) nīharaka; apakaḍḍhaka.
ejaculate
(v.t.) udāneti; sahasā uccāreti. (pp.) udānita; sahasā uccārita.
ejaculation
(nt.) sahasā udīraṇa.
eke
(v.t.) 1. abhivaḍḍheti; 2. jīvikaṃ sampādeti. (pp.) abhivaḍḍhita; sampitajīvika.
elaborate
(adj.) vicitta; suṭṭhuniṭṭhāpita. (v.t.) āyāsena sādheti or niṭṭhāpeti.
elaborately
(adv.) mahussāhena; bavhāyāsena.
elaboration
(nt.) vicittakaraṇa; āyāsa-sādhita.
elan
(nt.) sahasā-pavisana.
elapse
(v.i.) acceti; atikkamati. (m.) accaya
by the elapse
(adv.) accayena
elapsed
(adj.) atikkanta.
elastic
(adj.) pakatyavijahaka.
elasticity
(nt.) pakatyavijahana; namanīyatta.
elate
(v.t.) unnāmeti; pamodeti; dappitaṃ karoti. (pp.) unnāmita; pamodita. (adj.) 1. pamudita; pahaṭṭha; 2. gabbita; dappita.
elation
(m.) pamoda; pahāsa; dappa; abhimāna.
elbow
(m.) kappara. (v.t.) kapparena apaneti. (pp.) kapparena apanīta.
elbow-grease
(nt.) balavamajjana; bāḷhakammakaraṇa.
elbow-room
(m.) pahoṇakokāsa.
elder
(adj.) jeṭṭha; vuddha; vuddhatara. (m.) thera.
elder sister
(f.) jeṭṭhabhaginī.
elderly
(adj.) vayovuddha.
eldest
(adj.) vuddhatama; jeṭṭhatama.
eldritch
(adj.) virūpa; bībhaccha.
elect
(adj.) uccinita; sammata. (v.t.) uccināti; vareti. (pp.) uccinita; varita.
election
(nt.) uccinana; varaṇa.
elector
(m.) uccinitu.
electorate
(m.) uccinakagaṇa; uccinanāyatta-padesa.
electress
(f.) uccinanakā.
electric
(nt.) vijjubala. (adj.) vijjumaya.
electricity
(nt.) vijjubala. (f.) vijjutā.
electrification
(m.) vijjugoga.
electrify
(v.t.) vijjusaṃyuttaṃ karoti.
electrocution
(nt.) vijjuyogena māraṇa.
electrology
(f.) vijjuvijjā.
electron
(m.) vijju-aṇu.
electroplate
(v.t.) vijjubalena (suvaṇṇādiṃ) lepeti. (pp.) vijjubalena litta.
electrum
(nt.) suvaṇṇa-rajatamissaṇa.
electuary
(nt.) leyyosadha.
elegance
(nt.) lāvañña. (f.) sobhā; sulalitatā.
elegant
(adj.) cāru; sundara; surūpa; lāvaññayutta.
elegantly
(adv.) sulalitaṃ.
elegiac
(adj.; n.) karuṇāpuṇṇa; sokākula.
elegise
(v.t.) sokagītaṃ racayati.
elegist
(m.) sokagītaracaka.
elegy
(nt.) sokagīta.
element
(f.) dhātu. (nt.) mahābhūta.
element of cohesion
(f.) āpodhātu.
element of extension
(f.) paṭhavīdhātu.
element of heat
(f.) tejodhātu.
element of motion
(f.) vāyodhātu.
element of space
(f.) ākāsadhātu.
elementarily
(adj.) mūlikavasena.
elementary
(adj.) mūhka; amissa.
elenchus
(nt.) matipaccakkhāna.
elenctic
(adj.) paṭipucchāyatta.
elephant
(m.) hatthī; mātaṅga; kuñjara; gaja; vāraṇa; karī; dantī; ibha
female elephant
(m.) kalabha; gajapotaka.
elephant driver
(m.) hatthāroha.
elephant keeper
(m.) hatthigopaka.
elephant rug
(m.) hatthatthara.
elephant stable
(f.) hatthisālā.
elephant tamer
(m.) hatthācariya; hatthidamaka.
elephant to be trained
(m.) hatthidamma.
elephant training
(nt.) hatthisippa.
elephant trappings
(nt.) hatthābharaṇa. (f.) hatthikappanā.
elephantiasis
(nt.) sīpada.
elephantiasis of the scrotum
(nt.) vātaṇḍa.
elevate
(v.t.) 1. unnāmeti; ussāpeti; 2. pahaṃseti. (pp.) unnāmita; ussāpita; pahaṃsita.
elevation
(f.) unnati. (m.) udaya. (nt.) seṭṭhattapāpaṇa.
eleven
(adj.) ekādasa.
eleventh
(adj.) ekādasama.
elf
(m.) pisāca; vetāla.
elicit
(v.t.) nikkhāmeti; āvīkāreti. (pp.) nikkhāmita; āvīkārita.
elide
(v.t.) lopeti; paccuddharati. (pp.) lutta; paccuddhaṭa.
eligible
(adj.) ādeya; gāhiya; kammakkhama; uccinitabba.
eliminate
(v.t.) nāseti; lopeti; apaneti. (pp.) nāsita; lutta; apanīta.
elimination
(n.) nāsana; paccuddharaṇa.
elision
(m.) (akkhara-) lopa.
elite
(m.) sundaratara-bhāga.
elixir
(nt.) rasāyana; amatapāna.
elk
(m.) gokaṇṇa.
ellipse
(nt.) aṇḍākāra-maṇḍala.
ellipsis
(nt.) luttapada; peyyāla.
elliptic
(adj.) 1. aṇḍākāra; 2. saṅkhitta.
elliptical
(adj.) ajjhāharitabba; peyyālayutta.
elocution
(f.) vacanapaṭutā; cittakathikatā.
elocutionary
(adj.) cittakathāyatta.
elocutionist
(m.) cittakathī; vyattakathika.
eloge
(nt.) mataguṇakathana.
elongate
(v.t.) vitanoti; āyataṃ karoti. (pp.) vitata; āyatīkata.
elongated
(adj.) āyata; dīgha.
elongation
(nt.) āyatakaraṇa; añchana.
elope
(v.i.) raho palāyati. (pp.) raho palāyita.
elopement
(nt.) rahopalāyana.
eloquence
(nt.) cittakathikatta.
eloquent
(adj.) vāgīsa; kathāpaṭu.
eloquently
(adv.) vāgīsatāya.
else
(adv.) api ca; itarathā. (adj.) apara; itara; añña
what else
kim aññaṃ?
elsewhere
(adv.) aññattha.
elucidate
(v.t.) vyākhyāti; vyākaroti. (pp.) vyākhyāta; vyākata.
elucidation
(nt.) vissajjana; vivaraṇa.
elucidative
(adj.) pakāsaka; visadattakara.
elucidator
(m.) vissajjaka; vyākhyātu.
elude
(v.t.) raho apasarati. (pp.) raho apasaṭa.
elusion
(nt.) raho niggamana.
elusive
(adj.) apakkamanasīla; pamohaka; vañcaka.
elusiveness
(nt.) apagamana; pamohana; sāṭheyya.
elusory
(adj.) apakkamanasīla; pamohaka; vañcaka.
Elysium
(m.) sagga; devaloka.
emaciate
(v.i.) hāyati; khīyati; kisībhavati. (pp.) hīna; khīṇa; kisībhūta. (v.t.) khepeti; hāpeti; kisaṃ karoti. (pp.) khepita; hāpita; kisīkata.
emaciation
(nt.) khīyana; kisatta.
emanate
(v.t.) niccharati; pabhavati. (pp.) niccharita; pabhūta.
emanation
(m.) pabhava. (nt.) niccharaṇa.
emancipate
(v.t.) (bandhanā; dāsattā) moceti; vimoceti; uddharati. (pp.) mocita; vimocita; uddhaṭa.
emancipation
(f.) mutti; vimutti. (m.) mokkha.
emancipator
(m.) vimocaka; muttidāyaka.
emasculate
(v.t.) aṇḍāni uddharati; bījam uppāṭeti; pumbhāvaṃ nāseti; 2. dabbalīkaroti. (pp.) uddhaṭaṇḍa; uppāṭitabīja; nāsitapumbhāva; dabbalīkata.
emasculation
(nt.) bījuddharaṇa.
embalm
(v.t.) osadhehi lepeti; matadehaṃ surakkhitaṃ karoti. (pp.) osadhalitta.
embalmment
(m.) osadhālepa. (nt.) chavasaṅkharaṇa.
embank
(v.t.) āḷiṃ or setuṃ bandhati. (pp.) āḷibaddha; setubaddha.
embankment
(nt.) āḷibandhana.
embargo
(nt.) videsīya-nāvāsañcāra-nivāraṇa. (v.t.) videsīya-nāvāsañcāraṃ nivāreti or nisedheti. (pp.) nivārita-nāvāsañcāra.
embark
(v.i.) nāvam abhiruhati or āruhati. (pp.) ārūḷhanāva. (v.t.) nāvāyaṃ bhaṇḍam āropeti.
embarkation
(nt.) 1. nāvāruhaṇa; 2. nāvāropaṇa.
embarrass
(v.t.) ubbāḷhayati; sambādheti; vikkhepeti; sambhameti. (pp.) ubbāḷha; sambādhita; vikkhepita; sambhanta.
embarrassing
(adj.) bādhaka; paripanthakara.
embarrassment
(m.) sambādha; sambhama.
embassy
(nt.) rājadūteyya; dūtamaṇḍala. (m.) dūtanivāsa.
embattle
(v.t.) senāvyūhaṃ racayati; yuddhāya sajjeti. (pp.) racitasenāvyūhaṃ; yuddhāya sajjita.
embed
(v.t.) khacati; antopaveseti. (pp.) khacita; antopavesita.
embellish
(v.t.) bhūseti; sobheti; pasādheti; maṇḍeti. (pp.) bhūsita; sobhita; pasādhita; paṇḍita.
embellishment
(nt.) bhūsana; maṇḍana.
ember
(m.) jalitaṅgāra.
embezzle
(v.t.) theyyena attano santakaṃ karoti.
embezzlement
(m.) theyyāvahāra.
embitter
(v.t.) tittaṃ or āyāsajanakaṃ karoti; vajjaṃ daḷhayati.
embitterment
(nt.) arucikaraṇa. (m.) āyāsa.
emblazon
(v.t.) vaṃsaciṇhāni aṅketi. (pp.) aṅkitavaṃsaciṇha.
emblem
(nt.) lañchana; ciṇha. (f.) patākā.
emblematical
(adj.) visesadīpaka.
emblic myrobalan
(f.) āmalakī.
embodiment
(f.) sarīritā. (nt.) dehanimmāṇa.
embody
(v.t.) dehavantaṃ karoti. (pp.) dehavantaṃ kata.
embolden
(v.t.) ussāheti; nibbhayaṃ karoti. (pp.) ussāhita; nibbhayaṃ kata.
embolism
(nt.) rudhirarundhana.
embonpoint
(f.) (itthīnaṃ) thullatā; pīvaratā.
emborder
(v.t.) dasāyuttaṃ karoti. (pp.) dasāyuttaṃ kata.
embosom
(v.t.) āliṅgati; upagūhati; aṅke nidahati. (pp.) āliṅgita; upagūhita; aṅke nihita.
emboss
(v.t.) rūpāni ukkirati or uṭṭhāpeti. (pp.) ukkiritarūpa; uṭṭhāpitarūpa.
embowel
(v.t.) antāni nīharati. (pp.) nīhiṭanta.
embower
(v.t.) kuñjayuttaṃ karoti. (pp.) kuñjayuttaṃ kata.
embrace
(nt.) āliṅgana; parissajana. (v.t.) āliṅgati; parissajati; upagūhati. (pp.) āliṅgita; parissaṭṭha; upagūḷha.
embranchment
(nt.) sākhāvasena vibhajana.
embrangle
(v.t.) jaṭeti; ākulīkaroti. (pp.) jaṭita; ākulīkata.
embrasure
(nt.) pākāracchidda.
embrocate
(v.t.) (uṇhodakena) tāpeti or sedeti. (pp.) tāpita; sedita.
embrocation
(nt.) tāpana; sedana.
embroider
(v.t.) sūcikammena alaṅkaroti. (pp.) sūcikammena alaṅkata.
embroidery
(nt.; m.) sūcikammālaṅkāra.
embroil
(v.t.) saṅkhobheti; āloleti. (pp.) saṅkhobhita; ālolita.
embroilment
(m.) saṅkhobha. (nt.) kalahe niyojana.
embrown
(v.t.) piṅgalaṃ karoti.
embryo
(nt.) kalalarūpa. (m.) gabbhagata; paṭhamārambha.
embryology
(f.) gabbhaseyyakavijjā.
emend
(v.t.) dose apaneti. (pp.) apanītadosa.
emendation
(nt.) saṃsodhana; paṭisaṅkharaṇa.
emendator
(m.) saṃsodhaka; saṅkhāraka.
emerald
(m.) 1. marakata (maṇi). 2. marakatavaṇṇa.
emerge
(v.i.) ummujjati; pātubhavati. (pp.) ummujjita; pātubhūta.
emergence
(nt.) ummujjana.
emergency
(nt.) accāyika. (f.) āpadā.
emergy
(f.) lohamajjakasilā.
emeritus
(adj.; m.) sagārava-vissāma.
emersion
(nt.) ummujjana; uggamana. (m.) pātubhāva.
emetic
(adj.; nt.) vamathukara; vamāpaka.
emigrant
(m.) sadesacāgī.
emigrate
(v.t.) desantaravāsaṃ yāti.
emigration
(m.) sadesapariccāga.
eminence
(f.) pamukhatā; uḷāratā. (m.) seṭṭhabhāva.
eminent
(adj.) seṭṭha; visiṭṭha; ukkaṭṭha; pamukha.
eminently
(adv.) visiṭṭhākārena.
emissary
(m.) dūta; sandesahara.
emission
(nt.) virecana; muñcana; nicchāraṇa. (f.) vissaṭṭhi.
emit
(v.t.) pamuñcati; nicchāreti. (pp.) pamutta; nicchārita.
emit a smell
vāti.
emit smoke
padhūpāyati.
emitting
(adj.) vissajjaka; muñcaka.
emmet
see Ant.
emolument
(m.) āya; lābha; udaya.
emotion
(m.) cittavega; cittabhāva.
emotional
(adj.) cittavegāyatta; bhāvavisayaka.
emotive
(adj.) cittakkhobhaka; cittavegajanaka.
emperor
(m.) adhirāja.
emphasis
(nt.) avadhāraṇa; uccakathana.
emphasise
(v.t.) daḷhayati; avadhāreti; gambhīram uccāreti. (pp.) daḷhayita; avadhārita.
emphatic
(adj.) daḷha; nicchita; avadhāraṇīya.
emphatically
(adv.) sāvadhāraṇaṃ.
empire
(nt.) adhirajja.
empiric
(adj.) paricayāyatta. (m.) vejjapatirūpaka.
empirical
(adj.) satthaviruddha.
empirically
(adv.) satthavirodhena.
empiricism
(nt.) kuvejjakamma.
emplacement
(nt.) patiṭṭhāpana.
emplane
(v.i.) vyomayānam āruhati. (pp.) vyomayānam ārūḷha.
employ
(v.t.) 1. niyojeti; adhikaroti. 2. anuyuñjati. (pp.) niyojita; adhikata; anuyutta.
employee
(m.) niyutta.
employer
(m.) niyojaka.
employment
(nt.) anuyuñjana. (m.) vyāpāra. (f.) jīvikāvutti.
empoison
(v.t.) 1. visayuttaṃ karoti. 2. tuṭṭhiṃ nāseti. (pp.) visayuttaṃ kata; nāsitatuṭṭhi.
emporium
(nt.) vāṇijasamosaraṇa; puṭabhedana.
empower
(v.t.) adhikārabalaṃ deti. (pp.) dinnādhikārabala.
empress
(f.) adhirājinī.
empressment
(nt.) sohajjadassana.
emptiness
(f.) suññatā. (nt.) tucchatta; rittatta.
empty
(adj.) suñña; tuccha; ritta. (v.t.) riñcati; suññaṃ karoti. (pp.) ritta; suññakata.
empty-handed
(adj.) tucchahattha.
empty-headed
(adj.) mandapañña.
empurple
(v.t.) lohitavaṇṇaṃ karoti. (pp.) katalohitavaṇṇa.
empyrean
(m.) uddhantama-devaloka. (adj.) taddevalokāyatta.
emulate
(v.t.) unnatim icchati.
emulation
(f.) unnatikāmatā.
emulative
(adj.) unnatipāpaka or unnatikāma.
emulator
(m.) unnatikāmī.
emulsion
(nt.) telodakamissana. (m.) khīravaṇṇa-saṃyoga.
en route
(adv.) antarāmagge.
enable
(v.t.) samatthaṃ or sakyaṃ karoti. (pp.) samatthakata.
enact
(v.t.) paññāpeti; ādisati; sammannati. (pp.) paññāpita; ādiṭṭha; sammata.
enactment
(f.) paññatti; sikkhā; vavatthā.
enamel
(nt.) bāhiramaṭṭha. v.t.) bāhiramaṭṭhena lepeti. (pp.) bāhiramaṭṭhalepita.
enamour
(v.t.) anurañjeti. (pp.) anurañjita or anuratta.
enamoured
(adj.) āsattacitta; paṭibaddhacitta.
encage
(v.t.) pañjare pakkhipati. (pp.) pañjare pakkhitta.
encamp
(v.t.) senaṃ niveseti; khandhāvāraṃ bandhati. (pp.) nivesitasena; baddhakhandhāvāraṃ.
encampment
(m.) senāsannivesa.
encase
(v.t.) kose pakkhipati; pariyonahati. (pp.) kose pakkhitta; pariyonaddha.
encasement
(nt.) pariyonahana; kosenāvaraṇa.
encash
(v.t.) jātarūpataṃ parivatteti. (pp.) jātarūpataṃ parivattita.
enceinte
(m.) vatiparikkhepa. (adj.) sañjātagabbhā.
encephalic
(adj.) matthaluṅgāyatta.
encephalon
(m.) matthaluṅga.
enchafe
(v.t.) ghaṃsetvā usmīkaroti. (pp.) ghaṃsetvā usmīkata.
enchain
(v.t.) nigaḷehi bandhati. (pp.) nigaḷabaddha.
enchainment
(nt.) nigaḷabandhana.
enchant
(v.t.) moheti; vasīkaroti. (pp.) mohita; vasīkata.
enchanter
(m.) vasavattaka; mohaka.
enchanting
(adj.) pamohaka; manohara.
enchantment
(nt.) mohana; vasīkaraṇa.
enchantress
(f.) vasavattikā; yoginī.
enchase
(v.t.) khacati. (pp.) khacita.
enchiridion
(m.) hatthasāragantha.
encircle
(v.t.) parikkhipati; parivāreti. (pp.) parikkhitta; parivuta or parivārita.
enclasp
(v.t.) āliṅgati; upagūhati. (pp.) āliṅgita; upagūhita.
enclitic
(adj.; n.) padapūraka; visesattha-rahita.
enclose
(v.t.) āvarati; pidahati; antokaroti. (pp.) āvaṭa; pihita; antokata.
enclosure
(m.) parikkhepa. (nt.) koṭṭhaka.
encloud
(v.t.) meghehi chādeti. (pp.) meghacchanna.
encomiast
(m.) vandibhaṭṭa; thutipāṭhaka.
encomium
(f.) silāghā; vandī.
encompass
(v.t.) 1. samantato āvarati. 2. anupariyāti. (pp.) samantato āvaṭa; anupariyāta.
encompassment
(nt.) anuparigamana; samantāvaraṇa.
encore
(ind.) puna pi; bhīyo pi.
encounter
(m.) saṅgama; sammukhībhāva; saṅgāma. (v.t.) samāgacchati; sammukhī hoti; paṭippharati. (pp.) samāgata; sammukhībhūta; paṭippharita.
encourage
(v.t.) ussāheti; uttejeti; upatthambheti. (pp.) ussāhita; uttejita; upatthambhita.
encouraged
ussāhita; uttejita; upatthambhita.
encouragement
(nt.) uttejana. (m.) upatthambha.
encouraging
(adj.) ussāhajanaka.
encroach
(v.i.) parimaddati; adhammena pariggaṇhāti. (pp.) parimaddita; adhammena pariggahita.
encroachment
(m.) nikatiyā pariggaha.
encrust
(v.t.) paṭalena chādeti. (pp.) paṭalacchanna.
encrusted
(adj.) ghanībhūta.
encumber
(v.t.) uparodheti; sambādheti. (pp.) uparodhita; sambādhita.
encumbrance
(m.) uparodha; bhāra. (f.) bādhā.
encyclical
(adj.) 1. vaṭṭula; 2. bahusādhāraṇa.
encyclopaedia
(m.) nikhilakosa.
encyclopaedic
(adj.) sabbavidū; sabbasatthavisārada.
end
(m.) anta; pariyanta; nāsa; viccheda; adhippevattha. (f.) koṭi; nivutti. (nt.) osāna; pariyosāna; niṭṭhāna. (v.t.) osāpeti; niṭṭhāpeti; nivatteti. (pp.) niṭṭhāpita; nivattita. (v.i.) niṭṭhāti; osānaṃ yāti. (pp.) niṭṭhita; osānaṃ yāta.
end most
(adj.) sabbantima.
endanger
(v.t.) antarāyaṃ pāpeti. (pp.) antarāyaṃ pāpita.
endear
(v.t.) piyāyati. (pp.) piyāyita.
endearment
(f.) piyāyanā.
endeavour
(v.i.) vāyamati; ussahati; parisakkati. (pp.) vāyamita; ussahita; parisakkita. (m.) vāyāma; ussāha. (nt.) payatana. (f.) īhā.
endemic
(adj.) desa-jātivisayaka.
endermic
(adj.) tacavisayaka.
ending
(f.) antakiriyā. (nt.) niṭṭhāna.
endless
(adj.) ananta; aparimita.
endogamy
(m.) samajātikavivāha
endorse
(v.t.) piṭṭhiyaṃ likhati; paṭilikhati; daḷhayati. (pp.) piṭṭhiyaṃ likhita; paṭilikhita; daḷhayita.
endorsement
(nt.) paṭilikhana.
endow
(v.t.) dāyādaṃ deti; sanāthīkaroti; samaṅgīkaroti. (pp.) dinnadāyāda; sanāthīkata; samaṅgīkata.
endowed with
(adj.) yutta; sahagata; samupeta; samannāgata; sameta; sampanna.
endowment
(m.) dāyāda. (nt.) vuttisamappaṇa.
endue
(v.t.) padādheti; samaṅgīkaroti. (pp.) pasādhita; samaṅgīkata.
endurable
(adj.) khamanīya; sayha.
endurance
(f.) khamā; titikkhā; adhivāsanā.
endure
(v.t.) sahati; adhivāseti; titikkhati. (pp.) sahita; adhivāsita; titikkhita.
endurer
(m.) sahitu; adhivāsaka.
enduring
(adj.) 1. sahamāna; 2. ciraṭṭhitika.
enema
(nt.) 1. vatthikamma; 2. vatthiyanta.
enemy
(m.) ari; ripu; verī; sattu; disa; paccatthika; paccāmitta; amitta. (f.) sattusenā.
energetic
(adj.) daḷhaparakkama; dhitimantu; ātāpī.
energetically
(adv.) daḷhaviriyena.
energise
(v.t.) pabalaṃkaroti. (pp.) pabalīkata.
energumen
(m.) 1. bhūtāviṭṭha; 2. daḷhagāhī.
energy
(nt.) viriya. (m.) ussāha; uyyāma; thāma. (f.) satti.
enervate
(v.t.) dubbalīkaroti.
enervated
(adj.) dubbala; sattihīna.
enervation
(nt.) dubbalīkaraṇa. (f.) balahāni. (m.) viriyakkhaya.
enfeeble
(v.t.) sithilīkaroti; abalīkaroti. (pp.) sithikata; abalīkata.
enfetter
(v.t.) saṅkhalikāhi bandhati. (pp.) saṅkhalikābaddha.
enfold
(v.t.) oguṇṭheti; paḷiveṭheti. (pp.) oguṇṭhita; paḷiveṭhita.
enforce
(v.t.) 1. balena kāreti; 2. upatthambheti. (pp.) balena kārita, upatthambhita.
enforcement
(nt.) 1. pasayhavidhāna; 2. senābalaposaṇa.
enframe
(v.t.) kosakavāṭe pakkhipati. (pp.) kosakavāṭe pakkhitta.
enfranchise
(v.t.) seripālanaṃ; uccinanādhikāraṃ deti.
enfranchisement
(nt.) bhujissakaraṇa; uccinanādhikāradāna.
engage
(v.t.) payojeti; niyojeti. (v.i.) anuyuñjati; paṭiññaṃ deti. (pp.) payojita; anuyutta; dinnapaṭiñña.
engagement
(nt.) anuyuñjana. (f.) vivāhapaṭiññā.
engaging
(adj.) manohara; hadayaṅgama.
engagingly
(adv.) manoharākārena.
engender
(v.t.) uppādeti; nibbatteti; janeti (pp.) uppādita; nibbattita; janita.
engine
(nt.) yanta.
engine driver
(m.) yantadhāvaka.
engineer
(m.) yantasappī. (v.i.) vidhānaṃ karoti; māpeti. (pp.) katavidhāna.
engird
(v.t.) parikhipati; parito bandhati. (pp.) parikkhitta; parito baddha.
engirdle
(v.t.) parikhipati; parito bandhati. (pp.) parikkhitta; parito baddha.
England
(m.) āṅgaladesa.
English
(a.) āṅgaladesīya. (f.) āṅgalabhāsā.
engorge
(v.t.) sagedhaṃ gilati. (pp.) sagedhaṃ gilita.
engraft
(v.t.) ghaṭeti; ropeti. (pp.) ghaṭita; ropita.
engrain
(v.t.) bāḷhaṃ rañjeti. (pp.) bāḷhaṃ rañjita. (see ingrain.)
engrave
(v.t.) rūpāni ukkirati; cundakammaṃ karoti. (pp.) ukkiritarūpa; katacundakamma.
engraving
(n.t.) ukkiraṇasippa; cundakamma.
engross
(v.t.) vipulaṃ karoti; sabbam ādāti; vibhūtaṃ likhati. (pp.) vipulīkata; sabbam ādinna; vibhūtaṃ likhita.
engrosser
(m.) sabbādayī; sundaralekhaka.
engrossment
(nt.) nissesagahaṇa.
engulf
(v.t.) osīdāpeti; nimujjāpeti. (pp.) osīdāpita.
engulfment
(nt.) osīdāpana.
enhance
(v.t.) abhivaḍḍheti. (pp.) abhivaḍḍhita.
enhancement
(nt.) abhivaḍḍhana.
enhearten
see Encourage.
enigma
(m.) gūḷhapañha. (f.) paheḷikā.
enigmatical
(adj.) gūḷhattha.
enjoin
(v.t.) niyameti; āṇāpeti. (pp.) niyamita; āṇāpita or āṇatta.
enjoy
(v.t.) 1. abhiramati; nandati; 2. assādeti; upabhuñjati. (pp.) abhirata; nandita; upabhutta.
enjoyable
(adj.) upabhojiya; ramanīya; assādetabba.
enjoyer
(m.) upabhuñjaka; anubhavitu; assādetu.
enjoyment
(f.) abhirati; assādanā. (nt.) abhiramaṇa; anubhavana.
enkindle
(v.t.) ujjāleti; pajjāleti. (pp.) ujjālita; pajjālita.
enlace
(v.t.) paḷiveṭheti. (pp.) paḷiveṭhita.
enlarge
(v.t.) vitthāreti; visālīkaroti. (pp.) vitthārita; visālīkata. (v.i.) abhivaḍḍhati. (pp.) abhivuddha.
enlargement
(nt.) abhivaḍḍhana; visālīkaraṇa.
enlighten
(v.t.) bodheti; dīpeti; sammadiṭṭhiṃ gaṇhāpeti. (pp.) bodhita; dīpita; sammādiṭṭhiṃ gaṇhāpita.
Enlightened One
(m.) buddha; sabbaññū.
enlightening
(adj.) bodhakara; mohanāsaka.
enlightenment
(f.) sambodhi. (m.) saccāvabodha.
enlink
(v.t.) saṃyojeti; ghaṭeti. (pp.) saṃyojita; ghaṭita.
enlist
(v.t.) nāmāvaliṃ āropeti. (pp.) nāmāvaliṃ āropita.
enlistment
(nt.) nāmāvaliāropaṇa.
enliven
(v.t.) ussāheti; uttejeti; pahāseti. (pp.) ussāhita; uttejita; pahāsita or pahaṭṭha.
enmesh
(v.t.) jālena bandhati. (pp.) jālabaddha.
enmity
(nt.) vera. (m.) upanāha; viddesa.
ennoble
(v.t.) unnāmeti; seṭṭhattaṃ pāpeti. (pp.) unnāmita; seṭṭhattaṃ pāpita.
ennoblement
(f.) uccapadappatti.
ennui
(f.) anabhirati; appossukkatā.
enormity
(nt.) 1. mahatta; 2. ghoratta; 3. dāruṇakamma.
enormous
(adj.) 1. atimahanta; ativisāla; 2. atidāruṇa.
enormously
(adv.) ativiya; accantaṃ.
enormousness
(nt.) atimahantatta; atidāruṇatta.
enough
(adj.) pahoṇaka. (adv.) alaṃ. (nt.) pahoṇakamatta.
enounce
(v.t.) uccāreti; udīreti. (pp.) uccārita.
enquire
(v.t.) āpucchati. (pp.) āpucchita.
enquiry
(f.) āpucchā; upaparikkhā.
enrage
(v.t.) kopeti; roseti. (pp.) kopita; rosita or ruṭṭha.
enrapture
(v.t.) paramānandaṃ pāpeti. (pp.) paramānandaṃ pāpita or patta.
enravish
(v.t.) atīva hāseti. (pp.) atīva hāsita or haṭṭha.
enrich
(v.t.) aḍḍhaṃ or sadhanaṃ karoti. (pp.) sadhanīkata.
enrobe
(v.t.) cīvaraṃ pārupāti. (pp.) pārutacīvara.
enrol
(v.t.) nāmāni aṅketi. (pp.) aṅkitanāma.
enroll
(v.t.) nāmāni aṅketi. (pp.) aṅkitanāma.
enrolment
(nt.) nāmaṅkana.
enroot
(v.t.) sammā ropeti.
enrooted
(adj.) baddhamūla.
ensanguine
(v.t.) lohitena makkheti. (pp.) lohitena makkhita.
ensconce
(v.t.) nigūheti. (pp.) nigūhita or nigūḷha.
ensemble
(nt.) sabbasamodhāna.
ensheath
(v.t.) kose pakkhipati. (pp.) kose pakkhitta.
enshrine
(v.t.) nidahati. (pp.) nidahita or nihita.
enshroud
(v.t.) paṭicchādeti; āvarati. (pp.) paṭicchādita or paṭicchanna; āvaṭa.
ensign
(m.)1. dhaja; 2. dhajaggāhī. (f.) patākā. (nt.) visesalakkhaṇa.
enslave
(v.t.) dāsattaṃ neti. (pp.) dāsattaṃ nīta.
enslavement
(nt.) dāsattapāpaṇa.
ensnare
(v.t.) pāsena bandhati. (pp.) pāsabaddha.
ensoul
(v.t.) jīvayuttaṃ karoti. (pp.) jīvayuttaṃ kata.
ensue
(v.i.) phalavasena uppajjati; anvāgacchati. (pp.) phalavasena uppanna; anvāgata.
ensuing
(adj.) āgāmī.
ensure
(v.t.) niccheti; daḷhīkaroti; saṃsayam apaneti. (pp.) nicchita; daḷhīkata; apanītasaṃsaya.
enswathe
(v.t.) uparūpari veṭheti. (pp.) uparūpari veṭhita.
entail
(v.t.) paramparāyattaṃ karoti. (f.) paramparayattatā.
entangle
(v.t.) paḷigunṭheti; jaṭeti; vyākulīkaroti. (pp.) paḷigunṭhita; jaṭita; vyākulīkata.
entangled
(adj.) ākula; saṅkiṇṇa.
entanglement
(f.) jaṭā; vyākulatā.
enter
(v.i.) pavisati; ogāhati. (pp.) paviṭṭha; ogāḷha. (v.t.) 1. paveseti; anto neti; 2. nāmaṃ likhati. (pp.) pavesita; antonīta; likhitanāma.
enteric
(adj.) antāyatta; sannipātika.
enteric fever
(m.) sannipātajara.
enterology
(f.) antavijjā.
enteropathy
(m.) antaroga.
enterprise
(m.) vyāpāra; vāyāma.
enterprising
(adj.) uṭṭhānasīla; saussāha; dhitimantu.
entertain
(v.t.) 1. sakkaroti; sammāneti; 2. rameti; 3. paṇidahati. (pp.) sakkata; sammānita; ramita; paṇidahita.
entertainer
(m.) sakkāraka; vinodetu.
entertaining
(adj.) saṅgahakara; atithipūjaka.
entertainment
(m.) sakkāra; ussava. (nt.) agghiya; ātitheyya; ramāpana.
enthral
(v.t.) vasīkaroti. (pp.) vasīkata.
enthrone
(v.t.) rajje or sīhāsane patiṭṭhāpeti. (pp.) sīhāsane patiṭṭhāpita.
enthronement
(nt.) rajje patiṭṭhāpana.
enthusiasm
(m.) mahussāha; saddhātisaya.
enthusiast
(m.) mahussāhī.
enthusiastic
(adj.) uyyutta; saddhābahula.
enthusiastically
(adv.) accantānurāgena.
entice
(v.t.) palobheti; ussukkāpeti. (pp.) palobhita; ussukkāpita.
enticement
(nt.) palobhana; mohana.
enticing
(adj.) palobhaka.
entire
(adj.) sakala; kevala; asesa; nissesa; akhila; nikhita; anūna; niravasesa.
entirely
(adv.) asesaṃ; nissesaṃ.
entirety
(nt.) asesatta; sampuṇṇatta.
entitle
(v.t.) 1. nāmaṃ karoti; 2. adhikāraṃ deti; 3. niyameti. (pp.) katanāma; dinnādhikāra; niyamita.
entity
(m.) satta. (f.) vijjamānatā; pavatti.
entomb
(v.t.) thūpe nidahati or nikhaṇati. (pp.) thūpe nidahita; nikhāta.
entomology
(f.) kīṭakavijjā.
entrails
(nt.; plu.) antāni.
entrain
(v.i.) dhūmarathaṃ pavisati; (v.t.) dhūmaratham āropeti. (pp.) dhūmarathaṃ paviṭṭha; dhūmaratham āropita.
entrammel
(v.t.) bādheti; ākulīkaroti. (pp.) bādhita; ākulīkata.
entrance
(nt.) dvāra; mukha; pavisana. (m.) pavesa. (v.t.) moheti; muccheti. (pp.) mohita; mucchita.
entrancement
(nt.) mohana.
entrant
(m.) pavesī; adhikāragāhī.
entrap
(v.t.) see Ensnare.
entreat
(v.t.) upanibandhati; abhiyācati. (pp.) upanibaddha; abhiyācita.
entreating
(adj.) abhiyācanaka.
entreaty
(f.) abhiyācanā; upanibandhanā.
entree
(m.) pavesādhikāra.
entrench
(v.t.) parikhāhi parikkhipati. (pp.) parikhāhi parikkhitta.
entrenchment
(nt.) parikhāyojana.
entrepot
(nt.) vāṇijabhaṇḍāgāra.
entrust
(v.t.) samappeti; bhāraṃ karoti. (pp.) samappita; katabhāra.
entry
(m.) pavesa. (nt.) potthake likhāpana.
entwine
(v.t.) gantheti; saṃsibbeti. (pp.) ganthita; saṃsibbita.
entwist
(v.t.) āveṭheti. (pp.) āveṭhita.
enucleate
(v.t.) visadīkaroti. (pp.) visadīkata.
enucleation
(nt.) visadīkarana.
enumerate
(v.t.) gaṇeti; saṅkaleti. (pp.) gaṇita; saṅkalita.
enumeration
(f.) saṅkhyā; gaṇanā; parikittanā.
enunciate
(v.t.) uccāreti; udāharati; pakāseti. (pp.) uccārita; udāhaṭa; pakāsita.
enunciation
(nt.) udīraṇa; parikittana.
enunciative
(adj.) parikittaka.
envelop
(v.t.) paḷiveṭheti; pariyonahati. (pp.) paḷiveṭhita; pariyonaddha.
envelope
(nt.) paṭala; āvaraṇa. (m.) kosa.
envelope for a letter
(nt.) sāsanāvaraṇa.
enveloping
(adj.) paṭicchādaka.
envelopment
(nt.) paṭicchādana.
envenom
(v.t.) visayuttaṃ karoti; visena misseti. (pp.) visayuttaṃ kata; visamissita.
enviable
(adj.) usūyuppādaka.
envious
(adj.) issāsahagata; issukī; usūyaka.
environment
(m.) parikkhepa; parisara.
environs
(v.t.) parikkhipati. (pp.) parikkhitta. (m.) sāmanta-padesa. (nt.) samīpaṭṭhāna.
envisage
(v.t.)1. abhimukhī bhavati; 2. sahajabuddhiyā jānāti. (pp.) abhimukhī bhūta; sahajabuddhiyā ñāta.
envoy
(m.) rājadūta; rajjaniyojita. (nt.) gantha-parisamāpana-vākya.
envy
(f.) issā; usūyā; akkhanti. (v.t.) usūyati. (pp.) usūyita.
enwind
(v.t.) kuṇḍalākārena veṭṭheti. (pp.) kuṇḍalākārena veṭhita.
enwomb
(v.t.) gabbhaṃ gaṇhāpeti. (pp.) gāhitagabbha.
enwrap
(v.t.) oguṇṭheti. (pp.) oguṇṭhita.
enwreathe
(v.t.) mālāhi āvarati or pilandheti. (pp.) mālāhi āvaṭa; pilandhita.
epaulet
(f.) (yodhānaṃ) aṃsabhūsā.
ephemeral
(adj.) 1. ekāhika; 2. katipayadivasappavattaka.
ephemeris
(m.) gahasañcāradīpaka.
epic
(nt.) mahākabba; vīracarita. (f.) yuddakakathā.
epical
(adj.) vīracaritāyatta.
epicure
(m.) paṇītabhojī.
Epicurean
(adj.; m.) bhogāsatta; udarambharī.
epicurism
(nt.) odarikatta. (f.) visayāsatti.
epideictic
(adj.) padassanāyābhimata.
epidemic
(adj.; m.) saṅkantikaroga. (nt.) bahittacāyatta.
epidemical
(adj.) saṅkamanaka; sabbavyāpī.
epidemiology
(f.) saṅkantikarogavijjā.
epigastrium
(nt.) bāhirodara. (m.) udarūparibhāga.
epiglottis
(f.) upajivhā.
epigram
(f.) sāratthadīpakagāthāvali.
epigraph
(f.) silālipi; paṭimādilipi.
epigraphics
(f.) purālipivijjā.
epigraphist
(m.) purālipividū.
epilepsy
(m.) apamāra; apasmāra.
epileptic
(adj.; m.) apamārarogī.
epilogue
(f.) nigamanakathā.
episcopacy
(f.) dhammādhikārīsabhā.
Episcopal
(adj.) dhammādhikārāyatta.
episode
(f.) upakathā. (nt.) upākhyāna.
episodical
(adj.) pāsaṅgika; antarāgata.
epistle
(m.) sandesa.
epistolary
(adj.) sandesāyatta.
epistoler
(m.) 1. sandesapāṭhaka; 2. sandesapesaka.
epitaph
(f.) thūpalipi.
epithalamium
(nt.) vivāhagīta.
epithet
(nt.) vevacana; visesana.
epitome
(m.) samāhāra; sārasaṅgaha.
epitomise
(v.t.) saṅkhipati; samāseti. (pp.) saṅkhitta; samāsita.
epitomist
(m.) saṅgahetu.
epoch
(n.) yuga; kālantara.
epochal
(adj.) yugāyatta.
eponym
(n.) ṭhānassa vāgottassa attano nāmadātā.
epopee
(nt.) vīrakathā-pajja.
equability
(nt.) samānatta; nibbikāratta.
equable
(adj.) ekākāra; samāna; samacitta.
equal
(adj.) samāna; sadisa; sabhāga; sama; tulya. (v.t.) sameti; tulyataṃ neti. (pp.) samita; tulyataṃ nīta. (m.) tulyabala; paṭipuggala.
equal in mind
(adj.) samacitta.
equal to
(adj.) saṅkāsa, sannibha.
equalisation
(nt.) samīkaraṇa; sadisa āpādana.
equalise
(v.t.) samāneti; sadisaṃ karoti. (pp.) samānita; sadisīkata.
equality
(nt.) samānatta; tulyatta; sadisatta.
equally
(ad.) samaṃ; sadisākārena.
equanimity
(f.) upekkhā; majjhattatā.
equanimous
(adj.) upekkhaka; majjhatta.
equate
(v.t.) samāneti; samīkaroti.
equation
(nt.) samīkaraṇa.
equator
(f.) bhūparidhi; nirakkharekhā.
equatorial
(adj.) nirakkhadesīya.
equerry
(m.) assādhikārī.
equestrian
(m.) assādhikārī; assārohī. (adj.) hayavisayaka.
equiangular
(adj.) samakonaka.
equidistant
(adj.) samantara; samadūra.
equilateral
(adj.) samaṃsika; samabhuja.
equilibrate
(v.t.) samabhāraṃ karoti. (v.i.) samabhārena vattati. (pp.) samabhāraṃ kata; samabhārena vattita.
equilibrist
(m.) rajjugāmīnaṭa.
equilibrium
(f.) samabhāratā.
equine
(adj.) assasadisa; assāyatta.
equinoctical
(adj.) samarattindiva.
equinox
(m.) samarattindivakāla.
equip
(v.t.) sajjeti; sannayhati; kappeti; (upakaraṇāni) sampādeti. (pp.) sajjita; sannaddha; kappita; sampādita.
equipage
(m.) parivāra.
equipment
(nt.) upakaraṇa; parikkhāra. (f.) sajjanā; kappanā.
equipoise
(f.) samabhāratā; antadvayasamatā. (v.t.) samabhāratāya vatteti. (pp.) samabhāratāya vattita.
equipollent
(adj.) tulyabala.
equiponderate
(v.t.) samabhārataṃ neti. (pp.) samabhārataṃ nīta.
equitable
(adj.) dhammaṭṭha; apakkhapātī.
equitableness
(f.) dhammānuvattanā.
equitably
(adv.) dhammena; samena.
equitation
(nt.) assārohaṇa.
equity
(nt.) sādhāraṇatta. (f.) yutti. (m.) ñāya.
equivalence
(f.) tulyagghatā; samabalatā.
equivalent
(adj.) 1. samānattha; 2. tulyabala. (nt.) pariyāyavacana.
equivocal
(adj.) yugalattha; dvandattha; sasandehattha.
equivocality
(f.) yugalatthatā.
equivocate
(v.t.) pariyāyena kattheti.
equivocation
(nt.) pariyāyakathana.
equivoke
(f.) sandiddhakathā; vaṅkutti.
equivoque
(f.) sandiddhakathā; vaṅkutti.
era
(m.) kālapariccheda. (nt.) vassaparimāṇa.
eradiate
(v.t.) obhāseti; pabhāseti. (pp.) obhāsita; pabhāsita.
eradicate
(v.t.) ucchindati; ummūleti; atthaṅgameti; nāseti. (pp.) ucchinna; ummūlita; atthaṅgamita; nāsita.
eradication
(nt.) viddhaṃsana; antagamana; ucchindana.
erase
(v.t.) apamajjati; lopeti. (pp.) apamaṭṭha; lutta.
eraser
(m.) apamajjaka.
erasure
(f.) apamajjanā.
ere
(prep.; conj.) pubbe; purā; puretaraṃ.
ere long
(adv.) acirena.
ere now
(adv.) ito pubbe.
erebus
(m.) andhakāraniraya.
erect
(adj.) ujuṭṭhita; anonata. (v.t.) 1. nimmiṇāti; māpeti; 2. ujukaṃ ṭhapeti. (pp.) nimmita; māpita; ujukaṃ ṭhapita.
erection
(nt.) nimmāṇa; patiṭṭhāpana.
erectly
(adv.) ujukaṃ.
eremite
(m.) tāpasa; vanavāsī.
erewhile
(adv.) adūrātīte.
ergo
(adv.) tato; tasmā.
eristic
(adj.) randhagavesī; (m.) vivādasīlī.
erne
(m.) garuḷa.
erode
(v.t.) sanikaṃ vināseti. (pp.) sanikaṃ vināsita.
erosion
(nt.) bhūmivilayana. (m.) sanikavināsa.
erotic
(adj.) kāmuka; visayalola.
erotic sentiment
(m.) siṅgāra.
erotominia
(f.) kāmamucchā; kāmāturatā.
err
(v.i.) khalati; vippaṭipajjati; uppathaṃ yāti. (pp.) khalita; vippaṭipanna; uppathaṃ yāta.
errand
(m.) sandesa. (nt.) sāsana; dūteyya.
errant
(m.) paribbhamaka; pariyaṭaka.
errantry
(nt.) pariyaṭana.
erratic
(adj.) pariyaṭanasīla; aniyatagatika.
erratum
(m.) asuddhapāṭha (- saṅgaha.)
erring
(adj.) sāvajja; uppathagāmī.
erroneous
(adj.) sadosa; ataccha.
erroneously
(adv.) micchā; sadosaṃ; atathaṃ.
error
(m.) dosa; pamāda. (nt.) khalita.
erstwhile
(adv.) 1. purā; pubbe; 2. adūrātīte.
eructation
(m.) 1. uggāra. 2. bhūdarito aṅgārādi-uggama.
erudite
(adj.) vyatta; bahussuta.
erudition
(nt.) bāhusacca; paṇḍicca; veyyattiya.
erupt
(v.t.) uggirati; ubbhijjati; niggacchati. (pp.) uggirita; ubbhinna; niggata.
eruption
(nt.) uggiraṇa; ubbhijjana; niggamana.
eruptive
(adj.) ubbhijjanaka.
erythema
(nt.) kilāsakuṭṭha.
escalate
(nt.) nisseṇīhi pākārārohaṇa.
escapade
(m.) bandhanamokkha.
escape
(f.) mutti. (nt.) nissaraṇa; parimuccana; palāyana. (v.i.) parimuccati; palāyati. (pp.) parimutta; palāyita.
escapement
(nt.) nikkhamaṇa (- dvāra).
escarpment
(m.) papāta; kaṭaka.
eschatology
(m.) punaruppattivāda.
escheat
(v.t.) rājasantakaṃ karoti. (pp.) rājasantakaṃ kata.
eschew
see avoid.
escort
(f.) rakkhakaparisā. (v.t.) ārakkhāya anugacchati.
esculent
(adj.) bhojanāraha.
esoteric
(adj.) gūḷha; asabbasādhāraṇa.
especial
(adj.) visiṭṭha; savisesa; asādhāraṇa.
especially
(adv.) visesena.
espionage
(f.) caravutti.
esplanade
(nt.) nagaropavana.
espouse
(v.t.) 1. āvāha-vivāhaṃ karoti; 2, vāreyyapaṭiññaṃ deti; 3. anupāleti. (pp.) kataāvāha-vivāha; dinnavāreyyapaṭiñña; anupālita.
esprit
(nt.) cāturiya; paṭibhāṇa.
espy
(v.t.) 1. dūrato passati; 2. randhaṃ gavesati. (pp.) dūrato diṭṭha; gavesitarandha.
esquire
(m.) 1. ayya; ayyaputta; 2. sannaddhayodha; senādhipasevaka.
essay
(m.) ussāha; navārambha; nibandha. (v.t.) 1. ārabhati; 2. ussahati; 3. thāmam upaparikkhati. (pp.) āraddha; upaparikkhitathāma.
essayist
(m.) nibandhakārī.
essence
(m.) 1. sāra; maṇḍa; sāraṃsa; piṇḍattha. (f.) ojā.
essential
(adj.) āvassaka; sārabhūta.
essentially
(adv.) sārato; avassam eva.
establish
(v.t.) patiṭṭhāpeti; saṇṭhapeti. (pp.) patiṭṭhāpita; saṇṭhapita.
establishment
(nt.) 1. patiṭṭhāpana; 2. āyatana; 3. kuṭumbasaṇṭhāpana.
estate
(f.) 1. avatthā; dasā; 2. sampatti; 3. kulatanti; 4. ropitabhūmi. (m.) vibhava. (nt.) pettikadhana; ārāmavatthu; ṭhānantara.
esteem
(m.) gārava. (nt.) bahumāna. (v.t.) sammāneti; sambhāveti. (pp.) sammānita; sambhāvita.
estimate
(nt.) vayalekhana; vayanirūpana. (v.t.) vayaṃ nirūpeti or pamāṇeti. (pp.) nirūpitavaya.
estimation
(m.) gārava. (nt.) agghanirūpaṇa.
estival
(adj.) gimhika.
estivate
(v.t.) gimhānam atikkāmeti. (pp.) atikkantagimhāna.
estrade
(f.) ussāpita-vedikā.
estrange
(v.t.) virodheti; viyojeti. (pp.) virodhita; viyojita.
estrangement
(nt.) viyojana; bhedana.
estuary
(nt.) mahānadīmukha. (m.) thalantaragata-samudda.
etceteras
(m.; plu.) ādika; pabhutika; iccādi; ādayo.
etch
(v.t.) muddaṇāya chāyārūpe nipphādeti.
eternal
(adj.) dhuva; sassata; anādyanta; avipariṇāma.
eternalism
(f.) sassata-diṭṭhi.
eternalist
(m.) sassatavādī.
eternally
(adv.) niccaṃ; dhuvaṃ; sassataṃ.
eternise
(v.t.) niccataṃ pāpeti. (pp.) niccataṃ pāpita.
eternity
(f.) sassati; niccatā.
etesian
(m.) pacchimuttaravāta.
ether
(f.) ākāsadhātu.
ethereal
(adj.) ākāsadhātvāyatta.
etheric
(adj.) ākāsadhātvāyatta.
ethical
(adj.) nītivisayaka; sīlāyatta.
ethically
(adv.) guṇadhammavasena.
ethics
(adj.; nt.) nītisattha. (m.) ācāravidhi; guṇadhamma.
ethinical
(adj.) māṇavajātivisayaka; bhinnadesīya.
ethnic
(adj.) māṇavajātivisayaka; bhinnadesīya.
ethnography
(nt.) vijjānukūlamāṇavapabheda-dīpana.
ethnologic
(adj.) māṇavavijjāyatta.
ethnologist
(m.) māṇavavijjāvidū.
ethnology
(f.) māṇavajātivijjā.
ethology
(f.) cariyāvisesavijjā.
ethos
(m.) cariyāvisesa.
etiolate
(v.t.) paṇḍuvaṇṇaṃ or uppaṇḍukataṃ pāpeti. (pp.) uppaṇḍukataṃ pāpita.
aetiology
(m.) rogavinicchaya.
etiquette
(m.) cārittavidhi. (f.) sadācāra-paddhati.
etymological
(adj.) niruttisatthāyatta.
etymologise
(v.t.) niruttiṃ gavesati or uggaṇhāti. (pp.) gavesitanirutti.
etymologist
(m.) neruttika; niruttikusala.
etymology
(f.) nirutti; saddavyuppatti.
etymon
(f.) mūlika-saddapakati.
Euclid
(f.) bhūmitivijjā.
eugenic
(nt.) sundarasantatijanaka-sattha.
eulogise
(v.t.) thometi; pasaṃsati. (pp.) thomita; pasaṃsita.
eulogist
(m.) thutipāṭhaka.
eulogy
(f.) pasaṃsā; thuti; thomanā. (nt.) abhitthavana.
eunuch
(m.) napuṃsaka.
eupeptic
(adj.) suddhagahaṇiyutta; jaṭharaggibahula.
euphemism
(nt.) guttapharusavacana. (m.) aññālāpa. (f.) adhikālaṅkārayutta-lipi.
euphemistic
(adj.) aññālāpī.
euphonic
(adj.) sutimadhura; siliṭṭhakkhara.
euphony
(nt.) sukhuccāraṇa. (f.) siliṭṭhakkharatā.
euphuist
(m.) atipaṇḍitatādassāvī.
Eurasian
(adj.; n.) Yuropā-āsiyādesāyatta.
eureka
(nt.) udānavākya.
European
(adj.)(n.) Yuropādesāyatta.
euthanasia
(nt.) anāyāsamaraṇa.
evacuate
(v.t.) vireceti; apaharati; suññaṃ karoti. (pp.) virecita; apahaṭa; suññaṃ kata.
evacuation
(nt.) virecana; apanayana; uccāravossajana; riñcana; sodhana.
evade
(v.t.) pariharati; bādheti. (v.i.) upakkamena apasarati. (pp.) parihaṭa; bādhita; upakkamena apasaṭa.
evaluate
(v.t.) agghaṃ nirūpeti. (pp.) nirūpitaggha.
evanesce
(v.i.) antaradhāyati; vinassati. (pp.) antarahita; vinaṭṭha.
evanescence
(nt.) antaradhāna. (m.) vināsa.
evanescent
(adj.) khaṇabhaṅgura; anicca.
evangel
(f.) dhammalipi.
evangelic
(adj.) dhammalipivisayaka.
evangelist
(m.) dhammalipisampādaka.
evanish
(v.i.) antaradhāyati. (pp.) antarahita.
evaporate
(v.i.) ussussati; sukhumarūpataṃ yāti. (v.t.) bappataṃ pāpeti. (pp.) ussukkha; sukhumarūpataṃ yāta; bappataṃ pāpita.
evaporation
(nt.) ussussana; sukhumattagamana.
evasion
(nt.) apasaraṇa; parivajjana.
evasive
(adj.) parivajjaka; vañcanasīla; kūṭa.
eve
(f.) sañjhā. (m.) sāyaṇha; dinaccaya.
even
(adj.) sama. (v.t.) sameti; samaṃ karoti. (pp.) samita; samīkata. (adv.) api.
even as
(ind.) yathā; yath'eva.
even handed
(adj.) apakkhapātī.
even if
(ind.) yadi pi; yajjapi.
even now
(ind.) ajjāpi.
even so
(ind.) tath'eva; evam eva.
even though
(ind.) yadi pi; yajjapi; tathā pi.
evening
(f.) sañjhā. (m.) sāyaṇha; dinaccaya
good evening
(ind.) atisāyaṃ.
evenly
(adv.) samaṃ.
evenness
(nt.) samatta; tulyatta.
event
(f.) siddhi. (m.) 1. vuttanta; 2. pariṇāma. (nt.) phala.
eventful
(adj.) visiṭṭhasiddhiyutta.
eventual
(adj.) anusaṅgika; antima.
eventually
(adv.) ante; pariyosāne.
eventuate
(v.i.) sijjhati; niṭṭhāti; sampajjati. (pp.) siddha; niṭṭhita; sampanna.
ever
(adv.) 1. sadā; niccaṃ; nirantaraṃ; satataṃ; 2. yadā; yadā kadāci; kudācana
for ever
(ind.) sadātanāya.
ever and anon
(adv.) muhuṃ muhuṃ.
ever following
(adj.) sadānugata.
ever moving
(adj.) sadāgatika
ever recurring
(adj.) sadā-sijjhamāna.
evergreen
(adj.) sadānīlapatta.
everlasting
(adj.) sassatika.
evermore
(ind.) sadā; sadātanāya.
evert
(v.t.) viparivatteti. (pp.) viparivattita.
every
(adj.) sabba; sakala; nikhila
in every respect
(adv.) sabbato; samantato.
every other
(adj.) ekantarika.
everybody
(m.) sabbajana.
everyday
(adv.) sabbadā.
everyone
(m.) sabbajana; ekeka.
everything
(nt.) sabba.
everywhere
(adv.) sabbattha.
evict
(v.t.) nītiyā nikkhāmeti or nissāreti. (pp.) nītiyā nikkhāmita; nissārita.
evidence
(nt.) pākaṭatta; nidassana. (m.) sakkhi. (v.t.) pamānaṃ or sakkhiṃ karoti. (pp.) pamāṇīkata.
evident
(adj.) pākaṭa; paccakkha; yathābhūta.
evidential
(adj.) sasakkhika; sādhakasahita.
evidently
(adv.) paccakkhaṃ; pākaṭaṃ.
evil
(m.) anattha, adhamma. (f.) vipatti. (nt.) vyasana; pāpa.
evil conduct
(m.) durācāra.
evil consequence
(m.) kaliggaha.
evil course
(m.) kupatha.
evil disposition
(f.) duṭṭhatā.
evil eye
(nt.) diṭṭhavisa.
Evil One
(m.) āntaka; māra; namuci.
evil speaking
(adj.) durālāpa.
evil thought
(m.) pāpasaṅkappa.
evil-minded
(adj.) pāpāsaya; dummedha.
evildoer
(m.) pāpakārī.
evince
(v.t.) nidasseti; pakāseti; samattheti. (pp.) nidassita; pakāsita; samatthita.
evirate
(v.t.) bījaṃ or aṇḍam uddharati or nibbaṭṭeti. (pp.) uddhaṭabīja; nibbaṭṭitaṇḍa.
eviration
(nt.) bījuddharaṇa.
eviscerate
(v.t.) antāni bahikaroti or nikkhāmeti. (pp.) bahikatanta.
evoke
(v.t.) 1. pabodheti; uttejeti; 2. avhāti. (pp.) pabodhita; uttejita; avhāta.
evolution
(m.) pariṇāma; kamavikāsa.
evolutional
(adj.) pariṇāmavisayaka.
evolutionist
(m.) pariṇāmavādī.
evolve
(v.i.) (kamena) vikasati; pariṇamati; saṃvaṭṭati. (pp.) vikasita; pariṇata; saṃvaṭṭita.
evulsion
(nt.) luñcana.
ewe
(f.) uranī; eḷikā.
ewer
(f.) kuṇḍikā. (m.) kamaṇḍalu.
ex-monk
(m.) uppabbajita.
ex-officio
(adv.) ṭhānantarabalena. (adj.) ṭhānantarena laddhabala.
ex-parte
(adv.) ekapakkhatthāya. (adj.) pakkhagāhī.
ex-service
(adj.) rājakiccāpagata.
exacerbate
(v.t.) vaḍḍheti; uddīpeti. (pp.) vaḍḍhita; uddīpita.
exact
(adj.) yathābhūta; taccha; yāthāva. (v.t.) balena ādāti; pasayha gaṇhāti. (pp.) balena ādinna; pasayha gahita.
exaction
(nt.) balakkāragahaṇa.
exactly
(adv.) yāthāvato; yathābhūtaṃ.
exaggerate
(v.t.) adhikaṃ vaṇṇeti (pp.) adhikaṃ vaṇṇita.
exaggeration
(f.) adhikavaṇṇaṇā.
exalt
(v.t.) unnāmeti; ukkaṃseti. (pp.) unnāmita; ukkaṃsita.
exaltation
(f.) unnati; uccapadappatti.
exalted
(adj.) uttama; parama; seṭṭha.
examination
(f.) upaparikkhā; vīmaṃsā; vicāraṇā.
examine
(v.t.) upaparikkhati; upadhāreti; vīmaṃsati. (pp.) upaparikkhita; upadhārita; vīmaṃsita.
examiner
(m.) parikkhaka; vīmaṃsaka.
example
(nt.) udāharaṇa; nidassana.
exanimate
(adj.) nijjīva.
exasperate
(v.t.) pakopeti; saṅkhobheti; roseti. (pp.) pakopita; saṅkhobhita; rosita or ruṭṭha.
exasperation
(nt.) pakopana.
excavate
(v.t.) paḷikhaṇati; abhikhaṇati. (pp.) paḷikhata.
excavation
(nt.) paḷīkhaṇana.
excavator
(m.) paḷikhaṇaka.
exceed
(v.i.) atiriccati; adhiko bhavati. (v.t.) atikkamati. (pp.) atiritta; adhikabhūta; atikkanta.
exceeding
(adj.) adhika; adhimatta; accanta.
exceedingly
(adv.) accantaṃ; atisayena; atīva; atimattaṃ.
excel
(v.t.) abhibhavati; atiyāti. (v.i.) unnamati; visissati. (pp.) abhibhūta; atiyāta; unnata; visiṭṭha.
excellence
(f.) seṭṭhatā; visiṭṭhatā.
excellency
(f.) mahānubhāvatā; mahesakkhatā; seṭṭhatā.
excellent
(adj.) atiuttama; atisundara; pavara; parama. In cpds. this meaning is expressed by nāga, puṅgava, usabha and sīha. e.g. purisanāga; purisasīha.
excellently
(adv.) suṭṭhutaraṃ; atisundarākārena.
except
(prep.) vinā; vajjetvā; pahāya. (v.t.) vajjeti; pajahati. (pp.) vajjita; pajahita.
excepting
(adv.) vinā; rite; hitvā.
exception
(nt.) vajjana; visesakāraṇa.
exceptional
(adj.) asādhāraṇa; visiṭṭha.
excerpt
(m.) uddhaṭapāṭha. (v.t.) uddharitvā dasseti. (pp.) uddharitvā dassita.
excerption
(nt.) pāṭhuddharaṇa.
excess
(f.) 1. adhikatā; bahulatā; 2. amattaññutā. (m.) 1. atisaya; atireka; 2. pamāṇātikkama.
excess of rain
(f.) ativuṭṭhi.
excess of wind
(m.) vātakopa.
excessive
(adj.) accanta; atimatta; ussanna.
excessively
(adv.) atisayena; ativiya; accantaṃ; adhikataraṃ.
exchange
(m.) vinimaya. (nt.) parivattana. (v.t.) vinimeti; nimiṇāti. (pp.) vinimita; nimiṇita.
exchangeable
(adj.) parivattiya.
exchequer
(m.) rājakosa. (nt.) rājabhaṇḍāgāra.
excisable
(adj.) karadānāraha.
excise
(m.) rājabali; kara; suṅka. (v.t.) 1. karaṃ nirūpeti; 2. ukkantati; uppāṭeti. (pp.) nirūpitakara; ukkantita; uppāṭita.
exciseman
(m.) karaggāhī.
excision
(nt.) ukkantana; uppāṭana.
excitable
(adj.) vikopanaka; ubbegakara.
excitant
(adj.) uttejaka; uddīpaka; saṅkhobhaka.
excitation
(m.) vikkhepa; sambhama.
excite
(v.t.) uttejeti; ussāheti; saṅkhobheti. (pp.) uttejita; ussāhita; saṅkhobhita.
excited
(adj.) tasita; vikkhitta.
excitement
(m.) vikkhepa; sambhama.
exciting
(adj.) saṅkhobhanaka.
exclaim
(v.t.i.) ugghoseti; pakāseti. (pp.) ugghosita; pakāsita.
exclamation
(nt.) ugghosana; pakāsana; āmeṇḍita.
exclamatory
(adj.) vimhayasūcaka.
exclude
(v.t.) nikkhāmeti; nikkaḍḍhati; bahikaroti. (pp.) nikkhāmita; nikkaḍḍhita; bahikata.
exclusion
(nt.) nikkaḍḍhana; vajjana.
exclusive
(adj.) nisedhaka; nivāraka.
exclusively
(adv.) kevalaṃ; anaññasādhāraṇaṃ.
exclusiveness
(nt.) asādhāraṇatta.
excogitate
(v.t.) anucinteti; parikappeti. (pp.) anucintita; parikappita.
excogitation
(f.) anucintā; parikappanā.
excommunicate
(v.t.) (gaṇā) nikkaḍḍhati or ukkhipati. (pp.) nikkaḍḍhita; ukkhitta.
excommunication
(nt.) nikkaḍḍhana; paṇāmana.
excoriate
(v.t.) tacaṃ vikopeti. (pp.) vikopita-taca.
excoriation
(nt.) tacavikopana.
excorticate
(v.t.) tacam uppāṭeti. (pp.) uppāṭita-taca.
excortication
(nt.) tacuppāṭana.
excrement
(nt.) mala; karīsa; mīḷha; vacca.
excrescence
(nt.) cammakhīla. (m.) nipphalāvayava.
excreta
(m.; plu.) asuci; malamuttādi.
excrete
(v.t.) nissajati; ossajati; vissajjeti. (pp.) nissaṭṭha; ossaṭṭha; vissaṭṭha.
excretion
(nt.) malossajana.
excruciate
(v.t.) abhimanthati; abhipīḷeti. (pp.) abhimathita; abhipīḷita.
excruciating
(adj.) atipīḷaka.
excruciation
(nt.) abhimanthana.
exculpate
(v.t.) dosā or vajjā moceti. (pp.) dosamocita.
exculpation
(nt.) dosamocana.
exculpatory
(adj.) dosamocaka.
excurrent
(adj.) niccharamāna; bahisandamāna.
excurse
(v.i.) āhiṇḍati; pariyaṭati.
excursion
(nt.) āhiṇḍana; pariyaṭana. (m.) cārikā; jaṅghāvihāra.
excursive
(adj.) bhamanasīla.
excursus
(m.) upagantha. (nt.) ūnapūraṇa.
excusable
(adj.) khamitabba.
excuse
(m.) paccāhāra; khamāhetu. (nt.) vajjamocana. (v.t.) khamati; titikkhati; vajjaṃ paṭiggaṇhāti. (pp.) khanta; paṭiggahitavajja.
exeat
(m.) kālikāvasara.
execrable
(adj.) jeguccha.
execrate
(v.t.) jigucchati; nindati. (v.i.) abhisapati. (pp.) jigucchita; nindita; abhisatta.
execration
(f.) jigucchā. (m.) abhisāpa.
executant
(m.) sampādaka; vādaka.
execute
(v.t.) 1. karoti; 2. sādheti; sampadeti; nipphādeti; 3. vadheti; ghāteti. (pp.) kata; sādhita; sampādita; nipphādita; hata; ghātita.
execution
(nt.) 1. vidahana; anuṭṭhāna; sampādana. 2. hanana; ghātana.
executioner
(m.) vadhaka; ghātaka
block of the executioner
(f.) vajjha bheri.
executive
(adj.) kāriyasādhaka; vidhāyaka.
executor
(m.) (matassa) dhanapālaka.
executorship
(nt.) dhanapālakatta.
exegesis
(nt.) vyākhyāna. (f.) atthavaṇṇanā.
exegetical
(adj.) atthappakāsaka.
exegetist
(m.) vyākhyākāra.
exemplar
(m.) ādisitabba; nidassanīya; mūlādesa.
exemplary
(adj.) anugantabba; anukaraṇīya.
exemplification
(nt.) nidassanena pākaṭakaraṇa.
exemplify
(v.t.) udāharati; nidasseti. (pp.) udāhaṭa; nidassita.
exempt
(adj.) vimutta; abaddha. (v.t.) vimoceti; abaddhaṃ karoti. (pp.) vimocita; abaddhaṃ kata.
exemption
(f.) vimutti. (m.) atirekavara.
exequatur
(nt.) videsarajjena sampaṭicchana.
exequies
(nt.) petakicca. (m.) sakkāra.
exercise
(m.) paricaya; payoga. (nt.) paṭipajjana; nisevana. (v.t.) ācarati; paricayati; parisīleti. (v.i.) paṭipajjati; vāyamati. (pp.) ācarita; paricayita; parisīlita; paṭipanna.
exercitation
(nt.) paguṇakaraṇa; vācuggatakaraṇa.
exert
(v.t.) vāyamati; parakkamati; ussahati. (pp.) vāyamita; parakkhamita; ussahita.
exertion
(m.) vāyāma; ussāha; parakkama; ātappa. (nt.) padahana.
exfoliate
(v.i.) papaṭikā pāteti. (pp.) pātitapapaṭika.
exhalation
(nt.) passasana; vāyana.
exhale
(v.t.) passasati. (v.i.) vāyati. (pp.) passasita; vāyita.
exhaust
(v.t.) khepeti; pariyādiyati; atikilameti. (pp.) khepita; pariyādinna; atikilamita.
exhaustible
(adj.) khayagamanīya.
exhaustion
(nt.) pariyādiyana; atikilamana.
exhaustive
(adj.) pariyādiyaka; khepaka.
exhaustless
(adj.) akkhaya.
exhibit
(nt.) 1. pamāṇapaṇṇa; 2. padassanīya-vatthu. (v.t.) padasseti; āvīkaroti. (pp.) padassita; āvīkata.
exhibition
(nt.) padassana; āvīkaraṇa.
exhilarate
(v.t.) pīṇeti; toseti; hāseti. (pp.) pīṇita; tosita or tuṭṭha; hāsita or haṭṭha.
exhilarating
(adj.) tosakara.
exhilaration
(m.) hāsa; tosa. (f.) tuṭṭhi. (nt.) pāmojja.
exhort
(v.t.) 1. ovadati; anusāsati; 2. ussāheti. (pp.) ovadita; anusiṭṭha; ussāhita.
exhortation
(m.) ovāda. (f.) anusāsaṇā; anusiṭṭhi.
exhortative
(adj.) anusāsaka; ovādadāyaka; pabodhaka.
exhume
(v.t.) (matadehaṃ) ukkhaṇati; nikhātam uddharati. (pp.) ukkhata; uddhaṭanikhāta.
exigence
(nt.) accāyika; accāvassaka. (f.) kālavipatti. (m.) vipattikāla.
exigency
(nt.) accāyika; accāvassaka. (f.) kālavipatti. (m.) vipattikāla.
exigent
(adj.) aparihāriya; avassaka; accāyika.
exiguity
(f.) appatā; thokatā.
exiguous
(adj.) appaka; thoka.
exile
(m.) vippavāsa. (nt.) pabbājana; nibbāsana. (v.t.) pabbājeti; vippavāseti. (pp.) pabbājita; vippavāsita.
exility
(nt.) tanutta; sukhumatta.
exist
(v.i.) bhavati; sambhavati; pavattati; saṃvijjati; atthi. (pp.) bhūta; sambhūta; pavattita.
existence
(nt.) pavattana. (f.) atthitā; vijjamāṇatā. (m.) sambhava.
existent
(adj.) pavattamāna; vijjamāna; paccuppanna.
existing for a day
(adj.) ekāhika.
exit
(m.) niggama. (nt.) nikkhamanadvāra.
exodus
(nt.) apagamana; nikkhamana.
exonerate
(v.t.) dosatomoceti. (pp.) dosatomocita.
exoneration
(nt.) niddosīkaraṇa.
exorbitance
(m.) pamāṇātikkama.
exorbitant
(adj.) atikkantapamāṇa; adhikatara; sīmātikkanta.
exorcise
(v.t.) bhūtāvesā moceti; mantehi bhūte apaneti. (pp.) bhūtāvesā mocita; mantehi apanītabhūta.
exorcism
(nt.) bhūtāpasāraṇa.
exorcist
(m.) bhūtavejja.
exordium
(m.) mukhabandha.
exoteric
(adj.) sugama; agūḷha.
exotic
(adj.) videsābhata; parabhāsāyatta.
expand
(v.t.) vikāseti; vitthambheti; vipphāreti. (v.i.) vikasati; pattharati; vippharati. (pp.) vikāsita; vitthambhita; vipphārita; vikāsita; patthaṭa; vipphuṭa.
expanse
(m.) āyāmavitthāra; vivittokāsa; okāsa.
expansion
(m.) vikāsa; vipphāra; vitthāra. (nt.) vikasana.
expansive
(adj.) vyāpaka; vitthata; vitthiṇṇa.
expatiate
(v.i.) 1. atipapañceti; 2. anārammaṇo āhiṇḍati.
expatiation
(m.) atipapañca; ativitthāra. (nt.) paribbhamaṇa.
expatriate
(v.t.) raṭṭhavāsittam apaneti; raṭṭhā pabbājeti. (pp.) apanītaraṭṭhavāsitta; raṭṭhā pabbājita. (m.) pabbājita; pavāsita.
expect
(v.t.) ākaṅkhati; apekkhati; āgameti; āsiṃsati. (pp.) ākaṅkhita; āgamita; āsiṭṭha.
expectance
(f.) apekkhā; ākaṅkhā.
expectancy
(f.) apekkhā; ākaṅkhā.
expectant
(adj.) apekkhī; ākaṅkhī; pāṭikaṅkhī.
expectation
(f.) apekkhā; āsiṃsanā.
expectative
(adj.) apekkhājanaka.
expecting
(adj.) apekkhanta; āgamayamāna.
expectorant
(adj.) semuggāraka.
expectorate
(v.t.) ukkāsati; niṭṭhubhati. (pp.) ukkāsita; niṭṭhubhita.
expectoration
(nt.) ukkāsana; niṭṭhubhana.
expectorative
(adj.) semuggāraka.
expedience
(nt.) icitya; yoggatta.
expedient
(m.) upāya; upakkama. (adj.) anurūpa; ucita; yogga.
expediently
(adv.) yathocitaṃ; yathāyoggaṃ.
expedite
(v.t.) sīghaṃ sādheti.
expedition
(f.) sīghatā; dūragāmī senā. (nt.) sighasādhana.
expeditious
(adj.) turita.
expeditiously
(adv.) sīghaṃ; turitaṃ.
expel
(v.t.) nikkaḍḍhati; paṇāmeti; nibbāheti. (pp.) nikkaḍḍhita; paṇāmita; nibbāhita.
expellant
(adj.) nibbāhita; nikkaḍḍhita.
expend
(v.t.) vissajjeti; vayaṃ karoti. (pp.) vissaṭṭha; vayakata.
expenditure
(m.) vaya; paribbaya.
expense
(m.) vaya.
expensive
(adj.) mahaggha; mahabbayakara.
expensively
(adv.) bahuparibbayena.
experience
(nt.) 1. vindana; anubhavana; 2. pāṭava; nepuñña; (m.) paricaya. (v.t.) 1. vindati; anubhavati; paṭisaṃvedeti; 2. paricayati; sikkhati. (pp.) vindita; anubhūta; paṭisaṃvedita; paricayita; sikkhita.
experiencing
(adj.) anubhavamāna; paṭisaṃvedī.
experiential
(adj.) paricayāyatta; anubhavanāyatta.
experiment
(f.) vīmaṃsā; upaparikkhā. (v.t.) vīmaṃsati; upaparikkhati. (pp.) vīmaṃsita; upaparikkhita.
experimentalist
(m.) vīmaṃsaka.
experimental
(adj.) parikkhanamūlaka; anubhavaladdha.
expert
(adj.) katahattha; katupāsana; pavīṇa; nipuṇa.
expertly
(adv.) nipuṇākārena.
expertness
(nt.) nipuṇatta; kosalla; nepuñña.
expiate
(v.t.) paṭikaroti; accayaṃ deseti. (pp.) paṭikata; desitaccaya.
expiation
(nt.) paṭikamma. (f.) accayadesanā.
expiatory
(adj.) pāpanāsaka; pāpasodhaka.
expiration
(f.) cuti. (nt.) cavana. (m.) accaya; saṅkhaya.
expire
(v.i.) marati; cavati. (pp.) mata; cuta.
expiring
(adj.) mīyamāna; cavamāna; āsannamaraṇa.
explain
(v.t.) vitthāreti; vaṇṇeti; vibhāveti; kitteti. (pp.) vitthārita; vaṇṇita; vibhāvita; kittita.
explanation
(nt.) visadīkaraṇa; vivaraṇa. (f.) vibhāvanā; vaṇṇanā; atthakathā.
explanatory
(adj.) paridīpaka; atthappakāsaka.
expletive
(nt.) padapūraṇa. (adj.) padapūraka; vākyabhūsaka.
explicate
see Explain.
explicatory
(adj.) atthappakāsaka.
explicit
(adj.) pākaṭa; uttāna.
explicitly
(adv.) visadākārena.
explicitness
(nt.) visadatta; pākaṭatta.
explode
(v.i.) mahāsaddena pabhijjati. (v.t.) pākaṭattam or ayasaṃ pāpeti. (pp.) mahāsaddena pabhinna; ayasaṃ pāpita.
exploit
(m.) vikkama. (f.) vīrakriyā. (v.t.) attatthāya payojeti; saphalākārena yojeti. (pp.) attatthāya payojita.
exploitation
(nt.) attalābhāya niyojana.
exploration
(nt.) anāvaraṇa; parivīmaṃsana.
explore
(v.t.) āvaṭaṃ vivarati; aviditadesaṃ pariyesati.
explorer
(m.) anāvaraka; gavesaka.
explosion
(nt.) sanāda-bhijjana; sasadda-phuṭana.
explosive
(adj.) vidāraṇakara. (nt.) vidāraka-vatthu.
explosiveness
(nt.) vidārakatta.
exponent
(adj.; m.) desaka; pakāsaka.
export
(nt.) videsapesana; videsapesīya-bhaṇḍa. (v.t.) videsaṃ peseti. (pp.) videsaṃ pesita.
exportation
(nt.) videsapesana.
expose
(v.t.) 1. vivarati; pakāseti; 2. arakkhitattaṃ pāpeti. (pp.) vivaṭa; pakāsita; arakkhitattaṃ pāpita.
exposition
(f.) parikathā; saṃvaṇṇanā. (nt.) uttānīkaraṇa.
expositor
(m.) atthapakāsaka; vyākhyātu.
expostulate
(v.t.) viramaṇāya ovadati.
expostulation
(m.) viramanāyovāda.
exposure
(nt.) anāvaraṇa; pakāsana; rakkhāpaharaṇa.
expound
(v.t.) akkhāti; deseti; pakāseti. (pp.) akkhāta; desita; pakāsita.
express
(adj.) 1. nicchita; visesita; ekantika; 2. sīghagāmī; 3. anāvaṭa; pākaṭa. (v.t.) 1. sūceti; pakāseti; 2. katheti; udīreti; 3. nippīḷeti. (pp.) sūcita; pakāsita; kathita; udīrita; nippīḷita.
expression
(nt.) pakāsana; kathana; nippīḷana; iṅgita.
expressive
(adj.) vyañjaka; sūcaka.
expressiveness
(nt.) sātthakatta; vyañjakatta.
expressly
(adj.) ujukam eva; ekantena.
expropriate
(v.t.) assāmikaṃ karoti. (pp.) assāmikaṃ kata.
expulsion
(nt.) nissāraṇa; nikkaḍḍhana.
expulsive
(adj.) nikkaḍḍhanāraha.
expunction
(m.) lopa. (nt.) apamajjana.
expunge
(v.t.) apamajjati; lopeti. (pp.) apamaṭṭha; lutta.
expurgate
(v.t.) saṃsodheti. (pp.) saṃsodhita.
expurgation
(nt.) saṃsodhana.
expurgatory
(adj.) dosāpahāraka.
exquisite
(adj.) 1. visiṭṭha; ukkaṭṭha. 2. atisukhuma.
exquisitely
(adv.) ativisiṭṭhākārena.
exquisiteness
(nt.) visiṭṭhatta.
exsanguinate
(v.t.) rudhiraṃ vāheti. (pp.) vāhitarudhira.
exsanguine
(f.) rudhirahīnatā.
exsert
(adj.) bahinikkhanta.
exsiccate
(v.t.) soseti. (pp.) sosita.
extant
(adj.) pavattamāna; vijjamāna.
extemporaneous
(adj.) avihitapubba; aparikappita; taṅkhaṇānurūpa.
extemporarily
(adv.) pubbatakkanaṃ vinā.
extemporary
(adj.) avihitapubba; aparikappita; taṅkhaṇānurūpa.
extempore
(adv.) pubbavidhānaṃ vinā; taṅkhaṇānurūpaṃ.
extemporise
(v.t.) aparikappetvā katheti. (pp.) aparikappetvā kathita.
extend
(v.t.) tanoti; vitthāreti; vipphāreti. (v.i.) pharati; pattharati. (pp.) tata; vitthata or vitthārita; vipphārita; phuṭa; patthaṭa.
extension
(nt.) visālatta; pamāṇa. (m.) āyāma-vitthāra.
extensive
(adj.) visāla; vipula; pacura.
extensively
(adv.) adhikavasena; bāhullena; atimattaṃ.
extensiveness
(nt.) vipulatta; visālatta; patthaṭatta.
extent
(m.) pariṇāha; vitthāra. (nt.) parimāṇa.
extenuate
(v.t.) tanukaroti; mandīkaroti; upasameti. (pp.) tanukata; mandīkata; upasamita.
extenuation
(nt.) tanukaraṇa; upasamana.
exterior
(m.) bahibhāga. (adj.) bāhira; bahiṭṭhita.
exteriority
(nt.) bāhiratta.
exteriorly
(adv.) bāhirato.
exterminate
see Eradicate.
extermination
(nt.) uppāṭana; ummūlana; ucchindana.
external
(adj.) bāhira; bahiddhā.
externality
(nt.) bāhiratta.
externally
(adv.) bāhiravasena; bahito.
extinct
(adj.) atthagata; nibbuta; abhāvappatta.
extinction
(m.) atthagama; nirodha. (f.) nibbuti.
extinction of passions
(m.) āsavakkhaya.
extinguish
(v.t.) upasameti; nirodheti; nibbāpeti. (pp.) upasamita; nirodhita; nibbāpita.
extirpate
(v.t.) samucchindati; vināseti. (pp.) samucchinna; vināsita.
extirpation
(nt.) samucchindana.
extirpator
(m.) samucchindaka.
extol
(v.t.) pakitteti; abhitthavati; pasaṃsati. (pp.) pakittita; abhitthuta; pasattha.
extoller
(m.) vaṇṇavādī.
extort
(v.t.) pasayha ādāti; aññāyena gaṇhāti. (pp.) ādinna; aññāyena gahita.
extorter
(m.) pasayhagāhī; upapīḷaka.
extortion
(m.) pasayhagāha.
extra
(adj.) atireka; adhika; atiritta.
extract
(m.) rasa; niyyāsa; sāra; saṅkhepa; uddhaṭabhāga. (v.t.) nikkhāmeti; uppīḷetvā gaṇhāti. (pp.) nikkhāmita; uppīḷetvā gahita.
extractable
(adj.) ākaḍḍhanīya.
extraction
(nt.) nikkaḍḍhana; uddharaṇa. (f.) santati; paramparā.
extractor
(m.) ākaḍḍhaka.
extradite
(v.t.) karamarānītaṃ paṭidadāti.
extradition
(f.) paṭiappaṇā.
extramundane
(adj.) lokuttara.
extraneous
(adj.) bāhira; bahigata.
extraordinarily
(adv.) abhivisiṭṭhatāya.
extraordinary
(adj.) anaññasādhāraṇa; ativisiṭṭha.
extravagance
(f.) amattaññutā. (nt.) sīmātikkamana.
extravagant
(adj.) sīmātīta; amattaññū; atibbayakārī.
extravagantly
(adv.) atibbayena; adhikacāgena.
extravagate
(v.i.) sīmaṃ atikkamati. (pp.) atikkantasīma.
extravasate
(v.t.i.) bahiddhā vāheti; nissāveti. (pp.) bahiddhā vāhita; nissāvita.
extravasation
(nt.) nissāvaṇa.
extreme
(nt.) agga; anta. (f.) paramakoṭi. (adj.) accanta; adhikatama; parama; antagata.
extremely
(adv.) accantaṃ; atisayena.
extremity
(m.) pariyanta; paramāvadhi.
extricate
(v.t.) parimoceti; vijaṭeti. (pp.) parimocita; vijaṭita.
extrication
(n.) vimocana; vijaṭana.
extrinsic
(adj.) āgantuka; bāhira; anavassa.
extrinsically
(adv.) bāhiravasena.
extrude
(v.t.) nikkaḍḍhati; palāpeti. (pp.) nikkaḍḍhita; palāpita.
extrusion
(nt.) nikkaḍḍhana; palāpana.
exuberance
(m.) gaṇḍa; phoṭa. (nt.) uddhumāta. (f.) samiddhi; pacuratā.
exuberant
(n.) samiddha; phīta; pacura.
exuberantly
(adv.) samiddhākārena.
exuberate
(v.i.) samijjhati; abhivaḍḍhati. (pp.) samiddha; abhivuddha.
exude
(v.i.) sandati; (sedo) muccati. (pp.) sandita; muttaseda.
exudition
(nt.) niccharaṇa. (m.) niyyāsa.
exult
(v.i.) pamodati; atitussati. (pp.) pamudita; atituṭṭha.
exultant
(adj.) pahaṭṭha; udagga.
exultation
(nt.) pāmojja. (m.) pamoda.
exultingly
(adv.) sānandaṃ.
eye
(nt.) akkhi; cakkhu; nayana; locana; netta.
eye of a net
(nt.) jālakkhīka.
eye of wisdom
(nt.) dhammacakkhu; ñāṇacakkhu.
eyeball
(f.) akkhitārā.
eyebrow
(f.) bhamu; bhamukā.
eyeglass
(nt.) upanetta.
eyelash
(nt.) pamha; pakhuma.
eyeless
(adj.) andha.
eyelid
(nt.) akkhidala.
eyereach
(m.) diṭṭhipatha.
eyeshot
(m.) diṭṭhipatha.
eyesight
(f.) diṭṭhi.
eyesore
(f.) nettarujā.
eyewitness
(m.) paccakkhadassī; diṭṭhasakkhī.
- F -

fable
(nt.) ākhyāna. (f.) kappitakathā. (v.i.) 1. ākhyānāni katheti; 2. atacchaṃ pabandheti. (pp.) kathitākhyāna.
fabric
(f.) racanā; ghaṭanā. (nt.) nimmāna; vattha; geha; mandira.
fabricate
(v.t.) 1. sampādeti; māpeti; 2. ayathākaroti; micchālipiṃ sampādeti. (pp.) sampādita; māpita; ayathākata; micchālipiṃ sampādita.
fabrication
(nt.) sampādana; nipphādana; parikappana. (f.) micchāracanā.
fabricator
(m.) racaka; nibandhaka; māpaka.
fabulist
(m.) ākhyāsampādaka.
fabulous
(adj.) kittima; asaddheyya; micchākathāyatta.
facade
(nt.) pāsādamukha.
face
(nt.) 1. vadana; ānana; mukha; 2. tala; piṭṭha; matthaka. (v.t.i.) abhimukhī bhavati. (pp.) abhimukhī bhūta
make faces
mukhavikāraṃ dasseti.
face downward
(adj.) avakujja; adhomukha.
face to face
(adv.) sakkhi; paccakkhaṃ.
face to face with
(adj.) sammukha.
face upward
(adj.) ummukha.
facet
(m.) aṃsa. (nt.) passa.
facetiae
(nt.; plu.) vikaṭavākyāni; vikaṭarūpāni.
facetious
(adj.) nammālāpī; hāsuppādaka; vinodasīlī.
facetiously
(adv.) parihāsapubbaṃ.
facia
(nt.) (pamukhe) nāmaphalaka.
facial
(adj.) vadanāyatta.
facile
(adj.) 1. sukara; sukhasādhiya; 2. anukūla; sakhila; saṇha.
facilitate
(v.t.) sukarattaṃ neti; upatthambheti. (pp.) sukarattaṃ nīta; upatthambhita.
facility
(nt.) sukaratta susādhiyatta; sulabhatta.
facing
(adj.) abhimukha.
facsimile
(f.) paṭilipi; sadisalipi.
fact
(nt.) sacca; taccha avitatha.
faction
(m.) pakkha; janapakkha.
factional
(adj.) pakkhāyatta.
factious
(adj.) pakkhapātī.
factiously
(adv.) pakkhapātitāya.
factiousness
(f.) pakkhapātitā.
factitious
(adj.) kittima; sippanimmita.
factitiously
(adv.) kittimākārena.
factitive
(adj.) hetubhūta; sādhaka.
factor
(m.) 1. vāṇijaniyojita; 2. aṅga; avayava; 3. guṇaka; gunīkara.
factor age
(m.) niyojitasuṅkabhāga.
factor of wisdom
(m.) bojjhaṅga.
factory
(f.) kammantasālā.
factotum
(m.) sabbakiccakārī.
factual
(adj.) avitatha; yathātatha.
factually
(adv.) yathātathaṃ.
facula
(m.) suriyakalaṅka.
facultative
(adj.) indriyāyatta.
faculty
(nt.) sāmatthiya; indrita. (f.) satti; vijjāyatana-sākhā.
faculty of hearing
(nt.) sotindriya.
faculty of senses
(nt.) pasādarūpa.
faculty of smelling
(nt.) ghānindriya.
faculty of tasting
(nt.) jivhindriya
faculty of touch
(nt.) kāyindriya.
fad
(m.) adhigama-māna.
faddist
(m.) adhimānī.
fade
(v.i.) milāyati. (v.t.) milāyāpeti. (pp.) milāta; milāyāpita.
fading
(adj.) milāyamāna.
faeces
(nt.) mala. (m.) sarīranissanda.
faerie
(m.) vanadevaloka. (adj.) vanadevatāyatta.
fag
(v.i.) ussahati; yatati. (v.t.) kilameti. (pp.) kilamita.
faggot
(nt.) dāru; indhana. (v.t.) kalāpe bandhati. (pp.) baddhakalāpa.
fail
(v.i.) vipajjati; virajjhati; viphalībhavati. (pp.) vipanna; viraddha; viphalībhūta. (v.t.) parihāpeti; virādheti. (pp.) parihāpita; virādhita. (nt.) ananuṭṭhāna; udāsīnatta
without fail
(adv.) avassam eva; bādhārahitaṃ; niyataṃ.
failing
(nt) vajja; khalita.
failure
(f.) asamiddhi; virajjhanā; vipatti. (nt.) visīdana.
fain
(adj.) (kātu-) kāma. (adv.) sānandaṃ.
faint
(adj.) 1. dubbala; milāta; 2. mandappabha; vivaṇṇa. (v.i.) mucchati; visaññī bhavati. (pp.) mucchita; visaññī bhūta.
faint hearted
(adj.) adhīra; kātara; dīna.
fainting
(f.) mucchā; visaññā.
faintly
(adv.) mandaṃ; īsakaṃ; dubbalatāya.
faintness
(nt.) dubbalatta; milātatta.
fair
(nt.) kālika-dabbavinimayaṭṭhāna. (adj.) 1. sobhana; sundara; cāru; manuñña; 2. suci; dhammika; 3. nimmala; visada; 4. pasādajanaka.
fair minded
(adj.) samacitta.
fair play
(f.) sādhāraṇavutti.
fair seeming
(adj.) bahisobhana.
fair sex
(m.) nārijana.
fair spoken
(adj.) piyaṃvada.
fairly
(adv.) dhammena; sobhanākārena.
fairness
(nt.) sundaratta; sobhanatta; ajjava. (f.) avaṅkatā; akuṭilatā.
fairy
(f.) vanadevatā; vijjadharī. (adj.) manokappita.
faith
(f.) bhatti; saddhā.
faithful
(adj.) 1. sasaddha; pasanna; bhattimantu; 2. vissattha; paccayika; saccasandha.
faithfully
(adv.) avyājaṃ; saddhāya.
faithfulness
(f.) saddhālutā; pasannatā; 2. paccayikatā.
faithless
(adj.) 1. assaddha; 2. vissāsahīna.
faithlessness
(nt.) assaddhiya. (m.) avissāsa.
fake
(f.) rajjuvaṭṭi. (nt.) patirūpakavatthu. (v.t.) 1. rajjuyā veṭheti; 2. vañceti. (pp.) rajjuyā veṭhita; vañcita.
fakir
(m.) mohammadika-samaṇa.
fal-lal
(m.) appagghālaṅkāra.
falcate
(adj.) dāttākāra.
falciform
(adj.) dāttākāra.
falcon
(m.) sena; kulala; sakuṇagghī.
falconer
(m.) senagopaka.
falderal
(nt.) appagghavatthu.
fall
(v.i.) 1. patati; nipatati; 2. cavati; 3. parihāyati; 4. sijjhati; 5. virujjhati. (pp.) patita; nipatita; cuta; parihīna; siddha; viruddha. (nt.) patana. (f.) parihāni.
fall among
antaraṃ pāpuṇāti.
fall apart
palujjati.
fall asleep
niddam okkamati.
fall away
paccosakkati.
fall back to
parāvattati.
fall down
opatati; bhassati.
fall in with
sammukhībhavati.
fall into
okkamati; āpatati.
fall into pieces
paripaṭati.
fall off
papatati.
fall on
āpatati.
fall out
1. sijjhati; 2. virujjhati; 3. bahipatati.
fall short
ūno bhavati.
fall together
sampatati.
fall under
antogadhataṃ yāti.
fall upon
anupatati; avatthāti.
fallacious
(adj.) matibbhamajanaka; ataccha.
fallaciously
(adv.) ayathā; micchā.
fallacy
(f.) micchādiṭṭhi. (m.) matibbhama.
fallen
(a.) patita; paribhaṭṭha.
fallen off
(adj.) saṃsīna.
fallibility
(nt.) virajjhana.
fallible
(adj.) patanasīla; matibbhamajanaka.
falling
(nt.) patana; (m.) pāta.
falling against
(m.) abhinipāta.
fallow
(f.) kaṭṭhā avapitā bhūmi. (adj.) 1. piṅgala; 2. aropita. (v.t.) kasati. (pp.) kaṭṭha or kasita.
fallow (of mind)
(nt.) cetokhila.
fallowness
(f.) vañjhatā.
false
(adj.) 1. ataccha; vitatha; ayathābhūta; 2. kittima; patirūpaka; 3. saṭha; māyāvī.
false accusation
(nt.) abbhakkhāna; abbhācikkhaṇa.
false ascetic
(m.) kūṭajaṭila.
false friend
(m.) pāpamitta; mittapatirūpaka.
false witness
(m.) kūṭasakkhi.
false-suit
(nt.) kūṭaṭṭa.
falsehood
(nt.) asacca; abhūta; alika. (m.) mittapatirūpaka.
falsely
(adv.) abhūtena; micchā.
falsetto
(m.) vikatisadda.
falsier
(m.) nekatika.
falsification
(f.) kūṭaracanā; micchāghaṭanā; nikati.
falsify
(v.t.) 1. micchā or ayathā dasseti; vañceti; 2. vitathīkaroti; asaccataṃ dīpeti. (pp.) ayathā dassita; vañcita; vitathīkata; asaccataṃ dīpita.
falter
(v.i.) pakkhalati; khalanto bhaṇati. (pp.) pakkhalita.
faltering
(nt.) pakkhalana. (f.) gaggadavācā.
falteringly
(adv.) sagaggadaṃ; sakampaṃ.
fame
(m.) yasa; siloka. (f.) pasiddhi.
familiar
(adj.) paricita; santhuta; vallabha.
familiarise
(v.t.) paricayati; suviditaṃ karoti. (pp.) paricayita; suviditaṃ kata.
familiarity
(nt.) vallabhatta. (m.) santhava; vissāsa; paricaya.
familiarly
(adv.) vallabhatāya.
family
(nt.) kuṭumba; kula; samānagaṇa. (m.) gehajana. (f.) vaṃsaparamparā; santati.
famine
(nt.) chātaka; dubbhikkha.
famish
(v.i.) khudāya milāyati; atichāto hoti. (v.t.) khudāya pīleti; nirāhāraṃ karoti. (pp.) khudāya milāta; khudāya pīḷita; nirāhārīkata.
famished
(adj.) chinnabhatta; khudābhibhūta.
famous
(adj.) vissuta; vikhyāta; abhiññāta; paññāta; pākaṭa; patīta.
famulus
(m.) indajālikānucara.
fan
(f.) vījanī. (nt.) vidhūpana; tālavaṇṭa. (v.t.) vījeti; vidhūpeti. (pp.) vījita; vidhūpita.
fan-light
(m.) dvāropari-kavāṭa.
fanatic
(adj.) bhattyummatta; sandiṭṭhiparāmāsī.
fanatically
(adv.) atisaddhāya; bhattyummādena.
fanaticism
(m.) idaṃsāccabhinivesa; diṭṭhummāda.
fanciful
(adj.) 1. saṅkappita; cintāmaya; 2. capala; calacitta.
fancifully
(adv.) yathākāmaṃ; yathāruciṃ.
fancifulness
(f.) capalatā; sericāritā.
fancy
(f.) vikappanā; attanomati. (v.t.) parikappeti; saṅkappeti. (pp.) parikappita; saṅkappita.
fandangle
(nt.) vikaṭābharaṇa.
fane
(nt.) devāyatana.
fanfare
(m.) kāhalasamūhanāda.
fanfaronade
(nt.) vikatthana.
fang
(f.) dāṭhā; āsī.
fanged
(adj.) daṭhī.
fangless
(adj.) galitadāṭha; uddhaṭa-dāṭha.
fanning
(nt.) vījana.
fantast
(m.) parivitakkī.
fantastic
(adj.) asaṅgata; vilakkhaṇa; virūpa.
fantastical
(adj.) parivittāyatta.
fantastically
(adv.) asaṅgatavasena.
fantasy
(nt) vilakkhaṇarūpa; (m.) manokappita-bimba.
fantom
(nt) bhūtadassana.
far
(adj.) avidūra
as far as
(ind.) yāva.
far and wide
(ind.) puthu.
far away
dūre.
far from
(ind.) ārā.
far off
(adj.) dūraṭṭha.
far reaching
(adj.) dūragāmī.
far seeing
(adj.) dūradassī.
far-famed
(adj.) mahāyasa.
farce
(nt.) upahāsanacca. (v.t.) kaṭukabhaṇḍaṃ yojeti.
farcical
(adj.) hāsajanaka.
fardel
(f.) bhaṇḍikā.
fare
(m.) āhāra; sañcārāvaya. (nt.) bhojana; vetana; niyamitamūla. (v.i.) 1. irīyati; pavattati; 2. pariyaṭati; āhiṇḍati.
farewell
(f.) sotthi. (nt.) subhāsiṃsana; bhaddaṃ te!
farfetched
(adj.) dūrasambandha; dūrānīta.
farina
(nt.) dhaññapiṭṭha. (m.) parāga.
farinaceous
(adj.) piṭṭhamaya.
farm
(m.) ārāma. (nt.) vatthu. (v.t.) kasaṇāya aññassa bhūmiṃ gaṇhāti. (v.i.) kasati; kasikammaṃ karoti. (pp.) kasita or kaṭṭha; katakasikamma.
farm house
(f.) ārāmakuṭi.
farm yard
(nt.) khalamaṇḍala.
farmer
(m.) khettājīvī; kassaka.
farming
(nt.) kasikamma.
farrago
(m.) missitabhaṇḍasamūha.
farrier
(m.)assavejja; assapādughaṭaka.
farther
(adj.) dūratara.
farther shore
(nt.) paratīra.
farthest
(adj.) dūratama.
farthing
(f.) tambamuddā; kākaṇikā.
fascicle
(m.) 1. thabaka; gocchaka; 2. potthakabhāga.
fasciculus
(m.) 1. thabaka; gocchaka; 2. potthakabhāga.
fascinate
(v.t.) moheti; vasīkaroti; rameti. (pp.) mohita; vasīkata; ramita.
fascinating
(adj.) pamohaka; palobhaka.
fascination
(nt.) mohana; vasīkaraṇa; ramāpana.
fash
(f.) hiṃsā. (v.t.) hiṃsati; pīḷeti. (pp.) hiṃsita; pīḷita.
fashion
(m.) 1. vilāsa; 2. lokācāra. (v.t.) vidahati; racayati; alaṅkaroti. (pp.) vihita; racita; alaṅkata.
fashion monger
(m.) siṅgārappiya.
fashionable
(adj.) lokavohārocita; ācārānurūpa.
fast
(adj.) 1. daḷha; gāḷha; thira; acala; 2. sīgha; turita; avilambita. (adv.) 1. daḷhaṃ; gāḷhaṃ; 2. sīghaṃ; turitaṃ; tuvaṭaṃ. (m.) upavāsa. (nt.) anasana. (v.i.) upavasati; āhāraṃ paṭikkhipati. (pp.) upavuttha; paṭikkhittāhāra.
fast day
(m.) uposathadivasa.
fast friend
(m.) daḷhamitta.
fasten
(v.t.) bandhati; ghaṭeti. (pp.) bandha; ghaṭita.
faster
(m.) upavāsī; uposathika. (adv.) khippataraṃ.
fastidious
(adj.) dutappiya; durārādhiya.
fastidiously
(adv.) dutappiyākārena.
fastidiousness
(f.) dutappiyatā.
fastness
(nt.) 1. thiratta; daḷhatta; 2. sīghatta; turitatta; dugga. (m.) balakoṭṭhaka.
fat
(f.) vasā. (m.) meda. (adj.) 1. thūla; thulla; pīvara; pīṇa; 2. dhanavantu; 3. lagganasīla.
fatal
(adj.) 1. avassabhāvī; anivāriya; 2. pāṇahara; jīvitanāsaka.
fatalism
(m.) niyativāda.
fatalist
(m.) niyativādī.
fatality
(f.) niyatiparāyaṇatā; 2. pāṇahāritā. (m.) jīvitasaṃsaya.
fatally
(adv.) 1. jīvitasaṃsayāvahākārena; 2. niyatiyā.
fate
(f.) niyati; bhāgyadevī. (m.) vidhi; kammaniyāma; vināsa
ill fate
(adj.) subhaga; dhañña; mahābhāgya.
fateful
(adj.) niyatisiddha; kammaniyamita.
father
(m.) pitu; janaka; tāta; janetu. (v.t.) pituttaṃ pāpuṇāti. (pp.) pituttaṃ patta.
father land
(f.) jātabhūmi.
father-in-law
(m.) sasura.
fatherhood
(nt.) pitupada.
fatherless
(adj.) nippitika.
fatherly
(adj.) pitusadisa.
fathom
(m.) vyāma. (v.t.) ogāhati; pamāṇeti. (pp.) ogāḷha; pamāṇita.
fathomless
(adj.) agādha; atigambhīra.
fathomlessly
(adv.) atigambhīratāya.
fatidical
(adj.) anāgataṃsañāṇī.
fatigue
(m.) parissama; kilamatha. (v.t.) kilameti; āyāseti. (pp.) kilamita; āyāsita.
fatigueless
(adj.) akilanta.
fatling
(m.) thūla-taruṇapasu.
fatness
(nt.) pīvaratta; thullatta.
fatten
(v.t.) poseti; vaḍḍheti. (v.i.) saṃvaḍḍhati; pīvaro bhavati. (pp.) posita; vaḍḍhita; saṃvaḍḍha; pīvarībhūta.
fatty
(adj.) medabahula.
fatuity
(f.) muṭṭhasaccatā.
fatuous
(adj.) jaḷa; muṭṭhassati.
fatuousness
(f.) jaḷatā.
faugh
(intj.) dhī; dhiratthu.
fault
(nt.) khalita; vajja. (m.) accaya; dosa; pamāda.
fault finder
(m.) randhagavesī.
faultily
(adv.) sadosākārena.
faultless
(adj.) niravajja; niddosa; nimmala; akalaṅka.
faulty
(adj.) sadosa; sāvajja; sāparādha.
fauna
(m.) pasugaṇa; tiracchānaloka.
favour
(m.) anuggaha; pasāda. (f.) anukampā; anuññā; anumati. (v.t.) 1. anuggaṇhāti; upatthambheti; varaṃ deti; 2. anujānāti. (pp.) anuggahita; upatthambhita; dinnavara; anuññāta.
favourable
(adj.) anukūla; hitakara.
favourably
(adv.) sānuggahaṃ; anukūlatāya.
favourite
(n.) vallabha; (adj.) piyatama.
favouritism
(f.) pakkhapātitā.
fawn
(f.) nīcavutti. (m.) migapotaka. (adj.) dhūsara. (v.i.) upalāleti. (pp.) upalālita.
fawner
(m.) upalālaka.
fawning
(f.) upalālanā.
fawningly
(adv.) cāṭukamyatāya.
fealty
(f.) sāmibhatti; (m.) anurāga.
fear
(nt.) bhaya. (m.) santāsa. (f.) bhīti. (v.i.) bhāyati; uttasati. (pp.) bhāyita or bhīta; uttasita.
fearful
(adj.) 1. bhayānaka; bhayāvaha; bhīma; bherava; bhayaṅkara; bhayajanaka; 2. timid, bhīruka; bhayaṭṭa; uttrasta.
fearfully
(adv.) 1. dāruṇākārena; 2. sabhayaṃ.
fearless
(adj.) nibbhaya; abhīruka; nissārajja; abhīta.
fearlessly
(adv.) nibbhayatāya; nirāsaṅkaṃ.
fearsome
(adj.) bhayāvaha; bhītijanaka.
feasible
(adj.) sukara; susādhiya; sakya.
feast
(m.) ussava; chaṇa. (f.) parivesanā. (v.t.) bhojanena santappeti. (v.i.) yathākāmaṃ bhuñjati. (pp.) bhojanena santappita; yathākāmaṃ bhutta.
feat
(f.) vīrakriyā. (m.) vikkama. (adj.) sobhana.
feather
(nt.) patta; piñja. (m.) (sakuṇa) pakkha. (v.t.) 1. pakkhipattehi bhūseti; 2. pattāni luñcati; 3. kāyaṃ cāleti.
feather of an arrow
(m.) vāja; puṅkha.
feather-brained
(adj.) mandamatika.
feathered
(adj.) pakkhayutta.
feathering
(m.) pattasamūha.
featherless
(adj.) pakkharahita; ajātapakkha.
feathery
(adj.) bahupiñjaka.
feature
(nt.) ākāra; liṅga; saṇṭhāna; lakkhaṇa. (nt.; plu.) mukhasaṇṭhāna; sarīralakkhaṇa.
featureless
(adj.) visesākāra-rahita.
febrifugal
(adj.) jararoganāsaka.
febrifuge
(nt.) jaranāsī-bhesajja.
February
(m.) māgha (-māsa).
feculence
(nt.) āvilatta; samalatta.
feculent
(adj.) āvila; lulita.
fecund
(adj.) bahuputtaka; bahuphalada.
fecundate
(v.t.) saphalīkaroti; phalaṃ janeti. (pp.) saphalīkata; janitaphala.
fecundation
(f.) avañjhatā. (nt.) saphalīkaraṇa.
fecundity
(f.) avañjhatā. (nt.) saphalīkaraṇa.
federal
(adj.) sāmūhika; saṃhata; sandhita.
federalise
(v.t.) samūheti; gaṇabandhaṃ karoti. (pp.) samūhita; gaṇabandhaṃ kata.
federate
(adj.) same as Federal. (v.t.) gaṇaṃ bandhati. (pp.) gaṇabaddha.
federation
(nt.) gaṇabandhana.
fee
(nt.) vetana; nibbisa. (v.t.) vetanaṃ deti. (pp.) dinnavetana.
fee for bringing up
(nt.) posāvanika.
feeble
(adj.; n.) dubbala; appathāma; sattihīna; sithila.
feebleness
(nt.) dubbalya; asāmatthiya.
feebly
(adv.) mandaṃ; sithilaṃ; dubbalatāya.
feed
(v.t.) 1. bhojeti; parivisati; 2. poseti; bharati. (pp.) bhojita; parivesita; posita; bhata.
feed on
adati; khādati; asnāti; bhuñjati.
feeder
(m.) 1. bhojaka; posaka; 2. bhuñjaka.
feeding
(f.) parivesanā. (nt.) posaṇa.
feeding on
(m.) bhojī.
feeding on blood
(adj.) lohitabhakkha.
feeding on flesh
(adj.) maṃsabhojī.
feel
(v.t.) phusati; vedeti; anubhavati. (v.i.) maññati. (pp.) phuṭṭha; vedita; anubhūta; mata. (nt.) muta; phusana.
feel friendly
mettāyati.
feel hungry
jighacchati.
feel pity
anukampati.
feel remorse
anutappati.
feeler
(m.) phusanāvayava.
feeling
(f.) vedanā; dayā; anukampā; saññā. (nt.) anubhavana; phusana; parāmasana. (adj.) sacetana; paṭisaṃvedī.
feelingly
(adv.) sānukampaṃ.
feign
(v.t.) vyājena dasseti; kuhayati. (pp.) vyājena dassita; kuhayita.
feign illness
gilānālayaṃ dasseti.
feigned
(adj.) kapaṭa; vyāja.
feint
(m.) 1. micchāvyapadesa; 2. vyājapahāra. (v.i.) kuhako hoti.
felicific
(adj.) sukhāvaha; phāsujanaka.
felicitate
(v.t.) ānandaṃ pakāseti; abhinandati. (pp.) pakāsitānanda; abhinandita.
felicitation
(f.) muditā; abhinandanā; tuṭṭhipavedanā.
felicitous
(adj.) 1. pītijanaka; 2. attisukhita; atidhañña.
felicitously
(adv.) atidhaññatāya.
felicity
(nt.) accantasukha; sundaravākya. (m.) paramānanda. (f.) mahāpuññatā.
feline
(adj.) biḷālāyatta.
fell
(nt.) camma; ajina. (adj.) kakkaḷa; dāruṇa. (v.t.) pāteti; avacchindati; obhañjati; opāteti. (pp.) pātita; avacchinna; obhaṭṭha.
felloe
(f.) cakkanemi. (m.) nemibhāga.
fellow
(m.) sahāya; sahacara. (adj.) 1. sajātika; 2. samapadaṭṭha
bad fellow
(m.) ceṭaka, duṭṭhapakatika.
fellow countryman
(m.) sadesīya.
fellow feeling
(f.) samānasukhadukkhatā.
fellow student
(m.) sahasikkhaka.
fellow worker
sahakammakārī.
fellowship
(nt.) sahāyatta; sahadhammikatta; sāmājikatta.
felly
(f.) cakkanemi. (m.) nemibhāga.
felon
(m.) sāhasika; mahāparādhī.
felonious
(adj.) atidāruṇa; atisāhasika.
felony
(m.) mahāpataka.
felt
(nt.) namataka; kambala. (adj.) uṇṇāmaya.
female
(f.) itthī; nārī; vanitā; aṅganā.
female attendant
(f.) sevikā; paricārikā.
female animal
(f.) dhenu.
female organ
(f.) yoni. (nt.) itthinimitta.
feme covert
(f.) vivāhitā.
feme sole
(f.) 1. avivāhitā; 2. vidhavā.
feminine
(adj.) itthibhāvayutta.
feminine gender
(nt.) itthiliṅga.
feminine quality
(m.) itthākappa.
femininity
(m.) itthibhāva.
feminize
(v.t.) itthittaṃ pāpeti. (v.i.) itthittaṃ pāpuṇāti. (pp.) itthittaṃ pāpita; itthittaṃ patta.
femoral
(adj.) ūrusambanda.
femur
(nt.) ūraṭṭhi.
fen
(m.) anūpa. (f.) jalabahulabhūmi.
fence
(f.) vati. (m.) parikkhepa. (v.t.) vatiyā parikkhipati; ārakkhati. (pp.) vatiparikkhitta; ārakkhita. (v.i.) 1. khaggasippam upāsati; 2. thenita-bhaṇḍāni vikkiṇāti.
fenceless
(adj.) vatirahita; arakkhita; anāvaṭa.
fencer
(m.) khaggasippavidū; asiyodha.
fencing
(m.) satthaparicaya. (f.) satthavijjā. (nt.) vatibandhana.
fend
(v.t.) āvarati; nivāreti. (pp.) āvaṭa; nivārita.
fender
) rathagutti.
fenestrate
(adj.) khuddaka-vātāyana-sahita.
feracious
(adj.) bahuphaladāyī.
feracity
(f.) bahuphalatā.
feral
(adj.) avinīta; adanta.
ferine
(adj.) vanacara; vāḷa.
ferment
(nt.) madirābīja; kiṇṇa. (v.i.) paccati; pheṇam uppādeti. (v.t.) khobheti. (pp.) pakka; uppāditapheṇa; khobhita.
fermentation
(m.) paccana; antokhobha.
fern
(m.) bahupattaka.
ferocious
(adj.) dāruṇa; ludda; sāhasika.
ferociously
(adv.) dāruṇākārena.
ferocity
(nt.) luddatta; dāruṇatta.
ferret
(m.) nakulavisesa. (f.) vatthapaṭṭikā.
ferriage
(m.) titthasuṅka. (nt.) titthagamana.
ferric
(adj.) ayomaya.
ferriferous
(adj.) ayodāyaka.
ferrous
(adj.) ayomissa. see Ferreous
ferry
(nt.) (gaṅgā-) tittha. (v.t.) tāreti; pāraṃ neti. (v.i.) tarati; pāraṃ gacchati. (pp.) tārita; pāraṃ nīta; tiṇṇa; pāraṅgata or pāragata.
ferry boat
(f.) titthataraṇī.
ferry man
(m.) titthaniyutta.
ferrying across
(nt.) tiriyaṃ-taraṇa.
fertile
(adj.) sārayutta; bahuphalada.
fertilisation
(nt.) ojavantakaraṇa.
fertilise
(v.t.) ojavantaṃ or phaladāyakaṃ karoti.
fertility
(f.) ojavantatā; phaladatā.
ferule
(f.) tāḷanī. (v.t.) (vettādīhi) tāḷeti. (pp.) vettādīhi tāḷita.
fervency
(m.) mahussāha. (nt.) caṇḍikka.
fervent
(adj.) uyyogī; mahussāhī.
fervently
(adv.) mahussāhena.
fervidly
see Fervently
fervour
(f.) adhimattehā. (nt.) adhikaviriya.
festal
(adj.) chaṇanissita; ussavayogga.
fester
(v.i.) sapūyo bhavati. (pp.) sapūyībhūta.
festering corpse
(nt.) vipubbaka.
festival
(m.) chaṇa; ussava.
festive
(n.) chaṇanissita; ussavayutta.
festive day
(m.) chaṇadivasa.
festive gathering
(nt.) samajja.
festivity
(nt.) maṅgala. (m.) ussava; pamoda.
festoon
(m.) mālāguṇa. (v.t.) mālāguṇe yojeti; mālāhi bhūseti. (pp.) mālāguṇe yojita; mālāhi bhūsita.
festoon work
(nt.) mālākamma.
festooned post
(nt.) pupphagghiya.
fetch
(v.t.) (gantvā) āharati or āneti. (pp.) āhaṭa; ānīta. (nt.) dūragāmī-phala.
fete
(m.) mahussava. (v.t.) sakkaroti; bhojeti. (pp.) sakkata; bhojita.
fetich
(nt.) milakkhānaṃ pujjavatthu.
fetid
(adj.) putigandhī.
fetish
(nt.) milakkhānaṃ pujjavatthu.
fetor
(m.) pūtibhāva; pūtigandha.
fetter
(m.) anduka; nigaḷa. (f.) saṅkhalikā. (v.t.) rodheti; nigaḷeti; bandhati. (pp.) rodhita; nigaḷita; baddha.
fetus
(nt.) kalalarūpa. (m.) apariṇata-gabbha.
feud
(m.) cirappavattī-kalaha or viggaha. (f.) paveṇibhūmi.
feudal
(adj.) paveṇibhūmyāyatta.
feudatory
(m.) parabhūmivāsī. (adj.; m.) bhūmisāmikopajīvī.
fever
jararogena mari.
feverish
(adj.) tāpajanaka; jarayutta.
feverishness
(f.) jarayuttatā.
feverous
(adj.) jaruppādaka.
few
(adj.; n.) appaka; thoka; īsaka; paritta; manda.
few days
(nt.) katipāha.
fewness
(nt.) appatta; mandatta.
fiance
(m.) vāritaka.
fiancee
(f.) vāritakaṅganā.
fiasco
(nt.) virādhana; ninditapatana.
fiat
(f.) thirāṇā. (m.) thiraniyama. (v.t.) adhikārabalaṃ deti. (pp.) dinnādhikārabala.
fib
(f.) tucchamusā. (v.i.) musā bhaṇati.
fibre
(m.) tantu; guṇa. (nt.) aṃsu.
fibrous
(adj.) aṃsuyutta.
fibula
(nt.) khuddaka-jaṅghaṭṭhi.
fickle
(adj.) capala; lola; anavaṭthita.
fickleness
(nt.) cāpalya. (f.) anavaṭṭhiti.
fictile
(adj.) mattikāmaya.
fiction
(f.) kappitaracanā; pabandhakathā.
fictional
(adj.) parikappanāyatta.
fictionist
(m.) pabandhakārī.
fictitious
(adj.) kappanāmaya; micchāracita; kūṭa.
fictitiously
(adv.) kūṭākārena.
fictive
(adj.) manokappita.
ficus
(m.) udumbara.
Ficus Religiosa
(m.) assatthataru; bodhirukkha.
fiddle
(f.) vīṇā; sāraṅgī. (v.t.) vīṅaṃ vādeti. (pp.) vāditavīṇa.
fiddler
(m.) vīṇāvādaka.
fidelity
(m.) anurāga. (f.) vallabhatta.
fidget
(f.) anavaṭṭhiti. (m.) sarīravikkhepa. (v.t.) kāyaṃ vikkhipati. (v.i.) sambhamati. (pp.) vikkhittakāya; sambhanta.
fiducial
(adj.) bahusammata; paṭiggahita.
fiduciary
(m.) nikkhittavatthugopaka. (adj.) gopakattāyatta.
fie
(intj.) dhī; dhiratthu.
fied
(f.) rājadatta-bhūmi.
field
(nt.) 1. khetta; kedāra; 2. ropiyabhūmi; aṅgaṇa; 3. visayaṭṭhāṇa; 4. āyatana. (f.) patiṭṭhā. (v.i.) kandukaṃ khipati
loses the field
yuddham ārabhati.
field marshal
(m.) mahāsenāpati.
field of vision
(m.) diṭṭhipatha.
field sports
(f.) aṅgaṇakīḷā.
fiend
(m.) pisāca; (nt.) bhūta.
fiendish
(adj.) 1. pisācasadisa; 2. atikakkhaḷa.
fiendlike
(adj.) 1. pisācasadisa; 2. atikakkhaḷa.
fierce
(adj.) ghora; caṇḍa; dāruṇa.
fierce looking
(adj.) bhīmadassana.
fiercely
(adv.) ghorākārena.
fierceness
(nt.) caṇḍatta; dāruṇatta.
fiery
(adj.) 1. accuṇha; santatta; 2. aticaṇḍa; 3. tibba; ugga.
fifteen
(adj.; n.) pañcadasa; paṇṇarasa.
fifteenth
(adj.) pañcadasama.
fifth
(adj.) pañcama.
fifty
(f.) paññāsā; paṇṇāsā; paññāsati.
fifty eight
(f.) aṭṭhapaññāsā.
fifty four
(f.) catupaññāsā.
fifty nine
(f.) ekūnasaṭṭhi.
fifty six
(f.) chappaññāsā.
fifty three
(f.) tepaññāsā.
fifty two
(f.) dvipaññāsā.
fig
(m.) udumbara.
fight
(nt.) yuddha; yujjhana; pahāradāna. (v.t.) yodheti; yujjhati. (v.i.) yugaṃ gaṇhāti. (pp.) yodhita; yujjhita; gahitayuga.
fight a battle
saṅgāmeti.
fighter
(m.) yodha; sampahāraka.
fighting
(nt.) āyodhana.
figment
(f.) manokappanā.
figurative
(adj.) alaṅkārika; rūpakāyatta.
figure
) deha. (v.t.) 1. rūpāni ālikhati; 2. aṅkāni likhati.
figurine
(f.) khuddakapaṭimā.
filament
(nt.) (muṇāla-) sutta; kesara.
filatory
(nt.) suttakantana-yanta.
filature
(nt.) suttakantana-yanta.
filch
(v.t.) appaso coreti. (pp.) appaso corita.
filcher
(m.) thena.
file
(m.) lohakhādaka. (f.) panti; āvali; seṇī. (v.t.) 1. āvuṇāti; yathākkamaṃ yojeti; 2. lohakhādakena samīkaroti. (pp.) āvuta; yathākkamaṃ yojita; lohakhādakena samīkata. (v.i.) paṭipāṭiyā gacchati.
filial
(adj.) gehasita; janakajanitāyatta.
filially
(adv.) gehasita-pemena.
filiform
(adj.) suttākāra.
filigree
(nt.) suvaṇṇa-tantukamma.
filings
(nt.) lohacuṇṇa.
fill
(nt.) pūraṇa; anūnasampādana. (f.) titti. (v.t.) pūreti. (v.i.) pūrati. (pp.) pūrita; puṇṇa.
fill in
ūnaṃ pūreti.
filler
(m.) pūraka.
fillet
(nt.) paṭṭabandhana. (v.t.) paṭṭena bandhati. (pp.) paṭṭabaddha.
filling
(nt.) paripūraṇa.
filling with
(adj.) vyāpaka; pharaṇaka.
fillip
(m.) nakhapiṭṭhippahāra. (nt.) uyyojana; uttejana. (v.t.) 1. nakhena ākoṭeti; 2. uttejeti. (pp.) nakhena ākoṭita; uttejita.
filly
(f.) 1. kisori; 2. keḷisīlā yuvatī.
film
(nt.) tanupaṭala; chāyārūpapaṭala.
filminess
(nt.) paṭalāvutatta.
filmy
(adj.) paṭalāvuta.
filter
(nt.) parissāvaṇa; nissandana; jalasodhana. (v.t.) parissāveti. (v.i.) nissandati. (pp.) parissāvita; nissandita.
filth
(nt.) asucikalala.
filthily
(adv.) jegucchākārena.
filthy
(adj.) saṅkiliṭṭha; aparisuddha; jeguccha.
filtrate
(m.) āsava. (v.t.) parissāveti. (pp.) parissāvita.
filtration
(nt.) parissavaṇa,
fin
(m.) macchapakkha.
fin footed
(adj.) jālapāda.
final
(adj.; n.) 1. antima; carima; pacchima; osāna; 2. sunicchita.
final bliss
(m.) nibbāṇa. (nt.) paramasukha.
final examination
(f.) carimopaparikkhā.
final release
(f.) parimutti. (m.) dukkhanirodha.
finalaim
(m.) paramattha.
finale
(f.) niṭṭhā. (nt.) osāna.
finality
(nt.) carimakatta.
finally
(adv.) osānavasena; ante; osāne.
finance
(m.) āya; dhanāgama.
financial
(adj.) āyāyatta; dhanāyatta.
financialist
(m.) āyakammika.
financier
(m.) āyādhikārī.
find
(m.) upalābha. (nt.) anāvaṭavatthu. (v.t.) upalabhati; adhigacchati. (pp.) upaladdha; adhigata.
find delight in
abhiramati.
find fault with
dosam āropeti.
find out
nirāvarati.
find pleasure in
rajjati; rañjati.
finding
(nt.) upaladdhavatthu. (m.) vinicchaya.
fine
(nt.) daṇḍakamma. (v.t.) daṇḍaṃ paṇeti; daṇḍeti. (pp.) daṇḍita. (adj.) 1. sukhuma; 2. sundara; sobhana; surūpa; 3. tanu; 4. tikhiṇa; 5. visuddha; 6. duravabodha
liable to fine
(adj.) daṇḍāraha.
fine art
(f.) sundarakalā.
fined
(adj.) daṇḍappatta.
finely
(adv.) 1. sukhumaṃ; 2. sundarākārena.
fineness
(nt.) 1. sukhumatta; 2. sundaratta; 3. tanutta.
finer
(m.) lohasodhaka.
finery
(nt.) sobhanatta; 2. vibhūsana; 3. kammāruddhana.
finesse
(m.) tikhiṇopāya. (v.t.) tikhiṇopāyaṃ yojeti.
finger
(f.) aṅguli. (v.t.) 1. aṅgulīhi phusati; 2. aṅguliyā ñāpeti; 3. vādeti; 4. lañchaṃ gaṇhāti. (pp.) aṅgulīhi phuṭṭha; aṅguliyā ñāpita; vādita; gahitalañcha
last finger
(f.) tajjanī.
finger joint
(nt.) aṅgulipabba.
finger post
(m.) maggadassakatthambha.
finger ring
(nt.) aṅgulīyaka.
fingerless
(adj.) aṅgulirahita.
fingerprint
(nt.) aṅgulimuddana.
finical
(adj.) vilāsakāmī.
finically
(adv.) vilāsakāmitāya.
finicking
(adj.) vibhūsanagaruka.
finis
(m.) anta. (nt.) osāna. (f.) parisamatti.
finish
(nt.) osāna; niṭṭhāpana. (v.t.) niṭṭhāpeti; osāpeti; samāpeti. (v.i.) niṭṭhāti. (pp.) niṭṭhāpita; niṭṭhita.
finishing
(nt.) niṭṭhāna; samāpana.
finite
(adj.) paricchinna; parimita; tīrita.
finitely
(adv.) 1. samariyādaṃ; saparicchedaṃ; 2. niccayena.
finless
(adj.) apakkha.
finny
(adj.) 1. pakkhasahita; 2. pakkhasadisa.
fiord
(m.) bhūmyantarasamudda.
fir
(nt.) (-tree) devadāru.
fire
(m.) aggi; pāvaka; hutāsana; jātaveda; anala; accimantu. (v.t.) 1. jhāpeti; ālimpeti; 2. nāḷīyantena vijjhati; 3. ussāheti; uddīpeti. (v.i.) jalati; ḍayhati. (pp.) jhāpita; ālimpita; nāḷīyantena viddha; ussāhita; uddīpita; jalita; daḍḍha.
fire brand
(nt.) alāta.
fire brigade
(f.) agginibbāpakasenā.
fire eater
(m.) indajālika; mahāmalla.
fire escape
(nt.) aggito muccanūpakaraṇa.
fire sacrifice
(m.) uddhanapassa.
fire worship
(nt.) aggiparicaraṇa.
fire-arm
(nt.) aggiyanta; nāḷīyanta.
fire-irons
(m.) saṇḍāsa.
firefly
(m.) khajjopanaka.
fireman
(m.) ujjālaka.
fireplace
(nt.) 1. uddhana; 2. jantāghara.
fireproof
(adj.) adayhamāna.
firewood
(nt.) dāru; indhana.
fireworks
(f.) aggimālā.
firm
(m.) vāṇikasamavāya. (adj.) thira; daḷha; akampiya; acala.
firmament
(m.) ākāsa; (nt.) nabha, antalikkha.
firmly
(adv.) thiraṃ; daḷhaṃ.
firmly devoted
(adj.) aveccappasanna.
firmly rooted
(adj.) baddhamūla.
firmness
(nt.) thiratta; daḷhatta.
first
(adj.) 1. paṭhama; ādima; 2. agga; mukhya; padhāna
in the first
(adv.) paṭhamaṃ
first fruit
(nt.) aggaphala.
first half
(m.) pubbaddha.
first part of the day
(m.) pubbaṇha.
first rate
(adj.) aggatama; seṭṭhatara.
first-born
(adj.) pubbaja; paṭhamajāta.
firstling
(nt.) paṭhamaphala. (f.) ādima-nipphatti.
firstly
(adv.) paṭhamataraṃ.
firth
(m.) sākhāsamudda.
fisc
(m.) rājakosa.
fiscal
(adj.) rājakosāyatta. (m.) rājakosādhikārī.
fish
(m.) maccha; mīna; jhasa. (v.t.) macche bandhati.
fish egg
(nt.) macchaṇḍa.
fish hook
(nt.) balisa.
fish monger
(m.) macchika.
fish net
(m.) khipa.
fish trap
(nt.) kumina.
fisher
(m.) dhīvara; kevaṭṭa; bālisika.
fisherman
(m.) dhīvara; kevaṭṭa; bālisika.
fishing
(nt.) macchagahaṇa.
fishing rod
(f.) balisayaṭṭhi.
fishy
(adj.) 1. macchabahula; 2. macchasadisa.
fissiped
(adj.; m.) bhinnasapha (-pasu)
fissure
(nt.) vivara; phulla. (v.t.) vidāreti. (pp.) vidārita.
fist
(m.) muṭṭhi. (v.t.) muṭṭhinā paharati. (pp.) muṭṭhinā pahaṭa.
fisticuffs
(m.) muṭṭhippahāra. (nt.) mallayuddha.
fistula
(nt.) nāḷīvaṇa.
fistula in the anus
(f.) bhagandalā.
fit
(adj.) yogga; patirūpa; ucita; anurūpa; anucchavika. (v.t.) yojeti; ghaṭeti; sansandeti; samodhāneti. (pp.) yojita; ghaṭita; sansandita; samodhānita. (v.i.) ghaṭīyati; saṃsandīyati. (f.) mucchā. (m.) bhama. (nt.) āturatta.
fit for action
(adj.) kammañña.
fit for anger
(m.) kopāvesa.
fit for riding
(adj.) opavayha.
fit for the purpose
(adj.) alaṃkammaniya.
fit for use
(adj.) paribhogāraha.
fit of fever
(m.) jaravega.
fitful
(adj.) nānāvatthāyutta.
fitly
(adv.) yathārahaṃ; kālantarikavasena.
fitness
(f.) yoggatā; bhabbatā; anurūpatā.
fitting
(nt.) ghaṭana. (nt.; plu.) upakaraṇa. (adj.) anurūpa.
five
(adj.; n.) pañca.
five days
(nt.) pañcāha.
five hundred
(nt.) pañcasata.
five moral precepts
(nt.) pañcasīla.
five thousand
(nt.) pañcasahassa.
five times
(adv.) pañcakkhattum
five ways
(adv.) pañcadhā.
fivefold
(adj.) pañcavidha.
fix
(v.t.) 1. yojeti; ghaṭeti; 2. niyameti; vavatthapeti; 3. patiṭṭhāpeti. (pp.) yojita; ghaṭita; niyamita; vavatthapita; patiṭṭhāpita.
fix an arrow
saraṃ sannayhati.
fixation
(nt.) saṅghaṭana.
fixative
(adj.; nt.) daḷhīkara (-vatthu)
fixed
(adj.) 1. thira; daḷha; 2. nicchita; niyata; suppatiṭṭhita.
fixed resolution
(nt.) thirādhiṭṭhāna.
fixedly
(adv.) thiraṃ; acalaṃ.
fixedness
(m.) thiratta. (nt.) acalatta.
fixing
(nt.) 1. ghaṭana; ābandhana; 2. niyamana.
fixity
(m.) thiratta. (nt.) acalatta.
fixture
(nt.) 1. ghaṭitavatthu; 2. niyamita-dina.
fizz
(nt.) sūsūyana. (v.i.) sūsūyati. (pp.) sūsūyita.
fizzle
(nt.) sūsūyana. (v.i.) sūsūyati. (pp.) sūsūyita.
flabbergast
(v.t.) sammoheti; vikkhepeti. (pp.) sammohita; vikkhepita.
flabbiness
(nt.) sithilatta.
flabby
(adj.) sithila; lambamāna.
flabellate
(adj.) vījanīsadisa.
flaccid
see Flabby.
flag
(m.) dhaja; ketu; silāpatthara. (f.) patākā. (v.i.) 1. olambati; 2. paṭilīyati. (v.t.) silāpaṭṭe attharati. (pp.) olambita; paṭilīna; atthata-silāpaṭṭa.
flag bearer
(m.) dhajaggāhī.
flag ship
(f.) dhajanāvā.
flag staff
(f.) dhajayaṭṭhi.
flagellant
(adj.; n.) attakilamathayutta.
flagellate
(v.t.) kasādīhi tāḷeti. (pp.) kasādīhi tāḷita.
flagellation
(nt.) tāḷana.
flageolet
(m.) dhamanavaṃsa.
flagging
(nt.) silāpaṭṭattharaṇa. (adj.) milāyamāna.
flagitious
(adj.) atiduṭṭha; pāpiṭṭha.
flagon
(nt.) casaka; vittha.
flagrancy
(f.) atidāruṇatā.
flagrant
(adj.) 1. mahāsāvajja; atidāruṇa; 2. ativyāpī; supākaṭa.
flail
(m.) musala.
flair
(f.) sahajabuddhi.
flake
(m.) kaṇa; lava. (f.) sakalikā; himakaṇa. (v.i.) sakalībhavati; kaṇaso patati. (pp.) sakalībhūta; kaṇaso patita.
flambeau
(f.) ukkā; daṇḍadīpikā.
flamboyant
(adj.) aggijālāsadisa; adhikavaṇṇayutta.
flame
(f.) acci; sikhā; jālā. (v.i.) jalati; dippati. (pp.) jalita; ditta.
flame of a lamp
(f.) dīpasikhā.
flameless
(adj.) vītaccika.
flaming
(adj.) jalanta; tapamāna.
flamingo
(m.) rājahaṃsa.
flammable
(adj.) dahanīya; sukhaḍayha.
flamy
(adj.) sikhāyutta.
flank
(m.) passa; pakkha. (f.) phāsulikā. (v.t.) passe tiṭṭhati; passato rakkhati. (pp.) passe tiṭṭhita; passato rakkhita.
flannel
(adj.; nt.) kambala; uṇṇāmaya.
flap
(nt.) 1. cālana; vidhunana; 2. tāḷana. (v.t.) tāḷeti; vidhunāti; papphoṭeti. (pp.) tāḷita; vidhūta; papphoṭita. (v.i.) kampati. (pp.) kampita.
flapdoodle
(m.) palāpa. (f.) niratthakakathā.
flapper
(nt.) makkhikāvāraṇa. (f.) pakkhitāsakaghaṇṭā; appattavayā kaññā.
flare
(f.) calamāna-jālā. (v.i.) calasikhāhi jalati.
flaring
(adj.) dippamāna.
flash
(nt.) vipphuraṇa; niccharaṇa. (f.) acirappabhā. (v.i.) 1. niccharati; vipphurati; dippati; 2. sahasāvibhavati; 3. khippaṃ paṭibhāti. (pp.) niccharita; vipphuṭa; dhita; sahasāvibhūta. (v.t.) sahasāvikaroti. (pp.) sahasāvikata.
flashy
(adj.) bahiramanīya; khaṇika; asāra.
flask
(m.) cammapasibbaka; kācatumba. (f.) nāḷikā.
flat
(nt.) 1. tala; pāsādatala; samaṭṭhāna; 2. udakāvaṭa-pulinatala; 3. aghosakkhara. (m.) eḷamūga. (adj.) 1. sama; 2. asāra; 3. nirassāda; 4. nitteja; 5. suvyatta; paripphuṭa; 6. tiriyaṃ patita.
flat nosed
(adj.) cipiṭakanāsa.
flat root
(m.) muṇḍacchada.
flat surface
(nt.) samatala.
flatly
(adv.) 1. samaṃ; 2. suvyattaṃ.
flatness
(f.) samatā.
flatten
(v.t.) 1. samīkaroti; 2. oṇāmeti; 3. virasīkaroti. (v.i.) samībhavati. (pp.) samīkata; oṇāmita; virasīkata; samībhūta.
flatter
(v.t.) upalāleti; micchā pasaṃsati. (pp.) upalālita; micchā pasaṃsita.
flatterer
(m.) upalālaka; ullapaka.
flatteringly
(adv.) cāṭukamyatāya; lālanapubbakaṃ.
flattery
(f.) ullapanā; cāṭukamyatā.
flatulence
(m.) udaravātābādha.
flatulent
(adj.) udaravātika; vātabahula.
flatus
(m.) udaravāta.
flaunt
(f.) ketukamyatā; attukkaṃsanā. (v.i.) sadappaṃ carati. (v.t.) attānam ukkaṃseti; paraṃ vambheti. (pp.) ukkaṃsitatta; paraṃ vambhita.
flaunting
(adj.) ussannamāna.
flautist
(m.) veṇudhama.
flavescent
(adj.) mandapīta; paṇḍuvaṇṇa.
flavour
(m.) rasa; assāda; (v.t.) sarasaṃ karoti; (pp.) sarasīkata.
flavoured with
(adj.) vidhūpita.
flavouring
(nt.) rasayojana.
flavourless
(adj.) virasa.
flavourous
(adj.) surasa; paṇīta.
flaw
(m.) dosa. (nt.) randha; vekalla. (m.) vātavega.
flawless
(adj.) avikala; niddosa.
flawy
(adj.) sadosa; vikala.
flax
(nt.) khoma. (f.) ummā.
flaxen
(adj.) khomamaya.
flay
(v.t.) cammam uppāṭeti; nittacaṃ karoti. (pp.) uppāṭitacamma; nittacīkata.
flayer
(m.) cammuppāṭaka.
flaying
(nt.) cammuppāṭana; tacāpaharaṇa.
flea
(f.) adhipātikā. (m.) uppātaka.
fleck
(m.) kalaṅka. (v.t.) kalaṅketi; kammāsaṃ karoti. (pp.) kalaṅkita; kammāsaṃ kata.
flecker
(v.t.) nānāvaṇṇaṃ karoti. (pp.) nānāvaṇṇīkata.
fleckless
(adj.) akalaṅka.
fledge
(v.t.) pakkhe sampādeti; pakkhehi bhūseti. (pp.) sampāditapakkha; pakkhehi bhūsita.
fledged
(adj.) jātapakkha.
fledgeling
(m.) sakuṇapotaka.
flee
(v.i.) 1. palāyati; apakkamati; 2. vajjeti; pariharati. (pp.) palāta; apakkanta; vajjita; pariharita or parihaṭa.
fleece
(f.) uṇṇā. (nt.) meṇḍaloma. (v.t.) 1. lomāni chindati; 2. (vatthādīni) acchindati or apaharati. (pp.) lomacchinna; acchinna; apahaṭa.
fleecy
(adj.) lomasa.
fleer
(m.) upahāsa. (v.i.) upahasati; parikasati.
fleet
(m.) yuddhanāvāgaṇa; nāvāsamūha. (v.i.) sīghaṃ yāti; vegena calati; antaradhāyati. (pp.) sīghaṃ yāta ; calita; antarahita. (adj.) turitagatika; sīghagāmī.
fleet horse
(m.) javanassa.
fleeting
(adj.) aciraṭṭhāyī.
fleetingly
(adv.) turitaṃ; sīghaṃ.
fleetness
(m.) java. (nt.) turitatta.
flesh
(nt.) maṃsa; pisita. (f.) miñjā; kāmataṇhā. (m.) sattaloka
dried flesh
(nt.) vallūra.
flesh monger
(m.) maṃsavikkayī.
fleshly
(adj.) lokika; sārīrika; visayāyatta.
fleshy
(adj.) maṃsabahula.
flex
(nt.) namya-lohatantu. (v.t.) nāmeti. (pp.) nāmita.
flexibility
(nt.) namyatta; anukūlatta.
flexible
(adj.) namanakkhama.
flexile
(adj.) kammañña.
flexion
(nt.) namitatta; vaṅkatta.
flexuous
(adj.) āvalibahula.
flexure
(f.) nati. (nt.) natatta. (m.) addhacandākāra.
flibbertigibbet
(m.) vācāla; abhijappaka.
flick
(m.) mandappahāra. (v.t.) mandaṃ paharati. (pp.) mandaṃ pahaṭa.
flicker
(nt.) kampana; calana. (v.t.) 1. calanto jalati; 2. pakkhe vidhunāti; kampati. (pp.) vidhunitapakkha; kampita.
flickering
(adj.) cañcala.
flier
(m.) palāyī; āsāsagāmī.
flight
(nt.) palāyana; (nt.) (of birds) uḍḍīyana; uppatana.
flight of steps
(f.) sopāṇapanti.
flighty
(adj.) yathākāmacārī.
flimflam
(nt.) tucchabhāsana.
flimsiness
(nt.) dubbalatta; baṅguratta.
flimsy
(adj.) tanu; asāra; dubbala; bhaṅgura.
flinch
(v.i.) apasakkati; olīyati. (pp.) apasakkita; olīna.
flinders
(nt.; plu.) sakalikāni.
fling
(nt.) 1. khipana; vissajjana; āsajjavacana. (v.t.) sahasā khipati; vissajjeti. (v.i.) sahasā dhāvati or niccharati. (pp.) sahasā khitta; vissaṭṭha; sahasā niccharita.
flint
(m.) jotipāsāṇa; aggipatthara.
flint hearted
(adj.) thaddhahadaya.
flinty
(adj.) 1. jotipāsāṇamaya; 2. kaṭhinahadaya.
flip
(m.) mandappahāra. (v.t.) ākoṭanena kampeti; vidhunāti. (pp.) ākoṭanena kampita; vidhunita.
flippancy
(f.) vācālatā. (nt.) cāpalla.
flippant
(adj.) lahuggāhī; agarukārī.
flippantly
(adv.) lahuggāhitāya.
flirt
vilāsavatī; līlāvatī. (v.t.) sahasā khipati. (v.i.) avahasati. (pp.) sahasā khitta; avahasita.
flirtation
(f.) līlā. (m.) hāva.
flirtatious
(adj.) hāva-bhāvappiya.
flirtingly
(adv.) salīlaṃ; savilāsaṃ.
flit
(nt.) pariyaṭana; paribbhamaṇa. (v.i.) ito tato bhamati; ṭhānā ṭhānam uḍdeti.
flitter
(v.i.) pakkhe vidhunāti; paribbhamati. (pp.) vidhūtapakkha; paribbhanta.
flitter mouse
(f.) ajinapattā.
flitting
(nt.) paribbhamaṇa; turituḍḍīyana.
float
(v.i.) plavati; vuyhati. (v.t.) plāveti. (pp.) plavita; vūḷha; plāvita. (m.) uḷumpa; kulla.
floatage
(m.) 1. udakayānasamūha; 2. vārito upari dissamāna-bhāga.
floating
(adj.) plavamānal vuyhamāna.
flotsam
(nt.) vuyhamānavatthu.
flock
(m.) yūtha; gaṇa. (f.) lomavaṭṭi. (v.i.) yuthavasena sammilati.
floe
(nt.) vuyhamāna-hima.
flog
(v.t.) (kasādīhi) āhanati or tāḷeti. (pp.) (kasādīhi) āhata or tāḷita.
flogging
(nt.) āhanana; tāḷana.
flood
(m.) ogha; pavāha. (nt.) udakottharaṇa. (v.t.) pavāheti; udakena osīdāpeti. (v.i.) (udakam) ottharati. (pp.) pavāhita; udake osīdāpita; otthaṭa.
floodgate
(nt.) jaladvāra.
floor
(nt.) bhūtala. (f.) saṅkhatabhūmi. (v.t.) 1. (phalakādīni) santharati; 2. bhūmiyaṃ pāteti; 3. (vivāde) parājeti. (pp.) phalakasanthata; bhūmiyaṃ pātita; parājita.
floorer
(m.) bhūmipātaka-pahāra; atikaṭhina-pañha.
flooring
(nt.) talanimmāṇa.
floorless
(adj.) talarahita; appatiṭṭha.
flop
(nt.) kampana. (m.) kampanasadda. (v.i.) 1. saddāyanto patati; 2. dolāyati; 3. khalanto yāti.
flora
(m.) bhūtagāma; rukkhalatādi.
floral
(adj.) pupphavisayaka; bhūtagāmayatta.
florescence
(m.) pupphasamaya.
floriate
(v.t.) pupphavikatīhi alaṅkaroti. (pp.) pupphavikatīhi alaṅkata.
floriculture
(nt.) mālāvaccharopaṇa.
floriculturist
(m.) mālāropī.
florid
(adj.) 1. pupphākiṇṇa; 2. aruṇavaṇṇa; 3. accalaṅkata.
floridness
(f.) 1. adhikālaṅkāratā; 2. vācāvibhūsā.
floriferous
(adj.) bahupupphajanaka.
floriform
(adj.) pupphasaṇṭhāna.
florilegium
(m.) madhura-pajjasaṅgaha.
florist
(m.) mālākāra; pupphasampādaka.
flotilla
(m.) lahunāvāsamūha.
flounce
(v.i.) aṅgāni vikkhipati. (pp.) vikkhittaṅga. (m.) aṅgavikkhepa. (f.) dasāvikati.
flounder
(v.i.) vipphandati. (pp.) vipphandita. (m.) macchavisesa.
flour
(nt.) (dhañña-) piṭṭhena. (v.t.) 1. sañcuṇṇeti; 2. piṭṭhena ākirati. (pp.) sañcuṇṇita; piṭṭhākiṇṇa.
flour mill
(nt.) dhaññapiṃsaka-yanta.
flourish
(f.) samiddhi; dappitavācā. (m.) bāhirālaṅkāra. (nt.) paribbhamāpana. (v.i.) abhivaḍḍhati. (v.t.) 1. maṇḍeti; sobheti; 2. paribbhameti. (pp.) abhivuddha; maṇḍita; sobhita; paribbhamita.
flourishing
(adj.) abhivaḍḍhamāna.
flout
(f.) hīḷanā; ohīḷanā. (v.t.) ohīḷeti. (pp.) ohīḷita.
flow
(nt.) galana; sandana; paggharaṇa. (m.) abhissanda. (v.i.) 1. galati; sandati; abhissavati; 2. vātena kampati; 3. sithilībhavati. (pp.) galita; sandita; abhissuta; vātena kampita; sithilībhūta.
flow continually
anusandati.
flow down
pabhavati.
flow forth
paggharati.
flow out
vissandati.
flower
(nt.) puppha; kusuma. (f.) mālā. (m.) uttamaṃsa. (v.i.) pupphati; vikasati. (v.t.) pupphehi maṇḍeti. (pp.) pupphita; vikasita; maṇḍita.
flower bud
(nt.) makula.
flower garden
(m.) pupphārāma.
flower plant
(m.) mālāgaccha.
flower-bed
(m.) mālāvaccha.
flowered
(adj.) kusumita; pupphayutta.
flowering
(adj.) pupphajanaka.
flowerless
(adj.) apupphaka.
flowery
(adj.) 1. pupphākiṇṇa; 2. vicittavācāyutta.
flowing
(adj.) sandamāna.
flown
(adj.) 1. vikasita; 2. uddhumāta.
fluctuate
(v.i.) vipphandati. (pp.) vipphandita.
fluctuating
(a.) phandamāna; anavaṭṭhita.
fluctuation
(nt.) vipphandana. (f.) anavaṭṭhiti.
flue
(m.) dhūmanāḷa. (nt.) vātāyana.
fluency
(f.) 1. vācāpaṭutā; 2. asambādhatā.
fluent
(adj.) 1. sandamāna; 2. akkhalitavacana; caturakathī.
fluently
(adv.) vyattākārena.
fluff
(nt.) muduloma. (v.t.) mudulomehi āvarati. (pp.) mudulomehi āvaṭa.
fluid
(nt.) vilīnavatthu. (m.) rasa. (adj.) jalamaya; āpobahula; vilīna.
fluidify
(v.t.) vilīyāpeti. (pp.) vilīyāpita.
fluidity
(nt.) vilīnatta.
fluke
(f.) bhāgyasampatti.
flume
(f.) udakappaṇālī. (v.t.) mātikāya jalaṃ neti.
flummery
(f.) 1. ghanayāgu; 2. abhūtappasaṃsā.
flummox
(v.t.) vikkhepayati. (pp.) vikkhepita.
flump
(v.i.) sasaddaṃ patati. (v.t.) sasaddaṃ pāteti. (pp.) sasaddaṃ patita; sasaddaṃ pātita.
flunkey
(m.) visesita-sevaka; cāṭupara.
flurry
(m.) sambhama. (nt.) vyākulatta. (v.t.) bhameti; khobheti. (pp.) bhanta; khobhita.
flush
(m.) kapolarāga; rattabhāva; ubbega. (f.) samiddhi; phullatā. (adj.) abhinava; samiddha. (v.t.) 1. rattavaṇṇaṃ karoti; 2. uttejeti; pahaṃseti. (v.i.) lohitāyati. (pp.) rattavaṇṇīkata; uttejita; pahaṃsita; lohitāyita.
fluster
(m.) khobha; sambhama. (v.i.) mandaṃ matto hoti. (v.t.) mattaṃ or bhantaṃ karoti.
flute
(m.) dhamanavaṃsa. (v.t.i.) vaṃsaṃ dhamati.
flute player
(m.) vaṃsadhama.
flutter
(nt.) phandana; vidhunana. (v.i.) pakkhe vidhunāti. (v.t.) phandāpeti. (pp.) vidhūtapakkha; phandāpita.
fluttering
(adj.) kampamāna.
fluvial
(adj.) nadīnissita.
flux
(m.) pavāha. (nt.) galana. (f.) lohitapakkhandikā. (v.t.) pavāheti. (v.i.) pasavati. (pp.) pavāhita; pasavita.
fluxion
(nt.) pasavana.
fly
(f.) makkhikā. (nt.) uḍḍīyana; uḍḍitappamāṇa. (v.i.) 1. uḍḍeti; uppatati; nabhasā gacchati; 2. palāyati; 3. kampati. (pp.) uḍḍita; uppatita; nabhasā gata; palāyita; kampita. (v.t.) 1. uḍḍīyāpeti; 2. pariharati; vajjeti; 3. vijjhati (of an arrow, etc.). (pp.) uḍḍīyāpita; parihaṭa; vissaṭṭha.
fly at
abhipatati; nipatati.
fly blow
(f.) āsāṭikā.
fly flap
(nt.) makkhikāvāraṇa.
fly fox
(f.) ajinapattā.
fly in the face of
sammukhā virujjhati.
fly leaf
(nt.) potthakante alikhitapaṇṇa.
fly open
sahasā vidāreti.
fly past
vītipatati.
fly squirrel
(m.) pakkhabilāla.
fly trap
(nt.) makkhikā-adūhala.
fly upon
abhipatati; nipatati. (adj.) nipātī.
flying
(nt.) ḍīyana; ākāsagamana.
foal
(m.) kisora. (v.t.) kosiram uppādeti. (pp.) uppāditakisora.
foam
(nt.) pheṇa. (v.i.) pheṇam uppādeti or uppajjati. (pp.) uppannapheṇa.
fob
(m.) ghaṭikākosa. (v.t.) appagghena vañceti. (pp.) appagghena vañcita.
focal
(adj.) majjhaṭṭhānāyatta.
focus
(nt.) majjhaṭṭhāna. (v.t.) upasaṃharati; ekajjhaṃ karoti. (pp.) upasaṃhaṭa; ekajjhaṃ kata.
fodder
(m.) ghāsa; nivāpa; gocara. (v.t.) ghāsaṃ deti. (pp.) dinnaghāsa.
foe
see Enemy.
foeticide
(nt.) gabbhanāsana; gabbhapātana.
foetus
(nt.) kalalarūpa. (m.) apariṇata-gabbha.
fog
(f.) mahikā.
foggy
(adj.) 1. mahikāyutta; 2. sasandeha.
foible
(nt.) dubbalaṭṭhāna; guṇavekalla. (f.) khaggakoṭi.
foil
(m.) parājaya; kuṇṭhita-khagga. (nt.) tanulohapaṭṭa; sobhājanakavatthu. (v.t.) 1. parājeti; 2. viphalayati; 3. kuṇṭheti.
foist
(v.t.) nikatiyā payojeti or paveseti. (pp.) nikatiyā payojita or pavesita.
fold
(m.) yūtha; gaṇa; sappabhoga; vaja. (f.) āvali; rajjuvaṭṭi. (nt.) namiṭṭhāna. (v.t.) 1.saṃharati; guṇīkaroti; 2. (of hands, etc) sammiñjeti; 3. (of cows, etc) vajaṃ paveseti; rāsīkaroti. (pp.) saṃhaṭa; guṇīkata; sammiñjita; vajaṃ pavesita; rāsīkata.
foliaceous
(adj.) paṇṇasadisa; paṇṇāyatta.
foliage
(m.) pattasamūha.
foliar
(adj.) paṇṇāyatta,
foliate
(adj.) pattayutta. (v.t.) 1. āvalīhi vibhūseti; 2. pattāni aṅketi. (pp.) āvalīhi vibhūsita; aṅkitapatta.
folio
(nt.) kākacapaṭṭa; potthakapatta.
folk
(f.) janatā. (m.) janasamūha.
folklore
(f.) janakathā.
follicle
(m.) kimikosa; suttakosa.
follow
(v.t.) 1. anugacchati; anucarati; 2. (a method), paṭipajjati; 3. (an action), anusikkhati; anukaroti. (v.i.) anusijjhati; anupāpuṇati. (pp.) anugata; anucarita; paṭipanna; anusikkhita; anukata; anusiddha; anuppatta.
follow a business
kammante abhiyuñjati.
follow on
upanibandhati.
followed by
parivuta; purakkhata.
follower
(m.) 1. anugāmī; sāvaka; 2. parijana; sevaka; anucara; nissitaka.
following
(adj.) 1. anvāyika; anubaddha; 2. vuccamāna. (nt.) anugamana. (m.) parivāra; sāvakagaṇa.
folly
(nt.) 1. bālya; 2. kamma.
foment
(v.t.) 1. uṇhodakena sedeti; 2. vivādāya ussāheti. (pp.) sedita; vivādāya ussāhita.
fomentation
(nt.) sedana; sedakamma.
fond
(adj.) āsatta; anuratta; sānurāga. In cpds. --piya; --kāma; --lālasa.
fond of drinking
(adj.) pānāsatta.
fond of sport
(adj.) kīḷārata.
fond of women
(adj.) itthilola.
fondle
(v.t.) lāleti; āliṅgati. (pp.) lālita; āliṅgita.
fondling
(nt.) 1. lālana; āliṅgana; 2. pemabhājana.
fondly
(adv.) sānurāgaṃ.
fondness
(m.) anurāga. (nt.) piyāyana; mamatta.
font
(nt.) suddhajalabhājana. (m.) parittodakādhāra.
fontal
(adj.) mūlappabhavāyatta.
food
(m.) āhāra; āmisa. (nt.) bhojana; anna
soft food
(nt.) peyya.
food and drink
(nt.) anna-pāna.
food supply
(nt.) pākavaṭṭa.
foodless
(adj.) nirāhāra; bhojanavikala.
fool
(n.) duppañña; dummedha; mandamati. (v.t.) 1. moheti; vañceti; 2. uppaṇḍeti; parihasati. (pp.) mohita; vañcita; uppaṇḍita; parihasita.
fool hardiness
(f.) aññāṇavīratā.
fool hardy
(adj.) anisammakārī; anavassa-vīrakriyā.
foolery
(f.) uppaṇḍanā. (m.) parihāsa.
foolish
(adj.) dandha; momuha.
foolishly
(adv.) mūḷhākārena.
foolishness
(nt.) mūḷhatta; dandhatta; bālatta.
foot
(m.) pāda; pada. (nt.) caraṇa; adhotala; mūla. (f.) patiṭṭhā. (v.t.) pādena paharati. (v.i.) pādaṃ ṭhapeti; pādehi vītikkamati; (pp.) pādena pahaṭa; ṭhapita-pada; pādehi vītikkanta.
foot of a mountain
(m.) pabbatapāda.
foot of a wall
(nt.) kuḍḍamūla.
football
(m.) pādakanduka.
footboard
(m.) pādaphalaka.
footbridge
(m.) padikasetu.
footfall
(m.) padapāta; padanikkhepa.
foot-guards
(m.) rakkhakapadātigaṇa.
foothold
(nt.) padapatiṭṭhāna; avaṭṭhāna. (m.) upatthambha.
footing
(f.) padapatiṭṭhā. (m.) samārambha. (nt.) patiṭṭhāpana.
footless
(adj.) apada.
footman
(m.) padāti-bhaṭa.
footmark
(m.) padavalañja. (nt.) padalañchana.
footnote
(f.) adholipi.
footpath
(m.) jaṅghamagga; ekapadika-patha.
footprint
(m.) padavalañja. (nt.) padalañchana.
footsoldier
(m.) padāti.
footstep
(m.) padanikkhepa.
footstool
(nt.) pādapīṭha.
footway
(m.) padikamagga.
for
(prep.) uddissa. In pali its meaning is expressed by the dative or the words hetu; nimittaṃ; kāraṇā and (conj.) yasmā; tasmā; tena.
for how many years?
kati vassāni?
for the most part
(ind.) bhīyoso. (ind.) pāyaso; bahuso.
for the sake of
atthāya.
for want of time
kālassa ūnatāya.
for-long
(ind.) cerāya.
for-once
(adv.) sakiṃ.
forage
(m.) ghāsa. (v.t.) ghāsaṃ pariyesati; ghāsaṃ vilumpati; pariyiṭṭhaghāsa; viluttaghāsa. (v.i.) ghāsatthāya āhiṇḍati.
forager
(m.) ghāsavilumpaka.
forasmuch as
(conj.) yato; yasmā.
foray
(m.) aviditappavesa. (v.i.) (sahasā gantvā) vilumpati.
forbear
(m.) ādimapurisa. (v.i.) adhivāseti; sahati; titikkhati; 2. viramati. (v.t.) parivajjeti. (pp.) adhivāsita; sahita; titikkhita; virata; parivajjita.
forbearance
(f.) khamā; adhivāsanā; titikkhā.
forbearing
(adj.) sahanta; khamamāna.
forbid
(v.t.) vāreti; nivāreti; nisedheti. (pp.) vārita; nivārita; nisedhita.
forbiddance
(m.) nisedha. (nt.) nivāraṇa; paṭibāhana.
forbidden
(n.) paṭisedhita; paṭibāhita.
forbidding
(adj.) arucikara; jigucchājanaka.
force
(nt.) bala; pasahana. (m.) vega; thāma; patāpa; ānubhāva; balakkāra. (f.) satti; yuddhasenā. (v.t.) 1. balena or pasayha kāreti; 2. kaññaṃ dūseti.
force from
pasayha gaṇhāti.
force in
pasayha pavisati.
force out
nikkaḍḍhati.
forced
(a.) accāvassaka; anatikkamiya.
forceful
(adj.) pabala; samattha; tejassī.
forceps
(m.) saṇḍāsa.
forcible
(adj.) 1. pabala; 2. daḷha; tikhiṇa; 3. sāhasika.
forcibly
(adv.) balakkārena; pasayha.
ford
(nt.) nadītittha. (v.t.) padasā tarati. (pp.) padasātiṇṇa.
fordable
(adj.) padasā taraṇīya.
fordless
(adj.) atittha; tittharahita.
fore
(adj.) ādima; purima; agga; abhimukha.
fore-reach
(v.i.) paṭhamataraṃ pāpuṇāti. (pp.) paṭhamatarapatta.
fore-say
(v.t.) pageva vadati. (pp.) pageva vutta.
forearm
(m.) aggahattha. (v.t.) pageva sannayhati. (pp.) pageva sannaddha.
forebode
(v.t.) pageva sūceti or pakāseti; pageva maññati. (pp.) pageva sūcita or pakāsita; pageva maññita.
foreboding
(nt.) pageva-sūcana; pubbanimitta.
forecast
(nt.) pageva-dassana. (m.) puretarāvabodha. (v.t.) pageva niddisati. (pp.) pageva niddiṭṭha.
forecastle
(m.) nāvāpubbabhāga.
forechosen
(adj.) pageva-nicchita.
foreclose
(v.t.) pageva pidahati or paṭibāhati. (pp.) pageva pidahita or paṭibāhita.
forecourt
(nt.) pamukhājīra.
foredate
(v.t.) pubbataradinaṃ likhati. (pp.) likhatapubbataradina.
foredoom
(v.t.) pageva niyameti or daṇḍeti. (pp.) pageva niyamita or daṇḍita.
forefather
(m.) ādipurisa; pitāmaha.
forefend
(v.t.) pageva ārakkhaṃ yojeti. (pp.) pagevayojitārakkha.
forefinger
(f.) tajjanī.
forefoot
(nt.) padāgga.
forefront
(nt.) abhimukhaṭṭhāna. (m.) puratobhāga.
forego
(v.t.) 1. purato gacchati; 2. cajati; jahati. (pp.) purato gata; catta; jahita.
foregoing
(adj.) heṭṭhāvutta.
foreground
(f.) puratobhūmi.
forehead
(nt.) nalāṭa; lalāṭa.
foreign
(adj.) videsika; paradesīya.
foreigner
(m.) videsī; vijātika.
forejudge
(v.t.) pageva tīreti or niccheti. (pp.) pageva tīrita or nicchita.
foreknow
(v.t.) pageva jānāti. (pp.) pageva ñāta.
foreknowledge
(nt.) pagevajānana; anāgatañāṇa.
foreleg
(m.) purima-pāda.
forelock
(m.) alaka. (f.) lalāṭakesajāri.
foreman
(m.) 1. kammantapālaka; 2. pamāṇapurisajetṭhaka.
foremast
(m.) aggakūpaka.
forementioned
(adj.) pubbe vutta; yatthāvutta.
foremost
(adj.) mukhya; padhāna; pamukha.
forenoon
(m.) pubbaṇha.
forensic
(adj.) adhikaraṇavisayaka.
foreordain
(v.t.) pageva adhikāraṃ deti. (pp.) pagevadinnādhikāra.
forepart
(m.) purimabhāga.
forerank
(f.) paṭhama-panti.
forerun
(v.t.) purato dhāvati.
forerunner
(m.) purecara; puregāmī.
foresee
(v.t.) pageva passati. (pp.) pageva diṭṭha.
foreseeing
(adj.) dūradassī.
foreshadow
(v.t.) pubbanimittaṃ dasseti. (pp.) dassitapubbanimitta.
foreshow
(v.t.) pageva dasseti. (pp.) pageva dassita.
foresight
(f.) dūradassitā.
forest
(nt.) arañña; vana; kānana. (f.) aṭavi. (v.t.) araññaṃ ropeti or patiṭṭhāpeti. (pp.) ropitārañña.
forestall
(v.t.) pageva saṃvidahati. (pp.) pageva saṃvihita.
forester
(m.) 1. vanavāsī; 2. aṭavipālaka.
forestry
(m.) vanagatadesa. (nt.) aṭavipālana.
foretaste
(f.) pubbūpaladdhi. (v.t.) puretaraṃ sāyati or vindati.
foreteeth
(m.) pamukhadanta.
foretell
(v.t.) anāgataṃ vyākaroti; bhavitabbaṃ katheti. (pp.) vyākatānāgata; kathitabhavitabba.
forethought
(f.) pubbavicāraṇā; paṭhamacintā.
foretoken
(nt.) pubbanimitta. (v.t.) pubbanimittaṃ dasseti; pageva sūceti. (pp.) dassitapubbanimitta; pageva sūcita.
forever
sadātanāya.
forewarn
(v.t.) pagev'antarāyaṃ nivedeti; paṭhamataraṃ ñāpeti. (pp.) pagevaditantarāya; paṭhamataraṃ ñāpita.
foreword
(f.) pubbikā. (m.) mukhabandha.
forfeit
(nt.) (sammutibhedāya) daṇḍana; daṇḍāya dinnavatthu. (v.t.) daṇḍavasena deti.
forfeited
(adj.) apahaṭadhana.
forfeiture
(nt.) daṇḍanena dhanāpaharaṇa.
forfend
(v.t.) pageva ārakkhaṃ yojeti. (pp.) pagevayojitārakkha.
forgather
(v.i.) saṅgacchati; sammilati. (pp.) saṅgata; sammilita.
forge
(nt.) kammāruddhana. (v.t.) 1. lohena nimmiṇāti; 2. kūṭavidhānaṃ karoti; (v.i.) kasirena abhiyāti. (pp.) lohena nimmita; katakūṭavidhāna; kasirena abhiyāta.
forge a letter
kūṭalekhanaṃ sampādeti.
forger
(m.) kūṭavidhānakārī.
forgery
(nt.) kūṭasaṃvidhāna.
forget
(v.t.) pamussati; vissarati. (v.i.) sammuyhati. (pp.) pamuṭṭha; vissarita; sammūḷha.
forgetful
(adj.) muṭṭhassati; pamussanasīla.
forgetfulness
(nt.) muṭṭhasacca. (m.) satisammosa.
forging
(nt.) kūṭanimmāṇa.
forgive
(v.t.) khamati; titikkhati. (pp.) khanta; titkkhita.
forgiveness
(f.) khamā; khanti.
forgiving
(adj.) khamanasila.
forgo
(v.t.) viramati; pajahati; jahāti. (pp.) virata; jahita.
fork
) viṭapa; pasāka. (v.t.) bahusūlakena khaṇati. (v.i.) viṭapī bhavati; dvisikhāhi vaḍḍhati.
forked
(adj.) dvisikha.
forlorn
(adj.) anātha; asaraṇa; nirālamba; chaḍḍita.
form
(nt.) rūpa; saṇṭhāna; ākatipaṇṇa. (f.) ākati; sissapanti. (m.) pakāra; vidhi; nisīdanaphalaka; muddaṇakkharaphalaka. (v.t.) māpeti; 2. racayati. (v.i.) 1. sijjhati; 2. jāyati; 3. rāsībhavati. (pp.) māpita; racita; siddha; jāta; rāsībhūta
well formed
(adj.) susaṇṭhāna.
formal
(adj.) niyamānusārī; sārabhūta.
formalise
(v.t.) vidhiniyamaṃ ṭhapeti; ācaraṇaṃ niyameti.
formalist
(m.) cārittānuyāyī; yathāniyamakārī.
formality
(m.) ācāraniyama. (f.) yathāvidhivattanā.
formally
(adv.) yathāvidhiṃ; yathāniyamaṃ.
formation
(nt.) nimmāṇa; sampādana.
formative
(adj.) nimmāpaka; nimmāṇavisayaka.
former
(adj.; n.) ādima; purima; paṭhamatara.
former connection
(m.) pubbayoga.
former existence
(m.) purimabhava.
former wife
(f.) purāṇa-dutiyikā.
formerly
(adv.) pure; puretaraṃ; atīte.
formic
(adj.) kipillikājāta.
formicacid
(nt.) kipillikāvisa.
formicary
(m.) kipillikālaya; vammika.
formidable
(adj.) 1. mahabbala; 2. bhayāvaha.
formidableness
(nt.) mahabbalatta.
formless
(adj.) arūpa; nirākāra.
formula
(nt.) sutta. (f.) niyamāvali.
formulary
(adj.; m.) suttasaṅgaha. (f.) suttāvali.
formulate
(v.t.) vavatthapeti; suttehi racayati. (pp.) vavatthapita; suttaracita.
formulation
(f.) suttaracanā. (nt.) vavatthāpana.
fornicate
(v.t.) kāme aticarati or micchā-carati.
fornication
(nt.) kāmamicchācāra.
fornicator
(m.) kāmamicchācārī.
fornicatress
(f.) aticārinī.
forsake
(v.t.) pajahati; vijahati; pariccajati; vajjeti; parivajjeti; nissajati. (pp.) pajahita; vijahita; pariccatta; vajjita; nissaṭṭha.
forsake the Order
vibbhamati; uppabbajati. (pp.) vibbhanta; uppabbajita.
forsaker
(m.) pajahaka; vivajjetu.
forsaking
(nt.) vivajjana; pajahana. (m.) cāga; paṭinissagga.
forsooth
(adv.) nūnaṃ; dhuvaṃ; ekantaṃ; khalu; nāma.
forswear
(v.i.) micchā sapati; (v.t.) paccakkhāti. (pp.) micchā sapita; paccakkhāta.
fort
(m.) balakoṭṭhaka; dugga.
fortalice
(m.) khuddakadugga.
forte
(m.) guṇātisaya. (nt.) khaggatala.
forth
(adv.) purato; agge. (prep.) pabhuti; paṭṭhāya (with abl.).
forth with
(adv.) āsu; sapadi; sajju; taṅkhaṇaṃ; tāvad eva.
forthcoming
(adj.) āgāmī; upakaṭṭha.
forthgoing
(adj.) bahigāmī; nikkhamanta.
forthright
(adj.) ujugatika; thiravacana. (adv.) ujukam eva.
fortieth
(adj.) cattāḷīsatima.
fortification
(nt.) rakkhāvaraṇa; pākāraparikkhipana.
fortify
(v.t.) suguttaṃ karoti; balakoṭṭhake patiṭṭhāpeti. (pp.) sugutta kata; patiṭṭhāpita-bala-koṭṭhaka.
fortitude
(f.) dhiti. (nt.) dhīratta. (m.) vikkama.
fortnight
(m.) addhamāsa; pakkha.
fortnightly
(adj.) addhamāsika. (adv.) anvaddhamāsaṃ.
fortress
see fort.
fortuitism
(m.) ahetuvāda.
fortuitous
(adj.) asambhāvitasampatta; kākatālīya.
fortuitously
(adv.) asambhāvitākārena.
fortuity
(nt.) ninnimitta. (f.) yadicchāsiddhi.
fortunate
(adj.) dhañña; subhaga; lakkhika; mahābhāgya.
fortunately
(adv.) subhagatāya.
fortune
(nt.) bhāgya; bhāgadheyya; subha; maṅgala; kalyāṇa. (f.) sampatti; lakkhī; siri
good fortune
(nt.) dubbhāgya.
fortune-teller
(m.) nemittika; ikkhaṇika.
forty
(f.) cattāḷīsati.
forty nine
(f.) ekūnapaññāsā.
forty one
(f.) ekacattāḷīsati.
forty two
(f.) dvicattāḷīsati.
forum
(m.) (romaka-) santhāgāra. (nt.) sammilanaṭṭhāna.
forward
) pagabbha. (v.t.) 1. anuggaṇhāti; 2. (niyamitaṭṭhānaṃ) peseti; 3. abhivaḍḍheti. (pp.) anuggahita; (niyamitaṭṭhānaṃ) pesita; abhivaḍḍhita. (adv.) abhimukhaṃ ; (ito) paṭṭhāya or pabhuti.
forwardness
(m.) ussāha; uyyoga. (nt.) pāgabbhiya.
fosse
(f.) parikhā.
fossick
(v.i.) pariyesati. (pp.) pariyesita.
fossil
(nt.) pāsāṇībhūta-vatthu. (adj.) pāsāṇībhūta.
fossilise
(v.t.) pāsāṇattaṃ pāpeti.
foster
(v.t.) 1. poseti; saṃvaḍḍheti; bharati; 2. (a love, etc.) bandhati. (pp.) posita; saṃvaḍḍhita; bhata; baddha.
foster age
(nt.) posakatta.
foster brother
(m.) vemātikabhātu.
foster child
(m.) positadāraka.
foster father
(m.) posakapitu.
foster mother
(f.) upamātu; āpādikā.
foster parents
(m.; plu.) posakamātāpitaro.
foster sister
(f.) vemātikabhaginī.
foster son
(m.) positaputta.
fostering
(nt.) paṭijaggana.
foul
(adj.) 1. kucchita; gārayha; 2. malina; asuddha; 3. saṭha; kūṭa. (v.t.) dūseti; malinīkaroti. (pp.) dūsita; malinīkata.
foul play
(nt.) duccarita; sāṭheyya.
foul smell
(m.) pūtigandha.
foul weather
(nt.) duddina.
foully
(adv.) duṭṭhākārena.
foulmouthed
(adj.) mukhara; vācāla.
foulness
(nt.) duṭṭhatta.
found
(v.t.) patiṭṭhāpeti; ārabhati. (pp.) patiṭṭhāpita; āraddha.
foundation
(nt.) pādaka. (f.) mūlapatiṭṭhā.
founder
(m.) patiṭṭhāpetu; ārambhaka. (v.i.) paripatati. (v.t.) 1. (udakaṃ pūretvā) osīdāpeti; 2. adhikaṃ viheseti. (pp.) paripatita; osīdāpita; adhikaṃ vihesita.
founder of a religious teacher
(m.) titthaṅkara.
foundling
(m.) amātāpitika.
foundry
(f.) kammārasālā.
fount
(m.) vāripasava; ubbhida.
fountain
(m.) jalavipphāraka.
fountain pen
(f.) nāḷalekhanī.
four
(adj.; n.) catu.
four hundred
(nt.) catusata.
four score
(f.) asīti.
four times
(adv.) catukkhattuṃ.
four-cornered
(adj.) catukkaṇṇa.
four-edged
(adj.) caturaṃsa.
four-fold
(adj.) catubbidha; catugguṇa.
four-footed
(adj.) catuppadika.
fourteen
(adj.; n.) catuddasa; cuddasa.
fourteenth
(adj.) catuddasama.
fourth
(adj.) catuttha. (m.) pāda; catutthaṃsa.
fourth finger
(f.) anāmikā.
fourthly
(adv.) catutthavasena.
fowl
(m.) 1. sakuṇa; pakkhī; 2. kukkuṭa. (v.i.) sakuṇe ghāteti.
fowler
(m.) sākuṇika.
fowling
(m.) sakuṇaghāta.
fox
(m.) sigāla; jambuka; lotthu. (v.i.) vañceti.
fox hunter
(m.) sigālavedhī.
fox-brush
(nt.) sigālanaṅguṭṭha.
foxchase
(m.) sigālavadha.
foxhunt
(m.) sigālavadha.
foxy
(adj.) kapaṭa; sigālasadisa.
fracas
(m.) kalaha.
fraction
(m.) bhāga; aṃsa; koṭṭhāsa. (f.) kalā.
fractional
(adj.) bhāgayutta; asampuṇṇa.
fractious
(adj.) kalahasīlī; kopabahula.
fracture
(m.) bhaṅga. (nt.) bhaggaṭṭhāna. (v.t.) bhañjati. (v.i.) bhijjati. (pp.) bhagga; bhinna.
fragile
(adj.) bhaṅgura; bhijjanadhamma.
fragility
(nt.) bhaṅgurutta.
fragment
(m.) khuddakakhaṇḍa. (f.) sakalikā.
fragmentary
(adj.) sakalībhūta.
fragrance
(m.) sugandha; surabhi.
fragrant
(adj.) sugandhī; iṭṭhagandhī.
frail
(adj.) 1. dubbala; bhaṅgura; 2. sithilaviriya.
frailty
(nt.) dubbalya; bhaṅgurutta.
frame
(f.) racanā. (nt.) saṃvidhāna. (m.) ādhāra; kosa; dhārakapañjara. (v.t.) 1. vidahati; racayati; 2. ādhārake nidahati. (pp.) vihita; racita; ādhārake nihita.
franchise
(nt.) chandadānabala.
francolin
(m.)(?) tittira.
frank
(adj.) akuṭila; asaṭha; ujugatika. (f.) hatthamuddā. (v.t.) phāsugamanaṃ vidahati. (pp.) vihitaphāsugamana.
frankincense
(m.) dhūpeyyagandha.
frankly
(adv.) akuṭilaṃ; ajjavena.
frankness
(nt.) ajjava; avaṅkatta.
frantic
(adj.) atikopāviṭṭha; ummatta; khittacitta.
frantically
(adv.) ummattarūpena.
franticness
(m.) cittavikkhepa.
frap
(v.t.) daḷhaṃ bandhati. (pp.) daḷhabaddha.
fraternal
(adj.) bhātusadisa; sahadhammika.
fraternally
(adv.) sahadhammikatāya.
fraternise
(v.t.) sahadhammikataṃ papeti.
fraternity
(m.) nikāya; gaṇa; saṅgha.
fratricide
) bhātughātana.
fraud
(f.) nikati. (nt.) kerāṭiya; sāṭheyya.
fraudulence
(nt.) ketava; kerāṭiya.
fraudulent
(adj.) nekatika; kuhaka.
fraudulently
(adv.) nikatiyā; saṭhena.
fraught
(adj.) pūrita; bharita.
fraught with
sampayutta; samākiṇṇa.
fray
(nt.) bhaṇḍana. (m.) viggaha. (v.i.) (dasā) khīyati or jirati. (pp.) khīṇadasa.
frazzle
(m.) kilantabhāva.
freak
(f.) capalatā; sericāritā.
freakish
(adj.) 1. capala; lola; 2. pakativiruddha.
freckle
(m.) tilaka. (v.t.) tilakayuttaṃ karoti. (v.i.) tilakayutto hoti.
freckled
(adj.) tilakāhata.
free
(adj.) 1. abaddha; mutta; sādhīna; 2. vigata; rahita; apalibuddha; 3. asambādha; 4. aparādhīna; 5. cāgasīlī; 6. sabbasādhāraṇa; 7. nimmūlaka. (v.t.) pamoceti.
free boarding house
(m.) puññanivāsa.
free from anguish
(adj.) niddaratha; nippariḷāha.
free from doubt
(adj.) nikkaṅkha.
free from dust
(adj.) viraja.
free from pride
(adj.) nimmāna; appagabbha.
free hearted
(adj.) agativirahita.
free of charges
(adv.) nimmūlena.
free thinker
(m.) abaddhamatika; adevavādī.
freebooter
(m.) panthadūsaka.
freeborn
(adj.) bhujissa.
freedom
(f.) vimutti; aparādhīnatā. (m.) pamokkha; abhāva; viraha.
freeholder
(m.) bhūmisāmī.
freely
(adv.) yathākāmaṃ; yathicchitaṃ.
freewill
(f.) sakamati; seritā.
freeze
(v.i.) ghanībhavati. (v.t.) ghanīkaroti. (pp.) ghanībhūta; ghanīkata.
freight
(m.) nāvābhāra. (nt.) nāvāgata-bhaṇḍajāta. (v.t.) nāvāya āropeti. (pp.) nāvāya āropita.
freightage
(f.) bhaṇḍaharaṇapaṭiññā. (nt.) nāvāya dātabbamūla.
freighter
(m.) bhaṇḍapesaka.
frenzied
(adj.) bhantacitta; ummatta.
frenzy
(m.) kālika-ummāda; cittavikkhepa.
frequence
(nt.) sātatikatta. (f.) abhiṇhasiddhi. (nt.) bahulatta.
frequency
(nt.) sātatikatta. (f.) abhiṇhasiddhi. (nt.) bahulatta.
frequent
(adj.) abhikkhaṇika; satata; nirantara. (v.t.) āsevati; nisevati; samudācarati. (pp.) āsevita; nisevita; samudāciṇṇa.
frequentation
(nt.) niccupagamana.
frequenter
(m.) niccupasevī.
frequenting
(adj.) abhiṇhaṃsijjhamāna; nisevaka; upasevaka.
frequently
(adv.) satataṃ; bhusaṃ; nirantaraṃ.
fresco
(nt.) bhitticittakamma. (v.t.) bhittiṃ citteti. (pp.) cittitabhittī.
fresh
(adj.) 1. nava; abhinava; ahata; nūtana; 2. sarassa; harita; amilāta.
fresh butter
(nt.) nonīta.
fresh water
(nt.) sadujala.
freshen
(v.t.) navataṃ pāpeti. (pp.) navataṃ pāpita.
freshly
(adv.) abhinavaṃ.
freshman
(m.) ādhunika.
freshness
(f.) navatā; amilātatā; aloṇatā.
fret
) ubbega; manotāpa.
fretful
(adj.) dummana; ubbigga; ukkaṇṭhita.
fretfully
(adv.) ubbegena; sasaṃvegaṃ.
friable
(adj.) sukhabhañjiya.
friar
(m.) tāpasa; muni; yogī.
friary
(m.) tāpasārāma.
fribble
(adj.; n.) mandamatika; jaḷa.
fribbler
(m.) vikatthī; mandamati.
friction
(nt.) saṅghaṭṭana; nighaṃsana. (m.) virodha.
Friday
(m.) sukkavāra.
fried flour
(m.) sattu; mantha.
fried grain
(m.) lāja.
friend
(m.) mitta; sakha; sahāya; suhada. samma is used in the Vocative only
intimate friend
(m.) kalyāṇimitta.
friendless
(adj.) asahāya.
friendliness
(m.) anunaya; avirodha. (f.) hitakāmatā.
friendly
(adj.) hitakāma; anukūla; vissattha.
friendly talk
(m.) samullāpa.
friendly treatment
(m.) paṭisanthāra.
friendship
(nt.) sohajja; sakhya. (f.) metti.
frigate
(f.) pabala-yuddhanāvā.
fright
(nt.) bhaya. (m.) tāsa; santasā. (f.) bhīti.
frighten
(v.t.) bhāyāpeti; uttāseti; santajjeti. (pp.) bhāyāpita; uttāsita; santajjita.
frightened
(adj.) bhīta; tasita; utrasta.
frightening
(nt.) bhāyāpana; santajjana. (adj.) bhayāvaha.
frightful
(adj.) ghora; bhīma; bhayānaka.
frightfully
(adv.) ghorākārena.
frigid
(adj.) 1. atisītala; himayutta; 2. nirussāha; nissineha.
frigid zone
(m.) sisirapabba.
frigidity
(nt.) atisītalatta. (m.) virāga; sinehābhāva.
frill
(f.) ābhujitadasā. (v.t.) ābhujita-dasaṃ yojeti.
fringe
(f.) dasā; vaṭṭi. (v.t.) dasāyuttaṃ karoti.
fringed
(adj.) dasāyutta.
frippery
(m.) niratthakālaṅkāra.
friseur
(m.) kesakappaka; kesapasādhaka.
frisk
(nt.) sauppatana-kīḷana; (v.t.) uppatanto kīḷati.
friskiness
(f.) kīḷāparatā.
frisky
(adj.) 1. sānanda; sallahuka; 2. turita; sīgha.
frith
(m.) sākhāsamudda.
fritter
(m.) bhajjita (-phalādi-) khaṇḍa. (v.t.) 1. sakalīkaroti. (pp.) sakalīkata. (-away), kālaṃ vināseti.
frivol
(v.i.) kālakkhepī hoti. (v.t.) niratthakaṃ khepeti. (pp.) kālakkhepī bhūta; niratthakaṃ khepita.
frivolity
(f.) nissāratā; agarukāritā.
frivolous
(adj.) nissāra; niratthaka; capala.
frivolously
(adv.) nipphalākārena.
fro
(adv.) to and fro, ito tato.
frock
(nt.) uttarīya; cīvara. (m.) lomakañcuka. (v.t.) 1. cīvarena acchādeti; 2. pūjakadhuraṃ appeti. (pp.) cīvarena acchādita; appitapūjakadhura.
frog
(m.) 1. maṇḍūka; bheka; 2. khaggapāsa.
frolic
(v.i.) dibbati; ramati; kīḷati. (nt.) abhiramaṇa. (f.) keḷi. (adj.) pamudita; haṭṭha-tuṭṭha.
frolicsome
(adj.) keḷisīla; kīḷāpasuta.
frolicsomely
(adv.) kīḷāpasuṭākārena.
from
(prep.) to be expressed by abl.
from above
(ind.) uparito.
from afar
(ind.) dūrato; ārakā.
from behind
(ind.) pacchato.
from hence
(ind.) ito; ito paṭṭhāya; paraṃ or pabhuti.
from the beginning
ādito or mūlato paṭṭhāya.
from the first
ādito paṭṭhāya.
from this day forth
(ind.) ajjatagge.
from within
(ind.) abbhantarato.
from without
(ind.) bāhirato.
frond
(m.) bahupattaka-kalīra.
frondous
(adj.) pattabahula.
front
(nt.) pamukha; lalāṭa. (m.) abhimukhabhāga. (adj.) abhumukha; purato-bhūta. (v.t.) abhimukhe tiṭṭhati
in the front
(adv.) purato; agge.
front of an army
(nt.) senāmukha.
frontage
(m.) purimabhāga.
frontal
(adj.) lalāṭasambandha.
frontal of an elephant
(m.) gajakumbha.
frontier
(f.) rajjasīmā. (m.) paccantadesa.
frontispiece
(nt.) padhānagharapamukha; 2. cittita-pamukha.
frontless
(adj.) 1. nillajja; ahirika; 2. pamukharahita.
frontlet
(nt.) laḷāṭapaṭṭa.
frost
(nt.) tuhina. (f.) mahikā.
frost bitten
(adj.) tuhinopahata.
frosty
(adj.) tuhinayutta; atisīta.
froth
(nt.) pheṇa. (v.t.) pheṇam uppādeti. (v.i.) pheṇaṃ vamati. (pp.) uppāditapheṇa. vamitapheṇa.
frothiness
(nt.) pheṇilatta.
frothy
(adj.) pheṇayutta; pheṇila.
froward
(adj.) dubbineya; dubbaca.
frowardness
(f.) dovacassatā.
frown
(m.) bhūbhaṅga. (v.i.) bhākutiṃ karoti. (v.t.) appasādaṃ pakāseti. (pp.) bhākuṭīkata; pakāsitappasāda.
frowning
(adj.) bhākuṭika.
frowzy
(adj.) duggandha; malina.
fructiferous
(adj.) phaluppādaka.
fructification
(nt.) saphalīkaraṇa.
fructify
(v.i.) saphalīkaroti. (v.t.) phalam uppādeti. (pp.) saphalīkata; uppāditaphala.
fructose
(f.) phalasakkharā.
fructuous
(adj.) phalabharita; avañjha.
frugal
(adj.) mitabbaya; sallahukavuttī.
frugality
(f.) mitabbayatā.
frugally
(adv.) mitabbayena.
frugivorous
(adj.) phalabhakkha.
fruit
(nt.) phala; kammaphala; payojana; apacca. (m.) vipāka; lābha. (f.) pajā. (v.i.) phalaṃ dhāreti.
fruit age
(m.) phalabhāra.
fruit season
(m.) phalasamaya.
fruitarian
(m.) phalakhādī.
fruit-bearing
(adj.) phaluppādaka.
fruiter
(m.) phalārāmaropaka.
fruiterer
(m.) phalavikkayī.
fruitery
(m.) phalasamūha. (nt.) phalāgāra.
fruitful
(adj.) 1. sapphala; avañjha; 2. uppādaka; janaka.
fruitfully
(adv.) saphalākārena.
fruitfulness
(nt.) saphalatta.
fruition
(nt.) vipākadāna; phalānubhavana. (m.) patthitalābha.
fruitless
(adj.) 1. aphala; 2. niratthaka; mogha; vañjha.
fruitlessly
(adv.) nipphalākārena.
fruitlessness
(nt.) nipphalatta.
fruity
(adj.) phalāyatta; phalarasayutta.
frustrate
(v.t.) viphalīkaroti; vyāhanati. (pp.) viphalīkata; vyāhata.
frustration
(nt.) viphalīkaraṇa; vyāhanana.
fry
(v.t.) bhajjati. (pp.) bhaṭṭha or bhajjita.
frying
(nt.) bhajjana.
frying pan
(m.) tatta-kapāla.
fubsy
(adj.) thulla-sarīra.
fuddle
(m.) mattabhāva. (v.i.) majjati; muyhati. (v.t.) madayati; moheti. (pp.) matta; mūḷha; madayita; mohita.
fudge
(nt.) tucchavatthu. (f.) asaṅgatakathā. (v.t.) micchā pabandheti or ghaṭeti. (pp.) micchā pabandhita; micchā ghaṭita.
fuel
(nt.) indhana; upādāna. (v.t.) indhanaṃ sampādeti; aggimhi (dārūni) khipati. (pp.) sampāditindhana.
fuel of life
(m.) upadhi.
fuelness
(adj.) nirindhana; anedha.
fugacious
(adj.) khaṇabhaṅgura; aticañcala.
fugaciousness
(nt.) khaṇabhaṅguratta.
fuggy
(adj.) dhūlisahita; saraja.
fugitive
(m.) palāyī. (adj.) capala; cañcala.
fugleman
(m.) pubbaṅgama; purato-ṭhita.
fulfil
(v.t.) sādheti; nipphādeti; sampādeti. (pp.) sādhita; nipphādita; sampādita.
fulfiller
(m.) sampādaka; paripūraka.
fulfilling
(adj.) paripūraka.
fulfilment
(nt.) samijjhana. (f.) pāripūri; nipphatti.
fulgency
(f.) juti; ditthi; pabhā; ābhā.
fulgent
(adj.) ujjala; bhāsura; jalamāna.
fuliginous
(adj.) kajjalāvuta.
full
(adj.) 1. puṇṇa; sampuṇṇa; 2. sakala.
full of
bharita; ākiṇṇa; saṅkiṇṇa.
full of flowers
(adj.) supupphita.
full of mirth
(adj.) haṭṭhapahaṭṭha.
full to the brim
(adj.) samatittika; kākapeyya.
full-aged
(adj.) paripuṇṇavaya.
full-blown
(adj.) samphulla; vikasita.
full-eyed
(adj.) visālakkha.
full-grown
(adj.) pavaddha; vayappatta.
full-moon
(m.) puṇṇacanda.
full-moonday
(f.) puṇṇamī.
fullness
(nt.) puṇṇatta; bāhulla. (f.) pāripūri.
fully
(adv.) sabbaso; nissesaṃ.
fulminate
(v.i.) gajjati; nadati. (v.t.) tajjeti. (pp.) gajjita; nadita; tajjita.
fulmination
(nt.) gajjana; tajjana.
fulmine
(v.t.) asaniṃ peseti. (v.i.) thanati. (pp.) pesitāsani; thanita.
fulsome
(adj.) kucchita; jeguccha; gārayha. (f.) vyājakathā.
fulsomeness
(f.) gārayhatā.
fulvous
(adj.) piṅga; rattapīta.
fumble
(v.i.) adakkhākārena parāmasati. (pp.) adakkhākārena parāmaṭṭha.
fumbler
(m.) anipuṇa-vāyāma.
fume
(m.) dhūpa. (v.i.) dhūpāyati; dhūmāyati. (v.t.) gandhena vāseti. (pp.) dhūpāyita; dhūmāyita; gandhavāsita.
fumigate
(v.t.) dhūpeti; dhūpena vāseti. (pp.) dhūpita; dhūpena vāsita.
fumigation
(nt.) sandhūpana; gandhavāsana.
fumigator
(m.) sandhūpaka.
fun
(m.) dava; parihāsa. (f.) keḷi.
funambulist
(m.) rajjunaṭaka.
function
(nt.) kicca; anuṭṭhāna; indriyabala. (m.) kiriyāvidhi; niyamitādhikāra. (v.i.) (sakakiccaṃ) sādheti or sampādeti. (pp.) sādhita; sampādita.
functional
(adj.) niyamāyatta.
functionary
(m.) kiccasampādaka.
functionate
see Function, (v.i.).
fund
(nt.) nihitadhana; mūladhana. (v.t.) mūladhanaṃ sampādeti. (pp.) sampāditamūladhana.
fundament
(m.) mūlādhāra. (nt.) piṇḍikamaṃsa.
fundamental
(adj.) mūlika; padhāna; sārabhūta. (nt.) mūlatatta; padhānakāraṇa.
fundamentalist
(m.) purāṇadhammarakkhaka.
fundamentality
(nt.) mūlikatta; padhānatta.
fundamentally
(adv.) mūlikavasena.
funeral
(nt.) petakicca; matakicca. (adj.) matakiccāyatta.
funeral pile
(m.; nt.) citaka.
funeral pyre
(m.) citaka.
funerary
(adj.) petakiccāyatta.
funereal
(adj.) matakiccasadisa; sokasūcaka; nirānanda.
fungible
(adj.) parivaṭṭanakkhama.
fungicide
(m.) ahicchattanāsī.
fungous
(adj.) ahicchattasadisa; aciraṭṭhāyī.
fungus
(nt.) ahicchattaka.
funicular
(adj.) rajjubalāyatta.
funk
(nt.) mahabbhaya. (v.i.) paṭilīyati. (v.t.) bhāyāpeti. (pp.) paṭilīna; bhāyāpita.
funky
(adj.) atibhīta; uttrasta.
funnel
(nt.) dhūmanetta. (m.) dhūmaniggama.
funny
(adj.) hāsajanaka; upahasanīya.
fur
(nt.) loma; bhājanamala. (f.) uṇṇā; jivhāmala. (v.t.) lomehi āvarati. (pp.) lomāvuta.
furbish
(v.t.) parimajjati; malam apaneti. (pp.) parimajjita; apanītamala.
furbisher
(m.) malāpahārī.
furcate
(adj.) dvi-sūlaka. (v.i.) dvisūlībhavati.
furcation
(nt.) dvisūlatta.
furious
(adj.) aticaṇḍa; kopāviṭṭha; madamatta.
furiously
(adv.) aticaṇḍākārena.
furiousness
(nt.) dāruṇatta; caṇḍatta.
furl
(v.t.) saṅkoceti; saṃveṭheti; saṃharati. (v.i.) saṅkucati. (pp.) saṅkocita; saṅveṭhita; saṃhaṭa; saṅkucita.
furlong
(m.) gāvutassa soḷasamabhāga.
furlough
(f.) bhaṭavirāmapaṭiññā. (v.t.) bhaṭavirāmapaṭiññaṃ deti.
furnace
(nt.) uddhana; kammāruddhana. (m.) āvāpa.
furnish
(v.t.) (upakaraṇāni) sampadeti. (pp.) sampāditopakaraṇa.
furnished
(adj.) sopakaraṇa; saparikkhāra.
furnished with
(adj.) upeta; samupeta.
furnishing
(nt.) upakaraṇasampādana.
furniture
(nt.) dārubhaṇḍa; gehobhinivesa.
furore
(f.) balava-īhā. (m.) accantābhinivesa.
furrier
(m.) lomavāṇija.
furrow
(f.) halapaddhati; sītā. (m.) naṅgalamagga. (v.t.) 1. kasati; 2. vinivijjhati. (pp.) kaṭtha or kasita; vinividdha.
furry
(adj.) lomabahula; lomasa.
further
(adj.) dūratara; adhikatara. (adv.) 1. uttariṃ; 2. api ca; atha ca; puna c'aparaṃ. (v.t.) saṃvaḍḍheti; anuggaṇhāti. (pp.) saṃvaḍḍhita; anuggaṇhita.
furtherance
(nt.) saṃvaḍḍhana. (m.) anuggaha.
furtherer
(m.) pavaḍḍhaka; upakāraka.
furthermore
(adv.) aparañ ca; kiñca bhīyo.
furthermost
(adj.) dūratama.
furthest
(adj.) dūratama. (adv.) dūratamaṃ; atidūraṃ.
furtive
(adj.) thenita; avahaṭa.
furtively
(adv.) theyyana; rahassena.
furuncle
(m.) gaṇḍa; phoṭa.
fury
(nt.) caṇḍikka. (m.) kopavega.
fuse
(m.) tejovāhaka. (v.i.) vilīyati; missībhavati. (v.t.) 1. vilīyāpeti; sammisseti; 2. tejovāhakaṃ yojeti. (pp.) vilīyāpita; sammissita; yojita-tejovāhaka.
fusible
(adj.) 1. vilīyanasīla; 2. tejopharaka.
fusiform
(adj.) dhūmavaṭṭikākāra.
fusillade
(nt.) aggināḷīhi asesaviddhaṃsana. (v.t.) aggināḷihi vijjhati.
fusion
(nt.) 1. vilīyana; 2. saṃyujjana; 3. tejovahama.
fuss
(m.) mahākalakala. (v.t.) kalakalaṃ uppādeti. (v.i.) saṅkhubhati. (pp.) uppāditakalakala; saṅkhubhita.
fussily
(adv.) sasambhamaṃ; sakhobhaṃ.
fussiness
(nt.) khubhitatta.
fussy
(adj.)kalakalayutta; saṅkhubhita.
fustigate
(v.t.) muggarena paharati. (pp.) muggarena pahaṭa.
fustigation
(nt.) muggara-paharaṇa.
fusty
(adj.) 1. sakaṇṇika; pūtigandha; 2. purāṇabhūta.
futile
(adj.) niratthaka; mogha; asāra; tuccha.
futility
(nt.) niratthakatta.
future
(m.) anāgatakāla; paraloka; samparāya. (f.) āyati. (adj.) anāgata; āgāmī; āyatika.
futureless
(adj.) anāgatāpekkhārahita.
futurist
(m.) anāgatavādagāhī.
futurity
(m.) anāgatakāla. (f.) paralokagati.
fuzzy
(adj.) 1. kuñcitakesa; 2. āvila; avibhūta.
- G -

gab
(m.) vippalāpa.
gabble
(m.) palāpa. (f.) niratthaka-kathā. (v.i.) pajappati; sampahaṃ katheti. (pp.) pajappita; kathitasampha.
gabbler
(m.) pajappi; palāpī.
gable
(nt.) kūṭāgāra; gehasikhara.
gaby
(m.) jala; dandha.
gad
(m.) patoda. (nt.) saratuṇḍa; sūlagga. (v.i.) ito tato āhiṇḍati.
gad-fly
(f.) piṅgalamakkhikā.
gadling
(m.) sahacara.
gaffer
(m.) mahallaka-janapadika.
gag
(nt.) mukharodhakavatthu. (v.t.) 1. mukham āvarati; 2. mukhādhānaṃ yojeti; 3. vañceti. (pp.) āvaṭamukha; yojitakhādhāna; vañcita.
gage
(m.) nyāsa; upanidhi. (v.t.) upanidahati; paṭiññaṃ deti. (pp.) upanihita; dinnapaṭiñña.
gaggle
(v.i.) kalakalāyati.
gaiety
(m.) āmoda; pamoda. (nt.) pāmojja.
gaily
(adv.) sahāsaṃ; sānandaṃ; sobhanākārena.
gain
(m.) lābha; āya; phalodaya. (v.i.) labhati; adhigacchati. (v.t.) arādheti; vasam āneti (pp.) laddha; adhigata; ārādhita; vasam ānīta.
gain ground
abhivaḍḍhati; samijjhati.
gain upon
samīpaṃ yāti.
gainer
(m.) labhī.
gainful
(adj.) saphala; sātthaka; phalada.
gainsay
(v.t.) paccakkhāti; paccādisati. (pp.) paccakkhāta; paccādiṭṭha.
gainsayer
(m.) viruddhavādī; paṭikkhipaka.
gainsground
abhivaḍḍhati; pattharati.
gait
(f.) gamanalīlā.
gaiter
(nt.) jaṅghāvaraṇa.
gala
(m.) jaṅghāvaraṇa.
gala day
(m.) chaṇadivasa.
galaxy
(f.) ākāsagaṅgā; mahesakkha-parisā. (nt.) cakkavāḷa.
gale
(m.) pabalavāta; caṇḍānila.
gall
(nt.) pitta; domanassa. (v.t.) cammaṃ vikopeti; pariḷāhaṃ janeti. (pp.) cammaṃ vikopita; pariḷāhaṃ janita.
gall-bladder
(m.) pittāsaya.
gallant
(adj.) sūra; vīra; abhīta; cārudassana; susīla.
gallantly
(adv.) savikkamaṃ.
gallantry
(nt.) sūratta; vīratta. (f.) mahesakkhatā; itthilolatā.
gallery
(nt.) samussiṭṭhāna; cittāgāra. (m.) channālinda.
galley
(m.) purāṇa-nāvāvisesa; yojitakkharadharaka; nāvāya mahānasa.
gallic
(adj.) pransadesāyatta.
galling
(adj.) kaṭuka; mammacchedaka.
gallivant
(v.i.) pariyāhiṇḍati.
gallon
(m.) doṇamatta-māṇa.
gallop
(nt.) plavana; uppatana. (v.i.) plavantodhāvati.
gallows
(nt.) vadhaṭṭhāna; māraka-yanta.
galore
(nt.) bāhulla. (adv.) bāhullena.
galumph
(v.i.) vijaye naccati.
galvanise
(v.t.) rasāyanikavujjuyā loham ālepeti.
galvanism
(nt.) rasāyanikavijjubala.
gamble
(f.) jūtakīḷā. (v.i.) jūtaṃkīḷati; akkhehi dibbati.
gambler
(m.) jūtakāra; akkhadhutta.
gambling
(nt.) jūtakīḷana.
gamboge
(m.) Kamboja-pītanityyāsa.
gambol
(nt.) lāsana. (f.) līlā; kīḷā. (v.i.) dibbati; kīḷati.
game
(f.) kīḷā; keḷi. (m.) pasu; vadhitabba-paṇigaṇa; migava. (v.i.) kīḷati; dibbati.
game cock
(m.) yuddhakukkuṭa.
gameful
(adj.) kīḷāpara.
gamekeeper
(m.) migarakkhaka.
gamely
(adv.) sūrākārena.
gamesome
(adj.) kīḷālola; vinodasīlī.
gamester
(m.) dhutta; jūtakāra.
gaming
(nt.) jūta.
gaming house
(f.) jūtasālā.
gammer
(f.) mahallikā.
gammon
(f.) nikati; vañcanā. (nt.) sūkara-vallūra. (v.t.) sokaraṃ lavaṇīkaroti. (pp.) lavaṇīkatasokara.
gamp
(nt.) mahāchatta.
gamut
(m.) niravasesa-visaya.
gamy
(adj.) migabahula.
gander
(m.) cakkavāka.
gang
(m.) gaṇa; samūha.
ganger
(m.) gaṇajiṭṭha.
Ganges
(f.) bhāgīrathī; gaṅgānadī.
gangetic
(adj.) gaṅgāyatta.
ganglion
(m.) nahārusaṅghāta.
gangrene
(m.) jīvamaṃsa-pūtiroga. (v.t.) jīvamaṃsaṃ putittaṃ neti.
gangster
(m.) pūgāyatta; gaṇasahāya.
gangway
(m.) antarāpatha; nāvoruhana-patha.
gaol
(f.) kārā. (nt.) bandhanāgāra. (v.t.) kārāgāre khipati.
gaoler
(m.) kārāpālaka.
gap
(m.) vivara; chidda; antara; antarakāla.
gape
(nt.) vivaṭamukha. (f.) vijambhanā. (v.i.) vijambhati; mukhaṃ vivarati. (pp.) vijambhita; vivaṭamukha.
gaper
(m.) vivaṭamukhī.
garage
(f.) rathasālā.
garb
(nt.) nivāsana-pārupaṇa. (v.t.) nivāseti; acchādeti. (pp.) nivattha; acchādita.
garbage
(nt.) chaḍḍiyavatthu. (f.) nindiyalipi.
garble
(v.t.) uccināti; ayathādasseti. (pp.) uccinita; ayathā dassita.
garden
(nt.) uyyāna. (m.) ārāma. (v.t.) uyyānaṃ ropeti. (pp.) ropituyyāna
fruit garden
(nt.) kīḷuyyāna.
gardener
(m.) uyyānapāla.
gardening
(nt.) uyyānaropaṇa.
gargantuan
(adj.) atimahanta; ativisāla.
gargle
(nt.) mukhavikkhalana; kaṇṭhasodhanosadha. (v.t.) (osadhena) kaṇṭhaṃ sodheti; mukhaṃ vikkhāleti. (pp.) sodhitakaṇṭha; vikkhālitamukha.
gargoyle
(nt.) vicitasaṇṭhāna-paṇālīmukha.
garish
(adj.) atibhāsura; accalaṅkata.
garishly
(adv.) atibhāsuratāya.
garland
(f.) āvelā; mālā. (m.) mālādāma. (v.t.) mālaṃ piḷandheti. (pp.) piḷandhitamāla.
garland for the head
(m.) uttaṃsaṃ; sekhara.
garland maker
(m.) mālākāra.
garlic
(nt.) lasuṇa.
garment
(nt.) vasana; acchākana; nivāsana
under garment
(nt.) uttarīya; uttarisāṭaka.
garner
(nt.) kusūla; dhaññāgāra. (v.t.) kusūle nidahati. (pp.) kusūle nihita.
garnish
(m.) alaṅkāra. (nt.) vibhūsana. (v.t.) alaṅkaroti; bhūseti. (pp.) alaṅkata; bhūsita.
garniture
(nt.) vibhūsābhaṇḍa; pilandhanopakaraṇa; alaṅkaraṇa.
garret
(f.) vehāsakuṭi.
garreteer
(m.) vehāsakuṭivāsī.
garrison
(f.) dugga-rakkhakasenā. (v.t.) duggarakkhake payojeti.
garrulity
(nt.) mukharatta. (f.) bahubbāṇitā.
garrulous
(adj.) vācāla; mukhara.
garrulousness
(nt.) mukharatta. (f.) bahubbāṇitā.
garter
(nt.) jaṅghābandhana.
Garth
(nt.) gehaṅgaṇa.
gas
(nt.) vāyurūpaka.
gasconade
(nt.) vikatthana. (vi.) vikatthati. (pp.) vikatthita.
gaseous
(adj.) vāyurūpaka.
gash
(nt.) dīgha-khata. (v.t.) dīghakhataṃ sādhedi.
gasoline
(nt.) asuddha-bhūmitela.
gasometer
(m.) vāyurūpakāsaya.
gasp
(nt.) nissasana. (v.i.) kicchena sasati.
gastric
āmāsayaṭṭha.
gastric juice
(m.) jaṭharaggi.
gastrology
(nt.) sūpasattha.
gastronome
(m.) sūpasatthaññū.
gastronomer
(m.) sūpasatthaññū. udarambharī.
gastronomy
(f.) subhojanavijjā.
gate
(nt.) bahidvāra; pākāradvāra.
gate house
(nt.) dvārakoṭṭhaka.
gate keeper
(m.) dvārapāla.
gate tower
(nt.) gopura.
gate way
(m.) dvāramagga.
gather
(v.t.) ācināti; upacināti; samāharati; anumāneti. (v.i.) saṅgacchati; sannipatati; rāsībhavati. (pp.) ācita; upacita; samāhaṭa; anumānita; saṅgata; sannipatita; rāsibhūta.
gatherer
(m.) saṃhāraka; saṅgāhaka.
gathering
(m.) ācaya; upacaya; sannipata; samāgama. (nt.) samaharaṇa; sammelana.
gauche
(adj.) asobhaṇa; adakkha.
gaud
(nt.) pamāṇita-nāṇa.
gaudy
(m.) mahābhojanasaṅgaha. (adj.) nānāvaṇṇa; asippānurūpa.
gauge
(nt.) pamāṇita-māṇa; antogatappamāṇa. (v.t.) yathāpamāṇaṃ miṇāti; samapamāṇaṃ neti. (pp.) yathāpamāṇaṃ mita; samapamaṇaṃ nīta.
gaunt
(adj.) kisa; tanu; dubbala.
gauntlet
(nt.) hatthaparittāṇa.
gauntness
(nt.) kisatta.
gauze
(nt.) sukhumavattha; jālavattha.
gavial
(m.) bhāratīya-kumbhīla.
gawk
(m.) mandamatika; asobhanagatika.
gawky
(adj.) asobhana; dandha.
gay
(adj.) pahaṭṭha; udagga; sobhana.
gaily
(adv.) sahāsaṃ; sānandaṃ; sobhanākārena.
gaze
(nt.) samekkhana; nirikkhaṇa. (v.i.) samekkhati. (pp.) samekkhita.
gazelle
(m.) hariṇa; sāraṅga.
gazer
(m.) samekkhaka.
gazette
(nt.) pavattipatta. (v.t.) pakāseti; nivedeti. (pp.) pakāsita; nivedita.
gear
(nt.) upakaraṇa; saṅghaṭṭita-cakkadvaya. (v.t.) kappeti; sannāheti. (pp.) kappita; sannaddha.
gecko
(f.) gharagoḷikā.
gee-gee
(m.) haya.
gelatin
(m.) (jīva) silesa.
gelatinous
(adj.) lagganasīla; miñjasadisa.
gelation
(nt.) sītena thambhīkaraṇa.
geld
(v.t.) bījam uppāṭeti. (pp.) uppāṭita-bīja.
gelding
(nt.) bījuddharaṇa.
gelid
(adj.) himasadisa.
gem
(m.) maṇi. (v.t.) maṇīhisobheti. (pp.) maṇisobhita.
gem-cutter
(m.) maṇikāra.
geminate
(adj.) yugalabaddha. (v.t.) yugalabaddhaṃ or diguṇaṃ karoti. (pp.) diguṇīkata.
Gemini
(nt.) yuga; mithuna; yamaka
sign of Gemini
(m.) mithunarāsi.
gemmate
(adj.) aṅkurayutta. (v.i.) aṅkurāni pātukaroti. (pp.) pātukataṅkura.
gemmation
(m.) aṅkurapātubhāva.
gemmed
(adj.) maṇikhacita.
gemmiferous
(adj.) ratanuppādaka; aṅkuruppādaka.
gemmy
(adj.) maṇimaya; ratanālaṇkata.
gender
(nt.) liṅga. (f.) pakati.
genealogical
(adj.) paramparāvisayaka.
genealogist
(m.) vaṃsāvalīvidū; anvayaññū.
genealogy
(f.) vaṃsāvalī; paramparā.
general
(m.) senānī; camūpati; senānātha. (adj.) sādhāraṇa; avisiṭṭha; sabbavyāpī.
general fact
(f.) dhammatā.
general opinion
(f.) sammuti.
general practice
(m.) lokācāra; lokavohāra.
generalisation
(nt.) samānattapapaṇa; vaggīkaraṇa.
generalise
(v.t.) samataṃ neti; samānanāmaṃ yojeti. (pp.) samataṃ nīta; samānanāmaṃ mayutta.
generalissimo
(m.) aggasenāpati.
generality
(nt.) sāmañña; sādhāraṇatta.
generally
(adv.) sāmaññena; pāyo; bhuso; jātisabhāvena.
generalness
(f.) sāmaññatā.
generalship
(nt.) senāpacca.
generate
(v.t.) janeti; uppadeti. (pp.) janita; uppādita.
generating
(adj.) uppādaka.
generation
(nt.) janana; pasavana; uppādana; kulaparivaṭṭa. (f.) pajā.
generative
(adj.) janaka; nibbattaka.
generator
(m.) uppādetu; janetu; nibbattaka.
generic
(adj.) uppattyāgata; jātivisayaka.
generic property
(m.) jātisabhāva.
generical
(adj.) uppattyāgata; jātivisayaka.
generically
(adv.) jātisabhāvena.
generosity
(f.) vadaññutā; uḷāracittatā; dānasoṇḍatā.
generous
(adj.) cāgasīlī; dānasoṇḍa; muttahatta; khamanasīla.
generously
(adv.) cāgasīlitāya; nḷārajjhāsayeṇa.
generousness
(f.) cāgasīlitā.
genesis
(f.) mūluppatti; lokuppattikathā.
genetic
(adj.) mūlārambhāyatta. (m.; plu.) pettikaguṇa.
genetrix
(f.) janettī.
genial
(adj.) sukhāvaha; ramanīya; pasanna; kāruṇika; uppattivisayaka.
geniality
(f.) pasannatā; rammatā.
genially
(adv.) sānandaṃ; pasannākārena.
genie
(m.) pisāca; amanussa.
genital
(adj.) jananāyatta.
genital organ
(nt.) janakindriya.
genitive
(nt.) sāmivacana. (f.) chaṭṭhī vibhatti.
genitor
(m.) janetu.
genius
(f.) visiṭṭhabuddhi; ārakkhadevatā. (m.) visiṭṭhapañña. (nt.) visesaciṇha.
genre
(m.) jātivisesa; vaggabheda.
gent
see gentleman.
genteel
(adj.) abhijāta; sabbha; ācārakusala; kulīna.
genteelness
(f.) vinītatā; abhijātatā.
gentile
(adj.) yādavetarajātika. (m.) micchādiṭṭhika.
gentility
(f.) vinītatā; sabbhatā.
gentle
(adj.) mudu; komala; somma; sukumāra; uccākulīna; abhijāta; santa; danta; anukampaka.
gentle breeze
(m.) mandānila.
gentlefolk
(m.) kulīnajana.
gentleman
(m.) ayya; arya; mahāsaya.
gentlemanly
(adj.) vinīta; susīla; ācārasīlī.
gentleness
(f.) kudutā; komalatā; santatā.
gentlewoman
(f.) ayyā; kulitthī.
gently
(adv.) sadayaṃ; muduṃ; mandaṃ.
gentry
(m.) (majjhima-) kulīnajana.
genual
(adj.) jaṇṇukāyatta.
genuflect
(v.i.) jaṇṇūhi patati. (pp.) jaṇṇūhi patita.
genuflexion
(nt.) jaṇṇūhi nipatana. (f.) jāṇunati.
genuine
(adj.) amissajātika; avitatha; avyāja; yathabhūta.
genuinely
(adv.) yathātathaṃ; avyājaṃ.
genuiness
(f.) avitathatā.
genus
(f.) visesajāti. (m.) magga; gaṇa.
geocentric
(adj.) paṭhavippadhāna; paṭhavito gabīyamāna.
geodesy
(nt.) paṭhavitalamāṇasattha.
geognosy
(f.) bhūpadesavijjā.
geographical
bhumisatthāyatta.
geographically
(adv.) bhūgoḷavijjānurūpaṃ.
geography
(nt.) bhūgjoḷasattha.
geological
(adj.) bhūgabbhavujjāyatta.
geologist
(m.) bhūgabbhavijjā.
geology
(f.) bhūgabbhavijjā.
geomancer
(m.) paṃsunimittapāṭhaka.
geomancy
(nt.) paṃsunimittapaṭhana.
geometer
(m.) bhūmāṇavidū.
geometrical
(adj.) bhūmitivisayaka.
geometrically
(adv.) bhūmitisatthānusārena.
geometrician
(m.) bhūmitisattaññū.
geometrize
(v.t.) bhūmitiṃ karoti.
geometry
(f.) jyāmiti. (nt.) bhūmānasattha; rekhāgabita.
geoponic
(adj.) kasivijjāyatta.
georgic
(nt.) kasinissitakabba.
germ
(nt.) bīja; mūlabīja. (f.) yoni. (v.i.) see-germinate.
germane
(adj.) sālohita; sasambandha.
germicide
(adj.; nt.) visabījanāsaka.
germinal
(adj.) mūlabījayatta.
germinate
(v.i.) ubbhijjati; virūhati; aṅkurīyati. (pp.) ubbinna; virūḷha; aṅkurita.
germination
(m.) aṅkurapātubhava.
germinative
(adj.) aṅkurajanaka.
gerund
(nt.) bhāvapada.
gerundive
(adj.) bhāvapadasadisa; bhāvapadāyatta.
gestation
(nt.) gabbhadhāraṇa. (f.) garugabbhatā.
gestatory
(adj.) gabhanissita.
gesticulate
(v.t.) aṅgāni vikkhipati. (pp.) vikkhittaṅga.
gesticulation
(f.) kāyaviññatti.
gesticulator
(m.) aṅgavikkhepaka.
gesture
(m.) kāyavikāra; aṅgamikkhepa. (nt.) iṅgita. (v.i.) kāyena viññāpeti. (pp.) kāyena viññāpita.
get
(f.) pajā. (nt.) apacca. (v.t.i.) labhati; adhigacchati. (pp.) ladha; adhigata.
get along
abhiyāti; abhivaḍḍhati.
get at
pappoti.
get away
vigacchati; apakkamati.
get back
paccāgacchati; paṭilabhati.
get behind
avasīdati.
get clear
vimuccati.
get down
oruhati.
get drunk
majjati.
get forward
abbhuyyāti.
get free
muccati.
get in
pavisati.
get into
āpajjati; nigacchati.
get into debt
iṇaṭṭho bhavati.
get off
apayāti.
get on
pavattati; jīvikaṃ kappeti.
get out
nikkhamati; apeti.
get over
vinodeti; vyantīkaroti.
get rid of
vinodeti; vyantīkaroti; pajahati; dūrīkaroti.
get through
atikkamati; acceti; tarati; niṭṭhāpeti.
get up
uṭṭhāti.
get upon
āruhati.
getting
(nt.) labhana; ajjana.
geyser
(m.) uṇhajalubbhida.
ghastly
(adj.) bhīma; ghora; dāruṇa; uppaṇḍuka; chavasama; kilantindriya.
ghee
(nt.) ghata; sappi.
ghost
(m.) pisāca; peta; amanussa.
ghostly
(adj.) pisācākāra.
ghoul
(m.) vetāla.
giant
(adj.) mahākāya. (m.) rakkhasa; asura.
giant like
visāladeha; mahābala; asurasadisa.
giantess
(f.) rakkhasī.
gibber
(nt.) avyatta-jappana. (v.i.) avyattaṃ jappati.
gibberish
(m.) niratthakālāpa.
gibbet
(m.) vadhatthambha. (v.t.) vadhatthambhe ālaggeti.
gibbon
(m.) dīghabāhu-vānara.
gibe
(m.) upahāsa. (v.t.) ohīlanā; upahasati; ohīleti.
giber
(m.) ohīlaka.
gibingly
(adv.) ohīlanākārena.
giddily
(adv.) bhantākārena.
giddiness
(m.) sambhama. (nt.) cañcalatta; anavadhāna.
giddy
(adj.) bhanta; matta; lola; cañcala; uddhata; dappita. (v.t.) sambhameti. (v.i.) sambhamati. (pp.) sambhamita; sambhanta.
gift
(nt.) pābhata; upāyana. (m.) upahāra; paṇṇākāra; pariccāga.
gift in faith
(nt.) saddhādeyya.
gifted
(adj.) upeta; yutta; sampanna.
gigantic
(adj.) ativisāla; atimahanta.
giggle
(m.) adhamahāsa. (v.i.) avinīto viya hasati.
gild
(v.t.) suvaṇṇena limpeti; virājeti. (pp.) suvaṇṇalitta; virājita.
gilding
(m.) suvaṇṇālepa.
gill
(nt.) (macchādīnaṃ) āṇāpāṇindriya. (m.) khuddakanijjhara; māṇavaka.
gilt
(adj.) suvaṇṇālitta.
gimcrack
(adj.) asammāpaṇihita.
gimlet
(f.) ārā; vijjhanasūci.
gin
(m.) pāsa. (nt.) dhaññasurā; bhārubbahanayanta. (v.t.) pāsam oḍḍeti. (pp.) oḍditapāsa.
ginger
(nt.) siṅgivera. (v.t.) siṅgiveraṃ pakkhipati; ussukkāpeti. (pp.) pakkhittasiṅgivera; ussukkāpita
dry ginger
(nt.) mahosadha.
ginger beer
(m.) siṅgiverāsava.
gingerly
(adv.) sanikaṃ; sāvadhānaṃ. (adj.) sāvadhāna.
gingili
(nt.) tila.
gipsy
(m.) abaddhanivāsa; ahituṇḍika.
giraffe
(m.) dīghagīvamiga.
gird
(m.) upahāsa. (v.i.) upahasati. (v.t.) ābandhati; kacchaṃ bandhati; khaggaṃ sannayhati; parikkhipati. (pp.) upahasita; ābaddha; baddhakaccha; sannaddhakhagga; parikkhitta.
girder
(m.) mahādhava.
girdle
(f.) rasanā; mekhalā. (nt.) kaṭisutta; kāyabandhana; rāsicakka. (m.) paribhaṇḍa; parikkhepa. (v.t.) parikkhipati; paḷiveṭheti. (pp.) parikkhitta; paḷiveṭhita.
girl
(f.) daharā; kaññā; kumārī.
girlhood
(m.) kaññābhāva.
girlish
(adj.) kaññānurūpa.
girt
(nt.) visamavatthu-māṇa. (v.t.) visamavatthuṃ miṇāti.
girth
(f.) varattā; naddhi; nandī.
gist
(m.) sāraṅsa; piṇḍattha.
give
(v.t.) dadāti; deti; vitarati. (pp.) dinna; vitarita.
give away
appeti; paṭipādeti.
give back
paṭidadāti.
give birth to
janeti; vijāyati.
give ear
sussūsati; sotam odahati.
give forth
pakāseti.
give ground
paccosakkati.
give in
anuvattati.
give in charge
niyyādeti.
give notice
apaloketi; nivedeti.
give off
pajahati; cajati; nissajati.
give out
anuppadāti; nivedeti.
give over
(v.i.) viramati. (v.t.) niyyādeti; pajahati; appeti.
give rise to
uppādeti.
give up
pajahati; cajati; nissajati.
give way
osīdati; viramati; okāsaṅdeti.
given
(pp. of give) dinna.
given over
padinna.
given up
(adj.) catta; ossaṭṭha; vissaṭṭha.
given well
(adj.) sudinna.
giver
(m.) dāyaka; dāyī; dātu.
givesground
osakkati.
giving
(nt.) dāna; vitaraṇa; anuppadāna. (m.) pariccāga.
giving birth
(nt.) pasavana; vijāyana.
giving over
(nt.) sampadāna.
giving up
(nt.) pajahana; pahāṇa. (m.) paṭinissagga.
gizzard
(m.) (pakkhi-macchānaṃ) dutiyāmāsaya.
glabrous
(adj.) nikkesa; khallāṭa.
glacial
(adj.) himamaya; himayutta.
glaciated
(adj.) himagaṅgāvuta.
glacier
(f.) himanadī. (m.) himakkhandha.
glacis
(f.) pākārato bahi poṇabhūmi.
glad
(adj.) mudita; pamudita; haṭṭha; tuṭṭha; sumana; attamana; santuṭṭha. (v.t.) modeti; toseti; pamodeti. (pp.) modita; tosita; pamodita.
gladden
(v.t.) toseti; modeti; hāseti; rameti; pahaṃseti. (pp.) tosita; modita; hāsita; ramita; pahaṃsita.
gladdening
(nt.) pahaṃsana. (adj.) pahaṃsaka.
glade
(m.) vanamagga. (nt.) araññaṅgaṇa.
gladiator
(m.) asikīḷaka; khaggasippī.
gladly
(adv.) sānandaṃ.
gladness
(f.) tuṭthi; santuṭṭhi. (m.) ānanda; āmoda; pamoda.
glair
(m.) setasilesa.
glamour
(f.) māyā. (nt.) vasīkaraṇa; atisobhanatta. (v.t.) moheti; vasikaroti. (pp.) mohita; vasīkata.
glance
(nt.) lesamattolokana. (m.) diṭṭhipāta. (v.i.) khippam oloketi. (v.t.) phusanākārena paharati. (pp.) khippam olokita; phusanākārena paharaṭa.
gland
(m.) maṃsagaṇṭhi; mudumaṃsapiṇḍa.
glandular
(adj.) maṃsapiṇḍākāra.
glare
(f.) atiditti; adhikapabhā. (nt.) kuddhapekkhana. (v.i.) pajjalati; sandippati; kodhena oloketi. (pp.) pajjalita; sanditta; kodhena olokita.
glaring
(adj.) daddallamāna; sampajjalita.
glaringly
(adv.) atiphuṭaṃ; supākaṭaṃ.
glass
(m.) kāca. (adj.) kācabhājana; kācamaya. (v.t.) kācapatthare yojeti.
glass ware
(nt.) kācabhaṇḍa.
glasslike
kācasadisa.
glassy
kācasadisa.
glaucoma
(m.) akkhi-kācaroga.
glaucous
(adj.) samuddavaṇṇa.
glaze
(m.) ujjalavaṇṇa. (v.t.) kācena ālimpeti; vaṇṇujjalaṃ karoti; kāce yojeti or ghaṭeti. (pp.) kācena ālitta; vaṇṇujjalaṃ līkata; yojitakāca.
glazier
(m.) kācayojaka.
glazing
(nt.) kācayojana. (f.) ujjalavaṇṇadhātu.
gleam
(f.) mandajuti. (v.i.) mandam ujjalati or vilasati. (pp.) mandam ujjalita; mandam vilasita.
gleamy
(adj.) mandappabha; calajjutika.
glean
(v.i.) uñchati; thokathokam uccināti. (pp.) uñchita; thokathokam uccinita.
gleaner
(m.) uñchaka.
gleanings
(f.) uñchā; bhikkhā. (m.) piṇḍapāta.
glee
see delight.
glen
(m.) kuñja. (nt.) avitthiṇṇasamatala.
glib
(adj.) turitavacana; asambādha; picchila.
glibly
(adv.) mukharatāya; picchilākārena; akkhalitaṃ.
glibness
(nt.) mukharatta.
glide
(nt.) saṃsappana. (v.i.) saṃsappati. (pp.) saṃsappita.
glide off
vinivaṭṭati.
gliding
(n.) saṃsappamāna.
glidingly
(adv.) saṃsappanākārena.
glimmer
(f.) mandappabhā. (v.i.) mandaṃ jalati. (pp.) mandaṃ jalita.
glimmering
(adj.) mandajutika.
glimpse
(f.) khaṇikadassana; avibhūta-diṭṭhi. (v.t.) avibhūtaṃ passati. (v.i.) khaṇamattaṃ dissati. (pp.) khaṇamattaṃ diṭṭha.
glint
(f.) khaṇikapabhā. (v.i.) sahasā jotati.
glissade
(v.i.) himapapāte sappati.
glisten
(f.) calajuti. (v.i.) khaṇe khaṇe jotati.
glistening
(adj.) samujjala; calajjutika.
glitter
(m.) pabhāsa. (v.i.) pabhāsati. (pp.) pabhāsita.
glittering
(adj.) bhāsamāna; ujjala.
gloaming
(m.) sañjhāloka.
gloat
(v.i.) ativiya tussati; lobhena oloketi. (pp.) atituṭṭha; lobhena olokita.
globe
(nt.) goḷa; maṇḍala; bhūgoḷa.
globular
(adj.) goḷakāra.
globule
(m.) goḷaka; bindu.
glomerate
(adj.) piṇḍībhūta. (v.t.) piṇḍīkaroti. (pp.) piṇḍīkata.
glomeration
(nt.) piṇḍīkaraṇa.
gloom
(nt.) timira; tama; domanassa. (f.) arati. (v.t.) timirenāvarati. (v.i.) ukkaṇṭhati. (pp.) timirāvuta; ukkaṇṭhita.
gloomily
(adv.) savisādaṃ; nippabhaṃ.
gloominess
(nt.) nippabhatta. (m.) visāda; kheda.
gloomy
(adj.) tamāvuta; ukkaṇṭhita.
glorification
(f.) guṇavaṇṇanā; pakittanā.
glorify
(v.t.) ukkaṃseti; vaṇṇeti. (pp.) ukkaṃsita; vaṇṇita.
gloriole
(nt.) pabhāmaṇḍala.
glorious
(adj.) kittimantu; yasavantu; sirindhara; mahānubhāva; vikhyāta.
gloriously
(adv.) pasatthākārena; mahānubhāvena.
glory
(f.) kitti; vissuti; siri; mahesakkhatā; sirivibhūti; saggasampatti. (m.) teja; patāpa; ānubhāva. (v.i.) accantaṃ modati; attanaṃ thometi or ukkaṃseti. (pp.) accantaṃ modita; attānaṃ thomita; attānaṃ ukkaṃsita
vain glory
(m.) ahaṅkāra. (nt.) vikatthana.
gloss
(f.) ṭīkā; ditti; juti. (nt.) atthavivaraṇa. (v.t.) vyākhāti; bāhirato sobheti.
glossal
(adj.) jivhāvisayaka; vacāvisayaka.
glossary
(nt.) gaṇṭhipadavivaraṇa.
glossator
(m.) ṭīkākāra.
glossiness
(f.) maṭṭhatā.
glossitis
(m.) jivhādāha.
glossographer
(m.) ṭīkākāra; ganṭhipadavivaraka.
glossography
(nt.) ṭīkākaraṇa.
glossologist
(m.) paribhāsāsampādaka.
glossology
(f.) paribhāsa.
glossy
(adj.) maṭṭha; siniddha; ujjala.
glottal
(adj.) kaṇṭhanāḷanissita.
glottis
(m.) kaṇṭhanāḷa.
glove
(m.) karatalacchada. (v.t.) karatalaṃ chādeti.
glow
(f.) ditti; juti. (m.) tāpa; dāha. (v.i.) dippati; jotati. (pp.) ditta; jotita.
glow worm
(m.) khajjopanaka.
glowing
(adj.) dippamāna; santatta; paditta.
glowingly
(adv.) sadāhaṃ; satāpaṃ.
gloze
(f.) upalālanā. (v.t.) upalāleti; vitthāreti. (pp.) upalālita; vitthārita.
glucose
(f.) muddikā-sakkharā.
glue
(m.; nt.) silesa; picchila. (v.t.) sileseti; laggāpeti. (pp.) silesita; laggāpita.
glum
(adj.) dummukha; anattamana.
glumaceous
(adj.) thusayutta.
glume
(m.) thusa; dhaññataca.
glumly
(adv.) asantuṭṭhiyā.
glumness
(nt.) domanassa.
glut
(nt.) atimattabhojana. (v.t.) ghasati; atimattaṃ bhuñjati. (pp.) ghasita; atimattaṃ bhutta.
gluten
(m.) niyyāsa.
glutinate
(v.t.) niyyāsena alliyāpeti. (pp.) niyyāsena alliyāpita.
gelatinise
(v.t.) niyyāsena alliyāpeti. (pp.) niyyāsena alliyāpita.
glamorously
(adv.) mahāravena; sanigghosaṃ.
glutinous
(adj.) lagganasīla.
glutton
(adj. m.) mahagghasa; odarika.
gluttonous
(adj.) mahagghasa; atilola.
gluttonously
(adv.) atilolākārena.
gluttony
(f.) mahābhakkhatā. (nt.) atibhakkhana.
glycerine
(m.) medasāra.
glycogenic
(adj.) tisūlaka.
glycosuria
(f.) mutte sakkharābahulatā.
glyptic
(adj.) kārusippāyatta.
glyptography
(nt.) maṇikārasippa.
gnarl
(m.) kukku; gaṇṭhi. (v.i.) ghuru-ghurāyati.
gnarled
(adj.) sakukkuka; gaṇṭhiyutta.
gnash
(nt.) dante ghaṃseti. (pp.) ghaṃsitadanta.
gnashing
(nt.) dantavidaṃsana.
gnat
(f.) vanamakkhikā.
gnathic
(adj.) hanusambandha.
gnaw
(v.t.) ḍasati; dantehi chindati. (pp.) daṭṭha; dantacchinna.
gneiss
(f.) kāḷasilā.
gnome
(f.) kārikā. (nt.) sutta. (m.) nidhipālaka-bhūta.
gnomic
(adj.) kārikāyutta.
gnomish
(adj.) pisācasadisa.
gnomon
(m.) chāyāmāṇakatthambha.
gnosis
(f.) paramatthavijjā.
gnostic
(adj.; m.) paramatthavidū.
gnosticism
(nt.) paramatthañāṇa.
go
(v.i.) gacchati; vajati; yāti; carati; pavattati. (pp.) gata; yāta; pavatita.
go about
anupariyāti.
go afar
(adj.) dūragāmī.
go against
abhiyāti; virujjhati.
go ahead
abhigacchati.
go along
paṭipajjati.
go ashore
tarati; uttarati.
go away
apakkamati.
go back
paṭikkamati.
go before
(adj.) pubbaṅgama.
go between
sandhīkaroti.
go beyond
atikkamati; ativatteti.
go by
anuyāti.
go down
ogacchati; atthaṅgacchati.
go forth
abhiyāti.
go forth from
abhinikkamati.
go in
pavisati.
go into
anupavisati.
go off
apasarati.
go on
pavattati.
go out
nikkhamati; niggacchati.
go over
upaparikkhati; laṅgheti; saṅkamati.
go round
anupariyāti.
go through
vindati; sevati; paṭipajjati; osāpeti; tiriyaṃ gacchati.
go to
upagacchati.
go to ruin
parābhavati; vinassati.
go up
uggacchati; udeti.
go up to
upagacchati.
go with
sahagacchati.
go without
viramati.
go wrong
virajjhati.
go-between
(m.) gahabaṅdhanayojaka.
goad
(m.) patoda. (nt.) pājana. (v.t.) codeti; uyyojeti. (pp.) codita; uyyojita.
goal
(nt.) abhimataṭṭhāna. (f.) paramaniṭṭhā.
goat
(m.) eḷaka; aja
she goat
(f.) ajī; eḷikā.
goat herd
m.) ajapāla.
goatish
(adj.) ajagandhī.
gobbet
(nt.) kabala. (m.) piṇḍa.
gobble
(v.t.) sīghaṃ or sasaddaṃ bhuñjati. (v.i.) kaṇṭhasaddaṃ pavatteti. (pp.) sīghaṃ or sasaddaṃ bhutta; pavattita kaṇṭhasaddaṃ.
goblet
(m.) āpānīya-kaṃsa.
goblin
(m.) pisāca.
god
(m.) deva; sura; amara; tidasa. (f.) devatā
City of the gods
(m.) devarāja; tidasinda.
god father
sāmayika-pitu.
god head
(nt.) devatta. (m.) devasabhāva.
goddess
(f.) accharā; devakaññā.
goddess of luck
lakkhī; sirī.
godless
(adj.) adevadiṭthika.
godlessness
(f.) adevadiṭṭhi.
godlike
(adj.) dhammika.
godliness
(f.) dhammikatā; devabhatti.
godown
(f.) bhaṇḍasālā.
godsend
(adj.) devadattiya.
godship
(nt.) devatta.
goer
(m.) gantu; gāmī.
goggle
(m.) valira; kekara. (v.i.) akkhīni bhameti. (pp.) bhamitakkhī.
goglet
(f.) kuṇḍikā.
going
(nt.) gamana. (f.) gati. (adj.) gacchanta.
going about
(m.) sañcāra.
going across
(nt.) taraṇa.
going ashore
(nt.) uttaraṇa.
going back
(nt.) paṭinivattana.
going downward
(adj.) adhogāmī.
going forward
(nt.) abhikkamana.
going on
(adj.) pavattamāna.
going out
(nt.) nikkhamana. (adj.) nikkhamanta.
going out to meet
(nt.) paccuggamana.
going over
(nt.) saṅkamana.
going over the limits
(nt.) sīmātikkamana.
going round
(nt.) parikkamana. (adj.) āvijjhamāna.
going to be
(adj.) bhāvī.
going upwards
(adj.) uddhaṅgama.
goitre
(m.) galagaṇḍaroga.
goitrous
(adj.) galagaṇḍī.
gold
(adj.) suvaṇṇa; kanaka; kañcana; hema; cāmīkara; jātarūpa.
gold bullion
(nt.) hirañña.
gold coin
(nt.) nikkha; neddha.
gold coloured
(adj.) hemavaṇṇa; harittaca; kanakappabha.
gold smith
(m.) heraññika; suvaṇṇakāra.
golden
(adj.) hemamaya; sovaṇṇa.
gone
(pp. of go) gata; pakkanta; yāta.
gone astray
(adj.) vibbhanta; maggamūḷha.
gone away
(adj.) apakkanta.
gone beyond
(adj.) apakkanta.
gone forth
(adj.) abhikkanta.
gone out
(adj.) nikkhanta.
gone over
(adj.) tiṇṇa; atikkanta.
gone wrong
(adj.) vyāpanna.
gong
(m.) kaṃsatāḷa.
goniometer
(nt.) koṇamāṇaka.
gonorrhoea
(m.) sukkadosa; sctabindumeha.
good
(adj.) sundara; bhaddaka; subha; kalyāṇa; sobhana; dhammika; susīla; hitakāma; adūsita; anappaka. (m.) attha; hita. (nt.) maṅgala; payojana; puñña; sucarita. (f.) samidhi. (intj.) sādhu! bhavatu!
as good as his word
pahoti; patiṭṭhāti.
good action
(nt.) sucarita.
good breeding
(nt.) sosīlya; soracca.
good bye
sothi; subhaṃ bhavatu!.
good conditioned
(adj.) niroga; suṭṭhita.
good fellow
(m.) sappurisa.
good for nothing
(adj.) akammasīlī; payojanarahita.
good humour
(m.) cittappasāda; sabbhāva. (nt.) susīlatta; somanassa.
good humoured
(adj.) vivaṭacitta.
good manners
(m.) sadācāra; sosīlya. (nt.) vinītatta.
good morning
suppabhātaṃ !
good nature
(m.) sabbhāva.
good-looking
(adj.) surūpa; piyadassana.
goodly
(adj.) surūpa; piyadassana.
goodness
(f.) sādhutā; sundaratā; dhammikatā.
goods
(nt.) bhaṇḍajāta. (m.) vatthusamūha.
goodsense
(m.) suvinicchaya.
goodwill
(f.) hitakāmatā; anukūlatā.
goodwishes
(f.) subhāsiṃsanā.
goody
(f.) duggatamahallikā. (m.) khajjakavisesa. (adj.) anavatthānurūpa; tucchabhimānī.
goose
(m.) kalahaṃsa.
gorbelly
(m.) thūlodara.
gore
(nt.) nikkhanta-lohita. (v.t.) siṅgena or dāṭhāya vijjhati or āhanati. (pp.) siṅgena viddha; dāṭhāya āhata.
gorge
(m.) kaṇṭhanāḷa; gala; girigabbhara; duggamagga. (v.t.) bhakkhati; ghasati; gedhena bhuñjati. (pp.) bhakkhita; ghasta; gedhena bhutta.
gorgeous
(adj.) adhikavaṇṇa; nānāvaṇṇujjala.
gorgeously
(adv.) vaṇṇujjalatāya.
gorgeousness
(nt.) ujjalavaṇṇatta.
gorget
(nt.) haṇṭhatāṇa; gīveyya; vanitāmukhāvaraṇa. (f.) kaṇṭhabhūsā.
gorilla
(m.) mahāvānara.
gormandise
(f.) mahagghasatā. (v.i.) adhikaṃ bhuñjati. (pp.) adhikaṃ bhutta.
gormandizer
(m.) mahagghasa; amitabhojī.
gory
(adj.) lohitamakkhita.
gosling
(m.) haṃsapotaka.
gospel
(nt.) sādhucarita. (f.) sāmayikappavatti.
gossamer
(nt.) makkaṭajāla.
gossip
) jappaka; palāpī.
gossipy
(adj.) palapanasīla.
gossoon
(m.) māṇavaka.
got
(pp. of get) laddha.
got into
(adj.) pariyāpanna.
got near
(adj.) upasaṅkanta.
got out of
(adj.) nikkhanta; uttiṇṇa.
got up
(adj.) uṭṭhita.
got well
(adj.) suladdha.
gotdown
(adj.) oruḷha; otiṇṇa.
gouge
(nt.) paṇāli-nikkādana. (v.t.) nikhādanea chindati. (pp.) nikhādanena chinna.
gourd
(f.) tumbī; alābu; lābu.
gourmand
(adj.) bahubhakka.
gourmet
(m.) rasalola; pānarata.
gout
uātaratta.
gouty
(adj.) vātarattika.
govern
(v.t.) sāsati; paripāleti; dameti; vasam āneti. (v.i.) vidhānaṃ karoti; (pp.) sāsita; paripālita; damita; vasam ānīta; katavidhāna.
govern or general
(m.) rājapaṭinidhi.
governable
(adj.) vineyya; damma.
governance
(m.) pālanakkama. (nt.) pālana.
governess
(f.) puggalikācariyānī.
government
(nt.) rajjānusāsana; desapālana.
governor
(m.) pālaka; maṇḍalissara.
governorship
(nt.) ādhipacca; maṇḍalissaradhura.
gown
(nt.) vanitānivāsana; kaṭivattha.
grab
(nt.) ḍasitvā-gahaṇa. (v.t.) ḍasitvā or pasayha gaṇhāti. (pp.) pasayha gahita.
grabble
(v.i.) andho viya parāmasati; migo viya sappati.
grace
(f.) līlā; sobhā; dayā; karuṇā; khanti. (nt.) lāvañña. (m.) ānubhāva. (v.t.) sobheti; bhūseti. (pp.) sobhita; bhūsita.
graceful
(adj.) lalita; sundaravilāsa.
gracefully
(adv.) salīlaṃ; sasobhaṃ.
gracefulness
(nt.) kāruñña; salīlatta.
graceless
(adj.) nissirīka; virūpa; dubbaṇṇa; nillajja; durācāra.
gracious
(adj.) sadaya; sānubhāva; susīla.
graciously
(adv.) sānukampaṃ.
gradate
(v.t.) anukkamena yojeti. (v.i.) paṭipāṭim anugacchati. (pp.) anukkamena yojita; paṭipāṭim anugata.
gradation
(m.) anukkama. (f.) paṭipāṭi.
gradatory
(adj.) kamānurūpa; yathākkama.
grade
(m.) vagga; anukkama. (f.) vaggapaṭipāṭi. (v.t.) vaggīkaroti. (pp.) vaggīkkata.
gradely
(adj.) atisunkara; avitatha.
gradient
(nt.) anupubbapoṇtta.
gradual
(adj.) anukkamika; ānupubbika.
gradually
(adv.) anukkamena; anupubbena.
graduate
(m.) upādhidhārī. (v.t.) upādhiṃ deti; māṇarekkāhi aṅketi; (v.i.) upādhiṃ labhati. (pp.) laddhopādhī; māṇarekhāhi aṅkita.
graduation
(nt.) vaggīkaraṇa; māṇarekhaṅkana. (m.) upādhilābha.
graft
(nt.) aṅkura. (v.t.) aṅkurāni sampayojeti. (pp.) sampayojitaṅkura.
grain
) dhaññamāsa.
grain fried
(m.) puthuka; lāja.
grain husk
(m.) thusa.
gram
(m.) caṇaka; māṇavisesa.
graminaceous
(adj.) tiṇasadisa; tiṇabahula.
gramineous
(adj.) tiṇasadisa; tiṇabahula.
graminivorous
(adj.) tiṇabhakkha.
grammar
(nt.) vyākaraṇa; saddasattha.
grammarian
(m.) veyyākaraṇika; vyākaraṇasampādaka.
grammatical
(adj.) vyākaraṇāyatta; vyakaraṇānukūla.
grammatically
(adv.) vyākaraṇānurūpena.
gramme
(m.) nāṇavisesa.
gramophone
(nt.) saddavāhakayanta.
granary
(m.) dhaññakoṭṭhaka. (nt.) koṭṭhāgāra.
grand
(adj.) mahanta; cisāla; tumula; uttama; mukhya; agga; mahānubhāvā.
grandchild
(m.) paputta; nattu.
granddaughter
(f.) paputtī.
grandee
(m.) mahākulaja.
grandeur
(nt.) mahatta; uḷāratta. (m.) patāpa.
grandfather
(m.) ayyaka; pitāmaha.
grandiloquence
(f.) atisayutti.
grandiloquent
(m.) gabbitavāca.
grandiose
(m.) mahattadassaka; attukkaṃsaka.
grandly
(adv.) mahānubhāvena.
grandmother
(f.) ayyikā.
grandness
(nt.) mahatta; uttamatta.
grandson
(m.) nattu; paputta.
grange
(m.) kassakaghara.
graniferous
(adj.) dhaññuppādaka.
granite
(m.) meghapāsāṇa.
granivorous
(adj.) dhaññakhādaka.
granny
(f.) ayyikā.
grant
(f.) dānapaṭiññā. (nt.) varadāna; adhikāradāna. (v.t.) anuppadāti; anumaññati. (pp.) anuppadinna; anumata.
grantee
(m.) paṭiggāhaka.
grantor
(m.) anuppadāhaka
royal grantor
(m.) rājadāya.
granular
(adj.) dhaññasadisa.
granulate
(v.t.) dhaññabījasamaṃ karoti. (v.i.) dhaññabījasamo hoti.
granule
(nt.) dhaññabīja.
grape
(nt.) muddikāphala.
grapery
(m.) muddikārāma.
grapevine
(f.) muddikālatā.
graph
(m.) pamāṇālekha.
graphical
(adj.) suniddiṭṭha; sucittita; yathābhūtajotaka.
graphite
(nt.) abbhaka.
graphology
(nt.) akkharehi caritanirūpana.
grapnel
(m.) nāvā-gāhakaṅkusa.
grapple
(nt.) kakkaṭayanta; bāhuyuddha. (m.) kaḷhagāha. (v.t.) gaḷhaṃ gaṇhāti. (v.i.) (-with) yujjhati. (pp.) gaḷhaṃ gahita; yujjhita.
grasp
(m.) daḷhagāha; parāmāsa. (nt.) upādāna. (v.t.) upādāti; āmasati; sammasati. (pp.) upādinna; āmaṭṭha; sammasita or sammaṭṭha.
grasping
(m.) paṭivedha. (nt.) bujjhana.
grass
(nt.) tiṇa. (f.) tiṇagumba
mat of grass
(f.) tiṇabhisi.
grass clump
(m.) tiṇagumba.
grass eating
(adj.) tiṇabhakkha.
grasshopper
(m.) salabha; paṭaṅga.
grassy
(adj.) tiṇachanna.
grassy land
(m.) saddala.
grate
(nt.) ayosalakāvaraṇa. (v.t.) kakkasākārena ghaṃseti; ghaṃsetvā kaṇe pāteti. (pp.) kakkasākārena ghaṃsita; pātitakaṇa.
grateful
(adj.) kataññū; katavedī; ramanīya; sukhāvaha.
gratefully
(adv.) kataññutāya.
gratefulness
(f.) kataññutā.
gratification
(nt.) paritosana; pasādana. (f.) ārādhanā; saṃsiddhi.
gratify
(v.t.) toseti; rameti; pamodeti; pasādeti. (pp.) tosita; ramita; pamodita; pasādita.
gratis
(adv.) nukhā; vināmūlaṃ.
gratitude
(f.) katavekitā.
gratuitous
(adj.) mudhā dinna; nimmūlaka; ahituka.
gratuitously
(adv.) nimmūlena.
gratuity
see gift.
gratulate
see congratulate.
grave
(m.) chavāvāṭa. (f.) susānabhūmi. (v.t.) see engrave. (adj.) garuka; bhāriya.
grave action
(nt.) bhāriyakamma.
grave offence
(m.) thullaccaya; mahāpātaka.
gravel
) asmarī. (m.) muttakicchābādha. (v.t.) sakkharā attharati. (pp.) atthatasakkhara.
gravely
(adv.) garutāya. (adj.) sakkharābahula.
graveness
(nt.) bhāriyatta.
gravestone
(m.) thūpatthambha.
graveyard
(nt.) susāna.
gravid
(adj.) gabbhinī. (f.) āpannasattā.
gravitate
(v.i.) ākaḍḍhīyati. (pp.) ākaḍḍhita.
gravitation
(nt.) ākaḍḍhana.
gravity
(m.) bhāra; gārava. (nt.) dhīratta. (f.) ākaḍḍhakasatti.
Gravula Religiosa
(f.) sārikā.
gravy
(m.) maṃsasāra.
gray
(adj.) dhūsara.
gray hair
(nt.) palita.
graze
(nt.) īsaṃghaṃsana. (v.t.) tiṇaṃ khādati; īsakaṃ ghaṭṭeti. (pp.) khāditatiṇa; īsakaṃ ghaṭṭita.
grazier
(m.) gavavāṇija.
grazing
(nt.) tiṇabhakkhaṇa; īsaṃghaṭṭana.
grazing ground
(nt.) gocaraṭṭhāna. (f.) tiṇabhūmi.
grease
(f.) vasā. (m.) meda. (v.t.) vasāya lepeti. (pp.) vasālitta.
greasy
(adj.) vasāyutta; medabahula.
great
(adj.) mahanta; visāla; tumula; vipula; uru; uttama; seṭṭha; parama.
great being
(m.) mahāsatta.
great eminence
(nt.) accunnatatta.
great flood
(m.) mahogha.
great grandfather
(m.) payaka; papitāmaha.
great grandmother
(f.) payyikā.
great grandson
(m.) panattu.
great in number
pacura; bahula.
great leader
(m.) vināyaka.
great man
(m.) mahāpurisa.
great mass
(m.) khandha.
great toe
(m.) pādaṅguṭṭha.
greaten
(v.t.) vaḍḍhāpeti.
greater
(adj.) mahantatara.
greatly
(adv.) ativiya; bahuso.
greatness
(nt.) mahatta; uḷāratta; seṭṭhatta.
greatsage
(m.) mahesi.
greatseer
(m.) mahesi.
greed
(m.) lobha; gedha. (f.) giddhi. (nt.) gijjhana
excessive greed
(f.) atricchā.
greedily
(adv.) giddhākārena; makicchatāya.
greediness
(nt.) loluppa; mahicchatta.
greedless
(adj.) appiccha; nittaṇha.
greedy
(adj.) luddha; giddha; lolupa.
Greek
(adj.) yonakadesāyatta.
green
) aparicita; asanthuta.
greenginger
(nt.) siṅgivera.
greengrocer
(m.) paṇṇika.
greenhorn
(m.) sukhavañciya.
greenish
(adj.) īsaṃharita.
greenness
(nt.) haritatta; amilātatta.
greenpea
(m.) mugga.
greet
(v.t.) subham āsiṃsati; sādaraṃ sampaṭicchati. (v.i.) (aññamaññam) abhinandati. (pp.) āsiṭṭhasubha; sādaraṃ sampaṭicchita; abhinandita.
greeting
(nt.) abhinandana; subhāsuṃsana.
gregarious
(adj.) gaṇabaddha; samūhacārī.
gregariousness
(f.) gaṇabaddhatā.
grenade
(nt.) hatthakhittaphuṭaka.
grenadier
(m.) hatthaphuṭakakkhipa; aṅgarakkhagaṇa.
grey
see gray.
greybeard
(adj.) mahallaka.
greyness
(nt.) palitatta; dhūsaratta.
greyness of hair
(nt.) pālicca.
grid
(nt.) lohasalākāvaraṇa.
griddle
(f.) pūvabhajjakathāli.
gride
(m.) ghaṃsanasadda. (v.i.) (sodhetuṃ) ghaṃseti or nipiṃseti. (pp.) ghaṃsita; nipiṃsita
grief
(m.) soka; kheda; ubbega
overcome with grief
(adj.) vītasoka.
grievance
(m.) pīḷāhetu. (nt.) khedakāraṇa.
grieve
(v.i.) socati; khijjati; ubbijjati. (v.t.) santāpeti; socāpeti. (pp.) socita; khinna; ubbigga; santāpita; socāpita.
grievingly
(adv.) sasokaṃ; sakhedaṃ.
grievous
(adj.) pīḷājanaka; socanīya; garuka; bhāriya.
grievously
(adv.) bhāriyākārena.
grill
(nt.) bhaṭṭhamaṃsa. (v.t.) bhajjati. (pp.) bhaṭṭha.
grim
(adj.) vikaṭa; bhīma; bhīmadassana; ghorākāra.
grimace
(m.) mukhavikāra.
grimalkin
(f.) vuddhabiḷālī; appiyamahallikā.
grime
(m.) nicitamasi. (v.t.) malinīkaroti. (pp.) malinīkata.
grimfaced
(adj.) caṇḍamukha; dummukha.
grimly
(adv.) ghorākārena.
grimness
(nt.) ghoratta; virūpatta.
grimy
(adj.) malina.
grin
(nt.) dantavikasana. (v.i.) dante vidaṃseti. (pp.) sitadanta.
grind
(v.t.) piṃsati; saṇheti; cuṇṇeti. (pp.) piṃsita; saṇhita; cuṇṇita.
grinder
(m.) piṃsaka. (nt.) saṇhakara-yanta.
grinding
(nt.) piṃsana; saṇhakaraṇa.
grindstone
(m.) nisada. (f.) saṇhakaraṇī.
grinner
(m.) dantavidaṃsaka.
grip
(m.) daḷhagāha. (v.t.) daḷhaṃ gaṇhāti. (pp.) daḷhagahita.
gripe
(nt.) udarasūla; uppīḷana. (v.t.) hatthena uppīḷeti; udarasūlaṃ janeti. (pp.) hatthena uppīḷita; janitūdarasūla.
griper
(m.) uppīḷaka; gāhaka.
gripper
(m.) daḷhagālī.
grisly
(adj.) bhīma; ghoratara.
grist
(nt.) piṃsita or piṃsitabbadhañña.
grit
(f.) sukhumavālikā; dhiti. (v.t.) ghaṃsanasaddam uppādeti. (v.i.) ghaṃsanasaddena calati.
gritty
(adj.) vālukābahula.
grizzled
(adj.) palitakesa.
grizzly
(adj.) dhūsara.
grizzly bear
(m.) mahāaccha.
groan
(nt.) nitthunana. (m.) aṭṭassara. (v.i.) nitthunāti; anutthunāti.
groaning
(adj.) nitthunanta.
grocer
(m.) kaṭukabhaṇḍādivikkayī.
grocery
(m.) kaṭukabhaṇḍādi.
groggy
(adj.) aurāmatta; vedhamāna.
groin
(nt.) ūrumūla. (m.) ūrusandhi; vhittisandhi.
groom
(m.) paricāraka; sevaka; assagopaka. (v.t.) assegopeti.
groove
(nt.) dīghasusira; paviddhakuhara. (v.t.) pavijjhati; vinivijjhati. (pp.) paviddha; vinividdha.
grope
(v.i.) andho viya gavesati.
gross
(m.) padhānaṃsa. (nt.) dvādasakānaṃ dvādasaka. (adj.) thūla; thulla; oḷārika; gamma; nīca; asabbha; nindiya; adhikatara; niravascsa.
grossheaded
(adj.) muṭṭhassatī.
grossly
(adv.) sākallena; thūlākārena; accantaṃ.
grossness
(nt.) thūlatta; adhikatta.
grossweight
(m.) niravasesabhāra.
grotesque
(adj.) virūpa; vilakkhaṇa.
grotesquely
(adv.) virūpākārena.
grotesqueness
(f.) vikaṭatā.
grotto
(f.) kittimaguhā.
ground
) mūlavaṇṇālepa; cittādhāra. (v.t.) paṭhamam ārabhati. (v.i.) thale āhanīyati. (pp.) paṭhamāraddha; thalāhata
loses ground
vinassati; paripatati.
ground floor
(nt.) heṭṭhimatala.
groundage
(m.) nāvātitthabali.
grounding
(nt.) bhūmisaṅkharaṇa; patiṭṭhāpana.
groundless
(adj.) amūlaka; nirālamba; ahetuka.
groundlessly
(adv.) ahetukaṃ; amūlakaṃ.
groundlessness
(nt.) patiṭṭārahitatta.
groundsel
(m.) ummāra.
groundwork
(nt.) pādaka-kamma.
group
(m.) samūha; gaṇa; vagga; nikāya. (v.t.) samūheti; gaṇīkaroti; vaggavasena ṭhapeti. (pp.) samūhita; gaṇīkata; vaggavasena ṭhapita
belonging to a group
(adj.) vaggiya.
grouping
(nt.) vaggīkaraṇa; gaṇabandhana.
grouse
(v.i.) ghuru-ghurāyati; ujjhāyati. (pp.) ghuru-ghurāyita.
grout
(v.t.) mukhatuṇḍena khaṇati. (pp.) mukhatuṇḍena khata.
grove
(m.) vanasaṇḍa. (nt.) tarugahaṇa; upavana.
grovel
(v.i.) bhūmiyaṃ avattharati; nipaccakāraṃ dasseti. (pp.) bhūmuyaṃ avatthata; nipacakāraṃ dassitani.
groveller
(m.) nīcavuttika.
grow
(v.i.) vaḍḍhati; abhivaḍḍhati; virūhati. (v.t.) vaḍḍheti; virūheti; bharati; poseti. (pp.) vuddha; abhivuddha; virūḷha; vaḍḍhita; virūhita; bhata; posita.
grow again
paṭivirūhati.
grow from a seed
(adj.) phalaruha.
grow strong
(adj.) balappatta.
grower
(m.) vaḍḍhaka; ropetu.
growing
(adj.) vaḍḍhamāna.
growl
(v.i.) guggurāyati. (nt.) guggurāyana.
grown
(pp.) of grow.
grown long
(adj.) parūḷha.
growth
(f.) vaḍḍhi; virūḷhi. (nt.) vaḍḍhana.
grub
(m.) kosakimi. (v.t.) paṃsuṃ viyūheti; mūlāniuddharati. (pp.) paṃsuṃ viyūhita; uddhaṭamūla.
grub by
(adj.) kimisaṅkiṇṇā; malina.
grudge
(f.) issā; usūyā. (m.) viddesa. (v.i.) usūyati. (v.t.) anicchāya deti. (pp.) dinna.
grudgingly
(adv.) samaccheraṃ.
gruel
(f.) yāgu. (v.t.) hiṃsati.
gruelling
(adj.) āyāsakara.
gruesome
(adj.) jeguccha; paṭikkūla; bhayajanaka.
gruff
(adj.) kakkasa; pharusa.
grumble
(nt.) ujjhāyana; nitthunana. (v.i.) khīyati; ujjjhāyati.
grumbling
(nt.) khīyana; ujjhāyana.
grume
(nt.) ghanībhūtalohita. (f.) siṅghānikā.
grumeous
(adj.) piṇḍībhūta.
grumpish
(adj.) dosabahula; asantuṭṭha.
grumpy
(adj.) dosabahula; asantuṭṭha.
grunt
(m.) sūkarava. (v.i.) sūkararavaṃ ravati.
grunter
(m.) sūkara.
guana
(f.) godhā.
guarantee
(m.) pāṭibhoga; paṭiññābandha. (v.t.) pāṭibhogo hoti; saccakāraṃ ṭhapeti. (pp.) pāṭibhogabhūta; ṭhapitasaccakāra.
guard
(f.) ārakkhā; gutti. (m.) rakkhaka; pālaka; gopaka; anurakkhī; pāletu. (v.t.) rakkhati; gopeti; pāleti; tāyati. (pp.) rakkhita; gopita; pālita; tāyita
life guard
(f.) pamukhasenā. (nt.) senāmukha. (f.) pamukhārakkhā.
guardian
(m.) āpādaka; ārakkhaka.
guardian-ship
pālakadhura.
guarding
(nt.) anurakkhana.
guerdon
(nt.) phala. (m.) vipāka. (v.t.) vipākaṃ deti. (pp.) dinnavipāka.
guerrilla
(nt.) nilīnayuddha.
guess
(nt.) anumāna. (f.) parikappanā. (v.i.t.) ūhati; takketi; anumāneti. (pp.) ūhita; takkita; anumānita.
guest
(m.) atithi; āgantuka; abbhāgata.
guestrite
(nt.) ātitheyya.
guffaw
(m.) aṭṭahāsa. (v.i.) uccāsaddena hasati.
guidance
(nt.) magguddisana; upadesadāna.
guide
(m.) maggadesaka; netu. (v.t.) maggaṃ dasseti; upadisati; anusāsati. (pp.) dassitamagga; upadiṭṭha; anusiṭtha.
guidepost
(m.) maggadassakatthambha.
guild
(m.) seṇī; gaṇa.
guild hall
(m.) pūgāvāsa. (nt.) seṇighara.
guild master
(m.) seṇiya; satthavāha.
guile
(f.) māyā; nikati. (nt.) sāṭheyya.
guileful
(adj.) nikatika; māyāvī.
guileless
(adj.) asaṭha; amāyāvī.
guilelessly
(adv.) asaṭhena.
guillotine
(nt.) sīsacchedakayanta; antokantakasalla. (v.t.) yantena (sīsaṃ) chindati. (pp.) chinnasīsa.
guilt
(m.) aparādha. (nt.) pāpakamma.
guiltily
(adv.) sāparādhaṃ.
guiltless
(adj.) niddosa; niraparādha.
guiltlessly
(adv.) anavajjākārena.
guilty
(adj.) sāvajja; katapāpa.
guise
(m.) vesa; ākāra.
guitar
(f.) vallakī-vīṇā.
gulden
(nt.) suvaṇṇa-nikka.
gulf
(m.) samuddavaṅka; salilabbhama. (nt.) mahāvivara. (v.t.) ajjhottharati. (pp.) ajjhotthaṭa.
gull
(m.) jalakukkuṭa. (f.) nikati. (nt.) sāṭheyya. (v.t.) vañceti. (pp.) vañcita.
gullet
(m.) kaṇṭhanāḷa.
gullible
(adj.) sukhavañciya.
gully
(f.) gambhīra-parikhā. (nt.) govikattana. (v.t.) parikhākhaṇati. (pp.) khataparikha.
gulosity
(f.) mahagghasatā; rasagiddhatā.
gulp
(nt.) gilana. (m.) mahāālopa. (v.t.) sahasā bhakkhati; gilati. (pp.) sahasā bhakkhita; gilita.
gum
(nt.) dantamaṃsa. (m.) niyyāsa; silesa.
gummy
(adj.) picchila; niyyāsayutta.
gumption
(nt.) visāradatta.
gun
(f.) aggināḷī. (nt.) nālīyanta.
gun powder
(nt.) aggināḷīcuṇṇa.
gunner
(m.) nāḷīyantadhara.
gunny
(nt.) sāṇa. (m.) sāṇapasibbaka.
gurgle
(nt.) gaggadāyana. (v.i.) gaggadāyati.
gurgling
(nt.) galagalāyana.
gush
(nt.) balavasandana; vegena nissaraṇa. (m.) dhārānipāta. (v.i.) vegena sandati. (pp.) vegena sandita.
gust
(m.) pabalavāyu; caṇḍānila. (f.) āhāraruci.
gustable
(adj.) rucikara.
gustative
(adj.) rucijanaka.
gustatory
(adj.) rucijanaka.
gustful
(adj.) sarasa; madhura.
gustless
(adj.) virasa.
gusto
(f.) abhiruci.
gusty
(adj.) pabala-vāyusahita.
gut
(f.) antavaṭṭi. (v.t.) antāni nīharati; sabbassam apaharati. (pp.) nīhaṭanta; apahaṭasabbassa.
guttae
(f.) bindupanti.
gutter
(m.) jalaniggama. (f.) paṇāḷī. (v.t.) paṇāḷiṃ vivarati. (v.i.) abhisandati. (pp.) vivaṭapaṇāḷa; abhisandita.
guttural
(adj. n.) kaṇṭhaja.
gutturalize
(v.t.) kaṇṭhaṭṭhaṃ karoti.
guy
(f.) upatthambhakarajju. (m.) visūkavesagāhī. (v.t.) avahasati; patirūpakaṃ dasseti.
guzzle
(v.i.t.) atimattaṃ pibati or ghasati. (pp.) atimattapīta.
gymkhana
(f.) mallakīḷābhūmi.
gymnasium
(f.) vāyāmabhūmi. (nt.) keḷimaṇḍala.
gymnast
(m.) mallayodha.
gymnastic
(adj.) kāyabalāyatta.
gymnastics
(f.; plu.) mallakīḷā.
gymnosophist
(m.) digambara; nibbasana.
gynaeceum
(m.) orodha. (nt.) itthāgāra.
gypsy
(m.) abaddhavāsa; ahituṇḍika.
gyrate
(adj.) valayehi racita; sappabhogākāra. (v.i.) maṇḍalākārena or addhamaṇḍalakārena gacchati.
gyration
(nt.) paribbhamaṇa.
gyve
(f.) saṅkhalikā. (v.t.) saṅkhalikāhi bandhati. (pp.) saṅkhalikā baddha.
- H -

ha
(intj.) hā; aho; handa.
haberdasher
(m.) khuddakabhaṇḍa-vāṇija.
habile
(adj.) nipuṇa; paṭu; cheka.
habiliment
(nt.) paridhāna. (nt.; plu.) sabbatthaka-paridhāna.
habilitate
(v.t.) mūladhanaṃ sampādeti; adhikārayoggaṃ karoti. (pp.) sampāditamūladhana; adhikārayoggaṃ kata.
habit
(f.) pakati. (m.) sabhāva; ācāra; paricaya; nivāsanākāra. (v.t) vāseti; nivasati.
habitable
(adj.) vāsayogga.
habitat
(f.) jammabhūmi.
habitation
(nt.) vāsaṭṭhāna; nivesana.
habitual
(adj.) abhiṇha; sātatika; paricita; abhiciṇṇa.
habitually
(adv.) satataṃ; niccaṃ; pakatiyā; yathāciṇṇaṃ.
habituate
(v.t.) sikkheti; paricayati. (pp.) sikkhita; paricayita.
habitude
(m.) daḷhaparicaya. (f.) pubbavāsanā.
hack
(m.) khuddakapharasu; bhatakassa. (nt.) pahāramukha; ghāsaphalaka. (v.t.i.) vicchindati; pādena paharati; assapiṭṭhiyaṃ yāti. (pp.) vicchinna; pādena pahaṭa; assapiṭṭhiyaṃ yāta.
hackery
(nt.) ekabalivaddayāna.
hackle
(f.) sāṇullekhanī. (nt.) kaṇṭhakesara. (v.t.) vicchindati. (pp.) vicchinna.
hackney
(f.) bahusādhāraṇā. (m.) bhatakassa. (v.t.) hīnakamme niyojeti.
hackney coach
(m.) upakkītaratha.
hackneyed
(adj.) jiṇṇa; ativiheṭhita.
hacus
(v.t.) surāya moheti. (pp.) surāya mohita.
Hades
(nt.) adhobhuvana. (m.) yamaloka; paraloka.
haecceity
(nt.) puggalikatta. (m.) idambhāva.
haemal
(adj.) rudhirāyatta.
haematic
(nt.) rudhirosadha. (adj.) rudhirasahita.
hematite
(m.) rattavaṇṇa-ayopāsāṇa.
haemoglobin
(m.) lohitarūpakalāpa.
haemorrhage
(nt.) rattassavaṇa.
haemorrhoids
(m.) arisaroga.
haft
(m.) tharu. (v.t.) tharuṃ yojeti. (pp.) yojitatharu.
hag
(f.) virūpa-mahallikā; pisācī; māyākārī.
haggard
(adj. n.) kisa; milātānana.
haggle
(v.i.) paṇopaṇaviyaṃ karoti; adakkhākārena chindati. (pp.) katapaṇopaṇaviya; adakkhākārena chinna.
hagiarchy
(f.) munīnaṃ āṇā.
hagiographer
(m.) sādhucaritasampādaka.
hagiography
(nt.) municaritalikhana.
hail
(f.) karakā. (nt.) dūravhāna; subhāsiṃsana. (intj.) svāgataṃ! suvatthi; sotthi! (followed by dative). (v.i.) karakavassaṃ vassati; vegena patati. (v.t.) vandati; abhivādeti; āmanteti; subham āsiṃsati. (pp.) vaṭṭhakarakavassa; vegena patita; vandita; abhivādita; āmantita; āsiṭṭhasubha.
hair
(m.) kesa; uttamaṅgaruha
knot of hair
(m.) kuñcitakesa.
hair on the body
(nt.) loma; tanuruha.
hair-relic
(f.) kesadhātu.
hair-splitting
(nt.) valavedhana. (adj.) vālavedhanākāra.
hairbreadth
(nt.) lesamatta. (m.) kesappamāṇa.
hairbrush
(f.) kesamajjanī.
hairdresser
(m.) kappaka.
hairdressing
(f.) kesakappanā.
hairless
(adj.) nikkesa.
hairpin
(f.) kesasūci.
hairy
(adj.) lomasa; kesava.
halberd
(f.) kuṭhārī.
halberdier
(m.) kuṭhāridhārī.
hale
(adj.) aroga; agilāna; kalla. (v.t.) ākaḍḍhati.
haleness
(f.) nirogitā.
half
(adj.; nt.) aḍḍha; upaḍḍha; addha.
half baked
(adj.) mandapakka; mandamatika.
half bred
(adj.) avinīta.
half dead
(adj.) matapāya; matakappa.
half hearted
(adj) nirussāha; hīnaviriya.
half pay
(nt.) upaḍḍhavetana.
half sister
(f.) vemātika-bhaginī.
half starved
(adj.) chātajjhatta.
half truth
(nt.) saccālika.
half yearly
(adj.) chammāsika; addhavassika.
half-moon
(m.) addhacanda.
halfway
(adv.) upaḍḍhamagge; addhānamajjhe.
hall
(f.) sālā. (m.) maṇḍapa.
hallo
(intj.) he; bho; are; hare. (v.i.) dūrato avheti. (pp.) dūrato avhāta.
halloo
(v.i.) sunakhe payojento saddāyati.
hallow
(m.) nikkilesī. (v.t.) suddhattaṃ pāpeti; pūjeti. (pp.) suddhattaṃ pāpita; pūjita.
hallucinate
(v.t.) micchāsaṅkappam uppādeti.
hallucination
(m.) matibbhama.
hallucinatory
(adj.) vyāmohaka; matibbhamajanaka.
halo
(nt.) pabhāmaṇḍala. (f.) ketumālā. (v.t.) ketumālāy'alaṅkaroti. (pp.) ketumālāy'alaṅkata.
halt
(nt.) nivattana; avaṭṭhāna. (v.i.) nivattati; avaṭṭhāti; khañjati. (pp.) nivatta; avaṭṭhita.
halter
(m.) kaṇṭhapāsa. (v.t.) kaṇṭhapāsena bandhati; ubbandhati. (pp.) ubbaddha.
halting
(adj.) khañjamāna.
halting place
(nt.) nivattanaṭṭhāna.
halve
(v.t.) dvidhā bhājeti. (pp.) dvidhābhājita.
ham
(m.) nigama; gāma. (f.) satthi; loṇita-sūkarasatthi.
hamadryad
(f.) rukkhadevatā. (m.) ghorasappavisesa.
hamlet
(m.) khuddakagāma.
hammer
(f.) ayomuṭṭhi. (m.) ayokūṭa. (v.t.) kūṭena nihanati. (v.i.) paṭiyatati. (pp.) kūṭena nihata.
hammered
(adj.) abhitāḷita.
hammering
(m.) kūṭābhighāta.
hammock
(f.) vatthadolā.
hamper
(m.) mahāpiṭaka. (v.t.) bādheti; rundheti. (pp.) bādhita.
hand
(m.) hattha; bhuja; kara; sahāya-kammakāra. (f.) disā. (v.t.) hatthe appeti; niyyādeti; upatthambheti. (pp.) hatthe appita; niyyādita; upatthambhita
If on the other hand
abhibhaveti.
hand basket
(f.) pacchi.
hand down
paramparānugataṃ karoti.
hand in hand
saddhiṃ; samavāyena.
hand loom
(nt.) hattavāyanayanta.
hand over
samappeti.
handbasket
(f.) pacchi.
handbook
(m.) sārasaṅgaha; saṅkhittapotthaka.
handcart
(m.) hatthavaṭṭaka.
handcuff
(f.) saṅkhalikā. (v.t.) saṅkhalikāhibandhati.
handful
(adj.) pasatamatta.
handicap
(f.) bādhā. (m.) avarodha. (v.t.) bādheti; avarodheti. (pp.) bādhita; avarodhita.
handicraft
(nt.) hatthakamma; sippa.
handily
(adv.) paṭutāya; nipuṇākārena.
handiness
(nt.) pāṭava; kosalla.
handiwork
(nt.) hatthasampādita.
handkerchief
(nt.) hatthapuñchana.
handle
(m.) tharu; muṭṭhi. (nt.) jaṭa. (v.t.) āmasati; sañcopeti. (pp.) āmaṭṭha; sañcopita.
handle of a knife
(nt.) vāsijaṭa.
handmaid
(f.) paricārikā.
handmill
(nt.) hatthavaṭṭitayanta.
handsel
(m.) paṭhama-vikkaya; vassārambhe tuṭṭhidāya.
handsome
(adj.) abhirūpa; surūpa; dassanīya.
handsomely
(adv.) cārutāya; sobhanākārena.
handsomeness
(f.) vaṇṇapokkharatā.
handwriting
(f.) hatthalipi.
handy
(adj.) āsanna; samīpa; dakkha; nipuṇa; sukhaneyya.
hang
(nt.) olambana; olaggana. (v.t.) olambeti; olaggeti; ubbandhati. (v.i.) olambati; ubbandhīyati. (pp.) olambita; olaggita; ubbaddha.
hang about
vilambati.
hang on
upajīvati; nissayati.
hang on to
ālambati.
hang out
abbhokāse olaggeti.
hang upon
upajīvati; nissayati.
hangdog
(adj.; n.) adhama; nīeavuttika.
hanger
(m.) ubbandhaka. (nt.) ussāpaka-vatthu.
hanging
(nt.) ubbandhana; olambana. (f.) javanikā.
hangman
(m.) vadhaka.
hank
(m.) rajjuvalaya; tantuvalaya.
hanker
(v.i.) pattheti; abhilasati. (pp.) patthita; abhilasita.
hankering
(f.) abhilāsā; patthanā.
hanky-panky
(nt.) indajāla. (m.) rahassena vikkaya.
hansard
(f.) mantisabhāpavatti.
hap
(nt.) bhāgya; asambhāvitasampatta. (v.t.) yadicchāya pāpuṇāti or sijjhati. (pp.) yadicchāyapatta; yadicchāyasiddha.
haphazard
(adv.) asamekkha; avicāriya. (adj.) bhāgyāyatta.
haphazardly
(adv.) aniyamena; yadicchāya.
hapless
(adj.) bhagyahīna.
haply
(adv.) vidhiyogena; ninnimittaṃ.
happen
(v.i.) sijjhati; bhavati; āpatati. (pp.) siddha; bhūta; āpatita.
happening
(f.) siddhi. (nt.) āpatana.
happily
(adv.) sukhena; vidhiyogena.
happiness
(nt.) somanassa. (m.) ānanda. (f.) pīti; sampatti; samiddhi
bringing happiness
(adj.) sukhāvaha.
happy
(adj.) sukhita; santuṭṭha; pamudita; dhañña; bhāgyavantu.
hara-kiri
(m.) (Japandesīnaṃ) attavadhakkama.
harangue
(nt.) tārassarena kathana. (f.) sālaṅkārakathā. (v.i.) sālaṅkāraṃ katheti.
haranguer
(m.) cittakathī.
harass
(v.t.) bādheti; viheseti; ubbejeti. (pp.) bādhita; vihesita; ubbejita.
harassing
(adj.) viheṭhaka; bādhaka.
harassment
(nt.) viheṭhana.
harbinger
(nt.) āgamanasūcana; pubbanimitta. (m.) purecārī; sandesahara. (v.t.) āgamanaṃ sūceti or pakāseti. (pp.) sūcitāgamana.
harbour
(nt.) nāvātittha; khemaṭṭhāna; vāsaṭṭhāna. (m.) āsaya. (v.t.) vāseti; nissayaṃ deti. (pp.) vāsita; dinnanissaya.
harbour town
(nt.) paṭṭana; doṇamukha.
harbourless
(adj.) asaraṇa; anissaya.
hard
(adj.) thaddha; daṭhina; niddaya; niṭṭhura; duravabodha; duviññeyya; dukkhāvaha; dussādhiya; duikkhama; dussaha. (adv.) āyāsena; kicchena; saussāhaṃ.
hard by
samīpe; nikaṭe.
hard drinker
(m.) pānarata.
hard earned
kicchāladdha; kasiren'ajjita.
hard fisted
(adj.) luddha.
hard ground
(nt.) patthaṇḍila.
hard hearted
(adj.) kaṭhinahadaya.
harden
(v.t.) kaṭhinīkaroti; daḷhayati. (pp.) kaṭhinīkata; daḷhayita.
hardihood
(nt.) nibbhayatta; sāhasikatta.
hardily
(adv.) dhitiyā; pāgabbhiyena.
hardly
(adv.) dullabhākārena; kicchena; kasirena.
hardness
(nt.) thaddhatta; kaṭhinatta.
hardship
(m.) āyāsa. (nt.) kiccha; kasira.
hardware
(nt.) lohabhaṇḍa.
hardy
(adj.) sūra; vīra; nissaṅka; dhitimantu; sāhasika.
hare
(m.) sasa; sasaka.
hare in the moon
(nt.) sasalañchana.
harebrained
(adj.) anisammakārī.
harelip
(nt.) dvidhābhinna-uparoṭṭha.
harem
(nt.) itthāgāra; antepura. (m.) orodha.
hark
(v.i.) suṇāti; nisāmeti. (pp.) suta; nisāmita. (intj.) suṇātha.
hark back
anussarati.
harlequin
(m.) vidūsaka; hāsaka.
harlot
(f.) gaṇikā; vesiyā; abhisārikā; rūpūpajīvinī.
harlotry
(f.) gaṇikāvutti.
harm
(f.) hiṃsā; pīḷā; hāni. (m.) anattha; apakāra. (v.t.) hiṃsati; apakaroti; upaddaveti. (pp.) hiṃsita; apakata; upadduta.
harmful
(adj.) ahitāvaha; hiṃsājanaka.
harmless
(adj.) ahiṃsaka; nirupaddava; niddosa.
harmlessly
(adv.) ahiṃsakākārena.
harmlessness
(f.) anavajjatā; ahiṃsakatā.
harmonic
(adj.) saṃsandamāna; samassara; yuganaddha.
harmonious
(adj.) saṃsandamāna; samassara; yuganaddha.
harmonise
(v.i.) saṃsandati. (v.t.) saṃsandeti; sameti. (pp.) saṃsandita; samita.
harmonium
(nt.) peḷāturiya.
harmony
(m.) laya; avirodha. (f.) tālasāmaggi; sussaratā. (nt.) ekamatikatta.
harness
(f.) kappanā. (m.) sannāha. (nt.) assābharaṇa. (v.t.) kappeti; sannāheti; yojeti. (pp.) kappita; sannaddha; yojita.
harp
(f.) vīṇā; vallakī. (v.i.) vīṇaṃ vādeti.
Harper
(m.) veṇika.
harpoon
(f.) timivedhanī.
harpy
(f.) sapakkhā yakkhinī. (m.) vilumpaka.
harridan
(f.) kisamahallikā.
harrow
(nt.) bahudantaka; leḍḍubhedaka. (v.t.) accantaṃ pīḷeti; santāpeti; bahudantakena samīkaroti. (pp.) accantaṃ pīḷita; santāpita; bahudantakena samīkata.
harrowing
(adj.) atipīḷākara; mammacchedaka.
harry
(v.t.) vilumpati; acchindati. (pp.) vilutta; acchinna.
harsh
(adj.) kakkasa; pharusa; kaṭhina.
harsh word
(nt.) pharusavacana.
harshly
(adv.) niṭṭhuraṃ; pharusākārena.
harshness
(nt.) niṭṭhuratta; pharusatta; niṭṭhuriya.
hart
(m.) puṃmiga.
harum-scarum
(adj.; n.) asamekkhakārī.
harvest
(nt.) dhaññaphala; lāyitasassa. (v.t.) sassaṃ lunāti.
harvest time
(m.) sassakāla.
harvestman
(m.) sassalāyaka.
hash
(nt.) missita-maṃsabhojana. (v.t.) vicchindati. (pp.) vicchinna.
hasp
(f.) aggalasūci. (v.t.) aggalasūciyā thaketi.
hassock
(f.) jāṇubhisi. (m.) silāvisesa.
haste
(m.) vega; java. (f.) turitagati. (v.i.) vegaṃ janeti; turitayati. (pp.) janitavega; turitayita.
hasten
(v.t.) tarayati; vegīkaroti. (pp.) tarayita; vegīkata.
hastily
(adv.) sahasa; anisamma.
hastiness
(nt.) turitatta. (f.) asamekkhakāritā.
hasty
(adj.) sāhasika; āsukārī.
hat
(nt.) sirotāṇa. (m.) nāḷipaṭṭa. (v.t.) sirotāṇaṃ piḷandhati. (pp.) sirotāṇaṃ piḷandhita.
hatch
(nt.) pavesadvāra; kumantaṇa. (m.) potakasamūha. (v.t.) janeti; aṇḍāni sedeti; kumanteti. (v.i.) sedīyati. (pp.) janita; seditaṇḍa; kumantita.
hatchet
(f.) cullakuṭhārī.
hate
(nt.) vera. (m.) viddesa. (v.t.) upanandhati; jigucchati. (pp.) upanaddha; jigucchita.
hateful
(adj.) kucchita; garahita; dessiya.
hatefully
(adv.) dessiyākārena.
hatred
(nt.) vera. (m.) virodha; viddesa.
hauberk
(m.) dāmakañcuka.
haughtily
(adv.) sadappaṃ.
haughtiness
(nt.) uddhacca. (m.) gabba; dappa; ahaṅkāra.
haughty
(adj.) sadappa; dappita; uddhata.
haul
(m.) jālagata-maccharāsi. (v.t.) thāmasā ākaḍḍhati. (pp.) thāmasā ākaḍḍhita.
haulm
(m.) vaṇṭanāḷa; daṇḍa.
haunch
(nt.) jaghana. (f.) kaṭi; soṇi.
haunt
(m.) āsaya. (nt.) niccasevitaṭṭhāna. (v.t.i.) adhivasati; abhiṇham ācarati. (pp.) adhivuttha; abhiṇham ācarita.
have
(v.t.i.) Expressed by roots bhū and as, with genetive of possessor
I have it done
tehi so diṭṭho (hoti).
have two sons
mama dve puttā santi.
haven
see harbour
haversack
(m.) yodhānaṃ makacipasibbaka.
having
vantu, mantu, ika, ī, vī, ssī, or by the words upeta, yutta, anvita, samannāgata.
havoc
(m.) vināsa. (nt.) viddhaṃsana. (v.t.) vināseti; viddhaṃseti. (pp.) vināsita.
haw
(f.) vati.
haw-haw
(m.) aṭṭahāsa.
hawk
(m.) sena; kulala; sakuṇagghī. (v.i.) ukkāsati. (v.t.) āhiṇḍanto vikkiṇāti; seṇehi sakuṇe gaṇhāpeti. (pp.) ukkāsita; āhiṇḍanto vikkhita; seṇehi sakuṇe gaṇhāpita.
hawker
(m.) seṇaposaka; kacchapuṭa-vāṇija.
hay
(nt.) palāla. (v.t.) palālaṃ nipphādeti.
haycock
(m.) palāla-puñja.
haymaker
(m.) tiṇasukkhāpaka.
hayrick
(m.) palāla-puñja.
haystack
(m.) palāla-puñja.
hazard
(m.) saṃsaya. (nt.) anāgatabhaya. (f.) akkhakīḷā. (v.t.) abhīto karoti; antarāyābhimukhī hoti.
hazardous
(adj.) sasandeha; antarāyika; sappaṭibhaya.
haze
(f.) mahikā; cittāvilatā. (v.t.) malinīkaroti; vyathati; tajjeti. (pp.) malinīkata; vyathita; tajjita.
hazel
(f.) mañjeṭṭhī. (adj.) mañjeṭṭhavaṇṇa.
hazy
(adj.) apākaṭa; mahikonaddha.
he
(intj.) he; bho; ambho.
he could not help laughing
so hāsaṃ nivāretuṃ nāsakkhi.
he has gone
so gato (hoti).
he has many sons
tassa bahavo puttā ahesuṃ.
he-goat
(m.) chakalaka.
head
(nt.) sīsa; sira; uttamaṅga; mūlaṭṭhāna; agga; sikhara. (m.) muddha; matthaka; adhipati; nātha; nāyaka; upaññāsa; pabhava; pamukhabhāga; matthaka. (f.) mātikā. (adj.) padhāna; mukhya. (v.i.) pubbaṅgamo hoti. (v.t.) purato or matthake ṭhapeti.
head master
(m.) padhānācariya.
head of an army
(m.) senāpati.
head quarters
(m.) padhāna-kiccālaya. (nt.) majjhaṭṭhāna.
head wind
(m.) paṭivāta.
head-dress
(nt.) sirobhūsana.
headache
(f.) sīsarujā.
headband
(nt.) siroveṭhana; lalāṭapaṭṭa.
headed by
(adj.) pamukha; purakkhata.
heading
(m.) mātikāpāṭha.
headland
(f.) bhūnāsikā.
headless
(adj.) chinnasīsa.
headlong
(adj.) adhomukha; sāhasika. (adv.) adhomudhaṃ.
headman
(m.) jeṭṭhapurisa.
headmost
(adj.) pamukhatara.
headsman
(m.) sīsacchedaka.
headstone
(f.) sandhisilā; koṇasilā.
headstrong
dubbaca; anassava.
heady
(adj.) caṇḍa; sāhasika.
heal
(v.t.) tikicchati. (v.i.) gilānāvuṭṭhāti; arogīhoti. (pp.) tikicchita; gilānāvuṭṭhita; arogībhūta.
healer
(m.) tikicchaka; rogahārī.
healing
(nt.) tikicchana; rogāpaharaṇa.
healing art
(nt.) vejjakamma. (f.) tikicchā.
health
(nt.) ārogya; anāmaya.
healthful
(adj.) irāmaya; nirātaṅka; agilāna.
healthily
(adv.) nirogākārena.
healthy
(adj.) irāmaya; nirātaṅka; agilāna.
heap
(m.) rāsi; puñja; nicaya; sañcaya. (v.t.) cināti; rāsīkaroti. (pp.) cita; rārīkata.
heaping
(nt.) sañcinana.
hear
(v.t.) suṇāti; nisāmeti. (pp.) suta; nisāmita
willing to hear
(adj.) sotukāma.
hearer
(m.) sotu; sāvaka; nisāmaka.
hearing
(nt.) savaṇa. (f.) suti.
hearken
(v.i.) sussūsati.
hearsay
(f.) anussuti.
hearse
(nt.) milāta; chavakūṭāgāra.
heart
) citta; mana. (m.) majjhabhāga; antosāra. (nt.) viriya. (f.) dhiti
learn by heart
(adj.) khinnacitta.
heart breaking
(adj.) ubbegajanaka.
heart broken
(adj.) khinnacitta; sokātura.
heart-thrilling
(adj.) manonandaka.
heartache
(m.) hadayasantāpa.
hearten
(v.t.) ussāheti; pamodeti. (pp.) ussāhita; pamodita.
hearth
(nt.) uddhana. (f.) cullī.
heartily
(adv.) asaṭhaṃ; avyājaṃ; saussāha.
heartlessness
(f.) nidddayatā; hīnaviriyatā.
heartrending
(adj.) hadayavidāraka; mammacchedaka.
heartsome
(adj.) samassāsaka.
heartwhole
(adj.) anuratta; paṭibaddhacitta.
hearty
(adj.) asaṭha; avyāja; hadayaṅgama.
heat
) nidāgha; gimhāna.
heat of excitement
(m.) rosavega.
heat of youth
(m.) yobbanamada.
heatedly
(adv.) sakopaṃ; sarosaṃ.
heater
(m.) santāpaka; uṇhakara.
heath
(f.) gumbajāti; gumbacchannabhūmi.
heathen
(adj.) micchādiṭṭhika.
heathism
(f.) micchādiṭṭhi.
heating
(nt.) santāpana. (adj.) tapakara.
heave
(nt.) unāmana; ukkhipana. (v.t.) unnāmeti; ussāpeti; (v.i.) phandati; kampati; (pp.) unnāmita; ussāpita; phandita; kampita.
heaven
(m.) devaloka; tidasālaya; sagga. (See sky)
leading to heaven
(adj.) saggasaṃvattanika.
heaven wards
(adv.) saggābhimukhaṃ.
heavenly
(adj.) dibba; saggāyatta.
heavenly assembly
(m.) devakāya.
heavenly bliss
(f.) dibbasampatti.
heavily
(adv.) garukaṃ; bhāriyākārena.
heaviness
(nt.) anusattāhaṃ. narutta.
heaving
(adj.) kampamāna.
heavy
(adj.) garuka; bhāriya; ugga; tibba; baḷha; mandamatika; alasa; akulacitta.
hebdomad
(nt.) sattāha.
hebdomadal
(adj.) sattāhika.
hebdomadally
(adv.) anusattāhaṃ.
hebetate
(v.t.) kuṇṭheti; dandhayati. (pp.) kuṇṭhita; dandhayita.
hecatomb
(m.) sabbasatakayāga.
heck
(m.) maccharodhaka.
heckle
(f.) sāṇullekhanī. (v.t.) ullikhati; adhikaṃ paṭipucchati. (pp.) ullikhita; adhikaṃ paṭipucchita.
hectic (fever)
(m.) kāsasūcakajara.
hector
(m.) vikatthaka; satajjaka. (v.t.) santajjeti. (pp.) santajjita.
hedge
(f.) vati. (m.) parikkhepa. (nt.) āvaraṇa. (v.t.) vatiṃ bandhati; parikkhipati. (pp.) vatibaddha; parikkhitta.
hedge sparrow
(m.) kalaviṅka.
hedgehog
(m.) sallaka.
heed
(f.) apekkhā; sāvadhānatā. (v.t.) avekkhati; manasikaroti. (pp.) avekkhita; manasikata.
heedful
(adj.) sāvadhāna; appamatta.
heedfully
(adv.) sāvadhanaṃ; samekkiya.
heedless
(adj.) nirapekkha; anavadhāna; pamatta.
heedlessness
(m.) pamāda. (f.) anavadhānatā; asamekkhakāritā.
heel
(f.) paṇhi. (v.i.) paṇhīhi sañcarati; anubandhati; ekapassena parivatteti. (pp.) anubaddha; ekapassena parivattita
takes to his heels
palāyati.
heels over head
(adj.) avaṃsira; uddhapāda.
heft
(m.) tharu; uyyoga; ussāha. (v.t.) ussāpeti; ukkhipati. (pp.) ussāpita; ukkhitta.
hefty
(adj.) thūla; balavantu.
hegemonic
(adj.) ekādhipaccāyatta.
hegemony
(nt.) nāyakatta.
hegoat
(m.) pumeḷaka.
heifer
(f.) vacchatarī.
heigh
(intj) samussāhane nipāto.
height
(m.) ubbedha; uccaya.
height of a man
(nt.) purisappamāṇa.
heighten
(v.t.) ussāpeti; unnāmeti; uttejeti. (v.i.) abhivaḍḍhati; unnamati. (pp.) ussāpita; unnāmita; uttejita; abhivaddha; unnata.
heinous
(adj.) pāpiṭṭha; atiduṭṭha.
heinously
(adv.) atiduṭṭhatāya.
heinousness
(f.) pāpiṭṭhatā.
heir
(m.) dayadaka.
heir apparent
(m.) yuvarāja.
heir loom
(nt.) paramparāgata-bhaṇḍa.
heir presumptive
(m.) anumānita-dāyādī.
heiress
(f.) dāyādinī.
heirship
(nt.) dāyādikatta.
heliacal
(adj.) suriyāyatta.
helianthus
(nt.) suriyakantapuppha.
helical
(adj.) saṅkhavaṅkākāra.
helicopter
(m.) vyomayānavisesa.
helio
(m.) suriya.
heliography
(f.) suriyavaṇṇanā.
heliolatory
(f.) suriyavandanā.
helioscope
(nt.) suriyasamikkhaka.
helium
(m.) suriyagatavāyu.
helix
(m.) kuṇḍalāvaṭṭa.
hell
(m.) nuraya; naraka; apāya
leading to hell
(m.) nirayapāla.
hell fire
(m.) nurayaggi.
hellenism
(f.) yavanasabbhatā.
hellenle
(adj.) yavanadesīya.
hellish
(adj.) āpāyika; atikāruṇa.
hello
see Hallo.
helm
(m.) keṇipāta.
helmet
(nt.) lohasirotāṇa.
helmsman
(m.) kaṇṇadhāra.
help
(m.) upakāra; upatthambha; anuggaha. (nt.) paṭisaraṇa; anubala. (f.) patiṭṭhā. (v.t.) upakaroti; upatthambheti; anuggaṇhāti. (pp.) upakata; upatthambhita; anuggahita
I cannot help going
avassaṃ mayā gantabbaṃ.
helper
(m.) upakāraka; sahāyaka.
helpful
(adj.) upakārī; upatthambhaka.
helpless
(adj.) asahāya; anātha; asaraṇa; appaṭikāra.
helplessly
(adv.) anāthākārena.
helplessness
(nt.) asahāyatta.
helter-skelter
(adv.) sasambhamaṃ.
helve
(m.) tharu.
hem
(f.) dasā. (nt.) anuvāta; ukkāsana. (v.t.) dasaṃ yojeti; paḷiveṭheti. (pp.) yojitadasa; paḷiveṭhita. (v.i.) ukkāsati. (pp.) ukkāsita.
hemeralopia
(f.) divāndhatā; rattyandhatā.
hemicycle
(nt.) addhacakka.
hemisphere
(nt.) goḷaddha.
hemlock
(m.) visagacchavisesa.
hemorrhage
(nt.) rudhirassavaṇa.
hemp
(nt.) sāṇa.
hemp-sack
(m.) sāṇipasibbaka.
hempen
(adj.) sāṇamaya.
hempen cloth
(nt.) bhaṅga.
hemstitch
(nt.) gāthāpādaddha.
hen
(f.) kukkuṭī; pakkhidhenu.
hen hearted
(adj.) bhīruka.
hen pecked
(adj.) itthivasagata.
hen roost
(m.) kukkuṭālaya.
hence
(adv.) ito; tato; tena; tasmā.
henceforth
(ind.) ajjatagge; ito pabhuti.
henceforward
(ind.) ajjatagge; ito pabhuti.
henchman
(m.) niccupaṭṭhāka; pālanasahāya.
hepatalgia
(m.) yakanābādha.
hepatic
(adj.) yakanāyatta.
heptad
(nt.) sattaka.
heptagon
(nt.) sattakoṇaka.
heptarchy
(nt.) sattarājapālana.
herald
(m.) aggesara; puretarapakāsaka. (v.t.) puretaraṃ sūceti. (pp.) puretaraṃ sūcita.
herald sign
(nt.) pubbanimitta.
heraldry
(nt.) dūteyya; vaṃsāvalijānana.
herb
(m.) sāka; ḍāka. (f.) osadhī.
herbage
(nt.) harita.
herbal
(nt.) osadhīsattha. (adj.) sākāyatta.
herbalist
(m.) osadhīsatthaññū.
herbarium
(f.) sukkhosadhisālā.
herbary
(nt.) osadhīropaṇaṭṭhāna.
herbivorous
(adj.) paṇṇakhādaka; sākabhakkha.
herborize
(v.t.) osadhī samāharati. (pp.) samāhaṭosadhī.
Herculean
(adj.) atidukkara.
herd
(m.) yūtha; gaṇa. (v.i.) yūthavasena carati.
herd of cattle
(m.) gogaṇa.
herdsman
(m.) gopa; pasupālaka.
here
(adv.) idha; atra; ettha. (intj.) bho! bho!.
here and there
ito tato tattha tattha.
here at
etth 'antare; atha.
hereabout
avidūre.
hereafter
ito paraṃ; paraloke.
hereby
anena.
hereditable
(adj.) paramparānugāmī.
hereditament
(nt.) dāyādavatthu.
hereditarily
(adv.) vaṃsānukkamena.
hereditary
(adj.) paramparāgata.
hereditary disease
(m.) vaṃsāgataroga.
hereditary servant
(m.) kuladāsa.
herein
idha; ettha.
hereof
ito, iminā hetunā.
heresy
(f.) micchāmati.
heretic
(m.) micchādiṭṭhika; aññatitthiya.
heretical
(adj.) dhammaviruddha.
heretically
(adv.) dhammavitodhena.
heretofore
(adv.) ito pubbe.
hereunto
(adv.) yāvajjatanā.
hereupon
(adv.) ito uddhaṃ; anantaraṃ.
herewith
(adv.) anena saha.
heritable
(adj.) dāyādayogga.
heritage
(m.) dāyāda. (nt.) mātāpettika-dhana.
heritor
(m.) dāyadalābhī.
hermaphrodite
(m.) ubhatovyañjanaka.
hermeneutic
(m.) anuvāda. (adj.) anuvādāyatta.
hermeneutist
(m.) anuvādaka.
hermetic
(adj.) rasāyanika; gūḷhavijjāyatta.
hermit
(m.) tāpasa; isi
female hermit
(f.) tapassinī.
hermitage
(m.) assama; tāpasārāma. (nt.) tapovana.
hernia
(f.) antavuddhi.
hero
) (m.) kathānāyaka.
heroic
(adv.) vīrākārena; savikkamaṃ.
heroically
(adv.) vīrākārena; savikkamaṃ.
heroine
(f.) vīravanitā; kathānāyikā.
heroism
(nt.) sūratta. (m.) vikkama.
heron
(m.) sārasa; lohapiṭṭha.
herpes
(f.) vitacchikā.
herpetology
(f.) sappavijjā.
herself
(pron.) sā yeva; sā attanāva.
hesitate
(v.i.) āsaṅkati; kaṅkhati; vicikicchati; vilambati. (pp.) āsaṅkita; kaṅkhita; vicikicchita; vilambita.
hesitating
(adj.) āsaṅkamāna; vilambamāna.
hesitatingly
(adv.) sāsaṅkaṃ; savilambaṃ.
hesitation
(f.) kaṅkhā; saṅka; vimati. (m.) saṃsaya. (nt.) vilambana; pakkhalana.
hesperian
(adj.) apācīna.
hesperus
(f.) osadhī-tārakā.
hesternal
(adj.) hīyattana.
hetaera
(f.) gaṇikā; abhisārikā.
hetaerism
(f.) gaṇikāvutti.
hetaira
(f.) gaṇikā; abhisārikā.
heterochromous
(adj.) nānāvaṇṇa.
heteroclite
(nt.) aniyatarūpikapada. (adj.) niyatavidhiviruddha; visesarūpika.
heterodox
(adj.) asatthasammata; uppathagāmī.
heterodoxy
(m.) viruddhadhamma. (nt.) micchādassana.
heterogeneity
(nt.) bhinnajātikatta.
heterogeneous
(adj.) bhinnajātika.
heterogeneously
(adv.) bhinnajātitāya.
heterogenesis
(f.) opapātikuppatti.
heteromorphic
(adj.) nānārūpika.
heteronym
(nt.) paratantarajja.
heteropathy
(f.) visamatikicchā.
hew
(v.t.) chindati; kantati. (pp.) chinna; kantita.
hewer
(m.) chettu.
hexad
(nt.) chakka.
hexagon
(n.) chaḷaṃsika.
hexagonal
(adj.) chaḷaṃsayutta.
hexameter
(f.) chappakikagāthā.
hexapod
(m.) chappada. (adj.) chappadika.
heyday
(m.) samiddhikāla; pamoda; ullāsa.
heyday of youth
(nt.) navayobbana.
heyna
(m.) taraccha; migādana.
hiatus
) pubbāpara-saradvaya.
hibernal
(adj.) hemantika.
hibernate
(v.i.) sītakālaṃ khepeti or atikkāmeti.
hibernation
(m.) kriyāviraha.
hiccup
(f.) hikkā. (v.t.) hikkam uppādeti. (pp.) hikkāyita; hikkam uppāditahikka.
hid
(pp. of hide) tirohita; paṭicchanna.
hidden
(pp. of hide) tirohita; paṭicchanna.
hide
(nt.) camma; ajina. (v.t.) gūheti; nigūheti; apanidahati; nilīyāpeti. (pp.) gūhita or gūḷha; apanihita; nilīyāpita. (v.i.) nilīyati. (pp.) nilīna.
hide and seek
(f.) nilīna-apriyesana-kīḷā.
hidebound
(adj.) ghanattaca; kaṭhinattaca.
hideous
(adj.) bībhaccha; ghorarūpa; virūpa.
hideously
(adv.) bībhacchākārena.
hideousness
(f.) bhīmatā; ghoratā.
hiding
(nt.) nilīyana; nigūhana.
hidrotic
(adj.) sedajanaka.
hierarch
(m.) saṅgharāja.
hierarchy
(nt.) saṅgharājatta.
hieratic
(adj.) samaṇāyatta; atiporāṇaka.
hieroglyph
(f.) cittalipi. (f.) cittarūpakkhara.
hieroglyphist
(m.) cittalipividū.
higgle
(v.i.) paṇopaṇaviyaṃ karoti. (pp.) paṇopaṇaviyaṃ kata.
high
(adj.) ucca; unnata; uttuṅga; uggata; mukhya; padhāna; agga; uttama; adhika; tibba; pabala. (adv.) uddhaṃ; upari
very high
(adj.) accuggata; atyucca.
high and low
(adj.) uccāvaca.
high bed
(nt.) uccāsayana.
high birth
(nt.) kulīnatta; abhijātatta.
high bred
(adj.) sadācārasampanna.
high caste
(nt.) uccakula.
high day
(m.) majjhaṇha; chaṇadivasa.
high flown
(adj.) dappita.
high handed
(adj.) uddhata. (m.) sericārī.
high mettled
(adj.) adīnamana; mahussāha.
high minded
(adj.) uḷāracitta; mahajjhāsaya; gabbita.
high noon
(m.) ṭhitamajjhantika.
high pitched
(adj.) uccassara.
high priest
(m.) nāyakapūjaka.
high principled
(adj.) sādhucarita; sundaravata.
high road
(m.) mahāpatha; mahāmagga.
high seas
(m.) mahāsamudda.
high souled
(adj.) uḷārajjhāsaya.
high spirited
(adj.) alīnacitta.
high toned
(m.) tārassara.
high treason
(nt.) rājadubbhana.
high water
(m.) jaluggama; jaluppāta.
high wayman
(m.) panthadūhaka.
high wrought
(adj.) āyāsena sampādita.
higher
(adj.) uccatara.
highest
(n.) uccatama; seṭṭhatama.
highest fame
(m.) yasagga.
highest gain
(m.) uttamattha; lābhagga.
highest path
(m.) aggamagga.
highest wisdom
(f.) sambodhi.
highfed
atipuṭṭha; suposita.
highland
(v.) unnatabhūmi.
highlander
(m.) pabbatavāsī.
highly
(adv.) adhikaṃ; accantaṃ; atīva.
highly prized
(adj.) cittīkata; anaggha.
highness
(nt.) uccatta; seṭṭhatta.
hilarious
(adj.) sānanda; pamudita.
hilarity
(m.) ānanda; pamoda. (f.) vitti.
hill
(m.) giri; addi.
hilliness
(f.) pabbatabahulatā.
hillock
(m.) khuddaka giri.
hilly
(adj.) girisañchanna.
hilt
(m.) tharu; muṭṭhidaṇḍa. (v.t.) tharuṃ yojeti.
himself
(pron.) so sayam eva; so attanā va.
hind
(f.) migī; harinī. (adj.) pacchima; carima.
hind part
(m.) pacchimabhāga.
hinder
(f.t.) vāreti; āvarati; rundhati. (pp.) vārita; āvaṭa; ruddha or rundhita.
hinderer
(m.) nivāraka; bādhaka.
hindmost
(adj.) sabbapacchima.
hindrance
(f.) bādhā. (m.) paḷibodha. (nt.) nīvaraṇa.
Hindu
(adj.) indīya.
Hinduism
(m.) hindusamaya.
Hindustani
(f.) indubhāsā.
hinge
(m.) dvārāvaṭṭaka. (v.t.) ghaṭeti; sambandheti. (v.i.) ghaṭīyati. (pp.) ghaṭita; sambaddha.
hinny
(m.) assatara.
hint
(f.) iṅgita. (f.) saññā. (v.t.) viññāpeti; iṅgitena sūceti. (pp.) viññāpita; iṅgitena sūcita.
hip
(nt.) kaṭi. (nt.) jaghana. (m.) nitamba. (intj.) sādhu sādhu. (v.t.) maṅkukaroti. (pp.) maṅkukata.
hippodrome
(nt.) rathadhāvanamaṇḍala.
hippogriff
(m.) valāhakassa.
hippopotamus
(m.) hatthivarāha; jalamahisa.
hircine
(adj.) ajākāra.
hire
(f.) vetana. (f.) bhati. (v.t.) bhatiyā (kammaṃ) kāreti; bhatiyā gaṇhāti. (pp.) bhatiyā kārita; bhatiyā gahita.
hireling
(m.) bhataka; vetanika.
hirsute
(adj.) lomabahula; akappitakesa.
hispid
(adj.) kharalomayutta; lambakesa.
hiss
(nt.) sūsūyana. (v.i.) sūsūyati.
hist
(intj.) tuṇhī bhavatha.
histology
(f.) maṃsapesivijjā.
historian
(m.) itihāsaññū.
historiated
(adj.) puggalarūpādiyutta.
historic
(adj.) itihāsika; purāvuttagata.
historical
(adj.) itihāsika; purāvuttagata.
historicity
(m.) (itihāse) tathabhāva.
historiographer
(m.) itihāsasampākaka.
history
(m.) itihāsa; purāvuttanta.
histrion
(m.) nattaka; naṭaka.
histrionic
(adj.) naṭakocita; kuhanāyatta.
hit
(m.) pahāra; abhighāta. (nt.) saṅghaṭṭāna. (v.t.) āhanati; paharati; ghaṭṭeti. (pp.) āhata; pahaṭa; ghaṭṭita.
hit upon
sahasā pappoti.
hitch
(f.) bādhā. (m.) antarāya. (v.t.) saṃyojeti; sasaddaṃ ukkhipati. (v.i.) saṃyujjati; bandhīyati. (pp.) saṃyojita; sasaddaṃukkhitta; saṃyutta; baddha.
hither
(adv.) atra; ettha; idha.
hithermost
(adj.) āsannatama.
hithershore
(nt.) ora.
hitherto
(adv.) yāvajjatanā.
hive
(m.) madhupaṭala; gaṇavāsa. (v.t.) madhum saṃharati. (v.i.) gaṇabandhena vasati. (pp.) saṃhaṭamadhu; gaṇabandhena vuttha.
hives
(m.; plu.) antadāha. (nt.) cammavipphuraṇa.
hoar
(m.) (adj.) palitakesa; mandadhavala.
hoard
(m.) puñja; nicaya; sannicaya. (v.t.) sañcināti; rāsīkaroti; nidahati. (pp.) sañcita; rāsīkata; nidahita.
hoarded
(adj.) ajjita; nicita.
hoarse
(adj.) kakkasa. (m.) pharusa, (of voice.).
hoarseness
(nt.) kakkasatta.
hoary
(adj.) palitakesa; vayovuddha; paṇḍara.
hoax
(f.) vañcanā. (nt.) sāṭheyya. (v.t.) vañceti; apanidheti. (pp.) vañcita; apanihita.
hob
(nt.) uddhanāvaraṇa.
hob-not
(v.i.) edato pivati; santhavaṃ pavatteti. (pp.) ekato pīta; pavattitasanthava.
hobble
(v.i.) khañjati. (pp.) khañjita. (nt.) dubbalagamana; khañjana.
hobby
(f.) abhiruci. (m.) atirekavinoda; dārumayassa.
hobgoblin
(m.) duṭṭhapisāca; tiṇapurisa.
hobnail
(m.) chattāṇi.
hocus-pocus
(nt.) indajāla. (nt.) mantapada. (v.t.) vañceti.
hodgepodge
(m.) nānādabbasambhāra.
hodiernal
(ad.) ajjatana; ajjadivasāyatta.
hodometer
(nt.) rathagamanamāṇaka.
hoe
(m.) kuddāla. (v.t.) bhūmiṃ kasati or vidāreti. (pp.) kaṭṭhabhūmi; vidārita.
hog
(v.t.) majjhato unnāmeti. (pp.) majjhato unnāmita. (m.) sūkara; varāha.
hoggish
(adj.) sūkaropama.
hoggishly
(adj.) sūkarākārena.
hogpen
(m.) sūkaravaja.
hogplum
(m.) ambāṭaka.
hogshead
(f.) mahāsurābheri.
hogsty
(m.) sūkaravaja.
hoist
(nt.) ussāpana; ussāpaka-upakaraṇa. (v.t.) ussāpeti. (pp.) ussāpita.
hoisted
(adj.) samussita.
hoity-toity
(f.) avinītacariyā. (adj.) kīḷāpara; dappita. (intj.) aho!
hold
) avicchinnaṃ pavatteti. (pp.) sandhārita; gahita; avarodhita; ādahita; avicchinnaṃ pavatita. (v.i.) saṇṭhāti; patiṭṭhāti; viramati; nivattati. (pp.) saṇṭhita; virata; nivatta.
holdback
(v.t.) nivāreti. (v.i.) osakkati.
holder
(m.) dhāraka; gāhaka; ādhāraka.
holding
(nt.) gahaṇa; dhāraṇa. (f.) pariggahita-bhūmi.
holding out
(nt.) paggahaṇa.
hole
(nt.) chidda; vivara; susira; randha. (v.t.) vinivijjhati; chiddaṃ karoti. (v.i.) bilaṃ gacchati. (pp.) vinividdha; katachidda; bilagata
full of holes
(adj.) cicchiddaka; chiddāvacchiddaka.
hole of the yoke
(nt.) yugacchiggala.
holiday
(m.) nikkammadivasa; uposathadina.
holiness
(nt.) visuddhatta; nikkilesatta.
hollo
(intj.) he; bho; ambho. (v.t.) uccāsaddena pakkosati. (pp.) uccāsaddena pakkosita.
hollow
(nt.) bila; koṭara. (m.) āvāṭa; opāta. (nt.) puṭa. (adj.) antosusira; nissāra; niratthaka; tuccha; suñña; vitatha. (v.t.) bilaṃ khaṇati; puṭaṃ karoti. (pp.) khatabila; puṭīkata.
hollow of the hand
(m.) hatthapuṭa.
hollow tree
(m.) kolāpa.
hollow-hearted
(adj.) viṅkacitta.
hollowness
(nt.) asāratta; tucchatta.
holocaust
(m.) sabbassadāna. (m.) niravasesa-vināsa.
holograph
(adj.; nt.) sahatthalikhita.
holt
(m.) vanasaṇḍa.
holy
(adj.) (n.) visuddha; pūjiya.
holy orders
(f.) pabbajjā
holy-stone
(f.) sodhakasilā. (v.t.) mudusilāya ghaṃseti. (pp.) sodhakasita.
holyland
(f.) suddhabhūmi
holyperson
(m.) arahanta; anāsava.
holyplace
(nt.) pujjaṭṭhāna.
holywrit
(f.) dhammalipi.
homage
(f.) apaciti. (m.) gārava; paṇāma; namakkāra; paṇipāta. (f.) abhivādanā
paying homage
(adj.) apacāyī.
home
(f.) geha; agāra; nivesana; ghara. (m.) āvāsa; nilaya. (adj.) gehāyatta.
home made
(adj.) gehe sampādita.
home sick
(adj.) gharavirahapīḷta.
homebred
(adj.) gehaja; gharasaṃvaddha.
homeless
(adj.) anagārika.
homelessness
(nt.) anagāriya.
homeliness
(nt.) analaṇkatatta.
homely
(adj.) analaṅkata; avisiṭṭha.
homeopathy
(f.) samatikicchā.
homespun
(adj.) ghare kantita.
homestead
(nt.) gehavatthu.
homeward
(adj.) sagehābhimukha; saraṭṭhābhimukha.
homey
(adj.) sakagharasadisa.
homicidal
(adj.) naravadhayatta.
homicide
(m.) manussaghātī. (nt.) manussaghātana.
homiletic
(m.) desanāvilāsa. (adj.) dhammadesanāyatta.
homily
(m.) suttanta. (f.) dhammadesanā.
homogeneal
(adj.) samānajātika; sahadhammika.
homogeneity
(f.) samajātikatā.
homogeneous
(adj.) samānajātika; sahadhammika.
homogeneousness
(nt.) samajātikatta.
homologate
(v.t.) sampaṭicchati. (pp.) sampaṭicchita.
homologies
(v.t.) samānattaṃ pāpeti. (v.i.) samattaṃ yāti. (pp.) saṃanattaṃ pāpita; samattaṃ yāta.
homologous
(adj.) samānākāra.
homologue
(nt.) samānavatthu.
homology
(nt.) samānatta; sarūpatta.
homonym
(nt.) anekatthanāma.
homonymous homonymic
(adj.) anekatthaka (-samānasadda).
homophony
(nt.) sarasāmañña.
hone
(m.) nikasa. (v.t.) nidāṇayati; tejeti. (pp.) nisāṇita; tejita.
honest
(avaṇka; asaṭha; akayaṭa; amāyāvī.
honestly
(adv.) ujuṃ; avyājaṃ; asaṭhatāya.
honesty
(nt.) ajjava; akuṭilatta.
honey
(nt.) madhu.
honey of flower
(m.) puppharasa.
honey-tongued
(adj.) madhubhāṇī.
honeycomb
(nt.) madhupaṭala.
honeymoon
(m.) ānandakāla.
honorarium
(f.) sammānadakkhiṇa.
honorary
(n.) sammānavasena laddha; nimmūlena sādhiyamāna.
honorific
(nt.) sammānavacana. (adj.) gāravāyatta.
honour
(m.) gārava; bahūmāna; sammāna. (f.) apaciti; pūjanā. (v.t.) garukaroti; māneti; sammāneti; pūjeti. (pp.) garukata; mānita; pūjita; gāravopādhiṃ deti. (pp.) dinnagāravopādhī.
honourable
(adj.) pūjanīya; pujja; garukātabba; sagāravaṃ.
hood
(nt.) phaṇa. (nt.) sīsāvaraṇa. (v.t.) sīsam āvarati; aṃsakūṭesu lagget. (pp.) āvaṭasīsa; aṃsakūṭesu laggita.
hoodlum
(m.) dhuttamāṇava.
hoodwink
(v.t.) vañceti; akkhīni pidahivā bandhati. (pp.) vañcita; akkhīni pidahitvā baddha.
hoof
(nt.) khura. (v.t.) khurena paharati. (v.i.) padasā yāti. (pp.)
hook
(f.) ākaḍḍhanī. (m.) aṅkusa. (v.t.) aṅkusaṃ yojeti; balisena ākaḍdhati. (pp.) yojitaṅkusa; balisena ākaḍdhita.
hookah
(f.) indīya-shūmanetti.
hooked
(adj.) vaṅka; duṭila.
hooligan
(m.) panthadūsaka.
hoop
(m.) valaya; āvaṭṭa. (nt.) kīḷācakka. (v.t.) valaye yojeti; parikkhipati. (pp.) yojitavalaya; parikkhitta.
hoot
(m.) dhikkāra. (v.t.) ayasaṃ pakāseti. (v.i.) huṅkaroti. (pp.) ayasaṃpakāsitāyasa; huṅkata.
hop
(nt.) laṅghana. (v.i.) uppatanto yāti; laṅghati. (pp.) laṅghita.
hope
(f.) apekkhā; ākaṅkhā; abhilāsā; patthanā. (v.t.) āsiṃsati; pattheti; apekkhati. (pp.) āsiṭṭha; patthita; apekkhita.
hopeful
(adj.) sāpekkhaṃ.
hopefully
(adv.) sāpekkhaṃ.
hopeless
(adj.) nirapekkha.
hopelessly
(adv.) asādhiyākārena; apekkhābaṅgena.
hopelessness
(f.) nirapekkhatā; asādhiyatā.
hopper
(nt.) (yante) dhaññappavesaka-bhājana. (n.) pūvavisesa. (m.) laṇghaka.
hopping cough
(m.) daharānaṃ ukkāsanaroga.
hopple
(f.) pādasaṅkhalikā. (v.t.) pāde ekato bandhati.
hora
(f.) horā; ghaṭikā.
horary
(adj.) horāyatta; anuhoraṃ pavattanaka.
horde
(m.) mahāsamūha. (v.i.) samūhavasena vasati or carati. (pp.) samūhavasena vuttha.
horizon
(nt.) disāmaṇḍala.
horizontal
(adj.) disānugata; tiriyaṅgata.
horizontally
(adv.) tiriyaṃ.
horn
(nt.) siṅga; visāṇa; kāhaḷa. (v.t.) siṅgayuttaṃ karoti; siṅgena āhanati. (pp.) siṅgenāhata.
hornbill
(m.) cātaka.
hornblower
(m.) kāhalavādaka.
hornet
(m.) bhamara.
horny
(adj.) kaṭhina; siṅgabahula.
horologe
(nt.) horālocana.
horology
(f.) horāmāṇavijjā.
horoscope
(nt.) jātipatta. (m.) hakkhattayoga.
horrent
(adj.) lomahaṃsaka.
horrible
(adj.) bhayaṅkara; bhiṃsanaka.
horribleness
(nt.) bhīmatta.
horribly
(adv.) bhīmākārena.
horrid
(adj.) bherava; bībhacca.
horridness
(nt.) bheravatta.
horrification
(nt.) bhāyāpana.
horrify
(v.t.) uttāseti; bhāyāpeti. (pp.) uttāsita; bhāyāpiti.
horripilation
(m.) lomahaṃsa.
horror
(nt.) mahābhaya. (m.) santāsa; uttrāsa.
horror stricken
(adj.) bhayatajjita.
horse
(m.) haya; assa; turaga; turaṅgama; ghoṭa
untamed horse
(adj.) hayavāhī.
horse born in Sindh
(m.) sindhava.
horse coper
(m.) asavāṇija.
horse dealer
(m.) assavāṇija.
horse fly
(f.) piṅgalamakkhikā.
horse laugh
(m.) aṭṭahāsa.
horse leech
(mahājalūkā.
horse radish
(nt.) siggu.
horse trainer
(m.) assadamaka.
horse trappings
(m.) assakappana.
horseback
(f.) assapiṭṭhi.
horseboy
(m.) assabandha.
horsegroom
(m.) assagopaka.
horsekeeper
(m.) assogopaka.
horseman
(m.) assāroha.
horsemanship
(nt.) assasippa.
horsepower
(nt.) assabala.
horserug
(m.) assatthara.
horsesacrifice
(m.) assamedha.
horseshoe
(nt.) khurāvaraṇa.
horsewhip
(f.) kasā.
hortation
(m.) ovāda; upadesa.
hortative
(adj.) ovādadāyaka; samuttejaka.
horticulture
(f.) uyyānapālanavijjā.
horticulturist
(m.) uyyānaropaṇaññū.
hosanna
(m.) sādhukāranāda.
hose
(nt.) uṇṇamaya-pādatāṇa. (m.) jalasiñcakanāḷa.
hosier
(m.) pādatāṇavāṇija.
hosiery
(m.) uṇṇāmayabhaṇḍasamūha.
hospice
(f.) pathikasālā.
hospitable
(adj.) atithipūjaka; sakkārasīlī.
hospitably
(adv.) sabahumānaṃ; sāraṃ.
hospital
/
hospitality
(m.) ātitheyya.
host
(m.) nimantaka; bhojāpaka; mahāsamūha. (nt.) senābala.
hostage
(m.) sarīrapāṭibhogī.
hostel
(f.) pathicasālā. (m.) sissanivāsa.
hostess
(f.) nimantikā; gahapatānī.
hostile
(adj.) viruddha; vipakkha; paccanika.
hostile army
(f.) sattusenā.
hostile king
(m.) paṭirāja.
hostile warrior
(m.) paṭiyodha.
hostility
(m.) virodha. (f.) vipakkhatā.
hot
(adj.) vṇha; santatta; kopāviṭṭha; sāhasika.
hot ash
(m.) kukkuḷa.
hot blooded
(adj.) caṇḍapakatika
hot headed
(adj.) kopabahula.
hot season
(nt.) nidāgha; gimhāna.
hotchpotch
(m.) missitāhāra; vividhavatthusamūha.
hotel
(nt.) bhojanāgāra.
hothouse
(nt.) usmāgāra.
hotly
(adv.) sakopaṃ; savirodhaṃ.
hound
(m.) migava-sunakha. (v.t.) sunakhehi anubandhati. (pp.) sunakhehi anubaddha.
hour
(f.) horā; ghaṭikā.
hour glass
(nt.) ghaṭikāyanta.
hourly
(adj.) anughaṭika. (adv.) anughaṭikaṃ.
house
(nt.) geha; ghara; gaha; nivesana; niketana. (m.) ālaya; āvāsa; nilaya, (m.) bhavana; mandira; sadana; vesma. (v.t.) nivāseti; vāsaṃ deti. (v.i.) nivasati. (pp.) nivāsita; dinnavāsa; nivuttha.
house lizard
(f.) gharagoḷikā.
house warming
(m.) navagharappavesa.
housebreaker
(m.) sandhicchedaka (-cora).
housedoor
(nt.) gharadvāra.
housegate
(nt.) gopura.
household
(nt.) kuṭumba. (m.) gehajana.
household life
(m.) gharāvāsa.
householder
(m.) gahapati; kuṭumbika.
housekeeper
(gehapālaka.
housekeeping
(nt.) gharasaṃvidhāna.
houseless
(adj.)anāgāra.
housemaid
(f.) gehadāsī; paricārikā.
housewife
(f.) gharasāminī.
houseyard
(nt.) gehaṅgaṇa; ājīra.
hovel
(f.) bāhirakuṭi.
hover
(v.i.) parito uḍdeti; nabhe paribbhamati. (pp.) paritouḍdita; babheparibbhanta.
hovering
(nt.) paribbhamaṇa.
how
(adv.) kathaṃ? kenākārena?
how acting
(adj.) kathaṅkara.
how far
(adj.) kīvadūre.
how long
(ind.) kīvaciraṃ. (ind.) kīva ciraṃ.
how many
(adj.) kittaka; kati.
how many times
(adv.) kīvakkhattuṃ.
how much
(adj.) kittaka; kīva.
howbeit
(ind.) tathā pi.
howdah
(nt.) hatthipiṭṭhāsana.
however
(ind.) kathañcipi; yathākathañci.
howevermuch
(adj.) yattaka; yāvataka.
howl
(m.) dīgha-bhuṅkāra; aṭṭassara. (v.i.) dīghaṃ bhuṅkaroti; vassati.
howling
(nt.) ravana; vassana.
hoy
(nt.) āmantana; pasupalāpana.
hub
(f.) (cakka-) nābhi.
hubble-bubble
(m.) missitanāda; kalakala.
hubbub
(m.) kalahasadda.
huckle
(nt.) jaghana. (f.) kaṭi.
huckster
(m.) kacchapuṭavāṇija. (v.i.) paṇopaṇaviyaṃ karoti.
huddle
(m.) saṅkhobha. (f.) saṅkiṇṇatā. (v.t.) sammisseti; ekato khipati. (v.i.) missīyati. (pp.) sammissita; ekato khitta; missita.
hue
(m.) vaṇṇa; raṇga. (nt.) rajana; ugghosana.
huff
(m.) kopāvesa.
hug
(nt.) āliṅgana; parissajati. (pp.) āliṅgita; parissaṭṭha.
huge
(adj.) atimahanta; ativisāla; vipula.
hugely
(adv.) atimattaṃ; acantaṃ.
hugeness
(nt.) visālatta.
hugger-mugger
(nt.) gūḷhatta. (m.) rahobhāva. (adj.) gūḷha; gutta; gutta. (adv.) raho.
hulk
(m.) nāvākhandha. mahākāya.
hulking
(adj.) atithūla; virūpa.
hull
(f.) sipāṭikā. (m.) bījakosa. (v.t.) sipāṭikam or tacam apaneti. (pp.) apanīta-taca.
hullabaloo
(m.) kalakalasadda.
hum
(m.) jhaṇkārqa; huṅkāra. (v.t.) jhaṅkaroti; huṅkaroti. (pp.) jhaṅkata
human
(adj.) mānusika; manussāyatta.
humane
(adj.) dāruṇika.
humanely
(adv.) sadayaṃ; sānukampaṃ.
humanise
(v.t.) sadācāraṃ sikkhāpeti.
humanism
(nt.) mānusikatta. (m.) sadācara.
humanist
(m.) mānusācāra-sikkhaka.
humanitarian
(adj.) (m.) janahitakāmī.
humanitarianism
(f.) parahitaniratatā.
humanity
(f.) dayā.
humankind
(f.) manussasantati.
humanly
(adv.) mānusagatiyā.
humble
(adj.) hīna; dīna; nīcavuttika; vinīta; nirahaṅkāra; duggata. (v.t.) abhibhavati; manaṃ bhañjati. (pp.) abhibhūta; bhaṭṭhamāna.
humble bee
(m.) madhukarādhipa.
humbleness
(f.) nīcavuttitā; sagāravatā. (m.) nipaccakāra.
humbling
(nt.) mānabhañjana.
humbly
(adv.) savinayaṃ; sagāravaṃ.
humbug
(f.) vañcanā; upalālanā. (v.t.) vañceti. (pp.) vañcita.
humdrum
(nt.) dandhatta; avisesatta. (adj.) udāsīna.
humeral
(adj.) akkhakāyatta.
humerus
(nt.) bāhaṭṭhi.
humid
(adj.) adda; tinta; kilinna.
humidity
(nt.) addatta; kilinnatta.
humiliate
(v.t.) see humble.
humiliated
(adj.)avamānita; hatadappa.
humiliating
(adj.) dappahara.
humiliation
(nt.) avamānana; mānabhañjana.
humility
(f.) sagāravatā; nihatamānatā.
humming
(adj.) huṅkaronta; viriyavantu.
hummock
(f.) unnatabhūmi.
humoral
(adj.) pittādisannissita.
humorist
(m.) vinodaka.
humorous
(adj.) hāsajanaka; vinodakara.
humorously
(adv.) savinodaṃ; hassādhippāyena.
humour
(f.) manovutti; cittapakati; hāsuppādakatā. (m.) pitta-semhādi. (v.t.) anulometi; ārādheti. (pp.) anulomita; ārādhita
bad humour
(nt.) domanassa.
humoursome
(adj.) calacitta; lolamati.
hump
(m.) kaku; kakudha.
humpbacked
(adj.) khujja; gaṇḍula.
humpty-dumpty
(m.) thulla-vāmana.
hunch
(f.) piṇḍī. (m.) piṇḍa. (v.t.) nāmneti; vaṅkīkaroti. (pp.) nāmita; vaṅkīkata.
hunchback
(adj.) khujja.
hundred
(nt.) sata.
hundred and fifty
(nt.) diyaḍḍhasata.
hundred and ten
(nt.) dasuttarasata.
hundred billion
(f.) pakoṭi.
hundred million
(f.) dasakoṭi.
hundred thousand
(nt.) satasahassa.
hundred times
(adv.) satakkhattuṃ.
hundredfold
(adj.) stataguṇika.
hundredth
(adj.) satama.
hunger
(f.) khudā; jighacchā. (v.i.) jighacchati; bubhukkhati.(v.t.) nirāhārīkaroti. (pp.) jighacchita; bubhukkhita; nirāhārīkata.
hunger and thirst
(f.) khuppipāsā.
hungrily
(adv.) chātākārena.
hungriness
(nt.) chātatta.
hungry
(adj.) chāta; khudāpareta.
hunks
(m.) maccharī.
hunt
(m.) migava. (v.t.) migavadhaṃ karoti; anvesati. (pp.) migavadhaṃ kata; anvesita.
hunter
(m.) vyādha; nesāda; luddaka.
hunting
(m.) migava; gavesana.
huntsman
(m.) vyādha; nesāda; luddaka.
hurdle
(nt.) sūcidvāra. (v.t.) sūcidvāraṃ yojeti.
hurdler
(sūcidvārasampādaka.
hurl
(m.) khepa. (nt.) khipana. (v.t.) khipati; vissajjeti. (pp.) khitta; vissaṭṭha.
hurling
(nt.) pātana; vissajjana; khipana.
hurly-burly
(m.) kolāhalasadda; missitanāda.
hurrah
(intj.) jaya! jaya! (m.) jayunnāda. (v.i.) unnadati.
hurray
(intj.) jaya! jaya! (m.) jayunnāda. (v.i.) unnadati.
hurricane
(m.) caṇḍānila; verambhavāta.
hurriedly
(adv.) sīghaṃ; turitaṃ; avilambitaṃ.
hurry
(sambhama; vega. (f.) adhikāsā. (v.i.) turitaṃ yāti; turitayati. (v.t.) sīghaṃ peseti. (pp.) turitaṃ yita; sīghaṃ pesita.
hurt
(f.) hiṃsā; pīḷā. (nt.) dukkhāpana. (f.) hāni. (m.) apakāra. (v.t.) hiṃsati; vyathati; dukkhāpeti. (pp.) hiṃsita; vaythita; dukkhāpita.
hurtful
(adj.) pīḷākara; hiṃsaka.
hurtfully
(adv.) piḷākaratāya;hanipubbakaṃ.
hurtle
(m.) ghaṭṭānasadda. (v.t.) turitaṃ khipati; saṅghaṭṭeti. (pp.) turitaṃ khitta; saṅgaṭṭita.
hurtless
(adj.) pīḷārahita.
husband
(m.) pati; bhattu; sāmika; dhava. (v.t.) mitabbayaṃ karoti; kasikamme yujjati. (pp.) katamitabbaya; kasikamme yutta.
husband and wife
(m.; plu.) jāyāpatī; jayampatī dampatī.
husbandless
(adj.; f.) vidhavā.
husbandman
(m.) kassaka.
husbandry
(nt.) kasikamma. (f.) mitabbayatā.
husk
(m.) taca; thusa. (v.t.) nitthusayati;nittacayati. (pp.) nitthusayita.
husky
(adj.) tacasahita; kakkasa.
hussy
(f.) subbinītitthī; avinītadārikā.
hustle
(m.) sammadda. (v.t. sammaddati; ekato rāsibhavati.(pp.) sammaddita; ekato rāsibhūta.
hut
(f.) kuṭi; paṇṇasālā. (v.t.) kuṭiyaṃ niveseti. (pp.) kuṭiyaṃ nivesita.
hutch
(m.) pañjara; sasapañjara.
huzza
(f.) ukkuṭṭhi. (intj.) sādhu! sādhu!
hyaena
(m.) taraccha; migādana.
hybrid
(adj.) saṅkarajātika.
hybridisation
(nt.) missanena uppādana.
hybridise
(v.t.) missanena sañjaneti. (pp.) missanena sañjanita.
hybrity
(nt.) sankiṇṇajatikatta.
hydra
(m.) jalavāḷa.
hydra headed
(adj.) bahusīsaka.
hydrate
(v.t.) jalena misseti. (pp.) jalena missita.
hydraulic
(adj.) jalavahanāyatta; jalabalasampādita.
hydriad
(f.) jaladevatā. (m.) varuṇa.
hydrocele
(f.) aṇḍavuddhi.
hydrocephalus
(m.) matthaluṅgasopha.
hydrogen
(m.) ujjalanakavāyu; jalakaravāyu.
hydrogenate
(v.t.) jalakaravāyunā misseti. (pp.) jalakaravāyunā missita.
hydrography
(f.) jalāsayamāṇavijjā.
hydrographypher
(m.) jalāsayamāṇavidū.
hydrologist
(m.) jalavijjāvidū.
hydrology
(f.) jalavijjā.
hydromel
(nt.) jalamissitamadhu.
hydrometer
(nt.) jalagaruttamāṇaka.
hydropathic
(adj. jalatikicchāyatta.
hydropathy
(f.) jalatikicchā.
hydrophobia
(m.) jalabhītikaroga.
hydrous
(adj.) asjala; vāriyutta.
hyena
(m.) taraccha; migādana.
hygiene
(f.) ārogyavijjā.
hygienical
(adj.)ārogyayijjāyatta.
hygienics
(nt.) āragyasattha.
hylic
(adj.) mahābhūtika.
hymn
(nt.) devatthutigīta. (v.t.) gītenaabhitthavati. (pp.) gītenaabhitthitthuta.
hymnal
(adj.) thutīgītāyatta.
hymnic
(adj.) thutīgītāyatta.
hymnist
(m.) thutigāyaka.
hymnody
(nt.) thutigāyana. (m.) thutippabandha.
hymnographer
(m.) thutigīta-sampādaka.
hymnology
(f.) thutigītavijjā. (m.) thutigītasamūha.
hypaethral
(adj.) abbhokāsika; chadanarahita; uparivivaṭa.
hyperbole
(f.) atisayutti.
hyperbolical
(adj.) atisayuttipubbaka.
hypercritic
(m.) ativicecaka; sukhumarandhagavesī.
hypercritical
(adj.) ativivencanāyatta.
hypercriticism
(nt.) ativivecana.
hyperphysical
(adj.) lokuttara; arūpayatta.
hypersensitive
(adj.; m.) sukhumasaññāyutta; sukhumavedaka.
hypertrophy
(nt.) atithūlatta.
hyphen
(nt.) sambandhalakkhaṇa.
hypnosis
(f.) mohananiddā.
hypnotic
(adj.) visaññīkara; niddājanaka.
hypnotise
(vt.) vasīkaroti; mohaniddaṃ janeti. (pp.) vasīkata; janitamohanidda.
hypnotism
(f.) vasīkaraṇavijjā.
hypocrisy
(nt.) kohaññā; kerāṭiya. (f.) kuhanā.
hypocrite
(m.) kuhaka; vañcaka.
hypocritical
(adj.) kerāṭika; vañcanika.
hypostasis
(nt.) rudhirabāhulla.
hypothecate
(v.t.) upanidhivasena ṭhapeti. (pp.) upanidhivasena ṭhapita.
hypothecation
(nt.) nyāsaṭṭhapana.
hypothesis
(m.) saṅkappanāyatta; pakappita.
hypothesise
(v.t.) anumitiṃ sampādeti. (pp.) aumitiṃ sampāditānumitī.
hypothetically
(adv.) anumanena.
hysteria
(m.) vātummāda. (f.) mucchā.
hysterical
(adj.) mucchābahula; mucchanasīla.
- I -

I
(pron.) ahaṃ. (nom. sing. of amha.)
ibex
(m.) pabbateyya-cahgalaka.
ibidem
(adv.) tatthe'eva; tad eva.
ice
(nt.) hima; tusāra. (v.t.) himena chādeti or sītalīkaroti. (pp.) himacchanna; sītalīkata.
ice-cream
(nt.) himaduddha.
ice-field
(nt.) himakhetta; himatala.
ice-house
(nt.) himarakkhanāgāra.
iceberg
(m.) plavamāna-himapabbata.
ichneumon
(m.) nakula; muṅgusa.
ichnography
(f.) bhūmisaṇṭhānalekhā.
ichor
(nt.) vaṇassavaṇa.
ichthyoid
(adj.) macchasadisa.
ichthyology
(f.) jalacaravijjā.
ichthyophagy
(nt.) macchabhakkhana.
icicle
(m.) himakaṇa.
icily
(adv.) sītalākārena.
iciness
(nt.) himasītalatta.
icon
(f.) devapaṭima; pujjapaṭimā.
iconic
(adj.) paṭimāyatta.
iconoclasm
(nt.) paṭimābhindana.
iconoclast
(m.) paṭimābhindaka; adhammagaruka.
iconography
(nt.) paṭimākaraṇa. (m.) paṭimāsaṅgaha.
iconology
(f.) paṭibimbavijjā.
icy
(adj.) himasītala; himabahula; himasadisa.
idea
(f.) mati. (nt.) mata. (m.) adhippāya; saṅkappa
ideal
(m.) paramattha. (adj.) 1. manokappita; 2. visiṭṭha; uttama.
idealism
(m.) viññattamattavāda.
idealist
(m.) viññāṇavādī; manovikappī.
ideality
(f.) paṭibhāṇasampadā.
ideally
(adv.) visiṭṭhākārena.
ideate
(v.i.) parikappeti; cinteti. (pp.) parikappita; cintita.
ideation
(nt.) vitakkana.
idem
(adv.) tad'eva; tatth'eva.
identical
(adj.) tammaya; abhinna; nibbisena.
identically
(adv.) nibbesesaṃ; abhinnatāya.
identification
(nt.) abhisañjānana. (m.) abhinivesa. (nt.) samānana.
identify
(v.t.) samāneti; abhisañjānāti; abhinivisati. (pp.) samānita; abhiniviṭṭha.
identity
(m.) ekībhāva; abheda; nibbisesa.
ideographic
(adj.) cittarūpakkharāyatta.
ideography
(nt.) cittarūpakkhara.
ideology
(f.) mānasikavijjā.
idiocy
(f.) jaḷatā; eḷamūgatā.
idiom
(f.) bhāsārīti. (m.) racanāvilāsa.
idiomatic
(adj.) bhāsārītyanugata.
idiopathy
(nt.) anaññaroguṭṭhitagelañña.
idiosyncrasy
(m.) āveṇikasabhāva.
idiosyncratic
(adj.) appapañña; mandabuddhika.
idiot
(m.) hīnapañña; buddhihīna; jaḷa.
idiotic
(adj.) appapañña; mandabuddhika.
idle
(adj.) 1. alasa; kusīta; nirussāha. (v.i) nikkammo or alaso hoti. (v.t.) kālaṃ khepeti or vināseti. (pp.) kehpitakāla.
idleness
(nt.) ālasiya; ālasya; kosajja.
idler
(m.) kiccavimukha; akiñcikara; avyāvaṭa.
idly
(adv.) ālasiyena; nirussāhena.
idol
(f.) (deve) paṭimā. (m.) paṭibimba.
idolator
(m.) paṭimāpūjaka.
idolatry
(f.) paṭimāvandanā.
idolise
(v.t.) ativiya sammāneti. (pp.) ativiya sammānita.
idolum
(nt.) mata (micchā-) mati.
idyll
(nt.) khuddaka-vaṇṇanā-kabba.
if
(conj.) ce; sace; yadi.
if he has found it he will send it
sace so taṃ alabhisā (so) taṃ pahiṇissati. Ce is not placed at the beginning of a sentence.
if you are tired we will sit down
sace tvaṃ kilato'si mayaṃ nisīdissāma.
igneous
(adj.) pāvakāyatta.
ignescent
(adj.) vipphuliṅgavissajjaka.
ignis fatuus
(nt.) anaggikaujjalana.
ignite
(v.t.) 1. aggiṃ nibbatteti or jāleti; 2. atitattaṃ karoti. (pp.) jālitaggi; atitattaṃ kata. (v.i.) jalati. (pp.) jalita.
ignition
(nt.) 1. aggijālana; 2. atitattakaraṇa.
ignoble
(adj.) adhama; nīca; nihīna; anariya.
ignobleness
(nt.) nihīnatta; nīcatta.
ignobly
(adv.) kucchitākārena.
ignominious
(adj.) ayassakara; nindāvaha.
ignominiously
(adv.) gārayhākārena.
ignominy
(m.; nt.) ayasa. (f.) akitti; avaññā.
ignoramus
(adj.; m.) andhaputthujjana; paṇḍitamānī.
ignorance
(f.) avijjā. (nt.) aññāṇa. (m.) moha.
ignorant
(adj.) apaññā; aññāṇa; assutavantu.
ignorantly
(adv.) aññāṇapubbakaṃ.
ignore
(v.t.) na gaṇeti; na sallakkheti. (pp.) agaṇita; asallakhita.
iguana
(f.) godhā.
iliac
(adj.) antābādhanissita.
ilk
(adj.) anañña; abhinna.
ill
(nt.) pāpa; akusala; duccarita. (f.) āpadā; vipatti. (m.) anattha; roga; vyādhi. (adj.) 1. duṭṭha; gārayha; kucchita; 2. asubha; avamaṅgala; 3. gilāna; rogaṭṭa. (adv.) asammā; asādhu.
ill-advised
(adj.) asamekkhita; anupadhārita.
ill-affected
(adj.) ahitakāma.
ill-arranged
(adj.) duppayutta.
ill-behaved
(adj.) avinīta; durācāra.
ill-bred
(adj.) dubbinīta.
ill-breeding
(m.) avinaya. (nt.) asiṭṭhatta.
ill-conditioned
(adj.) duggata.
ill-dressed
(adj.) kucelaka.
ill-fame
(m.) ayasa. (f.) akitti.
ill-favoured
(adj.) virūpa; dubbhaga.
ill-fitted
(adj.) ayogga; anucita.
ill-gotten
(adj.) adhammaladdha.
ill-grounded
(adj.) athira.
ill-health
(f.) akallatā. (nt.) gelañña.
ill-humour
(f.) duṭṭhapakati.
ill-judged
(adj.) anālocita; asamekkhita.
ill-looking
(adj.) kudassana.
ill-luck
(nt.) dubbhaga. (f.) alakkhī.
ill-nature
(nt.) duṭṭhatta. (f.) duppakati.
ill-natured
(adj.) avinīta; durācāra.
ill-omen
(nt.) asubhanimitta.
ill-repute
(m.; nt.) ayasa.
ill-that-ched
(adj.) ducchanna.
ill-timed
(adj.) akālapayutta.
ill-treatment
(f.) vihesā.
ill-will
(m.) vyāpāda; manopadosa.
illation
(nt.) nigamana. (f.) anumiti.
illative
(adj.) anumeya.
illegal
(adj.) adhammika; nītiviruddha.
illegality
(m.) aññāya; nītivirodha.
illegally
(adv.) aññāyena; adhammena.
illegible
(adj.) duppaṭhiya; avisadakkhara.
illegibly
(adv.) avāceyyākārena.
illegitimacy
(m.) nītivirodha. (nt.) avajātatta.
illegitimate
(adj.) 1. avajāta; 2. vidhiviruddha.
illiberal
(adj.) adānasīla; macchārī.
illiberality
(f.) acāgasīlatā.
illiberally
(adv.) samaccheraṃ.
illicit
(adj.) nītiviruddha; apaṭiññāta.
illicitly
(adv.) nītivirodhena; adhammena.
illimitable
(adj.) ananta; aparimita; appameya.
illimitably
(adv.) aparimitākārena.
illiteracy
(f.) asatthaññutā; anakkharaññutā.
illiterate
(adj.) vijjāhīna; anakkharaññū.
illness
(m.) roga; ātaṅka; vyādhi. (nt.) gelañña.
illogical
(adj.) takkaviruddha; ayuttisiddha.
illogically
(adv.) takkavirodhena.
illuminate
(v.t.) dīpeti; pakāseti; pabhāseti. (pp.) dīpita; pakāsita; pabhāsita.
illumination
(nt.) obhāsana; jotana. (f.) dīpamālā.
illumine
(v.t.) joteti; pabhāseti; obhāseti; pākaṭīkaroti. (pp.) jotita; pabhāsita; obhāsita; pākaṭīkata.
illumining
(adj.) jotaka; paridīpaka; pabhaṅkara.
illusion
(m.) micchāvabodha; saññāvipallāsa. (f.) māyā.
illusist
(m.) māyākāra; vipallatthacitta; viparītagāhī.
illusive
(adj.) vipallāsajanaka.
illusory
(adj.) vipallāsajanaka.
illustrate
(v.t.) paridīpeti; uttānīkaroti; visadīkaroti. (pp.) paridīpita; uttānīkata.
illustration
(nt.) udāharaṇa; nidassana; vivaraṇa; uttānīkaraṇa.
illustrative
(adj.) uddīpaka; jotaka; nidassaka.
illustrator
(m.) nidassaka; paridīpetu; vaṇṇetu; ālekhaka.
illustrious
(adj.) vikhyāta; vissuta; abhiññāta; paññāta; supākaṭa.
illustriously
(adv.) visiṭṭhākārena.
illustriousness
(f.) vissuti; vikhyātatā; visiṭṭhatā.
image
(f.) paṭimā; upaṭṭhiti. (nt.) paṭibimba; paṭirūpa. (m.) ākāra. (v.t.) 1. paṭibimbeti; ākāraṃ sallakkheti; 2. supākaṭaṃ dīpeti. (pp.) paṭibimbita; sallakkhitākāra; supākataṃ dīpita.
image-house
(nt.) paṭimāghara.
image-worship
(f.) rūpavandanā.
imagery
(nt.) manokappita. (m.) paṭimāsamūha.
imaginable
(adj.) cintāvisayaka.
imaginably
(adv.) cintiyākārena.
imaginary
(adj.) saṅkappaja; cintāmaya.
imagination
(m.) saṅkappa. (f.) maññanā.
imaginative
(adj.) parikappaka; cintāpara.
imaginatively
(adv.) parikappanavasena.
imagine
(v.t.) saṅkappeti; parikappeti. (v.i.) maññati. (pp.) saṅkappita; maññita.
imbecile
(adj.; n.) dubbala; mandamatika; mandapañña.
imbecility
(nt.) dubbalya; buddhivekalla.
imbed
(v.t.) anto paveseti. (pp.) anto pavesita.
imbibe
(v.t.) 1. āpibati; 2. adhigaṇhāti; manasā dhāreti. (pp.) āpīta; adhiggahita; manasā dhārita.
imbricate
(v.t.) chadane iṭṭhakā viya attharati.
imbroglio
(m.) saṅkiṇṇarāsi. (f.) saṅkhubitāvatthā.
imbrue
(v.t.) kiledeti; (lohitena, etc.) makkheti. (pp.) kiledita; makkhita.
imbrute
(v.t.) pasusamaṃ karoti. (pp.) pasusaṃ kata.
imbue
(v.t.) rañjeti; paripphoseti. (pp.) rañjita; paripphosita.
imitate
(v.t.) 1. anukaroti; anuyāti; 2. katam anukaroti. (pp.) anukata; anuyata.
imitation
(nt.) anukaraṇa; paṭirūpaka; vyājavatthu. (f.) diṭṭhānugati.
imitative
(adj.) anukaraṇasīla.
imitator
(m.) anukārī; anusārī.
immaculate
(adj.) nimmala; anavajja; akalaṅka.
immaculately
(adv.) nimmalākārena; anavajjatāya.
immaculateness
(nt.) nimmalatta.
immanence
(nt.) antogadhatta; pariyāpannatta.
immanent
(adj.) abbhantarika; antogata.
immaterial
(adj.) 1. addabba; arūpa; 2. anavassa; niratthaka.
immaterialism
(m.) arūpavāda.
immateriality
(f.) addabbatā.
immature
(adj.) apariṇata; appata-kāla.
immaturely
(adv.) apariṇate.
immaturity
(nt.) apariṇatatta.
immeasurability
(nt.) appameyatta.
immeasurable
(adj.) appameya; aparimita; amita; appamāṇa.
immeasurably
(adv.) aparimeyyākārena.
immeasureness
(nt.) appameyatta.
immediate
(adj.) 1. ānantarika; 2. upakaṭṭha; āsanna.
immediately
(adv.) sapadi; sajju; taṅkhaṇaṃ; tāvad eva.
immediateness
(nt.) āsannatta; āsukātabbatta.
immedicable
(adj.) atekiccha; asādhiya; appatikāra.
immemorial
(adj.) aviditārambha; sativisayātīta; cirantana.
immense
(adj.) atimahanta; ativisāla; atipatthaṭa.
immensely
(adv.) vipulākārena.
immensity
(nt.) atimahatta; visālatta.
immerge
(v.t.) ogāheti; nimujjāpeti. (v.i.) nimujjati; ogāhati. (pp.) ogāhita; nimjjāpita; nimugga; ogāḷha.
immersion
(nt.) ogāhana.
immethodical
(adj.) ayathākkamika; uppaṭipāṭika.
immethodically
(adv.) uppaṭipāṭiyā; kamavirodhena.
immigrant
(m.) sadesacāgī; (vāsāya) videsagāmī.
immigrate
(v.i.) desantaraṃ saṅkamati. (pp.) desantaraṃ saṅkanta.
immigration
(nt.) sadesacāga; videsasaṅkamaṇa.
imminence
(f.) accāsannatā; bhayānakata.
imminent
(adj.) 1. upantika; accāsanna; 2. jīvitasaṃsayāvaha.
imminently
(adv.) accāsannavasena; atisayena.
immiscible
(adj.) asaṃyujjamāna.
immission
(nt.) antopesana.
immit
(v.t.) antopeseti; antogometi. (pp.) antopesita; antogamita.
immitigable
(adj.) alahukaraṇīya.
immix
(v.t.) sammisseti. (pp.) sammissita.
immixture
(nt.) sammissaṇa.
immobile
(adj.) thira; acala; aniñja; akampa.
immobilise
(v.t.) santhambheti; akampiyaṃ karoti. (pp.) santhambhita; akampiyaṃ kata.
immobility
(nt.) thāvariya; niccalatta.
immoderate
(adj.) amattaññū; sīmātikkamaka.
immoderately
(adv.) amattññutāya; atimattaṃ.
immoderation
(m.) sīmātikkama.
immodest
(adj.) avinīta; nillajja.
immodestly
(adv.) avinītākārena.
immodesty
(nt.) pāgabbhiya; avinītatta. (f.) nillajjatā.
immolate
(v.t.) yāgāya hanati. (pp.) yāgāya hata.
immolation
(nt.) yajana; yāgakaraṇa.
immolator
(m.) yājaka.
immoral
(adj.) dussīla; pāpadhamma; durācāra; adhammika.
immorality
(nt.) dussīlya; duccarita. (m.) adhamma.
immorally
(adv.) sassatākārena.
immovability
(nt.) acalatta; akampiyatta; thāvariya.
immovable
(adj.) acala; akampiya; thāvara; asaṃhārima.
immovably
(adv.) thiraṃ; nibbikāraṃ.
immune
(adj.) vippamutta; virahita.
immunity
(f.) vimutti. (m.) abhāva; viraha.
immure
(v.t.) avarodheti; parikkhipati. (pp.) avarodhita; parikkhitta.
immurement
(nt.) avarodhana.
immutability
(f.) avikāratā; niccatā.
immutable
(adj.) nibbikāra; avipariṇāma.
imp
(m.) 1. yakkhapotaka; 2. dubbinīta-dāraka.
impact
(m.) paṭighāta. (nt.) saṅghaṭṭana. (v.t.) daḷhaṃ sandahati. (pp.) daḷhaṃ sandahita.
impair
(v.t.) vikalīkaroti; hāpeti. (v.i.) vikalībhavati; hāyati. (pp.) vikalīkata; hāpita; vikalībhūta; hīna.
impaired
(adj.) vikala; ūna.
impairment
(nt.) vekalla; ūnatta. (f.) hāni.
impale
(v.t.) uttāseti; sūle āropeti. (pp.) uttāsita; sūlāropita.
impalement
(nt.) uttāsana; sūlāropaṇa.
impalpable
(adj.) 1. phusanāvisaya; atisukhuma; 2. duravabodha.
impalpably
(adv.) avyattaṃ; apphuṭaṃ; dujjānākārena.
impanel
(v.t.) nāmāvaliyaṃ antokaroti. (pp.) nāmāvaliyaṃ antokata.
impardonable
(adj.) akkhamitabba; akkhamāraha.
imparity
(nt.) vesamma; asamānatta.
impark
(v.t.) upavane paveseti. (pp.) upavane pavesita.
impart
(v.t.) 1. anuppadāti; vitarati; 2. pakāseit; viññāpeti. (pp.) anuppadinna; vitarita; pakāsita; viññāpita.
impartial
(adj.) majjhaṭṭha; apakkhapātī.
impartiality
(f.) apakkhapātitā; upekkhā; majjhattatā.
impartially
(adv.) apakkhapātena.
impartible
(adj.) avebhaṅgiya; avibhajiya.
impassable
(adj.) duratikkama; duggama; sambādha.
impasse
(f.) alaṅghanīyāvatthā. (m.) sambādhamagga.
impassible
(adj.) acetana; akampiyasabhāva.
impassion
(v.t.) kilese khobheti. (pp.) khobhitakilese.
impassionable
(adj.) sukhobhiya.
impassionate
(adj.) kilesavegayutta.
impassioned
(adj.) anuratta; āsattacitta.
impassive
(adj.) akampiya; nibbikāra; upasanta.
impassively
(adv.) nibbikaraṃ; upasantākārena.
impassivity
(f.) ananurattatā; upasantatā.
impaste
(v.t.) 1. lepaṃ sampādeti; 2. ālepeti.
impatience
(f.) akkhanti; asahanatā.
impatient
(adj.) asahamāna; atiussuka.
impatiently
(adv.) akkhantiya; atisīghaṃ.
impeach
(v.t.) codeti; upavadati; dosam āropeti. (pp.) codita; upavutta; āropitadosa.
impeachment
(f.) codanā; dosāropaṇā.
impearl
(v.t.) muttāhi alaṅkaroti. (pp.) alaṅkata.
impeccable
(adj.) niddosa; pāpabhīruka.
impeccably
(adv.) agārayhākārena.
impeccancy
(nt.) anindiyatta; agārayhatta.
impeccant
(adj.) nippāpa; niddosa.
impecunious
(adj.) niddhana; daḷidda.
impede
(v.t.) sannirumbheti; rundheti. (pp.) sannirubhita; rundhita.
impediment
(m.) antarāya; uparodha. (f.) bādhā.
impel
(v.t.) niyojeti; payojeti; vyāpārayati. (pp.) niyojita; vyāpārita.
impelent
(adj.; m.) uyyojaka; payojaka.
impend
(v.i.) uparito lambati; samāpatati. (pp.) uparito lambita; samāpatita.
impending
(adj.) upakaṭṭha; paccāsanna.
impenetrable
(adj.) avinivedhiya; anibbijjhiya; duravabodha.
impenitence
(m.) ananutapa. (nt.) ananusocana.
impenitent
(adj.) ananutāpī; khedarahita.
imperative
(adj.; n.) āṇāpaka; vidhāyaka; alaṅghiya; āṇattivācaka.
imperatively
(adv.) avilaṅghiyākārena; avassam eva.
imperativeness
(nt.) avilaṅghiyatta.
imperator
(m.) rājādhirāja.
imperatrix
(f.) adhirājinī.
imperceivable
(adj.) anindriyagocara; atisukhuma.
imperceptibility
(f.) atisukhumatā; indriyāgocaratā.
imperceptible
(adj.) atisukhuma; indriyāgocara.
impercipient
(adj.) anupalabbhanaka; acetanika.
imperfect
(adj.) asampuṇṇa; ūna; vikala.
imperfect memory
(nt.) sativekalla.
imperfection
(f.) apuṇṇatā. (nt.) vikalatta.
imperfectly
(adv.) ūnākārena; vikalaṃ.
imperforate
(adj.) acchidda; asasira.
imperial
(adj.) adhirajjāyatta.
imperialism
(nt.) adhirājapālana. (m.) adhirajjavāda.
imperialist
(m.) adhirajjavādī.
imperil
(v.t.) antarāyaṃ pāpeti. (pp.) antarāyaṃ pāpita.
imperious
(adj.) 1. uddhata; sāvalepa; 2. āṇādāyaka; avilaṅghiya.
imperiously
(adv.) avilaṅghiyākārena.
imperiousness
(nt.) uddhacca. (m.) ahaṅkāra. (nt.) avilaṅghiyatta.
imperishable
(adj.) avyaya; akkhaya; avinassara; dhuva.
imperium
(nt.) ekādhipacca; adhirājatta.
impermanent
(adj.) anicca; adhuva; bhaṅgura.
impermeable
(adj.) appavesiya; avinivijjhiya.
impermissible
(adj.) ananuññātabba; ananujānitabba.
impersonal
(adj.) akattuka; apāṭipuggalika.
impersonal verb
(f.) bhāvakriyā.
impersonate
(v.t.) 1. sacetanattam āropeti; 2. aññassa vesaṃ gaṇhāti. (pp.) āropitasacetanattaṃ; gahitaññavesa.
impersonation
(nt.) 1. aññavesagahaṇa; sacetanattāropaṇa.
impersonify
(v.t.) sacetanattam āropeti. (pp.) āropitasacetanatta.
impertinence
(nt.) dovacassa. (m.) anācāra; avinaya.
imperturbable
(adj.) akkhobbha; nibbikāra.
impervious
(adj.) sambādha; duppavesa; anibbedhiya.
imperviously
(adv.) duppavesiyattena.
impertinent
(adj.) 1. dubbaca; avinīta; 2. anāyatta; asambandha.
impertinently
(adv.) dubbinītākārena; parakiccappavesena.
impetrate
(v.t.) yācanāya labhati. (pp.) yācanaya laddha.
impetration
(nt.) yācanāya labhana.
impetuosity
(m.) avega. (nt.) caṇḍatta; sāhasikatta.
impetuous
(adj.) aticaṇḍa; vagavantu; sāhasika.
impetuously
(adv.) ativegena; sāhasikatāya.
impetuousness
(m.) avega. (nt.) caṇḍatta; sāhasikatta.
impetus
(m.) vega; java. (nt.) samussāhana.
impiety
(nt.) assaddhiya. (m.) agārava.
impinge
(v.t.i.) saṅghaṭṭeti. (pp.) saṅghaṭṭita.
impious
(adj.) assaddha; bhattihīna.
implacable
(adj.) avupasamiya; ciraṭṭhitika.
implacably
(adv.) avupasamiyākārena.
implant
(v.t.) abhiropeti; patiṭthāpeti. (pp.) abhiropita; patiṭṭhapita.
implausible
(adj.) apaccayika; avissasanīya.
impledge
(v.t.) nyāsāya ṭhapeti. (pp.) nyāsāya ṭhapita.
implement
(nt.) upakaraṇa; parikkhāra. (v.t.) paripūreti; sampādeti. (pp.) paripūrita; sampādita.
implemental
(adj.) upakaraṇabhūta.
impletion
(nt.) pūraṇa; puṇṇatta.
implicate
(v.t.) sambandheti; jaṭeti; saṃsileseti. (pp.) sambandhita; jaṭita; saṃsilesita.
implication
(m.) saṃsagga; sambandha.
implicit
(adj.) nissaṃsaya; avisaṅkiya; vivādarahita.
implicitly
(adv.) nissaṃsayaṃ; avivādena.
impliedly
(adv.) ānusaṅgikākārena.
implore
(v.t.) abhiyācati. (pp.) abhiyācita.
imploringly
(adv.) yācanapubbakaṃ.
imply
(v.t.) 1. upalakkheti; sūceti; 2. bodheti; viññāpeti. (pp.) upalakkhita; sūcita; bodhita; viññāpita.
impolicy
(m.) aññāya; nītivirodha.
impolite
(adj.) asabbha; gamma; avinīta.
impolitely
(adv.) avinītākārena.
impoliteness
(f.) asabbhatā. (m.) avinaya.
impolitic
(adj.) 1. ñāyaviruddha; asamekkhakata; 2. aviveki anītiññū.
imponderous
(adj.) acchiddaka.
import
(v.t.) 1. desantarā āneti; 2. sūceti; bodheti. (pp.) desantarā ānīta; sūcita; bodhita. (nt.) videsānīta-bhaṇḍa. (m.) adhippāya.
importable
(adj.) videsā āharitabba.
importance
(nt.) garutta; sappayojanatta.
important
(adj.) mukhya; padhana; garuka.
importantly
(adv.) garutāya; mukhyatāya.
importation
(nt.) desantarānayana.
importer
(m.) videsā bhaṇḍāharaka.
importunate
(adj.) nibandhaka; atiyācaka.
importunately
(adv.) sanibandhaṃ.
importune
(v.t.) nibandhati; abhiyāceti. (pp.) nibaddha; abhiyācita.
importunity
(nt.) nibandhana; atiyācana.
impose
(v.t.) niveseti; āropeti; niyameti; yuttaṭṭhāne ṭhapeti. (pp.) nivesita; āropita; niyamita; yuttaṭṭhāne ṭhapita.
impose upon
vañceti.
imposing
(adj.) uḷāra; mahāteja; vimhayāvaha.
imposition
(nt.) āropaṇa; niyamana. (m.) kara; bali. (nt.) sāṭheyya.
impossibility
(nt.) asādhiyatta; asakyatta; abhabbatta.
impossible
(adj.) asakya; asādhiya; abhabba.
impossibly
(adv.) asambhavena.
impost
(m.) kara; bali; suṅka.
impostor
(m.) kuhaka; patirūpaka; vañcaka; nekatika.
imposture
(f.) nikati. (nt.) kerāṭiya; sāṭheyya.
impotence
(n.) dubbalya.
impotent
(adj.) 1. dubbala; asamattha; 2. niratthaka.
impotently
(adv.) dubbalākārena.
impound
(v.t.) 1. vaje pakkhipati or rundheti; 2. rājāyattīkaroti. (pp.) vaje pakkhitta; vaje ruddha; rājāyattīkata.
impoverish
(v.t.) 1. niddhanīkaroti; 2. balam apaharati. (pp.) niddhanīkata; apahaṭabala.
impoverishment
(nt.) dāḷiddiya; niddhanatta.
impracticable
(adj.) asādhiya; duppayojiya.
impracticably
(adv.) asādhiyākārena.
impractical
(adj.) dukkara; asādhiya.
imprecate
(v.t.) abhisapati. (pp.) abhisatta.
imprecation
(nt.) abhisapana. (m.) sāpa.
imprecatory
(adj.) abhisāpayutta.
imprecision
(nt.) ayathākaraṇa.
impregnable
(adj.) duppadhaṃsiya; dujjaya; anabhibhavanīya.
impregnate
(v.t.) 1. anto vyāpeti; 2. gabbhaṃ gaṇhapeti. (pp.) anto vyāpita; gabbhaṃ gaṇhāpita.
impress
(v.t.) 1. muddeti; lañcheti; 2. daḷhaṃ patiṭṭhāpeti; 3. citte sannidahati. (pp.) muddita; lañchita; daḷhaṃ patiṭṭhāpita; citte sannihita. (nt.) ciṇha; lañchana. (f.) muddā.
impression
(nt.) lañchana. (m.) hadayagata-bhāva.
impressionable
(adj.) 1. manorañjaka; 2. ciṇhapatiṭṭhāpaka.
impressive
(adj.) cittārādhaka; hadayaṅgama.
impressively
(adv.) manoharākārena.
impressiveness
(nt.) hadayaṅgamatta.
imprest
(m.) saccakāra.
imprimis
(adv.) paṭhamataraṃ.
imprint
(v.t.) 1. muddeti; lañcheti; 2. (citte) niveseti. (pp.) muddita; lañchita; (citte) nivesita.
imprison
(v.t.) avarodheti; kārāyaṃ pakkhipati. (pp.) avorodhita; kārāyaṃ pakkhitta.
imprisonment
(nt.) rundhana; kārāpakkhipana.
improbability
(m.) asambhava. (f.) anupapatti; bhavitum-asakyatā.
improbable
(adj.) asambhaviya; bhavitum-asakya.
improbity
(f.) vaṅkatā. (nt.) sāṭheyya; anajjava.
impromptu
(adv.) nirussāhena; anāyāsena.
improper
(adj.) anucita; ayogga; ananucchavika; appatirūpa.
improper place
(nt.) aṭṭhāna; anāyatana.
improper time
(f.) avelā. (m.) akāla.
improperly
(adv.) ayathā; asammā; ayoniso; asādhukaṃ.
impropriate
(v.t.) puggalādhīnaṃ or puggalayattaṃ karoti. (pp.) puggalādhīnaṃ or puggalāyattaṃ kata.
impropriation
(nt.) puggalāyattakaraṇa.
impropriety
(nt.) anucitatta; ayoggatta. (f.) ayutti.
improvable
(n.) abhivaḍḍhetabba; vaḍḍhanīya.
improve
(v.t.) abhivaḍḍheti; bhāveti; brūheti. (pp.) abhivaḍḍhita; bhāvita; brūhita.
improvement
(nt.) abhivaḍḍhana. (f.) unnati; samiddhi. (m.) udaya.
improvidence
(f.) adūradassitā; asamekkhakāritā.
improvident
(adj.) adūradassī; adīghadassī.
improvidently
(adv.) asamekkha; avivicca.
improvisate
(v.t.) taṅkhaṇaṃ racayati.
improvisation
(m.) taṅkhaṇa-racaka.
improvise
(v.t.) khaṇapaṭibhāṇena karoti or vadati; ṭhānocitaṃ karoti. (pp.) khaṇapaṭibhāṇena kata; khaṇapaṭibhāṇena vutta; ṭhānocitaṃ kata.
imprudence
(f.) adūradassitā; asamekkhā. (m.) agārava; avinaya.
imprudent
(adj.) avicakkhaṇa; adūradassī; sahasākārī.
imprudently
(adv.) avicārena; ananuvicca.
impuberal
(adj.) appattavaya; nālaṅkammaniya.
impuberty
(f.) appattavayatā.
impudence
(nt.) pāgabbhiya; ahirikatta. (f.) nillajjatā.
impudent
(adj.) pagabbha; dubbinīta; ahirika.
impudently
(adv.) sappagabbhaṃ.
impugn
(v.t.) santajjeti; paccakkhāti. (pp.) santajjita; paccakkhāta.
impugnment
(m.) vorodha; paṭikkhepa. (nt.) upakkosana.
impuissant
(adj.) dubbala; khīṇabala.
impulse
(m.) cittavega; chanda.
impulse of lust
(m.) kamavega.
impulsion
(nt.) samussāhana; vegajanana.
impulsive
(adj.) samussāhaka.
impulsively
(adv.) sahasā.
impunity
(f.) 1. daṇḍamutti; 2. aparihāni.
impure
(adj.) 1. asuddha; samala; malina; kiliṭṭha; 2. gārayha; kucchita.
impureness
(nt.) asuddhatta; kiliṭṭhatta; mala; kalusa. (m.) upakkilesa.
impurity
(nt.) asuddhatta; kiliṭṭhatta; mala; kalusa. (m.) upakkilesa
free from impurity
anaṅgaṇa; viraja; nimmala; nikkilesa.
imputable
(adj.) abhisambandhiya.
imputation
(nt.) ajjhāropaṇa; aññasmim aropaṇa.
impute
(v.t.) aññasmiṃ āropeti. (pp.) aññasmiṃ āropita.
in
(prep.) anto; majjhe.
in a short time
(adv.) acirena.
in another place
(adv.) aññattha.
in another way
(adv.) aññathā.
in between
(adv.) antara.
in both sides
(adv.) ubhato.
in both ways
(adv.) ubhayathā.
in breadth
vitthārena.
in front
(adv.) purato; abhimukhe.
in many ways
(adv.) anekadhā.
in six days
(adv.) chāhena.
in that instant
(adv.) sapadi.
in the absence
(adv.) parammukhā.
in the presence
sammukhā; abhimukhe.
in the same manner
(ind.) tath'eva.
in what respect
kenākārena?
in what way
(adv.) kathaṃ?
inability
(nt.) asāmatthiya; dubbalya.
inabstinene
(f.) avirati.
inaccessible
(adj.) duppavesa; duggama.
inaccuracy
(nt.) vitathatta; atacchatta.
inaccurate
(adj.) vitatha; ataccha; ayathābhūta.
inaccurately
(adv.) ayathā.
inaction
(nt.) ananuṭṭhāna; ālasya; udāsīnatta.
inactive
(adj.) akammasīlī; olīnavuttika; anuyyogī.
inactivity
(nt.) ananuṭṭhāna; ālasya; udāsīnatta.
inadaptability
(nt.) akammaniyatta.
inadaptable
(adj.) akammañña; nālaṃkammaniyoa.
inadequacy
(nt) asāmatthiya; appahoṇakatta.
inadequate
(adj.) akkhama; asamattha; appahoṇaka.
inadequately
(adv.) appahoṇākārena; asāmatthiyena.
inadherent
(adj.) alagga; asatta.
inadhesive
(adj.) alagganasabhāva.
inadmissible
(adj.) anādeyya; agayha; asampaṭicchiya.
inadvertence
(m.) pamāda. (nt.) anavadhāna.
inadvertent
(adj.) pamatta; anavadhāna.
inadvertently
(adv.) anavadhānena; pamādena.
inalienable
(adj.) aviyojiya; avinibbhoga; avibhajiya.
inalterable
(adj.) aparivattiya.
inane
(adj.; n.) ritta; suñña; niratthaka.
inanimate
(adj.) nijjīva; aviññāṇaka.
inanition
(nt.) suññatta.
inappeasable
(adj.) avupasamiya.
inappellable
(adj.) apunavicāraṇīya; apunavinicchiya.
inapplicable
(adj.) anupayojiya; anucita.
inapplication
(m.) anupayoga; anuyyoga; anabhinivesa.
inapposite
(adj.) aṭṭhānayutta.
inappreciable
(adj.) atyappaka; avibhūta; avyatta.
inappreciation
(nt.) 1. avibhūtatta; apākaṭatta; 2. asampaṭicchana.
inapprehensible
(adj.) duravabodha; duviññeyya.
inapprehensive
(adj.) nirāsaṅka; vītabhaya.
inapproachable
(adj.) durupasaṅkama; durāsada.
inappropriate
(adj.) anucita; ayogga.
inapt
(adj.) asamattha; anipuṇa; abhabba.
inaptitude
(nt.) asāmatthiya; anipuṇatta; abhabbatta.
inaptly
(adv.) anipuṇākārena; asammā.
inarm
(v.t.) āliṅgati; parissajati. (pp.) āliṅgita; parissaṭṭha.
inarticulate
(adj.) avyatta; apphuṭa; avisada.
inarticulately
(adv.) avisadākārena.
inartificial
(adj.) asippānukūla.
inasmuch
(adv.) yasmā; yena; yato.
inattention
(f.) anavadhānatā; assavaṇatā.
inattentive
(adj.) nirapekkha; anohitasota; anavadhāna.
inattentiveness
(nt.) anavadhanatta.
inaudible
(adj.) savaṇāgocara; assutigocara.
inaugural
(adj.) ārambhavisayaka.
inaugurate
(v.t.) 1. ārabhati; patiṭṭhapet; 2. adhikāre niveseti. (pp.) āraddha; patiṭṭhāpita; adhikāre nivesita.
inauguration
(m.) ārambha. (nt.) pavesamaṅgala.
inauspicious
(adj.) asubha; avamaṅgala; abhaddaka.
inauspiciously
(adv.) abhaddakaṃ; asubhākārena.
inbapability
(nt.) akkhamatta; abhabbatta.
inborn
(adj.) sahaja; nesaggika; sabhāvasiddhi.
inbreathe
(v.t.) assasati. (pp.) assasita.
inbred
(adj.) sahaja; nesaggika; sabhāvasiddhi.
incage
(v.t.) pañjare pakkhipati. (pp.) pañjare pakkhitta.
incalculable
(adj.) asaṅkheyya; appameyya.
incandesce
(v.t.) uttāpeti. (pp.) uttāpita.
incandescence
(nt.) accuṇhatta.
incandescent
(adj.) uttatta; sajotibhūta.
incantation
(nt.) mantajappana.
incapable
(adj.) akkama; asamattha; abhabba.
incapably
(adv.) asamatthākārena.
incapacious
(adj.) aputhula; sambādha.
incapacitate
(v.t.) abhabbaṃ karoti; vikalayati. (pp.) abhabbakata; vikalayita.
incapacity
(nt.) asāmatthiya; abhabbatta. (f.) anupayogitā; buddhihīnatā.
incarcerate
(v.t.) kārāyaṃ pakkhipati. (pp.) kārāyaṃ pakkhitta.
incarceration
(nt.) rundhana; kārāpakkhipana.
incarnadine
(adj.) maṃsavaṇṇa. (v.t.) rattavaṇṇaṃ karoti.
incarnate
(adj.) sarīrībhūta; dissamāna. (v.t.) dissamānavesaṃ gaṇhāti; sasarīro bhavati (pp.) gahitavesa; sasarīrībhūta.
incarnation
(m.) 1. punaravatāra; 2. sasarīrapātubhāva.
incase
(v.t.) kose pakkhipati; āchādeti. (pp.) kose pakkhitta; āchādita.
incatinate
(v.t.) āvuṇāti. (pp.) āvuta.
incatination
(nt.) āvuṇana; uddānakaraṇa.
incautious
(adj.) pamatta; anavadhāna.
incendiary
(adj.; n.) dahanasīla; gehajhāpaka.
incendism
(nt.) gharajhāpana.
incensation
(nt.) gandhadhūpana.
incense
(m.) sugandhadhūpa. (v.t.) 1. dhūpeti; 2. uttejeti; saṅkhobheti. (pp.) dhūpita; uttejita; saṅkhobhita.
incensory
(nt.) dhūpabhājana.
incentive
(adj.) uttejaka; palobhaka. (nt.) uyyojana; palobhana; samuttejana.
inception
(m.) paṭhamārambha. (f.) paṭisandhi.
inceptive
(adj.; n.) paṭhamārambhaka; paṭṭhāpaka.
incertitude
(m.) sandeha; saṃsaya. (f.) vimati; kaṅkhā.
incessant
(adj.) nirantrara; avicchinna; sātatika.
incessantly
(adv.) satataṃ; nirantaraṃ.
incest
(m.) 1. adhammarāga; 2. vyabhicāra.
incestuous
(adj.) ñātimethunāyatta.
inch
(nt.) aṅgula.
inchoate
(adj.) āraddhamatta; acirāddha. (v.t.) ārabhati. (pp.) āraddha.
incidence
(f.) siddhi; sabhāvasiddhi.
incident
(m.) pasaṅga. (f.) antarāsiddhi. (adj.) sijjhamāna; pāsaṅgika; sabhāvasiddha.
incidental
(adj.) āgantuka; anusaṅgika.
incidentally
(adv.) pasaṅgavasena; yadicchāya.
incinerate
(v.t.) bhasmīkaroti. (pp.) bhasmīkata.
incipient
(adj.) mūlabhūta; paṭhamārambha.
incipiently
(adv.) ārambhasamakālam eva.
incise
(v.t.) kantati; nikantati. (pp.) kantita; nikantita.
incision
(nt.) kattana; nikantana; chindana.
incisive
(adj.) nikantaka.
incitation
(nt.) samussāhana; samuttejana.
incite
(v.t.) ussāheti; uttejeti; uyyojet. (pp.) ussāhita; uttejita; uyyojita.
incitement
(nt.) samussāhana; samuttejana.
incivility
(nt.) avinītatta; anādariya. (f.) asabbhatā.
inclasp
(v.t.) parissajati; upagūhati. (pp.) parissaṭṭha; upagūhita.
inclemency
(nt.) niddayatta; kakkasatta.
inclemencyment
(adj.) kakkasa; niddaya; niṭthura.
inclination
(nt.) poṇatta; pabbhāratta. (m.) abhinivesa. (f.) adhimutti.
incline
(m.) pabbhāra. (nt.) poṇaṭṭhāna. (v.i.) onamati; poṇībhavit. (pp.) onata; poṇībhūta. (v.t.) onāmeti; poṇīkaroti. (pp.) onāmita; poṇīkata.
incline towards
adhimuccati.
inclined towards
(adj.) tanninna; tappoṇa.
include
(v.t.) antokaroti; samodahati. (pp.) antokata; samodahita.
included
(adj.) antogata; pariyāpanna.
including
(adj.) niravasesa; abhivyāpaka.
inclusion
(nt.) saṅgaṇhana; antokaraṇa.
inclusive
(adj.) niravasesa; abhivyāpaka.
inclusively
(adv.) niravasesena; sakallena; nissesaṃ.
inco-ordination
(f.) asahayogitā.
incoercible
(adj.) duppasaha; durāsada.
incogitable
(adj.) acintāvisayaka.
incognisance
(nt.) asañjanana. (f.) anupaladdhi.
incognito
(adj.; n.) aññātanāma; paṭicchannavesa. (adv.) apākaṭavesena; paṭicchannākārena.
incognizable
(adj.) anupalakkhiya; asañjaniya.
incognizant
(m.) anupalakkhaka.
incoherence
(f.) asaṅgati; viyuttatā.
incoherent
(adj.) asambaddha; vippayutta.
incohesion
(nt.) anallīyana. (f.) asaṅgati.
incombustible
(adj.) aḍayha; adahanakkhama.
income
(m.) āya; udaya; dhanāgama.
income tax
(m.) āyabali.
incomer
(m.) antopavisaka; videsāgata.
incoming
(adj.) āgacchamāna.
incommensurable
(adj.) 1. asamappamāṇa; 2. atakkānugata.
incommensurate
(adj.) asamaparimāṇa; aghaṭiyamāna.
incommode
(v.t.) āyāseti; pīḷeti. (pp.) āyāsita; pīḷita.
incommodious
(adj.) aphāsuka; sambādha; pīḷākara.
incommunicable
(adj.) anivedaniya; abattabba.
incommunicative
(adj.) anivedaka; avadanasīla.
incommutable
(adj.) aparivattiya; avipariṇāmiya.
incompact
(adj.) asambaddha; asaṅgata.
incomparable
(adj.) asadisa; atula; nirupama; anupameya; appaṭisama.
incomparably
(adv.) anupameyākārena.
incompassionate
(adj.) ananurūpa; aññamaññaviruddha.
incompetence
(nt.) akosalla. (f.) adakkhatā.
incompetent
(adj.) asamattha; anipuṇa; abhabba.
incompetently
(adv.) anipuṇākārena.
incomplete
(adj.) asampuṇṇa; aniṭṭhita; asamāpita; ūna.
incompletely
(adv.) sāvasesaṃ; asampuṇṇaṃ.
incompleteness
(nt.) aparipuṇṇatta; aniṭṭhitatta; ūnatta.
incomplex
(adj.) amissita; asaṅkiṇṇa.
incomprehensible
(adj.) aviññeyya; duravabodha; avediya.
incomputable
(adj.) asaṅkheyya; gaṇanātīta.
inconceivability
(nt.) acintiyatta; dubbiññeyyatta.
inconceivable
(adj.) acintiya; dubbiññeyya.
inconclusive
(adj.) nicchayarahita; anicchita.
incondensable
(adj.) aghanīkaraṇīya.
inconformity
(f.) ananucchavikatā. (nt.) asādissa.
incongruity
(nt.) visadisatta; aghaṭiyamānatta.
incongruous
(adj.) visadisa; aghaṭiyamāna.
inconsecutive
(adj.) kamaviruddha; uppaṭipāṭika.
inconsequence
(m.) yuttivirodha.
inconsequent
(adj.) ñāyaviruddha.
inconsequential
(adj.) asāra; niratthaka.
inconsiderable
(adj.) agaṇetabba; asallakkhiya; appamattaka.
inconsiderate
(adj.) avivekī; asamekkhakārī.
inconsiderately
(adv.) asamekkha; ananuvicca.
inconsiderateness
(f.) avicāraṇā; anupaparikkhā.
inconsistence
(m.) asaṅgati; pubbāparavirodha.
inconsistent
(adj.) aghaṭiyamāna; pubāparaviruddha.
inconsistently
(adv.) pubbāparavirodhena; asaṅgatiyā.
inconsolable
(adj.) anassāsiya.
inconspicuous
(adj.) avisada; avyatta; apākaṭa.
inconstancy
(nt.) athiratta; anavaṭṭhiti.
inconstant
(adj.) capala; cañcala; athira.
inconstantly
(adv.) athirākārena.
inconsumable
(adj.) avināsiya.
incontestable
(adj.) vivādarahita; apaṭikkosiya.
incontinence
(f.) ajitindriyatā; āsābahulatā; atitti.
incontinent
(adj.) taṇhāvasika; atitta.
incontrollable
(adj.) avidheya; adamma; anassava.
incontrovertible
(adj.) avivaditabba; appaṭikkosiya.
inconvenience
(f.) aphāsutā. (m.) āyāsa.
inconveniently
(adv.) kasirena; aphāsutāya.
inconvertible
(adj.) avinimeyya; aparivattiya.
inconvincible
(adj.) asaddahāpiya; anavabodhiya.
incorporate
(v.t.) saṃyojeti; sammisseti. (v.i.) ekībhavati; missīyati. (pp.) saṃyojita; sammissita; ekībhūta; missita. (adj.) ekībhūta; gaṇībhūta.
incorporeal
(adj.) asarīrika; arūpa.
incorporeality
(nt.) asarīratta.
incorrect
(adj.) 1. sadosa; 2. ataccha; ayathābhūta.
incorrectly
(adv.) sadosaṃ; atacchākārena.
incorrectness
(nt.) sadosatta; vitathatta.
incorrigibility
(f.) avineyyatā; anassavatā.
incorrigible
(adj.) avidheya; avineya; appaṭikamma.
incorrigibly
(adv.) avidheyākārena.
incorrodible
(adj.) amalaggāhaka.
incorrupt
(adj.) adūsita; nimmala.
incorruptible
(adj.) 1. adūsiya; 2. apāpavasa.
incorruptness
(nt.) aduṭṭhatta; suddhatta.
incrassate
(adj.) thūla; uddhumāta.
increase
(f.) vuddhi; abhivuddhi; samiddhi; unnati. (m.) udaya; upacaya. (v.i.) vaḍḍhati; virūhati; unnamati. (v.t.) vaḍḍheti; brūheti; bhāveti. (pp.) vaḍḍhita; virūḷha; unnata; vaḍḍhita; brūhita; bhāvita.
increasing
(adj.) vaḍḍhamāna.
incredibility
(n.) asaddheyyatta; anādeyatta.
incredible
(adj.) asaddheya; apaccayika; avissāsiya.
incredibly
(adv.) asaddheyyākārena.
incredulity
(m.) appaccaya; avissāsa. (f.) āsaṅkā.
incredulous
(adj.) saṅkābahula; asaddahanta.
increment
(f.) vuḍdhi; (m.) lābha; (nt.) vuddhippamāṇa.
increscent
(adj.) upacīyamāna.
incriminate
(v.t.) aparādhena codeti. (pp.) aparādhena codita.
incrustation
(m.) ghanattaca; (f.) papaṭikā.
incubate
(v.i.) aṇḍāni sedeti or adhisayati. (pp.) seditaṇḍa.
incubation
(nt.) aṇḍādhisayana.
incubus
(m.) supina-pisāca.
inculcate
(v.t.) sādhukaṃ sikkhāpeti; manasi nivesāpeti. (pp.) sādhukaṃ sikkhāpita; manasi nivesāpita.
inculcation
(nt.) manasi nidahana.
inculpate
(v.t.) codeti; dosam āropeti. (pp.) codita; āropitadosa.
incumbent
(m.) pālakādhipati; adhikārī; (adj.) padhāna; āvassaka.
incur
(v.t.) nigacchati; pāpuṇāti.
incur a penalty
daṇḍāraho hoti.
incur debt
iṇaṭtho hoti.
incur sin
pāpaṃ pasavati.
incurable
(adj.) atekiccha; appatikāra.
incurious
(adj.) akotūhalika.
incursion
(nt.) pakkhandana; paradesakkamana.
incurvation
(nt.) ānamana.
incuse
(nt.) uṭṭhāpita-lañchana. (v.t.) lañchanaṃ uṭṭhāpeti.
indebted
(adj.) iṇaṭṭha; iṇāyika.
indebtedness
(nt.) iṇāyikatta.
indecency
(nt.) asiṭṭhatta; avinītatta.
indecent
(adj.) gamma; anariya; asabbha.
indecently
(adv.) gammākārena; nillajjaṃ.
indecipherable
(adj.) dubbāciya; avisadakkhara.
indecision
(m.) sandeha; avinicchaya; (f.) kaṅkhā; vimati.
indecisive
(adj.) sandiddha; dveḷhakajāta; anavaṭṭhita.
indecisively
(adv.) sasandehaṃ.
indeclinable
(nt.) avyaya; (m.) nipāta; (adj.) avibhajiya; avibhattika.
indecorous
(adj.) asobhana; amanuñña; anucita.
indecorum
(m.) anācāra; (nt.) anucitatta.
indeed
(adv.) addhā; nūnaṃ; jātu; kāmaṃ; ve; have; ekantena.
indefatigability
(nt.) alīnaviriyatta.
indefatigable
(adj.) ajeyya; daḷhatthāma; thirādhiṭṭhāna.
indefeasible
(adj.) anapaharaṇīya.
indefectible
(adj.) 1. niddosa; 2. avirajjhamāna; akkhaya.
indefensible
(adj.) durakkhiya; arakkhiya.
indefinable
(adj.) avyākaraṇīya.
indefinite
(adj.) aniyata; avinicchita; atīrita.
indefinite article
(m.) aniyamanipāta.
indefinitely
(adv.) aniyatākārena.
indelible
(adj.) avināsiya; alopiya.
indelibly
(adv.) alopiyākārena.
indelicacy
(nt.) pharusatta; avinītatta.
indelicate
(adj.) pharusa; avinīta.
indelicately
(adv.) pharusākārena.
indemnify
(v.t.) 1. paṭikaroti; hāniṃ pūreti; 2. daṇḍanato rakkhati. (pp.) paṭikata; pūritahānī; daṇḍanato rakkhita.
indemnity
(f.) acodiyatā; (nt.) abhayadāna; paṭikamma; hānipūraṇa.
indemonstrable
(adj.) anidassanīya; sayaṃsiddha.
indentation
(nt.) dantasampādana.
indenture
(nt.) paṭiññāpaṇṇa.
independence
(f.) aparavasatā; sādhīnatā.
independent
(adj.) aparādhīna; serī; anissita.
independently
(adv.) avaṇṇiyākārena.
indescribable
(adj.) vaṇṇanāvisayātīta.
indescribably
(adv.) avaṇṇiyākārena.
indescriptive
(adj.) vitthārarahita.
indesignate
(adj.) aparicchinna.
indestructible
(adj.) avināsiya; aviddhaṃsiya.
indeterminable
(adj.) anupalakkhiya; tīraṇāvisaya; vinicchayātīta.
indeterminate
(adj.) aniyata; anicchita.
indetermination
(m.) anicchaya.
indevotion
(nt.) assaddhiya; amāmakatta.
indevout
(adj.) assaddha; bhattihīna.
index
(f.) sūci; anukkamaṇikā; (nt.) uddāna.
India
(m.) Jambudīpa; bhāratadesa
Indian
(adj.) bhāratīya.
Indian cockoo
(m.) kuṇāla; daravīka.
indicate
(v.t.) sūceti; nirūpeti; niddisati. (pp.) sūcita; nirūpita; niddiṭṭha.
indication
(m.) upadesa; (nt.) sūcana; nirūpana; ciṇha; visesalakkhaṇa.
indicative
(adj.) sūcaka; nirūpaka; nidassaka.
indicative mood
(f.) yathatthappakāsaka-kriyā.
indicator
(m.) nidassaka.
indicatory
(adj.) sūcaka; nirūpaka; nidassaka.
indict
(v.t.) codeti; upavadati. (pp.) codita; upavutta.
indictment
(f.) codanā; (nt.) dosāropaṇa.
indifference
(f.) upekkhā; majjhattatā.
indifferent
(adj.) nirapekkha; upekkhaka; majjhaṭtha.
indifferently
(adv.) apakkhapātitāya; majjhattatāya.
indigene
(nt.) dāḷiddiya; dīnatta.
indigenous
(adj.) sadesajāta; sakadesīya.
indigent
(adj.) duggata; niddhana.
indigently
(adv.) dīnākārena.
indigested
(adj.) apariṇata; ajiṇṇa.
indigestible
(adj.) dujjara.
indigestion
(nt.) ajīraka; alasaka; (f.) mandagahaṇitā.
indignant
(adj.) kopākula; sarosa; ruṭṭha.
indignantly
(adv.) sakopaṃ.
indignation
(m.) kodha; kopa; (f.) anattamanatā.
indignity
(m.) avamāna; paribhava; (f.) avaññā.
indigo
(f.) nīlī.
indirect
(adj.) pariyāyabhūta; anujugāmī.
indirectly
(adv.) pariyāyena.
indiscernible
(adj.) avibhūta; duviññeyya-visesa; adiṭṭhigocara.
indiscipline
(nt.) asikkhitatta; (m.) avinaya.
indiscreet
(adj.) avicakkhaṇa; avivecaka; adūradassī.
indiscreetly
(adv.) asamekkha; avīmaṃsitvā.
indiscrete
(adj.) abhedagata.
indiscretion
(f.) avicāraṇā; anupaparikkhā; (nt.) akosalla.
indiscriminate
(adj.) 1. avivecaka; avicāraka; 2. nibbisesa; apparicchinna; 3. saṅkiṇṇā; saṅkula.
indiscriminating
(adj.) avisesaka; aparicchindaka.
indiscrimination
(f.) avicāraṇā; aparicchindanā.
indispensable
(adj.) āvassaka; aparihāriya; apariccajiya.
indispensably
(adv.) avassena.
indispose
(v.t.) 1. virameti; 2. gilānayati; akallataṃ pāpeti. (pp.) viramita; gilānayita; akallataṃ pāpita.
indisposed
(adj.) gilāna; akallaka.
indisposition
(nt.) gelañña; (f.) akallatā; arati; aruci.
indisputable
(adj.) vivādarahita.
indisputably
(adv.) avivādena; nissaṅkaṃ.
indissoluble
(adj.) avibhājiya; avinibbhoga; thira.
indistinct
(adj.) apākaṭa; avyatta; avisada.
indistinctly
(adv.) avibhūtaṃ; apākaṭaṃ.
indistinctness
(nt.) avibhūtatta; apākaṭata.
indistinguishable
(adj.) anupalakkhiya; aparicchindiya; avisesiya.
indistributable
(adj.) avebhaṅgiya.
indite
(v.t.) racayati; nibandhati. (pp.) racita; nibaddha.
individual
(m.) puggala; (adj.) pacceka; puggalika.
individualism
(f.) attakāmatā.
individuality
(f.) pāṭekkatā; puggalikatā; (m.) attabhāva; sakkāya.
individually
(adv.) paccekaṃ; pāṭekkaṃ; paccattaṃ.
individuate
(v.t.) pāṭipuggalikaṃ karoti. (pp.) pāṭipuggalikaṃ kata.
indivisible
(adj.) abhājiya; abhejja.
indocile
(adj.) dubbaca; dubbineya.
indocility
(nt.) dovacassa.
indolence
(f.) ālasya; kosajja; (f.) tandī.
indolent
(adj.) alasa; nirussāha.
indolently
(adv.) alasatāya.
indomitable
(adj.) 1. mahussāha; anivattiya; 2. duddamiya; avineya.
indoor
(adj.) gehabbhantarika.
indoors
(adv.) antogehe.
indorsation
(nt.) thirīkaraṇa; punalikhana.
indubitable
(adj.) avisaṅkiya; nissaṃsaya.
induce
(v.t.) 1. uyyojeti; 2. palobheti. (pp.) uyyojita; palobhita.
inducement
(nt.) 1. uyyojana; 2. palobhana.
induct
(v.t.) 1. antokaroti; 2. adhikāre niyojeti; 3. abhijānāpeti.
induction
(nt.) antokaraṇa; niyojana; (m.) anumāna.
inductive
(adj.) 1. anumeya; 2. (vijju-) vāhaka.
inductor
(m.) adhikāre niyojaka; vijjuvāhaka.
indulge
(v.i.) abhiramati; āsajjati; nirato hoti. (v.t.) abhirameti; upalāleti. (pp.) abhirata; āsatta; nirata; abhiramita; upalālita.
indulgence
(nt.) abhiramaṇa; tosana; lālana; (f.) āsatti; (m.) anuggaha.
indulgent
(adj.) abhiramamāna; anukūla.
indulgently
(adv.) sānuddayaṃ; sābhiratiṃ.
indurate
(v.t.) kaṭhinayati; thambheti. (v.i.) kaṭhinībhavati; thambhīyati. (pp.) kaṭhinayita; thambhita; kaṭhinībhūta; thambhīyita.
industrial
(adj.) kammantavisayaka.
industrialist
(m.) kammantapayojaka.
industrially
(adv.) kammantānusārena.
industrious
(adj.) kiccāsatta; saussāha.
industriously
(adv.) saussāhaṃ.
industry
(nt.) kammanta; sippa; (m.) uyyoga; (f.) kammasīlitā.
indwell
(v.i.) sadā vasati. (pp.) sadāvuttha.
indwelling
(adj.) antovattī.
inebriant
(adj.) ummādakara.
inebriate
(adj.) madamatta. (v.t.) madayati.
inebriety
(m.) ummāda; mattabhāva.
inedible
(adj.) abhojanāraha; abhakkha.
inedited
(adj.) 1. amuddāpita; 2. asodhitapāṭha.
ineffable
(adj.) vacanapathātīta.
ineffaceable
(adj.) anapamajjiya; alopiya.
ineffaceably
(adv.) alopiyākārena.
ineffective
(adj.) niratthaka; nipphala; akkhama; asamattha.
ineffectively
(adv.) nipphalākārena.
ineffectual
(adj.) niratthaka; nipphala; akkhama; asamattha.
inefficacy
(nt.) viphalatta; asāmatthiya; dubbalatta.
inefficiency
(nt.) asāmatthiya; appahoṇakatta.
inefficient
(adj.) akāriyakkhana; apariyatta.
inefficiently
(adv.) anipuṇākārena.
inefficious
(adj.) asamattha; pabhāvarahita.
inelastic
(adj.) anamya; akammañña.
inelegance
(nt.) asobhanatta; apāsādikatta.
inelegant
(adj.) asobhana; amanuñña; aporiya.
ineligibility
(nt.) ananucchavikatta.
ineligible
(adj.) ananucchavika; akammāraha.
ineloquent
(adj.) acittakathika; akovidadesana.
inept
(adj.) anucita; akovida; mandamatika.
ineptitude
(nt.) anucitatta; akovidatta.
ineptly
(adv.) akovidākārena.
inequality
(nt.) vesamma; asamānatta.
inequilateral
(adj.) asamaṃsa; asamabhuja.
inequitable
(adj.) adhammika; ñāyaviruddha.
inequitably
(adv.) ñāyavirodhena.
inequity
(m.) aññāya; adhamma.
ineradicable
(adj.) anuppāṭanīya; anuddhāriya.
inerrable
(adj.) anavajja; appamatta; avirajjhiya.
inert
(adj.) kriyāhīna; niccala; uyyogarahita.
inertia
(f.) kriyāhīnapavatti; akriyavutti.
inertly
(adv.) kriyāhīnatāya.
inescapable
(adj.) aparihāriya; avāriya.
inessential
(adj.) anavassaka; appadhāna.
inestimable
(adj.) anaggha; agghātīta.
inestimably
(adv.) anagghatāya; amūlyabhāvena.
inevitable
(adj.) anivāriya; avassambhāvī.
inevitably
(adv.) avassaṃ; niyataṃ; ekantaṃ.
inexact
(adj.) vitatha; ayathābhūta.
inexactitude
(nt.) vitathatta; micchatta.
inexcusable
(adj.) akkhamitabba; akkhamāraha.
inexcusably
(adv.) akkhamitabbatāya.
inexecutable
(adj.) asādhiya; ananuvidheya.
inexecution
(nt.) ananuṭṭhāna; avidahana.
inexertion
(f.) anīhatā; anuyyogitā.
inexhaustibility
(f.) akkheyyatā.
inexhaustible
(adj.) akkheyya; avināsiya.
inexorable
(adj.) adamma; kaṭhinahaday.
inexorably
(adv.) thaddhahadayena.
inexpectant
(adj.) anapekkhaka; apekkhārahita.
inexpediency
(nt.) anocitya; (f.) anupapatti; ayutti.
inexpedient
(adj.) anucita; anaraha; anupapanna.
inexpensive
(adj.) appaggha; appavaya.
inexperience
(nt.) akosalla; apāṭava; anipuṇatta.
inexperienced
(adj.) adakkha; anipuṇa; aparicita.
inexpert
(adj.) apaṭu; anipuṇa; avisesaññū.
inexpiable
(adj.) appaṭikamma; anupasamiya.
inexplicable
(adj.) avyākaraṇīya; duravabodha.
inexplicably
(adv.) avissajjiyākārena.
inexplicit
(adj.) avyatta; avisada; avyākata.
inexpressible
(adj.) vācāvisayātīta.
inexpressibly
(adv.) avāciyākārena; vattum asakyatāya.
inexpugnable
(adj.) anabhibhavanīya; abhejja.
inextensible
(adj.) avitthāriya.
inextinct
(adj.) avinaṭṭha.
inextinguishable
(adj.) anibbāpiya; anupasamiya.
inextricable
(adj.) avijaṭanīya; amocanīya.
infallibility
(nt.) avirādhiyatta.
infallible
(adj.) avirādhiya; ekantabhāvī.
infallibly
(adv.) avirādhiyatāya.
infamous
(adj.) ayasakara; gārayha; akittidhara; duṭṭha.
infamy
(m.) ayasa; (f.) akitti.
infancy
(nt.) bālya; (f.) bālāvatthā.
infant
(m.) thanapa.
infanticide
) dārakaghātikā.
infantile
(adj.) thanapayogga; bālakocita.
infantry
(m.) patti; (f.) bhaṭasenā.
infatuate
(v.t.) moheti; muccheti. (pp.) mohita; mucchita.
infatuated
(adj.) giddha; anuratta.
infatuating
(adj.) pamohaka; mucchājanaka.
infatuation
(nt.) mohana.
infeasible
(adj.) asādhiya; asakya.
infect
(v.t.) saṅkāmeti; rogakkantaṃ karoti. (pp.) saṅkamita; rogakkanta.
infection
(nt.) (roga-) saṅkamana.
infectious
(adj.) saṅkantika.
infelicitous
(adj.) adhañña; alakkhika.
infelicity
(nt.) dukkha; dubbhāgya.
infelt
(adj.) hadyagata.
infer
(v.t.) anumāneti; saṅkhappeti. (pp.) anumita; saṅkappita.
inferable
(adj.) anumeya.
inference
(nt.) anumāna.
inferential
(adj.) anumānasiddha.
inferior
(adj.) 1. omaka; lāmaka; oraka; nīca; 2. ninna; nīcaṭṭha; 3. amukhya; appadhāna.
inferior caste
(nt.) hīnakula.
inferior in age
(adj.) kaṇiṭṭha.
inferior in rank
(adj.) orapadaṭṭha.
inferiority
(nt.) omakatta; hīnatta.
infernal
(adj.; n.) āpāyika; nerayika.
infernally
(adv.) atidāruṇākārena.
inferno
(m.) apāya; (nt.) atibhayaṅkaraṭṭhāna.
infertile
(ad.) asāra; nissāra; ujjaṅgala.
infest
(v.t.) upaddaveti; ubbāheti. (pp.) upadduta; ubbāḷha.
infestation
(m.) upasagga.
infested with
(adj.) niccasevita; samākiṇṇa.
infestive
(adj.) nippītika; amaṅgala.
infidel
(adj.; n.) micchādiṭṭhika; assaddha.
infidelity
(f.) micchādiṭṭhi; dubbitā.
infiltrate
(v.t.) parissāveti. (v.i.) sukhumacchiddehi pavisati. (pp.) parissāvita; sukhumacchiddehi paviṭṭha.
infinite
(adj.) ananta; aparimita; appamāṇa.
infinitely
(adv.) anantaṃ; aparimitaṃ.
infinitesimal
(adj.) atisukhuma.
infinitive
(m.) tum-paccayanta.
infinitude
(nt.) anantatta; aparimitatta.
infinity
(nt.) anantatta; aparimitatta.
infirm
(adj.) 1. dubbala; sattihīna; 2. athira; adaḷha; 3. jiṇṇa; jarātura.
infirmary
(f.) gilānasālā.
infirmity
(nt.) dubbalya; (f.) balahāni; (nt.) vajja; vikalatta; (m.) vyādhi.
infix
(v.t.) anto paveseti; daḷhaṃ ṭhapeti. (pp.) anto pavesita; daḷhaṃ ṭhapita.
inflame
(v.t.) 1. santāpeti; uttāpeti; 2. uddīpeti; uttejeti; 3. kopeti; roseti. (pp.) santāpita; uttāpita; uddīpita; uttejita; kopita; rosita. (v.i.) santapati; ḍayhati; kuppati. (pp.) santatta; daḍḍha; kupita.
inflammable
(adj.) dahanasīla; jalanasabhāva.
inflammation
(m.) ḍāha; tāpa.
inflammatory
(adj.) dāhajanaka; tāpakara.
inflate
(v.t.) vitthambheti; vātena pūreti. (pp.) vitthambhita; vātena pūrita.
inflated
(adj.) uddhumāyita.
inflation
(nt.) vitthambhana; uddhumāyana.
inflect
(v.t.) 1. nāmeti; 2. (vibhattivasena) vibhajati. (pp.) nāmita; vibhajita.
inflection
(m.) vibhattivibhāga.
inflexibility
(nt.) anamyatta; daḷhatta; thirādhiṭṭhānatta.
inflexible
(adj.) 1. anamya; 2. kathina; 3. daḷhanicchaya; thirādhiṭṭhāna.
inflexibly
(adv.) sudaḷhaṃ; suthiraṃ.
inflexion
(nt.) padarūpasādhana.
inflict
(v.t.) daṇdaṃ paṇeti; vindāpeti; dukkhaṃ pāpeti. (pp.) paṇītdaṇda; dukkhaṃ pāpita.
inflict punishment
vadhaṃ paṇeti.
infliction
(nt.) vadhapāpaṇa.
inflictor
(m.) vadhaka.
inflorescence
(nt.) mālāvaccharopaṇa.
inflow
(nt.) anto pavahana.
influence
(m.) ānubhāva; pabhāva; (nt.) vasavattāpana. (v.t.) vasīkaroti; uyyojeti. (pp.) vasīkata; uyyojita.
influent
(adj.) antovāhaka.
influential
(adj.) mahānubhāva; pabala.
influentially
(adv.) pabhāvena.
influenza
(m.) semhakopa.
influx
(nt.) āsavaṇa; antosamosaraṇa; antogamaṇa.
inform
(v.t.) nivedeti; jānāpeti; āroceti; ācikkhati. (pp.) nivedita; jānāpita; ārocita; ācikkhita.
informal
(adj.) niyamaviruddha; upacārahīna.
informality
(m.) niyamavirodha.
informally
(adv.) vidhivirodhena.
informant
(n.) nivedaka; paṭivedaka.
information
(nt.) nivedana; ārocana; viññāpana; (m.) vuttanta.
informative
(adj.) nivedaka; viññāpaka.
informer
(m.) dosārocaka; vajjagavesaka.
infra
(adv.) adho; paraṃ.
infraction
(nt.) ullaṅghana; (m.) vītikkama.
infrangible
(adj.) abhejja; abhaṅgura.
infrequency
(nt.) kālikatta; anabhiṇhatta.
infrequent
(adj.) kālika; asātatika; aniyatasiddhika.
infringe
(v.t.) ullaṅgheti; vītikkamati; aticarati. (pp.) ullaṅghita; vītikkanta; aticarita.
infringement
(nt.) ullaṅghana; aticaraṇa; (m.) vītikkama.
infructuous
(adj.) appasava; aphaluppādaka.
infrugal
(adj.) aparimitavaya; vikiraṇasīla.
infuriate
(v.t.) see enrage.
infuse
(v.t.) anto paveseti; nisiñcati; pharāpeti. (pp.) anto pavesita; nisiñcita; pharāpita.
infusible
(adj.) pavesanīya; pharanīya; siñcitabba.
infusion
(nt.) pavesana; nisiñcana; phuraṇa.
infusoria
(m.; plu.) jīrakapāṇī.
ingate
(nt.) pavesadvāra.
ingathering
(nt.) sassalāyana; (m.) sassa-samāhāra.
ingeminate
(v.t.) puna vadati. (pp.) puna-vutta.
ingenerate
(v.t.) anto uppādeti. (pp.) anto uppādita.
ingenious
(adj.) vicakkhaṇa; upāyaññū; sukhumabuddhika; nipuṇa.
ingeniously
(adv.) nipuṇākārena.
ingeniousness
(nt.) nepuñña; cāturiya; pāṭava; buddhivepulla.
ingenuity
(nt.) kosalla.
ingenuous
(adj.) 1. avaṅka; asaṭha; 2. uḷāracitta; mahajjhāsaya.
ingenuously
(adv.) ujukaṃ; asaṭhena.
ingenuousness
(nt.) ajjava; uḷāratta; mahajjhāsayatta.
ingest
(v.t.) āmāsaye pakkhipati. (pp.) āmāsaye pakhitta.
ingle
(m.) uddhanaggi.
inglorious
see infamous.
ingoing
(nt.) pavisana; (adj.) pavisamāna.
ingot
(m.) piṇḍa.
ingrained
(adj.) sahaja; daḷhapatiṭṭhita.
ingrainly
(adv.) sahajavasena.
ingrate
(adj.; 3.) akataññū; akatavedī.
ingratiate
(v.t.) ārādheti; pasādeti; anurañjeti. (pp.) ārādhita; pasādita; anurañjita.
ingratitude
(f.) akataññutā; akataveditā.
ingredient
(nt.) upakaraṇa; (m.) taveditā.
ingress
(nt.) pavisana; pavisanadvāva; (m.) pavesādhikāra. (v.i.) pavisati. (pp.) paviṭṭha.
ingrowing
(adj.) antovaḍḍhamāna.
ingulf
(v.t.) ottharati; nimujjāpeti. (pp.) otthaṭa; nimujjāpita.
ingurgitate
(v.t.) sagedhaṃ gilati. (pp.) sagedhaṃ gilita.
inhabit
(v.t.) vasati; nivasati; ajjhāvasati; viharati. (pp.) vuttha; nivuttha; ajjhāvuttha.
inhabitable
(adj.) vāsāraha; nivāsayogga.
inhabitancy
(m.) thiravāsa.
inhabitant
(m.) vāsī; nivāsī.
inhabition
(nt.) vāsaggahana.
inhalation
(m.) assāsa.
inhale
(v.t.) assasati. (pp.) assasita.
inharmonic
(adj.) aghaṭiyamāna; asaṃsadamāna.
inharmonious
(adj.) asaṃsandamāna; visaṃvādaka.
inharmoniously
(adv.) asaṅgatākārena.
inhere
(v.i.) anusayati; anto vattati. (pp.) anusayita; anto vattita.
inherence
(m.) anusaya; sahajaguṇa. (nt.) dāyajja; mātāpettika-dhana.
inherent
(adj.) anusāyika; antogata; pariyāpanna.
inherently
(adv.) pakatiyā; sabhāvena.
inherit
(v.t.) dāyādī bhavati; paveṇiyā labhati. (pp.) dāyādī bhūta; paveṇiyā laddha.
inheritability
(nt.) dāyādārahatta.
inheritable
(adj.) dāyādāraha.
inherited
(adj.) anvayāgata; pettika.
inheritor
(m.) dāyādī; dāyajjasāmī.
inheritress
(f.) dāyādinī.
inhibit
(v.t.) see Forbit.
inhospitable
(adj.) asakkārasīlī; atithivimukha.
inhospitality
(m.) asakkāra; appaṭisanthāra.
inhuman
(adj.) amānusika; atikakkhaḷa.
inhumanity
(nt.) niṭṭhuratta.
inhumanly
(adv.) atidāruṇaṃ.
inhumation
(nt.) bhūminidahana.
inhume
(v.t.) bhūmiyaṃ nikhaṇati or nidahati. (pp.) bhūmiyaṃ nikhāta; nihita.
inimical
(adj.) paccatthika; vipakkha; viruddha.
inimically
(adv.) veribāvena; viruddhatāya.
inimitable
(adj.) asādhāraṇa; ananukaraṇīya.
iniquitous
(adj.) pāpiṭṭha; adhammika.
iniquitously
(adv.) adhammena; aññāyena.
iniquity
(m.) aññāya; adhamma.
initial
(adj.) ādima; purima; paṭhama; (nt.) nāmamūlakkhara.
initially
(adv.) ādo; ādito.
initiate
(v.t.) 1. dikkhati; upanayati; 2. ārabhati; paṭṭhapeti. (pp.) dikkhita; upanīta; āraddha; paṭṭhapita.
initiation
(f.) dikkhā; pabbajjā; (nt.) upanayana.
initiative
(adj.; m.) paṭhamārambha.
initiatory
(adj.) ādima; paṭhamārambhaka.
inject
(v.t.) antopaveseti. (pp.) antopavesita.
injection
(nt.) antopavesana.
injudicial
(adj.) anītipariyāpanna; ñāyaparibāhira.
injudicious
(adj.) vicārahīna; avivecaka.
injunction
(f.) āṇā; (nt.) sāsana; (m.) niyoga; ādesa.
injure
(v.t.) hiṃsati; vikopeti; viheṭheti. (pp.) hiṃsita; vikipita; viheṭhita.
injurious
(adj.) pīḷākara; antarāyajanaka.
injuriously
(adv.) hiṃsāpubbakaṃ.
injury
(nt.) vikipana; hiṃsana; viheṭhana; (m.) apakāra.
injustice
(f.) ayutti; (m.) aññāya; adhamma.
ink
(nt.) lekhana-kasata; (m.) masi. (v.t.) masinā aṅketi; masiṃ yojeti.
ink-bottle
(nt.) masibhājana.
ink-pot
(nt.) masibhājana.
ink-stand
(m.) kajjalādhāra.
inkling
(nt.) 1. lesamattajānana; iṅgita.
inky
(adj.) masivaṇṇa; kajjalamakkhita.
inland
(nt.) desabbhantara; (adj.) desabbhantarika.
inlander
(m.) desamajjhavāsī.
inlay
(nt.) 1. khacita-vatthu; 2. khacana. (v.t.) khacati; anuppaveseti. (pp.) khacita; anuppavesita.
inlet
(nt.) pavesadvāra; āyamukha; (m.) samuddavaṅka.
inlock
(v.t.) antokatvā pidahati. (pp.) antokatvā pihita.
inly
(adv.) 1. abbhantaravasena; 2. vallabhattena.
inlying
(adj.) antogata.
inmate
(m.) nevāsika; sahavāsī; parijana.
inmost
(adj.) accabbhantarika.
inn
(m.) pathika-nivāsa; (nt.) pānamandira.
inn-keeper
(m.) nivāsapālaka.
innate
(adj.) nija; sahaja; nesaggika.
innately
(adv.) pakatiyā; sahajatāya.
innavigable
(adj.) anāvāgamanīya.
inner
(adj.) abbhantarika; antovattī.
inner city
(nt.) antonagara; antepura.
inner garment
(m.) antaravāsaka.
inner most
(adj.) abbhantaratama.
inner room
(m.) antogabbha.
innervate
(v.t.) nahāruyuttaṃ karoti.
innocence
(nt.) anavajjatta; niddosatta.
innocent
(adj.) 1. niddosa; niraparādha; anavajja; 2. ahiṃsaka; suddhacitta.
innocently
(adv.) niddosākārena.
innominate
(adj.) ninnāmaka.
innovate
(v.i.) navattaṃ janeti or pāpeti. (pp.) janitanavatta; pāpita.
innovation
(nt.) navattapāpaṇa; (m.) navācāra.
innoxious
(adj.) ahiṃsaka; nirupaddava.
innumerable
(adj.) asaṅkhya; gaṇanātīta.
innutrition
(f.) posaṇahāni; (nt.) mandaposaṇa.
innutritious
(adj.) aposaṇaka; ojāhīna.
inobservance
(nt.) apaṭipajjana; asallakkhana.
inobservant
(adj.) duppaṭipanna.
inobtrusive
(adj.) abādhaka.
inoculate
(v.t.) rogabījāni saṅkāmeti or paveseti. (pp.) saṅkāmitarogabīja.
inoculation
(nt.) rogabījappavesana.
inodorous
(adj.) niggandha.
inoffensive
(adj.) aheṭhaka; apīḷaka.
inoffensiveness
(f.) ahiṃsa; adubbhitā.
inoperative
(adj.) akāriyasādhaka; akiñcikara.
inopportune
(adj.) appattakāla; asamayocita; aṭṭhānapayutta.
inopportunely
(adv.) akāle; aṭṭhāne.
inordinary
(adj.) asādhāraṇa; asāmañña.
inordinate
(adj.) atimatta; pamāṇātikkanta.
inordinately
(adv.) atimattaṃ; accantaṃ.
inordinateness
(f.) atimattatā; (m.) aviññāṇaka.
inorganization
(nt.) vicchindana; putthakkarana.
inornate
(adj.) analaṅkata.
inosculate
(v.i.) heṭṭhūpariyavasena sadhīyati or samosarati. (pp.) heṭṭhūpariyavasena sandhita; samosaṭa.
inquest
(f.) upaparikkhā; vicāraṇā.
inquire
(v.t.) vīmaṃsati; upaparikkhati; samanuyuñjati. (pp.) vīmaṃsita; upaparikkhita; samanuyutta.
inquirer
(m.) vīmaṃsaka; upaparikkhaka.
inquiring
(adj.) anupucchaka.
inquiringly
(adv.) parikkhāvasena; ñatukāmatāya.
inquiry
(f.) vīmaṃsā; upaparikkhā; paripucchā.
inquisition
(adj.) viññātukāma; paripucchaka.
inquisitively
(adv.) kutūhalena; ñātukāmatta.
inquisitiveness
(nt.) kutūhala; ñātukāmatta.
inroad
(nt.) paradesakkamana.
inrush
(m.) pasayhapavesa.
insalivate
(v.t.) (āhāraṃ) khelena misseti. (pp.) khelena missita.
insalubrious
(adj.) rogajanaka; akkhema.
insalutary
(adj.) 1. ārogyabādhaka; 2. ācāradūsaka.
insane
(adj.) ummatta; bhantacitta.
insanely
(adv.) saummādaṃ.
insaness
(m.) ummāda; cittavibbhama.
insanitary
(adj.) roguppādaka; ārogyanāsaka.
insanity
(m.) ummāda; cittavibbhama.
insatiable
(adj.) mahiccha; atappiya; dutappiya.
insatiably
(adv.) atappiyākārena.
insatiate
(adj.) atitta; asantuṭṭha.
inscribable
(adj.) lekhanīya; likhanakkhama.
inscribe
(v.t.) likhati; lekkhanam āropeti. (pp.) likhita; lekhanam āropita.
inscription
(f.) 1. lipi; lekhā. 2. pāsāṇalekhā.
inscrutable
(adj.) duravabodha; dubbiññeyya.
inscrutably
(adv.) duradhigamākārena.
insect
(m.) kīṭa.
insectidal
(adj.) kīṭaghātaka.
insectivorous
(adj.) kīṭabhakkha.
insecure
(adj.) akhema; sāsaṅka; sappatibhaya.
insecurity
(nt.) akhematta; sabhayatta.
inseminate
(v.t.) (bījāni) vapati. (pp.) vapita (-bīja).
insensate
(adj.) acetana; anindriya-baddha; naṭṭhapasāda.
insensibility
(f.) mucchā; visaññā.
insensible
(adj.) 1. hataviññāṇa; hīnindriya; naṭṭhapasāda; 2. indriyāgocara; 3. niddaya; 4. kuṇṭhabuddhika.
insensibly
(adv.) alakkhitākārena; mandamandaṃ.
insensitive
(adj.) acetana; pasādahīna.
insensitiveness
(nt.) acetanatta.
insentient
(adj.) nijjīva; aviññāṇaka.
inseparable
(adj.) avijojiya; avibhājiya.
inseparably
(adv.) niccabaddhatāya.
insert
(v.t.) odahati; antare paveseti. (pp.) odahita; anatare pavesita.
insertion
(nt.) antare pakkhipana.
inset
(nt.) antare-pakkhitta. (v.t.) antare pakkhipati.
inshore
(adj.) velāsanna. (adv.) velāsanne.
inside
(nt.) abbhantara. (adv.) anto; abbhantare.
insidious
(adj.) 1. dubbhī; vissāsaghātaka; 2. rahogata.
insidiously
(adv.) raho; adubbhākārena.
insight
(f.) pariññā; vipassanā.
insignia
(nt.) abhiññāṇa; visesaciṇha; adhikāraciṇha.
insignificance
(f.) lahutā; oramattatā; agaṇetabbatā.
insignificant
(adj.) oramattaka; asallakkhiya; agaru.
insincere
(adj.) vaṅka; asaddheyya; avissāsiya.
insincerely
(adv.) vissāsabhaṅgena; vaṅkatāya.
insincerity
(f.) vaṅkatā; saṭhatā. (nt.) kohañña.
insinuate
(v.i.) sanikaṃ pavisati or pattharati; 2. pariyāyena katheti. (v.t) sanikaṃ paveseti. (pp.) sanikaṃ paviṭṭha; patthaṭa; pariyāyena kathita; sanikaṃ pavesita.
insinuation
(m.) sanikappavesa. (f.) pariyāyakathā.
insipid
(adj.) 1. virasa; niroja; nirassāda; 2. nitteja; anussauka; 3. nissāra.
insipidity
(f.) 1. virasatā; 2. asāratā.
insipidly
(adv.) virasākārena; aruciyā.
insist
(v.i.) nibandhati; daḷhagāhī hoti. (pp.) nibaddha; daḷhagāhī bhūta.
insistence
(nt.) nibandhana; daḷhāvalambhana.
insnare
see ensnare.
insobriety
(m.) mattabhāva. (nt.) soṇḍiya. (f.) calacittatā.
insociable
(adj.) asevanīya; saṃsaggavimukha.
insolation
(nt.) ātapena pācana; ātapatāpana.
insolent
(adj.) unnala; uddhata; gabbita; dappita.
insolentance
(nt.) pagabbhiya; uddhacca.
insolently
(adv.) dappitākārena.
insolidity
(adj.) aghanattā. (f.) athaddhatā.
insolubility
(nt.) avilayatta; avisajjiyatta.
insoluble
(adj.) 1. avilayanīya; 2. avissajjiya; atīriya.
insolvency
(f.) khīṇadhanatā; iṇasodhanāsakyatā.
insolvent
(adj.) khīṇavibhava; iṇasodhanakkhama.
insomnia
(m.) niddānāsa.
insomuch
(adj.) tāvataka.
insouciant
(adj.) pamatta; anapekkhaka.
inspan
(v.t.) dhure or yuge yojeti. (pp.) dhure or yuge yojita or yutta.
inspect
(v.t.) parivīmaṃsati; āloceti; samekkhati. (pp.) parivīmaṃsita; ālocita; samekkhita.
inspector
(m.) parikkhaka; samekhaka; vīmaṃsī.
inspirit
(v.t.) samuttejeti. (pp.) samuttejita.
inspissate
(v.t.) ghanīkaroti. (pp.) ghanīkata.
instability
(nt.) athāvaratta; cañcalatta.
instable
(adj.) athāvara; cañcala.
install
(v.t.) yathāvidhiṃ patiṭṭhāpeti; adhikāre niyojeti.
installation
(nt.) adhikāraniyojana; patiṭṭhāpana. (m.) rajjābhiseka.
instalment
(m.) koṭṭhāsa; bhāga.
instance
(nt.) udāharaṇa; nidassana. (m.) avasara; samaya. (v.t.) niddisati; udāharati. (pp.) niddiṭṭha; udāhaṭa.
instant
(m.) khaṇa; muhutta.
instantaneous
(adj.) taṅkhaṇika; aciraṭṭhitika.
instantaneously
(adv.) khaṇena; taṅkhaṇe.
instantaneousness
(nt.) taṅkhaṇikatta.
instantly
(adv.) sajju; sapadi; tāvadeva.
instate
(v.t.) ṭhānanatare patiṭṭhāpeti. (pp.) ṭhānantare patiṭṭhāpita.
instauration
(nt.) paṭisaṅkharaṇa.
instead
instead of my brother = mayhaṃ bhātu ṭhāne.)
instead of saying
bhaṇitabbe.
instep
(m.) piṭṭhipāda. (f.) pādapiṭṭhi.
instigate
(v.t.) ussāheti; uttejeti. (pp.) ussāhita; uttejita.
instigation
(nt.) uttejana; uyyojana.
instigator
(m.) nittidaka; uttejaka.
instil
(v.t.) sanikaṃ paveseti or sikkhāpeti. (pp.) sanikaṃ pavesita or sikkhāpita.
instinct
(nt.) sahajañāṇa. (f.) pakatibuddhi. (adj.) sapayutta.
instinctive
(adj.) sahaja; pakatisiddha.
instinctively
(adv.) pakatiyā; sahaja-buddhiyā.
institute
(f.) vijjādharaparisā; vavatthā. (nt.) vijjāyatana. (m.) vidhiniyama. (v.t.) 1. ārabhati; patiṭṭhāpeti; 2. vavatthapeti; paññāpeti. (pp.) āraddha; vavathapita; paññāpita.
institution
(nt.) patiṭṭhāpana. (f.) sammuti; paññatti. (m.) vijjālaya.
instruct
(v.t.) 1. anusāsati; sikkhapeti; 2. bodheti; 3. āṇāpeti. (pp.) anusitṭha; sikkhāpita; bodhita; aṇātta.
instruction
(nt.) sikkhāpana; vinayana; anusāsana. (f.) āṇā. (m.) niyoga.
instructive
(adj.) upadesadāyaka; sikkhapaka.
instructor
(m.) upadesaka; anusāsaka; ācariya.
instrument
) paṭiññāpaṇṇa.
instrumental
(adj.) hetubhūta; upakaraṇabhūta. (f.) karaṇavibhatti.
instrumentality
(m.) hetubhāva. (nt.) kāraṇatta.
instrumentally
(adv.) kāraṇato; nimittato.
instrumentation
(m.) turiyavādanakkama. (nt.) sallakamma.
insubjection
(f.) aparavasatā; aparādhīnatā.
insubmission
(f.) anassavatā; sādhīnatā.
insubordinate
(adj.) avasavattī; avidheya.
insubordination
(f.) avasavattitā.
insubstantial
(adj.) addabba; avatthuka; asāra.
insufferable
(adj.) asayha; dukkhama; dussaha.
insufferably
(adv.) asayhākārena.
insufficiency
(nt.) ūnatta; appahoṇakatta; ayoggatta.
insufficient
(adj.) appahoṇaka; ūna.
insufficiently
(adv.) appahoṇakataya.
insular
(adj.) jalapariveṭhita; dīpavisayaka; apatthaṭañāṇa.
insulate
(v.t.) puthakkaroti; kevalattaṃ pāpeti. (pp.) puthakkata; kevalattaṃ pāpita.
insulation
(nt.) puthakkaraṇa.
insult
(v.t.) nindati; akkosati; avajānāti; avamāneti. (pp.) nindista; akkuṭṭha; avaññāta; avamata. (f.) nindā; avaññā. (m.) paribhava. (nt.) āsajjana.
insulting
(adj.) avamānajanaka.
insultingly
(adv.) sāvamānaṃ.
insuperable
(adj.) alaṅghiya; dujjaya; duratikkama; anabhibhavanīya.
insuperably
(adv.) durubbahakārena.
insuppressible
(adj.) dunniggayha; dunnivāriya.
insurance
(nt.) khemakaraṇa. (m.) khemadhanasañcaya.
insure
(v.t.) khemaṃ karoti. (pp.) khemīkata.
insurgence
(f.) rājaviddesitā.
insurgent
(adj.) rājadubbhaka.
insurmountable
see insuperable.
insurrection
(m.) rājavirodha; janasaṅkhobha.
insurrectional
(adj.) rajjavirodhāyatta.
insurrectionist
(m.) rajjaviddesī.
insusceptible
(adj.) avikārasabhāva; avikārakkhama.
intact
(adj.) anāmaṭṭha; avikala; abhinna.
intaglio
(nt.) ukkīta-lañchana; ukkītavatthu. (m.) salañchana-maṇi.
intake
(m.) udakamagga; vātappavesaka-nāḷa.
intangibility
(f.) aphusanīyatā.
intangible
(adj.) aphassagocara.
integer
(f.) akhaṇḍasaṅkhya.
integral
(adj.) avikala; anūna; abhinna.
integrate
(adj.) asesa; akhaṇḍa; paripuṇṇa. (v.t.) paripuṇṇaṃ karoti. (pp.) paripuṇṇaṃ kata.
integrity
(nt.) avekalla; anūnatta; avaṅkatta; dhammikatta.
integument
(m.) taca; kosa. (nt.) āvaraṇa.
intellect
(f.) paññā; buddhi; mati. (nt.) ñāṇa; paṭibhāṇa.
intellection
(nt.) bujjhana; avagamana.
intellectual
(adj.) buddhimantu; sappañña; buddhivisayaka.
intelligence
(f.) ñāṇasatti. (m.) vuttanta; sandesa.
intelligencer
(m.) sandesahara.
intelligent
(adj.) matimantu; medhāvī; visadañāṇa.
intelligently
(adv.) nipuṇākārena; buddhicāturiyena.
intelligible
(adj.) sugama; subodha.
intelligibly
(adv.) sugamākārena.
intemperance
(f.) amattaññūtā. (m.) pamāṇātikkama; asaṃyama.
intemperate
(adj.) sīmātīta; amattaññū.
intemperately
(adv.) asīmitākārena; atimattaṃ
intend
(v.t.) ceteti; saṅkappeti. (pp.) saṅkappita.
intendant
(m.) avekkhaka; adhikārī.
intended
(adj.) adhipaeta; abhimata.
intendedly
(adv.) parikappetvā.
intendment
(m.) nītyanugatattha.
intense
(adj.) atimatta; adhikatara; gāḷha; bāḷha; tibba.
intensely
(adv.) accantaṃ; atimattaṃ.
intensify
(v.t.) balavataraṃ karoti; gāḷhayati.
intensity
(nt.) atisayatta; balavatta; adhimattatta.
intensive
(adj.) atimatta; atibāḷha.
intensively
(adv.) accantaṃ; atimattaṃ.
intent
(adj.) abhiniviṭṭha; niṭṭhaṅgata; adhiṭṭhānayutta.
intent on
(adj.) ayāvaṭa; adhimutta; parāyaṇa.
intention
(m.) parikappa; adhippāya. (f.) sañcetanā.
intentional
(adj.) cetanāyatta; sañcetanika.
intentionally
(adv.) sañcicca; cetetvā.
intentioness
(f.) ekaniṭṭhā. (nt.) adhiṭṭhāna.
intently
(adv.) sābinivesaṃ.
inter
(v.t.) susāne nidahati. (pp.) susāne hidahita.
interact
(nt.) antarānacca. (v.i.) itarītarbalaṃ pavatteti.
interaction
(nt.) ubhayavyāpīkamma.
intercalary
(m.) adhimāsadina.
intercalate
(v.t.) antare paveseti. (pp.) antare pavesita.
intercede
(v.i.) 1. paratthāya katheti; 2. antare tiṭṭhati. (pp.) paratthāya kathita; antare tiṭṭhia.
intercept
(v.t.) avarodheti; upacchindati.
interception
(nt.) nivāraṇa; paṭibāhana; rodhana.
interceptive
(adj.) nivāraka; avarodhaka.
interceptor
(m.) rodhaka; bādhaka.
intercession
(f.) paratthāya āyācanā; parānukampā.
intercessor
(m.) paratthagavesī.
interchange
(m.) vinimaya. (nt.) bhaṇḍaparivattana. (v.t.) vinimeti; (bhaṇḍāni) parivatteti. (pp.) vinimita; parivattitabhaṇḍa.
intercommunicate
(v.t.) añña-maññasathavaṃ karoti. (pp.) añña-mañña-kata-santhava.
intercommunication
(nt.) añña-maññanivedana.
intercommunion
(f.) aññamaññasahayogitā.
intercourse
(m.) saṃsagga; santhava; saṃvāsa; saṅgama
sexual intercourse
(nt.) methuna. (m.) (thī-puma-) saṃvāsa.
interdependence
(nt.) aññamaññāvalambana.
interdependent
(adj.) aññamaññāvalambī.
interdict
(m.) paṭisedha; paṭikkhepa. (nt.) bādhana. (v.t.) nivāreti; nisedheti; paṭisedheti; paṭibāhati. (pp.) nivārita; nisedhita; paṭisedhita; paṭibāhita.
interdiction
(nt.) nisedha. (m.) paṭisedha; paṭisedha.
interdictory
(adj.) nisedhaka; paṭisedhaka.
interest
) vaḍḍhi. (v.t.) anurañjeti; kutūhalam uppādeti. (pp.) anurañjita; uppāditakutūhala.
interested
(adj.) jātāpekkha; anuratta; nirata; niviṭṭha; āsatta; salābhāpekkha.
interesting
(adj.) manohara; vinodakara.
interfere
(v.i.) 1. anāyattakiccesu abhiyuñjati; 2. aññamaññaṃ virujjhati. (pp.) abhiyutta; aññamaññaṃ viruddha.
interference
(n.) 1. parakiccapavesa; 2. aññamaññavirodha.
interfering
(adj.) parakiccabādhaka.
interfuse
(v.t.) misseti. (v.i.) aññamaññaṃ missīyati. (pp.) missita.
interim
(m.) antaritakāla. (adv.) etthantare. (adj.) antarita.
interior
(nt.) abbhantara; antoraṭṭha. (adj.) abbhantarika; antovattī.
interjacent
(adj.) majjhavattī; antarāvattī.
interject
(v.t.) antare pakkhipati; majjhe khipati. (pp.) antare pakkhitta; majjhe khitta.
interjection
(nt.) antokhipana; āmeṇḍita.
interlace
(v.t.) saṃsibbeti; gantheti. (pp.) saṃsibbita; ganthita.
interlard
(v.t.) videsavacanehi misseti. (pp.) videsavacanehi missita.
interlay
(v.t.) antare niveseti. (pp.) antare nivesita.
interleave
(v.t.) antare paṇṇāni pakkhipati. (pp.) antare pakkhittapaṇṇa.
interline
(v.t.) pantyantare likhati. (pp.) pantyantare likhita.
interlinear
(adj.) pantyantare likhita or muddita.
interlock
(v.t.) aññamaññaṃ sambhandheti. (pp.) aññamaññaṃ sambaddha.
interlocution
(m.) saṃvāda. (nt.) sambhāsana.
interlocutor
(m.) saṃvādī; sambhāsaka.
interlocutory
(adj.) saṃvādanissita.
interloper
(m.) parakiccapakkhandī.
interlude
(nt.) raṅgantara. (m.) antarā-raṅga.
intermarriage
(m.) vijātikavivāha.
intermarry
(v.t.) visadisāvāha-vivāhaṃ karoti.
intermeddle
(v.i.) anāyattakiccesu sandissati.
intermediary
(adj.) antaraṭṭha; majhavattī.
intermediate
(v.i.) majjhe or antare vattati or ācarati. (pp.) anatare vattita. (nt.) saṃsandakavatthu. (adj.) majjhavattī.
intermediately
(adv.) majjhe; antarāle.
intermediation
(nt.) saṃsandana; majjhe vattana.
intermedium
(nt.) majjhavattīvatthu.
interment
(nt.) bhūnidahana.
intermigration
(m.) aññamaññadesacāga.
interminable
(adj.) ananta; apariyanta.
interminably
(adv.) anantavasena.
intermingle
(v.i.) sammissīyati. (v.t.) sammisseti. (pp.) sammissita.
intermission
(nt.) kālikanivattana. (m.) virāma; vissama
without intermission
(adv.) nirantaraṃ; avicchinnaṃ.
intermit
(v.i.) kiñci kālaṃ nivattati. (v.t.) antarā nivatteti. (pp.) kiñci kālaṃ nivatta; anatarā nivattita.
intermittence
(nt.) kālikanivattana. (m.) virāma.
intermix
see intermingle.
intern
(v.t.) sīmantare vāseti.
internal
(adj.) abbhantarika; antoṭhita.
internally
(adv.) abbhantarikavasena.
international
(adj.) jātyantarika; nānādesīya.
internationality
(nt.) jātyantaratta.
internationally
(adv.) jātyantaravasena.
internecine
(adj.) itarītaranāsaka.
internee
(m.) antovāsī; nevāsī.
interpenetrate
(v.t.) anto pavisati; pariyogahati. (pp.) paviṭṭha; pariyogaḷha.
interpenetration
(nt.) pariyogāhaṇa.
interplay
(f.) itarītarasiddhi.
interplead
(v.i.) aññamaññaṃ vivadati.
interpolate
(v.t.) antare paveseti. (pp.) antare pavesita.
interpolation
(m.) pakkhitta-pāṭha.
interpose
(v.t.) antarā nivatteti; viruddhakāraṇaṃ āharati. (pp.) antarā nivattita.
interposition
(nt.) anatarāhaṭakāraṇa; antarānivattāpana.
interpret
(v.t.) anuvādeti; bhāsantaraṃ parivatteti; atthaṃ pakāseti. (pp.) anuvādita; bhāsantaraṃ parivattita; pakāsitattha.
interpretation
(nt.) bhāsāparivattana; atthakathana.
interpreter
(m.) bhāsānuvādī; atthavaṇṇaka.
interregnum
(m.) arājikakāla.
interrelation
(m.) itarītarasambandha.
interrelationship
(f.) itārītarasambandhatā.
interrogate
(v.t.) paripucchati; anuyuñjati. (pp.) paripucchita; anuyutta.
interrogation
(f.) pucchā. (m.) pañha.
interrogative
(adj.) pucchāsabhāva; paripucchaka.
interrogatively
(adv.) pucchāsabhāvena.
interrogator
(m.) pucchaka; anuyuñjaka.
interrupt
(v.t.) vicchindati; vippakaroti; bādheti. (pp.) vicchinna; vipakata; bādhita.
interrupter
(m.) vicchedī; upaghātī.
interruption
(nt.) bādhana. (m.) viccheda; upaghāta.
interruptive
(adj.) vicchedakara; bādhaka.
intersect
(v.t.) aññamaññaṃ vinivijjhati. (pp.) aññamaññaṃ vinividdha.
intersection
(nt.) aññamaññacchedana.
interspace
(nt.) majjhe-okāsa.
intersperse
(v.t.) vikirati; ito cito ṭhapeti. (pp.) vikiṇṇa; ito cito ṭhapita.
interstate
(adj.) rajjantaraṭṭhita.
interstice
(f.) antarikā. (nt.) chidda; vivara.
intertwine
(v.t.) gantheti; saṃsibbeti. (v.i.) jaṭīyaṭi. (pp.) ganthita; saṃbita; jaṭita.
interval
(m.) antarākāla. (f.) virāmavela.
intervene
(v.i.) majjhe or antare vattati. (pp.) majjhe or antare vattita.
intervening
(adj.) antarāvattī.
intervention
(nt.) majjhevattana.
interview
(f.) sākacchā; mantanā. (v.t.) sākacchati; sammanteti. (pp.) sākacchita; sammantita.
interviewer
(m.) sākacchaka.
intervolve
(v.t.) aññamaññaṃ saṃveṭheti. (pp.) aññamaññaṃ saṃveṭhita.
interweave
see intertwine.
intestate
(adj.) accayadānalipirahita.
intestinal
(adj.) antanissita; pakkāsayāyatta.
intestine
(m.) pakkāsaya. (adj.) abbhantarika.
intimacy
(m.) vissāna santhava.
intimate
(adj.) vallabhe; sambhatta; suparicita; cirasanthuta. (m.) daḷhamitta; sambhatta. (v.t.) viññāpeti; nivedeti.
intimately
(adv.) suparicitaṃ; vallabhatāya.
intimation
(f.) viññatti; sūcanā. (nt.) iṅgita.
intimidate
(v.t.) tajjeti; tāseti. (pp.) tajjita; tāsita.
intimidation
(nt.) tajjana; paribhāsana.
intimity
(nt.) puggalikatta; abbhantaratta.
into
(prep.) Expressed by the Accusative
intolerable
(adj.) asayha; dukkhama.
intolerably
(adv.) asayhakārena.
intolerance
(f.) akkhanti. (nt.) asahana.
intolerant
(adj.) asahanasīla.
intoleration
(nt.) anokāsakaraṇa.
intomb
see entomb.
intonate
(v.t.) gītassarena vadati. (pp.) gītassarena vutta.
intonater
(m.) sarabhāṇaka.
intonation
(nt.) gambhīra-bhāsana; sarabhañña.
intone
(v.t.) gītassarena vadati. (pp.) gītassarena vutta.
intoxicant
(nt.) majja. (adj.) madakara.
intoxicate
(v.t.) madeti; mattaṃ karoti.
intoxicated
(adj.) sammatta.
intoxicating
(adj.) madāvaha.
intoxication
(nt.) majjana. (m.) ummāda.
intractability
(f.) adammatā.
intractable
(adj.) adamma; avineya; dunniggayha.
intransitive
(adj.; n.) akammagāhī.
intrench
(v.t.) parikhaṃ yojeti; parikhāya rakkhati. (pp.) yojitaparikha; parikhāya rakkhita.
intrenchment
(nt.) parikhākhaṇana. (m.) khandhāvāra.
intrepid
(adj.) nissaṅka; nibbhaya.
intrepidity
(nt.) sūratta. (m.) vikkama.
intrepidly
(adv.) savikkamaṃ.
intricacy
(nt.) vyākulatta; gūḷhatta.
intricate
(adj.) vyākula; dubbodha; gūḷha.
intricately
(adv.) ākulākārena.
intricateness
(nt.) ākulattat; dubbodhatta.
intrigue
(nt.) kumantana. (m.) kūṭopāya. (v.i.) kumanteti; kūṭopāyaṃ yojeti. (pp.) kumantita; yojitakūṭopāya.
intriguer
(m.) kumantaka.
intrinsic
(adj.) sahaja; antovattī; yathābhūta.
intrinsically
(adv.) tattato; yāthāvato.
introduce
(v.t.) 1. paveseti; 2. sañjānāpeti; 3. paricayaṃ janeti. (pp.) pavesita; sañjānāpita; janitaparicaya.
introducer
(m.) pavesaka; viññāpaka; ārabhaka.
introduction
(nt.) pavesana; āharaṇa; viññāpana. (f.) nidānakathā.
introductory
(adj.) pavesaka; upacārabhūta.
intromission
(nt.) antopavesana.
intromit
(v.t.) anto paveseti. (pp.) anto pavesita.
introspect
(v.i.) sakacittam upaparikkhati.
introspection
(nt.) antodassana. (f.) vipassanā; attavīmaṃsā.
introspective
(adj.) antoupanijjhāyaka; antoparikkhaka.
introvert
(v.t.) antovyāvaṭṭeti; cittābhimukhaṃ peseti. (pp.) antovyāvaṭṭita; cittābhimukhaṃ pesita.
intrude
(v.t.) anavhāto pavisati. (pp.) anavhātappaviṭṭha.
intruder
(m.) animantitāgamī.
intrusion
(m.) anavhātappavesa.
intrusive
(adj.) parakiccappavesī.
intrusively
(adv.) nimantanaṃ vinā.
intrust
see entrust.
intuit
(v.i.t.) adhigamena jānāti. (pp.) adhigamena ñāta.
intuition
(nt.) sahajañāṇa; antoñāṇa.
intuitive
(adj.) sahajañāṇayutta.
intuitively
(adv.) pakatiñāṇena.
intumescence
(m.) sopha. (nt.) uddhumāyana.
intumescent
(adj.) sophakara.
inunction
(nt.) abbhañjana.
inundate
(v.t.) ajjhottharati; jalena ottharāpeti. (pp.) ajjhotthaṭa; jalena ottharāpita.
inundation
(nt.) ajjhottharaṇa. (m.) udakaplava.
inurbane
(adj.) anāgarika; gamma.
inure
(v.t.) paricayati. (pp.) paricita.
inurement
(m.) paricaya.
inurn
(v.t.) sarīrabhasmaṃ bhājane pakkhipati.
inutile
(adj.) nippayojana; niratthaka.
inutility
(nt.) niratthakatta.
invade
(v.t.) pakkhandati; paravisayaṃ abhimaddati. (pp.) pakkhanta; paravisayaṃ abhimaddita.
invader
(m.) abhimaddaka.
invalid
(adj.; m.) dubbala; gilāna; nitteja; rogī; ātura. (v.t.) gilānaṃ or akammaññaṃ karoti.
invalidate
(v.t.) lopeti; moghīkaroti. (pp.) lutta; moghīkata.
invalidity
(nt.) dubbalya; akkhamatta.
invaluable
(adj.) anaggha; accagghanaka.
invariable
(adj.) thira; nibbikāra; aparivattiya.
invariably
(adv.) ekantena; nibbikārena.
invasion
(nt.) paravisayakkamana.
invective
(nt.) vācāsannitudana.
inveigh
(v.t.) paribhāsati; daḷham akkosati. (pp.) paribhāsita; daḷhaṃ akkhuṭṭa.
inveigle
(v.t.) palobheti; palambheti. (pp.) palobhita; palambhita.
invent
(v.t.) navaṃ parikappeti or nimmiṇāti. (pp.) navaṃ parikappita; nimmita.
invention
(nt.) navanimmāṇa. (m.) navaparikappa. (f.) kūṭaracanā.
inventive
(adj.) navanimmāṇakara.
inventor
(m.) navanimmātu.
inventory
(nt.) bhaṇḍasaṅkhyālekhana.
inveracity
(nt.) vitathatta.
inveterately
(adv.) baddhamūlatāya.
inverse
(adj.; n.) viloma; paṭiloma; paṭiviruddha.
inversely
(adv.) viparītena; paṭilomaṃ.
inversion
(m.) virodha. (nt.) vilomatta; viparītatta.
invert
(v.t.) viparāvatteti; uddham adho-karoti. (pp.) viparāvattita; uddham adho-kata.
invertebrate
(adj.) 1. piṭṭhikaṇṭakarahita; 2. dubbala.
invest
(v.t.) 1. samaṅgīkaroti; 2. acchādeit; 3. adhikāre niyojeti. (pp.) samaṅgīkata; acchādita; adhikāre niyojita.
investigate
(v.t.) pariggaṇhāti; samannesati; upaparikkhati. (pp.) pariggahita; samannesita; upaparikkhita.
investigation
(f.) anuvicāranā; upaparikkhā.
investigator
(m.) anuvijjaka; samannesaka.
investment
(nt.) 1. vaḍḍhiyā yojita-dhana; 2. acchādana.
investure
(nt.) adhikāradāna; upanayana.
inveteracy
(nt.) ciraṭṭhitatta; baddhamūlatta. (m.) upanāha.
inveterate
(adj.) baddhamūla; ciraṭṭhita; daḷha; thira.
invidious
(adj.) appasādajanaka; kopajanaka.
invidiously
(adv.) appiyākārena.
invidiousness
(nt.) appiyatta.
invigilate
(v.i.) appamatto hoti; parivīmaṃsati.
invigilation
(nt.) parivīmaṃsana.
invigorate
(v.t.) pīṇeti; balaṃ vaḍḍheti. (pp.) pīṇita; vaḍḍhitabala.
invigorating
(adj.) balavaḍḍhaka.
invigoration
(nt.) balavaḍḍhana; thāmajanana.
invincible
(adj.) ajeyya; anabhibhavanīya.
inviolability
(nt.) alaṅghiyatta.
inviolable
(adj.) alaṅghiya; avītikkamiya; anatikkamiya.
inviolably
(adv.) anatikkamiyattena.
inviolate
(adj.) akkhata; adūsita; avilaṅghita.
inviolately
(adv.) adūsitākārena.
invisible
(adj.) adissamāna; adiṭṭhigocara; antarahita.
invisibleness
(f.) adissamānatā.
invisibly
(adv.) 1. adissamānākārena; 2. apaccakkhaṃ.
invitation
(f.) ārādhanā; ajjhesanā.
invite
(v.t.) nimanteti; ajjhesati; ārādheti. (pp.) nimantita; ajjhesita; ārādhita.
inviting
(adj.) palobhaka; manohara.
invitingly
(adv.) palobhanākārena.
invocation
(f.) devatujjhāpanā; devatārādhanā.
invoice
(nt.) (kīta-) bhaṇḍalekhana.
invoke
(v.t.) avhāti; ujjhāpeti. (pp.) avhāta; ujjhapita.
involuntarily
(adv.) anicchāya; akāmakaṃ.
involuntary
(adj.) akāmaka; anicchaka.
involute
(adj.) 1. saṃsaṭṭha; 2. antokuñcita.
involution
(f.) saṃsaṭṭhatā. (nt.) kuñcitatta.
involve
(v.t.) 1. āveṭheti; oguṇṭheti; 2. saṃyojeti. (pp.) āveṭhita; oguṇṭhita; saṃyojita.
involvement
(nt.) 1. āveṭhana; 2. dhanahīnatta.
invulnerability
(f.) abhejjatā.
invulnerable
(adj.) abhejja; avinivijjhiya.
invulnerably
(adv.) abhejjākārena.
inward
(adj.) antovattī. (inwards, adv.) antobhimukhaṃ.
inwardly
(adv.) abbhantarato.
inwardness
(nt.) abbhantaratta.
inweave
(v.t.) gantheti. (pp.) ganthita.
inwrought
(adj.) rūpavicitta; rūpakhacita.
ionian
(adj.; n.) Yonaka.
iota
(m.) lava; kaṇa; aṇu.
Iran
(m.) Pārasikadesa
Iranian
(adj.) Pārasikadesīya.
irascibility
(f.) kodhabahulatā.
irascible
(adj.) kodhana; kujjhanasīla.
irate
(adj.) ruṭṭha; kuddha.
ire
(m.) kodha; rosa; kopa.
ireful
(adj.) kuddha; ruṭṭha.
iridescent
(adj.) indadhanusadisa.
iridium
(nt.) setaloha.
iris
) nettatārā; kaṇīnikā. (m.) phalikavisesa.
irk
(v.t.) hiṃsati; viheṭheti. (pp.) hiṃsita; viheṭhita.
irksome
(adj.) hiṃsaka; pīḷākara.
iron
(m.; nt.) aya; kāḷāyasa. (v.t.) 1. saṅkhalikāhi bandhati; 2. vatthāni majjati. (pp.) saṅkhalikāhi baddha; maṭṭhavattha. (adj.) ayomaya.
iron bar
(m.) ayoghana; nārāca.
iron chain
(m.) ayodāma.
iron foundry
(nt.) ayosodhanaṭṭhāna.
iron monger
(m.) ayobhaṇḍika.
iron wood
(m.) nāgarukkha.
ironic
(adj.) vyājatthutiyutta.
ironical
(adj.) vyājatthutiyutta.
ironically
(adv.) āsajja; upanīya.
irony
(f.) vyājatthuti. (nt.) āsajjavacana. (adj.) ayosadisa; ayomaya.
irradiance
(m.) obhāsa.
irradiant
(adj.) obhāsamāna.
irradiate
(v.t.) obhāseti; joteti. (pp.) obhāsita; jotita.
irradiation
(nt.) obhāsana; jotana.
irrational
(adj.) yuttirahita; ñāyaviruddha.
irrationality
(m.) aññāya; yuttivirodha. (f.) hīnabuddhitā.
irrationally
(adv.) ñāyavirodhena.
irrecognizable
(adj.) asañjāniya; sañjānitum asakya.
irreconcilable
(adj.) asandheya; avupasamiya; aghaṭiya.
irrecoverable
(adj.) apunalabbha; appaṭisaṅkhariya.
irrecoverably
(adv.) alabbhaneyyākārena.
irrecusable
(adj.) sampaṭicchitabba.
irredeemable
(adj.) apunakeyya; amociya; anitthāriya.
irredeemably
(adv.) amociyākārena.
irreducible
(adj.) avikalakkhana; akkhaya; ahāpiya.
irrefragable
(adj.) niruttara; akhaṇḍiya.
irrefrangible
(adj.) anatikkamiya; alaṅghiya.
irrefutable
(adj.) aparihāriya; avivādiya.
irregular
(adj.) 1. aniyata; ayathāvidhika; uppaṭipāṭika; 2. visama; 3. uppathagāmī.
irregularity
(f.) uppaṭipāṭi. (m.) kamavirodha; niyamābhāva; vītikkama. (nt.) vesamma.
irregularly
(adv.) aniyamena; uppaṭipāṭiyā.
irrelative
(adj.) asambandha; asaṅgata; kevala.
irrelevance
(adj.; m.) asaṃyoga. (f.) aghaṭanā.
irrelevant
(adj.) aghaṭiyamāna.
irreligion
(f.) assaddhā. (m.) samayavirodha.
irreligious
(adj.) assaddha; bhattihīna; samayaviruddha.
irreligiously
(adv.) adhammena; āgamavirodhena.
irremediable
(adj.) atekiccha; appaṭikamma.
irremediably
(adv.) atekicchākārena.
irremissible
(adj.) akkhamāraha; amocanīya.
irremovable
(adj.) ahāriya; anapaneyya; thāvara.
irreparable
(adj.) appaṭisaṅkharaṇīya; appaṭikamma.
irreparableness
(nt.) appaṭikammatta.
irreplaceable
(adj.) apunarāvattiya; apunasādhiya.
irrepressible
(adj.) dunniggayha; duddamiya.
irreproachable
(adj.) anindiya; agārayha; anavajja.
irreprovable
(adj.) atajjanīya; agārayha.
irresistibility
(nt.) dunnivāriyatta.
irresistible
(adj.) anivāriya; dunniggayha; dunnivāriya.
irresistibly
(adv.) anivāriyakārena.
irresolute
(adj.) calacitta; akatanicchaya.
irresolutely
(adv.) anicchayena.
irresoluteness
(nt.) athirādhiṭṭhānatta; capalatta.
irrespective
(of) (adj.) nirapekkha.
irrespectively
(adv.) agaṇetvā; asallakkhetvā; nirapekkhaṃ; anapekkhiya.
irresponsibility
(f.) niradhikāratā.
irresponsible
(adj.) niradhikāra; anāpucchitabba.
irresponsive
(adj.) anadhikāra; avihāyaka.
irretention
(f.) nivattetum asakyatā.
irretentive
(adj.) anivattāpanakkhama.
irretrievable
(adj.) apunalabbha; appaṭisaṅkhariya.
irretrievably
(adv.) apunalabbhākārena.
irreverence
(m.) agārava; agarukāra; avamāna; anādara.
irreverent
(adj.) agarukārī; apptissava; avamaññaka.
irreverently
(adv.) agāravena; sāvaññaṃ; anādarena.
irreversible
(adj.) apunarāvattiya; appaṭivattiya.
irrevocable
(adj.) anaññathākaraṇīya; aparivattiya.
irrigate
(v.t.) jalaṃ paveseti; udakaṃ neti. (pp.) pavesitajala; nītodaka.
irrigation
(f.) jalanetti. (nt.) udakasampādana.
irritability
(f.) dosabahulatā; kuppanasīlatā.
irritable
(adj.) kuppanasīla; dosacarita.
irritate
(v.t.) 1. kopeti; roseti; 2. kohbheti. (pp.) kopita; rosita; bhobhita.
irritating
(adj.) kopajanaka; santāpakara.
irritation
(m.) kopa; rosa; santāpa; dāha.
irritative
(adj.) kopajanaka; santāpakara.
irruption
(nt.) akkamana. (m.) pasayha-pavesa.
is
(v.i.) atthi; bhavati; vijjati.
is able
sakkoti.
Isabel
(adj.) pītadhūsara.
ischiatic
(adj.) jaghanāyatta.
ischuria
(m.) muttakicchābadha.
island
(m.) dīpa; antarīpa.
islander
(m.) dīpavāsī.
isle
(m.) dīpa; antarīpa.
islet
(m.) khuddakadīpa.
ism
(nt.) mata. (m.) vāda.
instructress
(f.) ācariyānī; upajjhāyā.
iso-chromatic
(adj.) samānavaṇṇa.
iso-chronous
(adj.) samakālika.
iso-gonal
(adj.) samakoṇaka.
iso-metric
(adj.) samamāṇaka.
isolate
(v.t.) viyojeti; vinibbhujati; puthakkaroti. (pp.) viyojita; vinibbhutta; puthakkata.
isosceles
(adj.) samdvibhuja.
issue
(m.) niggama; pasava. (nt.) nikkhamana. (f.) vipāka; nissanda; paramparā; santati. (v.i.) pasavati; niggacchati. (v.t.) nikkhāmeti; pacāreti; pakāseti. (pp.) pasūta; niggata; nikkhāmita; pacārita; pakāsita.
issueless
(adj.) anapacca; aputtaka.
isthmus
(f.) desasandhi; saṃyojakabhūmi.
it
(pron.; nt.) taṃ.
it behoves
vattati.
it is about noon
idāni majjhaṇhakappo.
Italy
(m.) Itālidesa
Italian
(adj.) Itālidesīya.
itch
(f.) kaṇḍuti; kacchu. (v.i.) kaṇḍuvati.
itchy
(adj.) kaṇḍutisahita.
item
(m.) amissita-visaya.
iterate
(v.t.) punappunaṃ vadati or karoti. (pp.) punappunaṃ vutta; punappunaṃ kata.
iteration
(f.) punarutti. (nt.) punakaraṇa.
iterative
(adj.) 1. punāgāmī; 2. abhiṇhavācī.
itinerant
(adj.) pariyaṭaka; āhiṇḍaka.
itinerary
(nt.) pavāsavuttanta.
itinerate
(v.i.) pariyaṭati; āhiṇḍati.
itself
(pron.) tad eva.
ivory
(nt.) hatthidanta. (adj.) 1. dantamaya; 2. khīravaṇṇa.
ivy
(f.) rukkhādanī; tarurohinī.
- J -

jabber
(v.i.) pajappati; palapati. (pp.) pajappita; palapita.
jabbering
(nt.) pajappana.
jack
) panasa.
jackal
(m.) sigāla; kotthuka; jambuka.
jackanapes
(m.) vānara; vānaravuttika; capala.
jackass
(m.) gadrabha; mahāmūḷha.
jackdaw
(m.) nagarakāka.
jacket
(m.) uttarikañcuka.
jacktar
(m.) nāvika.
jaconet
(nt.) ghana-kappāsikavattha.
jade
(m.) khaluṅkassa. (f.) muggavaṇṇasilā. (v.t.) khedeti; āyāseti. (pp.) khedita; āyāsita.
jadish
(adj.) duṭṭha; pāpika.
jag
(nt.) sikhara. (v.t.) dantākārena chindati. (pp.) dantākārena chinna.
jaggery
(m.) guḷa. (f.) sakkharā.
jaguar
(m.) dīpibilāla.
jail
(f.) kārā. (nt.) bandhanāgāra.
jailbird
(n.) kārābaddha.
jailer
(m.) kārāpāla.
jailor
(m.) kārāpāla.
jain
(3.; adj.) nigaṇṭhabhattika.
jam
(m.) phalasāra. (v.t.) sañcuṇṇeti; sammaddati. (pp.) sañcuṇṇita; sammaddita.
jamb
(f.) dvārabāhā.
jamboree
(m.) samājussava; mahāsanipāta.
jangle
(m.) mahānāda. (v.i.) kharasaddaṃ pavatteti. (v.t.) kharasaddena vādeti. (pp.) pavattitakharasadda; karasaddena vādita.
janitor
(m.) dvārāpāla.
janitress
(f.) dvārapālikā.
January
(m.) Phussa (-māsa).
Janus
(f.) dvimukhadevata.
Japan
(nt.) Japanraṭṭha.
Japanese
(adj.) Japandesīya.
jape
(m.) parihāsa.
jar
(m.) maṇika; arañjara; kharasadda. (v.i.) khaṭakhaṭāyati.
jargon
(m.) vippalāpa; kucchitālāpa.
jasmine
(f.) jātisumanā.
jasper
(m.) suriyakkantapāsāṇa.
jaundice
(m.) paṇḍuroga. (f.) kāmalā.
jaunt
(m.) jaṅghāvihāra. (v.i.) anuvicarati.
jauntily
(adv.) ullāsitākārena; kīḷakalīlāya.
jaunty
(adj.) ullāsita; sappagabbha.
javelin
(f.) satti; heti.
jaw
(f.) hanu; hanukā. (v.i.) 1. cabbati; 2. atidīghaṃ katheti. (pp.) cabbita; atidīghaṃ kathita.
jay
(m.) kikī; dindibha.
jealous
(adj.) issukī; maccharī.
jealously
(adv.) samaccharaṃ; macchariyena.
jealousy
(f.) issā; usūya. (nt.) macchariya.
jeer
(m.) upahāsa. (f.) avaññā. (v.i.) avahasati; upahasati. (pp.) avahasita; upahasita.
Jehovah
(m.) lokamāpaka.
jehu
(m.) pharusa-sārathi.
jejune
(adj.) 1. virala; appaka; 2. asāra; jaṅgala.
jejuness
(nt.) viralatta; appakatta.
jelly
(nt.) miñjasadisavatthu. (v.t.) miñjasadisaṃ karoti.
jellyfish
(f.) sippikā.
jemmy
(m.) (corānaṃ) ayosaṅku.
jeopardise
(v.t.) sappaṭibhayaṃ karoti; saṃsaye pāteti. (pp.) sappaṭibhayaṃ kata; saṃsaye pātita.
jeopardy
(m.) antarāya; sandeha; saṃsaya.
jerk
(m.) ugghāta. (nt.) sahasā calana. (v.t.) sahasā cāleti; ugghāteti. (pp.) sahasā cālita; ugghātita; sahasā calita.
jessamine
see jasmine.
jest
(f.) keḷi. (m.) parihāsa; nammālāpa. (v.t.) parihasati; keḷiṃ karoti. (pp.) parihasita; katakeḷika
I do but jest
ahaṃ kevalaṃ parihasāmi.
jester
(m.) vihāsaka.
jestering
(nt.) sañjagghana.
jet
(f.) dhārā; jaladhārā; kāḷasilā. (v.t.) nicchāreti; nikkhāmeti. (v.i.) dhārāvasena niggacchati. (pp.) nicchārita; nikkhāmita; dhārāvesena niggata.
jet black
(adj.) aṅgāravaṇṇa; atikaṇha.
jetsam
(nt.) (lahubhāvāya) nāvāto khitta-bhaṇḍa.
jettison
(v.t.) (lahubhāvāya) nāvāto bhaṇḍāni khipati. (pp.) nāvāto khitta-bhaṇḍa.
jetty
(m.) titthasetu. (nt.) haṇaṭṭhāna.
Jew
(m.) Yādava. (v.t.) vāñceti. (pp.) vāñcita.
jewel
(nt.) ratana; ratanābharaṇa; anagghavatthu. (m.) maṇi; uttamapuggala. (v.t.) ratanehi alaṅkaroti. (pp.) ratanālaṅkata.
jeweller
(m.) 1. maṇikāra; 2. ābharaṇavāṇija.
jewellery
(nt.) ratanābharaṇa.
jewelly
(adj.) ratanopana.
Jewry
(nt.) Yādavanivāsaṭṭhāna.
jib
(m.) pamukha-lakāra. (v.t.) aññaṃ passam ākaḍḍhati. (v.i.) agantum icchati; paccosakkati. (pp.) aññaṃ passam ākaḍḍhita; agantum icchita; paccosakkita.
jibe
(m.) upahāsa. (v.t.) upahasati; avahasati. (pp.) upahasita; avahasita.
jiff
(nt.) muhuttamatta.
jig
(nt.) turita-nacca. (v.i.) turitanaccaṃ pavatteti.
jiggle
(v.t.) sanikaṃ pājeti or kampeti. (pp.) sanikaṃ pājita; sanikaṃ kampita.
jimp
(adj.) tanu; sukumāra.
jingle
(m.) kiṇikiṇināda. (v.i.) jhana-jhanāyati; kiṇikiṇāyati. (v.t.) kiṇikiṇisaddaṃ pavatteti.
jinks
(f.) saghosa-kīḷā.
jinricksha
(m.) hatthavaṭṭakaratha.
job
(nt.) kicca. (m.) vyāpāra. (v.i.) khuddaka-kiccāni karoti.
jobber
(m.) lahukiccakārī.
jockey
(m.) assadamaka. (v.t.) vañceti. (pp.) vañcita.
jocose
(adj.) keḷisīla; vinodaka; hāsakara.
jocosely
(adv.) hāsapubbakaṃ.
jocoseness
(nt.) rasikatta. (m.) hassadhamma.
jocosity
(nt.) rasikatta. (m.) hassadhamma.
jocular
(adj.) keḷisīla; vinodaka; hāsakara.
jocund
(adj.) pahaṭṭha; pamudita.
jocundity
(m.) pahāsa.
jog
(nt.) īsañcālana. (v.t.) sanikaṃ cāleti; nittudati. (v.i.) vilambanto gacchati. (pp.) sanikaṃ cālita; nittudita.
joggle
(nt.) (silā-dāruādīnaṃ) sambandhakaṭṭhāna. (v.t.) saṅghaṭeti; punappunaṃ cāleti. (pp.) saṅghaṭita; punappunaṃ cālita.
Johnny
(m.) kusītamāṇava.
join
(m.) sandhi. (v.t.) ghaṭeti; saṃyojeti; sandhīkaroti. (v.i.) ghaṭīyati; sandhīyati; ekībhavati. (pp.) ghaṭita; saṃyojita; sandhīkata; ekībhūta.
joiner
(m.) vaḍḍhakī; saṅghaṭaka.
joinery
(nt.) vaḍḍhakīkamma.
joining
(nt.) ghaṭana; sandhikaraṇa; saṃyojana.
joint
(m.) sandhi. (nt.) pabba. (v.t.) sandahati; ghaṭeti. (pp.) sandhita; ghaṭita. (adj.) 1. samagga; saṃyutta; 2. sādhāraṇa.
joint heir
(m.) samabhātī.
jointly
(adv.) sahitaṃ; saha; ekato.
jointure
(nt.) vidhavādhana.
joist
(m.) talasiṅghāṭa.
joke
see Jest.
joky
(adj.) keḷisīla; hāsappiya.
jollify
(v.t.) vinodeti; pahaṃseti. (pp.) vinodita; pahaṃsita. (v.i.) pahaṃsati. (pp.) pahaṭṭha.
jollity
(m.) vinoda; pamoda.
jolly
(m.) vinoda. (adj.) pahaṭṭha; pamudita; kīḷālola. (adv.) atīva.
jolt
(m.) ugghāta. (v.t.) ugghāteti. (v.i.) saṅkhubhati; sahasā kampati. (pp.) ugghātita; saṅkhubhita; sahasā kampita.
jolterhead
(m.) dandhapuggala.
jolty
(adj.) ugghātayutta.
Jonah
(m.) kālakaṇṇī.
jostle
(nt.) apasāraṇa. (m.) janasammadda. (v.t.) apasāreti; aññamaññaṃ ghaṭṭeti. (v.i.) saṅghaṭṭīyati. (pp.) apasārita; aññamaññaṃ ghaṭṭita.
jot
(f.) thokamattā. (v.t.) saṅkhepena likhati. (pp.) saṅkhepena likhita.
jotting
(f.) saṅkhittalipi.
journal
(m.) kālikasaṅgaha.
journalism
(nt.) pattikāsampādana.
journalist
(m.) pattikāsampādaka.
journey
(nt.) addhānagamana; desāṭana. (f.) desacārikā. (v.i.) sañcarati; pariyaṭati.
journeying
(adj.) maggapaṭipanna.
jovial
(adj.) sadāmudita; keḷisīla.
joviality
(f.) kīḷāparatā.
jovially
(adv.) sānandaṃ; sappamodaṃ.
joy
(m.) ānanda; pamoda. (f.) pīti; tuṭṭhi. (nt.) pāmojja. (v.i.) santussati; pamodati (v.t.) pamodeti; toseti. (pp.) santuṭṭha; pamudita; pamodita; tosita.
joyful
(adj.) sumana; haṭṭhacitta.
joyfully
(adv.) pamuditākārena.
joyfulness
(n.) pamuditatta.
joyless
(adj.) vittihīna; dummana.
joylessness
(f.) anattamanatā; asantuṭṭhi.
joyously
(adv.) pamuditākārena.
jubilant
(adj.) atihaṭṭha; pahaṭṭha.
jubilantly
(adv.) pahaṭṭhākārena.
jubilate
(v.i.) tuṭṭhiṃ pakāseti; pamodati. (pp.) pakāsitatuṭṭhī; pamodita.
jubilee
(m.) cirasamiddhiussava.
judge
(m.) daṇḍanāyaka; vinicchāmacca; adhikaraṇika; (judge in general) vivecaka; guṇadosaññū. (v.t.) viniccheti; niṇṇeti; tīreti. (v.i.) viveceti. (pp.) vinicchita; niṇṇita; tīrita; vivecita.
judgement
(m.) adhikaraṇa-vinicchaya.
judgeship
(nt.) daṇḍanāyakadhura.
judicatory
(adj.) adhikaraṇāyatta.
judicature
(nt.) anuvijjana. (m.) aṭṭavinicchaya.
judicial
(adj.) nītyanugata.
judicially
(adv.) nītyanukūlattena.
judiciary
(m.) akkhadassasanūha. (f.) adhikaraṇasabhā.
judicious
(adj.) dhammānugata; yuttiyutta; vīmaṃsakārī.
judiciously
(adv.) suvicāriya; susumekkhiya.
jug
(f.) kuṇḍikā. (m.) kamaṇḍalu.
juggins
(m.) momuha.
juggle
(nt.) indajāla. (v.i.) indajālaṃ dasseti. (v.t.) moheti; vañceti. (pp.) mohita; vañcita.
juggler
(m.) māyākāra; indajālika.
jugglery
(f.) māyā. (nt.) indajāla.
jugular
(adj.) kaṇṭhaja; kaṇṭhāyatta.
jugulate
(v.t.) nāseti; vāreti; nivāreti; nisedheti. (pp.) nāsita; nivārita; nisedhita.
juice
(m.) yūsa; rasa. (f.) ojā.
juicy
(adj.) yūsabahula.
jujube
) kola; badara.
July
(m.) āsāḷhi (-māsa).
jumble
(m.) saṅkara; missībhāva; saṅkhobha. (v.t.) saṅkhobheti; āloleti. (pp.) saṅkhobhita; ālolita.
jumbo
(m.) thūladehī.
jump
(nt.) laṅghana; uppatana. (v.t.) laṅgheti; uppatati. (pp.) laṅghita; uppatita.
jumper
(m.) laṅghaka.
jumper over
ullaṇgheti.
jumpy
(adj.) vyākula; avupasanta.
junction
(nt.) sandhiṭṭhāna. (m.) saṅgama.
juncture
(f.) niyamitavelā. (nt.) sandhiṭṭhāna.
June
(m.) jeṭṭhamāsa.
jungle
(nt.) kubbanaka. (m.) vanasaṇḍa.
jungle cock
(m.) nijjivha.
jungle fire
(m.) dāvaggi.
junior
(adj.) kaṇiṭṭha.
juniority
(f.) kaṇiṭṭhatā; ūnāyukatā.
junk
(f.) cīnanāvā. (m.) rajjukhaṇḍādi.
junket
(m.) madhurakummāsa.
juno
(f.) suraguru-devī.
junto
(m.) pālaka-pakkha.
Jupiter
(m.) suraguru.
jural
(adj.) nītyāyatta.
juridical
(adj.) adhikaraṇāyatta.
jurisdiction
(m.) āṇānuvattīpadesa. (nt.) adhikaraṇatīraṇa.
jurisprudence
(nt.) nītisattha.
jurist
(m.) ñāyavedī; nītivedī.
juror
(m.) vinicchayasabhika.
jury
(f.) vinicchayasabhā.
jussive
(adj.) āṇāpakāsaka.
just
(adj.) dhammika; akuṭila; yuttigaruka. (adv.) sapadi; aciraṃ.
just after
(adv.) samanantarā.
just as
(ind.) iva; viya.
just born
(adj.) jātamatta.
just like
(ind.) iva; viya.
justice
(f.) yutti. (m.) ñāya; vinicchayāmacca.
justiceship
(nt.) vohārikadhura.
justiciable
(adj.) vinicchitabba; anuvijjitabba.
justiciary
(m.) adhikaraṇādhikārī. (adj.) adhikaraṇānugata.
justifiable
(adj.) nirākaraṇīyavajja.
justification
(nt.) dosanirākaraṇa.
justifier
(m.) dosanivāraka; vajjasodhaka.
justify
(v.t.) niravajjaṃ karoti; dosā moceti. (pp.) niravajjaṃ kata; dosā mocita.
justly
(adv.) yathāñāyaṃ.
justness
(nt.) dhammikatta; akuṭilatta.
jut
(nt.) bahiniggata-vatthu. (v.i.) bahi lambati. (pp.) bahi lambita.
jute
(nt.) sāṇa.
juvenescence
(f.) yobbanappatti.
juvenescent
(adj.) yobbanappatta.
juvenile
(adj.) taruṇa; komāra; daharayogga. (m.) yuva.
juvenility
(nt.) yobhana; bālya. (f.) taruṇāvatthā.
juxtapose
(v.t.) sannidahati; samīpe ṭhapeti. (pp.) sannihita; samīpe ṭhapita.
juxtaposition
(nt.) sanidahana; samīpe-ṭhapana.
- K -

kaffir
(m.) aparagoyānika.
kaleidoscope
(nt.) rūpadassakkācanāḷa.
kalpie
(f.) assaamukī jaladevatā.
kangaroo
(m.) mahāsasavisesa.
kaolin
(f.) setamattikā.
keck
(v.i.) uggāra-saddaṃ pavatteti. (pp.) pavatitauggārasadda.
keel
(nt.) nāvāpādaka. (v.t.) nāvam adhomukhīkaroti. (pp.) nāvam adhomukhīkata.
keen
(nt.) paridevagīta. (adj.) 1. sunisita; tikhiṇa; 2. sukhuma; ugga. (v.i.) paridevati. (v.t.) sokagītaṃ gāyati. (pp.) paridevita. sokagītaṃ gāyita.
keenly
(adv.) tibbaṃ; tikhiṇākārena.
keenness
(nt.) tikhiṇatta.
keenwitted
(adj.) tikkhapañña.
keep
(m.) 1. balakoṭṭhaka; 2. (nt.) posaṇa; bharaṇa; (v.t.) ṭhapeti; niveseti; gopeti; pāleti; 3. (to observe) ācarati; anuṭhāti. (v.i.) pavattati; (pp.) ṭhapita; nivesita; gopita; pālita; ācarita; anuṭhita; pavatta.
keep away
paṭibāheti.
keep away from
paṭiliyati.
keep back
1. vigacchati; apakkmati. 2. nigūhati.
keep company
sevati; bhajati.
keep down
nisedhati; nivāreti.
keep in
samodahati; gūheti.
keep in check
uparundhati.
keep in mind
manasikaroti.
keep off
(v.t.) nivāreti. (v.i.) nisedheti;virameti.
keep out
bahikaroti; nikkhāmeti.
keep sake
(nt.) sārāṇiyavatthu.
keep silence
tuṇhī bhavati.
keep still
saṅkasāyati.
keep to
anuvattati; daḷhaṃ pavatteti.
keep under
vase vatteti.
keep up
paṭijaggati; poseti.
keeper
(m.) pālaka; rakkhaka.
keeping
(nt.) gopana.
keeping awake
(nt.) jāgaraṇa.
keeping up
(nt.) pariharaṇa.
keg
(nt.) khuddaka-dārubhājana.
Kemp
(f.) thuluṇṇā.
ken
(m.) dassanapatha. (v.t.) disvā sañjānāti. (pp.) disvā sañjānita.
kennel
(f.) sunakhakuṭi.
kerchief
(nt.) siroveṭhana; hatthapuñchana.
kernel
(f.) miñjā. (nt.) miñja.
kerosene
(nt.) bhūmitela
ketchup
(m.) sūparasa; gacchavisesa.
kettle
(f.) jalukhā; tāpanakumbhī.
kettle drum
(m.) paṭaka.
key
(f.) kuñchikā. (m.) tāḷa. (nt.) avāpurajkṇa.
key hole
(nt.) kuñchikāvivara; tāḷacchidda.
key stone
(f.) sandhisilā.
khaki
(nt.) dhūsaravattha.
kick
(m.) pādappahāra. (v.t.) pādena paharati. (pp.) pādena pahaṭa.
kid
(m.) ajapotaka. (nt.) sātheyya. (v.t.) potakaṃ vijāyati; vañceti.
kiddle
(f.) macchavati.
kiddy
(adj.) akamammasili; sukumāra.
kidnap
(v.t.) balakārena apaharati. (pp.) balakārena pahaṭa.
kidnapper
(m.) balenāpahārī.
kidnapping
(m.) pasayhāvahāra.
kidney
(nt.) vakka.
kill
(v.t.) māreti; ghāteti; hanati. (pp.) mārita; ghātita; hata.
killer
(m.) vadhaka; māretu; ghātetu.
killing
(nt.) māraṇa; hanana; ghātata. (m.) vadha.
kiln
(m.) āvāpa.
kilndry
(v.t.) āvāpe sukhāpeti. (pp.) āvāpita.
kin
(m.) ñātibhāva; ñātigaṇa.
kinchin
(m.) bālaka.
kind
(f.) jāti; vikati. (m.) gaṇa; vagga. (adj.) kāruṇika; anukampaka; sadaya.
kindergarten
(f.) dārakapāṭhasālā; (nt.) dārakuyyāna.
kindle
(v.t.) jāleti; ujjāleti; sandīpeti. (pp.) jālita; ujjālita; sandīpeti. (v.i.) jalati; dippati. (pp.) jalita; ditta.
kindler
(m.) jāletu; ujjāletu.
kindling
(nt.) jālana; dippana.
kindly
(adv.) sadayaṃ.
kindness
(f.) karuṇā; dayā; anukampā; anuddayā;
kindred
(m.; plu.) ñātigaṇa; ñātisālohitā. (adj.) samānagatika; samajātika.
kine
(plu. of cow) (m.) go.
kinematograph
(nt.) calacittadassana.
king
(m.) rājā; bhūpati; bhūpāla; narādhipa; naradeva; manujinda; mahīpati; narinda; narapati
abode of a king
(m.) asiggāhaka.
king coconut
(m.) sannīra.
king craft
(nt.) rajjapālana. (m.) rājadhamma.
king fisher
(m.) maccharaṅka.
kingdom
(nt.) 1 rajja;vijita; 2 rājatta.
kingless
(adj.) arājaka
kingly
(adj.) rājāraha; rājasadisa.
kingship
(nt.) rājapada; rājatta.
kinsfolk
(m.; plu.) bandhūgaṇa.
kinsman
(m.) bandhu; bāndhava; ñati; sagotta.
kinswoman
(f.) ñatakitthī.
kismet
(nt.) bhāgya. (f.) niyati.
kiss
(nt.) cumbana. (v.t.) cumbati. (pp.) cumbita.
kit
(nt.) 1. pātheyya; 2. puggalikopakaraṇa.
kitchen
(f.) rasavatī. (nt.) mahānasa.
kitchen-garden
(nt.) sākavatthū.
kitchener
(m.) dānasālādhikārī.
kite
(m.) kulala; sena. (nt.) ākāsapatta. (v.i.) uḍḍeti. (v.t.) palāveti.
kith
(m.) banthuvagga; ñātigaṇa.
kitten
(m.) mjjārapotaka. (v.t.) biḷālapotake vijāyati.
kittle
(adj.) dupparihāriya.
kittul
(m.) hintālataru.
kleptomania
(f.) theyyapakatikatā.
knack
(nt.) upāyakosalla. (f.) khippanisantitā.
knacker
(m.) jiṇṇassajiṇṇagehādiṃ ketā.
knag
(m.) kukku; rukkhagaṇṭhi.
knap
(nt.) sikharaṭṭhāna. (v.t.) pāsāṇe (sakkharāpamāṇena) chindati.
knapsack
(f.) aṃsatthavikā.
knar
(m.) kukku; rukkhagaṇṭhi.
knared
(adj.) gaṇḍijāta.
knave
(m.) kitva; nekatika.
knavery
(f.) nikati; vañcanā. (nt.) sāṭheyya; ketava.
knavish
(adj.) dhutta; kapaṭa; vañcanika.
knavishly
(adv.) nikatiyā; sāṭheyyena.
knavishness
(f.) nikati; vañcanā. (nt.) sāṭheyya; ketava.
knead
(v.t.) sanneti; sammaddati. (pp.) sannita; sammaddita.
knee
(m.) jāṇu; jaṇṇu. (v.t.) jaṇṇunā ghaṭṭeti or phusati. (pp.) jaṇṇunā ghaṭṭita; jaṇṇunā phuṭṭha.
knee-deep
(adj.) jaṇṇumatta.
kneecap
(nt.) jānumaṇḍala.
kneejoint
(nt.) ūrupabba.
kneel
(v.i.) jaṇṇūhi nipatati. (pp.) jaṇṇūhi nipatita.
kneepiece
(nt.) jaṅgheyya.
knell
(m.) amaṅgala-ghaṇṭārava; asubharava. (v.i.) avamaṅgalaravaṃ pavatteti; asubhaṃ suceti.
knick-knack
(nt.) sallhukabhaṇḍa.
knife
(f.) chūrikā. (nt.) khuddakasattha. (v.t.) satthena āhanati. (pp.) satthena āhata.
knife-blade
(nt.) visiphala.
knight
(m.) viruttama; mahāyodha.
knit
(v.t.) gantheti. (pp.) ganthita.
knitting
(nt.) ganthana.
knob
(nt.) makula; gaṇṭhikā.
knobby
(adj.) sagaṇḍa; gaṇṭhibahula.
knock
(v.t.) ākoṭeti; paṭihanati. (v.i.) paṭihaññati. (pp.) ākoṭita; paṭihata. (m.) abhighāta. (nt.) āhanana; ākoṭana.
knock of hair
(f.) moḷi. (m.) dhammilla.
knock under
vasaṃ yāti.
knockdown
opāṭeti.
knocker
(m.) āhanaka; ākoṭaka.
knockoff
apagacchati.
knockout
paharitvā nikkhāmeti.
knoll
(f.) unnatabhūmi. (v.t.) ghaṇṭaṃ vādeti; gaṇḍiṃ paharati.
knot
(m.) gaṇṭhi. (f.) ghaṭikā; gaṇṭhikā. (nt.) dubbodhaṭṭhāna. (v.t.) gantheti; gaṇṭhiṃ yojeti. (pp.) ganthita. yojitagaṇṭhika.
knotty
(adj.) pabbayutta; gaṇṭhibahula; 2. gūḷhattha.
know
(v.i.) jānāti; vijānāti. (v.t.) sañjānāti; bujjhati. (pp.) ñata; viññāta; sañjānita; buddha
difficult to know
(adj.) dujjāna; duviññeyya.
know clearly
pajānāti; abhijānāti.
know perfectly
(adv.) parijānāti; sambujjhati.
know thoroughly
abhisameti.
knowable
(adj.) viññeyya; boddhabba.
knower
(m.) ñātu; aññātu.
knowing
(adj.) jānanta.
knowingly.
(adv.) sañcicca; ñatvā.
knowledge
(nt.) ñāṇa. (f.) paññā; vijjā; bodhi
boundless-knowledge
(f.) sammāsambodhi.
known
(pp. of know), ñāta; avagata; vidita.
known well
vikkhyāta; pākaṭa.
knuckle
(nt.) aṅgulipabba. (v.i.) 1. vasībhavati; 2. guḷaṃ kīḷati. (v.t.) aṅgulīhi ākoṭeti. (pp.) vasībhūta; aṅgulīhi ākoṭita.
knurl
(m.) gaṇṭhi; gaṇḍa.
kobold
(m.) bhūgabbha-pisāca.
koel
(m.) kokila.
kohl
(nt.) añjana.
Koran
(m.) Mohammadīyadhammagantha.
kosmos
(f.) lokadhātu.
kraal
(nt.) hatthikoṭṭhaka. (m.) vatiparikkhittagāma.
Kris
(f.) chūrikā.
kudos
(f.) kitti. (m.) yasoghosa.
kyanize
(v.t.) telena makkhetvā ciraṭṭhāyiṃ karoti.
- L -

laager
(nt.) sakaṭaparivaṭṭa. (m.) sakaṭakhandhāvāra.
labefaction
(f.) hāni; balahāni. (m.) adhopāta.
label
(nt.) aṅkapaṇṇa; nāmaṅkana; laggitalañchana. (v.t.) nāmaṅkitapaṇṇaṃ yojeti.
labial
(adj.) oṭṭhaja; oṭṭhāyatta.
labiate
(adj.) dvidhā-bhinnagga.
labile
(adj.) athāvara.
laboratory
(nt.) rasāyanāgāra.
laborious
(adj.) kiccabahula; āyāsakara; āyāsakara; dukkara; dusādhiya; āyāsakkhama.
laboriously
(adv.) kicchena; kasirena.
laboriousness
(f.) āyāsakāritā.
labour
(m.) āyāsa; parissama; pasūtikāla. (nt.) hattha-kamma. (v.t.) parissamena sādheti. (v.i.) vāyamati; kammaṃ karoti. (pp.) parissamena sādhita; vāyamita; katakamma.
labour pains
(f.) pasavavedanā.
labourer
(m.) kammakara; vetanika; bhataka.
labyrinth
(nt.) 1. dunniggamaṭṭhāna; 2. kaṇṇacchidda; 3. vyākulatta.
lac
(f.) lākhā. (nt.) jatu; satasahassa.
lace
(nt.) jālabhūsana. (v.t.) jālabhūsanaṃ yojeti.
lacerate
(v.t.) 1. padāḷeti; vidāreti; 2. vyathati; dukkhāpeti. (pp.) padāḷita; vidārita; vyathita; dukkhāpita.
laceration
(nt.) vidāraṇa; pīḷana.
lacertian
(adj.) godhāsadisa.
laches
(nt.) nītividhāna-ananuṭṭhāna.
lachrymal
(adj.) assuvisayaka; assumocaka.
lachrymation
(nt.) assupatana.
lachrymatory
(adj.) assumocaka.
lack
(m.) abhāva; viraha. (f.) ūnatā. (v.i.) ūnāyati; ūnobhavati. (pp.) ūnabhūta.
lack all
(adj.) akiñcana.
lack-a-day
(intj.) aho; ahaha.
lackadaisical
(adj.) anussuka; anutthunanta.
lackey
(m.) pādamūlika; ceṭaka; cullupaṭṭhāka.
lacking
(adj.) ūna; hīna.
lacklustre
maṅkubhūta.
laconic
(adj.) saṅkhitta; mitabhāṇī.
laconical
(adj.) saṅkhitta; mitabhāṇī.
laconically
(adv.) saṅkhepena.
laconism
(f.) mitabhāṇitā. (nt.) kathālāghava.
lacquer
(m.) lākhārasa. (v.t.) lākhārasena lepeti; lākhāya āvarati.
lactation
(nt.) thaññapāyana. (m.) thaññapāyanakāla.
lactchet
(f.) pādukāveṭhanī.
lacteal
(adj.) sakhīra; khīrāyatta; khīramaya.
lactiferous
(adj.) khīravāhī.
lactogen
(m.) khīrāhāra.
lactometer
(nt.) duddhaghanattamāṇaka.
lactory
(nt.) khīraduhanaṭṭhāna.
lacuna
(m.) cheda; naṭṭhapāṭha. (nt.) suññaṭṭhāna.
lacunal
(adj.) saccheda.
lacustrine
(adj.) sarasija; taḷākagocara.
lad
(m.) māṇava; māṇavaka.
ladder
(m.) sopāṇa. (f.) nissenī.
lade
(v.t.) bhaṇḍam āropeti. (pp.) āropitabhaṇḍa.
lading
(m.) nāvābhāra. (nt.) nāvāya bhaṇḍajāta.
ladle
(m.) uluṅka.
ladleful
(adj.) uluṅkamatta.
lady
(f.) ayyā; sāminī; kulitthī.
lady killer
(m.) itthidhutta; thīlālaka.
lady like
(adj.) suvinīta.
lady love
(f.) vāritakitthī.
ladyship
(m.) kulitthībhāva.
lag
(v.i.) vilambati; sajjati. (pp.) vilambhita; saṭṭha.
laggard
(m.) mandagāmī; vilambaka; olīyaka.
lagging
(nt.) vilambana; olīyana; osakkana.
lagoon
(f.) loṇī.
laic
(m.) gahaṭṭha; gihī. (adj.) gihībhūta.
laical
(adj.) gahaṭṭhāyatta.
laicalize
(v.t.) gahaṭṭhāyattaṃ karoti.
laid
(pp.) of lay. ṭhapita.
laid bare
(adj.) vivaṭa.
laid down
1. nikkhita; ohita; 2. paññatta; 3. nipanna.
lair
(m.) āsaya; pasunilaya.
laity
(m.) 1. gahaṭṭhajana; 2. gihībhāva.
lake
(m.) taḷāka; sara; daha
natural lake
(nt.) pallala.
lakh
(nt.) lakkha; satasahassa.
Lama
(m.) Tibbatīya-yati.
Lamaism
(m.) Tibbata samaya.
Lamasery
(m.) Tibbatīyārāma.
lamb
(m.) meṇḍapotaka.
lame
(adj.) khañja; paṅgula. (v.t.) khañjaṃ karoti.
lame person
(m.) paṅgu.
lamely
(adv.) vikalagatiyā; khañjākārena.
lameness
(nt.) khañjatta.
lament
(v.i.) vilapati; anusocati; paridevati. (pp.) vilapita; anusocita; paridevita.
lamentable
(adj.) sociya; socanīya.
lamentation
(m.) vilāpa; parideva. (f.) ādevanā.
lamented
(adj.) 1. kālakata; 2. socitabba.
lamina
(f.) kharachavi.
laminated
(adj.) papaṭikajāta.
lamish
(adj.) khañjasabhāva.
lamp
(m.) padīpa; pajjota. (v.t.) obhāseti; joteti. (v.i.) obhāsati. (pp.) obhāsita; jotita.
lamp black
(m.) dīpamasi.
lamp stand
(m.) dīpādhāra.
lamp wick
(f.) dīpavaṭṭi.
lampoon
(f.) nindakalipi. (v.t.) lekhanena nindati. (pp.) lekhanena nindita.
lampooner
(m.) nindaka.
lanate
(adj.) lomasa.
lance
(f.) satti. (nt.) tomara; kuntāyudha. (v.t.) sattiyā āhanati. (pp.) sattiāhata
short lance
(m.) kaṇaya.
lancer
(m.) sattidhara.
land
(nt.) thala. (f.) bhūmi. (m.) thalappadesa. (v.t.) thalaṃ pāpeti. (v.i.) thalam otarati or pāpuṇāti. (pp.) thalaṃ pāpita; thalaṃ otiṇṇa or patta
barren land
(adj.) thalaṭṭha.
land force
(f.) thalasenā.
land holder
(m.) bhūmisāmī.
land route
(m.) thalapatha.
land surveyor
(m.) rajjugāhaka; bhūmimāṇaka.
land-pirate
(m.) panthavilopaka.
landed
(adj.) khettavatthuyutta.
landing
(f.) thalappatti. (nt.) nāvotaraṇa.
landlady
(f.) pathikāgārasāminī.
landless
(adj.) khettavatthurahita.
landlord
(m.) bhūmisāmī.
landmark
(nt.) sīmāciṇha; thalābhiññāṇa.
landocracy
(m.) khettapatigaṇa.
landscape
(m.) naya-nagocara-bhūkhaṇḍa.
lane
(m.) upapatha. (f.) upavīthi.
language
(f.) bhāsā; vāṇī.
language of Magadha
(f.) māgadhī.
languid
(adj.) kilanta; parissanta; osīna.
languidly
(adv.) dubbalākārena.
languidness
(f.) tandi. (m.) kilamatha. (nt.) ālasya.
languish
(v.i.) avasīdati; kilamati; milāyati. (pp.) osīna; kilanta; milāta.
languishing
(adj.) osīdamāna.
languishingly
(adv.) ukkaṇṭhitākārena.
languishment
(nt.) kilamana; osīdana. (f.) ukkaṇṭhā.
languor
(nt.) dubbalya; gelañña; ālasya.
languorous
(adj.) dubbala; gilāna; alasa.
laniary
(adj.) dāṭhāsadisa; chindaka. (f.) dāṭhā. (nt.) vadhaṭṭhāna.
laniferous
(adj.) uṇṇāsahita.
lank
(adj.) kisa; tanu.
lankiness
(nt.) kisatta.
lanner
(f.) vyagghīnasī.
lantern
(m.) āvarita-padīpa.
lap
) dasanta. (v.t.) oguṇṭheti; aṅke ṭhapeti. (pp.) oguṇṭhita; aṅke ṭhapita. (v.i.) lihati; (jivhāya) sāyati.
lapicide
(m.) pāsāṇavidāraka.
lapidary
(m.) maṇikāra. (adj.) 1. maṇisippāyatta; 2. silālekhāraha; silākammāraha.
lapidate
(v.t.) 1. pāsāṇehi paharati; 2. silāpahārehi māreti. (pp.) pāsāṇehi pahaṭa; silāpahārehi mārita.
lapidation
(nt.) silāhi paharaṇa.
lapidify
(v.t.) pāsāṇīkaroti. (pp.) pāsāṇīkata.
lapis lazuli
(nt.) veḷuriya. (m.) vaṃsavaṇṇa.
lappet
(nt.) dasanta. (m.) koṇa. (f.) lambamāna-pesi.
lapse
(m.) accaya; atikkama. (nt.) khalita. (m.) pamāda. (v.i.) 1. acceti; atikkamati; 2. khalati; pamajjati. (pp.) atikkanta; khalita; pamatta.
lapwing
(m.) dindibha.
lar
(f.) gharadevatā.
larcener
(m.) cora; thena.
larceny
(nt.) coriya; theyya.
lard
(f.) sūkaravasā. (v.t.) 1. sūkaramaṃsena or vasāya misseti; 2. gambhīrapade yojeti. (pp.) vasāya missita; gambhīrapade yojita.
larder
(nt.) bhojanopakaraṇāgāra.
large
(adj.) mahanta; visāla; vipula; uru.
large hearted
uḷārahadaya.
large minded
(adj.) uḷāracitta.
largely
(adv.) bahuso; bhīyo; yebhuyyena.
largeness
(nt.) mahatta; visālatta.
largesse
(nt.) vitaraṇa; vissajjana; dāna. (m.) pariccāga.
lariat
(f.) pasubandanarajju.
lark
(m.) kokila; parapuṭṭha. (v.i.) kīḷati; modati.
larrikin
(m.) panthadūsaka.
larva
(m.) kīṭapotaka.
larynx
(m.) galanāḷa; kaṇṭhanāḷa.
lascar
(m.) bhāratīya-nāvika.
lascivious
(adj.) kāmāsatta; kāmuka.
lasciviously
(adv.) kāmukatāya.
lasciviousness
(f.) rāgabahulatā.
lash
(f.) kasā; varattā. (v.t.) 1. kasāhi tāḷeti; rajjuyā bandhati. (pp.) kasāhi tāḷita; baddha.
lashing
(nt.) kasātāḷana.
lass
(f.) kaññā; kumārī; yuvatī.
lassitude
(m.) kilamatha. (nt.) dubbalya; gelañña.
lasso
(m.) pāsa.
last
(adj.) 1. antima; carima; pacchima; 2. atīta; gata; 3. adhama. (v.i.) dharati; pavattati. (adv.) ante; pariyosāne.
lasting
(adj.) ciraṭṭhāyī; thirapavattika.
lasting long
(adj.) addhaniya.
lastly
(adv.) osāne; carimavasena.
latch
(nt.) aggaḷa. (v.t.) aggaḷena thaketi. (pp.) aggaḷena thakita.
late
(adj.) 1. velātīta; pamatta; 2. nūtana; abhinava; 3. atīta; gata; pubbaka. (adv.) cirāyitvā; velam atikkamma; pamajjitvā
of late
(adj.) aticirāyita. (adv.) aticirāyitvā.
late in the day
(ind.) atisāyaṃ.
late in the night
(ind.) vītikkantāya rattiyā.
lately
(adv.) nāticiraṃ; samīpātīte.
latency
(adj.) apākaṭatā. (f.) paṭicchannatā.
lateness
(nt.) cirāyitatta. (m.) kālātikkama.
latent
(adj.) nilīna; gūḷha; apākaṭa.
later
(adj.) pacchima. (adv.) pacchā; aparabhāga.
lateral
(adj.) passāyatta.
laterally
(adv.) passato; passena.
latescence
(nt.) anusāyikatta.
latescent
(adj.) anusāyika.
latest
(adj.) pacchimatara.
latex
(m.) rukkhaniyyāsa.
lath
(nt.) bidala; tanuphalaka. (v.t.) bidale yojeti.
lathe
(m.) bhama.
lather
(nt.) pheṇa. (v.t.) pheṇayuttaṃ karoti. (v.i.) pheṇena āvarīyati. (pp.) pheṇenāvaṭa.
latitude
(nt.) akkhavaṭṭula.
latrine
(f.) vaccakuṭi.
latter
(adj.) pacchima; pacchāvutta.
latterly
(adv.) āsannakāle; nātipubbe.
lattice
(m.) gavakkha; jālakavāṭa.
lattice work
(nt.) kaṭṭhajāla.
laud
(f.) thuti; pasaṃsā; thomanā; kittanā. (v.t.) thometi; pasaṃsati; abhitthavati. (pp.) thomita; pasattha; abhitthuta.
laudable
(adj.) pāsaṃsiya; thomanāraha.
laudation
(nt.) thomana.
laudatory
(adj.) thutipubbaka.
laugh
(v.i.) hasati; jagghati.
laugh aloud
ujjagghati.
laugh at
parihasati.
laughable
(adj.) hāsakara; hāsajanaka.
laughing
(adj.) hasamāna; hāsayutta.
laughingly
(adv.) sahāsaṃ.
laughter
(m.) hāsa. (nt.) hasana; jagghana.
launch
(nt.) plāvana; ārabhana. (m.) jalapota. (v.t.) 1. nāvaṃ plāveti; 2. ārabhati. (pp.) nāvaṃ plāvita; āraddha.
launder
(m.) rajaka; dhovaka. (v.t.) vatthāni dhovati or sodheti.
launderer
(m.) ninnejaka; rajaka.
laundress
(f.) rajakī.
laundry
(f.) rajakasālā.
laureate
(m.) aggakavi.
laurel
(m.) maṅgala-pattavisesa; punnāga. (v.t.) 1. maṅgala-pattehi maṇḍeti; 2. rājakavittaṃ pāpeti. (pp.) maṅgala-pattehi maṇḍita; rājakavittaṃ pāpita
win the laurel
vikhyātiṃ yāti.
lava
(m.) vilīna-pāsāṇa.
lavatory
(f.) vaccakuṭi. (m.) udakakoṭṭhaka.
lave
(v.t.) 1. dhovati; pakkhāleti; 2. ussiñcati. (pp.) dhota; pakkhālita; ussitta.
lavement
(m.) vatthi.
lavender
(m.) gandhasāravisesa.
laver
(nt.) dhovanabhājana.
lavish
(adj.) aticāgī; adhikavayī. (v.t.) bahubbayaṃ karoti; asīmitaṃ deti. (pp.) bahubbayaṃ kata; asīmitaṃ dinna.
lavisher
(m.) ativyayī.
lavishly
(adv.) atibbayena; aparimitaṃ.
lavishness
(f.) ativyayitā. (nt.) asīmitadāna.
law
(f.) nīti; paññatti; vavatthā; sikkhā; āṇā. (m.) niyoga.
law abiding
(adj.) nītigaruka.
law book
(m.) nītigantha.
law breaker
(m.) nītyullaṅghaka.
law court
(f.) vinicchayasālā.
law giver
(m.) āṇāpaka; nītidāyī.
lawful
(adj.) nītyanukūla; kappiya.
lawfully
(adv.) ñāyena; dhammena.
lawfulness
(nt.) dhammikatta; ñāyānugatatta.
lawless
(adj.) 1. ñāyaviruddha; adhamika; 2. durācāra; sericārī.
lawlessly
(adv.) aññāyena.
lawn
(nt.) tiṇachanna-aṅgaṇa.
lawsuit
(nt.) aṭṭa; adhikaraṇa.
lawyer
(m.) nītivedī.
lax
(adj.) 1. sithila; komala; mudu; 2. durācāra.
laxative
(nt.) virecanosadha. (adj.) virecaka.
laxity
(nt.) sithilatta.
laxly
(adv.) sithilākārena.
lay
(nt.) gīta. (adj.) agārika; ghībhūta. (v.t.) 1. ṭhapeti; niveseti; nikkhipati; 2. attharati; 3. nipāteti; 4. āropeti. (pp.) ṭhapita; nivesita; nikkhitta; atthata; nipātita; āropita.
lay aside
oropeti.
lay down
nikkhipati.
lay hands on
parāmasati.
lay hold of
gaṇhāti.
lay open
āvīkaroti; vivarati.
lay out
pasāreti.
lay up
upanikkhipati.
layer
(m.) uparilepa; nikkhipaka. (nt.) sañcitatala; patiṭṭhāṭṭhāna.
layfigure
(f.) kaṭṭhapaṭimā. (m.) parikappitapuggala; agaṇetabba-purisa.
layman
(m.) gahaṭṭha; gihī; agārika.
laystall
(m.) asucirāsi.
laywoman
(f.) gihinī; upāsikā.
lazar
(m.) kuṭṭharogī.
lazaret
(f.) kuṭṭhārogyasālā.
laze
(v.i.) ālasiyena kālaṃ khepeti.
lazily
(adv.) kusītākārena.
laziness
(nt.) ālasya; kosajja.
lazy
(adj.) alasa; kusīta; akammasīlī.
lea
(f.) tiṇabhūmi. (m.) saddala.
lead
(nt.) tipu; sīsaka; nāyakatta; maggadesakatta. (v.t.) neti; pāpeti. (v.i.) nāyako hoti. (pp.) nīta; pāpita; nāyakabhūta. (v.t.) tipunā āvarati.
lead a bad life
dujjīvitaṃ jīvati.
lead back
paṭineti.
lead to
saṃvattati (with dat.).
leaden
(adj.) 1. tipumaya; 2. bhāriya.
leader
(m.) netu; adhipati; puregāmī; pubbaṅgama.
leader of a herd
(m.) yūthapati.
leadership
(nt.) nāyakatta; netutta.
leading
(adj.) 1. āvaha; sampāpaka; 2. maggadesaka; padhāna.
leading astray
(adj.) mohanaka.
leading bull
(m.) usabha.
leading to
(adj.) sampāpaka; āvaha.
leading to rebirth
(adj.) ponobhavika.
leading to ruin
(adj.) parihāniya; vayagāmī.
leaf
(nt.) patta; paṇṇa; dala; palāsa
young leaf
(m.) pallava.
leaf hut
(f.) paṇṇasālā.
leafage
(m.) bhāra.
leafless
(adj.) pattarahita; galitapatta.
leaflet
(f.) pattikā.
leafy
(adj.) sañchannapatta.
league
(nt.) gāvuta; samiti. (v.i.) sandhīyati; saṃyojīyati. (v.t.) sandhānaṃ karoti. (pp.) sandhita; saṃyutta; katasandhāna.
leaguer
(m.) samitigata.
leak
(nt.) chidda; randha; vivara. (v.i.) savati; galati; sandati. (pp.) savita; galita; sandita.
leakage
(nt.) sandana; paggharana; chiddaṭṭhāna. (m.) rahassāvībhāva.
leaky
(adj.) sacchidda.
leal
(adj.) akuṭila; nītigaruka.
lean
(adj.) kisa; tanu. (v.i.) apasseti; poṇo bhavati. (v.t.) nipajjāpeti. (pp.) apassita; poṇabhūta; nipajjāpita.
leanness
(nt.) 1. kisatta; tanutta; 2. poṇatta.
leaning
(f.) poṇatā. (adj.) apassayamāna.
leaning upon
(abs.) olubbha; ālambiya.
leap
(nt.) ullaṅghana. (m.) upplava. (v.i.) laṅghati; plavati. (v.t.) laṅgheti. (pp.) laṅghita; plavita.
leap day
(m.) adhikadivasa.
leap over
laṅghitvā atikkāmeti.
leap year
(nt.) adhikavassa.
leaping
(adj.) pakkhandamāna.
learn
(v.t.) uggaṇhāti; sikkhati. (v.i.) jānāti; avagacchati. (pp.) uggahita; sikkhita; ñāta; avataga.
learn well
samuggaṇhāti.
learned
(adj.) bahussuta; sutadhara.
learner
(m.) sikkhaka; sekkha; vijjatthī.
learning
(f.) vijjā. (nt.) suta; sippa; sikkhana. (m.) uggaha.
lease
(m.) kālikagāha. (v.t.) kālikavasena deti. (pp.) kālikavasena dinna.
leash
(m.) gaddula. (f.) varattā. (v.t.) varattāya bandhati. (pp.) varattābaddha.
leasing
(m.) musāvāda. (nt.) asccakathana.
least
(adj.) atyappaka; aṇumatta; parittaka
at least
(ind.) antamoso.
least ways
(adv.) antimaparicchedena; antamaso.
least wise
(adv.) antimaparicchedena; antamaso.
leather
(nt.) camma. (v.t.) 1. cammena āvarati; 2. varattāya tāḷeti. (pp.) cammena āvaṭa. varattāya tālita.
leather bag
(m.) cammapasibbaka.
leather dresser
(m.) cammasaṅkhāraka.
leathern
(adj.) cammamaya.
leave
(f.) anuññā; anumati. (m.) okāsa. (nt.) āpucchana. (v.t.) 1. jahati; pajahati; cajati; ossajati; vajjeti. 2. atirittaṃ karoti; dāyādavasena ṭhapeti. (v.i.) apagacchati; viramati. (pp.) jahita; catta; ossaṭṭha; vajjita; atirittakata; apagata; virata.
leave household life
pabbajati; abhinikkhamati.
leaven
(nt.) kiṇṇa. (v.t.) kiṇṇaṃ pakkhipati. (pp.) kiṇṇapakkhitta.
leaving
(adj.) pajahanta. (nt.) pahāna; vajjana.
leaving over
seseti.
leaving the order
uppabbajati.
leavings
(plu.; nt.) ucchiṭṭha; bhuttāvasena.
lecher
(m.) aticārī; kāmamicchācārī.
lecherous
(adj.) itthidhutta; kāmātura.
lecherously
(adj.) kāmāturattena.
lechery
(nt.) kāmukatta.
lecture
(f.) desanā; vijjānugatakathā. (v.t.) deseti; uddisati. (pp.) desita; uddiṭṭha.
lecturer
(m.) desaka; kathika.
lectureship
(nt.) kathikapada.
ledge
(f.) bahiniggatavedī.
ledger
(m.) 1. āya-vayapotthaka; 2. susāna-silāpatthara.
lee
(nt.) vātāvaraṇa; nivātapassa.
leech
(f.) jalūkā; rattapā. (m.) bhisakka.
leek
(m.) pattapalaṇḍu.
leer
(nt.) apāṅgavilokana. (v.t.) akkhikoṭiyā oloketi.
lees
(plu.; nt.) kakka; adhosañcitamala.
left
(nt.) vāmapassa. (adj.) vāma; savya. (adv.) vāmena; vāmato.
left behind
(adj.) ohīna.
left over
(adj.) atiritta; avasiṭṭha.
left unfinished
(adj.) vippakata.
left-handed
(adj.) paricita-vāma-hattha.
leftward
(adj.) vāmapassika.
leftwards
(adv.) vāmābhimukhaṃ.
leg
(m.) pāda. (v.i.) dhāvati. (adv.) ñāyena; yathānītiṃ.
legacy
(nt.) accaye-dāna; āveṇikadhana.
legal
(adj.) ñāyānugata.
legalise
(v.t.) vavatthapeti; paññāpeti; sammannati.
legality
(nt.) nītyanukūlatta.
legate
(m.) saṅgharājadūta. (v.t.) dāyālaṃ deti. (pp.) dinnadāyāda.
legatee
laddhāvaṇika-dhana.
legation
(nt.) dūteyya; dūtakicca. (f.) dūtasabhā. (m.) dūtāvāsa.
legend
(f.) paramparāgatakathā. (nt.) apadāna; upākhyāna.
legendary
(adj.) purāvuttagata.
legerdemain
(adj.; nt.) indajāla. (m.) hatthavyāja.
legging
(nt.) jaṅghāveṭhana.
leggy
(adj.) dīghajaṅgha.
legibility
(f.) visadakkharatā.
legible
(adj.) vibhūta or visadakkhara.
legibly
(adv.) suvyattaṃ; suvāciyākārena.
legion
(f.) senā; camū. (m.) samūha; vyūha.
legislate
(v.t.) nītiṃ paññāpeti or vavatthapeti. (pp.) paññattanītika.
legislation
(nt.) nītisampādana.
legislative
(adj.) vidhāyaka; nītidāyaka.
legislator
(m.) vidhāyaka; nītidāyaka.
legislature
(f.) vidhāyakasabhā.
legist
(m.) nītikovida.
legitimacy
(nt.) orasatta.
legitimate
(adj.) 1. orasa; attaja; 2. nītyanukūla; 3. yathātatha; yathābhūta. (v.t.) orasattaṃ pāpeti; nītyanugataṃ karoti. (pp.) orasattaṃ pāpita; nītyanugataṃ kata.
legitimately
(adv.) yathāñāyaṃ; yathātathaṃ.
legitimateness
(nt.) orasatta; ñāyānugatatta.
legitimatise
(v.t.) orasataṃ or ñāyanukūlattaṃ pāpeti. (pp.) orasattaṃ pāpita.
legitimism
(nt.) rājānuvattana.
legless
(adj.) apādaka.
legume
(f.) phalasipāṭikā.
legumen
(f.) phalasipāṭikā.
leguminous
(adj.) sipāṭikāyutta.
leisure
(m.) vivekakāla; vissamana-samaya.
leisureless
(adj.) vivekarahita.
leisurely
(adj.) aturita; yathāvasara. (adv.) manda-mandaṃ; yathāvasaraṃ.
lemma
(m.) mātikāpāṭha; saṅkhitta-visaya.
lemon
(nt.) jambīra.
lemonade
(nt.) jambīrapāna.
lemur
(m.) nisāvānara.
lend
(v.t.) iṇāya deti. (pp.) iṇāya dinna.
lender
(m.) iṇādāyī.
lending
(nt.) iṇadāna.
length
(m.) āyāma. (f.) dīghatā.
length ways
(adv.) anvāyāmaṃ.
length wise
(adv.) anvāyāmaṃ.
lengthen
(v.t.) āyataṃ karoti. (pp.) āyatīkata.
lengthy
(adj.) āyata; dīgha.
leniency
(nt.) maddava. (f.) mudutā.
lenient
(adj.) muduka; athaddha; sadaya.
leniently
(adv.) apharusaṃ; sadayaṃ.
lenitive
(adj.; n.) upasamakara; tapanāsaka.
lenity
(f.) dayālutā. (nt.) kāruñña.
lens
(nt.) kācanetta
concave lens
(m.) majjhunnata-kāca.
lentil
(nt.) masūraka.
Leo
(m.) sīha; sīharāsi.
leonine
(adj.) sīhagatika; sīhajātika.
leopard
(m.) dīpi; saddūla.
leopardess
(f.) dīpinī.
leper
(m.) kuṭṭhī.
leprosy
(m.) kuṭṭharoga.
lese-majesty
(nt.) rājadubbhana.
lesion
(f.) hāni. (m.) antarāya. (nt.) āhanana.
less
(nt.) appatara; ūnaka. (adj.) ūna; hīna; appaka. (adv.) ūnataraṃ; mandataraṃ. (prep.) hitvā; vihāya.
lessee
(v.t.) ūnaṃ or mandaṃ karoti. (v.i.) hāyati; khīyati; mandībhavati. (pp.) mandīkata; hīna; khīṇa; mandībhūta.
lesser
(adj.) ūnatara; atikhuddaka.
lesson
(m.) ajjhāya; uddesa; upadesa. (v.t.) sāsati; upadisati. (pp.) sāsita; upadiṭṭha.
lessor
(m.) kālikagāhadāyī.
lest
(conj.) no ce.
let
(v.t.) 1. anujānāti; 2. tāvakālikaṃ deti; 3. moceti. (pp.) anuññāta; tāvakālikaṃ dinna; mocita.
let down
nikkhipati; pajahati.
let go
sithilīkaroti; gāham moceti.
let in
paveseti.
let loose
pamuñcati; vissajjeti.
let off
vimoceti.
let slip
nissajati.
letch
(v.t.) bhasmaṃ dhovati. (f.) abhilāsā.
lethal
(adj.) pāṇahara.
lethargic
(adj.) alasa; tandita.
lethargically
(adv.) alasatāya.
lethargize
(v.t.) alasayati; tanditaṃ karoti.
lethargy
(nt.) thīna; ālasya. (f.) tandī.
letter
(nt.) akkhara; sāsana. (m.) vaṇṇa; sandesa. (f.) lipi. (v.t.) akkharehi aṅketi. (pp.) akkharehi aṅkita.
letter box
(f.) sāsanamañjūsā.
letter in reply
(nt.) paṭisāsana.
lettered
(adj.) satthakovida.
lettering
(nt.) akkharalañchana.
letterless
(adj.) asatthaññū; assutavantu.
lettuce
(m.) khādiya-sākavisesa.
Levant
(v.i.) (iṇam adatvā) palāyati.
levanter
(m.) palāyī.
levator
(f.) ukkhipaka-maṃsapesi. (nt.) ukkhipakopakaraṇa.
levee
(nt.) rājadassana; nadījala-vārakāḷi. (f.) rājasabhā.
level
(f.) samabhūmi. (nt.) samaṭṭhāna; samatta; tulyatta; samattadassakopakaraṇa. (adj.) sama; avisama. (v.t.) samataṃ neti; samatalaṃ karoti.
leveller
(m.) samatāpādaka.
levelly
(adv.) samākārena.
levelness
(nt.) samatta.
lever
(m.) uttolana-daṇḍa. (v.t.) ukkhipati; cāleti. (pp.) ukkhitta; cālita.
leverage
(nt.) uttolanakicca.
leviathan
(m.) atimahādehī; mahāsamudda-makara. (f.) ativisālanāvā.
levigate
(v.t.) sukhumacuṇṇattaṃ pāpeti. (pp.) sukhumacuṇṇattaṃ pāpita.
levitate
(v.t.) sallahukaṃ karoti. (v.i.) antalikkhe carati. (pp.) sallahukaṃ kata.
levitation
(nt.) ākāsagamana.
levity
(f.) cittalahutā. (nt.) lāghava; cāpalla.
levy
(m.) senāsamāhāra; kara; bali. (v.t.) senaṃ sañcināti or samāharati; karaṃ gaṇhāti. (pp.) sañcitasena; samāhaṭasena; gahitakara.
lewd
(adj.) kāmāsatta; durācāra.
lewd talk
(nt.) duṭṭhulla.
lewdly
(adv.) asabbhākārena.
lewdness
(f.) kāmukatā; asiṭṭhatā.
lexicographer
(m.) saddakosasampādaka.
lexicography
(f.) saddakosaracanā.
lexicology
(nt.) niruttisattha.
lexicon
(m.) saddakosa.
lexigraphy
(f.) ekakkharapadika-lipi.
liability
(f.) upavajjatā.
liable
(adj.) anuyogāraha; upavajja.
liaison
(m.) aticāra; abhūtakkhāyi.
libation
(nt.) dakkhiṇodaka; dakkhiṇodakapātana.
libel
(nt.) abbhakkhāna. (f.) nindakalipi. (v.t.) abbhakkhāti; lipiyā nindati. (pp.) abbhakkhāta; lipiyā nindita.
libeller
(m.) abbhakkhāyī.
libellous
(adj.) abbhakkhānapubbaka.
liberal
(m.) sādhīnapuggala. (adj.) 1. dānasoṇḍa; cāgasīlī; muttacāga; 2. uḷāracitta; 3. aparādhīṇa.
liberality
(m.) cāga. (f.) vadaññutā.
liberally
(adv.) aluddhatāya; muttahatthatāya.
liberate
(v.t.) 1. pamoceti; 2. bhujissaṃ karoti. (pp.) pamocita; katabhujissa.
liberation
(f.) mutti; vimutti. (m.) mokkha. (nt.) pamuñcana.
liberator
(m.) vimocaka; muttidāyaka.
liberticide
(adj.; n.) vimuttināsaka.
libertine
(adj.; m.) nidāsamatika; sericārī; durācāra.
liberty
(f.) sādhīnatā; abaddhatā; aparādhīnatā.
libidinous
(adj.) kāmuka; rāgaratta.
Libra
(f.) tulā. (m.) tulārāsi.
librarian
(m.) ganthālayādhikārī.
library
(m.) potthakālaya; ganthasamūha.
librate
(v.i.) dolāyati; tulīyati. (pp.) dolāyita; tulita.
libration
(nt.) dolāyana.
licence
(f.) anuññā; anumati. (nt.) adhikārapaṇṇa. (v.t.) anujānāti; anuññāpaṇṇaṃ deti. (pp.) anuññāta; dinnānuññāpaṇṇa.
licensee
(m.) anuññāpaṇṇadhārī.
licenser
(m.) anuññāpaṇṇadāyī.
licentious
(adj.) anītigaruka; asampadāyagaruka; anācārasīlī.
licentiously
(adv.) velātikkamena; nimmariyādaṃ.
licentiousness
(m.) sīmātikkama. (f.) durācāratā.
lich
(m.) chava. (nt.) matakalebara.
lichen
(f.) vandākā.
licit
(adj.) dhammika; ñāyānukūla.
licitly
(adv.) yathāñāyaṃ.
lick
(v.t.) lihati. (pp.) lihita.
lickerish
(adj.) rasagiddha; madhurappiya.
licking
(nt.) lihina.
licking off
apalihati.
licorice
see liquorice.
lid
(nt.) pidhāna; thakana; tirodhāna.
lidless
(adj.) apihita; pidhānarahita.
lie
(nt.) asacca; alika. (f.) musā. (m.) musāvāda. (v.i.) vitthāti; alikaṃ, abhūtaṃ or musā bhaṇati; upavisati; nipajjati. (pp.) upaviṭṭha; nipanna.
lie awake
jāgarati.
lie dormant
anuseti.
lie down close to
upanipajjati.
lie in
pasūti-avatthāyaṃ vattati.
lie on
adhiseti.
lie with
ekato nipajjati. See lying.
lief
(adv.) sānandaṃ.
liege
(m.) issara; adhipati.
lien
(m.) upanidhiṭhapanādhikāra.
lieu
atthāya.
lieutenant
(m.) upādhikārī; upasenāpati.
life
(m.) jīva. (nt.) jīvita; jīvanacarita; jīvana
means of life
(adv.) yāvajīvaṃ.
life giving
(adj.) jīvada; balajanaka.
lifebelt
(m.) ummujjāpaka-āvaṭṭa.
lifeblood
(m.) 1. antosāra; 2. padhānahetu.
lifeless
(adj.) nijjīva; acetana.
lifelessly
(adv.) olīnākārena.
lifelike
(adj.) jīvamānākāra.
lifelong
(adj.) yāvajīvika. (adv.) yāvajīvaṃ.
lifer
(n.) yāvajīva-kārābaddha.
lifetime
(m.) jīvitakāla.
lift
(nt.) ukkhipana; ukkhepaka-yanta. (v.t.) ubbāhati; ukkhipati; uccāreti. (pp.) ubbāhita; ukkhitta; uccātia.
lifted off
(adj.) vivatta.
ligament
(nt.) bandhana; aṭṭhisandhi-bandhana.
ligature
(nt.) nahārubandhana. (v.t.) paṭṭikāhi veṭheti. (pp.) paṭṭikāhi veṭhita.
light
(adj.) sallahuka; agaru; sukara; sukhasādhiya. (m.) āloka; obhāsa; kiraṇa; (f.) ābhā; pabhā; juti; ditti; raṃsi. (m.; f.) marīci. (v.t.) obhāseti; pabhāseti; ujjāleti; padīpeti. (v.i.) obhāsati; ujjalati; padippati; otarati. (pp.) obhāsita; pabhāsita; ujjālita; padīpita; ujjalita; paditta; otiṇṇa.
light fingered
(adj.) coriyanipuṇa.
light headed
(adj.) bhantacitta.
light hearted
(adj.) sallahukacitta.
light heeled
(adj.) turitagatika.
light minded
(adj.) athiramatika.
light red
(adj.) aruṇavaṇṇa.
light some
(adj.) jutimantu; salīla; sappabha; pamudita; pītimana.
light wood
(m.) lahudāru-rukkha.
lighten
(v.t.) 1. joteti; pabhāseti; 2. upasameti; tanukaroti; lahukaroti. (v.i.) jotati; pabhāsati. (pp.) jotita; pabhāsita; upasamita; tanukata.
lighter
(m.) ujjālaka; bhaṇḍahārī-pota. (adj.) lahukatara. (v.t.) potena bhaṇḍāni harati.
lighthouse
(nt.) padīpāgāra.
lighting
(nt.) ujjālana.
lightless
(adj.) nippabha.
lightly
(adv.) lahukaṃ; akasirena.
lightness
(f.) lahutā.
lightning
(f.) vijju; vijjutā; akkhaṇā; acirappabhā.
lightning conductor
(m.) nivāraka-lohadaṇḍa.
lightning rod
(m.) nivāraka-lohadaṇḍa.
ligneous
(adj.) dārumaya; kaṭṭhasadisa.
liguescent
(adj.) vilīyanasabhāva.
like
(m.) sama; paṭipuggala. (adj.) samāna; sadisa; sannibha; tulya; nibha; sarikkhaka; saṅkāsa. (adv.) iva; viya. (v.t.) roceti; ruccati (with dat.), (v.i.) icchati; abhilasati. (pp.) rocita; ruccita; icchita; abhilasita
in like manner
(adj.) yādisa.
like minded
(adj.) samacitta; samānajjhāsaya.
like this
(ind.) īdisaṃ.
like what
(ind.) kīdisaṃ?
likeable
(adj.) icchitabba.
likelihood
(nt.) sakyatta; sambhavanīyatta.
likely
(adv.) sakkā; pāyena; api nāma. (adj.) sambhavanīya; sakya.
liken
(v.t.) upameti; samāneti. (pp.) upamita; samānita.
likeness
(nt.) samānatta; sadisatta; tulyatta. (m.) paṭibimba.
likewise
(adv.) tath'eva.
liking
(f.) ruci; abhilāsā; icchā.
Lilliputian
(adj.; n.) omakappamāṇika.
lilt
(nt.) madhuragīta. (v.i.) madhurassarena gāyati.
lily
(nt.) uppala
white lily
(nt.) kumuda.
limb
(m.) avayava. (nt.) aṅgapaccaṅga. (v.t.) aṅgāni vicchindati. (pp.) vicchinnaṅga.
limbate
(adj.) nānāvaṇṇapariyantayutta.
limber
(adj.) namya; sīghagatika.
limbo
(m.) yamaloka; antarābhava.
lime
) sudhācuṇṇa. (m.) pakkhisilesa. (v.t.) silesam ālepeti. suddhācuṇṇaṃ vikirati. (pp.) ālittasilesa; vikiṇṇsudhācuṇṇa.
limekiln
(m.) sudhāvāpa.
limelight
(m.) setāloka.
limestone
(f.) sudhāsilā.
limewash
(m.) sudhālepa.
limit
(f.) sīmā; mariyādā. (m.) odhi; pariccheda. (v.t.) sīmeti; paricchindati; odhiṃ ṭhapeti. (pp.) sīmita; paricchinna; ṭhapitodhika.
limitable
(adj.) parimeyya.
limitary
(adj.) sīmāyatha; sīmita.
limitation
(nt.) paricchindana; sīmāṭhapana.
limited
(adj.) odhikata; samariyāda.
limitedly
(adv.) odhiso.
limitless
(adj.) anata; apariyata; appamāṇa; aparimeya; anodhika.
limn
(v.t.) cittakammaṃ karoti.
limner
(m.) cittasippī; cittakāra.
limp
(nt.) khañjana. (v.i.) khañjati. (adj.) sithila; komala.
limpid
(adj.) pasanna; vimala.
limpidly
(adv.) nimmalākārena.
limpidness
(nt.) pasannatta; nimmalatta.
limpingly
(adv.) khañjagatiyā.
linchpin
(m.) akkhaggakīla.
linden
(m.) jambīrarukkha.
line
(f.) panti; paddhati; pāḷi; āvali; rāji; seṇī; paṭipāṭi; rajju; santati; paramparā; lekhā; rekhā. (m.) anukkama; tantu. (nt.) sutta. (v.t.) 1. rekhāhi aṅketi; 2. pantivasena ṭhapeti; 3. paṭalehi āvarati. (pp.) rekhaṅkita; pantivasena ṭhapita; paṭalehi āvaṭa.
line of conduct
(f.) paṭipadā.
line of stanza
(m.) gāthāpāda.
lineage
(m.) anvaya. (f.) paramparā; kulappaveṇī.
lineal
(adj.) anvayāgata; pāramparika; lekhāmaya.
lineally
(adv.) paramparāya; vaṃsānukkamena.
lineament
(nt.) vadanalakkhaṇa; visesasaṇṭhāna.
linear
(adj.) lekhāyatta.
lineation
(nt.) rekhāhiālikhana.
linen
(nt.) khomavattha. (adj.) khomamaya.
linger
(v.i.) vilambati; āsāsati.
lingerer
(m.) vilambaka; mandagatika.
lingering
(adj.) āsāsamāna. (nt.) vilambana; kālakkhepana.
lingeringly
(adv.) savilambaṃ; mandamandaṃ.
lingo
(f.) parabhāsā.
lingua franca
(f.) missitabhāsā; sādhāraṇabhāsā.
lingual
(adj.; n.) muddhaja.
linguiform
(adj.) jivhākāra.
linguist
(m.) bhāsākovida; nānābhāsaññū.
linguistic
(adj.) bhāsāvisayaka.
liniment
(m.) vedanānāsakālepa. (nt.) abbhañjana.
lining
(nt.) antopaṭala.
link
(m.) sandhi; saṃyoga; sambandha. (nt.) saṃyojakavatthu. (v.t.) ghaṭeti; saṃyojeti. (pp.) ghaṭita; saṃyojita.
linkage
(nt.) ghaṭana; yojana. (m.) yoga.
links
(nt.) velāsanna-vālukātala. (f.) goḷakīlābhūmi.
linn
(m.) nijjhara. (f.) nijjharapokkharaṇī.
linoleum
(nt.) sitthālitta-bhummattharaṇa.
linseed
(f.) ummā; atasī.
lintel
(f.) uddhadehalī. (m.) uparummāra.
lion
(m.) sīha; miginda; migarāja; kesarī
roar of a lion
(m.) sīhanāda.
lion like
(adj.) sīhasama.
lion of man
(m.) narasīha.
lioness
(f.) sīhī.
lip
(m.) oṭṭha; dasanacchada. (nt.) dantāvaraṇa. (v.t.) oṭṭheti phusati. (pp.) oṭṭhaphuṭṭha.
lip wisdom
(f.) bhaṇḍāgārika-pariyatti.
lip-service
(m.) vācāmattānuggaha.
lipless
(adj.) oṭṭharahita.
lipper
(f.) ūmiyuttatā; asantatā.
liquate
(v.t.) vilīyāpeti; vilīyāpetvā sodheti. (pp.) vilīyāpita; vilīyāpetvā sodhita.
liquation
(nt.) vilīyāpana.
liquefaction
(nt.) vilīyāpana.
liquefactive
(adj.) vilīyanakkhama.
liquefier
(m.) vilīyāpaka.
liquefy
(v.i.) vilīyati. (v.t.) vilīyāpeti. (pp.) vilīna; vilīyāpita.
liqueur
(f.) madhurasurā.
liquid
(nt.) vilīnavatthu. (adj.) āpogata; vilīna.
liquidate
(v.t.) nittharati; iṇaṃ sodheti. (pp.) nittharita; sodhitaiṇa.
liquidation
(nt.) nittharaṇa; iṇasodhana; viyojana.
liquidator
(m.) iṇasodhaka; nitthāraka; viyojaka.
liquidity
(nt.) davatta; vilīnatta.
liquor
(nt.) majja; meraya
distilled liquor
(nt.) meraya.
liquor shop
(nt.) pānāgāra.
liquorice
(f.) madhulaṭṭhikā; yaṭṭhimadhukā
wild liquorice
(f.) guñjā. (m.) jiñjuka.
liquorish
(adj.) majjapāyī; majjāsatta.
lira
(nt.) itālidesīya-rūpiya.
lisp
(v.i.) avyattaṃ vadati. (pp.) avyattaṃ vutta.
lisping
(f.) gaggadavācā. (nt.) avyattavacana.
lispingly
(adv.) avyattasaddena.
lissom
(adj.) namya; kammañña.
list
(f.) sūci; nāmāvali; anukkamaṇikā; vatthadasā. (v.t.) nāmāni paṇṇe āropeti; vatthakhaṇḍāni sibbati. (v.i.) pakkhapātī hoti; sotam odahati. (pp.) āropitanāma; sibbita vatthakhaṇḍa; pakkhapātībhūta; ohitasota.
listen
(v.i.) nisāmeti; sussūsati; sotam odahati. (pp.) nisāmita; ohitasota.
listener
(m.) nisāmetu; sussūsaka.
listening
(nt.) nisāmena.
listless
(adj.) anavaṭṭhita; nirapekkha.
listlessly
(adv.) anavadhānena; nirapekkhatāya.
literal
(adj.) saddānugata.
literalism
(nt. saddānugamana.
literalist
(m.) saddānuyāyī.
literalize
(v.t.) padānusārena vyākhyāti. (pp.) padānusārena vyākhāta.
literally
(adv.) mūlatthānusārena.
literary
(adj.) sāhiccavisayaka; ganthasambandha.
literary man
(m.) ganthakāra.
literate
(adj.) 1. akkharaññū; 2. sutavantu.
literati
(m.) bahussuta; sutadhara.
literatim
(adv.) padaso; vyañjanaso.
literator
(m.) ādhunikācariya; vyākaraṇaññū.
literature
(nt.) sāhicca. (m.) ganthasamūha.
lithe
(adj.) sithila; namya; bhaṅgura.
lithic
(adj.) pāsāṇāyatta; silāvisayaka.
lithograph
(f.) silāmuddā. (v.t.) silāpatthare muddāpeti. (pp.) silapatthare muddāpita.
lithographer
(m.) silāmuddā-sādhaka.
lithology
(f.) pāsāṇavijjā.
lithontriptic
(adj.) asmarībhedaka.
lithotomic
(adj.) asmarīchedanāyatta.
lithotomist
(m.) asmarichedī.
lithotomy
(nt.) asmarīchedana.
lithotrity
(nt.) asmarīcuṇṇīkaraṇa.
litigant
(m.) aṭṭakāra; vivādatthī.
litigate
(v.i.) aṭṭaṃ karoti; adhikaraṇaṃ yāti.
litigation
(nt.) aṭṭakaraṇa.
litigious
(adj.) aṭṭakaraṇasīla; vādappiya.
litter
(f.) sivikā. (nt.) vayha. (m.) potakagaṇa. (v.t.) 1. tiṇam attharati; 2. potake vijāyati; 3. vikirati. (pp.) tiṇatthata; vijātapotaka; vikiṇṇa.
little
(adj.) appa; thoka; appamatta; lesamatta; aṇumatta; parittaka. (m.) lava; lesa; kaṇa. (nt.) thoka; kiñci. (adv.) thokaṃ; īsakaṃ; kiñcimattaṃ.
little by little
(adv.) thokathokaṃ.
little finger
(f.) kaṇiṭṭhaṅguli.
littleless
(adj.) kiñcidūnaka.
littleness
(nt.) khuddakatta; appakatta.
littoral
(adj.) velāsanna. (f.) velāsanabhūmi.
livable
(adj.) 1. vāsāraha; 2. sahavāsocita.
live
(adj.) jīvamāna; sajīva. (v.i.) 1. jīvati; dharati; 2. vasati; viharati. (pp.) vuttha.
live abroad
vippavasati.
live by
yāpeti.
live fence
(f.) sajīvarukkhavati.
live on
upajīvati.
live together
saṃvasati.
live under probation
parivasati.
livelihood
(nt.) jīvana. (f.) jīvikā. (m.) jīvanopāya.
liveliness
(f.) pasannatā; pahaṭṭhatā; ussukatā.
lively
(adj.) sānanda; saussāha. (adv.) sānandaṃ; saussāhaṃ.
liven
(v.t.) pamodati; ussukkāpeti. (pp.) pamodita; ussukkāpita.
liver
(nt.) yakana.
liverish
(adj.) pittātura.
livery
(nt.) visesitacchādana. (m.) paribbaya.
livery man
(m.) visiṭṭha-vesadhārī.
livid
(adj.) tipuvaṇṇa.
living
(adj.) jīvamāna; dharamāna. (nt.) jīvana; viharaṇa. (f.) jīvikā. (m.) vāsa.
living alone
(adj.) ekacara; adutiya.
living being
(m.) jivī; pāṇī; dehī; satta; pāṇabhūta.
living comfortably
(m.) sukhajīvī.
living in
(adj.) adhivuttha.
living on
(adj.) upajīvī.
living on the land
(adj.) thalagocara.
living together
(m.) sahajīvī; sahavāsī; sahavāsa.
lixiviate
(v.t.) udakena (dhovitvā) viyojeti. (pp.) udakena viyojita.
lizard
(f.) goḷikā.
llama
(m.) vāmanoṭṭha.
load
) dāhakacuṇṇena pūreti. (pp.) āropitabhāra; dāhakacuṇṇena pūrita.
load stone
(m.) ayokantapāsāṇa; lohacumbaka.
loaded
(adj.) 1. pūrita; 2. bhārāropita.
loaded carrier
(m.) bhārahārī.
loading
(nt.) bhārāropaṇa.
loaf
(nt.) pūvagoḷa. (m.) piṇḍa.
loaf sugar
(f.) piṇḍasakkharā. (v.i.) kālaṃ khepeti or nāseti. (pp.) khepitakāla.
loafer
(m.) akammasīlī; kālakaṇṇī.
loam
(f.) mudumattikā.
loan
(nt.) iṇadāna; kālikagahaṇa. (v.t.) iṇaṃ deti; tāvakālikaṃ deti. (pp.) dinnaiṇa.
loanable
(adj.) kālikavasena dātabba.
loanee
(m.) iṇāyika; iṇagāhī.
loaner
(m.) uttamaṇṇa; iṇadāyī.
loath
(adj.) harāyanta; anicchanta.
loathe
(v.t.) jigucchati; harāyati. (v.i.) aṭṭīyati. (pp.) jigucchita; harāyita; aṭṭita.
loatheful
(adj.) kucchita.
loathing
(f.) jigucchā; aṭṭīyanā; harāyanā.
loathsome
(adj.) jigucchitabba.
loathsomeness
(nt.) paṭikkūlatta.
lob
(v.t.) sanikaṃ khipati. (v.i.) sanikaṃ yāti or dhāvati. (pp.) sanikaṃ khitta. (m.) mandagatika.
lobby
(f.) upasālā; upaṭṭhānasālā. (m.) abbhantaramagga.
lobe
(f.) sakkhalikā.
lobe-footed
(adj.) jālapāda.
lobster
(m.) mahākosamaccha.
lobworm
(m.) mahāpulavaka.
local
(adj.) desīya; padesika.
localise
(v.t.) padesānugataṃ karoti; ekatthasamodahati. (pp.) padesānugataṃ kata; ekatthasamodahita.
localism
(m.) 1. padesavohāra; 2. padesānurāga.
locality
(m.) samīpa-padesa.
locally
(adv.) padesavasena.
locate
(v.t.) patiṭṭhāpeti; niveseti. (pp.) patiṭṭhāpita; nivesita.
location
(n.) patiṭṭhāpana; ṭhapana.
locative
(adj.) patiṭṭhāpaka. (f.) ādhāra-vibhatti.
loch
(m.; nt.) mahāsara.
lock
(f.) kesavaṭṭi. (nt.) tāḷayanta; jalatthambhana; āliṅgana; upagūhana. (v.t.) tāḷena pidahati; gāḷham āliṅgati. (pp.) tāḷena pihita; gāḷham āliṅgita.
lock gate
(nt.) mātikādvāra.
lock jaw
(m.) hanutthambha.
lock up
(nt.) tāvakālika-rundhana.
locket
(f.) kavacabhūsā.
locomote
(v.i.) ṭhānā ṭhānaṃ saṅkamati.
locomotion
(nt.) gamanāgamana. (f.) clanasatti.
locomotive
(m.) sayaṅgāmīratha. (adj.) jaṅgama; caraṇasīla.
locomotory
(adj.) jaṅgama.
locus
(nt.) patiṭṭhitaṭṭhāna. (m.) gamanapatha.
locust
(m.) salabha; paṭaṅga.
locution
(m.) vācāvilāsa.
locutory
(f.) assamavāsīnaṃ sambhāsanasāla.
lode
(nt.) maṇi-lohādi-āyatana. (f.) anāvaṭaparikhā.
lode star
(f.) dhuvatārakā.
lodge
(f.) kuṭi; uyyāna-kuṭi. (v.i.) vasati; nivasati. (v.t.) vāseti; niveseti; patiṭṭhāpeti. (pp.) vuttha; nivuttha; nivesita; patiṭṭhāpita.
lodgement
(f.) kālikārakkhā. (nt.) nihitadhana.
lodger
(m.) nivāsagāhī.
lodging
(nt.) senāsana; vāsāgāra.
loft
(f.) kapotapālikā; uparivedikā.
loftily
(adv.) 1. unnatākārena; 2. sadappaṃ; sābhimānaṃ.
loftiness
(nt.) mahatta; uḷāratta; pāgabbhiya. (m.) abhimāna.
lofty
(adj.) 1. uttuṅga; uḷāra; 2. sadappa; uddhata.
log
(m.) dārukhaṇḍa; kaliṅgara. (v.t.) dārukhaṇḍe chindati. (pp.) chinnadārukhaṇḍa.
logger
(m.) dārukammika.
loggerhead
(m.) jaḷabuddhī; momuha.
logic
(nt.) takkasattha. (m.) ñāya.
logical
(adj.) takkānugata.
logically
(adv.) yathāñāyaṃ; takkānurūpaṃ.
logicalness
(nt.) takkānugatatta.
logician
(m.) takkika.
logie
(nt.) ābharaṇapatirūpaka.
logistics
(m.) senāsannivesopāya.
logogram
(nt.) laghulekhane padalakkhaṇa.
logographer
(m.) laghulekhaka.
logomachy
(m.) vācāvivāda. (nt.) vacīyuddha.
loin
(nt.) jaghana. (m.) nitamba. (f.) kaṭi.
loin cloth
(nt.) kaṭivattha.
loiter
(v.i.) vilambati; kālaṃ khepeti. (pp.) khepitakāla.
loiterer
(m.) vilambaka; osāsaka.
loitering
(nt.) vilambana; osāsana.
loiteringly
(adv.) dīghasuttiyena.
loll
(v.i.) 1. jivhaṃ nicchāreti; 2. ālasiyena upavisati; 3. bahi lambati. (pp.) nicchāritajivha; ālasiyena upaviṭṭha; bahi lambhita.
lollipop
(m.) modakapūpa.
lollop
(v.i.) savilambitaṃ yāti.
lone
(adj.) kevala; asahāya; ekākī; pavivitta.
loneliness
(m.) paviveka. (f.) ekākitā. (nt.) paṭisallāna.
lonely
(adj.) kevala; asahāya; ekākī; pavivitta.
lonesome
(adj.) vivitta; anākiṇṇa.
long
(adj.) dīgha; āyata; dūra. (adv.) ciraṃ; dīghaṃ; dūraṃ; dīghena addhunā
as long as
(adv.) suciraṃ. (adj.) atidīgha.
long absent
(adj.) cirappavāsī.
long after
(adv.) aticirena.
long ago
(adv.) atīte; purā.
long for
(v.i.) pattheti; apekkhati; icchati; paṭikaṅkhati. (pp.) patthita; apekkhita; icchita; paṭikaṅkhita.
long lasting
(adj.) ciraṭṭhitika.
long lived
(adj.) addhagata.
long living
(adj.) cirajīvī.
long pepper
(f.) pipphalī.
long since
(ind.) cirapaṭikā.
long time
(m.) addha; cirakāla.
long-headed
(adj.) dīghadassī.
long-headedness
(f.) dīghadassitā.
long-run
(nt.) carimaphala.
long-sighted
(adj.) dūravatthudassī.
long-suffering
(adj.) ciradukkhita; sahanasīla.
long-tongued
(adj.) mukhara; vācāla.
long-winded
(adj.) cirajaṭita; vihesājanaka.
longamous
(adj.) khantimantu.
longanimity
(f.) titkkhā; khamā.
longeval
(adj.) dīghāyuka.
longevity
(nt.) cirajīvana.
longimanous
(adj.) dīghabāhuka.
longing
(f.) ākaṅkhā; icchā; apekkhā; patthanā. (adj.) icchanta; apekkhamāna.
longing for
(adj.) pāṭikaṅkhī; apekkhī; patthenta.
longing to go
(adj.) gantukāma.
longing to hear
(adj.) sotukāma.
longingly
(adv.) sataṇhaṃ; sāpekkhaṃ.
longish
(adj.) dīghākāra.
longitude
(f.) paṭhavīmāṇaka-dīgharekhā.
longitudinal
(adj.) dīghatāyatta; dīgharekhāyatta.
longways
(adv.) dīghaso.
longwise
(adv.) dīghaso.
looby
(m.) duppañña.
look
(nt.) olokana; avekkhaṇa. (m.) vesa; ākāra. (v.i.) (at) passati; oloketi; avekkhati. (pp.) diṭṭha; olokita; avekkhita.
look about
viloketi.
look after
) paṭijaggati; anurakkhati.
look beautiful
sobhati.
look down
avaloketi.
look down upon
avamāneti.
look for
gavesati; samekkhati.
look here
iṅgha; passa.
look into
uppaparikkhati.
look on
udikkhati; āloketi.
look out for
upadhāreti.
look over
anuviloketi.
looker
(m.) passitu; avekkhaka.
looking
(adj.) olokenta; dassī. (nt.) olokana.
looking after
(f.) paricaraṇā; paṭijagganā.
looking away
(adj.) parammukha.
looking forward
(adj.) ālokaka.
looking up
(adj.) ummukha; ullokaka.
looking-glass
(m.) ādāsa. (nt.) dappaṇa.
loom
(m.) vema. (v.i.) dūre tiṭṭhati; avibhūtaṃ dissati. (pp.) dūre tiṭṭhita; avibhūtaṃ diṭṭha.
loon
(m.) nikkamma.
loony
(adj.; m.) ummatta.
loop
(m.) valaya; pāsa. (v.t.) pāsena āvuṇāti. (pp.) pāsena āvuta.
loophole
(nt.) niggamadhāra.
loose
(f.) mutti. (adj.) sithila; vigalita; aniyata; durācāra; gārayha. (v.t.) sithilīkaroti; viyojeti; moceti. (pp.) sithilīkata; viyojita; mocita. (v.i.) sithilībhavati; saṃsīdati. (pp.) sithilībhūta; saṃsīna.
loosely
(adv.) adaḷhaṃ; sithilaṃ.
loosen
(v.t.) sithilayati; pamoceti. (pp.) sithilayita; pamutta.
looseness
(nt.) sithilatta.
loosening
(nt.) sithilīkaraṇa.
loot
(nt.) viluttadhana. (v.t.) vilumpati. (pp.) vilutta.
lop
(v.t.) luṇāti; chindati. (pp.) lūṇa; chinna. (v.i.) lambati; olambati. (pp.) lambita; olambita. (nt.) sākhaggachindana.
lop-eared
(adj.) lambakaṇṇa.
lopsided
(adj.) 1. passato-paṇa; 2. asamapassa.
loquacious
(adj.) mukhara; vācābahula.
loquaciousness
(nt.) mukaratta; vācālatta.
lord
(m.) adhipa; adhipati; inda; issara; īsa; nātha; nāyaka; sāmī. (v.i.) issariyaṃ pavatteti. (v.t.) īsattaṃ pāpeti. (pp.) pavattita-issariya; īsattaṃ pāpita
Lord Chancellor
(m.) akkhadassāmacca.
lord of demons
(m.) bhūtapati.
lord of men
(m.) narāsabha.
lord of the world
(m.) lokanātha.
lordless
(adj.) assāmika; arājaka.
lordlike
(adj.) tejassī; 2. uddhata.
lordliness
(nt.) ādhipacca; issariya.
lordling
(m.) cūlādhipati.
lordly
(adj.) gabbita; abhimānayutta.
lordship
(nt.) sāmitta.
lore
(m.) dhamma. (f.) vijjā. (nt.) paṇḍicca; veyyattiya.
loricate
(adj.) vammita.
loris
(m.) pampaka.
lorn
(adj.) anātha; asaraṇa.
lorry
(m.) mahābhaṇḍahārīratha.
lory
(m.) sukavisesa.
lose
(v.t.) virajjhati. (v.i.) vinassati; avajīyati; dhaṃsati. (pp.) viraddha; vinaṭṭha; avajīna; dhaṃsita.
loser
(m.) kaliggāhī; parājita.
loss
(f.) hāni; jāni; parihāni. (m.) alābha; nāsa; saṅkhaya; kaliggaha; parābhava.
loss of memory
(m.) sativippavāsa; satisammosa.
loss of wealth
(f.) dhanajāni.
lot
(m.) kusapāta. (f.) salākā; niyati. (nt.) bhāgya; bhāgadheyya. (v.i.) salākam ākaḍḍhati or gaṇhāti.
lotion
(nt.) dhovanosadha.
lottery
(m.) salākagāha; kusapāta.
lotus
(nt.) paduma; kamala; saroruha; satapatta; aravinda; pokkhara; tāmarasa; ambuja
red lotus
(nt.) puṇḍarīka.
lotus bulb
(nt.) bhisa.
lotus leaf
(nt.) paduminīpatta.
lotus plant
(f.) paduminī.
lotus pond
(f.) ambujinī. (nt.) padumasara.
lotus root
(nt.) muḷāla.
loud
(adj.) mahāsadda; saghosa.
loudly
(adv.) saghosaṃ.
loudness
(f.) uccāsaddatā.
loudnoise
(m.) mahānāda.
Lough
(m.; nt.) mahāsara.
lounge
(v.i.) ālasyena kālaṃ khepeti.
lounger
(m.) nikkammasīlī.
lour
(f.) bhākuṭī; meghacchannatā. (v.i.) bhākuṭiṃ or bhūkuṭiṃ karoti.
loury
(adj.) meghacchanna.
louse
(f.) ūkā.
louse-egg
(f.) likkhā.
lout
(m.) virūpi; asiṭṭha. (v.i.) namassati; vandati. (pp.) namassita; vandita.
loutish
(adj.) dandha; andhabāla.
lovable
(adj.) pemanīya.
love
(nt.) pema. (m.) sineha; sneha; anurāga. (f.) mettā. (v.t.) piyāyati; pemaṃ bandhati; mettāyati. (pp.) piyāyita; baddhapema.
love begotten
(adj.) avajāta.
love broker
(m.) itthidhutta.
love child
(m.) jāraja.
love god
(m.) anaṅga; madana.
love of life
(f.) jīvitāsā.
love song
(nt.) siṅgāragīta.
loveless
(adj.) nissineha.
loveliness
(f.) pāsādikatā; abhirūpatā. (nt.) lāvañña.
lovely
(adj.) manuñña; dassanīya; pāsādika; abhirūpa.
lover
(m.) anurāgī; vāritaka.
lovesick
(adj.) kāmātura.
loving
(adj.) sasneha.
lovingly
(adv.) sasnehaṃ; sādaraṃ.
low
(m.) gorava. (v.i.) goravaṃ nadati. (adj.) ninna; adhogata; hīna; dīna; nīca; adhama; lāmaka; gamma; anariya.
low caste
(f.) hīnajāti. (adj.) hīnajacca.
low country
(nt.) ninnaraṭṭha.
low spirited
(adj.) nibbinna; maṅkubhūta; udāsīna.
low-born
(adj.) hīnajātika.
low-lying
(adj.) adhovattī; ninnagata.
lower
(adj.) ninnatara; nīcatara. (v.t.) opāteti; adhokaroti; ūnaṃ or lahukaṃ karoti. (v.i.) ūno bhavati. (pp.) opātita; adhokata; ūnīkata; ūnabhūta.
lowing
(nt.) goravana.
lowland
(f.) ninnabhūmi.
lowliness
(f.) nīcavuttitā; anabhimānatā.
lowly
(adj.) nikiṭṭha; vinīta. (adv.) adhamākārena.
lowness
(nt.) nīcatta; ninnatta.
loyal
(adj.) assava; anukūla; daḷhabhattika; nītigaruka.
loyal husband
(m.) sadārasantuṭṭha.
loyal love
(f.) abhirati.
loyal wife
(f.) patibbatā.
loyalist
(m.) rājapakkhika.
loyally
(adv.) bhattipubbakaṃ.
loyalty
(f.) sāmibhatti. (nt.) anukūlatta.
lozenge
(f.) vañcanā. (nt.) dīghacaturassa (pūvādi).
lubber
(m.) thulldehī; dandha-puggala.
luberly
(adj.) adakkha. (adv.) dandhākārena.
lubricant
(adj.) saṇhatāpādaka.
lubricate
(v.t.) abbhañjati; siniddhaṃ karoti. (pp.) abbhañjita; siniddhaṃ kata.
lubrication
(nt.) siniddhakaraṇa; abbhañjana.
lubricity
(nt.) siniddhatta; kāmukatta.
lucent
(adj.) bhāsura; ujjala.
lucid
(adj.) sappabha; pasanna; visada; accha; nimmala.
lucidity
(f.) ditti; kanti; pabhā; vimalatā; pasannatā. (nt.) veyyattiya.
lucidly
(adv.) vyattaṃ; visadākārena.
lucidness
(f.) ditti; kanti; pabhā; vimalatā; pasannatā. (nt.) veyyattiya.
Lucifer
(f.) osadhītārakā. (m.) sukkagaha.
lucifer match
(f.) aggisalākā.
luciferous
(adj.) pakāsada; dittikara.
luck
(f.) lakkhī; sirī. (nt.) bhāgya
bad luck
(f.) subhagatā.
luckily
(adv.) vidhiyogena.
luckiness
(nt.) sobhagga; dhaññatā.
luckless
(adj.) alakkhika; dubbhaga.
lucklessly
(adv.) dubbhagatāya.
lucky
(adj.) bhaddaka; maṅgala; subha; dhañña; kalyāṇa.
lucrative
(adj.) lābhuppādaka.
lucre
(m.) lābha; āya; dhanāgama.
lucubrate
(v.i.) attanā adhigataṃ pakāseti.
lucubration
(nt.) attādigama-pakāsana. (f.) visiṭṭharacanā.
luculent
(adj.) ativisada; sugama; subodha.
ludicrous
(adj.) hāsajanaka; upahasanīya.
ludicrously
(adv.) hasanīyākārena.
lug
(v.t.) vāyāmena ākaḍḍhati. (pp.) vāyāmena ākaḍḍhita.
luggage
(nt.) gamanopakaraṇa; pātheyya.
lugubrious
(adj.) sasoka; dummana.
lugubriously
(adv.) dummanatāya; sasokaṃ.
lugubriousness
(f.) sokāturatā.
lukewarm
(adj.) 1. nāccuṇha; 2. hīnaviriya; anussuka.
lukewarmly
(adv.) mandussāhena.
lukewarmness
(nt.) 1. udāsīnatta; 2. manduṇhatta.
lull
(v.t.) upasameti; lāleti. (v.i.) upasammati. (pp.) upasamita; lālita; upasanta. (f.) nivutti. (m.) upasama.
lullaby
(nt.) dārakalālanagīta.
luller
(m.) upasametu; lālaka.
lulling
(nt.) lālana.
lumbago
(f.) kaṭirujā.
lumber
(nt.) niratthaka-bhaṇḍa. (v.t.) nissārabhaṇḍehi pūreti. (v.i.) mandaṃ calati. (pp.) nissārabhaṇḍehi pūrita.; mandaṃ calita.
lumber man
(m.) kaṭṭhacchedaka.
luminary
(m.) bhānumantu; mahāpañña; mahāvīra. (nt.) ujjalavatthu.
luminosity
(f.) mahājutikatā.
luminous
(adj.) mahājutika; bhāsura; tejassī.
luminously
(adv.) bhāsurākārena.
lump
(m.) piṇḍa. (f.) piṇḍī. (m.) gaṇḍa; dandhapuggala. (v.t.) piṇḍeti; puñjīkaroti. (v.i.) piṇḍībhavati; vilambanto gacchati. (pp.) piṇḍita; puñjīkata; piṇḍībhūta
in the lump
rāsivasena.
lumper
(m.) nāvābhaṇḍoropaka.
lumpish
(adj.) thūla; dandha.
lumpy
(adj.) gaṇḍabahula; gaṇṭhibahula.
lunacy
(m.) ummāda; cittvibbhama.
lunar
(adj.) candāyatta; candayutta.
lunar day
(f.) tithi.
lunar eclipse
(m.) candaggāha.
lunar month
(m.) candamāsa.
lunar race
(m.) candavaṃsa.
lunate
(adj.) addhacandākāra.
lunatic
(adj.; m.) ummatta.
lunatic asylum
(nt.) ummattāgāra.
lunch
(nt.) majjhaṇhabhojana. (m.) lahukāhāra. (v.i.) divābhojanaṃ bhuñjati. (v.t.) divābhojanaṃ sampādeti. (pp.) bhuttadivābhojana; sampāditadivābhojana.
luncheon
(nt.) majjhaṇhabhojana. (m.) lahukāhāra.
lung
(nt.) papphāsa.
lunge
(nt.) sahasābhitudana.
lunian
(m.) candavāsī.
luniform
(adj.) candākāra.
lunisolar
(adj.) candasuriyāyatta.
lupine
(adj.) vakasadisa.
lupus
(m.) 1. vaka; koka. (m.) kuṭṭhavisesa.
lurch
(m.) āpadāya mittapariccāga. (nt.) sahasā-onamana. (v.i.) vyasanagatamhā apagacchati; sahasā onamati. (pp.) vyasanagatamhā apagata; sahasā onata.
lurcher
(m.) appagghavatthu-cora.
lure
(nt.) palobhana; palobhakavatthu. (v.t.) palobheti. (pp.) palobhita.
lurid
(adj.) bhayaṅkara; īsaṃpītaka.
lurk
(nt.) nilīyana; nilīnaṭṭhāna. (v.i.) nilīyati; paṭicchanno tiṭṭhati. (pp.) nilīna.
luscious
(adj.) sumadhura; tittikara.
lusciously
(adv.) madhurākārena.
lusciousness
(nt.) madhuratta; saojatta.
lush
(adj.) ojavantu. (nt.) majja. (v.i.) majjaṃ pivati.
lushy
(adj.) surāmatta.
lust
(f.) kāmāsā; taṇhā; lālasā. (m.) rāga; lobha. (v.i.) abhilasati; kāmeti; gijjhati. (pp.) abhilasita; kāmita; giddha.
lustful
(adj.) kāmātura; rāgaratta.
lustfully
(adv.) sarāgaṃ; avassutacittena.
lustily
(adv.) gāḷhaṃ; daḷhaṃ; balavataraṃ.
lustiness
(f.) mahabbalatā.
lustral
(adj.) pāpasuddhikara.
lustrate
(v.t.) yāgena sodheti. (pp.) yāgena sodhita.
lustration
(nt.) pāpasodhana.
lustre
(f.) pabhā; ābhā; ditti. (m.) obhāsa.
lustreless
(adj.) nippabha.
lustrous
(adj.) sappabha; pabhassara; bhāsura.
lustrously
(adv.) sappabhaṃ; bhāsurākārena.
lusty
(adj.) sattimantu; kāyabalī.
lutanist
(m.) veṇika.
lute
(f.) vīṇā; chidda-pidahaka-mattikā. (v.t.) mattikāya chiddaṃ pidahati. (pp.) mattikāya pihitachidda.
luteous
(adj.) rattapītaka.
luxate
(v.t.) visandhīkaroti; sandhiṃ bhañjati. (pp.) visandhīkata; bhaṭṭhasandhika.
luxation
(nt.) apasandhikaraṇa.
luxuriance
(f.) samiddhi. (nt.) bāhulla.
luxuriant
(adj.) atisamiddha; ativibhūsita.
luxuriantly
(adv.) samiddhākārena.
luxuriate
(v.i.) abhiramati; sampatim anubhavati.
luxurious
(adj.) atisukhita; visayāsatt.
luxuriously
(adv.) atisamiddhākāreṇa.
luxuriousness
(f.) sukhopabhogitā; vilāsitā.
luxury
(m.) sukhopabhoga; paṇītāhāra. (f.) kāmasampatti; sammiddhi.
lych
(m.) chava. (nt.) matakalebara.
lye
(nt.) khārodaka; (f.) gabbhinī-avatthā.
lye in-home
(nt.) sūtaghara.
lying
(m.) musāvāda. (nt.) abhūtakkhāna. (adj.) abhūtavādī; vañcanika.
lying from
(adj.) nipanna.
lyke-wake
(nt.) matasarīragopana.
lymph
(adj.; f.) vasā. (adj.; m.) meda.
lymphatic
(adj.) medabahula.
lyncean
(adj.) sukhumadiṭṭhiaka.
lynch
(v.t.) avinicchitvā daṇḍaṃ paṇeti. (pp.) avinicchitvā paṇīta-daṇḍa.
lynx
(adj.; m.) vanamajjāra.
lyra
(m.) tulārāsi.
lyre
(f.) mahāvīṇā.
lyric
(adj.) viṇāgeyya. (nt.) vīṇāgīta.
lyrical
(adj.) vīṇāgītāyatta.
lyrist
(m.) veṇika; vīṇāvādī.
lysis
(m.) anupubbūpasama.
Lysol
(nt.) roganivārakosadha.
- M -

ma
(f.) ammā.
maam
(f.) ayyā; bhavantī.
macabre
(adj.) bherava; bhiṃsanaka.
macadam
(adj.) khaṇḍapāsāṇyojita.
macadam road
(m.) khaṇḍapā-sāṇayojita-magga.
macadamise
(v.t.) pāsāṇayogena daḷhayati.
macaroni
(nt.) itālidesīyapiṭṭhatantu.
macaw
(m.) suvavisesa; tālavisesa.
mace
) kulisa; gadāyudha; kunta.
macebearer
(m.) kuntadhārī; gadādhara.
macerate
(v.t.) temetvā sithilīkaroti. (v.i.) anasanena kisībhavati. (pp.) temetvā sithilīkata; anasanena kisībhūta.
machinate
(v.t.) kūṭopāyaṃ yojeti. (pp.) yojitakū.
machination
(nt.) kūṭopāyayojana; kumantana.
machinator
(m.) kumantaka; upāyayojaka.
machine
(nt.) yanta. (v.t.) yanyaṃ sampādeti; yantakammaṃ karoti.
machinery
(m.) yantasamūha.
machinist
(m.) yantasippī.
mackintosh
(m.) udakavārakavatthavisesa.
macrocosm
(f.) lokadhātu.
macrology
(m.) ativitthāra.
macron
(nt. dīghasaralakkhaṇa.
macropod
(adj.) dīghapāda. (m.) kakkaṭaka.
macula
(m.) kalaṅka; suriyakalaṅka; kāḷaka.
mad
(adj.) ummatta; khittacitta; atikuddha; atibhanta.
madam
(f.) ayyā; bhavantī. (voc. sing.) (f.) bhotī.
madden
(v.t.) ummādeti. (v.i.) ummatto hoti. (pp.) ummādita; ummattabhūta.
madder
(f.) mañjiṭṭhā.
made
(pp.) (of make), kata; sādhita; sampādita; māpita.
made known
(adj.) pakāsita.
made of iron
(adj.) ayomaya.
Madeira
(m.) seta-muddikāsava.
madly
(adv.) ummattākārena.
madness
(m.) ummāda; cittavibbhama.
Madonna
(f.) kiṭṭhamātupaṭimā.
madrigal
(nt.) khuddakasiṅgāragīta.
maestro
(m.) saṅgītācariya.
magazine
(m.) kālikavisayasañgāra. (f.) vividhapaṇiyasālā.
mage
(m.) māyākāra; vijjādhara.
maggot
(f.) āsāṭikā. vipallattha-cintā.
maggoty
(adj.) āsāṭikākiṇṇa; vikāramatiyutta.
magic
(f.) māyā. (nt.) indajāla.
magical
(adj.) indajālāyatta.
magically
(adv.) māyābalena.
magician
(m.) māyākāra; indajālika.
magisterial
(adj.) adhikaraṇanissita; nītibalayutta.
magistral
(adj.) sāmikāyatta; pālakāyatta.
magistrate
(m.) avuvijjaka; daṇḍanātha.
magna charta
(nt.) mahāpaṭiññāpaṭṭa.
magnanimity
(f.) mahajjhāpadaṭṭha.
magnanimous
(adj.) uḷāracitta; mahajjhāsaya.
magnanimously
(adv.) uḷāracittena.
magnesium
(m.) suḍayhaloha.
magnet
(m.) ayokanta; lohacumbaka.
magnetic
(adj.) ākaḍḍhakabalayutta.
magnetise
(v.t.) ākaḍḍhakabalaṃ yojeti.
magnetism
(m.) ayokantaguṇa. (nt.) ākaḍḍhakabala.
magneto
(nt.) vijjuppādakayanta.
magnific
(adj.) sobhamāna; sirimantu; mahappabha.
magnification
(nt.) visālīkaraṇa.
magnificence
(m.) mahima; patāpa. (f.) sobhā; vibhūti.
magnificent
(adj.) sobhamāna; sirimantu; mahappabha.
magnificently
(adv.) atisobhanākārena.
magnify
(v.t.) visālīkaroti; vaḍḍheti; atisayena vaṇṇeti. (pp.) visālīkata; vaḍḍhita; atisayena vaṇṇita.
magnifying
(adj.) brūhaka; mahattāpādaka.
magniloquence
(nt.) vikatthana.
magniloquent
(adj.) vikatthaka.
magnitude
(nt.) pamāṇa; uḷāratta; visālatta.
magpie
(m.) seta-kāḷasakuṇa.
mahout
(m.) hatthāroha.
maid
(f.) ceṭikā; paricārikā; kaññā.
maid of honour
(f.) fājinī-paricārikā.
maiden
(f.) kumārī; yuvatī; taruṇī.
maidenhood
(nt.) kmāriya.
maidenlike
(adj.) komala; kaññāsadisa.
maidenly
(adj.) komala; kaññāsadisa.
mail
) sandesasamūha. (v.t.) sannayhati; sandesaṃ peseti.
mail coat
(nt.) vārabāṇa.
maim
(v.t.) aṅgavikalaṃ karoti. (pp.) aṅgavikalīkata. (nt.) aṅgavekalla.
maimed
(adj.) vikalaṅga.
main
) sakalasatti.
main land
(m.) mahādesa.
main sail
(m.) mahālakāra.
maina
(f.) sālikā.
mainly
(adv.) mukhyavasena; bahuso.
mainstay
(m.) mukhyopatthambha.
maintain
(v.t.) anupāleti; poseti; pavatteti. (pp.) anupālita; posita; pavattita.
maintainable
(adj.) paṭijagganiya.
maintainer
(m.) posaka; pavattaka.
maintenance
(nt.) bharana; posaṇa; paṭijagana. (f.) jīvikā; jīvanavutti. (nt.) ghasacchādana.
maize
(m.) dhaññavisesa.
majestic
(adj.) mahānubhāva; mahāteja; mahesakkha.
majestically
(adv.) mahānubhāvena; mahimena; tejasa.
majesty
(m.) mahima; patāpa; ānubhāva.
major
(m.) senādalapati. (adj.) padhāna; mukhya; adhikasaṅkhyaka.
majority
(m.) bahutarabhāga. (f.) adhikatarasaṅkhya; vayappatti.
majorship
(nt.) dalapatidhura.
make
(m.) katākāra. (nt.) nimmāṇa.
make believe
(m.) vyāja. (f.) nikati.
make light of
(m.) avamaññati.
make peace
(m.) sandhātu.
make shift
(m.) tāvakālika-puāya.
make up
(m.) vesa.
maker
(m.) kāraka; māpaka; sampādaka.
making
(nt.) karaṇa; sādhana; nimmāṇa.
maladjustment
(nt.) dugghaṭana; asammāyojana.
maladministration
(nt.) dussāsana; duṭṭhapālana.
maladroit
(adj.) adakkha; anipuṇa; asobhana.
maladroitly
(adv.) asobhanākārena.
malady
(m.) vyādhi; roga.
malaise
(m.) sarīrāhhasu.
malapropism
(m.) ayathāvācāpayoga.
malapropos
(adv.) aṭṭhāne. (adj.; n.) aṭṭhānayojita.
malar
(nt.) cubukaṭṭhi.
malaria
(m.) visavāta.
malarial fever
(m.) visavātajara.
malcontent
(adj.; n.) atitta; asantuṭṭha; rājavipakkha.
male
(adj.; m.) puma; purisa.
male organ
(nt.) pulliṅga; aṅgajāta.
malediction
(m.) sāpa; akkosa.
maledictiory
(adj.) abhisāpakara.
malefactor
(m.) dussīla; durācāra.
malefic
(adj.) hānkikara; anatthāvaha.
maleficence
(m.) apakāra; aparādha.
maleficent
(adj.) apakāraka; aparākhika.
malevolence
(m.) vyāpāda. (nt.) dubbhana.
malevolent
(adj.) anatthakāma; duṭṭhamana; dubbhaka.
malevolently
(adv.) duṭṭhacittena.
malfeasance
(nt.) dukkata; ayathācaraṇa.
malformation
(f.) dugghaṭanā; virūpatā.
malice
(m.) palāsa. (f.) ahitakāmatā.
malicious
(adj.) palāsī.
maliciously
(adv.) pisuṇatāya; sapalāsaṃ.
malign
(v.t.) apavadati; abbhakkhāti. (pp.) apavutta; abbhakhāta. (adjd.) ahitakara.
malignancy
(f.) aniṭṭhatā; appiyatā.
malignant
(adj.) ghaora; dāruṇa; durāsaya; pāpacitta; asubha; aniṭṭha.
malignantly
(adv.) suṭṭhākārena; duṭṭhacittena.
malignity
(m.) upanāha.
malinger
(v.i.) gilānālayaṃ dasseti.
malingerer
(m.) vyājarogī.
malism
(f.) llokāsubhadiṭṭhi.
mall
(adj.) sacchadana-caṅkama.
mallard
(m.) vanahaṃsa.
malleable
(n.) athaddha; mudubhūta; kammakkhama.
malleablebility
(f.) kammakkamatā.
malleate
(v.t.) dārumuṭṭhiyā tāḷeti. (pp.) dārumuṭṭhiyā tāḷita.
mallet
(m.) dāruhatthaka.
malnutrition
(nt.) mandaposaṇa/ dupposaṇa.
malodorous
(adj.) pūtigandhika.
malpractice
(m.) duṭṭhācāra; ayathācāra.
malt
(m.) aṅkurita-yava. (nt.) surākiṇṇa.
malt drink
(f.) yavasurā.
maltreat
(v.t.) hiṃsati; pīḷeti. (pp.) hiṃsita; pīḷita.
maltreatment
(m.) appiyācāra; apakāra; anādara.
maltster
(yavasurāsampādaka.
malversation
(m.) vissāsabhaṅga; aññāyacaraṇa.
mamilla
(n.t) thanagga; cūcuka.
mamma
(f.) ammā; ambā; jananī; mātu.
mammal
(m.) khīrapāyī.
mammalian
(m.) khīrapāyī-tiracchāna.
mammon
(m.) dhanesa; kuvera. (f.) dhanasampatti.
mammonism
(f.) dhanaparāyaṇatā.
mammonist
(m.) kāmabhogī; visayāsatta.
mammoth
(adj.) mahākāya; atimahanta. (m.) porāṇaka-mahāhatthivisesa.
mammotty
(m.)kuddāla.
man
(m.) manussa; nara; manuja; macca.
man eater
(m.) porisāda.
man of war
(f.) yuddhanāvā.
man slaughter
(nt.) manussaghātana.
manacle
(f.) hatthasaṅkhalikā. (v.t.) saṅkhalikāya bandhati. (pp.) saṅkhalikāya baddha.
manage
(v.t.) vidahati; vicāreti; paleti. (v.i.) ācarati; upāyaṃ yojeti. (pp.) vihita; vicārita; pālita; yojitopāya.
manageable
(adj.) vineya; vidheya; damma.
management
(nt.) paripalana; saṃvikhāna.
manager
(m.) payojaka; paripālaka.
manciple
(m.) (vijjālayādisu) bhojanopakaraṇa-sampādaka.
mandamus
(f.) seṭṭhādhikaraṇato adharādhikaraṇaṃ pesitāṇā.
mandarin
(m.) (cīna-) mantī.
mandarinorange
(m.) erāvata; mahānāraṅga.]
mandate
(f.) āṇā. (m.) niyoga.
mandatory
(adj.) āṇāpaka.
mandible
(m.) adhohanu.
mandrake
(m.) visagacchavisesa.
mandrill
(m.) caṇḍavanaravisesa.
manducate
(v.t.) cabbati. (pp.) cabbita.
manducation
(nt.) cabbana.
mane
(nt.) pasukesara
manege
(nt.) assasippa.
maneless
(adj.) gīvākesararahita.
manes
(m.; plu.) ñātipetā.
manfully
(adv.) purisathāmena; purisavikkamena.
manganese
(m.) kāḷaloha.
mange
(nt.) pasukuṭṭha.
manger
(f.) godoṇi. (nt.) ghāsabhājana.
mangle
(v.t.) vicchindati. (pp.) vicchinna. (f.) vatthamaṭṭhakaraṇi.
mangled
(adj.) ākoṭita; majjita.
mango
(nt.) amba.
mango-grove
(nt.) ambavana. (m.) ambasaṇḍa.
mango-tree
(m.) ambarukkha
mangonel
(nt.) silākhipakayanta.
mangosteen
(m.) madhutimbarū.
manhood
(nt.) manussatta; porisa.
mania
(m.) cittavibbhama.
maniacal
(adj.) vikkhittacitta.
manifest
(v.t.) āvīkaroti. (v.i.) pātubhavati; āvibhavati; sandissati. (pp.) āvīkata; pātubhūta; āvibhūta; sandiṭṭha. (adj.) visada; vibhūta; pākata.
manifestation
(m.) pātubhāva. (nt.) āvīkaraṇa; visadīkaraṇa.
manifestly
(adv.) supākaṭaṃ.
manifestness
(nt.) pākaṭatta; visadatta.
manikin
(m.)manussavāmana. (nt.) māṇavadehanirūpakacitta.
manioc
maññokkā).
manipulate
(v.t.) hatthehi sampādeti. (pp.) hatthehi sampādita.
manipulation
(nt.) hatthakamma; kammakosalla.
mankind
(manussajāti; pajā; janatā.
manliness
(nt.) porissa. (m.) purisocita.
manly
(adj.) dhīra; vīra.
manned
(adj.) kesarayutta.
mannequin
(m.) acchādanapadassaka. (nt.) acchādanapadassakarūpa.
manner
(m.) ākāra; pakāra; kama; vidhi
bad manners
(m.) anācāra.
mannerless
(adj.) avinīta; asiṭṭha.
mannerly
(adj.) vinīta; sabbha; subbata.
manners
(nt.) cāritta; sadācāra
in that manner
(adv.) itthaṃ evaṃ.
manor
(f.) rājadāya-bhūmi.
manor house
(nt.) kulīna-mandira.
mansion
(nt.) mandira. (m.) pāsāda.
mantle
(m.) pāvāra. (nt.) uttaracchādana; upasamhyāna. (v.t.) pārupati; acchādeti. (v.i.) āvarīyati. (pp.) pāruta; acchādita; āvaṭa.
manual
(m.) saṅkhittagantha; sārasaṅgaha. (adj.) hatthasādhiya; bāhābala-karaṇīya.
manual art
(nt.) hatthakamma.
manual labour
(nt.) bāhābala.
manufactory
(f.) kammantasālā.
manufacture
(nt.) nimmāṇa; sampādana. (v.t.) sampādeti; māpeti. (pp.) sampādita; māpita.
manufacturer
(m.) sampādaka; sippī.
manumission
(nt.) bhujissakaraṇa; dāsavyamocana.
manure
(m.) bhūtagāmaposada. (v.t.) bhūmisāraṃ yojeti. (pp.) bhūmisāraṃ yojita.
manuscript
(nt.) hatthalekhana. (f.) hatthalipi.
manusuetude
(nt.) subbacatta; assavatta.
many
(adj.) bahu; bahula; sambahula; pahūta; aneka. (f.) janatā. (m.) janasamūha
so many
(adj.) tāvabahuka; tāvataka.
many folk
(m.) bahujana.
many footed
(adj.) bahuppada.
many sided
(adj.) anekākāra.
many times
(adv.) bahukkhattuṃ; anekavāraṃ.
map
(nt.) bhūmicitta. (v.t.) bhūmicittam ālikhati.
map out
(v.t.) paṭiyādeti; paṭipāṭiṃ or karaṇākāraṃ dasseti. (pp.) alikhita--; dassitapaṭipāṭi.
maple
(m.) sakkharārukkha.
mar
(v.t.) bādheti; paṭisedheti. (pp.) paṭisedhita.
marasmus
(m.) sarīrakkhaya; khayaroga.
maraud
(v.t.) vilumpati. (v.i.) vilumpanāya vicarati. (pp.) vilutta; vicartia.
marauder
(m.) vilumpaka; panthadūhaka.
marauding
(nt.) panthadūhana.
marble
(nt.) kīḷāgoḷaka. (m.) khīrapāsāṇa. (f.) kammāsasīlā. (v.t.) kammāsavaṇṇaṃ yojeti.
Marc
(m.) phalakasaṭa.
March
(m.) phagguṇa.
marconigram
(nt.) vijjuvegasāsana.
mare
(f.) vaḷavā; assā.
maremma
(m.) (roguppādaka-) anūpa-sesa.
margarine
(nt.) kittima-nonīta.
margin
(m.) pariyanta. (v.t.) sapariyantaṃ karoti; pariyante likhati.
marginal
(adj.) pariyanta-vattī; pariyante likhita.
marginate
(adj.) sapariyanta.
margosa
(m.) nimbataru; pucimanda.
marine
(m.) nāvāsamūha; nāvābhaṭa. (adj.) sāmuddika.
mariner
(m.) nāvika.
marionette
(f.) cala-dhītalikā; suttasañcālikā.
maritime
(adj.) samuddāsanna.
marjoram
(m.) sugandha-paṇṇavisesa.
mark
(nt.) lakkhaṇa; lañchana; saṅketa; abhiññāṇa. (v.t.) aṅketi; lañcheti. (pp.) aṅkita; lañchita.
mark on the forehead
(nt.) tilaka; cittaka.
markedly
(adv.) pariphuṭaṃ; suvyattaṃ.
marker
(m.) saṅdetakārī.
market
(m.) āpaṇa. (v.i.) paṇeti; vohāraṃ karoti.
market place
(f.) paṇyavīthikā.
market town
(m.) nigama.
marketable
(adj.) kayavikkayāraha.
marking
(nt.) aṅkana; saaṅketakamma.
marking nut
(f.) bhallātakī.
marksman
(m.) lakkhavedhī.
marl
(f.) sudhāmissita-mattikā. (v.t.) sudhāmattikaṃ yojeti.
marmalade
(m.) madhurambilaphalasāra.
marmelo
(m.) mālūra; beluva; billa.
marmoreal
(adj.) khīrapāsāṇasadisa.
maroon
(adj.) ghanāruṇa. (m.) palāta-dāsa. (v.t.) dīpake chaḍḍeti or rodheti. (pp.) dīpake chaḍḍita; dīpakerodheti.
marplot
(m.) parakiccadūsaka.
marquee
(m.) paṭamaṇḍapa.
marriage
(m.) pāṇiggaha. (nt.) gharabandhana.
marriageable
) alaṃpateyyā.
marrow
) aṭṭhimiñjā.
marrowless
(adj.) niñjarahita.
marrowy
(adj.) miñjapuṇṇa.
marry
) avāheti. (v.i.) gharabandhanaṃ p āpuṇāti. (pp.) katapāṇiggaha; vivāhita; pattagharabandhana.
mars
(m.) kujagaha.
marsh
(m.) palipa.
marshal
(m.) bhaṭavidhāyaka. (v.t.) anukkamena or yathākkamaṃ yojeti. (pp.) yathākkamaṃ yojita. (v.i.) yathopacāraṃ niti. (pp.) yathopacāraṃ nīta.
marshy
(adj.) anūpa; salilappāya.
marshy sate palm
(m.) hintāla.
marsupial
(adj.) pasibbakākāra; potapasibbakayutta.
mart
(f.) paṇyavīthikā.
martial
(adj.) yuddhavisayaka; saṅgāmāyatta.
Martial ḷaw
(f.) yuddhāṇā. (nt.) yuddhāyattapālana.
martinet
(m.) daḷhānusāsaka.
martyr
(n.) dhammatthaṃ) pariccatta-jīvita.
martyrdom
(m.) sadatthe jīvitapariccāga.
martyrize
(v.t.) sadatthe jivitaṃ pariccajati.
marvel
(m.) vimhaya. (nt.) acchariya. (v.i.) vimhayam āpajjati.
marvellous
(adj.) vimhayāvaha; acchariyajanaka.
marvellously
(adv.) abbhutākārena.
marvellousness
(nt.) abbhutatta; vimhayāvahatta.
mascot
(nt.) subhanimitta; maṅgalavatthu.
masculine
(adj.) pulliṅgika; purisindriyayutta.
masculinegender
(nt.) pulliṅga.
masculinity
(nt.) purisatta. (m.) pumbhava.
mash
(nt.) yāgusadisapāna. (v.t.) piṭṭhādiṃ uṇhodake maddati; siṅgāram uppādeti. (pp.) maddita; siṅgāram uppāditasiṅgāra.
mask
(nt.) vyājamuka; mukhāvaraṇa. (v.t.) vyājamukhaṃ yojeti; vesaṃ parivattitavesa.
mason
(m.) iṭṭhakavaḍḍhakī; sudhājīvī.
masonry
(f.) iṭṭhakaracanā. (nt.) sudhākamma.
masquerade
(nt.) vesaparivattana; kapaṭavesa-gahaṇa. (v.i.) vikaṭavesaṃ gaṇhāti; paṭicchanno carati.
mass
(m.) rāsi; puñja; nicaya; nikara; khandha; piṇḍa. (nt.) goḷaka. (v.t.) sañcināti; rāsīkaroti; samāharati. (pp.) sañcita; rāsīkata; samāhaṭa.
massacre
(nt.) manussaghātana. (v.t.) samūhavasena māreti. (pp.) samūhavasena mārita.
massage
(nt.) aṅgasambāhana; parimaddana. (v.t.) sambāhati; aṅgāni parimaddati. (pp.) sambāhita; aṅgāni parimadditaṅga.
masseur
(m.) sambāhaka.
massiness
(nt.) thūlatta; bhāriyatta.
massive
(adj.) atimahanta; atibhāriya.
massiveness
(nt.) atimahatta. (f.) atibhāratā.
massy
(adj.) thūla; bhāriya.
mast
(m.) kūpaka.
master
) pariyāpuṇāti. (pp.) abhibhūta; pāragata; parisahita; pariyāputa.
masterful
(adj.) sericārī;sādhīna.
masterfully
(adv.) sādhīnatāya.
masterhood
(nt.) ādhipacca; issariya.
masterly
(adj.) atinipuṇa.
masterpiece
(f.) pasatthatamakati. (nt.) pasatthanimmāṇa.
mastership
(nt.) ādhipacca; issariya.
mastery
(nt.) pavīṇatta; pāragatatta. (m.) vasībhāva.
masticate
(v.t.) cabbati; saṅkhādati. (pp.) cabita; saṇkhādita.
mastication
(nt.) saṅkhādana.
mastiff
(m.) mahāsunakhavisesa.
mastitis
(m.) thanadāha.
mastoid
(adj.) thanākāra.
mat
(m.) kilañja; kaṭasāra. (v.t.) gantheti; kilañjehi chādeti. (pp.) ganthita; kilañjehi chādita. (v.i.) thūlākārena vaḍḍhati.
match
(m.) paṭipuggala; tulyabala. (nt.) āvāba-vivāhasaṃsandana. (f.) aggisalākā.
matchless
(adj.) atula; nirupama; asadisa; appaṭipuggala.
matchlessly
(adv.) anupamatāya.
matchlessness
(nt.) nirupamatta; atulyatta.
matchmaker
(m.) vivāhasaṃsandaka.
mate
) jāyā. (v.i.) sṃvasati; santhavaṃ karoti. (v.t.) saṃvāseti; gharabandhanena bandhati. (pp.) saṃvuttha; katasanthava; saṃvāsita; gharabandhanenabaddha.
mater
(f.) ammā; mātu.
materia medica
(nt.) osadhīyavatthu; osadhījāta.
material composition
(nt.) rūpīvatthu
writing material
(nt.) lekhanopakaraṇa.
material food
(m.) kabaliṅkārāhāra.
material form
(nt.) rūpa.
material world
(m.) saṅkhāraloka.
materialise
(v.t.) dabbabhāvaṃ (or) yathātathattaṃ pāpeti. (v.i.) pātubhavati; sijjhati. (pp.) yathātathattaṃ pāpita; pātubhūta; siddha.
materialism
(m.) lokāyatavāda.
materialist
(m.)lokāyatika.
materially
(adv.) vatthuto; paramatthato.
materiel
(nt.) sāmūhika-upakaraṇajāta. (nt.) apuggalika-vatthusamūha.
maternal
(nt.) mattika; mātusantaka.
maternal uncle
(m.) mātula.
maternity
(m.) mātubhāra. (adj.) bhūtika; rūpamaya; sārabhūta; garuka; mukhya.
mathematical
(adj.) gaṇitavisayaka.
mathematically
(adv.) gaṇitānusārena.
mathematician
(m.) gaṇaka; gaṇitaññū.
mathematics
(nt.) gaṇitasattha.
matin
(nt.) udayagīta. (adj.) pubbaṇhika.
matinee
(nt.) aparaṇhika-naccagīta.
matriarchy
(nt.) mātupadhānatta.
matricide
) mātughātī; (m.) mattigha.
matriculate
(v.t.) mahāvijjālayaṃ paveseti. (v.i.) mahāvijjālayaṃ pavisati. (pp.) mahāvijjālayaṃ pavesita; mahāvijjālayaṃ paviṭṭha.
matriculation
(nt.) nikhilavijjālayappavesana.
matrimonial
(adj.) gharabandhanāyatta.
matrimonially
(adv.) pāṇiggahavasena.
matrimony
(nt.) gharabandhana.
matrix
(m.) gabbhāsaya. (nt.) muddākkharasampādaka.
matron
(f.) gahapatānī; nāyakasevidā.
matronage
(nt.) nāyakasevikādhura.
matronship
(nt.) nāyakasevikādhura.
mattamore
(m.) bhūmyantaragabbha.
matted-hair
(f.) kesajaṭā.
matter
) pubba; pūya; padattha.
matter of fact
(nt.) sacca. (m.) yathābhūtattha.
mattery
(adj.) pūyasahagata.
matting
(m.) lakala. (nt.) bhummattharaṇa; kilañjopakaraṇa.
mattock
(m.) ṭaṇka. (f.) khaṇitti.
mattoid
(m.) paṇḍitamānībāla.
mattress
(f.) bhisi. (m.) santhara.
maturate
(v.i.) pariṇamati; paripaccati. (pp.) pariṇata; paripakka.
maturation
(m.) paripāka; pūyasañcaya.
maturative
(adj.) paripācaka.
mature
(adj.) pariṇata; paripakka; sampanna; paripuṇṇa. (v.t.) pariṇāmeti; paripāceti. (v.i.) pariṇamati. (pp.) pariṇāmita; paripācita; pariṇata.
maturity
(nt.) pariṇatatta; pakkatta.
matutinal
(adj.) Pātosijjhamānaka.
matutine
(adj.) Pātosijjhamānaka.
maudlin
(m.) saṃvegādhika; assupagggaraka.
maul
(m.) mahādārukūṭa. (v.t.) kūṭena tāḷeti; dosavicārena vināseti. (pp.) kūṭena taḷita; dosavicārena vināsita.
maunder
(v.i.) animittam āhiṇḍati; avyattaṃ jappati. (pp.) animittam āhiṇḍita; avyattaṃ jappita.
mausoleum
(nt.) visiṭṭha-susānāgāra.
mauve
(n.; adj.) nīlalohitavaṇṇa.
maw
(nt.) jaṭhara.
maw worm
(m.) udariyapāṇaka.
mawkish
(adj.) virasa; jigucchājanaka.
maxilla
(m.) uparimahanu.
maxillary
(adj.) hanunissita.
maxim
(m.) siddhanta. (nt.) sutta.
maximise
(v.t.) uparimakoṭiṃ pāpeti. (pp.) uparimakoṭiṃ pāpita.
maximist
(m.) niyāmarucika.
maximum
(f.) uparimakoṭi; paramasaṅkhayā.
May
(m.) vesākha.
mayor
(m.) nagarādhipa.
mayoralty
(nt.) nagarādhipacca. (m.) nagarādhipa-samaya.
mayoress
(f.) nagarādhipatinī.
mazarine
(m.; adj.) ghana-nīlavaṇṇa.
maze
(m.) duggamagga. (nt.) gahanaṭṭhāna; vaṅkatta; visamatta. (m.) saṃsaya; sandeha. (v.t.) vyākulīkaroti; moheti. (pp.) vyākulīkata; mohita.
mazey
(adj.) dunniggama; atijimha.
mead
(nt.) madhupāna.
meadow
(f.) tiṇabhūmi. (m.) saddala.
meagre
(adj.) ittara; appaka; thoka; kisa; tanu.
meagrely
(adv.) appavasena.
meagreness
(nt.) appatta; kisatta.
meal
(nt.) dhaññapiṭṭha; bhojana. (m.) āhāra.
mealtime
(f.) bhattavelā.
mean
(adj.) dīna; kātara; nihīna; majjhima.
meander
(f.) vaṅkagati. (v.i.) kuṭilaṃ (or) jimhaṃ gaccati (or) savati. (pp.) vaṅkagata.
meandering
(adj.) saṃsappamāna.
meaning
(m.) saddattha; adhippāya. (nt.) iṅgita. (adj.) sandīpaka; sūcaka.
meaningless
(adj.) attharahita.
meaningly
(sundarādhippāyena.
meanly
(adv.) nīcākārena.
meanness
(nt.) hīnatta; dīnatta.
means
(m.) upakkama; upāya; payoga. (nt.) vibhava
by any means
(adj.) appavibhava.
meantime
(adv.) tadantare.
measles
(f.) lahumasūrikā.
measurable
(adj.) pameyya; tulanāraha.
measure
) chadovutta. (m.) (a rod for measure) māṇadaṇḍa. (v.t.) miṇati; tuleti; pamāṇeti. (pp.) mita; tulita; miṇita
grain measure
(nt.) māṇakūṭa.
measureer
(m.) parimāṇakara.
measureless
(adj.) amita; aparimita; appameyya.
measurement
(nt.) māṇa; tulana
according to measurement
(adj.) pamāṇayutta.
measuring four inches
(adj.) caturaṅgula.
meat
(nt.) maṃsa; āmisa; bhojana; anna.
meat-seller
(m.) maṃsika.
mechanic
(m.) yantika; yantasippī.
mechanical
(adj.) yantavisayaka; yantasippānugata.
mechanically
(adv.) yantasippānusārena.
mechanics
(nt.) yantasippa.
mechanism
(f.) yantaracanā.
mechanist
(m.) yantasippī.
medal
(f.) kittimuddā.
medallion
(f.) mahākittimuddā.
medallist
(m.) kittimuddālābhī.
meddle
(v.i.) parakiccesu pavisati. (pp.) parakiccesu paviṭṭha.
meddlesome
(adj.) anāyattakiccakārī.
mediaeval
(adj.)majjhakālīna.
medial
(adj.) majjhima; majjhavattī.
mediate
(adj.) majjhavattī; antarāvattī. (v.i.) majjhe vattati. (v.t.) (aññamaññaṃ) sandahati. (pp.) majjhe vattita; sandahita.
mediation
(f.) nantaravattitā. (nt.) andhāna.
mediator
(m.) sandhānakārī; sandhātu.
mediatory
(adj.) sandhānakara.
mediatrix
(f.) sndhānakārinī; majjhavattinī.
medicable
(adj.) satekiccha; sappatikāra.
medical
(adj.) osadhīya; tikicchāvisayaka.
medical practice
(nt.) vejjakamma.
medical science
(nt.) vejjasattha. (m.) āyubbeda.
medical treatment
(f.) tikicchā. (m.) osadhappayoga.
medically
(adj.) vejjasatthānusārena.
medicament
(nt.) osadha; bhesajja.
medicaster
(m.) kuvejja.
medicate
(v.t) bhesajjaṃ deti. (pp.) dinnabhesajja.
medication
(nt.) bhesajjakaraṇa.
medicinal
(adj.) osadhīya; rogahara.
medicinal herb
(f.) osadhī.
medicinal man
(m.) māyākāra.
medicine
(nt.) osadha; bhesajja. (m.)agada.
medico
(m.)vejja; tikicchaka.
mediocre
(adj.) majjhavattī; sāmañña.
mediocrity
(nt.) samaññatta; majjhavattitta.
meditate
(v.i.) jhāyati; upanijjhāyati; sammasati. (pp.) jhāyita; sammasita.
meditation
(nt.) jhāyana; jhāna.
meditative
(adj.) cintaka; parikappaka; nijjhāyaka.
Mediterranean
(adj.) bhūmajjhaṭṭha.
medium
(nt.) upakārakavatthu; (nt.) saṃsandakapuggala.
medley
(nt.) pakiṇṇakavatthu; sammissatta.
medulla
(f.) aṭṭhimiñjā.
meed
(nt.) pāritosika.
meek
(adj.) subbaca; vinīta; anuddhata.
meekly
(adv.) savinayaṃ.
meekness
(nt.) soracca; subbacatta.
meet
(adj.) ucita; anurūpa; anucchavika. (v.t.) samāgacchati; abhimukhībhavati. (pp.) samāgata; abhimukhībhūta.
meeting
(f.) samosaraṇa; melana; samiti; sabhā. (m.) sannipāta.
meetly
(adv.) ucitākārena.
meetness
(nt.) ocitya; anurūpatta.
megacephalic
(adj.) mahāsīsa.
megalith
(f.) thūpa-mahāsilā.
megalomania
(f.) ahaṅkārādhikatā.
megaphone
(m.) saddavaḍḍhakakāhala.
megrim
(f.) sīsapassarujā.
melancholic
(adj.)olīnavuttika; dummanapakatika.
melancholy
(nt.) (adj.) domanassa. (m.) visāda; kheda. (adj.)dummana; visādappatta.
melange
(m.) missībhāva. (nt.) kiṇṇaka.
melanism
(f.) gattakāḷavaṇṇatā.
melee
(nt.) saṅkula-yuddha. (m.) balava-vivāda.
meliorate
see improve.
melioration
(nt.) abhivaḍḍhana; samiddhipāpana.
meliorism
(nt.) lokabhivuddhi-sādhaka-mata.
melliferous
(adj.) madhuppādaka.
mellifluous
(adj.) madhusadisa; atimadhura.
mellow
(adj.) supariṇata; mudu; komala. (v.t.) paripāceti; muduttaṃ pāpeti. (v.i.) paripākaṃ gacchat. (pp.) paripācita; muduttaṃ pāpita; paripākaṃgata.
mellowness
(nt.) mudutta; pakkatta.
melodious
(adj.) sotarasāyana.
melodiously
(adv.) madhurassarena.
melodiousness
(nt.) sotarasāyanatta; mādhuriya.
melodist
(gīta-sampādaka.
melodize
(v.t.) layānugaṃ karoti.
melodrama
(nt.) abbhutarasikanāṭaka.
melody
(nt.) madhura-saṅgīta. (m.) gīta-vādita-laya; madhurassara.
melon
(nt.) tipusa; kāliṅgaphala.
melt
(v.i.) vilīyati. v.t.) vilīyāpeti. (pp.) vilīna; vilīyāpita.
melting
(vilīyana.
melting pot
(f.) mūsā.
member
) pārisajja.
membership
nt.) sāmājikatta.
membrane
(nt.) (maṃsa-) paṭala. (m.) āvarakattaca.
memento
(m.) satuppādaka. (nt.) anussaraṇavatthu.
memoir
(f.) caritalekhā (m.) vuttanta; visayanibandha.
memorabilia
(nt.; plu.) saritabbavatthūni.
memorable
(adj.) saritabba; saranīya; sārānīya.
memorandum
(nt.) sāraka-paṇṇa. (f.) khuddakalipi.
memorial
(nt.) anussārakavatthu. (nt.; adj.) nivedanapaṇṇā; satuppādaka; sarāpaka.
memorialise
(v.t.) leknanena āyācati; (ussavādinā) anussarati.
memorise
(v.t.) vācuggatam karoti; manasi dhāreti. (pp.) vācuggataṃ kata; manasi dhārita.
memory
(f.) sati. (nt.) anussaraṇa
right memory
(f.) sammāsati.
menace
(nt.) santajjana. (v.t.) santajjeti; bhāyāpeti. (pp.) santajjita; bhāyāpita.
menacingly
(adv.) tajjanākārena.
menage
(nt.) gharasaṃvidhāna; gharāvāsakicca.
menagerie
(m.) baddha-vālamigasamūha; pasu-pakkhinivāsa.
mend
(nt.) paṭisaṅkhataṭṭhāna. (f.) vuddhigāminī avatthā. (v.t.) paṭisaṅkharoti. (v.i.) vuddhiṃ (or) unnatiṃ yāti. (pp.) paṭisaṅkhata; vuddhiṃ (or) unnatiṃ yāta.
mendacious
(adj.) (m.) asaccavādī.
mendaciouscity
(f.) musāvāditā.
mender
(m.) paṭijaggaka.
mendicancy
(m.) bhikkhubhāva.
mendicant
) samaṇa; muni; yati.
mendicity
(m.) bhikkhācāra.
mending
(nt.) paṭijaggana.
menial
(m.) bhacca; ceṭaka; kiṅkara. (adj.) adhama; nīca.
menial duties
(nt.) kāyaveyyāvacca.
meniscus
(nt.) addhacandalakkhaṇa.
mensal
(adj.) māsika.
menses
(m.) thīraja; utu.
menstrual
(adj.) patimāsika.
menstrual time
(m.) utukāla.
menstrualuous
(adj.) pupphavatī. (f.) utunī.
menstruate
(v.i.) utunī hoti.
menstruation
(f.) miti. (nt.) māṇa.
mental
(adj.) mānasika; manomaya; cetasika
mental-pain
(m.) kheda; ubbega;manotāpa. (nt.) domanassa.
mental action
(nt.) manokamma.
mental activity
(m.) saṅkhāra.
mental agitate
(m.) ubbega; saṃvega.
mental agony
(m.) santāpa; upāyāsa.
mental property
(nt.) cetasika.
mentality
(m.) cittuppāda.
mentally
(adv.) cittena; cittavasena.
mentation
(nt.) cintana. (f.) cetanā.
mention
(nt.) āvedana; kathana. (v.t.) patisāreti; niddisati. (pp.) patisātita; niddiṭṭha.
mentionable
(adj.) ārocetabba; vattabba.
mentor
(m.) sadupadesaka; satuppādaka.
menu
(f.) bhojanasūci.
mephitis
(m.) duggandhavāta.
mercantile
(adj.) vāṇijjavisayaka.
mercenary
9n.) vetaṇika-bhaṭa. (adj.) dhanaluddha; lābhāpekkha. (m.) vetanika.
mercer
(m.) dukūlavāṇija.
mercery
(m.) dukūlāpaṇa.
merchandise
(nt.) paṇiya; vikkāyika-bhaṇḍa.
merchant
(m.) vāṇija; vohārika; paṇyājīvī.
merchant prince
(m.) mahādhana-vāṇija.
merchant vessel
(f.) vāṇijanāvā.
merchantman
(f.) vāṇijanāvā.
merciful
(adj.) sānukampa; kāruṇika; dayālū.
mercifully
(adv.) sadayaṃ.
mercifulness
(nt.) kāruṇikatta.
merciless
(adj.) niddaya; akāruṇika.
mercilessly
(adv.) niddayākārena.
mercilessness
(nt.) niddayatta.
mercurial
(adj. )pāradayutta; pasannacitta; pītikara; capala; cañcala.
mercuric
(adj. )pāradayutta; pasannacitta; pītikara; capala; cañcala.
mercurous
(adj. )pāradayutta; pasannacitta; pītikara; capala; cañcala.
mercury
) (m.) budha.
mercy
(f.) dayā; karuṇā; anukampā.
mere
(m.) taḷāka. (adj.) kevala; suddha.
merely
(adv.) bahimaṭṭhat|āya.
merge
(v.t.) nimujjāpeti; ogāheti. (v.i.) nimujjati; ogāhati. (pp.) nimujjāpita; ogāhita; nimugga; ogāḷha.
mergence
(nt.) nimujjana.
merger
(nt.) antogamana.
meridian
(m.) majjhaṇha. (f.) nabhomajjharekhā. (adj.) majjhaṇhavāsī.
merit
(nt.) puñña; kusala; phala. (m.) vipāka; guṇavisesa. (v.t.) arahati
desirous of merit
(adj.) puññatthika
share of merit
(nt.) pattidāna.
merited
(adj.) ucita; yogga; araha.
meritorious
(adj.) kusaluppādaka; pasaṃsiya.
meritoriously
(adv.) pasaṃsiyākārena.
meritoriousness
(nt.) pasaṃsiyatta.
Merlin
(m.) senavisesa.
mermaid
(f.) udakakinnarī; macchanārī.
merman
(m.) jalakinnara; naramaccha.
merrily
(adv.) sānandaṃ.
merriment
(m.) ullāsa; pamoda; ussava.
merry
(adj.) sānanda; pamudita; sumana; haṭṭha.
merry making
(m.) pītussava. make merry. (v.t.) ullasati; santussati. (pp.) ullasita; santuṭṭa.
Mesdames
see madame.
meseems
(v.i.) mayhaṃ upaṭṭhāti; maññe.
mesentery
(nt.) antagauṇa.
mesh
) jālakkhika. (m.) pāsa. (v.t.) jālena bandhati (or) bādheti. (pp.) jalabaddha.
meshy
(adj.) jālākāra.
mesmerise
(v.t.) mohanena vasīkaroti. (pp.) mohanena vasīkata.
mesmerism
(f.) mohanavijjā. (nt.) vasīkaraṇa.
mesmerist
(m.) vijjāya pamohaka.
mess
(nt.) gaṇabhojana; missitabhojana; saṅkulatta. (v.i.) gaṇena bhuñjati. (v.t.) misseti; saṅkulīkaroti. (pp.) gaṇena bhutta; missita; saṅkulīkata.
message
(m.) sāsana. (nt.) sāsana.
messenger
(m.) dūta; sandesahara; pessa.
messiah
(m.) lokasivaṅkara.
messmate
(m.) sahabohjī.
messuage
(nt.) sauyyānageha.
metabolism
(f.) rūpajanakasatti.
metal
(m.) (nt.) loha.
metal worker
(m.) lohakāra. made of mietal. (adj.) lohamaya.
metallic
(adj.) lohāyatta.
metallist
(m.) lohavisesaññū.
metallize
(v.t.) lohattaṃ pāpeti; lohenasambandheti. (pp.) lohattaṃ pāpita. lohenasambaddha.
metallography
(f.) lohavijjā.
metallurgy
(nt.) lohasodhana.
metamorphose
(v.t.) rūpantaraṃ or vikatiṃ pāpeti. (pp.) vikatiṃ pāpita.
metamorphosis
(nt.) rūpantaraparivattana.
metaphor
(m.) diṭṭhanta. (nt.) nidassana. (f.) rūpakopamā.
metaphorical
(adj.) upamāvisayaka.
metaphorically
(adv.) upacārena; upamāvasena.
metaphrase
(m.) bhāsānuvāda. (v.t.) bhāsantaraṃ parivatteti; vacanāni parivatteti. (pp.) vacanāni parivatita.
metaphysical
(adj.) ajjhattika; arūpāyatta.
metaphysically
(adv.) paramatthavasena.
metaphysician
(n.) paramatthavidū.
metaphysics
(f.; plu.) ajjhattavijjā. (m.) paramattha-dhamma.
metastasis
(nt.) rogassa aññaṭṭhānasaṅkāmana.
metathesis
(m.) vaṇṇavipallāsa; dhātuvipallāsa.
mete
(f.) sīmā; sīmāpāsāṇa. (v.t.) miṇāti; (daṇḍaṃ, etc.) āropeti. (pp.) mita; āropita.
metempsychosis
(f.) punaruppatti. (m.) punabbhava.
meteor
(m.) ukkāpāta; uppāta.
meteoric
(adj.) uppātavisayaka; ukkāsambhava.
meteorite
(f.) patitaukkā.
meteoroid
(nt.) nabhogāmīvatthu.
meteorology
(f.) antalikkhavijjā.
meter
(m.) metu; māṇakayanta.
methinks
(v.) (impersonal), maññe; evam me hoti.
method
(m.) ākāra; pakāra; naya; vidhi; kama.
methodical
(adj.) kamānugata; niyamānukūla; vavatthita.
methodically
(adv.) yathākkamaṃ; yathāvidhiṃ.
methodise
(v.t.) vavatthapeti; yathākkamaṃ ṭhapeti. (pp.) vavatthapita; yathākkamaṃ ṭhapita.
Methodist
(m.) niyamānugāmī.
meticulous
(adj.) accāsaṅkī;kukkuccaka.
metier
(f.) jīvikāvutti.
metre
(nt.) chandovutta, (dvihatthādhika-) dīghamāṇa.
metric
(adj.) chandāyatta; dasaṃsikamāṇāyatta.
metrical
(adj.) chandobaddha; māṇāyatta.
metrical composition
(m.) pajjabandha.
metrically
(adv.) chandovuttavasena.
metrician
(m.) chandovidū.
metrics
(nt.) chandosattha.
metrist
(m.) pajjabandhaka.
metronymic
(adj.) mattikanāmalābhī.
metropolis
(nt.) agganagara. (f.) rājadhānī.
mettle
(nt.) teja; virya. (m.) ussāha. (f.) pakati.
mettlesome
(adj.) tejassī; mahussāha.
mew
(m.) pakkhipañjara; biḷāla-rava. (v.t.) pañjare khipati; rodheti. (v.i.) biḷālaravaṃ nadati. (pp.) pañjarekhitta; rodhita.
mews
(f.) assasālā.
miasma
(m.) pūtivāta; visavāta.
mica
(m.) abbhakavisesa.
mickle
(adj.) bahula; pacura. (f.) mahatī saṅkhya.
mickworm
(m.) gūthapāṇaka.
microbe
(m.) sukhumapāṇī; khuddajantu.
microcosm
(m.) jīvattqabhāva. (nt.) vissapatibima.
microphone
(nt.)saddavipphāraka (-yanta)
microscope
(m.) sukhumadassaka.
microscopic
(adj.) atisukhuma.
micturition
(f.) abhikkhaṇaṃ passāvakaraṇāsā.
mid
(adj.) majjhima.
mid-heaven
(nt.) nabhomajjha.
midday
(m.) majjhaṇha.
midden
(m.) saṅkārakūṭa.
middle
(m.) vemajjha. (adj.) majjhima; majjhavattī.
middle-aged
(adj.) majjhimavayaṭṭha.
middling
(adj.) sādhāraṇa; majjhimappamāṇa.
midge
(m.) makasa; ḍaṃsa.
midget
(m.) ativāmanapurisa
midland
(m.) majjhadesa.
midnight
(m.) nisītha. (nt.) aḍḍharatta.
midriff
(f.) udaramajjhavattinī pesī.
midst
(adv.) (prep.) majjhe; antare.
midsummer
(m.) majjhagimhāna.
midway
(m.) addhapatha. (adv.) antarena; majjhe.
midwife
(f.) sūtikā.
midwifery
(nt.) sūtikamma.
mien
(m.) ākāra; vesa.
might
(f.) satti. (m.) thāma. (nt.) bala
with might and main
sakalasattiyā.
mightily
(adv.) vikkamena; atīva; atimattaṃ.
mightiness
(nt.) pabalatta; sāmatthiya.
mighty
(adj.) pabala; uruvikkama; atimahanta.
mignon
(adj.) sukumāra.
migrate
(v.i.) niggacchati; desantaravāsāya gacchati. (pp.) nigata.
migratory
(adj.) desantarasaṅkāmī.
milch
(adj.) khīradāyinī.
milch cow
(f.) duddhavatī.
mild
(adj.) mudu; komala; sadaya; kāruṇka.
mildew
(f.) setaṭṭhikā; setakaṇṇikā. (v.i.) kosasaṅkhyā.
mildly
(adv.) mudukākārena.
mildness
(nt.) maddaya; sukumāratta.
milestone
(f.)kosathūṇā.
militancy
(f.) yuddhakāmitā.
militant
(adj.) yuddhakāmī; vivādakāmī.
militantly
(adv.) vivādakāmitāya.
militarist
(m.) yuddhasikkhaka; yuddhakāmī.
military
(f.) yuddhasenā. (adj.) yuddhāyatta; saṅgāmādhipacca.
military caste
(f.) khattiyajāti.
military man
(m.) yuddhabhaṭa; saṅgāmāvacara.
military science
(nt.) yuddhasippa.
militate
(v.i.) virujjhati; paṭippharati. (pp.) viruddha; paṭipphuṭa.
militia
(f.) sacchandāgatasenā.
milk
(nt.) paya; khīra; duddha.
milkiness
(f.) khīrayuttatā.
milking
(nt.) duhana; dohana.
milkmaid
(f.) gopī.
milkman
(m.) dohaka.
milkpail
(nt.) khīrupadhāna.
milkporridge
(m.) khīrapāyāsa
milky
(adj.) khīropama; khīravaṇṇa; khīrayutta.
milky way
(f.) suranadī; ākāsagaṅñ
mill
(nt.) cakkayanta. (v.t.) piṃsati; cuṇṇeti. (pp.) piṃsita; cuṇṇita.
millenary
(adj.) sahassavassika.
millennial
(adj.) sahassavassika.
millennium
(nt.) vassasahassa.
miller
(m.) cakkayantapālaka; piṃsaka.
millesimal
(m.) sahassatamabhāga. (adj.) sahassabhāgika.
millet
(m.) kaṅgu.
milliard
(f.) satakoṭi.
milliner
(m.) nāripiḷandhanasampādaka.
millinery
(m.) nāriparicchada.
million
(nt.) dasalakkha.
millionaire
(m.) lakkhapati; mahaddhanī; seṭṭī.
milt
(m.) macchapihaka; macchaṇḍakosa.
mimic
(m.) anukārī; vidūsaka. (v.t.) upahāsāya abukaroti.
mimicry
(m.) anukaraṇopahāsa
miminy-piminy
(adj.) adhikasucigaruka; vicittarucika.
mimosa
(m.) nidhikumbhīgaccha.
minacious
(adj.) santajjaka.
minaciously
(adv.) tajjanākārena.
minacity
(nt.) santajjana.
minar
(m.) dīpatthambha; aṭṭāla.
minaret
(m.) khuddakaṭṭa. (nt.) pāsādasiṅga.
minatory
(adj.) santajjaka.
mince
(nt.) cuṇṇita-maṃsa. (v.t.) sukhumaṃ likhati; sañcuṇṇeti. (pp.) sukhumaṃ likhita; sañcuṇṇita.
mind
(nt.) citta; mana; mānasa. (m.) saṅkappa. (v.t.) cinteti; manasikaroti; avekkhati. (pp.) cintita; manasikata; avekkhita.
mind cognition
(nt.) manoviññāṇa.
mind made
(adj.) manomaya.
mindful
(adj.) satimantu; sāvadhāna; sampajāna.
mindfully
(adv.) sāvadhānaṃ.
mindfulness
(m.) appamāda. (nt.) satisampajañña.
mindless
(adj.) anavadhāna; pamatta.
mine
(m.) ākara. (nt.) āyatana. (v.t.) khaṇati; antobhūmiṃ khaṇati. (pp.) khata.
miner
(m.) ākarika.
mineral
(f.) khaṇija-dhātu. (adj.) ākaraja; bhūdhātumaya.
mineral salt
(m.) sindhava.
mineralogist
(m.) khaṇijatattaññū.
mineralogy
(f.) khaṇijavijjā.
minerva
(f.) sarassatī devī.
mingle
(v.t.) misseti; saṃyojeti. (v.i.) missībhavati. (pp.) missita; saṃyojita; missībhūta.
miniate
(v.t.) rattahiṅgulena lepeti. (pp.) rattakiṅgulena letta.
miniature
(nt.) khuddaka-cittakamma. (f.) khuddaka-paṭimā. (adj.) atikhuddaka. (v.t.) khuddakasaṇṭhānaṃ dasseti or sampādeti.
minify
(v.t.) pamāṇaṃ parihāpeti. (pp.) pamāṇaṃ pitapamāṇa.
minikin
(m.) hīnaparimāṇapāṇī.
minimal
(adj.) atikhuddaka; atyappaka.
minimise
(v.t.) pamāṇaṃ hāpeti; appakaṃ karoti. (pp.) hāpitapamāṇa; appīkata.
minimum
(f.) appatamasaṅkhya. (m.) heṭṭhimapariccheda. (nt.) heṭṭhimapamāṇa.
minion
(m.) piyatamapuggala; iṭṭha-pāṇī; dinasevaka; muddākkharavisesa.
minister
(m.) mahādevālya.
ministerial
(adj.) amaccāyatta; nītyāyatta; devasevāyatta.
ministration
(nt.) upaṭṭhāna (f.) pāricariyā; sevā.
ministry
(nt.) amaccapada. (f.) devasevā. (nt.) amaccamaṇḍala; devasevakadhura.
minor
(adj.) kaṇiṭṭha; kaṇiya; appadhāna; amukhya; appattavaya; ūnavayaṭṭha.
minority
(nt.) bālya. (f.) bālāvatthā; ūnasaṅKhyā. (m.) appatarabhāga.
minstrel
(m.) vetālika; thutipāṭhaka; gāyaka.
minstrelsy
(nt.) vandigīta. (m.) vandibhaṭṭasamūha. (nt.) gāyanasippa.
mint
(nt.) mūlaṅkanaṭṭhāna. (v.t.) mūlaṃ muddāpeti.
mintage
(nt.) rūpiyamuddaṅkana.
minus
(nt.) hāpana-ciṇha. (adj.) ūna; ūnaka.
minus one
(adj.) ekūna
minute
(v.t.) yathābhūtavelaṃ gavesati; siddhiṃ likhati.
minutely
(adv.) aṇuso; sukhumākārena; anukkhaṇaṃ.
minuteness
(nt.) sokhumma; sukkumatta.
minutia
(f.) yathātathavaṇṇanā.
minx
(f.) dubbinītā yuvatī.
miracle
(nt.) pāṭihāriya; vikubbana.
miraculous
(adj.) abbhuta; vimhayāvaha; iddhivisayaka.
miraculously
(adv.) abbhutākārena.
mirage
(f.) marīci; migataṇhikā.
mire
(m.) paṅka; kaddama. (nt.) kalala; cikkhalla. (v.t.) paṅkena dūseti. (pp.) paṅkena dūsita.
mirror
parāvatteti.
mirth
(m.) hāsa; āmoda; ānanda.
mirthful
(adj.) haṭṭha; pamudita.
mirthfully
(adv.) sānandaṃ.
mirthfulness
(f.) pahaṭṭhatā.
mirthless
(adj.) anattamana; ukkaṇṭhita.
miry
(adj.) kalalapuṇṇa; paṅkayutta.
mis-spell
(v.t.) sadosaṃ likhati or paṭhati. (pp.) sadosaṃ likhita; paṭhita.
mis-spend
(v.t.) ayathā vissajjeti or vayaṃ karoti. (pp.) ayathā vissaṭṭha; vayaṃ katavaya.
mis-state
(v.t.) ayathā nirūpeti or katheti. (pp.) ayathā nirūpita; ayathā kathita.
mis-statement
(nt.) ayathākathana.
misadventure
(f.) vipatti.
misadvise
(v.t.) micchā upadisati. (pp.) micchā upadiṭṭha.
misalliance
(m.) ayathāsambandha.
misanthrope
(m.) mahājanapaccattika.
misanthropist
(m.) mahājanapaccatthika.
misapplication
(nt.) ayathāyojana.
misapply
(v.t.) ayathā yojeti. (pp.) ayathā yojeta.
misapprehend
(v.t.) ayathā or aññathā avagacchati. (pp.) aññathā avagata.
misapprehension
(m.) ayathāvabodha.
misapprehensive
(adj.) ayathābujjhaka.
misappropriate
(v.t.) aṭṭhāne yojeti; ayathā paṭipajjati. (pp.) aṭṭhāne yojita; ayathā paṭipanna.
misappropriation
(nt.) ayathā yojana.
misbecome
(v.i.) na yujjati; na vaṭṭati.
misbegotten
(adj.)avajāta.
misbehave
(v.t.) asammā vattati; or ācarati.
misbehaved
(adj.) durācāra.
misbehaviour
(m.) anācāra; duṭṭhācara. (nt.) asammāvattana.
misbelief
(f.) micchādiṭṭhi. (nt.) ayathādassana.
miscalculate
(v.t.) virajjhitvā gaṇeti. (pp.) virajjhitvā gaṇita.
miscalculation
(f.) viraddhagaṇanā. (m.) ayathāvinicchaya.
miscall
(v.t.) ayahā voharati. (pp.) ayahā voharita.
miscarriage
(m.) viphalībhāva. (nt.) gabbhapatana.
miscarry
(v.i.) viphalibhavati; gabbho patati. (pp.) viphlībhūta; patitagabhā.
miscellaneous
(adj.) vomissaka; saṅkiṇṇa; nānākāra.
miscellaneously
(adv.) sammissākārena.
miscellany
(m.) vividha-nibandha-saṅgaha.
mischance
(f.) duddasā. (nt.) dubbhāgya.
mischief
(m.) apakāra; anattha. (f.) hiṃsā. (m.) durācāra.
mischief maker
(m.) dujjana.
mischievous
(adj.) anatthakara; duṭṭhapakatika.
mischievously
(adv.) duṭṭhākārena.
miscible
(adj.) missanayogga.
miscite
(v.t.) ayathā udāharati. (pp.) ayathā udāhaṭa.
misconceive
(v.t.) ayathā bujjhati. (pp.) ayathā buddha.
misconception
(m.) micchāvabodha.
misconduct
(m.) micchācāra; avinaya. (v.t.) asammā vattati; durācāraṃ carati.
misconjecture
(m.) micchāvitakka.
misconstruction
(nt.) ayathāsādhana; viparītatthakathana.
misconstrue
(v.t.) ayathā sādheti; viparītatthaṃ katheti. (pp.) ayathā sādhita; viparītatthaṃ kathitavipa.
miscreant
((noun & adj) adhama; nīca; micchādiṭṭhika.
miscreated
(adj.) ayathānimmita.
misdeed
(nt.) dukkata; kukicca; kibbisa; duccarita.
misdeem
(v.t.i.) ayathā cinteti or sañjānāti. (pp.) ayathā cintita; sañjānita.
misdemeanour
(m.) durācāra; avinaya
misdirect
(v.t.) ayathā neti; kupathaṃ pāpeti. (pp.) ayathā nīta; kupathaṃ pāpita.
misdirection
(nt.) ummagganayana; ayathānusāsana.
misdoer
(nt.) pāpakārī; micchāpaṭipanna.
misdoing
(nt.) dukkata; kucchitakamma.
miser
(m.) luddha; lolupa; macchari; kadariya.
miserable
(adj.) kātara; dīna; duggata; kapaṇa.
miserably
(adv.) dukkhitākārena.
miserly
(adj.) adānasīla; maccherābhibhūta.
misery
(nt.) dukkha; vyasana; kiccha; kasira.
misfeasance
(m.) nītiviruddhapayoga.
misfit
(nt.) ananucchavikatta; asaṃsandiyamānatta.
misfortune
(f.) alakkhī. (nt.) vyasana; abhāgya. (m.) upaddava.
misgive
(v.t.) āsaṅkati; parisaṅkati. (pp.) āsaṅkita; parisaṅkita.
misgiving
(f.) āsaṅka; vimati. (m.) saṃsaya.
misgotten
(adj.) adhammaladdha.
misgovern
(v.t.) asammā pāleti. (pp.) asammā pālita.
misgovernment
(nt.) adhammikapālana.
misguide
(v.t.) apathe niyojeti. (pp.) apathe niyojits.
misguided
(adj.) uppathagāmī; ayathānusiṭṭha.
mishandle
(v.t.) anādarenācarati; pīḷeti. (pp.) anādarenācarita; pīḷita.
mishap
(f.) vipatti. (nt.) abhāgya.
mishear
(v.t.) ayathā or avibhūtaṃ suṇāti. (pp.) avibhūtaṃ suta.
mishmash
(nt.) saṅkiṇṇa-missaṇa.
misinform
(v.t.) ayathā nivedeti. (pp.) ayathā nivedita.
misinformation
(nt.) micchānivedana.
misinterpret
(v.t.) ayathā anuvādeti. (pp.) ayathā anuvādita.
misinterpretation
(m.) ayathānuvāda.
misjudge
(v.t.i.) ayathā tīreti; asammā vicāreti. (pp.) ayathā tīrita.
misjudgement
(m.) ayathāvinicchaya.
mislay
(v.t.) aṭṭhāne ṭhapeti or nidahati. (pp.) tāāhāne ṭhapita; or nihita.
mislead
(v.t.) uppathaṃ neti; vimoheti. (pp.) uppathaṃ nīta; vimohita.
misleading
(adj.) pamohaka; kummaggapāpaka.
mismanage
(v.t.) asammā pāleti or pavatteti. (pp.) asammā pālita; pavattita.
mismanagement
(nt.) ayathāpālana.
misname
(v.t.) aññanāmena voharati or ālapati. (pp.) aññanāmena voharita; ālapita.
misnomer
(nt.) ayathānāma; ananucchavikābhidhāna.
misogamist
(m.) vivāhavirodhī.
misogamy
(m.) vivāhavirodha.
misogynic
(adj.) vanitāviruddha.
misogynist
(m.) itthidessī.
misology
(m.) hetuvirodha.
misplace
(v.t.) aṭṭhāne nikkhipati; micchā paṇidahati. (pp.) aṭṭhāne nikkhitta; micchā paṇihita.
misplacement
(nt.) aṭṭhānanikkhipana; micchāpaṇidahana.
misprint
(v.t.) sadosaṃ muddāpeti. (m.) muddaṅkaṇadosa.
misprision
(nt.) kumantanagūhana. (f.) avañña; ohīlanā.
misprize
(v.t.) avagaṇeti; omaññati. (pp.) avagaṇita; omata.
mispronounce
(v.t.) asuddham uccāreti. (pp.) asuddham uccārita.
mispronunciation
(nt.) asuddhuccāraṇa.
misquotation
(nt.) ayathā-udāharaṇa.
misquote
(v.t.) ayathā udāharati. (pp.) ayathā udāhaṭa.
misread
(v.t.) asammā vāceti. (pp.) asammā vācita.
misreckon
(v.t.) ayatha gaṇeti. (pp.) ayathā gaṇita.
misrelate
(v.t.) ayathā nivedeti. (pp.) ayathā nivedita.
misreport
(nt.) micchānivedana. (v.t.) ayathāniveḍeti. (pp.) ayathānivedita.
misrepresent
(v.t.) ayathā dasseti; asaccaṃ pakāseti. (pp.) ayathā dassita.
misrepresentation
(nt.) ayathādassana. (m.) asaccappākāsa.
misrule
(nt.) adhammikapālana.
miss
(f.) kumārī; yuvatī.
misshapen
(adj.) virūpa; dussaṇṭhāna.
missile
(nt.) paharaṇa; khipitabbāyudha.
missing
(adj.) naṭṭha; galita; tirohita.
mission
(nt.) dūteyya. (m.) dūtasamūha. (f.) niyojitasbhā.
missionary
(m.) dhammadūta. (adj.) dhammadūteyyavisayaka.
missis
(f.) gahapatānī.
missive
(nt.) rājakīyasāsana.
mist
(nt.) tuhina. (f.) dhūmikā. (v.i.) tuhinena āvarīyati. (pp.) tuhinena āvuta.
mistakable
(adj.) virjjhanāraha.
mistake
(v.t.) ayathā or virajjhitvā aṇhāti. (v.i.) muyhati; khalati. (pp.) ayathā or virajjhitvā gahita; mūḷha; khalita. (nt.) khlita. (m.) pamādadosa; matibbanma.
mistakenly
(adv.) ayathāvagamena; vibbhamena.
mister
(noun) ayya; sāmī; bhavanta.
mistime
(v.t.) ayathākāle karoti or vadati. (pp.) ayathākāle kata or vutta.
mistress
(f.) sāminī; ayyā; gharaṇī. ācariyānī; vallabhā; piyā.
mistrial
(nt.) ayathānuyuñjana.
mistrust
(f.) avissāsa. (m.) āsaṅkā. (v.t.) āsaṅkati; parisaṅkati; na vissasati. (pp.) āsaṅkita; parisaṅkita; avissattha.
mistrustful
(adj.) āsaṅkī.
mistrustfully
(adv.) sāsaṅkaṃ.
misty
(adj.) tuhināvuta.
misunderstand
(v.t.) ayathā bujjhati. (pp.) ayathā buddha.
misunderstanding
(m.) viparītāvabodha. (nt.) micchāgahaṇa.
misusage
(m.) aṭṭhānopayoga. (nt.) vinipātana.
misuse
(m.) ayathā-upayoga. (v.t.) asammā payojeti; vinipāteti. (pp.) asammā payojita; vinipātita.
mite
(m.) lava; kaṇa; lesa; appaggha-mūlavisesa.
mitigate
(v.t.) upasameti; lāghavayati. (pp.) upasamita; lāghavayita.
mitigation
(nt.) upasamana; ūnattapāpaṇa.
mitigative
(adj.) ūnattapāpaka.
mitre
(m.) devapūjaka-nāḷipaṭṭa.
mix
(v.t.) visseti; sanneti. (pp.) missita; sannita.
mixed
(adj.) vokiṇṇa; saṅkiṇṇa.
mixed with
(adj.) paribhāvita; saṃsaṭṭha.
mixture
(m.) saṃyoga. (nt.) asucirāsi.
mizzle
(v.i.) mandaṃ vassati. (f.) sīkaravuṭṭhi.
mnemonic
(adj.) satuppādaka. (nt.) sati-uddīpana.
moan
(nt.) akkandana. (m.) vilāpa; aṭṭassara. (v.) akkandati; vilapati. (pp.) akkandita; vilapita.
moanful
(adj.) paridevamāna.
moanfully
(adv.) savilāpaṃ.
moat
(f.) nagaraparikhā; diggikā. (v.t.) parikhaṃ yojeti.
moated
(adj.) parikhāyutta.
mob
(m.) janasamūha. (f.) kalahakārī parisā. (v.t.) kalahaṃ karoti. (v.i.) kalahāya sannipatati. (pp.) katakalaha; sanniptita.
mobile
(adj.) jaṅgama; cañcala.
mobile principle
(f.) vāyodhātu.
mobilise
(v.t.) jaṅgamattaṃ pāpeti; senaṃ sannyhati or sajjeti. (pp.) jaṅgamattaṃ pāpita; sannaddhasena.
mobility
(nt.) jaṅgamatta; calana.
moccasin
(f.) cammapādukā.
mock
(m.) parihāsa. (f.) uppaṇḍanā; viḷamabanā. (adj.) kittima. (v.t.) uppaṇḍeti; parihasati. (pp.) upaaṇḍita; parihasita.
mocker
(m.) parihasaka.
mockery
(m.) parihāsa. (f.) viḷamabanā.
mode
(m.) ākāra; pakāra; vidhi; ācāra; vohāra; sampadāya.
model
(nt.) ādisiya-rūpa. (m.) ādisitabba-puggala; pamāṇabhūta. (v.t.) paṭirūpāni karoti. (v.i.) saṇṭhānam uppādeti. (pp.; nt.) paṭirūpakata; uppāditasaṇṭhāna.
modelled figure
(f.) potthalikā.
moderate
(adj.) mattāyutta; parimita; majjhavattī (noun) mattaññū. (v.t.) saṃyameti; niggaṇhāti. (v.i.) upasammati. (pp.) upasammita; niggahita; upasanta.
moderately
(adv.) mattāyuttaṃ; mattaññutāya.
moderateness
(f.) mattaññutā. (m.) saṃyama; sīmānatikkama.
moderation
(f.) mattaññutā. (m.) saṃyama; sīmānatikkama.
modern
(adj.) nūtana; ajjatana; vattamānika; ādhunika.
modernise
(v.t.) navattaṃ pāpeti.
modernism
(nt.) ādhunika-mata.
modernity
(nt.) nūtanatta.
modernness
(nt.) nūtanatta.
modest
(adj.) hirimantu; salajja; savinaya; nirahaṅkāra.
modestly
(adv.) vinītatāya; nihatamānatāya.
modesty
(m.) vinaya. (f.) nimmānatā; lajjā; hiri.
modicum
(nt.) appamattaka.
modifiable
(adj.) paṭisaṅkharaṇāraha.
modification
(nt.) paṭisaṅkharaṇa; rūpantara-parivattana.
modificatory
(adj.) parivattanayogga.
modifier
(m.) saṅkhāraka.
modify
(v.t.) saṅkharoti; pariṇāmeti; niyameti. (pp.) saṅkhata; pariṇāmita.
modish
(adj.) maṇḍanappiya.
modishly
(adv.) pāsādikavesena.
modulate
(v.t.) saman pavatteti. (pp.) samaṃ pavattita.
modulation
(nt.) samaṃpavattāpana.
module
(nt.) niyamita-dīghamāṇa.
modus
(m.) ākāra.
modus operandi
(m.) pavattanākāra.
Mohammedan
(adj.; n.) mahammadika.
mohur
(m.) suvaṇṇanikkhavisesa.
moider
(v.t.) vikkhipati. (pp.) vikkhitta.
moiety
(m.) upnḍḍha; samabhāga.
moil
(v.i.) vihaññati; kilamati; paṅkesaṅkamati. (v.t.) paṅkena dūseti. (pp.) hihata; kilanta; paṅke saṅkanta; paṅkena dūsita.
moist
(adj.) temita; tinta; alla.
moisten
(v.t.) temeti; kiledeti. (pp.) temita; kiledita.
moisture
(nt.) allatta. (m.) tintabhāva. (nt.) vātagata-jala.
molar
(adj.) cabbanopakārī; piṃsanaka.
molar tooth
(m.) piṃsakadanta.
molasses
(m.) ucchurasa. (nt.) phāṇita.
mole
(m.) tilakālaka. (f.) dīghatuṇḍī; samuddāḷi. (m.) baddhasetu.
mole eyed
(adj.) khuddakanetta.
molecular
(adj.) aṇuvisayaka.
molecule
(m.) aṇu.
molest
(v.t.) upaddaveti; paritāpeti. (pp.) upadduta; paritāpita.
molestation
(nt.) pīḷana; hiṃsana.
mollification
(nt.) upasāmana; mudukaraṇa.
mollify
(v.t.) upasameti; muduṃ karoti. (pp.) upasamita; mudukata.
mollusc
(m.) kosayutta-pāṇī.
molly
(m.) nārīsabhāvika-purisa.
molten
(adj.) uttatta; vilīna.
moment
(m.) khaṇa. (nt.) muhutta; garutta; mahatta
in a moment
(adv.) khaṇena.
momentary
(adj.) khaṇika; athāvara.
momentous
(adj.) garuka; sallakkhaṇīya.
momentum
(nt.) vegappamāṇa.
monachal
(adj.) tapacariyāyatta.
monarchism
(f.) pabbajjā; tapacariyā. (m.) samaṇadhamma.
monad
(nt.) abhejjavatthu.
monandry
(f.) ekapatikatā.
monarch
(m.) rāja; adhissara; bhūyatta.
monarchical
(adj.) rājakīya; rājāyatta.
monarchy
(nt.) ekādhipacca; vijita.
monastery
(m.) vihāra; assama; yatinivāsa.
monastic
(adj.) sāmaṇaka; vihārāyatta.
Monday
(m.) Candavara.
monetary
(adj.) rūpiyavisayaka.
monetize
(v.t.) lohamayamūlaṃ upayojeti.
money
(nt.) mūla; jātarūpa; rūpiya
he waits for money
so mūlatthāya āgameti.
moneychanger
(m.) rūpiyaparivattaka.
moneylender
(m.) iṇadāyī.
moneyless
(adj.) niddhana.
monger
(m.) vyāpārika; vāṇija
mongoose
(m.) nakula; muṅgusa.
mongrel
(adj.) saṅkarajāta; saṅkiṇṇuppattika.
monism
(m.) advayavāda; ekattavāda.
monition
(nt.) pageva nivedana; paṭhamānusāsana.
monitor
(m.) upadesaka; jeṭṭhantevāsika.
monitory
(adj.) nivedaka; upadesadāyaka. (m.) saṅghapituno ovāda.
monk
(m.) muni; samaṇa; pabbajita; tapodhana.
monkey
(m.) vānara; kapi; makkaṭa; sākhāmiga
female monkey
(f.) vānarī; makkaṭī.
monkhood
(m.) samaṇabhāva.
monkish
(adj.) sāmaṇaka; samaṇāyatta.
monoceros
(m.) khaggavisāṇa; gaṇḍaka.
monocerous
(adj.) ekasiṅgika.
monochromatic
(adj.) ekavaṇṇayutta
monochrome
(adj.; nt.) ekavaṇṇikacitta.
monochromic
(adj.) ekakālika.
monocle
(nt.) ekacakkhupanetta.
monocular
(adj.) ekanettānucchavika; ekakkhika.
monogamy
(m.) ekadārapariggaha.
monogram
(f.) ekakkharasañña.
monograph
(m.) ekavisayakanibandha.
monolith
(m.) ekapāsāṇamayathambha.
monolithic
(adj.) ekapāsāṇakata.
monologize
(v.i.) attanā va attānaṃ katheti.
monologue
(nt.) ekākībhāsana.
monomial
(adj.; nt.) ekavacaṇābhāsana.
mononym
(m.) ekakkharasadda.
monoplane
(nt.) ekatalagaganayāna.
monopolise
(v.t.) anaññasādhāraṇaṃ karoti.
monopolist
(m.) kevalādhikārī.
monopoly
(m.) (vāṇijje) kevalādhikāra.
monosyllabic
(adj.) ekakkharayutta.
monosyllable
(m.) ekakkharasadda.
monotheism
(m.) ekissaravāda; devanimmāṇvāda.
monotheist
(m.) ekissaravādī.
monotone
(nt.) ekasadisatta. (m.) visesābhāva.
monotonic
(adj.) ekasarayutta; avisiṭṭhākāra.
monotonous
(adj.) abhinnasara; nibbisesa.
monotonously
(adv.) nibbisesatāya; samarūpena.
monotony
(nt.) ekasadisatta. (m.) visesābhāva.
monsoon
(m.) vassānakāla; meghasamaya.
monster
(m.) rakkhasa; bhīmadeha; mahādeha.
monstrous
(adj.) ghorarūpa; vikaṭakāra.
monstrously
(adv.) ghorākārena.
monstroustrosity
(nt.) dāruṇatta; bhayajanakatta.
montane
(adj.) pabbateyya.
month
(m.) māsa
half a month
(m.) addhamāsa; pakkha.
monthly
(adj.) māsika. (adv.) paṭimāsaṃ.
monticule
(m.) khuddaka-pabbata; vammika.
monument
(nt.) anussarāpakavatthu. (m.) susānathūpa. (nt.) cetiya.
monumental
) atisambhāvanīya; atyukkaṭṭha.
monumentalise
(v.t.) anussaraṇaṃ pavattaeti or patiṭṭhāpeti. (pp.) anussaraṇaṃ pavattitānussaraṇa.
mood
(f.) cittapakati. (m.) manobhāva. (f.) (in gram) kriyāvibhatti.
moodiness
(nt.) dummaṇatta.
moody
(adj.) udāsīna; dīnacitta; dummana.
moon
(m.) canda; indu; sasī; nisākara; nisānātha; sasaṅka; tārāpati; uḷurāja. (v.i.) ālasiyena kālaṃ khepeti
digit of the moon
(m.) puṇṇacanda.
moon beam
(f.) komudī; candikā.
moon calf
(m.) eḷamūga; jaḷa.
moon shine
(m.) micchāsaṅkappa.
moon stone
(f.) pāṭikā. (m.) candakantapāsāṇa.
moonlight
(f.) komudī; candikā.
moonlit
(adj.) candikāyutta.
moony
(adj.) candasadisa; atidandha; kriyāhīna.
moor
(f.) tiṇabhūmi; asārabhūmi. (v.t.) rajjuyā (nāvaṃ) banhati.
moor land
(m.) gumbacchana-desa.
moot
(m.) vādavivāda. (f.) nītisissasabhā. (v.t.) uggaṇhanatthaṃ vivadati. (pp.) uggaṇhanatthaṃ vivadita.
mop
(f.) gehasammajjanī. (v.t.) gehaṃ or bhaṇḍani) sammajjati or parisodheti. (pp.) sammaṭṭha; parisodhita.
mope
(m.) ubbega. (v.i.) ubbijjati; khijjati. (pp.) ubbigga; khinna.
mopish
(adj.) ubbegayutta.
mopishly
(adv.) khinnacittena.
moppet
(f.) pilotika-dhītalikā.
moral
(m.) sādhugaṇa; sadācāra; dhammopadesa. (adj.) dhammika; ñāyānugata.
moral perfection
(nt.) moneyya.
moral practice
(nt.) sīla.
moral transgression
(f.) sīlavipatti.
moralise
(v.t.) ācāraṃ sikkhāpeti; dhammaṭṭham karoti.
moralist
(m.) dhammopadesaka; ñāyaññū.
morality
(nt.) sīla; sucarita. nītisattha.
morally
(adv.) dhammānurūpaṃ.
morals
(m.) ācāra (pl).
morass
(f.) kacchabhūmi.
morbid
(adj.) vyādhita; akallaka; dubbala.
morbidly
(adv.) dubbalākārena.
morbidness
(nt.) dubbalya.
morbific
(adj.) rogāvaha; asappāya.
mordacious
(adj.) garahāpubbaka; sopārambha.
mordacity
(nt.) mammacchedaka-vacana. (m.) upārambha.
mordancy
(nt.) mammacchedaka-vacana. (m.) upārambha.
mordant
(adj.) mammacchedaka; (malasodhaka.
mordantly
(adv.) kaṭukaṃ; pharusākārena.
more
(adj.) adhika; atiritta; bahutara. (adv.) bhīyo; adhikataraṃ. (m.) atireka; atisaya. the (adj.) is often expressed by the suffix tara, e.g. abhirūpatara more beautiful
what more?
kim aññaṃ?
more and the more
uttaruttarinṃ; bhīyaso mattāya.
more over
uttarim pi; api ca; punacaparaṃ.
more than a thousand
(nt.) parosahassa.
morgue
(f.) chavasālā. (nt.) pāgabbhiya.
moribund
(adj.) āsannamaraṇa; matapāya.
moringa
(nt.) siggu. (m.) sobhañjana.
morn
(m.) pabhāta; paccūsa; pubbaṇha.
morning
(m.) pabhāta; paccūsa; pubbaṇha
in the morning
pāto (ind).
morning meal
(m.) pātarāsa. (v.i.) bhattaṃ bhuñjati. (pp.) bhuttabhatta.
morning star
(f.) osadhītārakā.
morose
(adj.) kakkasa; khara; lūkha; dussīla.
morosely
(adv.) pharusākārena.
moroseness
(nt.) pharusatta.
morphia
(m.) ahipheṇasāra.
morphologist
(m.) rukkhādivisesaññū.
morphology
(nt.) pāṇivisesa-rukkhavisesa-niruttivisesañāṇa.
morrow
(m.) punadivasa.
Morse
(m.) saloma-macchavisesa.
morsel
(m.)ālopa; kabaḷa.
mortal
(m.) macca; manussa. (adj.) maraṇadhamma; nassanasīla; mānusika; pāṇahara; atidāruṇa.
mortality
(adv.) pāṇaharākārena.
mortar
(m.) udakkala; sudhālepa.
mortgage
(m.) nyāsa; upanidhi. (v.t.) upanidahati; nyāsaṃ karoti. (pp.) upanihita; katanyāsa.
mortgagee
(m.) nyāsagāhī.
mortgager
(m.) nyāsadāyī.
mortification
(nt.) paritāpana; damana; niggaṇhana; tapacaraṇa. (m.) aṃsabhaṅga.
mortify
(v.t.) ātāpeti; niggṇhāti; pūtibhāvaṃ neti; pūtabhavati; kāyappasādo nassati. (pp.) ātāpita; niggṇhita; pūtibhāvaṃ nīta; pūtabhūta; naṭṭhakāyappasāda.
mortifying
(adj.) mānabhañjaka; dappahara; santāpaka.
mortuary
(f.) chavakuṭikā. (adj.) petakiccāyatta.
mosaic
(adj.) nānāvaṇṇa-silādikhacita.
mosaic work
(nt.) vividhavaṇṇakhacana.
mosque
(noun) mahammada-devāyatana.
mosquito
(m.) makasa; sūcimukha.
mosquito net
(nt.) makasāvaraṇa; makasajāla.
moss
(f.) nīlikā. (m.) sevāla.
mossy
(adj.) nīlikāyutta; sevālacchanna.
most
(adj.) adhikatama; atiseṭṭha; parama. (m.) bahutamabhāga. (adv.) atīva; accantaṃ.
most early
(adv.) atippageva; puretarameva.
most excellent
(adj.) atyuttama; atiseṭṭha.
most high
(adj.) accunnata.
mostly
(adv.) pāyena; yebhuyyena.
mot
(nt.) caturavacana.
mote
(m.) rathareṇu; kaṇa; lava.
moth
(m.) vatthakhādaka; paṭaṅga.
mother
(f.) ammā; ambā; mātu; janettī; janikā
womb of a mother
(f.) mātukucchi.
mother in law
(f.) sassu.
mother language
(f.) nijabhāsā.
mother tongue
(f.) sadesabhāsā.
motherhood
(m.) mātubhāva.
motherland
(f.) jātabhūmi. (m.) sadesa.
motherless
(adj.) nimmātika.
motherly
(adj.) mātusadisa.
motif
(m.) padhānajjhāsaya; nirūpitādhippāya.
motile
(adj.) jaṅgama.
motility
(nt.) jaṅgamatta.
motion
(nt.) calana; phandana; iñjana. (m.) vireka. (f.) (sabhāgata-) yojanā. (v.t.) viññāpeti; saññaṃ deti. (pp.) viññapita; dinnasañña.
motionless
(adj.) niccala; thāvara.
motive
(nt.) nimitta; nidāna; kāraṇa. (m.) hetu. (adj.) cālaka; pavaṭṭaka; hetubhūta. (v.t.) hetuṃ sampādeti.
motiveless
(adj.) ahetuka; animitta.
motivity
(f.) cālakasatti.
motley
(adj.) nānāvaṇṇa; vividha. (nt.) anucitasammissaṇa; vidūsakamaṇḍana.
motor
(m.) cālaka; pavaṭṭaka. (nt.) cālakayanta.
motor car
(m.) sayaṃvaṭṭaka (-ratha).
mottle
(v.t.) sabalavaṇṇaṃ karoti. (pp.) katasabalavaṇṇaṃ.
motto
(nt.) upadesavākya. (m.) ādisiyapāṭha.
mould
(m.) sithila-paṃsu. (f.) ākati. (nt.) saṇṭhāna. (v.t.) saṇṭhānam or ākatin nipphādeti. (v.i. kaṇṇakito bhavati. (pp.) nipphādita-saṇṭhāna; kaṇṇakita.
moulder
(m.) ākatisādhaka. (v.i.) jīrati; cuṇṇattam āpajjati. (pp.) jiṇṇa; cuṇṇattam āpanna.
mouldy
(adj.) malaggahita; kaṇṇakita.
moult
(nt.) pakkhapātana. (v.t.) pakkhe pāteti. (v.i.) pakkhāni galanti. (pp.) pātitapakkha; galitapakkha.
mound
(m.) lohagoḷa; cūlāmaṇi. (nt.) paṃsukūla; unnataṭṭhāna. (m.) silārāsi.
mount
(m.) pabbata; vāhakapasu; cittakammādhāra; chāyārūpadhāraka. (v.i.) āruhati; unnatiṃ yāti. (v.t.) āroheti; āropeti; patiṭṭhāpeti. (pp.) ārūḷha; unnatiṃ yāta; ārohita; āropita.
mountain
(m.) pabbata; giri; naga; addi; mahīdhara.
mountain range
(f.) pabbatāvali.
mountain ridge
nitamba.
mountaineer
pabbatavāsī; pabbateyya.
mountainous
(adj.) giribahula.
mountebank
(m.) paṇḍitamānī; vañcaka; kūṭatikicchaka.
mountebankery
(f.) vañcanā; kūṭatikicchā.
mounting
(nt.) ārohaṇa; ārophaṇa.
mourn
(v.i.) anusocati; paridevati. (pp.) anusocita; paridevita.
mourner
(m.) anusocaka.
mournful
(adj.) sasoka; sokaṭṭa; sokapareta.
mournfully
(adv.) sasokaṃ.
mourning
(nt.) socana. (m.) parideva.
mouse
(f.) mūsikā. (m.) ākhu; undura. (v.i.) undure gaṇhāti.
moustache
(f.) dāṭhikā.
mouth
(v.i.) vikatthati; mukhena phusati or khādati. (pp.) vikatthita; mukhena phuṭṭha or khādita.
mouthful
(nt.) mukhapūraṇamatta. (m.) gaṇḍūsa.
mouthless
(adj.) pavesadvāravirahita.
mouthy
(adj.) vikatthaka.
movable
(adj.) saṃhārima; cālanīya. (plu.; nt.) saṃhāriya-bhaCḍa.
move
(m.) saṅkama; upāya; upayoga; apagama. (v.t.) cāleti; īreti; pavatteti; dayam uppādeti. (v.i.) calati; iñjati; samīrati. (pp.) cālita; īrita; pavattita; dayam uppādita; calita; uñjita; samīrita.
move about
sañcarati; paribbahamati.
move aside
apasakkati.
move back
paṭisakkati; vivaṭṭati.
move off
apakkamati.
move on
abhiyāti; pavattati.
movement
(nt.) sañcaraṇa; gamana; kampana.
mover
(m.) cālaka; payojaka.
moving
(adj.) calamāna; jaṅgama; sadaya.
moving in
(adj.) avacara.
movingly
(adv.) sānuddayaṃ.
mow
(v.t.) lāyati; dāyati. (vi.) mudhavikāraṃ dasseti. (pp.) lāyita; dāyita; dassitamukhavikāra. (m.) palālapuñja; palālanicaya. (nt.) lāyitadhāñña.
mower
(m.) lāyaka.
mowing
(nt.) lāyana; niddāna.
much
bahuka. (adj.) pahūta; anappaka; bhusa; bahula; pacura. (adv.) ativiya; bahuso; bhīyo; yebhuyyena
as much as
(adj.) ettaka.
much better
(adj.) sādhutara; sundaratara.
much esteemed
(adj.) bahumānita.
muchness
(nt.) bahulatta; adhikatta.
muck
(m.) gomayādi. (v.t.) aparisuddhaṃ karoti; laCḍaṃ pāteti; animittam āhiṇḍati. (pp.) aparisuddhaṃ kata; laṇḍaṃ pātita; animittam āhiṇḍita.
muckrake
(f.) kacavarasaṅkaḍḍhanī.
mucous
(adj.) picchila; lasikāvuta; jallikāsahita; samala.
mucus
(nt.) dehamala. (f.) lasikā. (m.) rukkhaniyyāsa.
mucus of the ear
(nt.) kaṇṇamala.
mucus of the nose
(f.) siṅghāṇikā.
mud
(m.) paṅga; kalala; kaddama.
muddiness
(nt.) sapaṅkatta.
muddle
(m.) vikkhepa. (nt.) ākulatta; vyākulatta. (v.t.) vyākulī karoti. (v.i.) vikkhitta hoti. (pp.) vyākulīkata; vikkhita.
muddleheaded
(adj.) vibbhantacitta; mandabuddhika.
muddy
(adj.) sakaddama; kalalayutta.
mudguard
(m.) paṅkavāraka.
mudslinger
(m.) usāyaka; dūsaka.
muff
(m.) dandhapuggala; akovida. (v.t.a) virādheti. (pp.) virādhita.
muffle
(m.) pasu-uttaroṭṭha. (v.t.) (sīsam) oguṇṭheti or āveṭheti. (pp.) oguṇṭhita.
muffler
(m.) oguṇṭhakapaṭa.
mug
(nt.) pānabhājana. (f.) kuṇḍikā. (m.) jaḷamati. (v.i.) āyāsena uggaṇhāti. (pp.) āyāsena uggaṇhita.
mugger
(m.) makara.
muggy
(adj.) ghammayutta; kilinna.
mugwump
(m.) (apakkhāyatta-) pabhū.
mulberry
(f.) ambilikā. (m.) brahmadāru.
mulct
(m.) rājadaṇḍa. (v.t.) daṇḍaṃ paṇeti; daṇḍeti. (pp.) daṇḍita.
mule
(m.) assatara.
mulish
(adj.) avinīta.
mull
(nt.) sukhumakappāsika; vomissita-vatthujāta. (v.t.) vomisseti. (pp.) vomissita.
mullah
(m.) mahammada-dhammācariya.
Muller
(m.) nisadapota.
mulligrubs
(nt.) udarasūla; dummukhatta.
mullion
(f.) kavāṭasūci.
multangular
(adj.) bahukoṇaka.
multeity
(nt.) bahuvidhatta.
multifarious
(adj.) vividha; bahuvidha; nānārūpa; nānākāra; vividhākāra.
multifariously
(adv.) nānākārena; anekadhā.
multiform
(adj.) anekavidha; nānappakāra.
multiformity
(nt.) bahuvidhatta.
multimillionaire
(m.) anekakoṭipati; mahāsāḷa.
multipara
(f.) bahuppajā.
multiparous
(adj.) bahupotaka.
multipartite
(adj.) bahuvibhāga.
multiped
(adj.) bahuppada.
multiple
(nt.) guṇitaka. (adj.) bahuvidha.
multiplicable
(adj.) guṇīkaraṇāraha; vaḍḍhanīya.
multiplicand
(nt.) guṇetabba.
multiplication
(nt.) guṇīkaraṇa; bahulīkaraṇa.
multiplier
(m.) guṇakara; vaḍḍhaka.
multiply
(v.t.) guṇīkaroti; vaḍḍheti; bahulīkaroti. (pp.) guṇīkata; vaḍḍhita; bahulīkata.
multitude
(m.) samūha; samudāya; saṅgha; gaṇa; (f.) saṃhati. (m.) (-of animals) yūtha.
multitudinous
(adj.) bahusaṅkhyaka; aneka.
mum
(intj.) tuṇhī! (adj.) nissadda. (v.i.) nissaddam ācarati.
mumble
(v.i.) apphuṭaṃ vadati; jappati. (pp.) apphuṭaṃ vutta; jappita.
mumbling
(nt.) pajappana.
mummer
(m.) mūgābhinayadassaka; potthalikāpayojaka.
mummification
(nt.) matadeha-saṃrakkhana.
mummify
(v.t.) chavaṃ saṃrakkhati. (pp.) chavaṃ saṃrakkhita.
mummy
(m. & nt.) surakkhita-matadeha.
mump
(v.i.) nittaunāti; maṅkubhavati; bhikkhāya carati. (pp.) nittunita; maṅkubhūta.
mumps
(m.) uḷūkamukharoga; kaṇṇamūlasopha.
munch
(v.t.) romanthati. (pp.) romanthita.
mundane
(adj.) ihalokika; diṭṭhadhammika; saṃsārika.
mundaneness
(nt.) lokikatta.
mungoose
(m.) muṅgusa; nakula.
municipal
(adj.) nāgarikapālanāyatta.
municipality
(f.) nagarasabhā. (nt.) nāgarikapālana.
munificence
(f.) uḷāracittatā; muttahatthatā.
munificent
(adj.) dānasoṇḍa; bahuppada.
munificently
(adv.) dānasaṇḍatāya.
muniment
(nt.) pariggahapaṇṇa.
munition
(nt.) yuddhopakaraṇa.
mural
(adj.) bhittivisayaka.
mural painting
(nt.) bhitticittakamma.
murder
(nt.) manussaghātana. (v.t.) māreti; vadheti; hanati. (pp.) mārita; vadhita; hata.
murderer
(m.) munussaghātī.
murderous
(adj.) hantukāma; atighora.
murderously
(adv.) hantukāmatāya.
mure
(v.t.) agāre rundheti. (pp.) agāre rundhita.
murk
(adj.) andhakāra; anobhāsa.
murky
(adj.) tamonaddha.
murmur
(nt.) anutthunana. (m.) mandasadda. (v.i.) anutthunāti; mandaṃ saddāyati. (pp.) anutthuta; mandaṃ saddāyita.
murmurous
(adj.) anutthunaka.
murmurously
(adv.) anutthunanākārena.
murrain
(m.) gosaṅkantikaroga.
murrey
(adj.) lohitaratta.
muscle
(f.) maṃsapesī.
muscular
(adj.) maṃsapesivisayaka; daḷhasarīra.
muscularity
(f.) kāyabalayuttatā.
musculature
(m.) maṃsapesi-patiṭṭhitākāra.
muse
(f.) kalādevatā. (v.i.) jhāyati; āvajjeti; manasikaroti. (pp.) jhāyita; āvajjita; manasikata.
museful
(adj.) cintāpara; jhānarata.
museum
(m.) dullabhavatthusamūha. (f.) kutūhalasālā.
mush
(f.) ghanayāgu. (nt.) chatta.
mushroom
(nt.) ahicchattaka. (adj.) aciraṭṭhāyī.
music
(nt.) gītavādita; tāḷāvacara
vocal music
(nt.) saṃgīta.
musical
(adj.) saṃgītāyatta.
musical instrument
(nt.) turiyabhaṇḍa.
musician
(m.) turiyavādaka; gandhabba.
musingly
(adv.) jhāyanākārena.
musk
(f.) katthūrikā. (m.) migamada.
muskdeer
(m.) gandhamiga.
musket
(f.) aggināḷikā; guḷikākhipanī.
musketeer
(m.) aggināḷidhārī.
muskrose
(m.) kareti.
muslin
(nt.) sukhuma-kappāsika.
mussal
(f.) daṇḍadīpikā.
mussel
(m.) jalasuttī; sambuka.
must
(m.) nava-muddikāsava. (nt.) kaṇṇakitatta.
mustard
(m.) sāsapa; siddhattha.
muster
(nt.) sannipātana. (m.) sannipāta. (v.t.) sannipāteti. (v.i.) sannipatati; saṅgacchati. (pp.) sannipatita; saṅgata.
mustiness
(f.) pūtigandhatā.
musty
(adj.) kaṇṇakita.
mutable
(adj.) vipariṇāmadhamma.
mutate
(v.t.) vipariṇāmeti. (pp.) vipariṇāmita.
mutation
(nt.) vipariṇāmana; aññathākaraṇa.
mutatis mutandis
(adv.) aññathākaraṇasahitaṃ.
mute
(m.) mūga. (nt.) pakkhimala; aghosakkhara. (adj.) mūga; sarahīna.
mutely
(adv.) nissaddaṃ.
muteness
(nt.) mūgatta; nissaddatta.
mutilate
(v.t.) aṅgacchedaṃ karoti; vikalayati. (pp.) kataṅgaccheda; vikalayita.
mutilation
(nt.) aṅgacchedana; vikalīkaraṇa.
mutineer
(m.) rājadubbhī; rajjadohī.
mutinous
(adj.) dubbhanasīla; avasavattī.
mutiny
(m.) dāmarikavyāpāra. (v.i.) rañño dubbhati.
mutter
(v.i.) jappati; palapati. (pp.) jappita; palapita.
muttering
(nt.) upajappana.
mutton
(nt.) eḷakamaṃsa.
mutual
(adj.) itaretara; aññamañña; mithu.
mutualism
(m.) sambandhatāvāda.
mutualist
(m.) sambandhatāvādī.
mutuality
(nt.) itaretaratta. (m.) aññamaññasambandha.
mutually
(adv.) aññamaññaṃ.
muzz
(v.t.) mattaṃ or pamattaṃ karoti. (pp.) mattakata.
muzzle
(f.) pasumukhanākā. (nt.) aggināḷīmukha. (v.t.) mukhabandhaṃ yojeti. (pp.) mukhabandhaṃ yokita.
muzzy
(adj.) matta; tejohīna; udāsīna.
my
(pron. poss. ing.) mama; mayhaṃ; me.
my dear
(ind) ambho.
mycology
(f.) ahicchattakavijjā.
myelitis
(m.) piṭṭhikaṇṭakadāha.
myology
(f.) pesīvijjā.
myope
(m.) rassadiṭṭhika.
myopia
(f.) rassadiṭṭhitā.
myosis
(nt.) tārāsaṅkucana.
myriad
(nt.) nahuta; dasasahassa. (adj.) asaṅkhya; gaṇanātīta.
myriapod
(adj.; n.) bahuppadika.
myrobalan
(nt.) tiphala
yellow myrobalan
(f.) harītakī; abhayā.
myrobalan belarica
(f.) vibhītakī.
myrobalan emblica
(f.) āmalakī.
myrrh
(m.) sagandha-niyyāsa.
mysterious
(adj.) gūḷha; paṭicchanna; dubbodha.
mysteriously
(adv.) gūḷhākārena.
mysteriousness
(nt.) gūḷhatta.
mystery
(nt.) rahassa.
mystic
(m.) yogī; guyhatantavidū. (adj.) gūḷha; apākaṭa; dubbodha.
mystically
(adv.) gūḷhākārena.
mysticism
(m.) gūḷhadhamma.
mystification
(nt.) sammohana.
mystify
(v.t.) moheti; vyākulayati. (pp.) mohita; vyākulita.
myth
(f.) purāvuttakathā. (nt.) itihītiha. (m.) micchāpabandha.
mythic
(adj.) porāṇika; devakathāyutta.
mythical
(adj.) porāṇika; devakathāyutta.
mythological
(adj.) devakathāyatta; ākhyānavisayaka.
mythologist
(m.) purāvuttavidū.
mythology
(nt.) ākhyāna.
- N -

nab
(v.t.) sahasā gaṇhāti or nirundhati. (pp.) sahasā gaṇhita; nirundhita.
nabob
(m.) mahammadika-maṇḍalissara.
nacarat
(m.) pītarattavaṇṇa.
nadir
(nt.) adhobhuvana.
nag
(m.) khuddakassa. (v.t.) khuṃseti; vambheti. (pp.) khuṃsita; vambhita.
nagger
(m.) vambhaka; niggahetu.
naggish
(adj.) niggaṇhanasīla.
naiad
(f.) udakadevatā.
nail
(m.) (of hand) nakha; kīlaka. (f.) (of metal) āṇi. (v.t.) āṇiṃ paveseti; āṇiyā sambandhati. (pp.) pavesitāṇī; āṇisambaddha.
naive
(adj.) akapaṭa; avyāja; pākatika.
naively
(adv.) avyājaṃ.
naivety
(nt.) avyājatta.
naked
(adj.) nagga; apaṭicchanna; abhūsita; kevala.
naked ascetic
(m.) acelaka; digambara; nigaṇṭha.
naked eye
(nt.) pakaticakkhu.
nakedly
(adv.) naggākārena.
nakedness
(nt.) naggatta; apaṭicchannatta.
namby-pamby
(adj.) ativibhūsita; mandussāha.
name
(nt.) nāma; nāmadheyya; abhidhāna. (f.) samaññā; ākhyā; pasiddhi; kitti; patīti. (v.t.) nāmaṃ ṭhapeti or karoti; apadisati. (pp.) katanāma; apadiṭṭha.
named
(adj.) abhihita; saññita; ākhyāta; nāmaka.
nameless
(adj.) ninnāmaka; apākaṭa.
namely
(adv.) yad idaṃ; taṃ yathā; seyyathīdaṃ.
namesake
(n.) samānanāmaka.
naming
(nt.) nāmakaraṇa; nāmagahaṇa.
nanny
(f.) ajī; dhātī.
nap
(f.) mandaniddā. (nt.) siniddhaloma. (v.i.) pacalāyati; thokaṃ supati.
nape
(m.) galavāṭaka. (f.) gīvāpiṭṭhi.
napkin
(nt.) hatthapuñchana; mukhapuñchana.
nappy
(adj.) lomasa.
narcosis
(f.) madamattatā.
narcotic
(nt.) niddājanakosadha. (adj.) mohanaka; niddājanaka.
narcotise
(v.t.) osadhena moheti.
narcotism
(f.) osadhajātaniddā.
nard
(m.) sugandha-niyyāsavisesa.
narrate
(v.t.) vitthāreti; vaṇṇeti; vyākhyāti.
narration
(f.) vaṇṇanā. (nt.) kittana.
narrative
(m.) kathāmagga. (nt.) upākhyāna.
narrator
(m.) kittaka; anussāvaka.
narrow
(adj.) aputhula; sambādha; anāyata. (v.t.) saṅkhipati; ākuñcati. (pp.) saṅkhitta; ākuñcita.
narrowly
(adv.) avitthatākārena; appamattakena; aputhulajjhāsaya.
narrowness
(nt.) aputhulatta.
nasal
(nt.) anunāsikakkhara. (adj.) anunāsika; ghāṇāyatta.
nascency
(f.) sambhavesitā.
nascent
(adj.) sambhavesī.
nastily
(adv.) kucchitākārena.
nastiness
(nt.) malinatta; asuddhatta.
nasty
(adj.) atimalina; accantasuddha.
natal
(adj.) sahaja; jammāgata.
nates
(plu.; nt.) nisadamaṃsa.
nation
(f.) manussajāti; edasadisa-janatā.
national
(adj.) jātika; desīya.
national custom
(m.) jātikācāra; desācāra.
nationalise
(v.t.) desāyattaṃ or desānugaṃ karoti.
nationalism
(f.) desabhatti. (m.) desānurāga.
nationality
(m.) jātivisesa. (f.) desīyatā.
nationally
(adv.) jātivasena; desīyatāya.
native
(n.) desavāsī; desubbhūta. (adj.) desaja; desīya; sahaja; nesaggika.
native country
(nt.) uppattidesa. (nt.) sakaraṭṭha.
native place
(f.) jātabhūma.
nativity
(f.) uppatti. (m.) sambhava. (nt.) jammapatta.
natty
(adj.) suvilāsī; badhirapakatika.
natural
(adj.) nesaggika; pākatika; akittima; sabhāvasiddha.
natural condition
(f.) pakati.
naturalise
(v.t.) paricayati; desīyaṃ karoti.
naturalism
(nt.) sabhāvanirūpaṇa.
naturally
(adv.) pakatiyā; sabhāvena.
naturalness
(nt.) nesaggikatta.
nature
(f.) pakati; dhammatā. (m.) sabhāva. (nt.) lokanimmāna.
natured
(adj.) pakatika (in cpds.), e.g. good-natured, sādhupakatika.
naught
(f.) nakiñci; suṇṇatā. (m.) bindu. (adj.) suñña; tuccha.
naughty
(adj.) kadācāra; avinīta.
nausea
(m.) uggāra. (nt.) vamana. (f.) aruci.
nauseate
(v.t.) aruciṃ uppādeti. (v.i.) jigucchati. (pp.) uppāditāruci; jigucchita.
nauseous
(adj.) uggārajanaka; jigucchāvaha.
nautch
(nt.) aṅganānacca.
nautchgirl
(f.) nāṭakitthi.
nautical
(adj.) nāvāyatta; nāvikavisayaka.
naval
(adj.) nāvāvisayaka; nāvikasenāyatta.
nave
(f.) nābhi; piṇḍikā. (m.) devāyatana-majjhabhāga.
navel
(f.) sarīranābhi. (nt.) majjhaṭṭhāna.
navicular
(adj.) nāvākāra.
navigable
(adj.) nāvāgamanīya.
navigate
(v.t.) nāvāya sañcarati; nāvaṃ pājeti. (pp.) nāvāya sañcarita; pājitanāva.
navigation
(m.) nāvāsañcāra. (f.) yātrā; nāvikavijjā.
navigator
(m.) nāvika; samuddagāmī.
navy
(m.) nāvāsamūha. (f.) nāvikasenā.
nay
(adv.) natthi; nahi; no h'idaṃ. (m.) patikkhepa.
naze
(f.) samuddantaritabhūmi.
neap
(m.) sāgaruppāta. (v.t.) ottharati. (pp.) otthaṭa.
Neapolitan
(m.) naples-nagaravāsī.
neaptide
(m.) manda-uppāta.
near
(adv.) avidūre; āsanne. (adj.) āsanna; antika; avidūra; samīpa; nikaṭa; (v.t.) upagacchati. (pp.) upagata.
near shore
(nt.) ora; orimatīra.
nearer
(adj.) āsannatara.
nearest
(adj.) samīpatama; accāsanna.
nearly
(adv.) pāyo; kincid ūnakaṃ.
nearness
(nt.) samīpatta; āsannatta.
nearsighted
(adj.) adūradassī.
neat
(adj.) sobhana; parisuddha; cāru.
neat handed
(adj.) payatapāṇī.
neatly
(adv.) sobhanākārena; suṭṭhu.
neatness
(nt.) soceyya; sobhanatta.
neb
(nt.) mukhatuṇḍa. (m.) cañcu.
nebula
(m.) vivaṭṭamānaloka; tārārāsi. (nt.) (of the eye) setapaṭala.
nebular
(adj.) tārāmeghāyatta.
nebulous
(adj.) tārāmeghākāra; apākaṭa; meghasadisa.
necessarily
(adv.) avassam eva; niyataṃ; nūnaṃ.
necessary
(adj.) avassakaraṇīya; anivāriya; āvassaka. (nt.) parikkhāra; āvassaka-upakaraṇa.
necessitate
(v.t.) pasayha niyojeti; āvassakattaṃ pāpeti. (pp.) pasayha niyojita; āvassakattaṃ pāpita.
necessitous
(adj.) niddhana; duggata.
necessity
(nt.) āvassakatta; akiñcanatta; daḷiddatta.
neck
(f.) gīvā. (m.) gala; kaṇṭha.
neckerchief
(nt.) kaṇṭhoguṇṭhanaka.
necklace
(nt.) gīveyyaka. (f.) kaṇṭhabhūsā. (m.) hāra.
necrolatry
(f.) petapūjā. (m.) pubbapeta-bali.
necrologist
(m.) matanāmalekhaka.
necrology
(nt.) matasaṅkhyālekhana.
necromancer
(m.) bhūtavejja; yakkhadāsa.
necromancy
(f.) bhūtavijjā.
necropolis
(nt.) sūsāna.
necrosis
(m.) kāyaviññāṇāpagama.
nectar
(nt.) pīyūsa; amata; suddābhojana.
nectarean
(adj.) amatopama.
nectarous
(adj.) amatopama.
need
(f.) ākaṅkhā; apekkhā; vipatti. (m.) attha. (nt.) vyasana. (v.t.) apekkhati; ākaṅkhati. (v. aux.) He need not go, no tena gantabbaṃ. There needs nothing more, tato dhikaṃ na kiñci pi icchitabbaṃ.
needful
(adj.) ākaṅkhī; apekkhī; āvassaka.
needle
(f.) sūci.
needlecase
(nt.) sūcighara.
needless
(adj.) niratthaka; nirapekkha.
needlessly
(adv.) niratthakaṃ.
needlessness
(nt.) niratthakatta.
needlework
(nt.) tuṇṇakamma. (v.t.) sibbati.
needs
(adv.) avassaṃ.
needy
(adj.) atthika; duggata; niddhana.
nefarious
(adj.) atiduṭṭha; pāpiṭṭha.
nefariously
(adv.) sāparādhaṃ; duṭṭhākārena.
negate
(v.t.) nisedheti; paccakkhāti; abhāvaṃ neti. (pp.) nisedhita; paccakkhita; abhāvaṃ nīta.
negation
(nt.) paccakkhāna. (m.) nisedha; abhāva.
negative
(m.) nisedhatthavācaka; viparāvatthaka. (adj.) abhāvavācaka; nisedhapakatika. (v.t.) nisedheti; paṭisedheti. (pp.) nisedhita.
negatively
(adv.) paṭipakkhena.
negativity
(nt.) abhāvavācakatta. (f.) nisedhatthatā.
negatory
(adj.) nisedhaka.
neglect
(nt.) asallakkhaṇa; upekkhana. (v.t.) parihāpeti; riñcati; upekkhati; pamajjati. (pp.) parihāpita; riñcita; upekkhita; pamatta.
neglectful
(adj.) nirapekkha; pamatta; vimukha.
neglectfully
(adv.) pamādena; nirapekkhaṃ; asamekkha.
neglecting
(adj.) riñcamāna.
negligence
(m.) pamāda. (nt.) asallkkhaṇa.
negligent
(adj.) pamādī; upekkhī.
negligently
(adv.) pamādena; savilambaṃ.
negligible
(adj.) abbohārika; asallakkhetabba.
negotiate
(v.i.) vinimeti; mithuanumatiṃ pakāseti. (pp.) vinimita; mithuanumatiṃ pakāsita.
negotiation
(m.) vinimaya. (f.) aññamaññānumati.
negotiator
(m.) vinimetu; paṭiññākārī.
Negro
(n.) kaṇhacchavika. (adj.) kāḷavaVṇṇa.
neigh
(m.) hesārava. (v.i.) hesāravaṃ pavatteti.
neighbour
(m.) paṭivissaka; samīpavāsī. (adj.) samīpaṭṭha. (v.t.) samīpavattiṃ karoti.
neighbourhood
(nt.) samīpaṭṭhāna; nikaṭa. (m.) upantika; sakāsa.
neighbouring
(adj.) sāmanta; āsanna.
neighbourliness
(nt.) paṭivissakatta; vissāsikatta.
neighbourly
(adj.) vissāsika; upakāraka; paṭivissakasadisa.
neither
(conj.; adj.; adv.; pron.) n'eva..., na; n' ekopi. Neither you nor I know, n'eva tvaṃ na c' āhaṃ jānāma. If you do not go, neither will I, sace tvaṃ na gaccheyyāsi aham pi na gaccheyyaṃ. I know not, neither can I guess, ahaṃ n'eva jānāmi, na numānitum pi sakkomi. Neither of them knows, tesu ekopi na jānāti. Neither of the accusations is true, codanāsu ekā pi na avitathā.
nemesis
(f.) vipākadāyinī devī.
nemuphar
(nt.) uppala.
neolithic
(m.) silāyudhasamaya.
neologist
(m.) nūtanasaddappayojaka.
neologize
(v.t.) nūtanasaddepayojeti.
neology
(m.) nūtanasaddappayoga.
neophyte
(m.) adhumāpabbajita; adhunā-samayāgata.
neoteric
(adj.) ādhunika; adhunāgata; vattamāna.
neotropical
(adj.) uṇhadesāyatta.
nepenthes
(nt.) sammohakosadha.
nepheloid
(adj.) abbhacchanna.
nephew
(m.) (sister's son) bhāgineyya, (brother's son) bhātuputta.
nephralgia
(m.) vakkaraga.
nephritic
(adj.) vakkarogātura.
nepotism
(f.) ñātipakkhapātitā.
nepotist
(m.) ñātipakkapātī.
Neptune
(m.) samuddadeva.
nervate
(adj.) nahāruyutta; phāsukāyutta.
nerve
(m.) nahāru. (f.) sirā; dhamanī. (nt.) bala; viriya. (v.t.) balaṃ vaḍḍheta. (pp.) vaḍḍhitabala.
nerveless
(adj.) dubbala; ankkhama.
nervine
(adj.) sirāposanaka; sattijanaka.
nervously
(adv.) sakampaṃ; saviriyaṃ.
nervousness
(nt.) sirādubbalatta. (m.) ussāha.
nervy
(adj.) daḷhakāya; thāmavantu; pagabbha; dhīra.
nescience
(f.) avijjā. (nt.) aññāṇa.
nescient
(adj.) anabhiñña; aññāṇī.
Ness
(nt.) desatuṇḍa.
nest
(nt.) kulāvaka. (m.) niḍḍa. (nt.) vāsṭṭhāna. (v.t.) kulāvakaṃ sampādeti.
nesting
(m.) pakkhipotaka.
nestle
(v.i.) niḍḍe sayati. (v.t.) poseti. (pp.) niḍḍe sayita; posita.
nestless
(adj.) vikulāvaka.
nestor
(m.) sadupadesaka.
net
(nt.) jāla. (adj.) niravasesa; suddha. (v.t.) jālena bandhati. (pp.) jālabaddha.
nether
(adj.) adhara; adhaṭṭha.
nether most
(adj.) adhotama.
nether region
(nt.) rasātala; adhobhuvana.
nether world
(nt.) rasātala; adhobhuvana.
netting (of a bed)
(nt.) mañcavāna.
nettle
(m.) kapikacchu. (v.t.) kapikacchunā paharati; paritāpeti; pakopeti. (pp.) kapikacchunā pahaṭa; paritāpita; pakopita.
neural
(adj.) nahāruvisayaka.
neuralgia
(f.) nahārugatavadanā.
neurasthenia
(nt.) nahārudubbalya.
neuritis
(m.) nahārudāha.
neurology
(nt.) nahāruviññāṇa.
neurosis
(m.) nahārudāha.
neurotic
(adj.) nahārupīḷaka. (m.) nahāruvipallāsayuitta.
neuter
(m.) napuṃsaka; apakkhagāhaka. (adj.) napuṃsakaliṅgika.
neutral
(adj.) apakkhagāhī; majjhaṭṭha; upekkhaka.
neutralisation
(nt.) balanāsana; dubbalīkaraṇa.
neutralise
(v.t.) dubbalaṃ or udāsīnaṃ karoti; balaṃ hāpeti.
neutrality
(f.) majjhattatā; apakkhagāhitā.
neutrally
(adv.) apakkhagāhena; udāsīnatāya.
never
(adv.) na kudācanaṃ; na kadāci.
never more
(adv.) na puna.
nevertheless
(adv.) api ca; tathāpi; evam pi sati.
new
(adj.) nava; abhinava; nūtana; navīna.
new comer
(m.) āgantuka; ādhunika; navaka.
new fangled
(adj.) accādhunika; navattakāmī.
new moon
(m.) naracanda.
new moon day
(f.) amāvasī.
new year
(nt.) navavassa.
new-born
(adj.) jātamatta; sampatijāta.
newly
(adv.) abhinavena.
news
(f.) pavatti. (m.) vuttanta; janavāda.
news monger
(m.) pavattihārī.
newsboy
(m.) pavattipatta-vikketu.
newsman
(m.) pavattipatta-vikketu.
newspaper
(nt.) pavattipatta.
newt
(f.) jalathalagocarā khuddakagodhā.
next
(adj.) anantara; accāsanna; āgāmī. (adv.) atha; tad anantaraṃ; anantaraṃ
in the next
(adv.) dutiyaṃ; anantaraṃ.
next but one
(m.) ekantarika.
next world
(m.) samparāya; anantarabhava.
nexus
(m.) paṭiññābandha.
nib
(nt.) tuṇḍa; agga; lekhanīmukha. (v.t.) lekhanīmukhaṃ yojeti.
nibble
(nt.) sanika-chindana. (v.t.) thoka-thokaṃ ḍasati or chindati. (pp.) thoka-thokaṃ daṭṭha or chinna.
nice
(adj.) sundara; sobhana; bhaddaka.
nicely
(adv.) sammā; ruciraṃ; sobhanākārena.
niceness
(nt.) sundaratta; sobhanatta.
nicety
(nt.) sundaratta; sobhanatta.
niche
(f.) (paṭimādiṭhapanāya) bhittiguhā.
nick
(m.) yuttakāla; pattakāla; yathākāla. (v.t.) parikham avacchindati; yathākāle paharati. (pp.) avacchinnaparikha; yathākāle pahaṭa.
nickel
(m.) rajatavisesa. (v.t.) tena lohena limpeti.
nicknack
(nt.) khuddakabhaṇḍajāta.
nickname
(nt.) vikaṭanāma. (v.t.) upahassanāmaṃ deti.
nicotian
(adj.) dhūmapaṇṇāyatta.
nicotine
(m.) dhūmapaṇṇasāra.
nictate
(v.i.) nimesa-ummesaṃ pavatteti. (pp.) nimesa-ummesaṃ pavattita.
nictitate
(v.i.) nimesa-ummesaṃ pavatteti. (pp.) nimesa-ummesaṃ pavattita.
nid-nod
(v.i.) pacalāyati.
niddle-noddle
(adj.) kampamāna; calamāna. (v.i.) sīsaṃ kampeti; pacalāyati.
nidificate
(v.t.) kulāvake karoti. (pp.) katakulāvaka.
nidify
(v.t.) kulāvake karoti. (pp.) katakulāvaka.
niece
(f.) (sister's daughter) bhāgineyyā, (brother's daughter) bhātudhītu.
niggard
(adj & n.) kadariya; luddha.
niggardliness
(nt.) macchariya.
niggardly
(adj.) maccharī; lobhādhika. (adv.) appavayana; luddhākārana.
nigger
(m.) kaṇhadehī.
niggle
(v.i.) niratthakakicce kālaṃ khepeti.
niggling
(adj.) appamattaka; appapayojana.
nigh
(adj.) āsanna; upakaṭṭha. (adv.) avidūre; āsanne.
night
(f.) nisā; rajanī; ratti.
night-time
(m.) rattibhāga.
nightbird
(m.) uḷūka.
nightblind
(adj.) rattandha.
nightfall
(nt.) nisāmukha. (m.) abhidosa; padosa.
nightly
(adj.) nisāyatta. (adv.) anurattiṃ; paṭinisaṃ.
nightmare
(nt.) dussupina.
nightshade
(f.) nididdhikā.
nightstool
(f.) vaccapīṭhikā.
nightwatch
(f.) nisārakkhā. (m.) nisārakkhī.
nigrescent
(adj.) īsaṃkāḷavaṇṇa.
nigritude
(nt.) kaṇhatta.
nihilism
(m.) ucchedavāda; ntthikavāda.
nihilist
(m.) uccedavādī.
nihility
(f.) suññatā; avijjamānatā. (m.) abhāva.
nil
(ind) na kiñci. (nt.) akiñcanatta.
nimble
(adj.) turita; sīghagatika.
nimbleness
(nt.) turitatta.
nimbly
(adv.) sīghaṃ; turitaṃ; āsu; lahuṃ tuvaṭaṃ.
nimbus
(f.) ketumālā. (nt.) raṃsimaṇḍala.
niminy-piminy
(adj.) atvilāsī; atikomala.
nincompoop
(m.) jaḷabuddhika.
nine
(adj.) nava.
nine storeyed
(adj.) navabhūmaka.
ninefold
(adj.) navaṅgika; navaguṇika.
nineteen
(f.) ekūnavīsati.
nineteenth
(adj.) ekūnavīsatima.
ninety
(f.) navuti.
ninety-nine
(nt.) ekūnasata.
ninety-six
(f.) channavuti.
ninny
(m.) dandhapuggala.
ninth
(adj.) navama.
nip
(nt.) aggacchindana; ucchindana. mammacchedakavacana. (v.t.) uppīḷeti; aggaṃ chindati; chinditvā apaneti. (pp.) uppīḷita; aggacchinna; chinditvā apanīta.
nipper
(m.) nakhavilikhaka.
nipping
(nt.) nikantana.
nipple
(nt.) cūcuka; thanagga.
nit
(f.) likkhā. (nt.) ūkaṇḍa.
nitrate
(m.) yavakhāra. (v.t.) yavakhārena misseti. (pp.) yavakhārena missita.
nitric
(adj.) jīvantakavāyuppādaka.
nitric acid
(nt.) jīvantakavisa.
nitrogen
(m.) nigguṇavāyu.
nitrous
(adj.) jīvantakayutta.
nitty
(adj.) likkhāpuṇṇā.
nix
(f.) nakiñci; jaladevatā.
no
(adj.; adv.) no; na; na hi.
no more
na ito uddhaṃ.
nob
(nt.) sīsa. (m.) uccākulīna. (v.t.) (mallayuddhe) sīsaṃ paharati. (pp.) pahaṭasīsa.
nobble
(v.t.) ayathā āyattīkaroti; ayathā pakkhapātī hoti. (pp.) ayathā āyattīkata; ayathā pakkhapātībhūta.
nobby
(adj.) suvesa; pāsādika.
nobility
(nt.) kulūnatta; abhijātatta. (f.) kulīnajanatā.
noble
(adj.) uttama; abhijāta; uccākulīna.
noble elephant
(nt.) gajaratana.
noble horse
(m.) ājānīya.
noble minded
(adj.) uḷārajjhāsaya.
noble person
(m.) purisuttama; purisājañña; purisāsabha.
noble practice
(m.) ariyadhamma.
noble truth
(nt.) ariyasacca.
nobleman
(m.) kulīna.
nobleness
(nt.) seṭṭhatta; uttamatta.
nobly
(adv.) pasatthākārena.
nobody
(negative) na koci.
nock
(nt.) jiyābandhanaṭṭhāna. (v.t.) saraṃ āropeti. (pp.) āropitasara.
noctambulant
(adj.) niddāya āhiṇḍkasabhāva.
noctambulation
(nt.) niddāyāhiṇḍana.
noctambulist
(m.) antoniddāhiṇḍka.
noctiflourous
(adj.) rattiṃ-pupphanaka.
noctilucent
(adj.) rattibhāsura.
noctivagant
(adj.) nisācārī.
nocturnal
(adj.) nisācara; nisāgata; rattisiddha.
nod
(nt.) sīsonamana. (v.i.) sīsam onamati; (v.t.) sīsam onāmeti. (pp.) onāmitasīsa.
noddle
(v.t.) sīsaṃ okampeti. (pp.) okampitasīsa.
noddy
(m.) jalabuddhika; sāmuddika-pakkhivisesa.
node
(nt.) pabba (m.) gaṇṭhi; vātagaṇḍa. (nt.) valayadvaya-ghaṭṭitaṭṭhāna.
nodose
(adj.) gaṇṭhibahula; pabbabahula.
nodule
(m.) khuddakagaṇṭhi.
nodus
(nt.) dukkaratta; dubbodhaṭṭhāna.
noetic
(adj.) buddhivisayaka.
nog
(m.) dārusaṅku; aṅkusa. (v.t.) khīlena santhambheti. (pp.) khīlena santhambhita.
noggin
(m.) dārucasaka.
noise
(m.) sadda; rava; nāda; ghosa; nigghosa. (v.t.) nadati; ravati; ghoseti; ugghoseti; saddāyati. (pp.) nadita; ravita; ugghosita; saddāyita.
noiseful
(adj.) saghosa.
noiseless
(nissadda.
noiselessly
(adv.) nissaddatāya.
noisily
(adv.) mahāsaddena.
noisiness
(f.) uccāsaddatā.
noisome
(adj.) duggandha; antarāyakara; kucchita.
noisy
(adj.) uccasadda; saghosa.
noll
(m.) sīsamatthaka.
nom de plume
(nt.) āropitanāma.
nomad
(adj.) pasukulājīvī; athiranivāsī.
nomadic
(adj.) pariyāhiṇḍaka.
nomenclator
(m.) nāmadāyī.
nomenclature
(nt.) nāmavavatthāna; paribhāsāvacana. (f.) nāmāvali.
nominal
(adj.) nāmasadisa; nāmamattaka; appamattaka; nāmavisayaka.
nominate
(v.t.) nāmaṃ vadati or niddisati; adhikārāya uccināti. (pp.) vuttanāma; niddiṭṭha; adhikārāya uccinita.
nomination
(f.) nāmayojanā.
nominative
(f.) paṭhamā vibhatti. (nt.) kattuvācaka.
nominator
(nāmayojaka; nāmaniddisaka.
nominee
(m.) niddiṭṭhanāma; niyojita.
non
(prep.) often expressed by a- prefixed to a noun beginning with a consonant, and an- to that which begins with a vowel.
non-existent
(adj.) asanta; avijjamāna; appavattamāna.
non-resident
(adj.) anevāsika; niccavāsarahita.
non-violence
(m.) anupaghāta.
nonage
(nt.) bālya. (m.) apahoṇakavaya. (f.) appattavayatā.
nonagenarian
(adj.; n.) navutivassika.
nonagon
(adj.; n.) navakoṇaka.
nonary
(adj.) navasaṅkhyaka. (nt.) navaka.
nonattachment
(m.) nissaṅga. (nt.) alaggana. (f.) arati.
nonattainment
(f.) appatti. (m.) anadhigama.
nonattention
(nt.) anavadhāna.
nonchalance
(f.) anapekkhatā; udāsīnatā.
nonchalant
(adj.) acala; nissaṅka; visārada.
nonco-operation
(f.) asahayogitā.
noncontinuance
(f.) appavatti. (m.) viccheda.
noncupate
(v.t.) (lekhanaṃ vinā) vācāya pakāseti. (pp.) vācāya pakāsita.
nondescript
(adj.) duvitthāriya; duvavatthāoiya.
none
(pron) na koci; na kiñci; n'eko pi. (adv.) natthi kiñci.
nonendurance
(nt.) asahana.
nonentity
(m.) abhāva. (f.) appavatti. (nt.) agaṇetabba-vatthu.
nonesuch
(adj.) asama; asadisa; appaṭma.
nonfeasance
(nt.) kattabbākaraṇa.
nongrowth
(f.) avirūḷhi.
nonhurting
(adj.) ahiṃsaka; aviheṭhaka.
nonkilling
(m.) māghāta.
nonobservance
(nt.) appaṭipajjana; arakkhaṇa.
nonpareil
(adj.; n.) atulya; asadisa; appaṭipuggala.
nonplus
(m.) kattabbānicchaya; sambādha. (nt.) vyākulatta. (v.t.) vyākulīkaroti; kiccaṃ bādheti. (pp.) vyākulīkata; bādhitakicca.
nonreturner
(m.) anāgāmī.
nonsense
(m.) vippalāpa (f.) asambandhakathā.
nonsensical
(adj.) attharahita; asambandha.
nonsensically
(adv.) attharatākārena.
nonsuch
(adj.) asama; asadisa; appaṭma.
nonsuit
(nt.) codanāpaṭikkosana. (v.t.) codanaṃ paccākaḍḍhati.
nontransgression
(m.) avītikkama.
noodle
(m.) mandamati; duppañña.
nook
(m.) koṇa. (nt.) vivittaṭṭhāna.
noon
(ind.) divā. (m.) majjhaṇha. (adj.) majjhaṇhika.
noontide
(m.) majjhaṇhakāla.
noose
(m.) pāsa. (nt.) bandhana. (v.t.) pāsena bandhati or bādheti. (pp.) pāsabaddha; pāsena bādhita.
nor
(conj.) na ca; na vā.
norm
(m.) niyāma. (nt.) sutta; niddassana.
normal
(adj.) sābhāvika; niyamānugata; pākatika.
normal school
(m.) guruvuttivijjālaya.
normal state
(f.) pakati. (m.) sabhāva.
normalise
(v.t.) pākatikattaṃ pāpeti.
normality
(nt.) yathākkamatta.
normally
(adv.) yathāsabhāvena; sāmaññena.
norner
(m.) ullekhanīsampādaka; kāhalika.
north
(f.) uttaradisā; uttarā. (adj.) uttarāyatta. (adv.) uttarena.
northeast
(adj.) pubbuttara.
northerly
(adj.) udicca; uttaradisika.
northern
(adj.) udicca; uttaradisika.
northerner
(m.) uttaradesavāsī.
northpole
(m.) sudassana.
northwards
(adv.) uttarābhimukhaṃ.
northwest
(adj.) pacchimuttara.
nose
(f.) nāsā; nāsikā. (nt.) ghāṇa. (v.t.) ghāyati. (pp.) ghāyita.
nose treatment
(nt.) natthukamma.
nosebag
(m.) (assānaṃ) mudhapasibbaka.
nosegay
(m.) pupphagocchaka; kusamatthabaka.
nosering
(nt.) nāsikābharaṇa.
nosestring
(f.) kusā.
nosology
(f.) roganidānavijjā.
nostalgia
(f.) gharavirahapīḷā; pavāsukkaṇṭhā.
nostril
(m.) nāsāpuṭa. (nt.) ghānabila.
nostrum
(nt.) guttosadha.
nosy
(adj.) mahānāsika; duggandhāvaha. (m.) tikhiṇaghānidnriya.
not
(adv.) na; no; na hi. (ind.) (prohibitive) mā.
not done
(adj.) akata.
not finding
(adj.) anibbisanta.
not long ago
(with abl.) nātipure.
not seldom
(adv.) abhiṇhaṃ.
notability
(nt.) anussaraṇīyatta; visiṭṭhatta.
notable
(adj.) saritabba; visiṭṭha; pākaṭa.
notably
(adv.) visesato; visesena.
notalgia
(f.) piṭṭhirujā.
notary
(m.) nītilipi-sampādaka.
notation
(nt.) aṅkaṇa.
notch
(m.) cheda. (nt.) vivara.
note
(nt.) aṅkana; abhiññāṇa; saṅkhittavivaraṇa; saṅkhittasāsana; dhanapaṇṇa. (v.t.) avekkhati; āloceti; paṇṇe āropeti; aṅketi; lañcheti. (pp.) avekkhita; ālocita; paṇṇāropita; aṅkita; lañchita.
notebook
(nt.) ciṇhapotthaka.
notepaper
(nt.) sāsanapatta.
noteworthy
(adj.) sallakkhaṇīya.
nothing
(ind.) na kiñci. (m.) abhāva. (f.) natthitā.
nothingness
(nt.) suññatta; ākiñcañña. (adv.) na kim api.
nothwestern
(adj.) pacchimuttarīya.
notice
(f.) āvedanā; nivedanā. (nt.) viññāpana; avekkhana; avadhāna; nivedanapaṇṇa. (v.t.) sallakkheit; avekkhati. (pp.) sallakkhita; avekkhita
take notice
manasikaroti; sallakkheti.
noticeable
(adj.) pākaṭa; sallakkhaṇāraha.
notification
(nt.) nivedana; viññāpana.
notify
(v.t.) ñāpeti; nivedeti; pakāseti. (pp.) ñāpita; nivedita; pakāsita.
notion
(f.) mati. (m.) saṅkappa.
notional
(adj.) saṅkappāyatta.
notoriety
(f.) vikhyāti; akitti. (m.) ayasa.
notorious
(adj.) pasiddha; pākaṭa; kubuddhika; duṭṭhapakatika.
notoriously
(adv.) supākaṭaṃ; duṭṭhākārena.
notoriousness
(f.) pasiddhi; akitti.
notwithstanding
(prep) agaṇetvā; anādiyitvā. (conj.) yadi pi; sace pi. (adv.) evam pi sati.
nought
(nt.) na kiñci pi; suññalakkhaṇa. (m.) bindu.
noumenon
(nt.) asaṅkhatārammaṇa.
noun
(nt.) nāmapada.
nourish
(v.t.) poseti; bharati; paṭijaggati. (pp.) posita or puṭṭha; bhata; paṭijaggita.
nourishing
(adj.) ojavantu; puṭṭhikara.
nourishment
(nt.) posaṇa; yāpana; bhojana. (m.) āhāra.
nous
(m.; nt.) mana. (f.) buddhi.
novel
(m.) navapabandha. (f.) navakathā. (adj.) nava; nūtana.
novelette
(m.) saṅkhitta-pabandha.
novelise
(v.t.) navapabandhattaṃ pāpeti.
novelist
(m.) navakathāsampādaka.
novelty
(f.) navatā. (nt.) abhinavavatthu.
November
(m.) kattikamāsa.
novennial
(adj.) navasaṃvaccharika.
novice
(m.) navaka; sāmaṇera; samaṇuddesa.
noviciate
(nt.) ādhunikatta; sāmaṇeratta.
now
(adv.) adhunā; idāni; etarahi. (conj.) atha
just now
(ind.) yāvajjatanā.
now and then
kālantarena; yadā kadāci.
nowadays
imasmiṃ kāle.
nowhere
(adv.) nakatthaci.
nowise
(adv.) na kathañci pi.
noxious
(adj.) hiṃsaka; ahitakara; sopaddava.
noxiously
(adv.) ahitakaratāya.
nozzle
(m.) mukharakkhana-khaṇḍa; ghaṭitakoṭṭhāsa.
nuance
(nt.) sukhumanānatta.
nubble
(m.) khuddaka-gaṇṭhi.
nubile
(adj.) vivāhayogga.
nucleus
(nt.) mūlakāraṇa. (f.) janakasatti. (m.) majjhasāra.
nude
(adj.) nagga; acela; anāvuta.
nudely
(adv.) naggākārena.
nudge
(v.t.) vitudati; kapparena saññāpeti. (pp.) vitudita; kapparena saññāpita. (nt.) vitudana. (m.) sanikappahāra.
nudity
(nt.) naggiya.
nugatory
(adj.) mogha; viphala; appaggha.
nugget
(m.) asodhita-lohapiṇḍa.
nuisance
(f.) pīḷā; bādhā. (nt.) appiyavatthu. (f.) aniṭṭhakriyā.
null
(adj.) nitteja; vigatabala; nipphala; mogha.
nullification
(nt.) moghīkaraṇa; balahāpana.
nullify
(v.t.) moghīkaroti.
nullity
(m.) abhāva. (nt.) suññatta; asāmatthiya.
numb
(adj.) santhambhia; naṭṭhapasāda. (v.t.) thambheti; akammaññaṃ karoti. (pp.) thambhita; akammaññaṃ kata.
number
(f.) saṅkhyā; gaṇanā. (m.) aṅka. (v.t.) gaṇeti; saṅkaleti; aṅketi. (pp.) gaṇita; saṅkalita; aṅkita.
numbering
(nt.) saṅkhyāna.
numberless
(adj.) asaṅkhya; gaṇanātīta; saṅkhyātiga.
numbness
(nt.) thambhitatta.
numerable
(adj.) saṅkheyya.
numeral
(f.) saṅkhyā. (adj.) saṅkhyāvisayaka.
numerally
(adv.) yattāsaṅkhyaṃ.
numerary
(adj.) saṅkhyādhīna; niyatasaṅkhyaka.
numeration
(nt.) saṅkhyāna.
numerator
(m.) gaṇaka. (f.) (gahetabba-) bhāgasaṅkhyā.
numerical
(adj.) saṅkhyāvācaka.
numerically
(adv.) gaṅanavasena; yathāsaṅkhyaṃ.
numerous
(adj.) aneka; anappaka.
numerously
(adv.) bahuso; anekadhā.
numerousness
(nt.) anikatta; bāhulla.
numismatic
(adj.) mūlamuddaṃkaṇāyatta; rūpiyāyatta.
numismatology
(f.) rūpiyavijjā.
nummary
(adj.) rūpiyāyatta.
nummet
(nt.) divābhojana.
numskull
(m.) mūḷhapuggala.
nun
(f.) samṇī; bhikkhunī.
nunnery
(m.) bhikkhunīupassaya; samaṇīnivāsa.
nunship
(m.) samaṇībhāva.
nuptial
(m.) pāṇiggaha. (adj.) vivāhapaṭibaddha.
nuptial ceremony
(nt.) vivāhamaṅgala.
nurse
(f.) dhātī; gilānupaṭṭhākā; posikā; āpādikā. (v.t.) āpādeti; poseti; paṭijaggati. (pp.) āpādita; posita; paṭijaggita.
nurseling
(m.) thanapa.
nurseman
(m.) rukkhapotakasaṃkkhaka.
nursery
(nt.) posaṇaṭṭhāna.
nurserymaid
(f.) paricārikā dhātī.
nursing
(nt.) posaṇa; upaṭṭhāna.
nurture
(nt.) posaṇa; saṃvaḍḍhana; sikkhāpana. (v.t.) poseti; vaḍḍheti; sikkhāpeti. (pp.) posita; vaḍḍhita; sikkhāpita.
nut
(nt.) sakapāla-phala.
nutate
(v.i.) onamati. (pp.) onata.
nutation
(nt.) onamana; kampana; bhamrikādolāyana.
nutcracker
(nt.) kapālabhinadaka.
nutmeg
(nt.) jātiphala.
nutrient
(adj.) posaṇakara.
nutriment
(nt.) posaṇa. (m.) āhāra.
nutrition
(nt.) posṇakaraṇa.
nutritious
(adj.) puṭṭhikara; ojavantu.
nutritive
(adj.) posaṇadāyī.
nutty
(adj.) phalabahula; phalarasayutta.
nuzzle
(v.t.) sukkhaṃ nipajjati. (pp.) sukhaṃ nipanna.
nyctalopia
(f.) rattandhatā.
nyctitropic
(adj.) rattiyaṃ parivattanasīla.
nymph
(f.) jaladevatā; vanadevatā.
nympholepsy
(f.) alabbhaneyyacintāya laddha-pīti.
nymphomania
(f.) balavakāmāsā. (m.) methunummāda.
- O -

o
(intj.) he; bho; ambho; (joy and surprise) aho; handa; (sorrow) hā; ahaha.
oaf
(m.) virūpadāraka.
oafish
(adj.) mandapañña; dandha.
oak
(m.) sindūrarukkha.
oar
(f.) nāvāpājanī. (m.) keṇipāta. (v.t.) arittena pājeti. (pp.) keṇipājita.
oarsman
(m.) arittadhārī.
oasis
(f.) kantāra-khemabhūmi.
oat
(m.) dhaññavisesa.
oath
(m.) sapatha. (nt.) abhisapana.
obduracy
(nt.) dubbacatta; anassavatta.
obdurate
(adj.) dubbaca; anassava; kaṭhinahadaya.
obdurately
(adv.) dubbacākārena.
obedience
(nt.) sovacassa; subbacatta. (f.) sussūsā.
obedient
(adj.) assava; subbaca; vidheyya; vacanakara.
obediently
(adv.) suvacatāya; assavākārena.
obeisance
(m.) paṇāma; namakkāra. (f.) abhivādanā.
obelisk
(m.) sūcisaṇṭhānathambha.
obelize
(v.t.) sūcitthambhena aṅketi. (pp.) sūcitthambhena aṅkita.
obese
(adj.) pīṇa; pīvara; thūla.
obey
(v.t.i.) anuvattati; sussūsati. (pp.) anuvattita.
obfuscate
(v.t.) andhayati; moheti; timirāvutaṃ karoti. (pp.) andhita; mohita; timirāvutaṃ kata.
obfuscation
(nt.) andhīkaraṇa.
obit
(m.) maraṇānussaraṇussava.
obituary
(nt.) maraṇanivedana; matakicca.
object
(nt.) vatthu; gocaravatthu. (m.) visaya; gocara; attha; adhippāya; manoratha. (nt.) phala; (in gram, nt.) kamma. (m.) upayogattha. (v.t.) bādheti; khaṇḍeti. (pp.) bādhita; khaṇḍita. (v.i.) virujjhati. (pp.) viruddha.
objectify
(v.t.) visayabhāvaṃ or indriyagocarattaṃ pāpeti. (pp.) visayabhāvaṃ or indriyagocarattaṃ pāpita.
objection
(m.) virodha.
objectionable
(adj.) nisedhetabba; vajjanīya; virodhāraha; sāvajja.
objective
(adj.) kammavācaka; bāhira; padatthanissita.
objectively
(adv.) bāhirākārena.
objectiveness
(nt.) bāhiratta.
objuration
(nt.) sapathakaraṇa.
objurgate
(v.t.) nindati; paribhavati; tajjeti. (pp.) nindita; paribhūta; tajjita.
objurgation
(nt.) tajjana; paribhāsana.
objurgatory
(adj.) tajjakasabhāva.
oblate
(m.) samayānuvattī; saddhapuggala. (adj.) koṇa-samatalākāra.
oblation
(nt.) homa; havya; balikamma.
obligation
(f.) yuttibaddhatā.
obligatory
(adj.) āvassaka; aparihāriya.
oblige
(v.t.) vase vatteti; anuggaṇhāti; niyojeti. (pp.) vase vattita; anuggahita; niyojita.
obligee
(m.) anugahita; paṭiññāgāhī.
obligingly
(adv.) kataññutāpubbaṅgamaṃ.
obligor
(m.) paṭiññādāyī.
oblique
(adj.) passaninna; anuju; visama; vaṅka.
obliquely
(adv.) visamaṃ; tiro.
obliqueness
(nt.) kuṭilatta; visamatta.
obliquity
(nt.) kuṭilatta; visamatta.
obliterate
(v.t.) lopeti; aprmajjati. (pp.) lutta; apamaṭṭha.
obliteration
(m.) lopa. (nt.) apamajjana.
oblivion
(nt.) vissaraṇa. (m.) satisammosa.
oblivious
(adj.) pamussanasīla.
oblong
(adj.) āyatacaturassa.
obloquy
(f.) garahā. (m.) apavāda.
obmutescence
(m.) acala-tuṇhībhāva.
obnoxious
(adj.) kucchita; gārayha; nindiya.
obnoxiously
(adv.) kucchitākārena.
obnoxiousness
(nt.) nindiyatta.
obscene
(adj.) gamma; nīca; anariya; asabbha.
obscene language
(nt.) duṭṭhulla.
obscenely
(adv.) asabbhākārena.
obsceneness
(nt.) gammatta.
obscurant
(m.) vivecanavirodhī; avīmaṃsākāmī.
obscurantism
(nt.) avivecakatta. (m.) vīmaṃsāvirodha.
obscuration
(nt.) āvaraṇa; malinīkaraṇa.
obscure
(nt.) apākaṭavatthu. (adj.) apākaṭa; anuttāna; malina; nippabha; dubbodha; gūḷhattha. (v.t.) āvarati; chādeti; avisadīkaroti. (pp.) āvaṭa; chādita or chnna. avisadīkata.
obscure passage
(nt.) gaṇṭhiṭṭhāna.
obscurely
(adv.) gūḷhaṃ; apākaṭaṃ.
obscureness
(nt.) apākaṭatta; avisadatta; gūḷhatta.
obscurity
(nt.) apākaṭatta; avisadatta; gūḷhatta.
obsecration
(f.) balavāyācanā.
obsequial
(adj.) matakiccāyatta.
obsequies
(nt.) petakicca.
obsequious
(adj.) atidīna; accantavasānuvattī.
obsequiously
(adv.) atidīnatāya; cāṭukamyatāya.
obsequiousness
(nt.) accantānuvattana.
observable
(adj.) diṭṭhigocara; paṭipajjitabba.
observance
(nt.) rakkhaṇa; ācaraṇa. (f.) paṭipatti.
observant
(m.) nirikkhaka; sāvadhāna; saṃrakkhaka.
observation
(nt.) avekkhaṇa; vacana; vākya.
observatory
(nt.) ākāsavatthuparikkhaṇaṭṭhāna.
observe
(v.t.) passati; oloketi; rakkhati; ācarati; paṭipajjati; vadati. (pp.) diṭṭha; olokita; ācarita; paṭipanna; vutta.
observe a fast
uposatham upavasati.
observe silence
monam ācarati.
observer
(m.) anupassī; rakkhitu.
observingly
(adv.) appamattākāren; samekkhāya.
obsess
(v.t.) pīḷeti; āvisati. (pp.) pīḷita; āviṭṭha.
obsesses
(nt.) pīṇatta; thūlatta.
obsession
(nt.) pīḷana; āvisana. (m.) amanussagāha.
obsolescent
(adj.) abhāvagāmī; gatabbaya.
obsolete
(adj.) gatavohāra; appacāriyamāna.
obsoleteness
(nt.) gatavohāratta. (m.) appacāra.
obstacle
(m.) paripantha; palibodha. (f.) bādhā. (nt.) nīvaraṇa.
obstetric
(adj.) pasūtivisayaka. (plu.; f.) pasūtivijjā.
obstetrician
(f.) pasūtisādhikā.
obstinacy
(nt.) dovacassa; anassavatta.
obstinate
(adj.) dubbaca; anassava; dubbinīta.
obstinately
(adv.) dubbacākārena.
obstipation
(m.) adhika-malabandha.
obstreperous
(adj.) duniggayha; ugghosansīla.
obstreperously
(adv.) saghosaṃ; uccāsaddhena.
obstreperousness
(nt.) mukharatta; uddāmatta.
obstruct
(v.t.) bādheti; vāreti; rodheti; nivāreti; āvarati; (pp.) bādhita; vārita; rodhita; āvaṭa.
obstructing
(adj.) bādhaka; nivāraka.
obstruction
(nt.) bādhana; vāraṇa; rundhana.
obstructionist
(m.) bādhākara; antarāyakārī.
obstructive
(adj.) bādhaka; pīḷaka; pāripanthika.
obstructively
(adv.) bādhakākārena.
obstructiveness
(nt.) bādhakākārena.
obtain
(v.t.) labhati; adhigacchati; pappoti. (pp.) laddha; adigata; patta
difficult to obtain
(adj.) dullabha.
obtainable
(adj.) laddhabba; adhigamanīya.
obtainment
(m.) paṭilābha; adhigama.
obtest
(v.t.) virodhaṃ pakāseti; sakkhiṃ avheti. (pp.) pakāsitavirodha; avhitasakkhī.
obtestion
(f.) āyācanā.
obtrude
(v.i.) balena pavisati. (v.i.) ayācito anusāsati. (pp.) palena paviṭṭha; ayācito anusiṭṭha.
obtruncate
(v.t.) matthakaṃ chindati. (pp.) chinnamatthaka.
obtrusion
(m.) anāhūtappavesa.
obtrusive
(adj.) balena pavisanalīla.
obtrusively
(adv.) āyācanaṃ vinā.
obtund
(v.t.) kuṇṭheti; balaṃ hāpeti. (pp.) kuṇṭita; hāpitabala.
obturate
(v.t.) chiddaṃ pidahati. (pp.) pihitachindda.
obturation
(nt.) chiddapidahana.
obtuse
(adj.) jaḷa; mūḷha; kuṇṭha; atikhiṇa.
obtusely
(adv.) kuṇṭhākārena.
obtuseness
(nt.) kuṇṭhatta.
obverse
(nt.) mukhapassa; abhimukha. (m.) viruddhapakkha. (adj.) itarapassika; paṭilomika.
obvert
(v.t.) abhimukhīkaroti. (pp.) abhimukhīkata.
obviate
(v.t.) apaneti; apaharati; abhibhavati. (pp.) apanīta; apahaṭa; abhibhūta.
obviation
(nt.) apaharaṇa.
obvious
(adj.) pākaṭa; vyatta; suvisada; sugama.
obviously
(adv.) supākaṭaṃ; suvisadaṃ.
obviousness
(nt.) pākaṭatta; sugamatta.
occasion
(f.) avatthā. (m.) samaya; avasara; vāra. (v.t.) samuṭṭhāpeti; janeti. (pp.) samuṭṭhāpita; janita.
occasional
(adj.) pāsaṅhika; āgantuka; aniyata.
occasionally
(adv.) antarantarā; kālena kālaṃ.
occasioning
(adj.) samuṭṭhāpaka.
occident
(m.) pacchimadesa.
occidental
(adj.) pacchimadesīya; apānīna.
occidentalize
(v.t.) apācīnattaṃ pāpeti. (pp.) apācīnattaṃ pāpita.
occiput
(m.) sīsapacchābhāga.
occlude
(v.t.) paṭicchādeti; paṭicchādita.
occlusion
(nt.) pidahana; chādana.
occult
(adj.) gūḷha; duviññeyya; rāhassaka. (v.t.) tirokaroti. (v.i.) tirobhavati. (pp.) tirokata; tirobhūta.
occultion
(nt.) tirokaraṇa.
occultism
(f.) gūḷhavijjā.
occultist
(m.) gūḷhavijjāvidū.
occupancy
(m.) pariggaha. (f.) adhivāsitā.
occupant
(m.) pariggāhaka; adhivāsī.
occupation
(m.) jīvanopāya; vyāpāra.
occupied
(adj.) vyāvaṭa; payutta.
occupier
(m.) sāmī; adhikārī.
occupy
(v.t.) pariggaṇhāti; adhivasati; adhigaṇhāti; abhiyuñjati. (pp.) pariggahita; adhivuttha; adhiggahita; abhiyutta.
occur
(v.i.) bhavati; sijjhati; khāyati; paṭibhāti. (pp.) bhūta; siddha; khāyita.
occurrence
(f.) siddhi.
ocean
(m.) samudda; sāgara; sindhu; udadhi; jalanidhi; aññava.
oceanic
(adj.) sāmuddika.
oceanography
(f.) samuddavaṇṇanā.
oceanology
(f.) samuddavijjā.
ocellus
(nt.) makkhikālocana; vaṇṇabindu.
ochlocracy
(nt.) dāmarikapālana.
ochre
(nt.) geruka.
octachord
(adj.) aṭṭhatantika.
octad
(nt.) aṭṭhaka.
octagon
(nt.) aṭṭhakoṇakavatthu.
octagonal
(adj.) aṭṭhaṃsika.
octant
(m.) cakkassa aṭṭhamabhāga.
octave
(nt.) aṭṭhaka. (m.) saraggāma. (f.) aṭṭhapadikagāthā.
octavo
(adj.) aṭṭhapattika.
octennial
(adj.) aṭṭhavassika.
octingentenary
(m.) aṭṭhasatavassikussava.
October
(m.) assayuja.
octodecimo
(m.) aṭṭhārasapaṇṇaka - (potthaka).
octogenarian
(m.) asītivassika.
octopod
(m.) aṭṭhapadikapāṇī.
octopus
(m.) aṭṭhahatthakapāṇī.
octori
(m.) nagarasuṅka.
octosyllabic
(adj.) aṭṭhasarayutta.
octuple
(adj.) aṭṭhaguṇa; aṭṭhavidha.
ocular
(adj.) cakkhuvisayaka; paccakkha.
ocularly
(adv.) paccakkhaṃ.
oculist
(m.) akkhivajja; nayanatikicchaka.
odalisque
(f.) antepuradāsī.
odd
(f.) atiritta (-visama-) saṅkhyā. (adj.) visama; asaṅgata; vikaṭa.
oddity
(n.) vesamma; vikaṭatta; asāmaññalakkhaṇa.
oddly
(adv.) visamākārena.
oddness
(n.) vesamma; vikaṭatta; asāmaññalakkhaṇa.
odds
(f.; plu.) visadisatā. (m.) tulanātireka.
ode
(nt.) gīta. (m.) pajjabandha.
odious
(adj.) kucchita; dessiya; garahita; appiya.
odiously
(adv.) dessiyākārena; kucchitākārena.
odiousness
(nt.) gārayhatta.
odium
(nt.) viddesa. (m.) appiyatta.
odontalgia
(f.) dantarujā.
odorous
(adj.) sugandhī; surabhigandhika.
odorously
(adv.) sugandhasahitaṃ.
odour
(m.) gandha.
odourless
(adj.) gandharahita.
oecumenical
(adj.) sabbasādhāraṇa.
oedema
(m.) sapubba-sopha.
oedematous
(m.) uddhumāta.
oesophagus
(m.) galanāḷa.
oestrum
(f.) 1. piṅgalamakkhikā; 2. unnatāsā.
of
(prep.) addhikicca; uddissa.
of great learning
bahussuta.
of no avail
(adj.) nipphala; niratthaka.
of old
(adv.) purā.
of the same age
(adj.) samvayaṭṭha.
of-late
acirātita.
off
(adv.) dūre; dūrato. (intj.) apehi. (adj.) dūravattī; dūraṭṭha.
offal
(nt.) ucciṭṭhabhojana; chaḍḍanīyavatthu.
offday
(m.) vissamanadivasa.
offence
(nt.) vajja. (m.) dosa; āparadha. (nt.) āsādana; virodha. (m.) kopa; rosa.
offenceless
(adj.) niddosa.
offend
(v.t.) apasādeti; āsādeti; aparajjhati. (v.i.) padussati. (pp.) apasādita; aparādha; paduṭṭha.
offender
(m.) āsādaka; pakopaka.
offensive
(f.) viruddhakriyā. (m.) virodha. (adj.) kopajanaka; virodhupādaka; appiya; pīḷākara.
offensively
(adv.) appiyākārena; viruddhākārena.
offensiveness
(nt.) pīḷājanakatta; appiyatta; sadosatta.
offer
(nt.; m.) abhihāra; upanikkhepa. (f.) paṭiññā. 2. āgghaniyamana. (v.t.) appeti; upanāmeti; abhiharati. (pp.) appita; upanāmita; abhihāṭa.
offer-opposition
paṭivirujjhati.
offer-violence
pahārṃ deti.
offerer
(m.) abhihāraka; upanetu.
offering
(f.) pūjā. (m.) uphāra. (nt.) yajana; upanayana.
offertory
(nt.) (sāmayika-) chandaka-saṃhāraṇa.
offhand
(adv.) sukhena.
office
(nt.) 1. kicca; kāriya. 2. ṭhānantara; pada. (m.) adhikāra. (m.) 3. kiccālaya.
officebearer
(m.) ṭhānantarika.
officer
(m.) padaṭṭha; dhurandhara; adhikārī.
official
(m.) rājapurisa. (adj.) rajjkiccāyatta.
officialdom
(m.) adhikārīgaṇa.
officially
(adv.) rajjakiccavasena.
officiate
(v.i.) adhikāre abhiyuñjati; dhurāyattakiccaṃ sampādeti. (pp.) adhikāre abhiyutta; dhurāyattakiccaṃ dampādhita.
officinal
(adj.) vikkeyyosadhāyatta.
officious
(adj.) adhikānuggahasīlī.
officiously
(adv.) adhikanugghakāmatāya.
offing
(nt.) samudde dissamānadūraṭṭhāna.
offish
(adj.) unnatikāma.
offlet
(nt.) niggamana.
offscourings
(nt.; plu.) kaccavara; dhotamala.
offset
(m.) ārambha. (f.) nikkhanta-sākhā. (pabbatādīnaṃ).
offshoot
(m.) pāroha; niggtakoṭṭhāsa; aṅkura. (f.) sākhā.
offspring
(f.) santati; pajā; paramaparā. (nt.) apacca; phala.
offtime
(m.) vissamanakāla.
oft
(adv.) askiṃ; abhiṇhaṃ; anekavāraṃ; anekadā.
often
(adv.) askiṃ; abhiṇhaṃ; anekavāraṃ; anekadā.
ogle
(v.i.) piyacakkhunā oloketi. (pp.) piyacakkhunā olokita.
ogre
(m.) rakkhasa; dānava.
ogress
(f.) rakkhasī.
oh
) hā; ahaha.
oho
(intj.) vimhaye tuṭṭhiyā canipāto.
oil
(nt.) tela. (m.) sineha. (v.t.) telena makkheti; sinheti. (pp.) telena makkhita; sinehita.
oilcake
(m.) telapūva.
oilcloth
(nt.) sitthakavattha.
oiliness
(f.) telagatikatā.
oiling
(nt.) sinehan; abhaḷñhana.
oilman
(m.) telavaṇija.
oilmill
(nt.) telayanta.
oilpaint
(nt.) telacittkamma.
oily
(adj.) 1. satela; 2. upalālaka.
ointment
(nt.) vilepana; abbhañjana.
ola
(nt.) tālapaṇṇa.
old
1. vudda; mahallaka; 2. purāṇa; jiṇṇa.
old age
(nt.) jarā. (f.) mahallakatta. (m.) vuddhavaya.
olden
purātana; cirantana.
older
vuddhatara; jiṇṇatara.
oldish
atikkantayobbana.
oldmaid
(f.) thullakumārī.
oldman
(m.) mahallka.
oldness
(nt.) jiṇṇatta; mahallakatta.
oldwoman
(f.) mahallikaā.
oleander
(m.) karavīra; assamāraka.
olfaction
(nt.) ghāyana.
olfactory
(nt.) ghāṇindriya. (adj.) ghāṇāyatta.
olibanum
(m.) turukkha.
olid
pūtigandhika.
oligarch
(m.) pālakasabhika.
oligarchy
(nt.) kuḍḍarajja; katipayapālana.
oliguria
(f.) mandamuttatā.
olio
(nt.) missita-bhojana.
olive
(m.) jitarukkha.
olive-green
haritapītaka.
ology
(f.) vijjā.
Olympiad
(m.) mahākīḷāsamaya.
Olympic
catuvassika-kīḷāyatta.
ombrology
(f.) meghavijjā.
omen
(nt.) nimitta; pubbanimitta
good omen
(nt.) subhanimitta.
ominous
(adj.) asubhasūcaka; avamaṅgala.
ominously
(adv.) avamaṅgalākārena.
omission
(nt.) hāpana; vajjana. (m.) pamādadosa.
omit
(v.t.) jahāti; vajjeti; cajati; parihapeti. (pp.) jahita; vajjita; catta; parihāpita.
omnibus
(m.) mahāratha. (adj.) bavhatthasādhaka.
omnifarious
(adj.) sabbākāra.
omnipotence
(f.) anantasatti.
omnipotent
(adj.) sabbabaladhara.
omnipresence
(f.) sabbavyāpitā.
omnipresent
(adj.) sabbavyāpī; sabbattha-vijjamāna.
omniscience
(n.) sabbaññūtā.
omniscient
(adj.) sabbaññū; sabbavidū.
omnium gatherum
(m.) sabbapakkhika-sannipāta.
omnivorous
(adj.) sabbabhakkha.
omophagic
(adj.) āmakamaṃsabhojī.
omphalos
(f.) nābhi.
on
(prep.; adv.) upari; matthake.
on all sides
(ind.) sabbato. (adv.) samantato.
on account of
(ind.) nissāya; sandhāya; hetunā.
on coming
(nt.) upagamana.
on his arrival
tasmiṃ āgate.
on looker
(m.) udikkhaka.
on that account
tato nidānaṃ; tannimittaṃ.
on the morrow
(ind.) suve.
on the same day
(ind.) tadahu.
onager
(m.) vanagadrabha.
onanism
(f.) ayathāsukkavissaṭṭhi.
once
(adv.) ekadā; ekavāraṃ; ekakkhattuṃ; sakiṃ.
once a week
(adv.) sattāhavārena; anusattāhaṃ.
once more
(adv.) puna pi.
once upon a time
atīte; pubbe; purā.
oncologist
(m.) sattā-vādī.
oncology
(f.) phoṭavijjā.
oncotomy
(nt.) gaṇḍaphālana.
ondontiasis
(nt.) dantakantana.
ondontology
(f.) dantavijjā.
one
(adj.) eka. (pron.) koci
in one way
(adv.) ekadhā.
one and half
(nt.) diyaḍḍha.
one after another
(adv.) anupaṭipāṭiyā.
one another
(adv.) aññamññaṃ.
one by one
(adv.) ekekaso. (adj.) ekaka.
one day
(adv.) ekadā.
one pointedness
(f.) ekaggatā. (m.) ekodibhāva.
one-eyed
(adj.) ekakkhika.
one-sided
(adj.) ekapassika; ekadesika.
oneirocritic
(m.) supinatthappakāsaka.
oneness
(nt.) ekatta. (m.) ekībhāva.
onerous
(adj.) bhāriya; durubbaha.
onerously
(adv.) bhariyākārena.
onerousness
(nt.) garutta.
oneself
(ind.) sayaṃ; sāmaṃ.
onfall
(nt.) abhibhavana; ajjhotthraṇa.
onion
(m.) palaṇḍu.
only
(adv.) kevalaṃ; eva. (adj.) kevala; ekākī; adutiya.
only for
yāvad'eva.
only once
sakid'eva.
onomatopoe
(m.) anukaraṇasadda.
onomatopoetic
(adj.) saddānukaraṇānugata.
onomatopoetically
(adv.) saddānugamanavasena.
onrush
(nt.) ādhāvana; pakkhanadana.
onset
(m.) abhisampāta. (nt.) ekkamana; pahāradāna.
onslaught
(m.) abhighāta. (nt.) sahasā; paharaṇa.
ontology
(f.) sattā-vimaṃsā.
onus
(m.) kiccabhāra; adhikāra.
onward
(adj.) abhimukhagāmī.
onwards
(adv.) agge; purato; abhimukhe.
onym
(f.) paribhāsā.
onymous
(adj.) visesanāmayutta.
onyx
(m.) kabaramaṇi.
oof
(nt.) rūpiya; mūla.
oofy
(adj.) dhanavantu.
oology
(f.) sakuṇaṇḍavijjā.
opine
(v.t.) ajjhāsayaṃ dhāreti; mataṃ pakāseti. (pp.) dhāritajjhāsayaṃ; pakāsitamata.
ooze
(m.) allkaddama; rajanavisesa. (nt.) sanditavatthu. (v.t.) paggharati; passandati. (pp.) paggharita; passandita.
ooziness
(nt.) sandamānatta.
oozy
(adj.) paggharaṇapakatika.
opacity
(f.) anacchatā; pabhāvinivijjhiyatā.
opal
(m.) upalamaṇi.
opaline
(adj.) upalasadisa.
opaque
(adj.) nippabha; vinivijjhāpassiya.
opaqueness
(nt.) anacchatta; kūlusiya.
open
) ummīleti. (v.i.) vikasati; pupphati. (pp.) vivaṭa; ugghāṭita; āvīkata; pākaṭikata; vyākhyāta; ummīlita; vikasita; pupphita.
open air
(m.) abbhokāsa.
open space
(nt.) aṅgaṇa; vivaṭaṭṭhāna.
open-eyed
(adj.) vimhayākula.
open-handed
(m.) payatapaṇī; vossaggarata.
open-hearted
(adj.) akapaṭa; akuṭila.
open-minded
(adj.) adīnacitta.
open-mouthed
(adj.) mukahara; vācāla.
openarmed
(adj.) nivyāja.
openeared
(adj.) ohitasota.
opener
(m.) vivaritu; ugghāṭaka.
opening
(nt.) 1. vivaraṇa; vikasana; anāvaraṇa. 2. Vivara; chidda.
openly
(adv.) āvī; pākaṭavasena.
openness
(nt.) vivaṭatta; akuṭilatta.
opera
(nt.) sasaṅgītanāṭaka.
operate
(v.i.) balaṃ pavatteti; kiccakārīhoti. (v.t.) sallkammaṃ karoti. (pp.) pavattitabala; kiccakāribhūta; katasallkamma.
operation
(m.) vyāpāra. (nt.) kicca; sallkamma.
operative
(m.) sippī.; kammakāra.
operator
(m.) 1. pavattāpaka; 2. sallavejja; sallakatta.
operose
(adj.) kicchasādhiya.
operosely
(adv.) kiccena; kasirena.
operoseness
(nt.) dukkaratta.
ophiolater
(m.) sappanamassaka; nāgapūjaka.
ophiology
(f.) sappavijjā.
ophiophagous
(adj.) sappabhakkha.
ophthalmia
(m.) nettābhisanda; akkhidāha.
ophthalmic
(adj.) nettavisayaka; abhissandayutta.
ophthalmist
(m.) akkhivejja.
ophthalmology
(f.) nayanavijjā.
ophthalmoscope
(m.) nayanabbhanatatanidasska.
ophthalmotomy
(nt.) nayanasallakamma.
opiate
(nt.) niddājanakosadha. (v.t.) ahipheṇenamisseti. (pp.) ahipheṇenamissita.
opinion
(nt.) mata. (f.) mati. (m.) ajjhāsaya; adhippāya.
opinionated
(adj.) ādhānagāhī; attnoatika.
opinionative
(adj.) ādhānagāhī; attnoatika.
opium
(nt.) ahipheṇa. (v.t.) ahipaheṇenatikicchati.
oppilate
(v.t.) avarodheti. (pp.) avaruddha.
opponency
(m.) virodha.
opponent
(m.) paccatthika; paṭipakkha; amitta; verī. (adj.) viruddha; paccanika; paccatthika.
opportune
(adj.) samayocita; kālānurūpa; pattāvasara.
opportunely
(adv.) yathāsamayaṃ; yathḷākale; yathocitaṃ.
opportunism
(f.) kalocitavutti.
opportunity
(m.) pattakāla; avasara; okāsa; vāra.
opposable
(adj.) virujhitabba; paṭikkosiya.
oppose
(v.t.) virujjhati. (pp.) viruddha.
opposed
(adj.) paṭipakkha; paṭiloma; viloma; vipakkha.
opposeless
(adj.) anivāriya; bādhārahita.
opposite
(adj.) 1. Viruddha; paṭipakkha; 2. ābhimukha; paṭimukha; paṭikūla. (m.) vipariyāya.
opposite bank
(nt.) paratīra.
opposite wind
(m.) paṭivāta.
oppositely
(adv.) viparītaṃ; paṭilomaṃ.
opposition
(m.) virodha. (nt.) vipakkhatta
oppress
(v.t.) uppīḷeti; ābādheti; vyathati; heṭheti; omaddati. (pp.) uppīḷita; ābādhita; vytthita; heṭhita; omaddita.
oppression
(nt.) upapīḷana; viheṭhana; bādhana; pajāpiḷana.
oppressive
(adj.) pīḷaka; bādhaka; viheṭhaka.
oppressively
(adv.) pajāpīḷanena; vihiṃsāya.
oppressor
(n.) pajāpīḷaka; visamācāra.
opprobrious
(adj.) sopavāda.
opprobriously
(adv.) sopavādaṃ.
opprobrium
(m.) apakitti; ayasa; apavāda; upavāda.
oppugn
(v.t.) vivadati; paṭipucchati. (pp.) vivadita; paṭipucchita.
oppugnation
(nt.) vivadana.
opsimath
(m.) vuddha-sissa.
optative
(f.) sattamī vibhatti. (adj.) icchatthaka; icchāpakāsaka.
optic
(nt.) cakkhu; nayana. (adj.) nayanapaṭibaddha.
optical
(adj.) dassanavisayaka.
optician
(m.) 1. upanettavāṇija; 2. diṭṭhisatthaññū. (f.; plu.) diṭṭhivijjā.
optimism
(m.) sabbasubhavāda.
optimist
(m.) sabbasubhavādī.
option
(f.) abhiruci; icchā. (m.) abhilāsa.
optional
(adj.) yathicchaka; vikappasiddha.
optionally
(adv.) vikappena.
opulence
(f.) samiddhi; smpatti. (m.) vibhava.
opulent
(adj.) aḍḍha; mahaddhana; mahābhoga.
opulently
(adv.) aḍḍhākārena.
opus
(f.) paccekasaṅgītaracanā.
opuscule
(f.) khuddakagītaracanā.
or
) uda; udāhu; nu.
or else
vā pana.
oracle
(nt.) devavākya; anāgataññṇa.
oracular
(adj.) devavākyāyatta.
oral
(adj.) mukhapāṭhābhata.
orally
(adv.) paṭhanavasena.
orang-outang
(m.) mahāvānaravisesa.
orang-utan
(m.) mahāvānaravisesa.
orange
(m.) jambīra.
orange coloured
(adj.) pītaratta.
orangery
(nt.) jambīravatthu.
orate
(v.t.) deseti. (pp.) desita.
oration
(f.) cittakathā. (nt.) sālaṅkāravacana.
orator
(m.) cittakathī.
oratory
(nt.) 1. vācāpaṭutta; vāgīdatta. 2. pugglikadevāyatana.
orb
(nt.) maṇḍala; āvaṭṭa; goḷaka; akkhigoḷa. (v.t.) goḷattaṃpāpeti. (v.i.) goḷībhavati. (pp.) goḷattaṃpāpita. goḷībhūta.
orb of the moon
(nt.) candamaṇḍala.
orbicular
(adj.) vaṭṭula; goḷākāra; cakkākāra.
orbit
(m.) 1. gahatārāpatha. 2. akkhikūpa.
orchard
(m.) phalārāma.
orchestic
(adj.) naccāyatta. (f.) naccakalā.
orchestra
(m.) 1. vādakasamūha. 2. vādittamaṇḍapa.
ordain
(v.t.) 1. sammannati; niddisati; 2. pabbājeti. (pp.) sammata; niddiṭṭha; pabbājita.
ordainer
(m.) paññāpaka; pabbājaka.
ordeal
(f.) tattaparikkhā; saccavīmaṃsā.
order
(f.) paṭipāṭi; āṇā; ābatti. (m.) kama; anukkama; anvaya; niyoga; gaṇa; vagga; nikāya. (v.t.) āṇāpeti; niyameti; saṃvidahati. (pp.) āṇāpita; niyamita; saṃvidhahita
holy order
atthāya.
orderer
(m.) āṇāpaka.
orderless
(adj.) ayathākkamaka; bhinnapaṭipāṭika.
orderly
(adj.) vavatthita; kamānuggata; anukkamika. (m.) upatthambhaka-sevaka.
ordinal
(f.) kamavācakasaṅkhyā. (adj.) kamavācī.
ordinance
(f.) vavatthā; niyamāvali. (m.) niyoga.
ordinant
(adj.) niyāmaka.
ordinarily
(adv.) sāmaññena; avisesato.
ordinariness
(f.) sāmaññātā; avisiṭṭhatā.
ordinary
(adj.) sādhāraṇa; avisiṭtha; sāmañña.
ordinate
(adj.) kamānugata; ānupubbika.
ordination
(nt.) patiṭṭhāpana. (f.) pabbajjā.
ordnance
(m.) yuddhayantasamūha.
ordure
(nt.) karīsa; mīḷha. (m.) ukkāra; asuci.
ore
(f.) asodhita-khaṇijadhātu.
oread
(f.) giridevatā.
organ
) kālikasaṅgaha.
organ of generation
(nt.) aṅgajāta; rahassaṅga.
organ of smell
(nt.) ghāṇāyatana.
organ of taste
(nt.) jivhāyatana.
organ of touch
(m.) kāyappasāda.
organic
(adj.) indriyabaddha.
organisation
(nt.) saṃvidahana. (m.) vinyāsa. (f.) racanā.
organise
(v.t.) saṃvidahati; sammā vavatthapeti. (pp.) saṃvihita; sammā vavatthapita.
organism
(nt.) saṃvidahana. (f.) racanā.
organist
(m.) mahāturiyavādaka.
organology
(m.) avayavavibhāga.
organon
(m.) 1. ṭakkamahetu; 2. ñayagantha.
orgasm
(m.) adhikavega. (f.) accantakāmāsā.
orgy
(m.) 1. surāchaṇa; devapūjāvisesa.
orient
(m.) pācīnadesa. (f.) pubbadisā. (adj.) udenta; uggacchamāna.
oriental
(adj.) pācīna; pubbadesīya. (m.) pācīnavāsī.
orientalist
(m.) pācīnabhāsaññū.
orifice
(nt.) chida; vivara.
orifice of the ear
(nt.) sotabila; kaṇṇacchidda.
origin
(f.) mūlupptti; yoni; sañjāti. (nt.) nidāna. (m.) pabhava; samudaya.
original
(adj.) ādima; mūlabhūta. (nt.) mūlabhūtavatthu.
originality
(f.) apubbatā; navakappanā. (nt.) sayampaṭibhāṇa.
originally
(adv.) ādito; mūlato; paṭhamaṃ.
originate
(v.t.) janeti; uppādeti; nibbatteti; samuṭṭhāpeti. (v.i.) jāyati; pabhavati; uppajjati; samuṭṭhāti. (pp.) janita; uppādita; nibbattita; samuṭṭhāpita; jāta; pbhūta; uppanna; samuṭṭhita.
originating
(adj.) nibbattaka; uṭṭhāpaka.
origination
(f.) uppatti. (m.) ubbhava; nibbattetu.
orinasal
(adj.) anunāsika.
Orion
(nt.) migasiranakkjhatta.
orison
(f.) āyācanā; patthanā.
ornament
(nt.) ābharaṇa; piḷandhana; pasādhana; vibhūsana. (m.) alaṅkāra. (v.t.) bhūseti; vibhūseti; maṇḍeti; pasādheti; alaṅkaroti. (pp.) bhūsita; vibhūsita; maṇḍita; pasādhita; alaṅkata.
ornamental
(adj.) bhūsanāyatta; maṇḍanopakāraka.
ornamentally
(adv.) maṇḍanavasena.
ornamentation
(nt.) 1. maṇḍana; bhūsana; alaṅkaraṇa; 2. Cittakamma.
ornate
(adj.) alaṅkata; bhūsita.
ornithologist
(m.) pakkhivijjāvidū.
ornithology
(f.) pakkhinijjā.
ornithomancy
(f.) sakuṇarutavijjā.
orography
(f.) pabbatavijjā.
orology
(nt.) giripabhedañāṇa.
orotund
(adj.) madhuragambhīra.
orphan
(adj.) nimmātāpitika.
orphanage
(nt.) nimmātāpitikatta. (m.) anāthadārakanivāsa.
orpiment
(nt.) haritāla.
orrery
(nt.) gahagamanadīpakayanta.
orris
(f.) vacā; golomī.
ort
(nt.) āhāratochaḍḍanīyavatthu.
orthodox
(adj.) dhammaladdhiaka; saccānugata.
orthodoxy
(f.) sammādiṭṭhi.
orthoepist
(m.) suṭṭhuccāraka.
orthogon
(nt.) samacaturassa.
orthogonal
(adj.) caturaṃsika.
orthography
(m.) akkharavinyāsa; akkharasamaya.
orthometry
(f.) niddosapajjaracanā.
oscillate
(v.i.) dolāyati; phandati. (pp.) dolāyita; phandita.
oscillating
(adj.) dolāyamāna.
oscillation
(nt.) dolāyana; phandana.
oscitant
(adj.) vijambhamāna.
oscitation
(f.) jambhanā; pamattatā.
oscular
(adj.) mukhāyatta; vadanayatta.
osculate
(v.i.t.) cumbati. (pp.) cumbita.
osculation
(nt.) cumbana.
osculatory
(adj.) cumbanāyatta.
osprey
(m.) ukkuha; kurara.
osseous
(adj.) aṭṭhimaya; aṭṭhibhūta.
ossicle
(nt.) khuddakaṭṭhi.
ossify
(v.t.) aṭṭhisadisaṃ karoti. (pp.) aṭṭhisadisaṃ kata.
ossuary
(nt.) matakaṭṭhi-agāra.
ostensible
(adj.) vyāja; ayathābhūta; kittima.
ostensibly
(adv.) vyājena; ayathā.
ostensive
(adj.) ayathādassaka.
ostentation
(m.) dappa; ahaṅkāra; bāhirālaṅkara.
ostentatious
(adj.) attukkaṃsaka; dappita.
ostentatiously
(adv.) sadappaṃ; sāhaṅkāraṃ.
osteography
(f.) aṭṭhivaṇṇanā.
osteology
(f.) aṭṭhīvijjā.
ostler
(m.) santhāgāra-assagopaka.
ostracise
(v.t.) (raṭṭhā) pabbājeti; nibbāseti. (pp.) pabbājita; nibbāsita.
ostracism
(nt.) nibbāsana.
ostrich
(m.) oṭṭhasakuṇa.
other
(adj.) itara; para; apara
at other times
(m.) aññe; apare; itare.
othergates
(adv.) aññamaggena.
otherness
(nt.) aparatta.
otherwise
(adv.) aññāthā; itarathā.
otic
(adj.) sotapaṭibaddha.
otiose
(adj.) 1. alasa; 2. nipphal; 3. ānapekkhita; 4. kriyārahita.
otiosely
(adv.) akammaniyākārena.
otitis
(m.) kaṇṇāpāka.
otter
(m.) udda; jalamajjāra.
ought
(n.) yaṃ kiñci. (v.i.) arahati; vaṭṭati; yujjati.
ounce
(m.) 1. ha-dharaṇabhāra. 2. dīpivisesa.
our
(poss.; plu.) amhākaṃ.
our own
amhāyatta.
ours
(poss. plu.) (adj.) amhāyatta.
ourselves
(pron.) mayam eva; mayaṃ attanā va.
oust
(v.t.) apanudati; nikkhāmeti; bahikaroti. (pp.) apanudita; nikkhāmita; bahikata.
out
(intj.) apehi; apasara. (adv.) bahi; bahiddhā.
out of danger
(adj.) antarāyamutta.
out of food
(adj.) nirāhāra.
out of hope
(adj.) gatāsa; nirapekkha.
out of kindness
(adv.) anukampāya.
out of office
(adj.) bhaṭṭhādhikāra.
out of order
(adj.) uppaṭipāṭika; bhinnakkama.
out of pity
anukampaṃ upādāya.
out of place
(adj.) aṭṭānika; anucita. (adv.) aṭṭhāne.
out of print
(adj.) apuna-muddita.
out of sight
(adj.) dassanāṭikkanta.
out of the way place
(nt.) dūraṭṭhāna.
out of time
(adj.) ayathākālika.
out of use
(adj.) gatavohāra; luttaparibhoga.
out of work
(adj.) nikkamma.
outact
(v.t.) aticarati; atikaroti. (pp.) aticarita; atikata.
outbalance
(v.t.) atirekataṃ yāti; (pamāṇam) atikkamati. (pp.) atirekataṃ yāta; atikkanta.
outbid
(v.t.) adhikagghaṭhapanena kiṇāti. (pp.) adhikagghaṭhapanena kīta.
outbluster
(v.t.) atirekaṃ gajjati. (pp.) atirekaṃ gajjita.
outbrave
(v.i.) ativiya nibbhayo hoti.
outbreak
(nt.) 1. sahasā uṭṭhāna; ubbhijjana; 2. rogapattharaṇa. (v.i.) 1. pariyuṭṭhāti; 2. sahasā pattharati. (pp.) parīyuṭṭhita; sahasā patthaṭa.
outbuilding
(nt.) bahighara.
outburst
(m.) sahasā-niggama. (nt.) sasaddabhijjana.
outcast
(m.) 1. bahikata; 2. hīnajacca; vasala.
outcry
(nt.) ugghosana. tumulanāda.
outdare
(v.t.) vikkamena atiseti.
outdo
(v.t.) acceti; atīkkamati; abhibhūta.
outdoor
(adj.) abbhokāsika.
outer
(adj.) bāhiratara.
outer bark
(f.) papaṭikā.
outermost
(adj.) atibāhīta; paribāhira.
outface
(v.i.) 1. bhākutiṃ karoti; 2. antarāyābhimukhaṃ yāti. (pp.) katabhākuṭi; antarāyābhimukhaṃ yāta.
outfit
(m.) parivaccha; paricchada. (nt.) maggopakaraṇa. (v.t.) parivvacchaṃ karoti or sajjeti. (pp.) kataparivaccha.
outflow
(m.) abhisanda; pasava.
outgo
(m.) vaya. (nt.) vissajjana. (v.t.) acceti; atikkamati. (pp.) atikkanta.
outgoing
(m.) vaya; khaya; apacaya. (adj.) bahigāmi.
outgrow
(v.t.) atikkamma vaḍḍhati. (pp.) atikkamma vaḍḍhita.
outgrowth
(f.) bāhiravaḍḍhi.
outhouse
(nt.) upaghara.
outland
(m.) paradesa.
outlander
(m.) videsī.
outlandish
(adj.) videsīya.
outlast
(v.i.) cirakālaṃ pavattati. (pp.) cirakālaṃ pavattita.
outlaw
(m.) likhita-cora. (v.t.) sambhogaṃ nivāreti; nītiyā bahīkaroti. (pp.) nivāritasambhoga; nītya bahīkata.
outlawry
(nt.) pabbājanakamma.
outlay
(m.) vaya. (nt.) vissajjana.
outleap
(nt.) pakkhandana.
outlet
(m.) niggama. (nt.) nikkhamaṇadvāra.
outline
(nt.) bāhirasaṇṭhāna. (f.) saṅkhittavaṇṇanā. (v.t.) 1. saṇṭhānam ālikhati; 2. saṅkhepato nirūpati. (pp.) ālikhita; nirūpata.
outlive
(v.t.) atikkamma or dīghatarakālaṃ jīvati.
outlook
(f.) apekkhā; paccāsā. (m.) diṭṭhipāta.
outlying
(adj.) dūraṭṭha; asaṃsaṭṭha.
outmarch
(v.i.) agge yāti; atikkamati. (pp.) agge yāta; atikkanta.
outmost
(adj.) bāhiratama.
outnumber
(v.t.) saṅkhyāya atikkamati. (pp.) atikkantasaṅkhya.
outpace
(v.t.) hitvā yāti; atikkamati. (pp.) hitvā yāta; atikkanta.
outpour
(m.) dhārānipāta. (v.i.) dharahi nipatati. (pp.) dhārānipātita.
output
(nt.) nipphadita-pamāṇa.
outquench
(v.t.) nibbāpeti; upasameti. (pp.) nibbāpita; upasamita.
outrage
(nt.) dūsana. atyācāra. (m.) balakkāra. (v.t.) 1. dūseti; kalaṅketi; 2. Pasayha carati. (pp.) dūsita; kalaṅkita; pasayha carita.
outrageous
(adj.) sāhasika; atiduṭṭha.
outrageously
(adv.) ghoraṃ; dāruṇākārena.
outrageousness
(nt.) sahasikatta; daruṇatta.
outreach
(v.t.) dūrataraṃ pāpunāti or pattharati. (pp.) dūrataraṃ patta; patthaṭa.
outrider
(m.) pacchārohaka.
outright
(adv.) 1. sapadi; taṅkhaṇaṃ; 2. sabbathā; nissesaṃ.
outrival
(v.i.) visiṭṭhatamo bhavati.
outroot
see. Eradicate.
outrun
(v.t.) atikkamitvā dhāvati.
outset
(m.) ārambha; ādi. (nt.) paṭṭhapana.
outshine
(v.i.) atirocati. (pp.) atirocita.
outside
(m.) bāhirabhāga. (adj.) bāhira. (adv.) bahiddhā.
outsider
(m.) 1. parahana; bāhiraka; 2. āparicita.
outskirt
(m.) pariyanta; paccanta.
outspoken
(adj.) uttānavacana; tathavādī; thiravacana.
outspokenly
(adv.) vyattaṃ; visadaṃ; uttānaṃ; ujukaṃ.
outspread
(v.t.) vitthāreti; pasāreti; vitanoti. (pp.) vitthārita. pasārita; vitata.
outstanding
(adj.) 1. ṇahiniggata; sudissamāna; 2. anipphanna; 3. asañcita (-iṇa-karādi).
outstare
(v.t.) bhākuṭīkaraṇena lajjapeti. (pp.) bhākuṭīkaraṇena lajjapita.
outstretch
(v.t.) pasāreti; vitanoti. (pp.) pasārita; vitata.
outstrip
(v.t.) atikkamma yāti. (pp.) atikkamma yāta.
outvie
see, Excel.
outward
(adj.) bāhirābhimukha.
outwardly
(adv.) bāhirato.
outwards
(adv.) bahiddhā.
outwear
(v.t.) ciraṃ nivāseti or paridahati. (pp.) ciraṃ nivattha; paridahita.
outweigh
(v.t.) bhārena atiriccati. (pp.) atirittabhāra.
outwit
see, Cheat.
outwoen
(adj.) jiṇṇa; jajjara.
outwordbound
(adj.) videsagāmī.
outwork
(f.) bahiddhārakkhā.
oval
(adj.) aṇḍākāra.
ovarious
(adj.) aṇḍuppādaka.
ovary
(m.) aṇḍāsaya.
ovate
(adj.) aṇḍākāra.
ovation
(nt.) ussavena paṭigghaṇa.
oven
(m.) āvāpa; uddhana.
over
(adv.) upari; uttariṃ; uddhaṃ. (prep.) ati; abhi; adhi; pati
all over
niṭṭhitaṃ.
over and over
puanappunaṃ.
over-again
puna pi.
over-against
(adv.) abhimukhaṃ.
overact
(v.t.) aticarati; pamāṇam atikkamati. (pp.) aticarita; atikkantapamāṇa.
overalls
(nt.) paridhānāvaraṇa.
overawe
(v.t.) bhāyāpeti; abhibhavati. (pp.) bhāyāpita; abhibhūta.
overbalance
(v.t.) atituleti. (pp.) atitulita.
overbear
(v.t.) dameti; vasīkaroti. (pp.) danta; vasīkata.
overbearing
(adj.) uddhata; dappita.
overbearingly
(adv.) sadappaṃ; uddhatākārena.
overbeg
(v.t.) atiyācati. (pp.) atiyācita.
overboard
(v.t.) nāvāya bahi.
overbold
(adj.) atinibbhaya; atisāhasika.
overburden
(v.t.) adhikabhāram āropeti. (pp.) adhikabhāram āropita.
overcast
(v.t.) paṭicchadeti; āvarati. (pp.) paṭicchādita; āvaṭa. (adj.) meghacchanna; timirāvuta.
overcautious
(adj.) atisaṅkita.
overcharge
(v.t.) adhikamūlaṃ niyameti. (pp.) niyamitādhikamūla. (nt.) adhikamūlaniyamana.
overcloud
(v.t.) paṭicchadeti; āvarati. (pp.) paṭicchādita; āvaṭa. (adj.) meghacchanna; timirāvuta.
overcoat
(m.) bāhira-kañcuka.
overcome
(v.t.) ativattati; pasahati; abhibhavati; pamaddati. (pp.) ativattita; pasahita; abhibhūta; pamaddita. (adj.) aṭṭita; pareta; parājita.
overcoming
(nt.) pasahana; abhibhavana.
overcrowd
(v.t.) sambādheti; nirantaraṃ pūreti. (pp.) sambādhita; nitantaraṃ pūrita.
overdo
(v.t.) adhikaṃ viheseti; kilameti. (pp.) adhikaṃ vihāsita; kilamita.
overdose
(nt.) adhika-bhesajjapāna.
overdraw
(v.t.) adhikataramūlaṃ gaṇhāti. (pp.) gahitādhikamūlaṃ.
overdress
(v.t.) ujjalavesaṃ dhāreti. (pp.) dhāritujjalavesa.
overdue
(adj.) niyamitakālātikknta.
overeat
(v.t.) atimattaṃ bhūñjati; bhojane amattaññū hoti. (pp.) atimattaṃ bhutta.
overestimate
(v.t.) pamāṇādhikaṃ agghāpeti. (pp.) pamāṇādhikaṃ agghāpita.
overfatigue
(m.) adhikaparissama. (v.t.) atatikilameti. (pp.) atatikilamita.
overfeed
(v.t.) atimattaṃ bhojeti. (pp.) atimattaṃ bhojita.
overflow
(v.t.) ottharati. (v.i.) abhisandati; vissandati. (pp.) otthaṭa; abhisandita; vissandita. (m.) 1. ābhisanda; 2. jalogha. (nt.) ottharaṇa.
overflowing
(adj.) 1. abhisandamāna; 2. atibahula.
overgrow
(v.t.) chādetvā vaḍḍhati (pp.) chādetvā vaḍḍhita.
overgrowing
(adj.) sulabh; bahula; ativaḍḍhamāna.
overhasty
(adj.) atisāhasika; anisammakārī.
overhaul
(v.t.) 1. vibhajitvā vīmaṃsati; 2. anubandhitvā pāpuṇāti. (pp.) vibhajitvā vīmaṃsita; anubandhitvā patta.
overhead
(adv.) sīsūpari; matthake.
overhear
(v.t.) anubhilakkhito suṇāti.
overheat
(v.t.) adhikaṃ tāpeti. (pp.) adhikaṃ tāpita.
overindulgence
(nt.) adhikatarāsevana.
overjoy
(m.) pamoda. (v.t.) pahaṃseti; atipīṇeti. (pp.) pahaṃsita or pahaṭṭha; atipīṇita.
overland
(adj.) thalagāmī.
overlandroute
(m.) thalapatha.
overlap
(v.t.) vyāpetvā or chādetvā tiṭṭhati. (pp.) tiṭṭhita.
overlay
(v.t.) 1. āvarati; paṭicchādeti; 2. adhikabhāram āropeti. (pp.) āvaṭa; paṭicchādita; adhikabhāram āropita.
overleap
(v.t.) ullaṅgheti; uppatitvā yāti. (pp.) ullaṅghita; uppatitvā yāta.
overlie
(v.t.) avattharitvā tiṭṭhati. (pp.) avattharitvā tiṭṭhita.
overload
(v.t.) atibhāram āropeti. (pp.) āropitātibhāra.
overlook
(v.t.) 1. na gaṇeti; upekkhati; atikkamitvā passati; 2. anuviloketi. (v.i.) unnato dissati. (pp.) agaṇita; upkkhita; atikamitvā diṭṭha; anuvilokita.
overlord
(m.) adhissara; pabhū; abhibhū.
overlordship
(nt.) issariyādhipacca.
overmuch
(nt.) atibāhulla. (adj.) atimatta. (adv.) accantaṃ; atimattaṃ.
overnight
(adv.) pubbarattiyaṃ; rattibhāge.
overpass
(v.t.) atikkamati; vajjeti. (pp.) atikkanta; vajjita.
overpay
(v.t.) adhikavetanaṃ deti. (pp.) dinnādhikavetana.
overpeople
(v.t.) adhikajanakiṇṇaṃ karoti. (pp.) adhikajanakiṇṇaṃ kata.
overplus
(m.) atirittabhāga; atireka.
overpoise
(m.) mahābhāra; dhikabhāra.
overpower
(v.t.) abhibhavati; maddati; adhivattati. (pp.) abhibhūta; maddita; adhivattita.
overproduction
(nt.) adhikanipphādana.
overrate
(v.t.) adhikagghaṃ niyameti; adhikamūlaṃ niddisati (pp.) niyamitādhikagghaṃ; niḍḍiṭṭhādhikamūlaṃ.
overreach
(v.t.) 1. atikkamitvā pāpuṇāti; 2. vañceti; 3. ūggacchati. (pp.) atikkamitvā patta; vañcita; uggata.
override
(v.i.) akkmati; atikkamati; abhimaddati. (pp.) akkanta; atikkanta; abhimandita.
overripe
(adj.) atiparipakka.
overrule
(v.t.) ñāyena paṭisedheti. or niggaṇhāti; abhibhavati. (v.i.) pasāsati. (pp.) paṭisedhita; niggahita; abhibhūta; pasāsita.
overrun
(v.t.) avattharati; ajjhottharati. (pp.) avatthaṭa; ajjhotthaṭa.
overscrupulous
(adj.) atikukkuccaka.
oversea
(adj.) videsika; pārasāmuddika.
overseas
(adv.) videse; samuddapāre.
oversee
(v.t.) (kammantaṃ) paripāleti or vicāreti. (pp.) paripālita; vicārita.
overseer
(m.) pālaka; adhikārī; vicāraka.
overset
(v.t.) nikkujjeti; adhomukhīkaroti. (pp.) nikkujjita; adhomukhīkata.
overshadow
(v.t.) chāyāya chādeti or tirokaroti. (pp.) chāyāya chādita or tirokata.
overshoot
(v.t.) atilakkhaṃ vijjhati. (pp.) atilakkhaṃ viddha.
oversight
(nt.) kahalita; anavadhāna. (m.) pamādadosa.
oversize
(adj.) pamāṇātikkanta.
oversleep
(v.t.) ativelaṃ supati. (pp.) ativelaṃ sutta. (nt.) dīghasoppa.
overspent
(adj.) 1. atikilanta; 2. ātikkanta; atikhīṇa.
overspread
(v.t.) ottharati; vyāpeti; pattharati. (pp.) otthaṭa; vyāpita patthaṭa.
overstate
(v.t.) adhikaṃ vaṇṇeti. (pp.) vaṇṇita.
overstep
(v.t.) atikkamati; atisarati. (pp.) atikkanta; atisaṭa.
overstock
(m.) atisañcaya. (v.t.) adhikaṃ rāsīkaroti. (pp.) adhikaṃ rāsīkata.
overstrain
(v.t.) adhikam ussahati. (pp.) adhikaṃ ussahita.
overt
(adj.) pākaṭa; vyatta.
overtake
(v.t.) anubandhitvā gaṇhāti. (pp.) anubandhitvā gahita.
overtax
(v.t.) adhikakaraṃ gaṇhāti. (pp.) gahitādhikakara.
overthrow
(v.t.) 1. vināseti; 2. parājeti; 3. ūcchindati. (pp.) vināsita; parājita; ucchinna.
overtime
(m.) (niyamitakālato) adhikakāla.
overtly
(adv.) pākatākārena.
overtness
(nt.) pākaṭatta.
overture
(m.) 1. paṭhamārambha; upaññāsa. 2. vivecanīyavisaya.
overturn
(v.t.) nikkujjeti; adhomukhīkaroti. (pp.) nikkujjita; adhomukhīkata.
overvalue
(v.t.) adhikagghaṃ ṭhapeti. (pp.) adhikagghaṃ ṭhapita.
overweening
(adj.) attukkaṃsaka; adhikamānī.
overweigh
(v.t.) bhārena atiriccati. (pp.) bhārena atiritta.
overweight
(m.) adhikabhāra.
overwhelm
(v.t.) 1. abhitudati; 2. osīdāperi; 3. pariyādiyati.(pp.) abhituṇṇa; osīdāpita; pariyādinna.
overwise
(adj.) atipaṇḍita; paṇḍitamānī.
overwork
(nt.) adhikakicca. (m.) atiparissama. (v.t.) 1. atiparissantaṃ karoti; 2. adhikaṃ kammaṃ karoti.
overworn
(adj.) atikilanta; paribhogajiṇṇa.
overwrought
(adj.) atiparissanta.
overzeal
(f.) accussukatā.
overzealous
(adj.) adhikussāhī.
ovicular
(adj.) aṇḍanissita.
oviferous
(adj.) aṇḍajanaka.
oviform
(adj.) aṇḍākāra.
ovine
(adj.) meṇḍāyatta; meṇḍagatika.
oviparous
(adj.) aṇḍajanaka; 2. aṇḍaja.
oviposit
(v.t.) āsāṭikaṃ nikkhipati. (pp.) nikkhittāsāṭika.
oviposition
(nt.) āsāṭikānikkhipana.
ovoid
(adj.) aṇḍākāra.
ovum
(nt.) kalalarūpa.
owe
(v.i.) iṇaṃ dhāreti; iṇāyiko hoti. (pp.) dhāritaiṇa; iṇāyikabhūta.
owing
(adj.) nittharitabba; dātabba.
owing to
nissāya; hetunā
owl
(m.) uḷūka; vāyasāri.
owlet
(m.) uḷūkapotaka.
owlish
(adj.) uḷūkopama; mandabuddhika.
owllight
(m.) padosa; mandāloka.
own
(adj.) saka; sakīya; nija. (v.t.) āyattaṃ or naṃadhīnaṃ karoti; parigagaṇhāti. (v.i.) aṅgikaroti; paṭijānāti. (pp.) āyattikata; aṅgīkata; paṭiññāta
my own
tavāyetta.
owner
(m.) sāmī; issara; pati.
ownerless
(adj.) assāmika.
ownership
(nt.) sāmitta; pabhutta.
ox
(m.) usabha; goṇa; balivadda.
oxeyed
(adj.) visālakkha.
oxide
(nt.) pāṇadavāyunā missitavatthu.
oxidise
(v.t.) pāṇadavāyunā misseti. (pp.) pāṇadavāyunā missita.
oxygen
(m.) pāṇadavāyu.
oxygenate
(v.t.) pāṇadavāyunā tikicchati. (pp.) pāṇadavāyunā tikacchita.
oyster
(m.) sambuka.
ozone
(m.) ghanībhūtapāṇdavāyu.
- P -

pabulum
(m.) āhāra.
pacable
(adj.) santikara.
pacation
(nt.) vupasamana.
pace
(m.) padapāta; padavītihāra. (nt.) gamana. (f.) gati. (v.i.) caṅkamati; samaṃ yāti. (v.t.) padavārehi miṇāti. (pp.) caṅkamita; samaṃ yāta; padavārehi mita.
pacer
(m.) aturitagāmī.
pacific
(adj.) santikara; akkhubhita.
pacification
(m.) upasama. (f.) santi. (nt.) sāmaggikaraṇa.
pacificism
(m.) yuddhavirodha.
pacifier
(m.) upasametu.
pacifism
(m.) yuddhavirodha.
pacifist
(m.) yuddapaṭipakkha.
pacify
(v.t.) upasameti; sandhāti. (pp.) upasamita; sandahita.
pack
) sannidahati. (v.i.) 1. samosarati; 2. sahasā apagacchati. (pp.) puṭabadha; bhaṇḍikākata; sannihita; sahasā apagata.
pack -off
(v.) apaneti; sahasānikkhāmeti.
package
(m.) puṭa; puṭakosa. (f.) bhṇḍikā.
packet
(f.) khuddaka-bhaṇḍikā.
packhorse
(m.) bhāravāhī-assa.
packman
(m.) bhaṇḍavāhī.
pact
(nt.) katikāvatta. (m.) paṭiññābandha.
pad
(nt.) upadhāna; cumbaṭaka. (m.) lekhanapaṇṇanicaya; panthadūhaka. (v.i.) padasā yāti. (v.t.) upadhāne sampādeti or yojeti; muduvatthunā chādeti. (pp.) sampāditūpadhāna; muduvatthunā chādita.
padding
(nt.) bhisipūrakadabba.
paddle
(f.) nāvāpājanī. (v.t.) nāvādiṃ pājeti. (v.i.) jale yāti. (pp.) pājitanāva; jale yāta.
paddler
(m.) nāvāpājaka.
paddlewheel
(nt.) pājaka-cakka.
paddock
(nt.) khuddakakhetta. (m.) maṇḍūka.
paddy
(m.) vīhi.
paderism
(f.) pāpamittatā; pāpaninnatā.
padlock
(nt.) tāḷaka; kuñcikāyanta.
padre
(m.) devapūjaka.
paean
(nt.) thutigīta; jayagīta.
pagan
(m.) micchādiṭṭhika.
paganism
(f.) micchādiṭṭhi.
page
) ceṭaka; cullupaṭṭhāka; pādamūlika.
pageant
(nt.) vilasadassana; tucchanidassana. (m.) vāhanussava.
paginal
(adj.) (potthaka-) piṭṭhāyatta.
paginate
(v.t.) piṭṭhāni aṅketi. (pp.) aṇkitapiṭṭha.
pagoda
(nt.) cetiya. (m.) thūpa; soṇṇakahāpaṇavisesa.
paideutics
(f.) ajjhapanavijjā.
pail
(nt.) thāli-sadisabhājana. (f.) pāti.
pailful
(m.) pātipūra.
paillasse
(f.) palālabhisi.
pain
(f.) rujā; vedanāl; pīḷā. (v.t.) vyathati; pīḷeti; upatāpeti; dukkheti. (pp.) vyathita; pīḷita; upatāpita; dukkhita.
pained
(adj.) dukkhita; vedanaṭṭa.
painful
(adj.) rujāvaha; santāpakara; dussādhiya.
painfully
(adv.) kicchena; kasirena.
painless
(adj.) niruja; niddukkha.
painlessly
(adv.) anāyāsena; nirujaṃ.
painstaking
(adj.) uyyogī; saussāha.
paint
(nt.) vaṇṇaka; vaṇṇajāta. (v.t.) 1. vaṇṇalepaṃ karoti; 2. ālikhati; citteti. (pp.) katavaṇṇālepa; ālikhita; cittita.
painter
(m.) 1. vaṇṇalepaka; raṅgājīvī; 2. cittakāra
brush of a painter
(f.) tūlikā; ālekhanī.
painting
(nt.) cittakāra; ālikhana; cittitavatthu. (m.) vaṇṇālepa.
pair
) (nt.) mithuna. (v.t.) saṃyojeti; yugaso ṭhapeti. (v.i.) saṃvāsaṃ kappeti. (pp.) saṃyutta; yugaso ṭhapita; kappitasaṃvāsa.
palace
(m.) pāsāda. (nt.) bhavana; vimāna; mandira.
palace-garden
(nt.) poanadavana.
palace-grounds
(nt.) rājantepura.
palaeography
(f.) purālipivijjā.
palaeology
(f.) purāvatthuvijjā.
palaeontology
(f.) purājīvīvijjā.
palaestra
(m.) mallasippālaya. (nt.) vāyāmakaraṇaṭṭhāna.
palankeen
(f.) ḍolā; sivikā; pāṭaṅkī.
palanquin
(f.) ḍolā; sivikā; pāṭaṅkī.
palatable
(adj.) rucikara; sādurasa.
palatal
(adj.) tāluja; tāluvisayaka.
palate
(m.) tālu; assāda. (f.) ruci.
palatial
(adj.) rājāraha.
palatial building
(nt.) mahāmandira.
palatine
(adj.) rājādhikārayutta.
pale
(nt.) kaṭṭhasūla. (m.) saṅku. (adj.) vivaṇṇa; uppaṇduka. (v.t.) 1. vaṇṇaṃ hāpeti. 2. sūlehi āvarati. (v.i.) vivaṇṇī hoti. (pp.) hāpitavaṇṇa; sulāvaṭa; vaṇṇanī bhūta.
paleness
(nt.) vevaṇṇiya; uppaṇḍukatta.
palette
(m.) cittakāra-vaṇṇaphalaka.
palfrey
(m.) ārohanīyassa.
palindrome
(nt.) paṭilomayamaka.
paling
(f.) saṇkuvati.
palingenesis
(nt.) punajīvana.
palinode
(nt.) sakamatakhaṇḍakapajja.
palisade
(f.) saṅkupanti.
palish
(adj.) īsaṃpaṇḍuka.
pall
(nt.) chavacchādakavattha. (v.t.) virasīkaroti. (v.i.) rasahīno bhavati. (pp.) virasīkata.
pall bearer
(m.) chava-vatthagāhī.
palladium
(f.) ārakkhā; ārakkhadevatā.
pallet
(f.) palālabhisi. (m.) kumbhakāra-dāruhattha.
palliasse
(f.) palālabhisi.
palliate
(v.t.) dosalāghavaṃ karoti.
palliation
(nt.) dosalahukaraṇa.
palliative
(nt.) samanosadha; sūlanāsana. (adj.) upasamaka; dosahāpaka.
pallid
see Pale. (adj.)
pallor
(nt.) vevaṇṇiya; nittejatta.
palm
) tāla. (v.t.) 1. karatalena parimajjati; 2. saṭhena vañceti. (pp.) karatala-parimaṭṭha; vañcita; .
Palm Christi
(m.) eraṇḍa.
palm-leaf
(nt.) tālapaṇṇa.
palm-off
patāreti; vañceti.
palmacous
(adj.) tālajātivisayaka.
palmar
(adj.) karatalāyatta.
palmary
(adj.) accukkaṭṭha.
palmate
(adj.) karatalākāra.
Palmer
(m.) 1. tālapaṇṇahattha; 2. paribbājaka; puññatitthasevī.
palmistry
(f.) sāmuddikavijjā; hatthalekhāvijjā.
palmy
(adj.) 1. tālasañcanna; 2. Samiddha; puṇṇavibhava.
palmy-days
(m.) samiddhikāla.
palmyra
(m.) tālarukkha.
palp
(m.) phusanāvayava.
palpable
(adj.) phusanīya; supākaṭa.
palpably
(adv.) supākaṭaṃ.
palpate
(v.t.) hatthena phusitvā jānāti. (pp.) hatthena phusitvā ñata.
palpitate
(v.i.) kampati; phandati; nāḷi vahati. (pp.) kampita; phandita;.
palpitation
(nt.) kampana; phandana; nāḷivahana.
palsy
(m.) aṃsabhaṅga; pakkhaghāta. (v.t.) aṃsabhaṅgam uppādeti; kriyārahitaṃ karoti. (pp.) uppāditaṃsabhaṅga.
palter
(v.i.) nikatiyā carati; ayathā vadati. (pp.) nikatiyā carita; ayathā vutta.
paltry
(adj.) 1. ādhama; anariya; 2. āppaggha; appamattaka.
paludal
(adj.) kacchanissita.
pamper
(v.t.) atitappeti; adhīkaṃ bhuñjati. (pp.) atitappita; adhikaṃ bhutta.
pamperer
(m.) atibhojī.
pampering
(nt.) atibhojana; atilālana.
pamphlet
(m.) khuddakagantha.
pamphleteer
(m.) khuddakaganthlekhaka.
pamplegia
(nt.) sabbaṅgatthambhana.
pan
(nt.) kapallaka. (f.) thālī.
panacea
(nt.) sabbaroganāsakosadha.
panache
(f.) sikhā. (nt.) sekharapiñja.
pancake
(m.) kapallakapūva.
pancratic
(adj.) mallakīḷāvisārada.
pancratium
( nt.) mallayuddha.
pandemic
(adj.) opasaggīka. (m.) opasaggīkaroga.
pander
(m.) pāpasahāya; duṭṭhānusāsaka. (v.t.) pāpaskammesu niyojeti. (v.i.) pāpasaṅkappaṃ sampādeti.
panderness
(f.) pāpasahāyika.
pandiculation
(nt.) aṅgappasāraṇa; vijambhana.
pane
(m.) kācaphalaka. (nt.) caturassaka.
panegyric
(f.) guṇavaṇṇanā. (adj.) thutiyutta; pasaṃsāvisayaka.
panegyrise
(v.t.) thomet; pasaṃsati. (pp.) thomita; pasattha.
panegyrist
(m.) thomaka; pasaṃsaka; vandī; thutipāṭhaka.
panel
(m.) kavāṭa-phalaka. (f.) tīrakanāmāvali. (v.t.) 1. assakacchaṃ yojeti; 2. kavīṭaphalakaṃ yojeti. (pp.) yojita assakacchaṃ; yojita kavīṭaphalakaṃ.
pang
(f.) balvarujā; vedanā.
pangolin
(f.) kapālagodhā.
panic
(nt.) 1. ṃahabbhaya; 2. ahetuka-bhaya.
panic-stricken
mhabbhayabhīta.
panjandrum
(m.) attukkaṃsakapuggala. (nt.) pākaṭapuggalassa vikaṭanāma.
pannage
(m.) sūkaranivāpa.
pannier
(m.) satthagāmīnaṃ yamaka-pasibbaka.
pannikin
(m.) khuddakasarāvaka. (nt.) pānīyathālaka.
panoply
(m.) sabbaṅgasannāha.
panorama
(nt.) sabbabhāgadassna.
panoramic
(adj.) sabbabhāgadassaka.
panpipe
(m.) dhamana-vaṃsa.
pant
(n.) nissasana. (v.i.) 1. dīghaṃ nissasati; 2. atigijjhati.
pantaloon
(m.) vidūsaka; vihāsaka.
pantheism
(m.) issaranimmāṇavāda.
pantheist
(m.) issaranimmaṅavādī.
pantheon
(m.) sakaladevagaṇa. (nt.) sakaladevāyatana.
panther
(m.) cittaka-dīpi.
pantile
(m.) chadaniṭṭhikāvisesa.
panting
(adj.) nissasanta.
pantisocracy
(nt.) janasammatapālana.
pantomime
(nt.) cāraṇika (-nscca).
pap
(nt.) cūcuka; thanagga; mudubhojana. (m.) pāyāsa-sadisāhāra.
papa
(m.) tāta.
papal
(adj.) romaka-nāyakapūjakāyatta.
papaw
(m.) vātakumbha. (nt.) nāvāphala.
paper
(nt.) kākacapaṇṇa. (v.t.) kākacapaṇṇehi chādeti. (pp.) kākacapaṇṇehi chādita.
papilla
(m.) khuddakaphoṭa.
papillary
(adj.) sissavisayaka.
papist
(m.) romakasāmayika.
papula
(m.) vadanaphoṭa.
papulous
(adj.) vadanaphoṭayutta.
papyraceous
(adj.) kākacasadisa.
par
(nt.) samatta; tulyatta.
par excellence
(adv.) accukkaṭṭhatāya.
parabally
(adv.) upamāvasena.
parable
(f.) upamā; nidassanakathā. (nt.) opamma.
parabolic
(adj.) nidassanabhūta; upamāyatta.
parabolical
(adj.) nidassanabhūta; upamāyatta.
parachronism
(f.) sadosavassasaṅkhyā.
parachute
(nt.) gaganotaraṇa-chatta.
parade
(m.) senāvyūha; yuddhaparicaya. (v.t.) senāvinyāsaṃ dasseti. (v.i.) sadappaṃ carati. (pp.) dassitasenāvinyāsaṃ.
paradigm
(nt.) nidassana; udāharaṇa.
paradigmatic
(adj.) nidassanabhūta.
paradisaic
(adj.) dibba; sovaggika.
paradise
(nt.) nandanavana. (m.) devaloka.
paradox
(m.) sammutiviruddhavāda.
paragon
(nt.) ukkaṭṭha-pamāṇa; seṭṭhtamavatthu. (m.) niruttarapuggala.
paragraph
(m.) vākyacheda; vākyakhaṇḍa. (v.t.) vākyāni vicchindati. (pp.) vicchinna-vākya.
paralipsis
(m.) paṭikkhepālaṅkāra; ākhepa.
parallel
(adj.) samadūravati; sabbathāsama. (v.t.) samadūravattiṃ karoti; samāneti. (pp.) samadūravatīkata. samāneti.
parallelism
(nt.) samantaratta; sadisatta.
parallelogram
(nt.) samantaradīgha-caturassa.
paralogism
(m.) ahetukābhāsa. (f.) atakkānugatakathā.
paralyse
(v.t.) santhmbheti; akammññaṃ karoti. (pp.) santhmbhita; akammaññaṃkata.
paralysis
(m.) pakkhaghāta; aṃsabhṅga.
paralytic
(adj.) naṭṭhindriya; pakkhahata.
paramagnetic
(adj.) ayokaatākaḍḍhanīya.
paramour
) jārī; aticārinī.
paranoia
(m.) cittabbhama.
parapet
(f.) nicbhitti. (nt.) aṃsusilādikata-āvaraṇa.
paraphernalia
(nt.) 1. ītthidhana; 2. upalaraṇa; parikkhāra
royal-paraphernalia
(nt.) rājakakudhabhaṇḍa.
paraphrase
(v.t.) vitthāreti; vyākhyāti. (pp.) vitthārita; vyākhyāta. (nt.) atthavakṇṇanā. (f.) vivaraṇa.
paraphrastic
(adj.) vyākhyabhūta; vaṇṇanāvisayaka.
paraplegia
(m.) adhopakkhaghāta.
parasite
) rukkhādanī; vandākā.
parasol
(nt.) chatta; ātapatta.
parathesis
(nt.) tulyādhikaraṇa; samānavibbhatikatta.
parathetic
(adj.) samānavibhattika.
parboil
(v.t.) addhaṃ pacati. (pp.) addhapakka.
parcel
(f.) bhaṇḍikā. (m.) puṭa; bhāga; koṭṭhāsa. (v.t.) bhāgaso vibhajati. (pp.) bhāgaso vibhatta.
parcel-out
(v.) vibhajati; koṭṭhāse karoti.
parcelled
(adj.) puṭavaddha.
parcelling
(nt.) bhāgaso-karaṇa.
parcenarer
(m.) sahabhāgī; kaṭṭhāsī.
parcenary
(f.) sahabhāgitā; bhāgāyattatā.
parch
(v.t.) soseti; bhajjati. (v.i.) sussati; bhajīyati. (pp.) sosita; bhaṭṭha; sukkha; bhajjita.
parched corn
(m.) lāja.
parched flour
(m.) sattu; mantha.
parchment
(nt.) cammpaṭṭa; lipicamma.
pard
(m.) dīpi.
pardon
(f.) khamā; khanti; titikkhā. (v.t.) khamati; titikkhati. (pp.) khanta; titikkhita
pardonable
(adj.) 1.khantabba; khamāraha; 2. satekiccha.
pare
) tacam apaneti. (pp.) tacchita; tanukata; apanītataca.
paregoric
(nt.) vedanūpasamaka (-bhesajja).
parent
(m.; plu.) mātāpitaro; mūlapurisa; pabhava.
parentage
(nt.) kulaparivaṭṭa.
parental
(adj.) 1. mātāpettika; 2. vacchala.
parenthesis
(nt.) 1. nikkhepalakkhaṇa; 2. upavākya.
parenthetical
(adj.) anusaṅgika.
parenthetically
(adv.) pakkhepavasena; anusaṅgavasena.
parenthood
(nt.) mātāpitiṭṭhāna.
parenticide
(m.) 1. mātāpitughāta; 2. mātāpitughātī.
parentless
(adj.) nimmātāpitika.
paresis
(m.) addhapakkhaghāta.
parget
(m.) bhittilepa. (v.t.) bhittiṃ lepeti.
pariah
(n.) caṇḍāla; hīnajacca.
parish
(m.) gocaragāma; vibhattapadesa.
parishioner
(m.) gocaragāmavāsī.
parity
(nt.) samānatta; sāmañña.
park
(nt.) upavana; uyyāna. (m.) ārāma. (v.t.) uyyānaṃ sampādeti; upavane ṭhapeti. (pp.) sampādituyyāna; upavane ṭhapita.
parlance
(m.) sallāpa; kathanākāra. (f.) sākacchā.
parley
(nt.) sambhāsana. (f.) sākacchā. (v.i.) sakacchati; sammanteti. (pp.) sākacchita; sammantita.
parliament
(f.) mantisabhā.
parliamentary
(adj.) mantisabhāyatta.
parlour
(f.) sannipātasālā. (nt.) sambhāsanaṭṭhāna.
parlous
(adj.) sappaṭibhaya; sopaddava.
parochial
(adj.) sīmitapadesāyatta; padesika.
parody
(nt.) parihāsapajja; dubbalānkaraṇa. (v.t.) kucchitākārena anukaroti.
parole
(f.) apalāyana-paṭiññā.
paronomasia
(m.) silesālaṅkāra.
parotid
(m.) lālāsaya. (adj.) kaṇṇasamīpaṭṭha.
parotitis
(m.) uḷūkaroga.
paroxysm
(m.) 1. rogavesa; 2. kapavega.
parquet
(nt.) nānādārukhacitabhūtala.
parricide
(m.) pitughāta; pitughātī.
parrot
(m.) suka; suva; kīra. (v.t.) anubhāsati. (pp.) anubhāsita.
parry
(v.t.) pahāraṃ vañceti or vāreti. (pp.) vañcitapahāra. (nt.) pariharaṇa.
parse
(v.t.) padavibhāgaṃ karoti. (pp.) katapadavibhāga.
parsimonious
(adj.) mitavyayī; maccharī.
parsimoniously
(adv.) luddhākārena.
parsimony
(m.) mitavaya.
parsing
(nt.) padavibhajana.
parsley
(f.) ajamodā.
parson
(m.) padesika-devapūjaka.
parsonage
(m.) pūjakāvāsa.
part
) āyattakicca. (v.t.) bhājeti; viyojeti; puthakkaroti. (v.i.) viyujjati; vigaccahati. (pp.) bhājita; viyojita; puthakkata; viyutta; vigata.
by parts
aham pana.
partake
(v.i.) anubhoti; paribhuñjati; sahabhāgī hoti. (pp.) anubhūta; paribhutta; sahabhāgī bhūta.
partaker
(m.) sahabhāgī; sahabhojī.
parthenogenesis
(nt.) saṃvāsarahituppādana.
parti-coloured
(adj.) nānāvaṇṇa; vicittavaṇṇa.
partial
(adj.) pakkhapatita; asabbavyāpaka; asampuṇṇa.
partiality
(f.) pakkhapātitā. (m.) anurāga.
partially
(adv.) ekadesato; bhāgavasena.
partibility
(nt.) vibhajanārahatta.
partible
(adj.) vibhajanīya.
participant
(m.) sahabhāgī; pattika.
participate
(v.t.) bhāgaṃ gaṇhāti. (v.i.) pattiko or sahabhāgī hoti. (pp.) gahitabhāga; pattikabhūta.
participation
(f.) bhāgagahaṇa; sahabhāgitā. (m.) saṃvibhāga.
participle
(nt.) kitakapada.
particle
) avyaya.
particular
(adj.) asādhāraṇa; pacceka; visiṭṭha. (nt.) paccekavatthu.
particularisation
(nt.) paricchindana; visekaraṇa.
particularise
(v.t.) viseseti; visuṃ niddisati. (pp.) visesita; vissuṃ niddiṭṭha.
particularity
(nt.) paccekatta; asādhāraṇatta.
particularly
(adv.) visesena; paccekavasena.
parting
(m.) viyoga; viraha; apagama.
partisan
(m.) pakkhagāhī. (f.) kuṭhārī.
partisanship
(m.) pakkhagāha.
partite
(adj.) yāva mūlā vibhatta.
partition
(nt.) vicchedana; vibhajana. (v.t.) vibhajati; viyojeti. (pp.) vibhatta; viyojita.
partitive
(adj.) vibhāgadassaka.
partly
(adv.) bhāgaso; addhavasena.
partner
(m.) pattika; bhāgī; sahakārī; sahāya.
partnership
(f.) sahabhāgitā; sahakāritā.
partridge
(m.) kapiñjala.
parturient
(adj.; f.) āsannapasavā.
parturition
(f.) pasūti. (nt.) vijāyana.
party
(m.) pakkha; vagga; gaṇa; saṅgha.
parvanimity
(f.) anuḷārajjhāsayatā.
parvenu
(n.) samiddhigabbita.
pasquinade
(nt.) upahāsakabba.
pass
) khepeti; vītināmeti; 3. anumaññati; aṅgīkaroti. (v.i.) sañcarati. (pp.) atikkanta; pāragata; khepita; vītināmita; anumata; aṅgīkata.
pass away
cavati.
pass by
samīpena yāti; upekkhati.
pass for
maññati; gaṇeti.
pass into
pavisati.
pass off
apeti.
pass on
pavattati.
pass over the limits
atidhāvati.
pass over to
saṅkamati.
pass through
vinivijjhati.
passable
(adj.) gamanakkhama; taraṇakkhama.
passage
(m.) pavesamagga; saṅkama; magga; patha; gamanāvasara; pāṭha. (nt.) vākya.
passe
(adj.) gatayobbana.
passed
atīta; vītivatta.
passenger
(m.) sañcāraka; pariyaṭaka; gamika; addhika.
passer-by
(m.) samīpena gāmī.
passibility
(f.) vedanakkhamatā.
passible
(adj.) vedanakkhama.
passim
(adv.) sabbathā; sabbattha.
passing
(n.) atikkamana; uttaraṇa.
passing away
(nt.) cavana. (m.) accaya.
passion
(m.) 1. rāga; kāma; āsava; 2. kopa; rosa; 3. cittakkhobha.
passional
(adj.) kilesāyatta.
passionate
(adj.) sāraddha; sarosa; kamamucchita; kodhana.
passionately
(adv.) sarāgaṃ; sakopaṃ.
passioness
(f.) kuppanasīlatā.
passionless
(adj.) nikkilesa; anāsava; vītarāga; khīnāsava.
passive
(adj.) 1. udāsīna; nirīha; 2. titkkhaka.
passive voice
(m.) kammakāraka.
passively
(adv.) nirīhakataya.
passiveness
(f.) nirīhatā; sahanasīlatā.
passivity
(f.) nirīhatā.
passport
(nt.) gamanānuññāpaṇṇa.
past
(m.) atītakāla. (adj.) atīta; atikkanta. (adv.) parato; atikkamitvā. He ran past the house, so geham atikkamitvā (or gehassa parato) dhāvi.
paste
(nt.) sannitavatthu. (m.) ālepa. (v.t.) lepeti; lepena ābandhati. (pp.) lepita; lepābaddha.
paste board
(m.) ghanakākacapaṭṭa.
pastil
(f.) sugandhassalākā.
pastille
(f.) sugandhassalākā.
pastime
(f.) vinodakīḷā.
pastor
(m.) devāyatanādhikārī.
pastoral
(adj.) devapūjakāyatta. (nt.) janapadakabba. (adj.) pasupālanāyatta; gocarabhūmyāyatta.
pastry
(m.) piṭṭhāvuta-maṃsādi.
pasture
(f.) gocarabhūmi. (m.) gocara; ghāsa. (v.t.) gocaraṃ gaṇhāpeti; tiṇaṃ khādāpeti. (v.i.) gocaraṃ gaṇhāti. (pp.) gaṇhāpitagocara; gahitagocara.
pasture age
(f.) gocarabhūmi.
pasty
(adj.) sannitapiṭṭhasadisa.
pat
(m.) vallabha-jīvī; sanikappahāra. (nt.) parāmasana. (v.t.) sādaraṃ paharati; lāleti; parāmaseti. (pp.) sādaraṃ pahaṭa; lālita; parāmaṭṭha.
patch
(nt.) aggala. (vatthādi-) khaṇḍa. (v.t.) aggalaṃ deti; khaṇḍehi saṅkharoti. (pp.) dinnaggala; khaṇḍasaṅkhata.
patchwork
(m.) khaṇḍasaṃyoga.
patchy
(adj.) aggalabahula.
pate
(nt.) sīsa. (m.) muddhā.
patella
(m.) jāṇuphalaka.
patent
(m.) asādhāraṇādhikāra. (adj.) supākaṭa; laddhabala. (v.t.) visiṭṭhādhikāraṃ labhati. (pp.) laddhavisiṭṭhādikāra.
patentee
(m.) asādhāraṇādhikāralābhī.
patently
(adv.) supākaṭaṃ.
paternal
(adj.) pettika; pitusantaka.
paternal uncle
(m.) cullapitu.
paternity
(m.) pitubhāva; pitudhamma.
path
(m.) magga; patha; pantha; addhā. (nt.) añjasa; ayana
long path
(m.) uppatha; kummagga.
path finder
(m.) maggadesaka.
pathetic
(adj.) khedakara; anukampājanaka.
pathetical
(adj.) khedakara; anukampājanaka.
pathetically
(adv.) khedajanakatāya.
pathless
(adj.) apatha; duggama.
pathogenesis
(nt.) roganidāna.
pathogeny
(m.) rogapattharaṇākāra.
pathognomy
(nt.) cittabhāvapā-kaṭīkaraṇa.
pathologist
(m.) rogalakkhaṇaññū.
pathology
(f.) rogalakkhaṇavijjā.
pathos
(m.) karuṇārasa.
patience
(f.) adhivāsanā; khanti; dhiti; khamā.
patient
(m.) rogī; vyādhita. (adj.; m.) adhivāska; sahitu.
patiently
(adv.) adhivāsanapubbakaṃ; nibbikāraṃ.
patina
(nt.) antokhacana.
patinated
(adj.) antokhacita.
patio
(nt.) antogehaṅgaṇa.
patois
(f.) padesīyabhāsā.
patriarch
(m.) kulapati; kulappadhāna; padhānadevapūjaka.
patriarchal
(adj.) kulapativisayaka.
patriarchate
(nt.) kulapatidhura; pūjakācariyadhua.
patriarchy
(m.) kulapatipālanakkama.
patrician
(m.) kulīnajana. (adj.) pālakajanāyatta.
patricidal
(adj.) pitughātanāyatta.
patricide
(m.) pitughāta; pitughātī.
patrimonial
pettikadhanāyatta.
patrimony
(nt.) patudāyajja; pettikadhana.
patriot
(m.) sadesānurāgī.
patriotic
(adj.) desabhattika.
patriotism
(m.) desānurāga.
patrol
(m.) sañcārakarakkhī. (nt.) rakkhāya sañcaraṇa. (v.i.) rakkhaṇāya paribbhamati.
patron
(m.) anuggāhaka; ārakkhaka.
patronage
(m.) anuggaha; paggaha.
patronise
(v.t.) anupāleti; anuggaṇhāti. (pp.) anupālita; anuggahita.
patronymic
(nt.) gottabāma.
patter
see Father.
pattern
(nt.) nidassanarūpa; paṭirūpa. (f.) ākati. (v.t.) ādisiya-rūpāni sampādeti; saṇṭhānāni yojeti.
patulous
(adj.) vitthāriyamāna; vitthiṇṇa.
patulously
(adv.) vitthiṇṇākārena.
patulousness
(f.) vitthiṇṇatā.
paucity
(f.) appatā; thokatā.
paunch
(nt.) udara. (m.) āmāsaya. (v.t.) antāni bahikaroti. (pp.) bahikatanta.
paunchy
(adj.) mahodara.
pauper
(m.) vaṇibbaka; akiñcana.
pauperdom
(nt.) akiñcanatta; daḷiddatta.
pauperise
(v.t.) akiñcanattaṃ pāpeti. (pp.) akiñcanattaṃ pāpita.
pauperism
(nt.) akiñcanatta; daḷiddatta.
pause
(m.) virāma; viccheda. (f.) nivatti. (nt.) vyavadhāna. (v.i.) nivattati; vissamati. (pp.) nivattita; vissanta.
pave
(v.t.) silādīhi attharati. (pp.) silādīhi atthata.
pavement
(nt.) nicitaṭṭhāna. (f.) vedikā. (m.) atthatamagga.
paver
(m.) attharaka.
pavilion
(m.) maṇḍapa.
pavonian
(adj.) mayūrasadisa.
paw
(m.) nakhapañjara. (v.t.) nakhapañjarena āhanati. (pp.) nakhapañjarāhata.
pawkily
(adv.) kapaṭākārena.
pawkiness
(nt.) kerāṭiya.
pawky
(adj.) kapaṭa; upāyakusala.
pawn
(m.) nyāsa; upanidhi. (v.t.) nyasati; nikkhipati. (pp.) nyasita; nikkhitta.
pawn broker
(m.) nyāsagāhī; upanidhivohārika.
pawner
(m.) nikkhepaka.
pay
(nt.) vetana. (f.) bhati. (v.t.) vetanavasena deti; nibbisati. (pp.) vetanavasena dinna; nibbiṭṭha.
pay a debt
iṇaṃ sodheti.
pay bill
(nt.) bhatilekhana.
pay honour
sakkaroti; garukaroti. (pp.) sakkata.
pay master
(m.) vetanādhikārī.
pay-day
(m.) vetandivasa.
payable
(adj.) deyya; nittharanīya.
payee
(m.) bhatipaṭigāhī.
payment
(nt.) vetanadāna.
pea
(m.) kalāya; māsa.
peace
(m.) sāma. (f.) santi; sāmaggi.
peaceable
(adj.) sāmakāmī; santa.
peaceful
(adj.) sāmakāmī; santa.
peaceful maker
(n.) paṭisandhātu; sāmaggikara.
peaceful making
(nt.) samaggikaraṇa.
peaceful officer
(m.) samarakkhaka.
peacefully
(adv.) santākārena; sāmaggiyā.
peacefulness
(f.) samakāmitā; santatā.
peacock
(m.) mayūra; mora; sikhaṇḍī; nīlagīva. (v.i.) 1. uddhato carati; 2. asantaṃ dasseti
tail of a peacock
(nt.) bariha; morapiñja
cry of a peacock
(f.) kekā.
peahen
(f.) mayūrī.
peak
(nt.) kūṭa; girisikhara.
peaked
(adj.) sikharayutta.
peaky
(adj.) niccātura.
peal
(m.) unnāda; ghaṇṭārava. (v.i.) nadati; ravati. (v.t.) nādeti; saddāyati. (pp.) nadita; ravita; nādita; saddāyita.
pearl
(f.) muttā
string of pearl
(f.) muttāvali.
pearl oyster
(f.) suttikā.
pearly
(adj.) muttāsadisa. (v.t.) bindūni vikirati. (pp.) vikiṇṇabinduka.
peasant
(m.) jānapadika; kassaka.
peasantry
(m.) kassakagaṇa.
pebble
(m.) upala; guḷapāsāṇa.
pebbly
(adj.) upalākiṇṇa.
peccable
(adj.) pāpaninna; pāpāsaya.
peccadillo
(m.) aṇumatta-dosa.
peccancy
(f.) pāpakāritā.
peccant
(adj.) pāpī; dummatika.
peccavi
(f.) āpattidesanā. (nt.) sakadosāvīkaraṇa.
peck
(m.) doṇa-pāda. (nt.) nitudana. (v.t.) tudati; tuṇḍenāhanati; uñchati. (pp.) tudita; tuṇḍenāhata; uñchita.
pecker
(m.) vitudaka; kaṭṭhatudaka.
pecking
(nt.) sakkharākhipana.
peckish
(adj.) bubhukkhita.
pectoral
(m.) vibhūsita-uracchada. (adj.) urarogopasamaka.
peculate
(v.t.) theyyacittena gaṇhāti. (pp.) theyyacittena gahaṇa.
peculiar
(adj.) asādhāraṇa; visiṭṭhaha; puggalika; paccattika.
peculiarity
(nt.) asādhāraṇatta; visiṭṭhatta; puggalikatta.
peculiarly
(adv.) visesena; visesato.
pecuniary
(adj.) mūlanissita; dhanāyatta.
pedagogue
(m.) paṇḍītamānī; attukkhaṃsaka.
pedant
(m.) paṇḍītamānī; attukkhaṃsaka.
pedantic
(adj.) paṇḍitamānagabbita.
pedantry
(m.) paṇḍitamāna.
pedate
(adj.) pādasahita.
peddle
(v.i.) 1. vāṇijjāya āhiṇḍati; 2. appamattakāya kilamati.
peddler
(m.) kacchapuṭavāṇija.
pedestal
(f.) bhūmikā; patiṭṭhā. (m.) mūlādhāra.
pedestrian
(m.) padika; pathika; pattika; addhagū.
pedestrianism
(nt.) padagamana.
pedicel
(nt.) khuddakavaṇṭa.
pedicle
(nt.) khuddakavaṇṭa; pādasaṅkhalikā.
pedicular
(adj.) ūkākiṇṇa.
pediculation
(f.) pādatikicchā.
pedigree
(f.) vaṃsāvali; anvayalekhā.
pedlar
(m.) kacchapuṭavāṇija.
pedlary
(f.) kaccapuṭavaṇijjā.
pedometer
(nt.) padapāta-māṇakayanta.
peduncle
(nt.) vaṇṭa. (m.) nāḷa; daṇḍa.
peduncular
(adj.) vaṇṭākāra.
peek
see Peep.
peel
(f.) jalli. (m.) taca. (v.t.) vitacchati; vipāṭeti; tacam apaneti. (pp.) vitacchita; vipāṭita; panīta-taca.
peeler
(m.) tacchaka.
peeling
(nt.) tacāpaharaṇa.
peelless
(adj.) asama; appaṭipuggala; atulya; anupama.
peep
(v.i.) 1. nilīyitvā or paṭicchanno aloketi; 2. sanikam upagacchati; 3. kūjati. (pp.) paṭicchanno olokita; sanikam upagata; kūjita. (nt.) nilīyitvā olokana; kūjana; paṭhamadassana. (m.) udaya.
peer
(m.) samapadaṭṭha; mahākulapabhava. (v.i.) samataṃ yāti. (v.t.) kulīnattaṃ pāpeti. (pp.) kulīnattaṃ pāpita.
peerage
(nt.) mahākulikatta.
peerish
(adj.) kalahappiya; duṭṭhapakatika.
peerishly
(adv.) duṭṭhākārena.
peerishness
(f.) kodhabahulatā.
peg
(nt.) nāgadantaka; dārukīla. (v.t.) nāgadante olambeti; kīlehi saṅghaṭeti. (pp.) nāgadante olambita; kīlehi saṅghaṭita.
pejoration
(f.) avaññā; ohīlanā.
pelagian
(adj.) 1. sāmuddika; samuddāyatta; 2. samudde pavattāpita.
pelagic
(adj.) 1. sāmuddika; samuddāyatta; 2. samudde pavattāpita.
pelf
(nt.) mūla; dhana.
pelican
(m.) udakakukkuṭa.
pell-mell
(nt.) saṅkulatta. (adj.) saṅkinna. (adv.) asamekkha; ayathākkamaṃ; saṅkiṇṇatāya.
pellet
(f.) guḷikā. (v.t.) guḷikāhi āhanati. (pp.) guḷikāhi āhata.
pellicle
(m.) tanu-taca.
pellucid
(adj.) nimmala; vimala; pasanna.
pellucidness
(nt.) nimmalatta.
pelt
(nt.) khipana; paharaṇa; aparimaddita-camma. (v.t.) abhihanati; khipati; (āyudhehi) paharati. (pp.) abhihata; khitta; pahaṭa.
pelt monger
(m.) cammavāṇija.
pelvis
(m.) vaccamagga.
pen
(f.) lekhanī. (m.) vaja. (v.t.) 1. vaje orundhati; 2. likhati; nibandhaṃ sampādeti. (pp.) vaje oruddha; likhita; sampāditanibandha.
penal
(adj.) daṇḍanāyatta; daṇḍakammāraha.
penal code
(f.) daṇḍanīti.
penalise
(v.t.) daṇḍārahaṃ karoti.
penalty
(nt.) daṇḍana. (m.) niggaha.
penance
(m.) tapa; attakilamatha. (nt.) tapacaraṇa. (v.t.) tapacaraṇe niyojeti. (pp.) tapacaraṇe niyojita.
penchant
(f.) poṇatā; ninnatā; abhilāsā.
pencil
(f.) abbhakalekhanī; cittakāra-tūlikā. (v.t.) vaṭṭikāya likhati. (pp.) vaṭṭikāya likhita.
pendant
(nt.) olambakā-bharaṇa; kuṇḍalābharaṇa. (f.) urabhūsā. (adj.) lambamāna; dolāyamāna.
pending
(adj.) avinicchita; aniṭṭhita. (prep.) yāva.
pendulate
(v.i.) dolāyati; anavaṭṭhito hoti. (pp.) dolāyita; anavaṭthita.
penduline
(adj.) olambamāna; dolāyamāna.
pendulous
(adj.) olambamāna; dolāyamāna.
pendulum
(m.) lambaka; loladaṇḍa.
penetralia
(m.) abbhantarimagabbha. (nt.) abbhantaracetiya.
penetrate
(v.t.) pariyogāhati; vinivijjhati; paṭivijjhati. (pp.) pariyogāḷha; vinividdha; paṭividdha.
penetrating
(adj.) pariyogāhaka; vinivijjhaka.
penetration
(nt.) vinivijjhana; pariyogāhaṇa.
penetrative
(adj.) pariyogāhaka; vinivijjhaka.
peninsula
(m.) dīpappāyadesa.
penis
(nt.) purisaliṅga; mehana.
penitence
(m.) anutāpa; pacchātāpa.
penitent
(adj.; m.) anutāpī.
penitentiary
(m.) tapa niyāmakādhikārī; paṭisaṅkharaṇāpekkha-nivāsa.
penknife
(f.) khuddakasattha.
penman
(m.) lekhaka; lipikāra.
penmanship
(f.) lekhane dakkhatā.
penname
(nt.) lipi-rūḷhanāma.
pennant
(f.) patākā.
penniform
(adj.) pakkhipattākāra.
penniless
(adj.) niddhana; akiñcana.
pennon
(m.) dīgha-dhaja.
penny
(m.) māsaka.
pennyroyal
(m.) sugandhasākavisesa.
pennywise
(adj.) mandabuddhika; appamattarakkhaka.
pennyworth
(adj.) māsakagghanaka.
penologist
(m.) kārāpālanakovida.
penology
(nt.) kārāpālanañāṇa.
pension
(nt.) vissāmavetana. (v.t.) vissāmavetanaṃ deti. (pp.) dinnavissāmavetana.
pensionable
(adj.) vissāmavetanāraha.
pensioner
(m.) vissāmavetanalābhī.
pensive
(adj.) jhāyaka; cintāpara.
pensively
(adv.) jhāyanapubbakaṃ.
pensiveness
(f.) cintāparatā.
penstock
(nt.) niddhamanadvāra.
pent
(adj.) oruddha; rodhita.
pentachord
(adj.) pañcatantika.
pentad
(nt.) pañcaka.
pentagon
(nt.) pañcakoṇakavatthu.
pentagonal
(adj.) pañcakoṇayutta.
penultimate
(adj.) upantabhūta. (nt.) antakkharato purimakkhara.
penumbra
(f.) (candagāhādisu) upacchāyā.
penurious
(adj.) 1. daḷidda; niddhana; 2. luddha; kadariya.
penury
(nt.) dāḷiddiya; niddhanatta.
peon
(m.) pesanakara; paheṇaka.
people
(f.) janatā; pajā. (m.) mahājana. (v.t.) janāvāsaṃ karoti; manusse nivāseti. (pp.) janāvāsakata; nivāsitamanussa.
pepper
(nt.) kolaka; goḷamarica.
peppery
(adj.) 1. kaṭuka; tikhiṇa; 2. maricabahula.
pepsin
(f.) udare pācakoja.
peptic
(adj.) pācakaggidīpaka.
per
(prep.) 1. vasena; anu; 2. anūnaṃ; paripuṇṇaṃ.
per annum
(adv.) vassavasena; anuvaccharaṃ.
per cent
(adv.) satabhāgavasena.
peracute
(adj.) atitikhiṇa.
peradventure
(adv.) kadāci; karahaci.
perambulate
(v.t.) anupariyāti; padakkhiṇaṃ karoti. (pp.) anupariyāta; padakkhiṇaṃ kata.
perambulation
(nt.) pariyāhiṇḍana.
perambulator
(m.) anupariyāyī.
perambulatory
(adj.) pariyāhiṇḍaka; paribbhamaka.
perceive
(v.t.) vijānāti; samanupassati; paccakkhaṃ karoti. (pp.) viññāta; samanupassita; paccakkhaṃ kata.
perceiver
(m.) boddhu; ñātu.
percentage
(f.) 1. sataṃsasaṅkhayā; 2. paṭisataṃ gaṇānā
ten percent
(m.; plu.) dasa satamabhāga.
percept
(nt.) ālambana; āramaṇa. (f.) vijānana.
perceptible
(adj.) veditabba; indriyagocara.
perceptibly
(adv.) paccakkhaṃ.
perception
(f.) saññā. (nt.) vijānana.
perceptive
(adj.) bujjhanasīla; bujjhanakkhama; visayagāhaka.
perch
(f.) pakkhivāsayaṭṭhi. (nt.) ekādasaratanikamāṇa. (v.i.) nilīyati; yaṭṭhiyaṃ nisīdati. (pp.) nilīna; yaṭṭhiyaṃ nisinna.
perchance
(adv.) kadāci; kismiñci kāle.
percipience
(m.) visayagāha. (f.) bujjhanakkhamatā.
percipient
(adj.; n.) visayagāhī; bujjhanakkhama.
percolate
(v.i.) parisavati; binduvasena sandati. (v.t.) parissāveti. (pp.) parisavita; binduvasena sandita; parissāvita.
percolation
(nt.) parisavana.
percolator
(m.) parissāvaka. (nt.) parissāvana.
percuss
(v.t.) (aṅguliādīhi) sanikam āhanati. (pp.) sanikam āhata.
percussion
(nt.) saṅghaṭṭana. (m.) paṭighāta.
perdiem
(adv.) anudivasaṃ.
perdition
(f.) mahāvipatti; apāyuppatti.
perdu
(adj.) gūḷha; paṭicchanna.
perdue
(adj.) gūḷha; paṭicchanna.
perdurability
(f.) ciraṭṭhitikatā.
perdurable
(adj.) ciraṭṭhāyī.
peregrinate
(v.i.) āhiṇḍati; sañcarati.
peregrination
(nt.) āhiṇḍana; sañcaraṇa.
peregrine
(adj.; n.) videsāgata; videsānīta.
peremptorily
(adv.) sunicchitākārena; avassaṃ.
peremptory
(adj.) sunicchita; avisaṅkiya; anullaṅghiya.
perennial
(adj.) sakalasaṃvaccha-raṭṭhāyī; nirantara.
perenniality
(nt.) nirantaratta.
perennially
(adv.) nirantaraṃ; satataṃ; niccaṃ.
perfect
(adj.; n.) anūna; sampuṇṇa; paripuṇṇa; avikala. (v.t.) paripūreti; avikalīkaroti. (pp.) paripūrita; avikalīkata.
perfect tense
(f.) parokkhā vibhatti.
perfecter
(m.) sampūraka.
perfection
(nt.) paripūraṇa. (f.) pāripūri; saṃsiddhi; nipphatti; sampuṇṇatā.
perfective
(adj.) siddhikara; paripūraka.
perfectly
(adv.) sampuṇṇaṃ; asesaṃ; nissesaṃ.
perfectness
(nt.) anūnatta; kevalaparipuṇṇatta.
perfervid
(adj.) atigāḷha; atibāḷha.
perfervidly
(adv.) atigāḷhaṃ.
perfidious
(adj.) asaccasandha; vissāsaghātī.
perfidiously
(adv.) dubbhitāya; vissāsaghātena.
perfidy
(m.) paṭiññābhaṅga; vissāsaghāta.
perforate
(v.t.) vinivijjhati. (pp.) vinividdha.
perforation
(nt.) vijjhana; vinivijjhana.
perforator
(f.) vedhanī.
perforce
(adv.) balakkārena; passayha; avassatāya.
perform
(v.t.) sādheti; karoti; pavatteti. (v.i.) naccati. (pp.) sādhita; kata; pavattita; naccita.
perform a dance
naccaṃ payojeti or pavatteti.
performance
(nt.) 1. ācaraṇa; vattana; sampādana; 2. naccana.
performer
(m.) 1. sampādaka; sādhaka; 2. naṭa; raṅgakāra.
perfumatory
(adj.) sugandhakara.
perfume
(m.) sugandha; surabhi; vāsa. (v.t.) parivāseti; surabhayati. (pp.) parivāsita; surabhayita.
perfume chest
(nt.) gandhakaraṇḍaka.
perfume dealer
(m.) gandhika; gandhājīvī.
perfumer
(m.) gandhika; gandhājīvī.
perfumery
(m.) 1. gandhāpaṇa; 2. gandhasambhāra.
perfuming
(nt.) gandhavāsana.
perfunctorily
(adv.) anavadhānena; siyā.
perfunctory
(adj.) asakkaccakārī; nirussāha; nirīha.
perfuse
(v.t.) siñcati; upasiñcati; ajjhottharati. (pp.) sitta; upasitta; ajjhotthaṭa.
pergola
(m.) latāchannapatha.
perhaps
(adv.) app'eva; kadāci; kismiñci kāle; siyā.
peri
(f.) vanadevatā.
periapt
(m.) ārakkhā-kavaca.
pericarditis
(m.) hadayapaṭala-roga.
pericarp
(f.) kaṇṇikā. (m.) bījakosa.
pericranium
(nt.) sīsakapālacamma.
peril
(m.) antarāya; upaddava. (v.t.) upaddaveti; antarāyaṃ pāpeti. (pp.) upadduta; antarāyaṃ pāpita.
perilous
(adj.) antarāyakara; sopaddava; sappaṭibhaya.
perilously
(adv.) sāsaṅkaṃ; sāntarāyaṃ; sopaddavatāya.
perimeter
(m.) pariṇāha.
period
(m.) samaya; kālantara; addha; virāmakāla. (nt.) yuga; addhāna; virāmalakkhaṇa.
period of fasting
(m.) phaggu; uposatha.
periodic
(adj.) sāmayika; anukālika. (m.) kālikasaṅghaha. (nt.) sāmayika-paṇṇa.
periodically
(adv.) kālenakālaṃ.
periodicity
(f.) sāmayikatā; kālānugatatā.
peripatetic
(adj.) pariyaṭaka; paribbājaka; aniyatavāsa.
periphery
(m.) paridhi; bāhirāvaṭṭa.
periphrase
(f.) vaṅkutti. (nt.) vācābāhulla. (v.t.) vaṅkuttiyā pakāseti. (pp.) vaṅkuttiyā pakāsita.
periphrasis
(f.) vaṅkutti. (nt.) vācābāhulla.
periphrastic
(adj.) vācābahula.
perish
(v.i.) nassati; vinassati; khayaṃ or vilayaṃ yāti. (v.t.) vināseti. (pp.) naṭṭha; vinaṭṭha; kayaṅgata; vināsita.
perishable
(adj.) bhaṅgura; khayadhamma; nassanasabhāva.
perishableness
(nt.) bhaṅguratta.
perishingly
(adv.) asahanīyākārena.
peristalsis
(f.) antānaṃ bhojana-haraṇasatti.
peristyle
(f.) parivāraka-thambhapanti.
peritoneum
(nt.) kucchipaṭala; antāvaraṇa.
perjure
(v.t.) micchā sapati; kūṭasakkhī hoti. (pp.) micchā sapita; kūṭasakkhī bhūta.
perjurer
(m.) micchāsapathakārī; kūṭasakkhika.
perjurious
(adj.) micchāsapathakara.
perjuriously
(adv.) micchāsapanena.
perjury
(nt.) micchāsapana.
perk
(v.i.) uddhato pakkhandati.
perky
(adj.) abhimānī; sappagabbha.
permanence
(nt.) niccatta; thāvaratta; dhuvatta.
permanency
(nt.) niccatta; thāvaratta; dhuvatta.
permanent
(adj.) nicca; dhuva; thāvara; avikopiya.
permanently
(adv.) niccavasena; dhuvattena.
permeability
(f.) pariyādānakkhamatā.
permeable
(adj.) pariyādanakkhama.
permeate
(v.t.) vyāpeti; pariyādiyati. (pp.) vyāpita; pariyādinna.
permeation
(nt.) sabbavyāpana; pariyādāna.
permissible
(adj.) anuññātabba; anuññeyya.
permission
(f.) anuññā; anumati. (nt.) okāsakamma.
permissive
(adj.) anujānaka; okāsakara.
permit
(f.) anuññā. (nt.) anumatipaṇṇa. (v.t.) anujānāti; anumaññati; okāsaṃ karoti. (pp.) anuññāta; anumata; katokāsa.
permutable
(adj.) viparivattanāraha; vinimeyya.
permutation
(nt.) viparivattana; aññathākara. (m.) vinimaya.
permute
(v.t.) 1. viparivatteti; aññathā karoti; 2. vinimeti. (pp.) viparivattia; aññathā kata; vinimita.
pernicious
(adj.) apakāraka; anatthāvaha; nāsakara.
perniciously
(adv.) savināsaṃ; sāpakāraṃ; anatthāvahatāya.
pernoctation
(nt.) sabbarattijāgaraṇa.
perorate
(v.t.) kathaṃ (samodhānetvā) osapeti.
peroration
(nt.) kathāsamodhāna; kathapariyosāna.
perpend
(v.t.) vitakketi; saṅkappeti. (pp.) vitakkita; saṅkappita.
perpendicular
(adj.) ujulambamāna.
perpendicularly
(adv.) ujulambākārena.
perpetrate
(v.t.) duṭṭhakammam ācarati; aparajjhati. (pp.) ācaritaduṭṭhakamma; aparaddha.
perpetration
(nt.) duṭṭhācaraṇa.
perpetrator
(m.) dukkatakārī; durācārī.
perpetual
(adj.) avicchinna; satatappavatta; nirantara.
perpetually
(adv.) satataṃ; avicchinnaṃ.
perpetuate
(v.t.) avicchinnaṃ pavatteti; thirīkaroti. (pp.) avicchinnaṃ pavattita; thirīkata.
perpetuity
(f.) avicchinnatā; niccapavatti.
perplex
(v.t.) sambhameti; moheti. (pp.) sambhamita; mohita.
perplexing
(adj.) vikkhepaka; sammohaka.
perplexity
(f.) vimati; vicikicchā. (m.) sandeha. (nt.) dveḷhaka.
perquisite
(m.) atirekalābha.
persecute
(v.t.) vyathati; pīḷeti; vadhaṃ niyameti. (pp.) vyathita; pīḷeta; niyamitavadha.
persecution
(nt.) hiṃsana; daṇḍana; vadhaniyamana.
persecutor
(m.) vadhaka; hiṃsaka.
perseverance
(m.) viriyārambha; paggaha. (f.) sātaccakiriyā; anikkhitadhuratā; appaṭivānitā.
persevere
(v.i.) padahati; parakkamati; viriyam ārabhati or na ossajati; na olīyati. (pp.) padahita; parakkanta; āraddhaviriya; anossaṭṭhaviriya.
persevering
(adj.) pahitatta; daḷhaparakkama.
perseveringly
(adv.) sātaccakiriyāya.
Persia
(m.) pāsasikadesa.
persiflage
(m.) muduparihāsa.
persimmon
(m.) mahākhajjūrī-visesa.
persist
(v.i.) nibaddhakārī or akkhaṇḍakārī hoti.
persistence
(f.) sātaccakiriyā; appamādita.
persistent
(adj.) sātaccakārī; niccappavattaka.
persistently
(adv.) sanibandhaṃ; daḷhaṃ.
persistive
(adj.) anolīna; akhaṇḍanasīla; avirata.
person
) purisa. (nt.) sarīra.
personable
(adj.) abhirūpa.
personage
(m.) seṭṭhapurisa.
personal
(adj.) puggalika; ajjhattika.
personalise
(v.t.) sacetanattaṃ āropeti. (pp.) āropita-sacetanatta.
personality
(nt.) puggalikatta.
personally
(adv.) sayameva; attanā va; pāṭipuggalikaṃ.
personate
(v.t.) aññassa vesaṃ gaṇhāti. (pp.) gahitaññavesa.
personation
(nt.) paravesadhāraṇa.
personification
(nt.) cetanāropaṇa.
personify
(v.t.) sacetanattaṃ āropeti. (pp.) āropita-sacetanatta.
personnel
(m.) sabhikagaṇa. (nt.) kicca-kārīmaṇḍala.
perspective
(nt.) dūradassana-cittakamma; manodassana. (adj.) dūradassaka.
perspectively
(adv.) dūradassakākārena.
perspicacious
(adj.) dīghadassī.
perspicacity
(f.) dīghadassitā.
perspicuity
(nt.) visadatta; pākaṭatta.
perspicuous
(adj.) visada; vibhūta; supākaṭa.
perspicuously
(adv.) visadākārena; supākaṭaṃ.
perspirable
(adj.) sedajanaka; sedamocanopakāraka.
perspiration
(m.) seda. (nt.) sedana.
perspiratory
(adj.) sedamocha.
perspire
(v.i.) sedo muccati. (v.t.) sedaṃ moceti. (pp.) muttaseda; sedamocita.
persuade
(v.t.) anuneti; upalāleti; palobheti. (pp.) anunīta; upalālita; palobhita.
persuader
(m.) upalālaka; palobhaka.
persuasion
(nt.) upalālana; palobhana; āyācana.
pert
(adj.) sappagabbha; paṭu; dakkha. (adv.) sappabbhaṃ; paṭutāya.
pertain
see belong.
pertinacious
(adj.) ādhānagāhī; daḷhadiṭṭhika.
pertinaciously
(adv.) ādhānagāhitāya.
pertinacity
(m.) daḷhagāha; abhinivesa.
pertinence
(nt.) anukūlatta; ocitya; yoggatta.
pertinent
(adj.) anucchavika; ucita; sambhaddha; anukūla.
pertinently
(adv.) avirodhena; ucitākārena; anukūlatāya.
pertness
(nt.) pāgabbhiya; pāṭava; kosalla.
perturb
(v.t.) saṅkhobheti; vyākulayati. (pp.) saṅkhobhita; vyākulita.
perturbation
(m.) saṅkhobha. (nt.) ākulatta.
perturbed
(adj.) khubhita; vyākula.
peruke
(m.) kittima-kesakalāpa.
perusal
(nt.) sammāvācana.
peruse
(v.t.) sammā paṭhati; samāhito vāceti. (pp.) sammā paṭhita; samāhito cita.
pervade
(v.t.) vyāpeti; pharati; pariyādiyati; ajjhottharati. (pp.) vyāpita; phuṭa; pariyādinna; ajjhotthaṭa.
pervading
(adj.) vyāpaka; pharaṇaka.
pervasion
(nt.) pharaṇa; vyāpana. (m.) vipphāra.
pervasive
(adj.) abhivyāpaka; anupharaka.
pervasively
(adv.) abhivyāpetvā; pharaṇena.
perverse
(adj.) viparīta; paṭiloma; anassava; dubbaca; duddamma.
perversely
(adv.) paṭilomaṃ; dubbacatāya.
perversion
(m.) vipallāsa; vipariyāsa. (nt.) dubbacatta. (f.) micchāpaṭipatti.
perversity
(m.) vipallāsa; vipariyāsa. (nt.) dubbacatta. (f.) micchāpaṭipatti.
perversive
(adj.) vipallāsakārī; durupayogī.
pervert
(v.t.) 1. viparivatteti; vipallāseti; 2. micchāpaṭipajjati. (pp.) viparivattita; vipallāsita; micchāpaṭipanna.
pervious
(adj.) suppavesiya; pavesadāyī.
perviousness
(nt.) suppavesiyatta.
pesky
(adj.) pīḷāvaha.
pessimism
(m.) sabbāsubhavāda.
pessimist
(m.) sabbāsubhavādī.
pest
(m.) māraka-vyādhi; paḷibodha; papañca.
pest house
(nt.) opasaggikarogāyatana.
pester
(m.) pīḷaka; bādhaka. (v.t.) pīḷeti; bādheti; viheṭheti. (pp.) pīḷita; bādhita; viheṭhita.
pestiferous
(adj.) opasaggika; saṅkantika; pāṇahara.
pestilence
(nt.) rogavyasana. (m.) mārakaroga.
pestilent
(adj.) 1. pāṇahara; māraka; 2. hiṃsākara; 3. guṇanāsaka.
pestle
(m.) musala. (v.t.) (musalena) koṭṭeti. (p.p) koṭṭita.
pet
(m.) piyasatta.(nt.) piyavatthu. (v.t.) lāleti. (pp.) lālita.
petal
(nt. (puppha-)dala.
petal shaped
(adj.) dalākāra.
petaliod
(adj.) dalākāra.
petalous
(adj.)bahudalayutta.
petard
(nt.) dvārugghāṭakayanta.
peter
(v.i.) niṭṭhāti; osānaṃ pāpuṇāti. (pp.) niṭṭhita; osānappatta.
petiole
(m.) pattanāla; pattanahāru.
petition
(nt.) āyācanapaṇṇa. (f.) abhiyācanā; patthanaā. (v.t.) abhiyācati; abhipattheti. (p.p) abhiyācita; abhipatthita.
petitioner
(m.) abhiyācaka; āyācaka.
petographer
(m.) pāsāṇasambhavavidū.
petrifaction
(nt.) pāsāṇīkarana; santhambhanai.
petrify
(v.t.) pāsāṇīkaroti; santhambheti. (pp.) pāsāṇīkata; santhambhita.
petroglyph
(nt.) silāvaḍḍhakīkamma; pāsāṇīcittakamma.
petrograph
(f.) silālekhā; silālipi.
petrography
(f.) pāsāṇasambhava-vijjā.
petrol
sodhita-khaṇijatela. (v.t.) khaṇijatelaṃ yojeti. (p.p) khaṇijatelaṃ yojita.
petroleum
(nt.) bhūmijatela.
petrology
(f.) silāvijjā.
petrous
(adj.) pāsāṇasadisa.
petticoat
itthantaravāsaka. (ādj) nārīgatika.
pettifog
(v.t.) appamattake vivadati.
pettifogger
(m.) ittara-nītividū.
pettiness
(nt.) appamattakatta.
pettish
(adj) kakasa; kodhana.
pettishly
(adv.) sābhissaṅgaṃ.
petty
(adj.) appaka; lahuka; appamattaka.
petulant
(adj.) kodhana; upāyāsabahula.
pew
(nt.) (devāyatane) puggalaikāsana.
pewit
(m.) dindibha; kikī.
pewter
(kaṃsaloha.
phalange
(nt.) senāmukha; pūgabandhana; vaggabandhana.
phalanx
(nt.) senāmukha; pūgabandhana; vaggabandhana.
phallus
(nt.) liṅgasaṭhāna; liṇgarūpa.
phallusic
(adj.) liṅgāyatta.
phantasm
(nt.) bhūtadassana; manonimmāna; matapuggala-dassana.
phantasmagoria
(nt.) calarūpadassana.
phantasmal
(adj.) bhūtadasanāyatta.
phantasmally
(adv.) bhūtadassanavasena.
phantom
(m.) bhūta; pisāca. (nt.) manomayarūpa.
phantomatic
(adj.) obhāsanissita; māyāmaya.
phantomic
(adj.) obhāsanissita; māyāmaya.
pharayngitis
(m.) kaṇṭhaggadāha.
Pharisee
(m.) dhammānuvatti; kuhaka; kūṭatāpasa
pharmaceutical
(adj.) osadhavidhāna-visayaka.
pharmaceutics
(nt.) osadhasampādana.
pharmaceutist
(m.) osadhasampādaka.
pharmacist
(m.) osadhavāṇija.
pharmacography
(f.) osadhavaṇṇanā.
pharmacologist
(m.) osadhappabhedavidū.
pharmacology
(f.) osadhasampādana-vijjā.
pharmacopoeia
(m.) osadhanighaṇḍu.
pharmacy
(nt.) osadhasampādana. (f.) bhesajjasālā. (m.) osadhalay.
pharos
(nt.) nāvikadīpāgāra. (m.) padīpatthambha.
pharynx
(nt.) sāsanāḷa-kaṇṭhantara.
phase
(f.) candakalā; dissamānākāra.
pheasant
(m.) vanakukkuṭa; jīvañjīvaka.
phenix
(m.) misarapurāvuttagata-mahāpakkhī.
phenomenal
(adj.) acchariyāvaha.
phenomenon
(m.) diṭṭhivisaya. (nt.) dassana; abbhuta.
phew
(interj) dhiratthu!
phial
(m.) kācatumba.
philander
(v.i.) sārattākārena carati; penaṃ bandhati. (pp) baddhapema.
philanderer
(m.) lahu-pemadassaka; itthivallabha.
philanthropic
(adj.) parahitakamī; lokanukampī.
philanthropist
(m.) parāhitākārī; lokatthacārī; parānukampī.
philanthropy
(f.) parahitakāmitā; lokānukampā; lokatthacariya.
philately
(nt.) sāsanamuddā-sañcinana.
philatelist
(m.) sāsanamuddā-visesavidū; muddāsaṃhāraka.
philharmonic
(adj.) saṅgītappiya.
philippic
(f.) manmacchedakavacā.
philological
(adj.) neruttika.
philologist
(m.) bhāsātattaññū.
philology
(nt.) niruttisattha.
philomath
vijjāpiya.
philomathy
(f.) sutappiyatā.
philosopher
(m.) ajjhattadhammavidū.
philosophical
(adj.) tattañāṇāyatta.
philosophically
(adv.)ñāṇadassanānurūpena; ñāyānusārena.
philosophise
(v.t.) yathāsabhāvaṃnirūpeti.
philosophy
(nt.) tattañña; ñayasattha.
philotechnic
(adj.) kalābhirata.
philter
(nt.) vasīkaraṇosadha.
philtre
(nt.) vasīkaraṇosadha.
phiz
(nt.) mukhavaṇṇa.
phlebitis
(m.)dhammanīdāha.
phlebotomise
(v.t.) rudhiraṃ sāveti. (pp.) sāvitarudhira.
phlebotomy
(nt.) (arogatāya) rudhirasāvaṇa.
phlegm
(m.) semha; kapha.
phlegmagogic
(adj.) semhanāsaka.
phlegmatic
(adj.) semhādhika; semhājanaka; anussuka.
phlegmy
(adj.) semhayutta; nirīhaka.
phoenix
(m.) misarapurāvuttagata-mahāpakkhī.
phonate
(v.i.) uccāreti. (pp) uccārita.
phonation
(nt.) uccāraṇa.
phone
(m.) ekassarassadda. (see) telephone.
phonetic
(adj.) saddavisayaka; vācānissita.
phonetically
(adv.) saravijjāvasena.
phonetics
(f.; plu.) saravijjā.
phonetist
(m.) saravijjāvidū.
phonic
(adj.) saddavisayaka; sarāyatta.
phonogram
(nt.) saddānugatalakkhaṇa.
phonograph
(f.) sarānugatalipi. (nt.) saddavāhakayanta.
phonography
(m.) saralekhanakkama.
phonologically
(adv.) saravijjāvasena.
phonologist
(m.)saravijjāvidū.
phonology
(f.) saravijjā.
phosphoresce
(v.i.) aggiṃ vinādippati; andhakāre dippati.
phosphorescent
(adj.) andhakāre dippamāna.
phosphorus
(nt.) pakāsada rasāyana.
photograph
(nt.) chāyārūpa.
photographer
(m.) chāyārūpasippī.
photographic
(adj.) chāyārūpāyatta.
photography
(nt.) chāyārūpasippa.
phrase
(nt.) khaṇḍavākya. (m.) racanāvidhi. (f.) bhāsārīti. (m.) upadesapāṭha. (v.t.) pakāseti; vākyāniracayati.
phrase monger
(m.) sundarapāṭhagavesi.
phraseology
(f.) vākyaracanā. (m.) racanāvidhi.
phrenetic
see frantic.
phrenologist
(m.) kapālalakkhaṇaññū.
phrenology
(f.) sīsakapālavijjā.
phthisis
(m.) khayaroga.
physic
(f.) tikicchā. (nt.) vejjakamma; bhesajja. (f.; plu.) rūpadhātuvijjā. (nt.) padatthasattha. (pp) tikicchita.
physical
(adj.) sārīrika; rūpamaya; osadhiya.
physically
(adv.) dehabalena; dhātuvasena.
physician
(m.) vejja; bhisakka.
physicist
rūpadhammavidū; padatthasatthaññū.
physiognomist
(m.) aṅgavijjāvidū.
physiognomy
(f.) aṅgavijjā.
physiography
(f.) mahābhūtavaṇṇanā; bhūvaṇṇanā.
physiologist
(m.) jīvavijjāvedī.
physiology
(f.) jīvavijjā; bhūtagāmavujjā.
physique
(nt.) sarīrasaṇṭhāna; dehalakkhaṇa.
piacular
(adj.)Paṭikammāyatta;dosahāpaka.
pianist
(m.) turiyavisesavādaka.
piano
(m.) turiyavisesa.
piazza
(m.) bhūmippadesa; ālinda.
pibroch
(m.) saṅgāma-kāhalanāda.
pica
(m.) khuddaka-muddākkharavisesa.
picaroon
(m.) samuddacora; vilumpaka. (v.i.) vilumpati.(p.p) vilutta.
piccaninny
(m.) dāraka; bālaka. (adj.) atikhuddaka.
pick
(f.) khaṇittī; dantasodhanī. (nt.) uñchana. (v.t)) ocināti; samāharati; uccināti; uñchati; tuṇdena gaṇhāti. (pp.) ocita; samāhaṭa; uccinita; uñchita; tuṇdena gaṇhāti.
pick a back
(adv.) khandhe āropetvā.
pick a bone
visuṃ karoti.
pick a pocket
(f.) gaṇṭhiṃ chindati.
pick a quarrel
(f.) kalaham ārabhati.
pick axe
(f.) pāsāṇadāraṇī.
pick off
thokathokaṃ bhuñjati.
pick out
uddharati; niharati.
pick pocket
(m.) gaṇthibbedakacora.
pick tooth
(f.) dantasūci.
picket
saṅku. (nt.) chandagahaṇa. (v.t.) sūlehi āvaraṭi; rakkhīgumbaṃṭhapeti. (pp.) āvaṭa; thapita.
picking
(nt.) uddharaṇa; tudana
pickle
(m.) bilaṅgasūpa. (v.t.) bilaṅgena yojeti. (pp.) bilaṅgayojita.
picksome
(adj.) dutappiya.
picnic
(f.) vanakīḷā. (nt.) kīḷābhojana.
pictorial
(adj.) cittakammāyatta; chāyārūpasahita.
pictresqueness
(nt.) dassanīyatta; vicittatta
picture
(nt.) cittakamma. paṭirūpa. (v.t.) āloceti; manasikaroti; citteti; ālikkhati. (pp) ālocita; manasikata; cittita; ālikkhita.
picture frame
(nt.) cittāvaraṇa. (m.) cittādhāra.
picture gallery
(nt.) cittāgāra
picture maker
(m.) cittakāra.
picturesque
(adj) vicitta; dassanīya.
picturesquely
(adv.) dassanīyākārena.
pie
(nt.)pakkhivisesa; piṭṭhāvuta-bhojana.
piebald
(adj.) kammāsa; sabala; vividhavaṇṇa.
piece
(m.) khaṇḍa; koṭṭhāsa. (f.) sakalikā. (v.t.) saṃyojeti; ghaṭeti; samodhāneti. (pp) saṃyojita; ghaṭita; samodhānita.
piece meal
(adv.) khaṇḍaso; bhāgaso.
pied
(adj.) kammasa; sabala; vividhavaṇṇa.
pier
(m.) setubandha.
pierce
(v.t.) vinivijjhati. (pp) vinividdha.
piercing
(adj.) vedhaka; tudaka; tibba; ugga. (nt.) nittudana; vijjhana.
pierglass
(m.) sabbakāyikādāsa.
piety
(nt.) dhammikatta. (f.) saddhā; bhatti.
piffle
(m.) samphappalāpa. (v.i.) samphaṃ palapati.
pig
(m.) sūkara; varāha. (v.i.) sūkarasadisaṃ vasati.
pigheaded
(adj.) mandamatika.
pigeon
(m.) kapota; pārāvata. (v.t.) mañjūsovarake pakkhipati. (p.p) mañjūsovarake pakkhipati.
pigeonary
(f.) kapotapālikā.
pigeonhearted
(adj.) adhīra; kātara.
pigeonhole
(nt.) kapota-bila. (m.) mañjūsovaraka.
piggery
(m.) sūkaravaja.
piggish
(adj.) sūkaropama; kucchitavuttī.
piglet
(m.) sūkarapotaka.
pigling
(m.) sūkarapotaka.
pigtail
(m.) (cinadesīyānaṃ) vellita-dhammilla.
pike
(m.) saṅku; sūla.
pike for an elephant
(nt.) tutta.
pike staff
(f.) kuntayaṭthi.
pikeman
(m.) sūladhārī.
pile
(m.) puñja; rāsi; niccaya; sūla; khīla. (v.t.) puñjeti; rāsīkaroti; cināti. (pp.) puñjita; rāsīkata; cita.
piles
(nt.) arisa.
pilfer
(v.t.) moseti; coreti; avaharati. (pp.) mosita; corita; avahaṭa.
pilferage
(f.) mosanā. (nt.) coriya.
pilferer
(m.) mosaka
pilgrim
(m.) puññatitthagāmī.
pilgrimage
(f.) cetiyacārikā.
piliferous
(adj.) saloma; lomāvuta.
pill
(f.) guḷikā; vaṭṭikā.
pillage
(nt.) vitumpana. (m.) vilopa. (v.t.) viḷumpeti; acchindati. (pp.) vilutta; acchinna.
pillager
(m.) vilumpaka; acchindaka.
pillar
(m.) thambha; yūpa; thūna.
pillion
(nt.) pacchāsana.
pillory
(nt.) vadhaka-dārubhaṇḍa.
pillow
(nt.)bimbohanna; sīsūpadhāna. (v.t.) upadhānāniyojeti. (v.i.) bimbohane sīsaṃṭhapeti.
pillowcase
(f.) cimilikā; bimbohapathavikā.
pilot
(m.) jalapathadesaka; kaṇṇadhāra. (v.t) nāvāyāmaggaṃ dasseti.
pilotless
(adj.) maggadesakarahita.
pilule
(f.) khuddakavaṭikā.
pimple
(f.) vadanapiḷakā.
pin
(f.) sūci; salākā. (v.t.) sūciya āvuṇāti or ghaṭeti. (pp.) sūcyāvutta; sūcighaṭita.
pincers
(m.) saṇḍāsa.
pinch
(nt.) nakhatudana. (v.t.) nakhehi vitudati or vilikhati. (pp.) nakhavitunna; vilikhita.
pine
(m.) devadāru. (v.i.) milāyati; osīdati. (pp.) milāta; osīna.
pine for
ākaṅkhati; ukkaṇṭhati. (pp.)ākaṅkhita; ukkaṇṭhita.
pineapple
(nt.) bahunettaphala. (m.) madhuketakī.
pinefold
(nt.) goṭṭha. (v.t.) goṭthe or vaje rundheti. (p.p) goṭthe or vaje rundhita.
pingo
(m.) kāja.
pingo basket
(f.) sikkā.
pinguid
(adj.) pīna; pīvara; vaṭhara.
pinion
(nt.) pekhuṇa; khuddakacakka. (v.t.) pakkhe chindati; pacchābāhaṃ bandhati. (p.p) chinnapakkha; pacchābāhaṃ baddha.
pink
(a) pāṭala. (v.t.) satthena vijjhati. (pp.) stthaviddha.
pinky
(adj.) īsaṃpāṭala.
pinnacle
(m.) niyyūha. (nt.) pāsādasikhara.
pinnance
(f.) dvikūpakanāvā.
pioneer
(m.) puregāmī; pubbaṇgama; netu; maggadesaka. (v.t.) puratoyāti; maggaṃ dasseti. (pp.)puratoyāta; dassitamagga.
pious
(adj.) dhammika; saddha; bhattimantu.
piously
(adv.) saddhāya; bhattiyā.
piousness
(nt.) dhammikatta.
pip
tārāsaṇṭhāna. (m.) tilaka. (v.t.) āhanati. (pp.)āhata.
pipe
(f.) nāḷikā; paṇālī; āyatikā. (m.) dhamanavaṃsa. (v.t.) vaṃsaṃ dhamati.
pipe clay
(f.) setamattikā.
piper
(m.)vaṃsadhamaka.
piping
(nt.) vaṃsadhamana.
pipul
(m.) (tree), assattha (-rukkha).
piquancy
(nt.) kaṭukatta; manoharatta.
piquant
(adj.) tibba; tikhina; hadayaṅgama.
piquantly
(adv.) tikhiṇākārena; hadayaṅgamatāya.
pique
(m.)mandakopa; appasāda; asantosa. (v.t.) kopeti; roseti. (v.i.) uddāmo hoti. (p.p) kopita; rosita; uddāmabhūta.
piracy
(m.) nāvāvilumpana.
pirate
(m.) sāmuddikacora; nāvāvilumpaka; paraganthavilumpaka. (v.t.) vilumpati; avaharati; aññakattukaganthaṃ pakāseti. (pp.) vilutta; avahaṭa.
piratical
(adj.) sāhasika; vilumpaka.
pirogue
(f.) ekarukkhadoṇi.
pirouette
(nt.) maṇḍalanacca.
piscatology
(nt.) macchappabhe-da-ñāṇa.
piscatory
(f.) parāyattaṭhānemacchabandhanānumati.
Pisces
(m.) mīnarāsi.
Pisces cine
(adj.) macchavisayaka.
piscivorous
(adj.) macchabhakkha.
pish
(intj.) ḍhiratthu.
pisiform
(adj.) māsa-saṇṭhāna.
pismire
(f.) kippillikā.
piss
(v.i.) ummihati; omutteti. (pp.)ummihita; omuttita. (nt.)mutta.
pistol
(f.)khuddakaggināḷikā. (v.t.) (imāya) vijjhati. (pp.)(imāya) viddha.
pit
(m.) āvāṭa; sobha; ākara. (v.t.) āvāṭe pakkhipati; yujjhanāya payojeti. (pp.) āvāṭe pakkhita; yujjhavāya payojita
small pit
(m.) kusobbha.
pit a pat
(adv.) sahadayaphandanaṃ; sāsaṅkaṃ.
pit fall
(m.) opāta.
pitch
(m.) yakkhadhūpa. Pariyanta (nt.) agga; sikhara. (v.t.) niveseti; patiṭṭhāpeti; khipati; pāteti; sajjulasena āpepeti. (v.i.) nipatati; opatati (pp.) nivesita; patiṭṭhāpita; khitta; pātita; sajjulasena ālitta; nipatita; opatita.
pitch on
adhiṭṭhāti; sanniṭṭhānaṃ yāti.
pitcher
(f.) kuṇḍikā. (m.)kamaṇḍalu
full pitcher
(m.) puṇṇaghaṭa; bhaddakumbha.
piteous
(adj.) dīna; dukkhita; dayāraha.
piteously
(adv.) dukkhitākārena.
pith
(m.) sāraṃsa; rukkhasāra. (nt.) sāradāru.
pithless
(adj.) asāra; nissāra; pheggumaya.
pithy
(adj.) sārayutta.
pitiable
(adj.) anukampiya; dayanīya.
pitiful
(adj.) kāruṇika; sadaya; anukampaka.
pitiless
(adj.) niddaya; niṭṭhura.
pitilessly
(adv.) niddayaṃ; niranukampaṃ.
pittance
(m.) appapariccāga. (nt.) thokavetana.
pituitary
(adj.) semhuggāraka.
pity
(f.) dayā; karuṇā; anukampā. (v.t.)anukampati; karuṇāyati; anuddayati. (pp.) anukampita; karuṇāyita; anuddayita.
pityriasis
(f.) vitacchikā.
pivot
(nt.) vivaṭṭana-khīla.
placable
(adj.) suvupasamiya; adhivāsanasīla.
placard
(nt.) nivdanapaṇṇa (v.t.) āvedanapaṇṇena pakāseti. (pp.) āvedanapaṇṇena pakāsita.
placate
(v.t.) vupasameti; santataṃ pāpeti. (pp.) vupasamita; santatṃpāpita.
place
(nt.) ṭhāna; ṭhānantara. (m.) padesa; bhūbhāga; adhikāra.(v.t.) ṭhāpeti; patiṭṭhāpeti; adhikāre niyojeti. (pp.) ṭhāpitai; patiṭṭhāpita; adhikāre niyojita
in both places
sijjhati.
place for execution
(nt.) āghātana.
placed
(adj.) nihita; nkkhitta; paṇihita.
placenta
(m.) gabbhāsaya.
placid
(adj.) upasanta; anāvila.
placidity
(f.) santatā. (nt.) anāvilatta.
placidly
(adv.) santākārena.
placing
(nt.) ṭhapana; patiṭṭhāpana.
plagiarise
(v.t.) racanādiṃtheneti.
plagiarism
(nt.) vākyaracanācoriya.
plagiarist
(m.) vākya-racanāthenaka.
plagiary
(nt.) paravākyathenana.
plagio
(in comb) abbohāragata.
plague
(m.) uppāta; upaddava; saṅkantikaroga; ahivātakaroga. (v.t.) pīḷeti; upaddaveti; vyathati. (pp.) pīḷita; upadduta; vyathita.
plaguer
(m.) pīḷaka; santāpaka.
plaguing
(adj.) upaddavakara.
plaguy
(adj.) santāpakara.
plaguyily
(adv.) pīḷākaratāya.
plaid
(nt.) vicitta-kambala.
plain
(nt.) samatala. (f.) samabhūmi. (adj.) sama; amissita; avibhūsita; visada; pākaṭa; akapaṭa; avyāja; (of food) appaṇīta.
plainly
(adv.) supākaṭaṃ; avyājaṃ.
plainness
(nt.) samtta; ajjava; avyājatta.
plaint
(f.) cadanā. (m.) abhiyoga. vilāpa.
plaintiff
(m.)codaka.
plaintive
(adj.) sokāvaha; dīna.
plaintively
(adv.) skaruṇaṃ; dīnākārena.
plait
(nt.) ganthana; veṇīkaraṇa. (v.t.) gantheti; veṇīkaroti. (p.p) ganthita; veṇīkata.
plan
(m.) saṇṭhānānlekha; suttapāta. naya; kama; upāya; upayoga. (v.t.) saṇṭhānam ālikhati; payojeti; upakkamati. (pp.)ālikhitasaṇṭhāna; payojiṭa. upakkamati.
plane
(nt.) tala; samatala. (f.) (carpenter's) kaṭthasamakaraṇī. (V.t.) vitaccheti; samīkaroti. (pp.) vitacchita; samīkata.
planet
(f.) gahatārā.
planet stricken
(adj.) gahapīḷita; vibbhanta.
planetarium
(nt.) gahamaṇḍalākāradassana.
planetary
(adj.) gahatārāyatta.
plangency
(nt.) phandamānatta.
plangent
(adj.) phandamāna; kampamāna.
plank
(m. nt.) dāruphalaka. (v.t.) phalake attharati; phalakehichādeti. (pp.) atthataphalaka; phalakacchanna.
plant
(f.) osadhī (m.) gaccha; yantasamūha. (v.t.) ropeti; niveseti (pp.) ropita; nivesita.
plantain
(f.) rambhā; kadalī. (m.) moca. (nt.) (fruit) kadaliphala.
plantation
(nt.) ropaṇa; ārāma; uyyāna.
planter
(m.) ropaka. (adj.) pādatalāyatta.
plantigrade
(m.) pādatalacārī.
plaque
(m.)vicitta-lohaphalaka.
plash
(m.) udakasobbha. (v.i.) udake kīḷati. (v.t.) udakaṃ kampeti.
plashy
(adj.) sobbhayutta; salilappāya.
plasm
(f.) jīvadhātu.
plasma
(m.) jīvasāra.
plaster
(m.) lepa; cuṇṇālepa. bhesajjālepa. (v.t.) ālepeti. sudhāya lepeti; bhesajjālepaṃ yojeti. (pp) ālitta; yojita.
plastered with
(adj.) avalitta; parikammakata.
plasterer
(m.) sudhālepaka; palagaṇḍa.
plastering
(nt.) ālepana; sudhākamma.
plastic
(adj.) kammanñña; sukhanamya.
plasticity
(adj.) mudutta; kammaññatta.
plastron
(nt.) cammamaya-urāvarṇa.
plat
see plait
plate
(m.) taṭṭaka; kaṃsa; bhūjana-patta. (nt.) paṭṭa. (f.) paṭṭikā. (v.t) lohena lepeti or āvarati. (pp.) lohalitta; lohāvuta.
plateau
(f.) adhiccakā. (nt.) uccasamatala.
platform
(f.) vedikā.
platform around a pagoda
(nt.) cetiyaṅgana.
platitinuously
(adv.) rasahīnākārena.
platitude
(f.) gāmikkathā.
platitudinous
(adj.) sāraṃsarahita
platter
(m.) khuddaka-taṭṭaka; thāla.
plaudit
(nt.) pasaṃsā. (f.) aṅgīkaraṇa.
plausibility
(f.) āpātharammatā.
plausible
(adj.) pasaṃsiya; saccābhāsa; bahiramma.
play
(f.) kīḷā; kelī; khiḍḍā; rati. (m.) vinoda. raṅga. (nt.) nacca. (v.i.) kīḷati; ramati; dibbati; naccati. (f.) naccati.
play a trick
hassaṃ yojeti.
play at ball
(f.) guḷakīḷā.
play fellow
(f.) guḷakīḷā.
play ground
(nt.) keḷimaṇḍala. (f.) kīḷābhūmi.
play mate
(f.) guḷakīḷā.
play thing
(nt.) kīḷābhaṇḍa.
play time
(m.) kīḷāsamaya.
play upon
upahassati
play wright
(nt.)nāṭyaganthasampādaka.
player
(m.) kīḷaka.
playful
(adj.) kīḷipubbakaṃ.
playfully
(adv.) keḷipubbakaṃ
playfulness
(nt.) kīḷāratatta; kīḷālolata.
plea
(m.) codanāpahāra; mocanahetu. (f.) patthanā.
plead
(v.t.ī.) codanaṃ pariharati; kāraṇākāraṇaṃ desseti.
plead guilty
sāvajjataṃ paṭijānāti; savinayaṃ yācati.
pleader
(m.) nīttivedī.
pleading
(nt.) codanāpariharaṇa; abhiyācana.
pleasance
(m.) pamoda; vinoda (nt.) kīḷuyyāna; gehuyyāna.
pleasant
(adj.) ramma; ramaṇīya; manohara; manuñña; cāru; kanta; hadayaṅgama.
pleasant garden
(nt.) kīḷuyyāna.
pleasant thing
(nt.) laddhaka; rāmaṇeyyaka.
pleasant to hear
(adj.) savaṇīya.
pleasant to touch
(adj.) sukhasamphassa.
pleasantly
(adv.) rammākārena.
please
(v.t.) toseti; modeti; pasādeti; rañjeti; ārādheti; rameti; pīṇeti. (pp.) tosita; modita; pasādita; rañjita; ārādhita; ramita; pīṇita. (v.i.) tussati; nandati; pasīdati; ramati; modati. (pp.) tiṭṭha; nandita; pasanna; rata; mudita.
pleased
(adj.) haṭṭha; pahaṭṭha; santuṭṭha; sumana; patita.
pleasing
(adj.) iṭṭha; kanta; manāpa; ruccanaka.
pleasingly
(adv.) ruccanākārena.
pleasurable
see pleasant.
pleasure
(m.) āmoda; pamoda; ānanda; santosa. (f.)tuṭṭhi; vitti; pīti; nandi; rati. (nt.) pāmojja.
pleasure boat
(f.) keḷināvā.
pleasure ground
(f.) vinodabhūmi.
pleasure house
(nt.) vilāsamandira.
pleat
(f.) āvali; vali. āvaliyo karoti. (pp.)katāvalī.
plebeian
(m.) akulīna-jana; mahājana. (adj.) mahājānika.
plebiscite
(nt.) mahajana-matta-pakāsana.
pledge
(m.) nyāsa; upanidhi; saccakāra. (f.) paṭiññā. (v.t.) saccakāraṃ ṭhapeti; paṭiññaṃ deti. (pp.)
pledgee
(m.) nyāsagāhī.
pledger
(m.) nyāsadāyi.
pleiades
(nt.) kattikanakkhatta.
plenarily
(adv.) anūnaṃ; asesaṃ.
plenary
(adj.) anūna; sampuṇṇa.
plenipotence
(nt.)anūnabala.
plenipotentiary
(adj.) anūnabaladhāri; puṇṇabalayutta.
plenish
(v.t.) sampādeti. (pp.) sampādita.
plenteous
(adj.) bahula; sulabha; pahūta.
plenteously
(adv.) bahulaṃ; sulabhatāya; pahūtākārena.
plentiful
(adj.) bahula; pacura; sulabha; pahūta.
plentifully
(adv.) bāhullena; sulabhattena.
plentifulness
(nt.)) bahulatta; samiddhatta.
plentitude
(nt.)puṇṇatta; sulabhatta.
plenty
(nt.) bāhulla; pacuratta; samiddhata.
plenum
(f.) sampuṇṇasabhā.
pleonasm
(nt.) padabahulatta; punaruttibahulatta.
pleonastic
(adj.) niratthaka-padabahula.
plethora
(nt.) tattapitta; rudhirabāhulla.
plethoric
(adj.) rattādhika.
pleura
(nt.) kilomaka.
pleurisy
(m.) kilomakadāha; papphāsadāha.
plexus
(nt.) sirājāla.
pliability
(nt.) namyatta; vidheyatta.
pliable
(adj.) sunamya; akaṭhina; kammañña.
pliancy
(nt.) namyatta; vidheyatta.
pliant
(adj.) namya; vidheya; kammañña.
plicate
(adj.) veṇīkata; puṭībhūta.
plication
(nt.) saṃhatatta.
pliers
(m.) plu. saṇḍāsavisesa.
plight
(f.) paṭiññā; avatthā; gati; pavatti. (v.t.) paṭiññaṃdeti. (p.p) dinnapaṭiñña.
plighter
(m.) paṭiññātu.
plinth
(m.)thambhapāda. (nt.)bhittimūla.
plod
(vi.t.) kicchena yāti; sanikaṃ vāyamati; akhaṇḍaṃ pavatteti. (p.p) kicchena yāta; sanikaṃ vāyamita; akhaṇḍaṃ pavattita.
plodding
(m.)akhaṇḍavāyāma.
plop
(m.) udake patana-sadda. (v.t.) sahasā udake pattati. (adv.) patanasaddayuttaṃ.
plot
(m.) bhūbhāga; kūṭopāya. (nt.)kumantana. (v.t.) upāyaṃ yojeti; upakkamati. (v.i.) dubbhati; kamanteti. (pp.) yojitopāya; dubbhita; kumantita.
plotter
(m.) dubbhī; kumantaka.
plotting
(nt.) dubbhana; padussana; kumantana.
plough
(nt.) maṅgala; hala. (v.t.) kasati. (pp.) kasita or kaṭṭha
beam of a plough
(f.) naṅgalīsā.
plough man
(m.) kassaka.
ploughing
(nt.) kasana; kasikamma.
ploughing festival
(nt.) vappamaṅgala.
ploughshare
(m.) phāla.
plover
(m.) dindibha; soṇṇacūḷa.
pluck
) ocināti; saṃharati. (pp.) luñcita; lūna; nikkaḍḍhita; ocita; saṃhata.
plucking
(nt.) uppāṭana; uddharaṇa; ocinana.
pluckless
(adj.) adhīra; kātara.
plucky
(adj.) nibbhaya.
plug
(f.) thambhanī; rodhanī. (v.t.) pidahati; thaketi; rodheti. (pp.) pihita; thakita; rodhita.
plum
(nt.) kola; badara.
plumage
(m.) pattasamūha.
plumassier
(m.) pakkhipattavāṇija.
plumb
(nt.) lambaka; olambaka. (adj.) lambamāna. (v.t.) lambakaṃ otāreti. (v.i.) olambati. (pp.) otārita-lambaka; olambita.
plumbago
(nt.) abbhaka.
plumbean
(adj.) tipumaya; tipusadisa.
plumbeous
(adj.) tipusadisa; tipu-ālitta.
plumber
(m.) tipukammakāra; tipusandhānaka.
plumbless
(adj.) appameyya.
plumbline
(nt.) lambakasutta.
plume
(nt.) pakkhipatta. (v.t.) pakkhehi alaṅkaroti. (pp.) pakkhehi alaṅkata.
plummet
(nt.) lambasīsaka.
plummy
(adj.) aḍḍha; samiddha.
plumose
(adj.) pakkhipattākāra.
plump
(adj.) pīna; pīvara; thūla. (v.t.) pīvarīkaroti; sahasā pāteti. (v.i.) thūlo hoti. (pp.) pīvarīkata; sahasā pātita; thūlabhūta.
plumper
(m.) ekantamusāvāda.
plumpness
(nt.) pīvaratta.
plumpy
(adj.) īsaṃpīvara.
plumy
(adj.) piñjamaṇḍita.
plunder
(m.) vilopa; nillopa. (nt.) vilumpana. (v.t.) vilumpati; acchindati; padhaṃseti. (pp.) vilutta; acchinna; padhaṃita.
plunderer
(m.) vilopaka; mosaka; vilumpaka.
plundering
(nt.) vilumpana.
plunge
(v.t) osīdāpeti; udake opilāpeti. (v.i.) osīdati; nimujjati; ogāhati; (pp.) osīdāpita; osīna; nimugga; ogāha.
plunging
(nt.) ogāhana; nimujjana.
pluperfect
(m.) bhūtātīta;
plural
(nt.) bahuvacana. (adj.) aneka; bahuvidha.
plurality
(nt.) abhuvidhatta; anekatta.
pluralize
(v.t.) bahuvidhaṃ karoti.
plus
(nt.) saṅkalana-lakkhaṇa.
plutarchy
(nt.) dhanapatipālana; dhanikādhipacca.
Pluto
(m.) yamarāja.
plutocracy
(nt.) dhanapatipālana; dhanikādhipacca.
plutocrat
(m.) dhanabalī.
plutonian
(adj.) antobhūmijāta.
plutonic
(adj.) yamarājāyatta.
pluvial
(adj.) vuṭṭhibahula; vuṭṭhivisayaka.
pluviometer
(nt.) vuṭṭhimāṇaka.
pluvious
(adj.) vuṭṭhijāta.
ply
ajjhāsaya (nt.) ghanatta. (v.t.) ussālena payojeti; punappunaṃ vāyamati. (v.i.) nirantaraṃ pavattati. (pp.) ussālena payojita; punappunaṃ vāyamita; nirantaraṃ pavattita.
pneumatic
(adj.) vāyupuṇṇa; vāyumaya; (f.) plu. vāyuvijjā.
pneumatically
(adv.) vāyubalena.
pneumatology
(f.) devattavijjā.
pneumogastric
(adj.) papphāsa-āmāsayāyatta.
pneumonia
(m.) papphāsadāha.
poach
(v.t.) vitudati; pasayha pavisati; aṇḍāni sedeti. (p.p) vitumna. Pasayha paviṭṭha.
poacher
(m.) pāṇīthenaka.
pock
(f.) masūrikā-piḷakā.
pocket
(f.) ovaṭṭikā. (v.t.) ovaṭṭikāyaṃ nidahati. (pp.) ovaṭṭikāyaṃ nihita.
pocketable
(adj.) ovaṭṭikāharanīya.
pod
(m.) bījavaṭṭikā; suttakosa. (v.i.) bījavaṭṭikā uppādeti.
podagra
(m.) vātasopha.
podded
(adj.) bījavaṭṭikāyutta; mañjarīsahita.
podge
(m.) thūla-lakuṇṭaka.
poem
(nt.) kabba; pajja. (m) pajjabandha.
poephagous
(adj.) ṭinabhakka.
poesy
(nt.) pajjabandhana. (m.) pajjasamūha.
poet
(m.) kavi; pajjasampādaka.
poet laureate
(m.) kavipuṅgava; mahākavi.
poetaster
(m.) kukavi.
poetess
(f.) pajjasampādikā.
poetic
(adj.) kabbamaya.
poetical
(adj.) kabbamaya.
poetics
(nt.) kabbasattha.
poeticule
(m.) kukavi.
poetise
(v.t.) kabbaṃ racayati; kabbattaṃ pāpeti. (pp) kabbaṃ racita; kabbattaṃ pāpita.
poetry
(m.) pajjabandha. (nt.) kabba; kāveyya. (f.) gāthā.
poignancy
(nt.) tikhiṇatta; uggatta.
poignant
(adj.) tikhina; tibba; ugga.
poignantly
(adv.) tibbākārena; uggatāya; tibbaṃ.
point
(f.) koṭi. (nt.) agga; sikhara; bindulakkhaṇa; visesalakkhaṇa. (m.) adhippetattha. (f.) ( of land) bhūnāsikā. (of direction) disānudisā. (v.t.) tejeti; sikharīkaroti; ādisati nidasseti. (pp) tejita; sikharīkata; ādiṭṭha; nidassita.
point-blank
(adv.) ujukam eva. ūjumagga-yutta; ekantika.
pointedly
(adv.) tikhiṇaṃ; phuṭaṃ; vyattaṃ.
pointer
(m.) uddesaka; nidassaka.
pointing out
(nt.) niddisana; uddisana.
pointless
(adj.) atikhina; nirattha.
pointsman
(m.) (dhūmaratha) ayosaṅghaṭa-ghaṭaka.
poise
(nt.) bhārasamatta. (m.) paṭibhāra. (v.t.) tuleti; samabhāraṃ karoti. (pp) tulita; samabhārikata.
poison
(nt.) visa. (v.t.) visaṃ yojeti or pakkhipati; visena lepeti or māreti. (pp.) visayojita; visapakkhitta; visalitta; vesena lepita or mārita.
poisoned
(adj.) visapīta; visadiddha.
poisoner
(m.) visayojaka.
poisonous
(adj.) savisa; visayutta.
poke
(nt.) pasibbaka; tudana; āhanana. (v.t.) tudati; āhanati. (pp) tunna; āhata.
poker
(m.) aṅgāracālaka. ṅittudaka.
pokerish
(adj.) hiṃsaka.
poky
(adj.) adhama; malina; kucchita.
polar
(adj.) uttara-dhuvāyatta.
polarity
(f.) dakkhiṇuttaragāmitā.
pole
(nt.) bhūakkhagga; (f.) yaṭthī. (m.) daṇḍa. (nt.) ekādasaratanika-māṇa. (of a carriage) (nt.) dhura; (m.) yugadaṇḍa. (v.t.) daṇḍaṃ yojeti; daṇḍena apaneti. (pp.) daṇḍayojita; daṇḍena apaṇita.
pole cate
(m.) nakulavisesa.
pole exe
(f.) yuddhakuṭhārī.
pole star
(f.) dhuvatārakā.
polemic
(m.) vivāda. (adj.) vivaditabba; vivādatthī. (nt.; plu.) vādasattha.
polemical
(adj.) vivādavisayaka; vivādakusala.
police
(m.) rakkhakagaṇa.
police magistrate
(m.) daṇḍanātha.
police officer
(m.) sāmarakkhī.
police station
(m.) rakkhīnivāsa.
policeman
(m.) rājapurisa; nagararakkhī.
policy
(nt.) bhaṭāgāra.
polish
(m.) naya; nītimagga; upāya; payoga. (f.) niyamāvali. (nt.) pālanapaṭutta.
polisher
(m.) vaṇṇamaṭṭhakārī.
polishing
(nt.) majjana; vaṇṇamaṭṭhakaraṇa.
polite
(adj.) vinīta; susīla; poriya; ācārasīlī.
politely
(adv.) vinītākārena.
politeness
(nt.) susūlatta; vinītatta.
politic
(nt.) nāgarika; janahitakāri; vicakkhaṇa; upāyadakkha. (nt.; plu.) desapālanasattha.
political
(adj.) rajjapālanāyatta.
political science
(f.) pālanavijjā.
politician
(m.) desapālanaññū.
polity
(nt.) desapālana. (m.) pālanakkama.
poll
(nt.) sīsa. chandadānaṭṭhāna. (f.) chandadāyaka-nāmāvali. (m.) suka. (v.t) nāmānilikhati; aggāni chindati. (pp.) likhitanāma; chinnagga. (adj.) siṅgarahita.
poll-tax
(m.) puggala-bali.
pollard
(m.) chinnagga-rukkha; galitavisāṇa. (v.t.) aggaṃ chindati. (pp.) chinnagga.
pollen
(m.) reṇu; parāga. (v.t.) reṇūhichādeti. (pp.) reṇuchanna.
pollenless
(adj.) areṇuka.
pollicitation
(f.) athirapaṭiññā
pollinate
(v.t) parāge ākirati. (p.p) ākiṇṇaparāga.
pollute
(v.t.) dūseti; kalaṅketi; kalusayati (pp.) dūsita; kalaṅkita;
polluter
(m.) dūsaka.
pollution
(nt.) dūsana; kalusīkaraṇa. (m.) pūtibhāva.
Polly
(m.) suvapotaka.
polo
(f.) assārohaka-guḷakīlā.
poltroon
(m.) adhīra; kātara.
poltroonery
(nt.) dīnatta.
polyandrist
(f.) bahupatikā itthī.
polyandry
(nt.) bahupatikatta.
polyarchy
(nt.) janasammatarajja.
polycarpous
(adj.) bahuphalada.
polychromatic
(adj.) anekavaṇṇa.
polychrome
nānāvaṇṇamuddita.
polychromy
(nt.) anekavaṇṇechimuddaṅkana.
polygamist
(m.) bahubhariyaka.
polygamous
(adj.) bahubhariyāhāraka.
polygamy
(f.) bahubhariyatā.
polygenesis
(f.) bahumūlakuppatti.
polyglot
(adj.) nānābhāsika.
polyglotal
(adj.) nānābhāsāyatta.
polygon
(nt.) bahukoṇaka.
polygonal
(adj.) bahukoṇayutta.
polyhistor
(m.) nānāsatthavidū; mahāpaṇḍita.
polymath
(m.) nānāsatthavidū; mahāpaṇḍita.
polymathic
(adj.) bahussuta.
polymathy
(nt.) bāhusacca.
polymorphic
(adj.) bahurūpaka; nānāsaṇṭhāna.
Polynesia
(m.) bahulīpakapadesa.
polypetalous
(adj.) bahudalaka.
polypod
(adj.) bahuppada.
polypus
(m.) bahumūlakagaṇḍa.
polysyllabic
(adj.)bahusarayutta.
polytechnic
(adj.) bahusippaka. (nt.) vividhasippadāyakaṭṭhāna.
polytheism
(m.) bahudevavāda.
polytheist
(m.) bahudevadiṭṭhika.
pomade
(nt.) sugandha-vilepana.
pomander
(f.) rogavāraka-surabhiguḷikā.
pomegranate
(nt.) dāḷimaphala.
pomiculture
(nt.) phalarukkha-ropaṇa.
pommel
(nt.) gaṇṭhi-bubbulaka. (v.t.) tharunā āhanati. (pp.) tharunā āhata.
pomology
(f.) phalaropaṇavijjā.
pomp
(m.) patāpa. (f.) sobhā; siri. (m.) mahāparihāra.
pompous
(adj.) mahāteja; sakavibhavadassaka.
pompous and splendour
(m.) sirivilāsa.
pompous of a king
(f.) rajjasiri.
pompously
(adv.) mahāparihārena; uḷārapatāpena.
pompousness
(nt.) mahāparihāratta; issariya.
pond
(f.) pokkharanī. (v.t) jalasotaṃ rodheti. (v.i.) pokkharaṇitaṃ pāpuṇāti. (p.p) rodhitasota; pokkharaṇitaṃ pāpatta.
ponder
(vt.ī.) jhāyati; ūhati; anuvitakketi. (pp.) jhāyita; ūhita; anuvitakketi.
ponderable
(adj.) tulanīya; tulanāraha.
ponderaction
(nt.) tulana.
ponderous
(adj.) atibhāriya; dandhagatika.
ponderously
(adv) atigarukatāya. dandhākārena.
ponderousness
(nt.) tulanīyatta; dandhatta.
poniard
(m.) churikāvisesa.
pontiff
(m.) mukhyapurohita; nāyaka-devapūjaka. saṅgharāja.
pontiffication
(nt.) nāyakapūjakadhura; saṅgharājatta.
pontoon
(f.) setunāvā; titthanāvā. (v.t.) titthanāvāhi tarati.
pony
(adj.) ghoṭaka; khuddakassa.
pooh
(intj.) dhi; dhiratthu. (v.t.) dhikkaroti. (p.p)dhikkata.
pool
(nt.) sobbha. f.) pokkharaṇī. (v.t.) chandakaṃ saṃharati.
poon
(nt.) punnāgataru.
poonac
(m.) piññāka.
poop
(m.) mandamatika.
poor
(adj.) daḷida; niddhana; kapaṇa; akiñcana; khīna; kisa; ūna; asāra; guṇahīna; kātara; anātha.
poor asylum
(m.) anāthālaya.
poor soil
(f.) nissārabhūmi.
poor spirited
(adj.) adhīra; nirīha; kātara.
poorly
(adv.) dīnākārena.
poorness
(nt.) dāḷiddiya.
pop
(vi.t.) phuṭanasaddaṃ pavatteti; sahasā nikkhemati or uppatati. (pp.) phuṭanasaddaṃ pavattita; sahasā nikkhanta or uppatita.
pop corn
(m.) lāja.
pope
(m.) Romaka-saṅgharāja.
popedom
(nt.) Romaka-saṅgharājadhura.
popery
(m.) Romaka-samaya.
popinjay
(nt.) sukarūpa. (m.) satapatta; gabbitapuggala.
poppy
(m.) ahipheṇa-gaccha.
populace
(f.) janatā. (m.) mahājana.
popular
(adj.) janappiya; mahājanika.
popularity
(nt.) janappiyatta.
popularly
(adv.) janappiyatāya; pākaṭatāya.
populate
(v.t.) janāvāsaṃ karoti. (pp.) katajanāvāsa.
population
(nt.) janāvāsakaraṇa.
populize
(v.t.) janappiyaṃ or atipākataṃkaroti.
populous
(adj.) janākiṇṇa; janasambādha.
populousness
(nt.) bahujanattā-bhaṇḍa.
porcelain
(f.) sukhumasetamattikā. (nt.) setamattikābhaṇḍa.
porch
(m.) channa-dvārakoṭṭhaka; ālinda.
porcine
(adj.) sūkaropama.
porcupine
(m.) sallaka.
porcupinish
(adj.) sallakasadisa.
pore
(nt.) lomakūpa; sukhumachidda. (vt.ī) nijjhāyati; saṃvitakketi.(pp.) nijjhāyita; saṃvitakkita.
pork
(nt.) sūkaramaṃsa.
porker
(m.) thūlasūkara.
porkling
(m.) sūkarapotaka.
porky
(adj.) sūkaramaṃsasadisa; saṃvaḍḍhita.
pornocracy
(nt.) gaṇikāpabbhutta.
pornography
(f.) gaṇikāvuttivicāraṇā; asabbhalipi.
porosity
(nt.) chiddabahulatta.
porous
sacchidda; chiddāvacchidda.
porousness
(nt.) sacchiddatta.
porpoise
(m.) samuddasūkara.
porraceous
(adj.) īsaṃharita.
porridge
(f.) ghanayāgu.
porringer
(nt.) yāgubhājana.
port
nāvātittha. dvāra; mukkha; haraṇa (m.) gamanākāra. (v.t.) dhāreti; pariharati. (p.p) dhārita; pariharita.
portable
(adj.) saṅkamanīya; hāriya.
portage
(nt.) vahana; haraṇa; haraṇavetana.
portal
(nt.) mahādvāra.
portative
(adj.) vahanasīla; haraṇopakārī.
portend
(v.t.) pagevasūceti; pubbanimittaṃ dasseti. (pp.) pagevasūcita; pubbanimittaṃ dassita.
portent
(nt.) pubbanimitta.
portentous
(adj.) pubbanimittasahita; asubhasūcaka.
portentously
(adv.) pubbanimittavasena.
porter
(m.) bhārahārī; dvārapāla.
porter wheel
(nt.) kulālacakka.
porterage
(nt.) bhāravahanavetana.
portfolio
(m.)) paṇṇakosa; paṇṇarakkhitā (f.) lekhanagopaka.
porthole
(nt.) nāvāgavakkha.
portico
(m.) sacchadana-dvāra-koṭṭhaka. ālindamukha.
portion
(m.) bhāga; koṭṭhāsa; paṭiviṃsa. (v.t.) bhājeti; vibhjati. (pp.) bhājita; vibhatta.
portliness
(f.) gambhiravuttitā; thūlakāyatā.
portly
(adj.) mahānubhāva; uḷāradassana; thūladeha.
portmanteau
(f.) cammamañjūsā.
portrait
(nt.) paṭibimba; chāyārūpa.
portraitist
(m.) paṭibimbakārī.
portraiture
(nt.) paṭibimbasampādana.
portray
(v.t.) ālikhati; citteti; (pp.) ālikhita; cittita.
portrayal
(nt.) cittakamma.
portrayer
(m.) cittakāra; cittasippī.
portress
(f.) dvārapālikā.
pose
(f.) līlā. (m.) vilāsa; aṅgavinyāsa. (v.t.) purato ṭhapeti; līḷhaṃ gaṇhāpeti; pañhehi sambhamāpeti; niruttaraṃ karoti. (pp.) purato ṭhapita; pañhehi sambhamāpita; niruttarīkata.
poser
(m.) purato-ṭhāyī; sedamocaka-pañha.
posit
(v.t.) nidasseti; patiṭṭhāpeti. (pp.) nidassita; patiṭṭhāpita.
position
(f.) avatthā; dasā; pavatti. (nt.) patiṭṭhitaṭṭhāna; ṭhānantara; pada. (v.t.) yuttaṭṭhāne patiṭṭhāpeti. (pp.) yuttaṭthāne patiṭṭhāpita.
positive
(adj.) ekanta; niyata; avassaka; paccakkha; sunicchita; yathābhūta.
positively
(adv.) niyataṃ; nūnaṃ; avassaṃ; tattato; paramatthato.
positiveness
(nt.) asaṅkiyatta. (m.) daḷhanicchaya.
positivism
(nt.) yathābhūtañāṇa. (m.) yathābhūtavāda.
posology
(nt.) osadhamattā-ñāṇa.
posse
(nt.) bhaṭadala.
possess
(v.t.) dhāreti; āyattī karoti; āvisati; adhigaṇhāti. (pp.) dhārita; āyattīkata; āvisita; adhigaṇhita.
possessed by a spirit
(adj.) bhūtāviṭṭha.
possessed with
(adj.) upeta; samupeta; yutta; upalakkhita; sampana.
possession
(m.) pariggaha; āvesa; vibhava; (nt.) adhīnatta; adhimuccana; vitta.
possessive
(adj.) sāmyatthavācaka; adhiīnattapakāsaka.
possessive case
(f.) sambandhavibhatti.
possessor
(m.) sāmī; dhāraka.
possibility
(nt.) sakyatta; bhabbatta; sādhiyatta.
possible
(adj.) sādhiya; sakhuṇeyya; sakya.
possibly
(adv.) siyā kadāci.
post
(m.) thambha. (f.) thūṇā. (nt.) pada; ṭhānantara; niyamitaṭṭhāna; sāsanaharaṇa. (v.t.) patiṭṭhāpeti; niyojeti; thambhe bandhati or alliyāpeti; sāsanaṃpeseti. (pp.) patiṭṭhāpita; niyojita; thambhe bandhita or alliyāpita; sāsanaṃpesita.
post card
(f.) sāsanapaṭṭikā.
post horse
(m.) javassa.
post man
(m.) sāsanabhājaka.
post master
(m.) sāsanāgārādhipa.
post office
(nt.) sandesāgāra.
post-cript
(nt.) pacchālikhita.
post-date
(v.t.) anāgata-dinaniyamaṃ likhati. (pp.) likhita-anāgata.
post-humous
(adj.) accaye-jāta; accaye muddāpita.
post-humously
(adv.) maraṇato paraṃ.
post-mortem
(f.) maraṇānantaraupaparikkhā. (adj.) maraṇānantarika.
postage
(adv.) sāsanaharaṇa-mūla.
postage stamp
(nt.) sāsana-lañchana.
postal
(adj.) sāsanapesanāyatta.
poster
(nt.) mahānivedanapaṇṇa..
posterior
(m.) pacchābhāga. (adj.) pacchimakālika.
posteriority
(f.) pacchimajanatā; anāgataparamparā.
posteriorly
(adv.) pacchā.
postern
(nt.) apākaṭa-dvāra.
postil
(f.) adholipi.
postmark
(nt.) sāsanāgāralañchana.
postmeridian
(adj.) aparaṇhika. (m.) aparaṇha.
postmeridiem
(adv.)aparaṇhe.
postpone
(v.t.) niyamitakālam avakaḍḍhati. (pp.) niyamitakālam avakaḍḍhita.
postponement
(nt.) divasākaḍḍhana.
postulate
(nt.) apaccakkhagahaṇa. (m.) siddhanta. (v.t.) siddhantavasena tīreti or paṭiggaṇhāti. (pp.) siddhantavasena tīrita or paṭiggaṇhita.
postulation
(nt.) siddhantavasena gahaṇa.
posture
(m.) aṅgavinyāsa; iriyāpatha. (f.) saṇṭhiti.
posy
(m.) pupphatthabaka. (nt.) ādisiya-pāṭha.
pot
) cāṭi; ukkhali; khalopī. (v.t.) kumbhiyaṃ āsiñcati or nikkhipati. (pp.) kumbhiyaṃ āsitta; nikkhipita.
pot house
(nt.) pānamandira.
pot-bellied
(adj.) lambodara.
potable
(adj.) pātabba; peyya.
potamic
(adj.) nadīpaṭibaddha.
potamology
(nt.) nadībheda-viññāṇa.
potash
(m.) khāra; yavakhāra.
potassium
(f.) yavakhāra-mūladhāth.
potato
(m.) goḷāluva.
potence
(nt.) sāmatthiya. (m.) balamahima. (f.) iddhi.
potency
(nt.) sāmatthiya. (m.) balamahima. (f.) iddhi.
potent
(adj.) pabala; sappabhāva.
potentate
(m.) pabhū; adhīsa.
potential
(adj.) sambhavanīya; sakkuneyya; vidhyatthaka.
potential mood
(f.) sattamī vibhatti.
potentiality
(f.) sakyatā.
potentially
(adv.) yathāsambhavaṃ; pabalākārena.
potentiate
(v.t.) balaṃ deti; sakyaṃ karoti. (pp.) dinnabala; sakyakata.
pother
(nt.) sāsarodhaka-vatthu. (m.) missitasadda. (v.t.) pīḷeti; bādheti. (pp.) pīḷita; bādhita.
potherb
(nt.) sākapaṇṇa.
potion
(f.) bhesajjamattā.
potpourri
(nt.) vāsana-dabba; vividhappasaṅga-nacca.
potsherd
(m.) kapālakhaṇḍa.
potstand
(nt.) cumbaṭaka. (m.) kumbhādhāra.
pottage
(nt.) nānāracanāsaṅgaha; missitāhāra.
potter
(nt.) kumbhakāra.
pottery
(nt.) kulālabhaṇḍa. (f.) kumbhakārasālā.
pottle
(m.) pānaghaṭa. (f.) phalapacchi.
potty
(adj.) appamattaka; agaṇetabba.
pouch
(f.) ovaṭṭikā. (nt.) upajaṭhara. (m.) pasibbaka. (v.t.) ovaṭṭikāya nidahati; pasibbake; pakkhipati. (pp.) ovaṭṭikāya nidahita; pasibbake pakkhipita.
poult
(m.) kukkuṭapotaka.
poulterer
(m.) kukkuṭavāṇija.
poultice
(m.) gaṇḍālepa.
poultry
(m.) kukkuṭagaṇa.
pounce
(m.) nakhapañjara. (nt.) sahasā-ajjhottharaṇa. masivāraka-cuṇṇa. (v.t.) pakkhandati; sahasā ajjhottharati. ṅakhehi gaṇhāti. (pp.) pakkhanta; sahasā ajjhotthaṭa; nakhehi gaṇhita.
pound
(m.) tulābhāra. (nt.) soṇṇanikkha. (m.) vaja; koṭṭhaka. (v.t.) koṭṭeti; cuṇṇeti. (pp.) koṭṭita; cuṇṇita.
poundage
(m.) bhārānuga-kara; āyānuga-bali.
pounder
(m.) koṭṭaka; musala.
pour
(m.) dhārānipāta. (v.t.) āsiñcati; osiñcati; ākirati; okirati. (pp.) āsita; osita; ākirita; okiṇṇa.
pouring
(nt.) seccana; siñcana; osiñcana; okiraṇa.
pout
(m.) mukhavikāra. (nt.) dummukhatta. (v.t.) mukhavikāraṃ dasseti. (pp.) mukhavikāraṃ dassita.
poverty
(nt.) dāḷiddiya; niddhanatta.
poverty stricken
(adj.) duggata; dukkhita.
powder
(nt.) cuṇṇa; piṭṭha. (v.t.) cuṇṇeti; piṃseti. (pp.) cuṇṇita; piṃsita.
powdered
(adj.) vicuṇṇa; sañcuṇṇa.
powdery
(adj.) sacuṇṇa.
power
(f.) satti. (nt.) bala; sāmatthiya. (m.) thāma; pabhāva.
powerful
(adj.) balavantu; thāmavantu.
powerfully
(adv.) balavākārena.
powerfulness
(f.) thāmavantatā.
powerless
(adj.) abala; dubbala; asamattha; sattihīna.
powerlessness
(nt.) abalatta; dubbalya; asāmatthiya.
pox
(m.) upadaṃsaroga.
practicable
(adj.) sādhiya; sukara; kātuṃsakya.
practicably
(adv.) sādhiyākārena; sakyatāya.
practical
(adj.) ācaraṇīya; paccakkhakaraṇīya.
practically
(adv.) paricayena; paramatthato; yathāpaguṇaṃ.
practice
(m.) paricaya. (nt.) ācaraṇa; abhiyuñjana; paṭipajjana.
practise
(v.t.) ācarati; paṭipajjati; anuyuñjati; āsevati; bhāveti. (pp.) ācarita; paṭipanna; anuyutta; āsevitat
much practised
suparicita; vatthukata.
practising
(adj.) ācaranta; paṭipajjamāna.
practitioner
(m.) vejjakammaniyutta.
praecognitum
(nt.) avassañeyya.
pragmatic
(adj.) anubhavamūlaka; kiccakusala; parakiccappavesī.
pragmatically
(adv.) anubhūtapubbākārena.
pragmatism
(m.) anubhavamūlaka-vāda. (nt.) cārittānugamana; nītyanugamana.
pragmatize
(v.t.) saccākārena dasseti.
praise
(f.) pasaṃsā; thuti; thomanā; kittanā. (nt.) abhitthavana. (v.t.) pasaṃsati; thometi; kitteti; abhitthavati. (pp.) pasattha; thomita; kittita. ābhitthuta.
praiseful
(adj.) pasaṃsiya; thomanāraha.
praiser
(m.) pasaṃsaka.
praiseworthy
(adj.) pasaṃsiya; thomanāraha.
praising
(adj.) vaṇṇavādī; abhitthavaka.
prank
(nt.) upahāsa; uppatana. (v.t.) sadappaṃ bhūseti. (v.i.) vibhūsito hoti. (pp.) vibhūsita.
prankish
(adj.) vinodasīllī; parihāsappiya.
prate
(f.) jappanā; (nt.) palapana. (v.i.) pajappati; palapati. (pp.) pajappita.
prater
(m.) jappaka; palapaka.
prattle
(f.) bālalapanā; niratth-kakathā. (v.i.) palapati.
prawn
(m.) kosamaccha.
praxis
(nt.) sammatacāritta. (m.) paricayodāharaṇasamūha.
pray
(v.t.) āyācati; pattheti. (pp.) āyācita; patthita.
prayer
(f.) āyācanā; abhipatthanā. (m.) āyācaka.
prayerless
(adj.) yācanāvimukha.
pre-admonish
(v.t.) pageva ovadati. (p.p) pageva ovadita.
pre-eminence
(nt.) sabbaseṭṭhatta; atyuttamatta; ativisiṭṭhatta.
pre-eminent
(adj.) sabbaseṭṭha; atyuttama.
pre-eminently
(adv.) sabbaseṭṭhākārena.
pre-emption
(m.) paṭhamatarakaya. tadatthāyā' vasara.
pre-engage
(v.t) puretaraṃ paṭijānāti. (pp.) puretaraṃ patiññāta.
pre-engagement
(f.) puretarapaṭiññā.
pre-exist
(v.i.) ādito pavattati.
pre-existence
(f.) pubbajāti. (m.) pubbenivāsa.
pre-existent
(adj.) ādito pavattamāna.
pre-occupation
(nt.) pagevābhiyuñjana.
pre-occupy
(v.t.) pageva sasantakaṃ karoti; pageva abhiyuñjati. (pp.) pageva sasantakaṃ kata; pageva abhiyuñjita.
preach
(v.t.) deseti; pakāseti; akkhāti. (pp.) dasita; pakāsita; akkhita
well preached
svākkhāta; sammadakkhāta.
preacher
(m.) desetu; akkhāyī.
preaching
(f.) desanā. (nt.) pāvacana.
preamble
(m.) paṭhamārambha; mukkhabandha. (f.) pathāvanā.
precarious
(adj.) avinicchita; sāsaṅka.
precariously
(adv.) sāsaṅkaṃ.
precariousness
(nt.) sāsaṅkatta.
precative
(adj.) āyācanatthavācā; āsiṃsāpubbaka.
precatory
(adj.) āyācanatthavācā; āsiṃsāpubbaka.
precaustious
(adj.) samekkhakārī.
precaution
(f.) samekkhā. (m.) pubbopāya.
precautionary
(adj.) pubbopāyāyatta; samekkhāpubbaka.
precautiously
(adv.) susamekkhiya.
precede
(v.t.) purato yāti; agge carati. (pp.) purato yāta; agge carita.
precedence
(nt.) pubbaṅgamatta; pamukhatta. (m.) purekkhāra.
precedent
(adj) purogāmī.
precedented
(adj.) pubbanidassanayutta.
precedenting
(adj.) pubbaṅgama.
precent
(v.i.) gāyane pubbaṅgamo hoti.
precentor
(m.) pamukhagāyaka.
precept
(nt.) sikkhāpada.
preceptor
(m.) upajjhāya; vinayācariya.
preceptorship
(nt.) upajjhāyadhura.
preceptress
(f.) upajjhāyā.
precession
(nt.) abhimukkhagamana; ayana.
precinct
(m.) āvarita-bhūbhāga; antogata-padesa. (f.) sīmā; mariyādā.
precious
(adj.) mahaggha; mahāraha;
precious stone
(m.) maṇi.
preciously
(adv.) mahagghākārena.
preciousness
(nt.) mahagghatta.
precipice
(m.) papāta.
precipitance
(nt.) sahasikatta. (f.) asamekkhakāritā.
precipitate
(adj.) sāhasika; atiturita; adhomukha. (v.t.) adhomukhaṃ pāpeti; sahasākāreti. (v.i.) adho patati. (pp.) adhomukhaṃ pātita; sahasākārita; adho patita.
precipitately
(adv.) sahasā; anisamma; adhomukhaṃ.
precipitation
(nt.) antarāyābhimukhīkaraṇa; accāyikatta.
precipitiousness
(nt.) sāhasikatta. (f.) asamekkhā.
precipitous
(adj.) atiturita; papātābhimukha.
precipitously
(adv.) atituritatāya.
precis
(m.) saṅkhepa.
precise
(adj.) niyata; paricchinna; yathābhūta; anūnānadhika.
precisely
(adv.) yathābhūtaṃ; anūnādhikaṃ.
preciseness
(nt.) yathābhūtatta; anūnādhikatta.
precisian
(m.) yathātathakāri; yathāvidhikārī.
precision
(nt.) yathāvidhitta; suparicchinnatta.
preclude
(v.t.) nivāreti; nisedheti. (pp.) nivārita; nisedhita.
preclusion
(nt.) nivāraṇa; nivattana; paṭibāhana. (m.) nisedha.
preclusive
(adj.) nivāraka; paṭisedhaka;
precocious
(adj.) akālapakka; ayathāpariṇata.
precociousness
(nt.) ayathāpariṇatatta.
precocity
(f.) akālapariṇati.
precogitate
(v.t.) puretaraṃ vitakketi. (pp.) puretaraṃ vitakkita.
precogitation
(m.) puretaracintā.
precognition
(m.) puretarāvabodha.
preconceive
(v.t.) puretaraṃ bujjhati; pageva cinteti. (p.p) puretaraṃ buddha; pageva cintita.
preconception
(f.) puretaracintā.
preconcert
(v.t.) pageva niccheti. (pp.) pageva nicchita.
preconize
(v.t.) pakāseti; anusāveti. (pp.) pakāsita; anusāvita.
precursor
(m.) aggesara; purecāri. (nt.) pubbanimitta.
precursory
(adj.) puregāmī; pubbanimittabhūta.
predacious
(adj.) aññabhakkha; vilumpaka.
predatory
(adj.) hiṃsaka; vilumpaka; upaddavakara.
predecease
(v.i.) puretaraṃ marati. (pp.) puretaraṃ mata.
predecessor
(m.) pubbādhikārī.
predestinarian
(m.) niyativādī.
predestinate
(v.t.) puretaraṃ niyameti or nirūpeti. (pp.) puretaraṃ niyamita; puretaraṃ nirūpita.
predestination
(nt.) puretaraniyamana.
predestine
(v.t.) puretaraṃ niyameti or nirūpeti. (pp.) puretaraṃ niyamita; puretaraṃ nirūpita.
predetermination
(m.) puretaranicchaya. Or adhiṭṭhana.
predetermine
(v.t.) puretaraṃ niccheti. (p.p) puretaraṃ nicchita.
predicable
(adj.) abhidheyya.
predicament
(m.) visiṭṭhagunādi; kicchappavatti; dukkharāvatthā.
predicate
(nt.) ākhyātapada. (m.) guṇavisesa; siddhanta. (v.t.) abhidhāti; niddisat; thirīkaroti.
predication
(nt.) nicchayakaraṇa; pakāsana.
predicative
(adj.) ākhyātāyatta.
predicatory
(adj.) desanāyatta; desanārata.
predict
(v.t.) pageva katheti; puretaram ādisati or vyākaroti. (pp.) pageva kathita; puretaram ādiṭṭha; vyākata.
prediction
(nt.) anāgatakathana.
predictive
(adj.) anāgatasūcaka.
predictor
(m.) anāgatavattu.
predilection
(f.) pubbavāsanā; pakkhapātitā.
predispose
(v.t.) puretaṃ poṇīkaroti. (pp.) puretaraṃ poṇīkata.
predisposition
(nt.) tappoṇatta; chandānugāmitta.
predominant
(adj.) pabala.
predominantance
(nt.) pabalatta; balādhikya.
predominantly
(adv.) ādhipaccena.
predominate
(v.i.) ādhipaccaṃ pavatteti. (pp.) pavattitādhipacca.
preen
(v.t.) tuṇḍena pakkhe saṅkharoti. (pp.) tuṇḍena pakkhe saṅkkha.
preface
(m.) mukhabandha. (f.) bhūmikā. (nt.) sabhāvakathana. (v.t.) mukhabandhaṃ likhati. (pp.) mukhabandhaṃ likhita.
prefatory
(adj.) sabhāvañāpaka.
prefect
(m.) nāyakādhikārī.
prefectoral
(adj.) nāyakādhikārivisayaka.
prefecture
(adj.) adhikārīnivāsa. (m.) adhikārāyattapadesa.
prefer
(v.t.) adhikataraṃ roceti; unnatiṃ pāpeti. (pp.) adhikataraṃ rocita; unnatiṃ pāpita.
preferable
(adj.) variya; varatara.
preference
(f.) abhiruci.
preferential
(adj.) auggahapubbaka.
preferment
(nt.) unnatipāpana.
prefiguration
(nt.) pageva-nirūpana.
prefigurative
(adj.) pubbataranirūpaka.
prefigure
(v.t.) pageva nirūpeti. (pp.) pageva nirūpita.
prefix
(nt.) upasagga (-pada). (v.t.) purato yojeti. (pp.) purato yojita.
pregnable
(adj.) padhaṃsiya.
pregnancy
(nt.) gabbhadhāraṇa.
pregnant
(adj.) sagabbhā; garugabbhā; bhāriya; garuka. bahussuta.
pregnantly
(adv.) saphalākarena.
prehensile
(adj.) gahaṇakkhama.
prehension
(nt.) gahaṇa. (m.) manovitakka.
prehistoric
(adj.) itthāsapubbakālika.
prehistory
(m.) ādikappetihāsa.
prejudge
(v.t.) puretaraṃ niccheti. (pp.) puretaraṃ nicchita.
prejudgement
(m.) puretaranicchaya.
prejudice
(m.) pakkhapāta; ayathāgāha. (f.) agati. (v.t.) agatiṃ yāti; pakkhapātī hoti. (pp.) agatiṃ yātā; pakkhapātī bhūta.
prejudicial
(adj.) anatthakara.
prejudicially
(adv.) sāpakāraṃ; agatiyā.
prelate
see bishop.
prelect
(v.i.) deseti; pavadati. (pp.) dasita; pavutta.
prelection
(f.) desanā.
prelector
(m.) desaka.
prelibation
(m.) paṭhamassāda.
preliminary
(nt.) pubbakicca. (adj.) parikammabhūta; pubbakiccāyatta.
prelude
(nt.) ārambhagīta; upacāra-nacca. (v.t.) pubbakiccaṃ karoti.
premature
(adj.) akālapakka; ayathāpariṇata; appattakālika.
prematurely
(adv.) yathākālato pubbe.
prematureness
(m.) akālapariṇāma.
premeditate
(v.t.) pageva saṅkappeti; puretaraṃ cinteti. (pp.) pageva saṅkappita; puretaraṃ cintita.
premeditation
(f.) puretaracintā.
premier
(m.) padhānāmacca. (adj.) pamukha; pāmokkha.
premiership
(nt.) mahāmaccadhura.
premise
(nt.) paṭhamavuttakāraṇa. (v.t.) sabhāvaṃ pakāseti. (pp.) sitasabhāva.
premises
(nt.; plu.) savatthuka-ghara. (f.) vāsabhūmi.
premium
(m.) nihitadhana; pāritosikadāna.
premonition
(nt.) bhavitabbañāpana.
premonitive
puttanimittabhūta.
premonitory
puttanimittabhūta.
prenotion
(nt.) paṭhamataramata.
preparater
(m.) paṭiyādaka.
preparation
(nt.) paṭiyādana; sajjana; parikamma; parivaccha.
preparatory
(adj.) parikammabhūta.
prepare
yojita; parivaccha.
prepay
(v.t.) pageva vetanaṃ deti. (pp) dinnavetana.
prepayment
(nt.) puretara-vetana.
prepense
(adj.) sañciccakata.
preponderance
(m.) bhārātireka. (nt.) ādhipacca; adhikabala.
preponderant
(adj.) (balādīhi) atiriccamāna.
preponderate
(v.i.) (saṅkyābalādīhi) atiriccati. (pp.) atiritta.
preposition
(nt.) nipātapada.
prepositional
(adj.) avyayabhūta.
prepositive
(adj.) purato yojetabba.
prepossess
(v.t.) pageva adhigaṇhāti or vasaṃ neti. (pp.) adhiggahita; vasaṃ nita.
prepossessed
(adj.) jātānurāga.
prepossessing
(adj.) hadayaṅgama.
preposterous
(adj.) dhammaviruddha; ananucchavika.
preposterously
(adv.) adhammena.
preposterousness
(f.) ayutti.
prepotent
(adj.) atipabala.
prepuce
(nt.) mehanaggacamma.
prerequisite
(nt.) pagevāvassaka-vatthu.
prerogative
(m.) visesādhikāra. (nt.) visesabala.
presage
(nt.) pubbanimitta. (v.t.) pageva sūceti. (pp.) sūcita.
prescient
(adj.) anāgatadassī.
prescientence
(nt.) anāgataññāṇa.
presciently
(adv.) anāgatadassitāya.
prescribe
(v.t.) niyameti; niddisati (pp.) niyamita; niddiṭṭha.
prescript
(nt.) vidhāna; (f.) āṇā; nīti; rīti.
prescription
(nt.) niddesapaṇṇa; (m.) bhesajjaniyama.
prescriptive
(adj.) niddesāyatta; paramparāyāta.
presence
(nt.) vijjamānatta. (m.) sammukhībhāva.
presence of mind
(nt.) satisampajañña.
present
(m.) paṇṇākara; upahāra. (nt.) pābhata; upāyana. (adj.) vattamana; vijjamāna; puccupaṭṭhita. (v.t.) upahāraṃ deti; abhimukkaṃ neti; sañjānāpeti. (pp.) dinnopahāra; upahāraṃ dita; abhimukkaṃ nita; sañjānāpita. (v.i.) paccupaṭṭhito hoti.
present existence
(m.) vattamāna-bhava.
present tense
(m.) vattamānakāla.
presentable
(adj.) cārudassana; sañjānāpetabba; tuṭthidāya-yogga.
presentation
(nt.) vitaraṇa. (m.) pariccāga. (nt.) padassana.
presentee
(m.) laddhūpahāra.
presentiment
(f.) pubbopaladdhi. (m.) puretarāvabodha.
presently
(adv.) adhunā; etarāhi; idāni.
presentment
(nt.) pakāsana; paṭibimba. (f.) codanā
preservation
(nt.) saṅgopana; ciraṃ pavattāpana.
preservative
(adj.) anupālaka; cirappavattaka.
preserve
(m.) rakkhitāhāra; migadāya. (f.) abhayabhūmi. (v.t.) rakkhati; anupāleti; saṅgopeti. (pp.) rakkhita; anupālita; saṅgopita.
preserver
(m.) saṅgopaka; anupālaka.
preserving
(adj.) anupālanaka.
preside
(v.i.) aggāsane nisīdati; ādhipaccaṃ pāpuṇāti. (pp.) aggāsane nisinna; ādhipaccaṃ pāpatta.
presidency
(nt.) ādhipacca; paripālakatta.
president
(m.) sabhāpati.
presidential
(adj.) sabhānetuvisayaka.
presidentship
(nt.) sabhāpatitta; nāyakatta.
presiding
(adj.) sabhāpālaka.
press
(m.) janasammadda; sambādha; muddāyanta. (nt.) pīḷakayanta; ppavattipatta. (v.t.) uppīḷeti; abhiyācati; daḷham aliṅgati; upagūhati. (pp.) uppīḷita; abhiyācita; daḷham aliṅgita; upagūḷha.
presser
(m.) nibhandaka; uppīḷaka.
pressing
(adj.) āvasaka; anatikkamiya.
pressure
(m.) pīḷanavega; sambādha; kiccabhāra. (nt.) nippīḷane; nibandhana.
prestidigitation
(nt.) indajāla.
prestidigitator
(m.) nidajālika; māyākāra.
prestige
(nt.) cirāgata-garutta. (m.) cirāgatānubhāva.
prestissimo
(adv.) sīghaṃ; turitaṃ.
presto
(adv.) sīghaṃ; turitaṃ.
presumable
(adj.) anumetabba; ūhanīya.
presumably
(adv.) anumeyākārena.
presume
(v.t) anumāneti; sīmamatikkamati. (v.i.) pāgabbhiyaṃ dasseti. (pp.) anumānita; sīmamatikkamita. (v.i.) pāgabbhiyaṃ dassita.
presumedly
(adv.) anumānena; nayagāhena.
presumption
(m.) anumānagāha. (nt.) pāgabbhiya.
presumptive
(adj.) anumānasiddha; anumeya.
presumptuous
(adj.) sāhasika; pagabbha.
presumptuously
(adv.) sappagabbhaṃ; sadappaṃ.
presuppose
(v.t.) pageva pakappeti or anumāneti.
presupposition
(f.) puretarakappanā.
pretend
(v.t.) vyājena dasseti; micchā ñapeti or paṭipajjati. (v.i.) vyājavesaṃ gaṇhāti. (pp.) vyājena dassita; micchā ñapita or paṭipanna; vyājavesaṃ gaṇhita.
pretended
(adj.) vyāja; kapata.
pretendedly
(adv.) savyājaṃ; kohaññena.
pretendence
(nt.) miccharaṇa; sāṭheyya.
pretender
ayathāpaṭiñña; micchāpaṭijānanaka.
pretendingly
(adv.) savyājaṃ; kohaññena.
pretension
(nt.) vyājadassana; vyājavesadhāraṇa; micchāpaṭijānana.
pretentious
(adj.) attukkaṃsaka; micchāpaṭiññāyutta; sābhimāna.
pretentiously
(adv.) michāpaṭiññāya.
preter-human
(adj.) amānusika; manussabhāvātīta.
preterit
(f.) hīyattanī. (adj.) atītakālika.
preterite
(f.) hīyattanī. (adj.) atītakālika.
preterition
(nt.) asallakkhaṇa; vajjana; ohāya-gamana.
pretermit
(v.t.) nasāreti; kātuṃ panussati; parivajjeti. (pp.) asārita; pamuṭṭha; parivajjita.
preternatural
(adj.) alokika; sabhāvātīta.
pretext
(m.) micchāvyapadesa; lesamattagāha. (v.t.) lesamattena codeti. (pp.) lesamattena codita.
prettify
(v.t.) sobhanaṃ karoti.
prettily
(adv.) sundarākārena.
prettiness
(f.) sobhanatā; cārutā.
pretty
thokaṃ.
prevail
(vi) abhibhavati; vasevatteti. (p.p) abhibhūta; vasevatita.
prevailing
(adj.) vyāpita; bahulībhūta.
prevailingly
(adj.) mahānubhāvena; pabhuttena.
prevalence
(nt.) bāhulla; bahulappavatti.
prevalent
(adj.) vyāpita; bahulībhūta.
prevalently
(adv.) bāhulena; bhīyo.
prevaricate
(v.i.) kuṭilaṃ or pariyāyena vadati or bhāsati. (pp.) kuṭilaṃ or pariyāyena vutta or bhāsita.
prevarication
(f.) vaṅkakathā. (nt.) saccapaṭicchādana.
prevaricator
(m.) saccapaṭicchādī.
prevenience
(nt.) purejātatta; paṭibāhakatta.
prevenient
(adj.) purogāmī; purejāta; paṭibāhaka.
prevent
(v.t.) nivāreti; nisedheti; paṭibāhati. (pp.) nivārita; nisedhita; paṭibahita.
preventer
(m.) nivāretu; nisedhetu.
prevention
(nt.) nivāraṇa; rundhana; paṭibāhana.
preventive
(adj.) nisedhaka; vibādhaka.
previous
(adj.) pubba; purima; puretara.
previous birth
(m.) purimabhava.
previously
(adv.) puretaraṃ; purā; pure.
prevision
(nt.) puretaradassana; anāgatañāṇa.
prewarn
(v.t.) pagevañāpeti. (pp.) pagevañāpita.
prey
(m.) gocara. (nt.) āmisa; bhakkha. (v.t.) (upon) bhakkhati; adati; gocaraṃ gaṇhati. (pp.) bhakkhita; adita; gahitagocara.
price
(nt.) aggha; mūla. (v.t.) aggheti; agghaṃ niyameti. (pp.) agghita; niyamitaggha.
priceless
(adj.) mahaggha; anaggha.
pricelessness
(nt.) anagghatta.
prick
(nt.) tudana; nittudana; vijjhana; tutta. (m.) patoda. (v.t.) tudati; nittudati; vijjhati; vyathati. (pp.) tudita or tunna; viddha; vyathita.
pricker
(m.) vedhaka; nittudaka. (f.) vedhanī.
prickle
(m.) kaṇṭaka. (f.) sallakasūci.
prickliness
(nt.) kaṇṭakagahanatta.
prickly
(adj.) sakaṇṭaka.
prickly-night-shade
(f.) nididdhikā.
prickly-pear
(m.) sakaṇtaka nuhī.
pride
) vikattheti; attānaṃ ukkaṃseti. (pp.) vikatthita; attānaṃ ukkaṃsita.
pride of life
(m.) jīvitamada.
pride of youth
(m.) yobbanamada.
priest
(m.) samaṇa; dhammācariya; devapūjaka; yajaka.
priest craft
(m.) samaṇopāya.
priestess
(f.) samaṇī.
priesthood
(m.) samaṇabhāva.(nt.) sāmañña.
priestliness
(m.) samaṇākappa.
priestly
(adj.) sāmaṇaka; samaṇasāruppa.
prig
(nt.) ācārānugatatta. (m.) dappitapuggala; cora. (v.t.) coreti; theneti. (pp.) corita; thenita;
priggery
(m.) ahaṅkāra.
priggish
(adj.) gabbita; bahisobhana.
prima facie
(adv.) āpāthagatavasena; paṭhamadassanena.
primacy
(nt.) padhānatta.
primal
(adj.) purātana; ādikappika; padhāna.
primarily
(adv.) mūlikavasena; ādito; paṭhamaṃ.
primary
(adj.) ādima; mūlika; paṭhamaka.
primary education
(nt.) paṭhamakajjhāpana.
primary school
(f.) mūlika-pāṭhasālā.
prime
(m.) uttamaṃsa. (f.) samiddhāvatthā. (m.) ādi; paṭhamārambha. (adj.) paṭhama; ādima; padhāna.
prime minister
(m.) mahāmacca.
prime of youth
(m.) paṭhamavaya.
primeness
(nt.) visiṭṭhatta; uttamatta.
primer
(f.) paṭhama-pāṭhāvali.
primeval
(adj.) ādikappika; sanantana.
primiparous
(adj.)(f.) paṭhamavijātā.
primitive
(adj.) purātana; pubbakālīna.
primogenitor
(m.) paṭhamapitu; mūlapurisa; ādima.
primogeniture
(nt.) paṭhamajātatta; aggajatta.
primordial
mūlabhūta; ādito paṭhāya pavattamāna.
primrose
(m.) mandapīta-pupphavisesa.
prince
(m.) rājakumāra.
princely
(adj.) rājāraha; rājasadisa.
princess
(f.) rājaputtī; rājakumārī.
principal
(nt.) padhānādhikārī. (m.) padhānācariya. (nt.) mūladhana. (adj.) padhāna; mukhya.
principality
(m.) rajjappadesa. (nt.) rajjamaṇḍala. (m.) jāyattadesa.
principally
(adv.) padhānavasena.
principalship
(nt.) padhānācariya-dhura.
principia
(f.) pt. mūlasikkhā. (f.) mūladhātu.
principle
(f.) rīti. (m.) vidhi; niyama. (nt.) mūlikasacca.
prink
(v.t.) alaṅkaroti; pasādheti. (pp.) alaṅkarita; pasādhita.
print
(f.) muddā. (m.) muddaṅkana. (nt.) cittapaṭa. (v.t.) aṅketi; muddāpeti. (pp.) aṅkita; muddāpita.
printer
(m.) muddāpaka.
printing
(m.) muddaṅkana.
printing office
(m.) muddaṅkanālaya.
printing press
(nt.) muddāyanta.
prior
(adj.) purima; puretara. (adv.) puretaraṃ. (m.) vihārādhipati.
priority
(nt.) puretaratta; purimatta.
priory
(m.) vihāra; ārāma; asama.
prism
(m.) dīgha-tulyaṃsaka.
prison
(nt.) bandhanāgāra; andughara; cāraka. (f.) kārā; suruṅgā.
prison warder
(m.) kārāpālaka.
prisoner
(m.) kārābaddha; bandhanagata.
pristine
(adj.) mūlika; porāṇaka.
prithee
(intj.) ahaṃ taṃ yācāmi.
privacy
(nt.) rahassa; apākaṭatta. (nt.) vivittaṭthāna.
private
(adj.) puggalika; ajjhattika; gutta; apākaṭa; vijana; vivitta.
private apartments
(nt.) itthāgāra; antepura.
private parts
(nt.) rahassaṅga; aṅgajāta.
privately
(adv.) raho; rahassena; puggalikatta; rāhasikatta.
privation
(m.) abhāva; viraha. (f.) pārihāni.(nt.) pārijuñña.
privative
(m.) abhāvattha; nakārattha. (adj.) abhāvakara; nāsakara.
privilege
(m.) visesādhikāra; pasāda; vara. (v.t.) visesādhikāraṃ or varaṃ deti. (pp.) dinnavara.
privileged
(adj.) varalābhī.
privily
(adv.) raho; rahasi; gūḷhākārena.
privity
(nt.) rahassajānana.
privy
(f.) vaccakuṭi. (adj.) gūḷha; rāhaseyyaka.
privy cleaner
(m.) vaccasodhaka.
privy pit
(m.) vaccakūpa.
prize
(nt.) paritosika; upāyana; karamarānīta. (m.) kaṭaggāha. (v.t.) agghaṃ thapeti; bahumaññati. (pp.) ṭhapitaggha; bahumata.
prize giving
(nt.) pāritosikavissajjana.
pro
(prep.) atthāya.
probability
(nt.) sukkhuṇeyyatta.
probable
(adj.) sambhavanīya; bhabba; sakya.
probably
(adv.) siyā.
probate
(m.) accayadāna-paṇṇādhikāra.
probation
(nt.) caritaparikkhaṇa. (m.) parivāsa.
probational
(adj.) parivasamāna.
probationary
(adj.) parivāsāyatta.
probationer
(m.) parivāsagāhī; ādhunika.
probative
(adj.) sasakhika; sādhanasahita.
probe
(v.t.) sukkumaṃ nirikkhati; salākāya gavesati. (pp.) sukkumaṃ nirikkhita; salākāya gavesita.
probing
(nt.) gavesana.
probity
(nt.) ajjava; akuṭilatta.
problem
(m.) vicāranīya-visaya; tīranīya-pañha.
problematical
(adj.) vicāranīya; avinicchita.
proboscis
(f.) soṇḍā. (m.) soṇḍākāra-avayava.
procedure
(nt.) vidhāna; anuṭṭhāna. (m.) anukkama.
proceed
(v.i.) abhikkamati; abhiyāti; ārabhati. (pp.) abhikkanta; abhiyāta; āraddha.
proceed from
pabhavati; niggacchati.
proceeds
(m.) plu. ūdaya; lābha.
process
(f.) pavatti; gati; kiccapaṭipāti. (nt.) abhikkamana. (v.i.) abhikkamati; paṭipātiyā gacchati.
process of cognition
(f.) cittavīthi.
procession
(f.) ussavayātrā. (nt.) paṭipāṭiyā gamana.
proclaim
(v.t.) pakāseti; anusāveti; ugghoseti. (pp.) pakāsita; anusāvita; ugghosita.
proclaimatory
(adj.) anusāvaṇāyatta.
proclaimer
(m.) anusāvaka; pakāsaka.
proclamation
(nt.) anusāvana; pakāsana.
proclivity
(nt.) ponatta; ninnatta; sampavaṅkatta.
proclivous
(adj.) nina; poṇa.
procrastinate
(v.i.) vilambati; cirāyati; kālaṃ khepeti; pamajjati. (v.t.) vilambeti. (pp.) vilambita; cirāyita; khepitakāla; pamatta.
procrastination
(m.) kālakkhepa. (nt.) cirāyana; vilambana; pamajjana; dīghasuttiya.
procreate
(v.t.) janeti; uppādeti; (pp.) janita; uppādita.
procreation
(nt.) janana; pasavana.
procreative
(adj.) jakaka; uppādaka.
proctor
(m.) nītividū; paṭivattu.
procumbent
(adj.) avakujjapatita; adhomukkanipama.
procurable
(adj.) adhigantabba; labbhaneyya; sādhiya.
procuration
(nt.) sampādana; adhigamana.
procurator
(m.) parakiccasampādaka.
procure
(v.t.) sampādeti; adhigacchati; upaṭṭhāpeti; labhati. (pp.) sampādita; adhigata; upaṭṭhāpita; laddha.
procurer
(m.) sampādaka; micchācārupatthambhaka.
procuress
(f.) dhuttitthī; sañcārikā.
prod
(f.) vijjhanasūci. (v.t.) nittudati; vijjhati. (pp.) nittunna; viddha.
prodigal
(adj.) atibbayasīlī. (m.) dhananāsaka.
prodigality
(f.) atibbayakāritā.
prodigalize
(v.t.) adhikavayaṃ karoti.
prodigally
(adv.) adhikavayena.
prodigious
(adj.) atimahanta; abbhutākāra.
prodigiously
(adv.) abbhutākārena; atimattaṃ; adhimattaṃ.
prodigy
(m.) abbhutapurisa. (nt.) acchariyavatthu.
prodrome
(nt.) rogapubbanimitta. (m.) puretara-gantha.
produce
(f.) nipphati; (m.) udaya. (nt.) nimmāṇa. (v.t.) uppādeti; nipphādeti; samuṭṭhāpeti; nibbatteti. (pp.) uppādita; nipphādita; samuṭṭhāpita; nibbattita.
producer
(m.) nipphādaka; sampādaka; uṭṭhāpetu.
producible
(adj.) uppādanīya; sampadanakkhama.
producing
(adj.) nibbattaka; sañjanaka; samuṭṭhāpaka; uppādana; nipphādana.
product
(nt.) uppannavatthu; sampāditabbaṇḍa; phala. (m.) vipāka.
production
(nt.) abhinipphādana.
productive
(adj.) phaladāyaka; nipphādaka.
productively
(adv.) saphalākārena.
productivity
(nt.) phalāvahatta; saphalatta.
proem
(m.) upaññāsa. ārambhakathā; bhūmikā.
profanation
(nt.)apavittakaraṇa.
profane
(v.t.) dūseti; asuddhaṃ karoti; (pp.) dūsita; asuddhakata. (adj.) anariya; pothujjanika; gamma.
profanely
(adv.) adhammikatāya.
profanity
(nt.)apavittakaraṇa.
profess
(v.i.) paṭijānāti. pakāseti; uggaṇhāpeti; vyapadisati. (pp.) paṭiññāta; pakāsita; uggaṇhāpita; upadiṭtha.
professed
(adj.) katapaṭiñña.
professedly
(adv.) paṭiññāpubbakaṃ.
profession
(f.) paṭiññā; āpattidesanā. (m.) jīvanopāya.
professional
(adj.) ājīvayatta.
professor
(m.) paṇḍitācariya; mahajjhāpaka.
professorship
(nt.) paṇḍitācariyadhura.
proffer
(m.) dātukāmatāpakāsana.(v.t.) attano icchāya samappeti; dātukāmattaṃ or kātukāmattaṃ pakāseti. (pp.) attano icchāya samappita; dātukāmattaṃ or kātukāmattaṃ pakāsita.
proficiency
(nt.) nepuñña; kosalla; pāṭava.
proficient
(adj.) nipuṇa; kusala; pavīṇa; vyatta; dakkha.
proficiently
(adv.) nipuṇatāya; pavīṇatāya.
profile
(nt.) addhadassana; ekapassālekha. (v.t.) ekappassikālekham ālikhati. (pp.) ālikhita.
profit
(m.) attha; lābha; udaya; . (nt.) payojana. (f.) vaḍḍhi. (v.t.) hitam āvahati. (v.i.) atthāya hoti; unnatiṃ yāti; lābham adhigacchati. (pp.) āvahitahita; atthāya bhūta; unnatiṃ yāta; adhigatalābha.
profitable
(adj.) hitāvaha; phaladāyī.
profitableness
(nt.) saphalatta.
profitabless
(adj.) nipphala; niratthaka.
profitably
(adv.) saphalākārena.
profiteer
(m.) adhikalābhagāhī.
profligacy
(f.) durācāratā; kāmāsattatā.
profligate
(adj.) durācāra; pāparata.
profligately
(adv.) kāmāsattatāya.
profound
(adj.) duravabodha; atisukhuma; agādha; gambhīra; parema; uttama. (nt.) gambhīratta.
profoundly
(adv.) gāḷhaṃ; bhusaṃ; accantaṃ.
profoundness
(nt.) gambhīratta.
profundity
(nt.)gambhīratta.
profuse
(adj.) cāgādhika; pahūta; pacura; bahula; vipula.
profusely
(adv.) bahulaṃ; bhīyo; bāhullena.
profuseness
(nt.) bāhulla; vepulla; pacuratta.
profusion
(f.) samiddhi.
progenitive
(adj.) santatuppādaka.
progenitor
(m.) pajāpati; pitāmaha; ādipurisa.
progenitress
(f.) paṭhamajanettī;
progenitrix
(f.) ādimanātu.
progeniture
(nt.) appaccajanana.
progeny
(f.) santati; pajā. (m.) kulavaṃsa.
prognathic
(adj.) lambabanuka.
prognosis
(nt.) roganimitta.
prognostic
(nt.) pubbanimitta.
prognosticate
(v.t.) pubbanimittaṃ dasseti; pagevasūceti.
prognostication
(nt.) nimittapaṭhana.
prognosticative
(adj.) anāgatasūcaka; pageva nirūpaka.
prognosticator
(m.) nimittapāṭhaka; anāgatasūcaka.
prognosticatory
(adj.) anāgatasūcaka; pageva nirūpaka.
programme
(f.) kiccapaṭipāṭi; kāriya-sūci. (v.t.) kāriyasūciṃ sampādeti
progress
(f.) abhivuddhi. (nt.) abbhuṭṭhāna. (f.) unnati. (nt.) abhikkamanana. (v.i.) abhivaḍḍhati. (v.t.) abhikkamati. (pp.) abhivuddha; abhikkanta.
progression
(nt.) abhigamana; abhivaḍḍhana.
progressive
(adj.) vuddhigāmī; vaḍḍhamāna; anukkamika.
progressively
(adv.) anukkamena.
prohibit
(v.t.) nuvāreti; nsedheti; paṭisedheti. (pp.) nivārita; nisedhita.
prohibiter
(m.) nisedhaka; nivāretu.
prohibition
(m.) nisedha paṭisedha. (m.) nivāraṇa.
prohibitive
(adj.) vāraka; bādhaka.
prohibitor
(m.) nisedhaka; nivāretu.
project
(v.t.) upakkamati; abhikkhipati. (v.i.) bahi niggacchati; (pp.) upakkamita; abhikkhitta; bahi niggata. (m.) puāya; payoga; saṅkappa.
projectile
(n.t) paharaṅa; khipanakāyudha. (adj.) khipanīya.
projecting
(adj.) bahiniggata.
projection
(m.) upāya; bahiniggama. (nt.) unnataṭṭhāna.
projector
(m) upāyayojaka.
projecture
(m.) bahiniggama.
prolapse
(v.i.) adho bhassati. (pp.) adho bhaṭṭha.
prolapsus
(nt.) adhopatana; antabhassana.
prolative
(adj.) ākhyātapūraka.
prolegomenon
(f.) ārambhakathā. (m.) pubbaniddesa.
prolepsis
(f.) pubbavuttāpekkhā.
proletarian
(m.) duggatajana.
proletariat
(f.) duggatajanatā.
prolicide
(nt.) apaccaghātana.
prolific
(adj.) bahuputtaka; bahuphalada; samiddha.
prolificacy
(nt.) samiddhatta;
prolificness
(nt.) bahuphaladatta.
prolix
(adj.) ativitthātita; atipapañcita.
prolixity
(m.) ativitthāra.
prolixly
(adv.) ativitthārena.
prologue
(m.) mukhabandha; ārambhakathā; paṭhamaviññatti.
prolong
(v.t.) vitanoti; papañceti. (pp.) vitata; papañcita.
prolongation
(nt.) papañcakaraṇa; dīghasuttiya; cirappavattikaraṇa.
promenade
(nt.) caṅkamana; anuvicaraṇatthāna. (v.i.) anuvicarati; anusañcarati. (pp.) anuvicatita.
prominence
(nt.) seṭṭhatta; mukhyatta. (f.) unnati; uttuṅgatā.
prominent
(adj.) pamukha; padhāna; mukhya; ukkaṭṭha; visṭṭha; tuṅga; uggata; unnata; supākaṭa.
prominently
(adv.) visesena; mukhyavasena.
promiscuity
(nt.) sammissatta; saṇkiṇṇatta.
promiscuous
(f) paṭiññā. (m.) paṭissava; saṅgara. (v.t.) paṭijānāti; paṭisuṇāti. (pp.) paṭiññāta; paṭissuta.
promisee
(m.) paṭiññālābhī.
promiser
(m.) paṭiññadāyī.
promising
(adj.) paṭijānamāna; sikkhisūcanaka.
promissory
(adj.) sappaṭiññā.
promissory note
(nt.) iṇapaṇṇa.
promontory
(f.) bhūhāsikā.
promote
(v.t.) abhivaḍḍheti; unnatiṃ pāpeti. (pp.) abhivaḍḍhita; unnatiṃ pāpita.
promoter
(m.) unnatipāpaka.
promotion
(nt.) unnatipāpana.
promotive
(adj.) abhivaḍḍhaka; unnatipāpaka.
prompt
(adj.) (n.) khippa; turita; avilambita; appamatta. (v.t) ussāheti; uttejeti; pabodheti.
prompting
(nt.) uttejana; uyyojana.
promptitude
) paṭibhāna.
promptly
(adv.) āsu; khippaṃ; turitaṃ; tuvaṭaṃ.
promptness
) paṭibhāna.
promulgate
(v.t.) pakāseti; vyāpeti. (pp.) pakāsita; vyāpita.
promulgation
(nt.) pakāsana; vyāpana.
promulgator
(m.) pakāsaka; vyāpaka.
pronate
(v.t.) abhimukhaninnaṃ karoti.
pronation
(nt.) abhimukhapasāraṅa.
pronator
(f.) abhimukhapasāraka-pesi.
prone
(adj.) poṇa; nata; parāyaṇa; adhomukha.
prong
(nt.) vijjhana-sūla. (v.t.) sūlena vijjhati; (bahudantakena) paṃsuṃ viyūhati. (pp.) sūlaviddha; paṃsuṃ viyūhitapaṃsu.
pronominal
(adj.) sabbanamāyatta.
pronoun
(nt.) sabbanama.
pronounce
(v.t.i.) nicchayona vadati; uccaerti; udāharati. (pp.) nicchayenavutta; uccārita; udāhaṭa.
pronounceable
(adj.) uccāraṇīya; udāhariya.
pronounced
(adj.) sunicchita; pakāsita.
pronouncement
(nt.) nicchayadāna; tīraṇa; udīraṇa.
pronunciation
(nt.) uccāraṇa; udīraṇa.
proof
(nt.) sādhana; nidassana; pamāṇa. (nt.) sodhiyapaṇṇa. (adj.) sahanakkhama; avinivijjhiya. (v.t.) abhejjaṃ or avejjhaṃ karoti. (pp.) avejjhakata.
proof-reader
(m.) vaṇṇasodhaka.
proofless
(adj.) sādhanahīna.
prop
(m.) upatthambha; ādhara. (v.t.) upatthambheti; ādhāreti. (pp.) upatthambhita; ādhārita.
propaedeutic
(nt.) paṭhamasikkhāpana. (nt.) vijjārambha.
propaganda
(nt.) dhammappacāraṇa; pacārakavidhāna.
propagandism
(m.) pacāraṇavidhi.
propagandist
(n.) pacāraniyutta.
propagate
(v.t.) vitanoti; pacāreti; santatiṃ vaḍḍheti. (pp.) vitata; rita; vaḍḍhitasantatī.
propagation
(nt.) pacāraṇa; vyāpana; santativaḍḍhana.
propagative
(adj.) pacāraṇāyatta.
propagator
(m.) pacāraka; vaḍḍhetu.
propel
(v.t.) sañcāleti; abhikkamāpeti. (pp.) sañcālita; abhikkamāpita.
propeller
(nt.) sañcālakacakka.
propense
see prone.
propensity
(nt.) poṇatta; parāyaṇatta.
proper
(adj.) yogga; ucita; patirūpa; anucchavida; anulomika; yathāraha; nija; saka; attaniya.
proper to eat
(adj.) bhojja; khāditabba.
propercourse
(f.) sammāpaṭipatti.
properly
(adv.) sammā; yathābhūtaṃ; yathārahaṃ.
property
(nt.) dhana; santakavatthu. (m.) guṇavisesa. (nt.) sabhāvalakkhaṇa.
prophecy
(nt.) anāgatādisana.
prophesy
(v.t.) anāgatam ādisati. (pp.) ādiṭṭhānāgata.
prophet
(m.) anāgatavattu.
prophetess
(f.) anāgatadassikā.
prophethood
(m.) anāgatavattubhāva.
prophetic
(adj.) anāgatadeskāyatta; anāgatasūcaka.
prophylactic
(adj.) (n.) roganivāraka.
propinquity
(nt.) āsannnatta; samānatta. (m.) ñatisambandha.
propitiate
(v.t.) ārādheti; pasādeti; paritoseti. (pp.) ārādhita; pasādita; paritosita.
propitiation
(f.) ārādhanā; pasādanā.
propitiator
(m.) ārādhaka; pasādetu.
propitiatory
(adj.) santikara; vūpasamaka.
propitious
(adj.) pasanna; hitakara; subha; maṅgala; kalyāṇa.
propitiously
(adv.) sadyaṃ sānuggahaṃ iṭthākārena.
propitiousness
(nt.) subhatta; anukūlatta.
proponent
(m.) parimāna; ārohapariṇāha. samabhāga; samappamāṇa.
proponuder
(m.) yojanākārī.
proportion
(m.) parimāna; ārohapariṇāha. (nt.) samabhāga; samappamāṇa.
proportional
(adj.) samappamāṇa; anurūpa.
proportionate
adj.) saṅghaṭiyamāna.
proportionately
(adv.) anurūpākārena; yathāpamāṇaṃ.
proportionless
(adj.) ocityahīna; asaṅghaṭiyamāna.
proposal
(m.) kattabbaniddesa. (f.) yojanā. vivāhāpucchā.
propose
(v.t.) kattabbaṃ niddisati; mataṃ āvīkaroti; vivāham āpucchati. (pp. niddiṭṭhakattabba; āvīkatamata; āpuṭṭhavivāha.
proposition
(nt.) kattukamyatāñāpana. pakāsana. (m.) nūladhamma.
propound
(v.t.) vicāraṇāya upakkhipati; yojanag āharati. (pp.) vicāraṇāya upakkhitta; āhaṭayojana.
proprietary
(adj.) adhīnatāvisayaka. (nt.) sāmitta.
proprietor
(m.) sāmī; pariggāhī.
proprietorship
(nt.) sāmitta; adhīnatta.
propriety
(m.) ucitatta; yoggatta. sadācāra.
propulsion
(nt.) abhikkamāpana; abhinittudana.
propulsive
(adj.) abhinittudaka.
prorogue
(v.t.) dālikavasena nivatteti. (pp.) kālikavasena nivattita.
prosaic
(adj.) gajjamaya; kabbarasahīna.
prosaist
(m.) gajjasamapādaka.
proscribe
(v.t.) raṭṭhā pabbājeti; ārakkhārahitaṃ karoti. (pp.) raṭṭhā pabbājita;
proscription
(nt.) pabbājana; rakkhāpanayana.
prose
(m.) gajjabandha. (v.t.) (pfjjaṃ) gajjarūpena likhati; gajjarūpena likhita. Prosector
prosector
(m.) matacehavicchedaka.
prosecute
(v.t.) nirantaraṃ pavatteti. (v.i.) adhikaraṇe codeti; vinicchayaṃ neti. (pp.) nirantaraṃ pavattita; adhikaraṇe codita; vinicchayaṃ nīta.
prosecuted
(adj.) codita; daṇḍappatta.
prosecution
(nt.) niccānuṭṭhāna; aṭṭakaraṇa.
prosecutor
(m.) codaka; abhiyuñjaka; niccappavattaka.
prosecutrix
(f.) codikā.
proselyte
(m.) sadhammacāgī; samayantaragāhī.
proselytise
(v.i.) sakadhammaṃ cajati. (pp.) cattasakadhamma.
proselytism
(nt.) samayantaragahaṇa.
prosify
(v.t.) gajjaṃ racayati; gajjataṃ pāpeti. (pp.) gajjaracita; gajjataṃ pāpita.
prosodial
(adj.) chandovisayaka.
prosodian
(m.) chandovidū.
prosodic
(adj.) chandovisayaka.
prosodical
(adj.) chandovisayaka.
prosodist
(m.) chandovidū.
prosody
(nt.) chandosattha.
prosopopoeia
(nt.) sacetanattāropaṇa.
prospect
(m.) dassanapatha. (f.) anāgatāpekkhā. (v.t.) khaṇijatthāya (bhūmiṃ) gavesati.
prospective
(adj.) bhavitabba; anāgatāyatta.
prospectively
(adv.) anāgatāpekkhāya.
prospectus
(f.) nidassanalipi. (nt.) kāriyānukkamadassana.
prosper
(v.i.) samijjhati; sampajjati; abhivaḍḍhati. (v.t.) saṃvaḍḍheti; saphalīkaroti. (pp.) samiddha; sampanna; abhivuddha. samvaḍḍhita; saphalīkata.
prosperity
(f.) samiddhi; sampatti; abhivuddhi. (m.) abbhudaya.
prosperous
(adj.) samiddha; sassirīka; phīta; saphala; vaḍḍhamāna.
prosperously
(adv.) samiddhākārena; sobhaggena.
prosperousness
(nt.) samiddhatta; sāphalya.
prosthesis
(nt.) ādyakkharavaḍḍhana; vikalaṅgapūraṇa.
prostitute
(f.) gaṇikā; vesiyā; vaṇṇadāsī. (v.t.) gārayhakamme niyojeti. (pp.) gārayhakamme niyojita.
prostitution
(f.) gaṇikāvutti. (nt.) gārayhakamma.
prostrate
) nipaccakāraṃ karoti; pādamūle patati; 2. abhibhavati; vināseti. (pp.) katanipaccakāra; pādamūle patita; abhibhūta; vināsita.
prostration
(m.) nipaccakāra. (f.) gāravābhinati.
protagonist
(nt.) (naccādisu) paddhānapuggala.
protasis
(nt.) pubbavākya. (m.) siddhanta.
protean
(adj.) bahuvesayutta; vividhasāmatthiyadhara.
protect
(v.t.) tāyati; rakkhati; gopeti; pāleti. (pp.) tāyita; rakkhita; gopita; pālita.
protection
(f.) ārakkhā. (nt.) tāyana; tāṇa; leṇa; parittāṇa.
protective
(adj.) paṭisaraṇa; tāṇabhūta.
protector
(m.) pāletu; gopetu; tāyaka; rakkhaka.
protectress
(f.) gopikā; rakkhikā.
protege
(m.) saraṇagata.
protest
(v.t.i.) paṭikkosati; paṭivirujjhati. (pp.) paṭikkosita; paṭiviruddha. (f.) paṭikkosanā. (nt.) paṭivirujjhana. (m.) viruddhavāda.
protestation
(f.) paṭikkosanā; vipaccakatā.
protester
paṭikkosaka; viruddhavādī.
protestingly
(adv.) paṭikkosanena.
protocol
(f.) paṭhamākati. (m.) paṭhamuddesa.
protogenetic
(adj.) paṭhamavaḍḍhanāyatta.
protoplasm
(f.) jīvadhātu.
prototype
(f.) mūlikapaṭimā. (nt.) mūlapaṭibimba.
protract
(v.t.) 1. vilambeti; 2. vitthambheti. (pp.) vilambita; vithambhita.
protraction
(nt.) 1. cirāyana; vilambana; dīghasuttiya; 2. vitthambhana.
protrude
(v.i.) niggacchati; palambati. (pp.) niggata; palambita. (v.t.) nikkhamāpeti; palambeti. (pp.) nikkhamāpita; palambita.
protrudent
(adj.) bahiniggata; palambamāna.
protruding
(adj.) bahiniggata; palambamāna.
protrusile
(adj.) pasāraṇakkhama.
protrusion
(nt.) bahipasāraṇa. (m.) bahiniggama.
protrusive
(adj.) pasāraṇīya; pasāraṇakkhama.
protuberance
(nt.) uddhumāyana. (m.) phoṭa; gaṇḍa.
protuberant
(adj.) ucchūna; uddhumāta; bahiniggata.
proud
(adj.) sadappa; gabbita; mānatthaddha.
proud of birth
(adj.) jātitthaddha.
proud of wealth
(adj.) dhanatthaddha.
proudly
(adv.) sadappaṃ; sābhimānaṃ.
provable
(adj.) samatthanīya; sādhanīya.
prove
(v.t.) samatthayati; tathattaṃ dīpeti. (v.i.) paññāyati; sandassīyati. (pp.) samatthayita; dīpita-tathatta; paññāta; sandiṭṭha.
provenance
(nt.) ubbhavaṭṭhāna; pabhavaṭṭhāna.
provender
(m.) ghāsa. (nt.) pasubhojana; sambala.
proverb
(nt.) ābhāṇaka.
proverbial
(adj.) ābhāṇakāyatta.
proverbially
(adv.) ābhāṇakavasena.
provide
(v.t.) sampādeti; upaṭṭhapeti; paṭiyādeti. (pp.) sampādita; upaṭṭhapita; paṭiyādita.
provided
(conj.) sace; yadi.
providence
(f.) niyati; dūradassitā. (nt.) pubbakamma. (m.) pubbopāya.
provident
(adj.) dūradassī; samekkhaka; pubbavīmaṃsī.
providential
(adj.) vidhiniyamita.
providentially
(adv.) vidhiniyamena.
providently
(adv.) susamekkha; dūradassanea.
provider
(m.) sampādaka.
province
(m.) padesa. (nt.) niyamitakicca.
provincial
(adj.; n.) padesika; padesavāsī.
provincialism
(m.) padesācāra.
provinciality
(nt.) padesikatta.
provision
(nt.) saṃvidhana; sampādana; sambala; pātheyya; upakaraṇa. (m.) paribbaya. (f.; plu.) bhojanavatthūni. (v.t.) sampādeti. (pp.) sampādita.
provisional
(adj.) sāmayika; tāvakālika.
provisionally
(adv.) tāvakālikaṃ.
proviso
(m.) paṭiññāpanne visesaniyama.
provisor
(m.) visesaniyamadhārī.
provisory
(adj.) visesaniyamayutta.
provocation
(nt.) 1. pakopana; 2. ujjhāpana; 3. uttejana.
provocative
(adj.) pakopaka; uddīpaka.
provoke
(v.t.) 1. kopeti; roseti; 2. ujjhāpeti; 3. uttejeti. (pp.) kopita; posita; ujjhāpita; uttejita.
provost
(m.) 1. vijjālayādhikārī; 2. saṅghanāyaka.
prow
(nt.) nāvāsīsa. (adj.) nibbhaya; sūra.
prowess
(m.) sūratta; vīratta. (nt.) porisa.
prowl
(nt.) raho-paribbhamaṇa. (v.i.) raho paribbhamati or pariyaṭati.
proximate
(adj.) samīpa; āsanna; upantika.
proximately
(adv.) āsannatāya.
proximity
(nt.) āsannatta; antikatta.
proximo
(adv.) āgāmi-māse.
proxy
(m.) paṭinidhi; niyojitapuggala.
prude
(f.) ativinayadassikā.
prudecy
(nt.) micchāhirotappa.
prudence
(f.) nepakka; samekkhā; dūradassitā.
prudent
(adj.) nipaka; dūradassī; samekkhakārī.
prudential
(adj.) vīmaṃsaka; samekkhāyutta.
prudentially
(adv.) anuvicca; samekkhāya.
prune
(nt.) sukkha-badara. (m.) badaravaṇṇa. (v.t.) aggāni chindati. (pp.) aggacchinna.
prunella
(m.) kaṇṭhadāha.
prurience
(f.) kamalolatā.
prurient
(adj.) kāmāsatta.
pruritus
(m.) kuṭṭharoga.
pry
(nt.) sukhuma-nirikkhaṇa. (m.) anāhūtappavesa. (v.i.) sukhumaṃ nirkkhati; parakiccāni gavesati. (pp.) sukhumaṃ nirikkhita; parakiccāni gavesita.
prying
(nt.) parakiccagavesana.
psalm
(nt.) bhattigīta; dhammagīta.
psalmist
(m.) dhammagītabandhaka.
psalmodist
(m.) bhattigītagāyaka.
pseudograph
(nt.) vyājalekhana. (f.) kūṭalipi.
pseudologer
(m.) satatamicchāvādī.
pseudonym
(nt.) vyājanāma.
pseudonymous
(adj.) kūṭanāmadhārī.
pshaw
(intj.) dhiratthu !
psilosis
(nt.) (kesādi-) luñcana.
psittacine
(adj.) sukasadisa.
psyche
(m.) jīva. (nt.) viññāṇa; citta.
psychiater
(m.) manorogatikicchaka.
psychic
(adj.) mānasāyatta; ajjhattika.
psychical
(adj.) mānasāyatta; ajjhattika.
psychological
(adj.) cittavisayaka.
psychologist
(m.) cittadhammavidū.
psychology
(f.) cetasikavijjā; ajjhattavijjā.
psychopath
(m.) vibbhantacitta.
psychosis
(m.) cittavibbhama.
pteropus
(m.) tūlitya; pakkhabiḷāla.
puberty
(nt.) yobbana. (f.) viññutā; vayappatti.
pubescence
(f.) yobbanappatti.
pubescent
(adj.) pattayobbana; rajoyutta.
public
(f.) janatā. (m.) mahājana. (adj.) mahājanika; sabasādhāraṇa; pasiddha; pākaṭa.
public house
(nt.) pānāgāra.
public road
(m.) mahāpatha.
public spirited
(adj.) paratthanirata.
publication
(nt.) (gantha-) pakāsana; pākaṭīkaraṇa.
publicist
(m.) jananītikovida.
publicity
(f.) passiddhi; vissuti. (nt.) pākaṭatta.
publicly
(adv.) supākaṭaṃ; pasiddhākārena.
publish
(v.t.) pacāreti; pakāseti; pākaṭīkaroti. (pp.) pacārita; pakāsita; pākaṭīkata.
publishable
(adj.) pākāṭīkattabba.
publisher
(m.) pakāsaka; pacāraka.
pucker
(f.) āvali. (m.) āvalisamūha. (v.t.) valiṃ gaṇhāpeti; āvaliyo karoti. (v.i.) valiṃ gaṇhāti. (pp.) valiṃ gaṇhāpita; āvalīkata; valiggahita.
pudding
(nt.) madhurabhojja.
pudding head
(m.) jaḷamati.
puddle
(m.) kaddamāvāṭa; sobbha. (nt.) udakacikkhalla. (v.t.) āvilaṃ or cikkhallaṃ karoti. (pp.) āvilīkata.
pudency
(f.) vinītatā.
pudendum
(nt.) mehana; vatthaguyha; rahassaṃga.
pudendum virile
(m.) kāṭa.
pudendumulibre
(f.) koṭacikā.
pudge
(m.) thullavāmanaka.
pudgy
(adj.) thullavāmana.
puerile
(adj.) bālocita.
puerility
(nt.) bālocitatta.
puerily
(adv.) bālocitākārena.
puerperal
(adj.) pasūtivisayaka.
puff
(nt.) sahasā-dhamana; sahasāvāyana. (m.) sakiṃ mocita-dhūmapuñja. (v.t.) sahasā dhamati or nicchāreti. (v.i.) uddhumāyati. (pp.) sahasā dhamita or nicchārita; uddhumāta.
puffiness
(nt.) uddhumātatta.
puffy
(adj.) vāyamayutta; uddhumāta; atithūla.
pug
(f.) saṅkhatamattikā. (nt.) pasupadalañchana. (v.t.) (iṭṭhakādhatthāya) mattikaṃ saṅkharoti; 2. padasaññāya anubandhati.
pug-faced
(adj.) kapimukha.
pug-nose
(f.) cipiṭanāsā.
pug-nosed
(adj.) cipiṭanāsika.
puggish
(adj.) cipiṭanāsika.
pugilist
(m.) mallayodha.
pugilistism
(nt.) mallayuddha.
pugmill
(nt.) mattikāpiṃsaka-yatta.
pugnacious
(adj.) kalahappiya.
puisne
(adj.) kaṇiṭṭha; upapadaṭṭha.
puissance
(nt.) sūratta. (m.) vikkama.
puissant
(adj.) pabala; savikkama.
puke
(m.) vamathu. (f.) chaddikā. (v.i.) vamati. (v.t.) vamāpeti; vamanaṃ uppādeti. (pp.) vanta; vamāpita; uppāditavamana.
pule
(v.i.) nitthunāti; sanikaṃ rudati.
pull
(nt.) ākaḍḍhana. (v.t.) ākaḍḍhati; ākassati. (pp.) ākaḍḍhita; ākassita.
pull about
samparikaḍḍhati.
pull along
samākaḍḍhati.
pull down
nipāteti.
pull off
apakaḍḍhati.
pull out
uddharati; ubbāhati; ubbūhati; ūhanati.
pull towards
upakaḍḍhati.
pull up
ummūleti.
pulley
(nt.) ākaḍḍhakacakka; ghaṭīyanta.
pullulate
(v.i.) aṅkurayati. (pp.) aṅkurita.
pullulation
(nt.) aṅkuruggamana.
pulmonary
(adj.) papphāsanissita.
pulmonic
(adj.) papphāsanissita.
pulp
(f.) miñjā. (m.) mudupuñja. (v.t.) sanneti; muduvatthutaṃ pāpeti; miñjam apaneti. (v.i.) miñjasadiso hoti. (pp.) sannita; muduvatthutaṃ pāpita; apanītamiñja; miñjasadisībhūta.
pulpit
(nt.) dhammāsana; kathikāsana.
pulsate
(v.i.) phandati.
pulsation
(nt.) phandana; nāḷīpatana.
pulse
(nt.) rudhiragamana; hadayaphandana. (f.) māsajāti.
pulverisation
(nt.) cuṇṇīkaraṇa.
pulverise
(v.t.) cuṇṇeti; piṃseti. (pp.) cuṇṇita; piṃsita.
pulveriser
(f.) saṇhakaraṇī.
pulverulent
(adj.) sukhacuṇṇiya; papatanakkhama.
pulvinate
(adj.) bhisisamaṃ-uddhumāta.
pummel
(v.t.) muṭṭhinā punappunaṃ paharati. (pp.) muṭṭhinā punappunaṃ pahaṭa.
pump
(nt.) uttolana-yanta. (v.t.) uttoleti; ussiñcati. (pp.) uttolita; ussitta.
pumpkin
(m.) kumbhaṇḍa
yellow pumpkin
(m.) pītakumbhaṇḍa.
pun
(nt.) silesatthavacana; samānasadda-nānattha-vacana. (v.i.) (tādisaṃ) vadati.
punac
(m.) piññāka.
punch
(f.) vedhanī. (nt.) vinivijjhakayanta. (m.) abhighāta; vidūsaka. (v.t.) 1. abhihanati; 2. kaṇṭakena vijjhati. (pp.) abhihata; kaṇṭakaviddha.
puncheon
(m.) upatthambhaka-khāṇu. (nt.) mahādārubhājana.
punchinello
(f.) 1. thullavāmana; 2. padhānadārupotthalikā.
punctate
(adj.) bindvaṅkita.
punctilio
(m.) sukhumopacāravidhi.
punctilious
(adj.) sukhumapari-kammānugāmī.
punctual
(adj.) kalaniyamānugata; niyamānugāmī.
punctuality
(nt.) yathākālikatta; niyamānugāmitta.
punctually
(adv.) yathāsamayaṃ.
punctuate
(v.t.) vicchedalakkhaṇāni yojeti. (pp.) vicchedalakkhaṇajita.
punctuation
(f.) vicchedalakkhaṇayojanā.
punctum
(m.) sūcivedha. (v.t.) sūciyā vijjhati. (pp.) sūcividdha.
pungency
(n.) kaṭukarasatta; tikhiṇatta.
pungent
(adj.) 1. kaṭuka; tikhiṇa; 2. mammacchedaka.
puniness
(nt.) appakatta; dubbalatta.
punish
(v.t.) daṇḍeti; niggaṇhāti; vadhaṃ payojeti. (pp.) daṇḍita; niggahita; payojitavadha.
punishable
(adj.) daṇḍanīya; daṇḍāraha.
punishableness
(nt.) daṇḍanīyatta.
punishment
(nt.) daṇḍana. (m.) niggaha.
punitive
(adj.) daṇḍakammāyatta.
punk
(f.) gaṇikā. (nt.) pūtidūru.
punkah
(f.) olambaka-mahāvījanī.
punnet
(f.) phalapacchi.
punster
(f.) silesavacanabhāsaka.
puny
(adj.) khuddaka; appaka; dubbala.
pup
(m.) kukkura. (v.t.i.) sunakhapotake vijayati.
pupa
(m.) sakosaka-kimi.
pupate
(v.i.) kosena āvarīyati. (pp.) kosāvuta.
pupil
) nettatārā; kaṇīnikā.
pupilage
(f.) sissāvatthā.
puppet
(f.) pañcālikā; potthalikā.
puppet show
(nt.) potthalikānacca.
puppish
(adj.) mandamtika; dappita.
puppy
(m.) kukkurapotaka; dappitamāṇava.
purblind
(adj.) dubbaladiṭṭhika; mandabuddhika. (v.t.) ūnadiṭṭhiṃ karoti.
purblindness
(nt.) mandadiṭṭhikatta.
purchasable
(adj.) ketabba; kayāraha.
purchase
(m.) kaya. (v.t.) kiṇāti; mūlena gaṇhāti. (pp.) kīta; mūlena gahita.
purchaser
(m.) ketu; kayika.
pure
(adj.) suddha; suci; nimmala; accha; pasanna; pūta; asaṅkiṇṇa; amissa; kevala; niddosa; anavajja.
pure action
(nt.) sucikamma.
purely
(adv.) kevalaṃ; nimmalākārena.
pureness
(nt.) nimmalatta; soceyya; suddhatta; niddosatta. (f.) suddhi.
purgation
(nt.) sodhana.
purgative
(nt.) virecakosadha. (adj.) virecaka.
purgatory
(m.) pāpasodhaka-niraya.
purge
(nt.) virecakosadha. (v.t.) sodheti; vireceti; malaṃ vissajjeti. (pp.) sodhita; virecita; vissaṭṭhamala.
purification
(nt.) saṃsodhana; visodhana; nimmalīkaraṇa; pāvana; vodapana. (f.) visuddhi; saṃsuddhi.
purificatory
(adj.) saṃsodhaka.
purifier
(m.) saṃsodhetu; vodapetu.
purify
(v.t.) sodheti; visodheti; punāti; vodapeti; sampasādeti. (pp.) sodhita; visodhita; pūta; vodapita; sampasādita.
purist
(m.) suddhikāmī; bhāsāsuddhiniviṭṭha.
purity
(nt.) nimmalatta; soceyya; suddhatta; niddosatta; suddhatta; nimmalatta; amissatta. (f.) suddhi.
purl
(m.) mandappavāha; pavāhasadda. (v.i.) sāvaṭṭhaṃ sandati. (v.t.) adhomukhīkaroti. (pp.) sāvaṭṭaṃ sandita; adhomukhīkata.
purler
(m.) tiriyaṃ-pātakapahāran.
purlieu
(m.) aṭavipariyanta; araññaparisara.
purloin
(v.t.) coreti; theneti. (pp.) corita; thenita.
purloiner
(m.) takkara; mosaka; cora.
purple
(m.) nīla-lohita-vaṇṇa. (adj.) nīlaratta. (v.t.) nīlarattaṃ karoti. (pp.) nīlarattaṃ kata.
purport
(m.) adhippāya; ajjhāsaya; gamyattha. (v.t.) ceteti; saṅkappeti. (v.i.) khāyati; paṭibhāti. (pp.) cetayita; saṅkappita.
purpose
(m.) āsaya; adhipāya; saṅkappa. (v.t.) saṅkappeti; cinteti. (pp.) saṅkappita; cintita
to no purpose
(adv.) niratthakaṃ
for the purpose of
kimatthāya?
purposeful
(adj.) sādhippāya; katanicchaya.
purposeless
(adj.) niratthaka.
purposelessly
(adv.) niratthakākārena.
purposely
(adv.) sañcicca; sanicchayaṃ; saceatnaṃ.
purse
(f.) thavikā. (m.) pasibbaka. (v.t.) thavikāya pakkhipati. (pp.) thavikāya pakkhitta.
purse pride
(m.) dhanagabba.
purser
(m.) nāvāya bhaṇḍāgārika.
pursuance
(nt.) anugamana; paṭipajjana.
pursuant
(adj.) anugāmī; paṭipanna.
pursue
(v.t.) 1. anubhandhati; 2. anuṭṭhāti; nisevati; ācarati. (pp.) anuṭṭhita; nisevita; ācarita.
pursuer
(m.) anubandhaka.
pursuit
(nt.) anubandhana; anvesana; anuṭṭhāna; paṭipajjana; nisevana.
pursuivant
(m.) anucara; sevaka.
pursy
(adj.) thūladehī.
purulence
(nt.) pūyapaggharaṇa.
purulent
(adj.) pūyapuṇṇa; sañjātapūya.
purvey
(v.t.) sampādeti. (pp.) sampādita.
purveyance
(nt.) (upakaraṇa) sampādana; bhojanasaṃvidahana.
purveyor
(m.) bhojanaparikappaka.
purview
(m.) padhānavisaya; paramttha; dassanapatha.
pus
(m.) pūya; pubba.
push
(nt.) khipana; sañcālana; nudana. (v.t.) nudati; nittudati; panudati; sañcāleti. (pp.) nudita; nittudita; panudita; sañcālita.
push aside
apasāreti.
push away
apanudati.
push cycle
(nt.) cakkayanta.
pushing
(nt.) nudana; apasaraṇa. (adj.) saussāha; dhitimantu.
pusillanimity
(nt.) kātaratta.
pusillanimous
(adj.) adhīra; kātara.
puss
(m.) biḷāla; majjāra.
pussy
(m.) biḷāla; majjāra.
pustulate
(v.i.) piḷakā jāyati. (pp.) jātapiḷaka.
pustule
(f.) piḷakā. (m.) phoṭa.
pustulous
(adj.) piḷakābahula.
put
(nt.) ṭhapana; khipana. (v.t.) ṭhapeti; nikkhipati; patiṭṭhāpeti. (pp.) ṭhapita; nikkhitta; patiṭṭhāpita.
put aside
jahāti; pajahati.
put away
nikkhāmeti; nissāreti.
put back
1. papañceti; 2. abhibhavati; nihanati.
put forth
1. upadisati; āvīkaroti; 2. upaṭṭhapeti.
put in
pakkhipati.
put in order
paṭisāmeti.
put off
) omuñcati.
put on
) āropeti.
put out
) nibbāpeti; (eyes, etc.) uppāṭeti.
put over
1. papañceti; 2. upari ṭhapeti.
put to death
māreti.
put together
saṃyojeti; saṅghaṭeti.
put up
1. sañcināti; 2. nivāsaṃ gaṇhāti; 3. vikkayāya ṭhapeti.
putative
(adj.) anumānita; pasiddha; parikappita.
putid
(adj.) duggandha; pūtika.
putrefaction
(m.) pūtibhāva.
putrefactive
(adj.) pūtibhāvajanaka.
putrefy
(v.i.) pūtibhavati. (v.t.) pūtittaṃ pāpeti. (pp.) pūtibhūta; pūtittatṃ pāpita.
putrescent
(adj.) īsaṃpūtika.
putrid
(adj.) pūtika; pūtigandha.
putridity
(nt.) pūtikatta. (m.) pūtibhāva.
putridness
(nt.) pūtikatta. (m.) pūtibhāva.
puttee
(nt.) jaṅghāveṭhana.
putting
(nt.) ṭhapana; nikkhipana.
putty
(m.) kācaghaṭakālepa.
puzzle
(f.) paheḷikā. (m.) sambhama. (v.t.) vimoheti; sambhameti. (pp.) vimohita; sambhamita.
puzzling
(adj.) bhantikara; vimohaka.
pyaemic
(nt.) lohitadūsana.
pygmy
(adj.; m.) vāmanaka; lakuṇṭaka.
pyjamas
(nt.; plu.) rattivasana.
pylon
(nt.) gopura. (m.) uccatthambha.
pyorrhoea
(nt.) daṇtapūyasavana.
pyramid
(m.) misaradesīyathūpa.
pyramidal
(adj.) thūpākāra.
pyre
(m.) citaka.
pyretic
(adj.) jaruppādaka.
pyrexia
(m.) jararoga.
pyrolatry
(nt.) agginamassana.
pyrologist
(m.) tejotattavidū.
pyrology
(nt.) tejoviññāṇa.
pyromantic
(m.) agginimittapāṭhaka.
pyrosis
(m.) antodāha.
pyrotechnic
(adj.) aggimālāyatta. (m.) aggimālāsampādana.
python
(m.) ajagara; yakkhadāsa; bhūtāviṭṭhapuggala.
pyxis
(m.) karaṇḍaka; samugga.
- Q -

quack
(m.) 1. haṃsanāda; 2. kūṭavejja. (v.t.) 1. haṃso viya nadati; 2. sasaddaṃ bhāsati; 3. vikatthati. (pp.) sasaddaṃ bhāsita; vikatthita.
quackery
(f.) kūṭatikiccha. (nt.) sāṭheyya.
quackish
(adj.) vikatthanasīla.
quadragenarian
(m.) cattāḷīsavassika.
quadrangle
(nt.) catukoṇaka; caturassaka.
quadrangular
(adj.) catukkaṇṇa; caturassa.
quadrant
(m.) 1. catutthabhāga; 2. gāthāpāda; 3. cakkacatutthaṃsa.
quadrate
(nt.) catukkoṇaka. (adj.) caturaṃsika. (v.t.) caturassaṃ karoti. (pp.) caturassaṃ kata.
quadrennial
(adj.) catuvassika.
quadrennially
(adv.) catuvassikavārena.
quadruped
(m.) catuppada; pasu.
quadruple
(adj.; n.) catugguṇika. (v.t.) catugguṇaṃ karoti. (v.i.) catugguṇī hoti. (pp.) catugguṇaṃ kata; catugguṇī bhūta.
quadruplicate
(adj.) caturūpaka; catukkabhūta. (nt.) catukka. (v.t.) catūhi guṇeti.
quadruplicity
(f.) catugguṇikatā.
quaff
(v.t.) yathicchaṃ pivati. (pp.) yathicchaṃ pīta.
quaffer
(m.) atipāyī.
quag
(m.) sapaṅkasobbha.
quagmire
(m.) sapaṅkasobbha.
quail
(f.) vaṭṭakā; laṭukikā. (m.) lāpa. (v.i.) olīyati; osīdati. (pp.) olīna; osīna.
quaint
(adj.) apākatika; vilakkhaṇa; vikaṭa.
quaintly
(adv.) savikāraṃ; vilakkhaṇaṃ.
quaintness
(nt.) vikaṭatta; vilakkhaṇatta.
quake
(v.i.) kampati; phandati; calati. (pp.) kampita; phandita; calita. (nt.) kampana; calana; phandana.
qualification
(m.) guṇavisesa. (nt.) yoggatta; ucitatta.
qualified
(adj.) 1. guṇopeta; 2. alaṅkammaniya; kammakkhama.
qualify
(v.t.) 1. viseseti; paricchindati; 2. anucchavikaṃ karoti; yoggattaṃ pāpeti. (pp.) visesita; paricchinna; anucchavikaṃ kata; yoggattaṃ pāpita.
quality
(m.) guṇa; sabhāva; vagga. (f.) pakati. (nt.) lakkhaṇa
bad quality
(m.) sagguṇa. (f.) seṭṭhajāti.
qualm
(f.) kālikamucchā. (nt.) cittosīdana.
quandary
(f.) dukkarāvatthā; duddasā. (m.) manovilekha.
quantify
(v.t.) pamāṇaṃ nirūpeti. (pp.) nirūpitapamāṇa.
quantitative
(adj.) pameyya.
quantity
(nt.) pamāṇa; parimāṇa. (f.) mattā. (m.) rāsi; puñja; sañcaya.
quantum
(nt.) parimāṇa. (m.) abhimata-koṭṭhāsa.
quarantine
(m.) saṃsagganisedha. (v.t.) saṃsaggaṃ nisedheti. (pp.) nisedhitasaṃsagga.
quarrel
(m.) kalaha; medhaga. (nt.) bhaṇḍana. (v.i.) bhaṇḍeti; vivadati; kalahaṃ karoti. (pp.) bhaṇḍita; vivadita; katakalaha.
quarrelsome
(adj.) kalahappiya; bhaṇḍanakāraka.
quarry
(m.) pāsāṇākara. (v.t.) pāsāṇe khaṇati. (pp.) khatapāsāṇa.
quarry man
(m.) pāsāṇabhedaka.
quartan
(adj.) caturāhika.
quarter
(m.) catutthabhāga; padesa; nivāsa. (f.) disā. (nt.; plu.) vāsaṭṭhāna. (v.t.) 1. catudhā vibhajati; 2. nivāseti. (v.i.) vāsaṃ gaṇhāti. (pp.) catudhā vibhatta; nivāsita; gahitavāsa.
quarterage
(nt.) temāsikavetana.
quartering
(nt.) catudhā vibhajana.
quarterly
(adj.) temāsika.
quartet
(nt.) catukka.
quarto
(nt.) catupattaka.
quartz
(nt.) kācopala.
quash
(v.t.) abalīkaroti; nirasati; paccakkhāti. (pp.) abalīkata; nirasita; paccakkhāta.
quasi
(conj.) tathā hi. (adj.) expressed by addha or kappa in cpds., e.g. quasi-historical, (adj.) addhetihāsika.
quatrain
(nt.) catuppadika-pajja.
quaver
(nt.) lalana. (v.i.) kampati; calati; lalati. (pp.) kampita; calita; lalita.
quaveringly
(adv.) sakampaṃ; salalitaṃ.
quay
(m.) nāvotaraṇasetu.
quean
(f.) avinītayuvatī.
queen
(f.) rajadevī; rājamahesī; rājinī. (v.t.) rājiniṃ karoti.
queen consort
(f.) aggamahesī.
queenly
(adj.) rājinīsadisa.
queer
(adj.) abbhuta; apakatika; vilakkhaṇa.
queerly
(adv.) abbhutākārena; vikaṭatāya.
queerness
(nt.) apakatikatta; vilakkhaṇatta.
quell
(v.t.) abhibhavati; niggaṇhāti; upasameti. (pp.) abhibhūta; niggahita; upasamita.
quench
) upasameti; (fire, etc.) nibbāpeti. (pp.) apanudita; upasamita; nibbāpita. (v.i.) upasammati; nibbāti. (pp.) upasanta; nibbuta.
quenchable
(adj.) upasamanakkhama.
quenchless
(adj.) avupasamiya.
querist
(m.) pañhapucchaka.
quern
(f.) piṭṭhapiṃsanī.
querulous
(adj.) ujjhāyamāna; dummana.
query
(m.) pañha. (v.t.) pucchati; vīmaṃsati. (pp.) puṭṭha; vīmaṃsita.
quest
(f.) upaparikkhā; magganā; gavesanā. (nt.) anuvijjana. (v.t.) upaparikkhati; gavesati. (pp.) upaparikkhita; gavesita.
question
(m.) pañha; saṃsaya; sandeha; vādavisaya. (f.) pucchā. (v.t.) pucchati; anuyuñjati. (pp.) puṭṭha; anuyutta.
question in return
(v.t.) paṭipucchati. (f.) paṭipucchā.
questionable
(adj.) saṅkanīya; pucchitabba.
questioner
(m.) anuvijjaka; pucchaka.
questionless
(adj.) nissaṃsaya; aparipucchiya.
questionnaire
(f.) pañhāvali.
quibble
(nt.) silesavacana. (f.) vyājakathā; lesakathā. (v.i.) aññen' aññaṃ paṭicarati.
quibbler
(m.) vyājakathika; amarāvikkhepika.
quick
(adj.) sīgha; turita; savega; javasampanna.
quick hedge
(f.) jīvadaṇḍavati.
quick-eyed
(adj.) sukhumadassī.
quick-witted
(adj.) khippābhiñña; paṭibhāṇavantu.
quicken
(v.t.) turitayati; vegaṃ janeti; uttejeti. (pp.) turitayita; janitavega; uttejita.
quickening
(adj.) vegajanaka.
quicklime
(nt.) suddhācuṇṇa.
quickly
(adv.) sīghaṃ; khippaṃ; tuvaṭaṃ; āsu; lahuṃ; sajju.
quickness
(nt.) sīghatta; turitatta.
quicksand
(n.) (nadīādisu) saṅkamamāna-vālukā-puñja.
quicksilver
(m.) pārada.
quiddity
(m.) antosāra. (nt.) sāṭheyya.
quiddle
(v.i.) mudhā kālaṃ khepeti. (pp.) mudhā khepitakāla.
quidnunc
(m.) vuttantagavesaka.
quiescence
(nt.) niccalatta; nirīhatta; santatta.
quiescent
(adj.) niccala; nirīha; upasanta.
quiet
(adj.) appasadda; anākiṇṇa; vivitta; passaddha. (m.) akkhobha; viveka. (f.) paṭisallāna. (v.t.) passambheti; upasameti. (v.i.) passambhati; upasammati. (pp.) passambhita; upasammita; passaddha; upasanta.
quietism
(f.) passaddhi. (m.) upasama.
quietly
(adv.) appasaddena; santākārena.
quietness
(f.) passaddhi. (m.) upasama.
quietude
(m.) santi; samatha.
quietus
(m.) 1. bandhanamokkha; 2. pāṇacāga.
quill
) salala. (m.) pattanāḷa; dhamananāḷa. (f.) pattalekhanī.
quilt
(f.) tūlikā. (m.) tūlasanthara. (v.t.) 1. tūlena onandhati; 2. santhare sampādeti. (pp.) tūlosaddha; sampāditasanthara.
quinary
(adj.) pañcaka; pañcavaggika.
quinate
(adj.) pañcapattaka; pañcaṅgulika.
quincentenary
(adj.) pañcasatavassika.
quinine
(nt.) jaranāsakosadha.
quinquagenarian
(adj.; n.) paṇṇāsavassika.
quinquelateral
(adj.) pañcapassika.
quinquennial
(adj.) pañcavassika.
quinquennially
(adv.) pañcavassavārena.
quinsy
(m.) kaṇṭhadāha.
quintad
(nt.) pañcaka.
quintan
(m.) pañcāhavārikajara.
quintessence
(m.) antosāra; yathāsabhāya.
quintuple
(adj.; n.) pañcavidha; pañcavaggika.
quintuplicate
(adj.) pañcaguṇita. (v.t.) pañcahi guṇeti. (pp.) pañcaguṇita.
quire
(nt.) catuvīsatipattika.
quirk
(nt.) upahāsavākya.
quit
(adj.) dosamutta; apeta; vissaṭṭha; mocita. (v.t.) 1. cajati; jahāti; 2. vimoceti; vissajjeti. (pp.) catta; jahita; vimocita; vissaṭṭha.
quite
(adv.) 1. sabbathā; sabbaso; asesaṃ; nissesaṃ; 2. accantaṃ; atīva.
quittance
(f.) vimutti. (m.) mokkha. (nt.) nissajana; nittharaṇa.
quitter
(m.) pajahaka; visajjaka; vimocaka.
quiver
(m.) tūnīra; bāṇadhi. (nt.) kampana. (v.i.) pariphandati; pariplavati; vedhati; kampati. (pp.) pariphandita; pariplavita; vedhita; kampita.
quixotic
(adj.) vipallatthamatika; abbhutakāmī; micchābhimānī.
quixotism
(f.) micchābhimānitā.
quiz
(m.) vikaṭadassana; parihāsakārī. (v.t.) parihasati; uppaṇḍeti. (pp.) parihasita; uppaṇḍita.
quizzical
(adj.) kelisīla; parihāsarata.
quod
(nt.) bandhanāgāra. (v.t.) kārāyaṃ rundheti. (pp.) kārāyaṃ rundhita.
quoin
(m.) bhittikoṇa. (f.) koṇasilā.
quondam
(adj.) bhūtapubba; kadāci-bhūta.
quorum
(nt.) gaṇapūraṇa.
quota
(m.) niyamitabhāga.
quotation
(nt.) udāharaṇa; vayappamāṇadassana. (m.) udāhaṭapāṭha.
quote
(v.t.) 1. udāharati; nidasseti; 2. vayappamāṇaṃ dasseti. (pp.) udāhaṭa; nidassita; appamāṇa dassitavaya.
quoth
(v.t.; past) 1 avoca; āha; 2. avociṃ; avadiṃ.
quotidian
(adj.) sabbāhika; devasika.
- R -

rabbi
(m.) yādava-samaṇa.
rabbit
(m.) sasa; sasaka; pelaka.
rabbit hutch
(m.) sasakoṭṭhaka. (v.t.) sase māreti.
rabble
(m.) 1. adhamajana; 2. avinītajanasamūha.
rabid
(adj.; m.) 1. ummatta; atidāruṇa; 2. alakka; atisuna.
rabidly
(adv.) sahummādaṃ; ummādena.
rabies
(m.) sunakhummāda.
race
(nt.) (jayaggāhāya) dhāvana; kula; gotta. (m.) vaṃsa; anvaya. (v.i.) 1. jayaggāhāya dhāvati; 2. assadhāvane yuñjati. (v.t.) dhāvane niyojeti. (pp.) assadhāvane yutta; dhāvane niyojita.
race course
(nt.) assamaṇḍala. (f.) dhāvanabhūmi.
race horse
(m.) javādhikassa.
racer
(m.) dhāvanayuggāhī.
racial
(adj.) gottāyatta; vaṃsāgata.
racially
(adv.) kulavasena; gottavasena.
rack
(m.) bhājanādhāraka; ghāsādhāra; vātāhata-megha. (f.) balavavedanā. (nt.) añchakayanta. (v.t.) ghāsena pūreti; ghāsaṃ deti; ākaḍḍhanto pīḷeti. (pp.) ghāsena pūrita; ākaḍḍhanto pīḷita.
racket
(m.) kala-kala; saṅkhobha. (f.) guḷapaharaṇī. (v.i.) ugghosento carati.
rackety
(adj.) saṅkhobhakārī; vinodappiya.
racy
(adj.) 1. vaṃsalakkhaṇayutta; 2. javasampanna.
raddle
(f.) gerukamattikā. (v.t.) gerukena limpeti. (pp.) geruka limpita.
radial
(adj.) 1. cakkaṃsakākāra; 2. raṃsipharaṇākāra.
radially
(adv.) cakkaṃsānugamena.
radiance
(f.) juti; ditti; pabhā. (m.) obhāsa.
radiant
(adj.) ujjala; bhāsura; jutimantu.
radiantly
(adv.) sappabhaṃ.
radiate
(adj.) pabhassara; bhāsura. (v.i.) pabhāsati; obhāsati; ujjalati; dippati. (v.t.) obhāseti; pabhāseti; raṃsiyo nicchāreti. (pp.) pabhāsita; obhāsita; ujjalita; ditta; obhāsita; nicchāritaraṃsī.
radiation
(nt.) obhāsana; raṃsinicchārana; ujjalana.
radiator
(f.) tejonicaya-peḷā.
radical
(adj.) 1. mūlika; 2. nesaggika; sabhāvaja.
radically
(adv.) sabhāvato; pakatiyā.
radio
(m.) ākāsagāmī-saddappacāra. (v.t.) ākāsagāmī-sandesaṃ peseti.
radish
(m.) mūlaka; cuccu.
radium
(nt.) dāhaka-loha.
radius
) ara; cakkāra.
radix
(f.) mūlasaṅkhyā.
raff
(m.) dhuttajana.
raffish
(adj.) adhama; nīca.
raffle
(nt.) kusapātena laddhabba. (m.) kacavara. (v.t.) kusapātena paveseti. (pp.) kusapātena pavesita.
reflexive
(adj.; n.) bhāvarūpaka; kammakattuvācaka.
raft
(m.) uḷumpa; kulla; tara. (v.t.) 1. kullaṃ bandhati; 2. kullena tāreti. (pp.) baddhakulla; kullatārita.
rafter
(f.) chadanatulā; valabhī. (v.t.) valabhiyo yojeti. (pp.) valabhiyojita.
rag
(m.) kappaṭa; vatthakhaṇḍa. (nt.) nantaka; pilotika. (v.t.) akkosati; paribhāsati. (pp.) akkuṭṭha; paribhāsita.
ragamuffin
(m.) kucelaka; malinanivasana.
rage
(m.) adhikakipa; rosa; kopāvesa. (nt.) tikhiṇatta; caṇḍatta. (v.i.) 1. kujjhati; kuppati; 2. saṅkhubhati. (pp.) kuddha; kupita; saṅkhubhita.
rageful
(adj.) kopākula.
ragged
(adj.) 1. visama; 2. jajjarībhuta; 3. kucelaka.
raging
(adj.) vegayutta; aticaṇḍa; kopāviṭtha.
raid
(nt.) desakkamana; pakkhandana. (v.t.) akkamati; pakkhandati. (pp.) akkanta; pakkhandita.
rail
(m.) lohasaṅku; vatidaṇḍa; lohadaṇḍa. (v.i.) upavadati; akkosati; garahati. (v.t.) saṅkūhior salākāhi parikkhipati or āvarati. (pp.) saṅkuparikkhitta; salākāvaṭa.
rail way
(m.) lohadaṇḍapatha.
railer
(m.) akkosaka.
railing
(nt.) garahana; saṅkuyojana.
raillery
(f.) parihāsakeḷi.
raiment
(nt.) vattha; vasana; acchādana.
rain
(nt.) vassa. (f.) vuṭṭhi. (m.) magha; deva. (v.i.) vassati. (v.t.) vassāpeti. (pp.) vuṭṭha; vassāpita.
rain down
ovassati.
rain fall
(nt.) vuṭṭhipatana.
rain gauge
(nt.) vuṭṭhimāṇaka.
rain god
(m.) pajjunna.
rain upon
abhivassati. (pp.) abhivuṭṭha.
rain water
ussiñcati. (pp.) ussitta.
rain-bow
(nt.) indadhanu.
rain-clound
(m.) jalada; ambuda; jaladhara; pajjunna; vārivaha.
raining
(adj.) vassanta.
rainless
(adj.) avuṭthika.
rainy
(adj.) vuṭṭhibahula.
raisin
(f.) sukkhamuddikā.
rake
(m.) bhūmyullekha; itthidhutta. (v.t.) bhūmiṃ ullikhati. (v.i.) aticarati.
rakish
(adj.) kāmuka.
rally
(nt.) samosaraṇa; puna rāsībhavana. (v.i.) samosarati; puna samāgacchati. (v.t.) puna rāsī karoti. (pp.) samosaṭa; puna samāgata; puna rāsī kata.
ram
(m.) mesa; meṇḍa; urabbha.
ramble
(nt.) pariyāhiṇḍana. (v.i.) paribbhamati; pariyaṭati. (pp.) paribbhanta.
rambler
(m.) pariyaṭaka; paribbhamaka.
rambling
(adj.) āhiṇḍaka.
ramification
(m.) aṅgopaṅgavibhāga. (nt.) sākhāpattharaṇa.
ramify
(v.t.) sākhā vitthāreti. (v.i.) sākhā pattharati; sākhāvasena vibhajīyati. (pp.) vitthatasākha; patthaṭasākha; sākhāvasena vibhatta.
rammish
(adj.) pūtigandha.
ramp
(v.i.) purimapāde ussāpetvā tiṭṭhati. (v.t.) pakkhandati; aññāyena lābhaṃ labhituṃ ussahati. (pp.) purimapāde ussāpetvā tiṭṭhita; pakkhanta. (m.) adhikalābhussāha; adhikakara.
rampage
(f.) sāhasikavutti. (v.i.) sāhasikaṃ carati; vilopaṃ karoti. (pp.) sāhasikaṃ carita; katavilopa.
rampancy
(nt.) 1. atibahulatta; 2. uddāmatta.
rampant
(adj.) 1. atibahula; 2. anabhibhavanīya; 3. pacchimapādehi ṭhita.
rampart
(m.) nagarapākāra.
ramshackle
(adj.) jajjara; jiṇṇa.
ranch
(nt.) govaḍḍhanaṭṭhāna.
rancid
(adj.) pūtigandha-rasika.
rancorous
(adj.) atidubbaka; upanāhī.
rancorously
(adv.) upanāhena.
rancour
(m.) upanāha. (nt.) baddhavera.
random
(adj.; n.) aniyata; asambhāvita; yadicchaka
at random
(adv.) aniyamena; avicāriya; yadicchāya.
range
(f.) rāji; panti; āvali; pāḷi. (nt.) visayaṭṭhāna; vegappamāṇa. (v.t.) paṭipāṭiyā yojeti; pantivasena ṭhapeti. (v.i.) paribbhamati. (pp.) paṭipāṭiyā yojita; pativasena ṭhapita; paribbhanta.
range of an arrow
(m.) sarapāta.
range of sight
(m.) cakkhupatha.
ranger
(m.) dāyapāla; aṭavipālaka.
rank
(f.) seṇī. (m.) vagga. (nt.) ṭhānantara. (adj.) pacura; pahūta; atiphīta; pūtigandhika; jeguccha; dūsita. (v.t.) seṇivasena patiṭṭhāpeti. (v.i.) anukkamena tiṭṭhati. (pp.) saṇivasena patiṭṭhāpita; anukkamena tiṭṭhita.
rankle
(v.i.) pūtibhavati. (pp.) pūtibhūta.
rankness
(nt.) bāhulla; adhikatta. (m.) pūtibhāva.
ransack
(v.t.) 1. suṭṭhu gavesati; 2. vilumpati. (pp.) suṭthu gavesita; vilutta.
ransom
(nt.) puggalavimuttimūla. (v.t.) agghaṃ datvā vimoceti. (pp.) agghaṃ datvā vimocita.
rant
(f.) uccāsaddena desanā; carutrakathā. (v.i.) mahāsaddena pakāseti. (pp.) mahāsaddena pakāsita.
ranter
(m.) palapaka.
rap
(nt.) ākoṭana. (v.t.) 1. ākoṭeti; 2. khaṭakaṃ deti. (v.i.) kakkasavācaṃ bhāsati. (pp.) ākoṭita; dinnakhaṭaka.
rapacious
(adj.) vilumpaka; sabbāvahārī.
rapaciously
(adv.) atilobhena; balakkārena.
rapaciousness
(nt.) atiluddhatta; vilumpakatta.
rapacity
(nt.) atiluddhatta; vilumpakatta.
rape
(nt.) balenāvaharaṇa; kaññādūsana. (v.t.) 1. pasayha avaharati; 2. itthiṃ dūseti. (pp.) pasayha avahaṭa; dūsititthika.
rapid
(adj.) sīgha; turita; vegavantu.
rapidity
(nt.) sīghatta; turitatta. (m.) vega.
rapidly
(adv.) sīghaṃ; turitaṃ; vegena.
rapidness
(nt.) sīghatta; turitatta. (m.) vega.
rapids
(m.; plu.) sīghasota. (nt.) sotapatana.
rapier
(f.) asiputtī; chūrikā.
rapine
see Pluncer.
rapport
(f.) sambaddhatā.
rapprochement
(nt.) punasandhāna.
rapscallion
(m.) kitava; dhutta; saṭha.
rapt
(adj.) nimugga; adhimutta; parāyaṇa; ninnamānasa.
rapture
(m.) paramasantosa. (f.) adhikatuṭṭhi.
rapturous
paramānandayutta; atituṭthidāyaka.
rapturously
(adv.) atisayapītiyā.
rare
(adj.) dullabha; virala; apubba; atulya.
rarefication
(nt.) tanukaraṇa.
rarefy
(v.t.) viralīkaroti. (v.i.) tanubhavati. (pp.) viralīkata; tanubhūta.
rarely
(adv.) dullabhavasena; kālantarena.
rareness
(nt.) viraltta; dullabhatta.
rarity
(nt.) dullabhavatthu.
rascal
(m.) dhutta; khala; kitava.
rascality
(nt.) sāṭheyya; ketava.
rascally
(adj.) saṭhākārena.
rase
(v.t.) ucchindati; ummūleti; viddhaṃseti; thokaṃ vilikhati. (pp.) ucchinna; ummūlita; viddhaṃsita; thokaṃ vilikhita.
rash
(m.) kacchuvisesa. (adj.) sāhasika; avicārita.
rashly
(adv.) sahasā; asamekkha.
rashness
(nt.) sāhasa. (m.) avicāra.
rasp
(f.) lohakhādanī. (v.t.) khādaniyā ghamseti. (pp.) khādaniyā ghaṃsita.
rat
(m.) undura; ākhu. (f.) mūsikā. (v.t.) mūsikā māreti.
rat snake
(m.) dhammani; gharasappa.
rat trap
(nt.) mūsikā-adhūhala.
ratan
(m.) vetasa; vañjula.
rate
(nt.) agghappamāṇa. (m.) niyamitabhāga; kara; bali. (v.t.) 1. aggheti; 2. pamāṇaṃ niyameti; 3. paribhāsati. (pp.) agghita; niyamitapamāṇa; paribhāsita.
rate payer
(m.) suṅkadāyī.
rater
(m.) suṅkanirūpaka.
rather
(adv.) kiñca; varaṃ; seyyo; kim api; īsakaṃ.
ratification
(nt.) daḷhīkaraṇa; saccāpana.
ratifier
(m.) daḷhīkattu.
ratify
(v.t.) daḷhīkaroti; saccāpeti. (pp.) daḷhīkata; saccāpita.
ratio
(nt.) aññamaññappamāṇa.
ratiocinate
(v.t.) takketi; anumeti. (pp.) takkita; anumita.
ratiocination
(nt.) takkana; ūhana; anumāna.
ration
(m.) niyamitāhārakoṭṭhāsa. (v.t.) āhārakoṭṭhāsaṃ niyameti.
rational
(adj.) sacetana; saviññāṇaka; ñāyānuga; yuttiyutta.
rationalise
(v.t.) hetuvasena vitthāreti.
rationalism
(m.) hetuvāda.
rationalist
(m.) hetuvādī.
rationality
(nt.) sacetanatta. (f.) vicārasatti.
rationally
(adv.) yuttipubbakaṃ; ñāyānusāreṇa.
ratline
(f.) rajjunisseṇī.
rattan
see Ratan.
rattle
(m.) saṭasaṭa-saddakārī. (v.i.) 1. saṭasaṭāyati; 2. pajappati.
rattle brained
(adj.) lolasabhāva.
rattle headed
(adj.) lolasabhāva.
rattling
(nt.) saṭasaṭāyana; pajappana.
raucous
(adj.) kharasaddayutta; bhinnassara.
raucously
(adv.) bhinnassaratāya; vissaraṃ.
ravage
(nt.) viddhaṃsana. (m.) vilopa. (v.t.) viddhaṃseti; vināseti; vilumpati. (pp.) viddhasta or vināsita; vilumpita.
ravager
(m.) viddhaṃsaka.
rave
(nt.) sakaṭapañjarāvaraṇa. (m.) vippalāpa. (v.i.) 1. palapati; pajappati; 2. ummatto hoti.
ravel
(f.) jaṭā. (v.t.) āveṭheti; vyākulayati; jaṭeti. (pp.) āveṭhita; vyākulayita; jaṭita. (v.i.) vyākulībhavati. (pp.) vyākulībhūta.
ravel out
(v.t.) viniveṭheti.
raven
(m.) kākola; vanakāka. (v.t.) gedhena bhakkhati. (pp.) gedhena bhakkhita.
ravenous
(adj.) atichāta; atibhakkha.
ravenously
(adv.) loluppena.
ravin
(nt.) coriya. (m.) vilopa.
ravine
(f.) darī. (m.) kandara.
raving
(m.) ummāda; vibbhama.
ravingly
(adv.) ummattākārena.
ravish
(v.t.) 1. atipīṇeti; 2. pamoheti; 3. balena harati; 4. itthiṃ dūseti. (pp.) atipīṇita; pamohita; balena haṭa; itthiṃ dūsita.
ravishing
(adj.) pamohaka; palobhaka.
ravishment
(nt.) pamohana; itthidūsana. (m.) pītummāda.
raw
(adj.) āma; apakka; apariṇata; adda; niccamma; aparicita; amissita; asaṅkhata.
raw cemetery
(nt.) āmakasusāna.
raw flesh
(nt.) āmakamaṃsa.
rawness
(nt.) āmakatta; apakkatta.
ray
(m.) kiraṇa; kara; aṃsu; maṇḍu-kamccha. (f.) raṃsi; ābhā; pabhā. (v.i.) niccharati. (v.t.) nicchāreti. (pp.) niccharita; nicchārita.
rayless
(adj.) nippabha.
raze
see Rase.
razor
(m.) khura. (v.t.) khurakammaṃ karoti. (pp.) katakhurakamma.
razor blade
(f.) khuradhārā.
razor sheath
(m.) khurakosa.
razor strop
(nt.) khuracamma.
re
(prep.) uddissa; sandhāya.
re-count
(v.t.) ākhyāti; nivedeti. (pp.) ākyāta; nivedita.
re-countal
(nt.) ācikkhana; anusāvaṇa.
re-echo
(v.i.) puna paṭiravati or paṭinadati. (pp.) punapaṭinadita.
re-embark
(v.i.) puna nāvam abhiruhati; puna vyāvato hoti. (pp.) punanāvābhirūḷha.
re-enact
(v.t.) puna paññāpeti. (pp.) punapaññatta.
re-enforce
(v.t.) balaṃ vaḍḍheti. (pp.) vaḍḍhitabala.
re-engage
(v.i.) puna niyujjati. (v.t.) puna niyojeti or niyameti. (pp.) puna niyutta; puna niyojita or niyamita.
re-enter
(v.t.) puna pavisati or aṅketi. (pp.) punapaviṭṭha or aṅkita.
re-entrance
(m.) punappavesa.
re-establish
(v.t.) puna patiṭṭhāpeti. (pp.) puna patiṭṭhāpita.
re-establishment
(nt.) punapatiṭṭhāpana.
re-examine
(v.t.) punānuparikkhati. (pp.) punāparikkhita.
re-existence
(m.) punabbhava. (nt.) punajīvana.
re-occupy
(v.t.) punāyattaṃ karoti. (pp.) punāyattīkata.
re-strain
(v.t.) atimattaṃ viheseti. (pp.) atimattaṃ vihesita.
reabsorb
(v.t.) punapairyādiyati. (pp.) punapariyādinna.
reabsorbtion
(nt.) punapariyādiyana.
reach
(v.t.i.) upagacchati; pāpuṇāti; adhigacchati; paṭilabhati. (pp.) upagata; patta, adhigata; paṭiladdha. (nt.) upagamana. (f.) patti. (m.) adhigama. (nt.) āsannaṭṭhāna.
react
(v.t.) 1. puna karoti; 2. aññamaññamhi balaṃ pavatteti. (v.i.) paṭikaroti. (pp.) puna kata; paṭikata.
reaction
(f.) aññamaññappavatti; patikriyā.
reactionary
(adj.) paṭigāmī; parihānigāmī.
reactive
(adj.) aññamaññamhi balappavattaka.
read
(v.t.i.) paṭhati; vāceti; sajjhāyati. (pp.) paṭhita; vācita; sajjhāyita.
readable
(adj.) paṭhitabba; vācanāraha.
reader
(m.) paṭhitu; vācaka; pāṭhagantha.
readily
(adv.) 1. sīghaṃ; turitaṃ; 2. saussāhaṃ; 3. anāyāsena.
readiness
(f.) kammaññatā; icchā. (m.) ussāha. (nt.) sīghatta; dakkhatta.
reading
(nt.) paṭhana; sajjhāyana.
reading room
(f.) paṭhanasālā.
readjust
(v.t.) puna pakatiṃ neti; paṭisaṅkharoti. (pp.) puna pakatiṃ nīta; paṭisaṅkhata.
readjustment
(nt.) paṭisaṅkharaṇa.
readmission
(nt.) punantokaraṇa.
readmit
(v.t.) puna sampaṭicchati. (pp.) puna sampaṭicchita.
readopt
(v.t.) puna pariggahaṃ karoti. (pp.) punakatapariggaha.
readorn
(v.t.) puna alaṅkaroti. (pp.) puna alaṅkata.
ready
(adj.) 1. sajjībhūta; 2. sannaddha; 3. appamatta; nipuṇa; 4. sukara; sulabha.
ready made
(adj.) sajjitapaṭiyatta.
ready wit
(nt.) paṭibhāṇa.
real
(adj.) 1. avitatha; yathātatha; taccha; 2. akittima.
realisation
(nt.) sacchikaraṇa. (m.) abhisamaya.
realism
(nt.) yathābhūta-nirūpana.
realistic
(adj.) yāthāvato nirūpita.
reality
(nt.) tacchatta; vijjamānatta.
realise
(v.t.) sacchikaroti; abhisameti; paccakkhaṃ karoti. (pp.) sacchikata; abhisamita; paccakkhaṃ kata.
really
(adv.) tattato; tathato.
realm
(nt.) rajja; raṭtha. (m.) bhava; loka
formless realm
(m.) arūpabhava.
realm of goblins
(m.) petaloka.
realty
(nt.) thāvara-sāpateyya.
reanimate
(v.t.) samuttejeti; samussāheti. (pp.) samuttejita; samussāhita.
reannex
(v.t.) puna sambandheti. (pp.) puna sambandhita.
reannexation
(nt.) punasambandhana.
reap
(v.t.) luṇāti; dāyati; chindati; 2. labhati; adhigacchati. (pp.) lūṇa; dāyita; chinna; laddha; adhigata.
reaper
(m.) lāyaka.
reaping
(nt.) lāyana.
reappear
(v.i.) punarāvibhavati; puna paññāyati. (pp.) punarāvibhūta; puna paññāta.
rear
(m.) pacchābhāga. (v.t.) 1. bharata; poseti; vaḍḍeti; 2. ukkhipati. (pp.) bhata; posita; vaḍḍhita; ukkhitta.
rear most
(adj.) pacchimattara.
rear wards
(adv.) pacchāmukhaṃ.
rearing
(nt.) posaṇa; bharaṇa; ukkhipana.
reascend
(v.t.) punāruhati. (pp.) punārūḷha.
reason
(nt.) kāraṇa; nimitta. (m.) hetu; ñāya. (f.) yutti; vicāraṇasatti. (v.i.) 1. takketi; vicāreti; yuttiṃ katheti; hetuṃ dasseti. (pp.) takkita; vicārita; yuttiṃ kathita; dassitahetuka.
reasonable
(adj.) ucita; yogga; ñāyānugata; vicārasīlī.
reasonableness
(nt.) ocitya. (f.) yutti.
reasonably
(adv.) yuttipubbakaṃ; ñāyānurūpena.
reasoner
(m.) takkī; vīmaṃsī.
reasoning
(nt.) takkana; ūhana; vicāraṇa.
reasonless
(adj.) ahetuka; akāraṇa.
reassemble
(v.i.) puna sannipatati. (pp.) puna sannipatita.
reassert
(v.i.) puna sannipatati. (pp.) puna sannipatita.
reassign
(v.t.) puna nīyādeti. (pp.) puna nīyādita.
reassume
(v.t.) punārabhati. (v.i.) puna sampaṭicchati. (pp.) punāraddha; puna sampaṭicchita.
reassure
(v.t.) 1. abhayaṃ paṭijānāti; 2. samussāheti; 3. nissaṅkaṃ karoti. (pp.) paṭiññāta-abhaya; samussāhita; nissaṅkīkata.
reave
(v.t.) pasayha gaṇhāti or avaharati. (pp.) pasayha gahita; avahaṭa.
reavow
(v.i.) puna sampaṭicchati or paṭijānāti. (pp.) puna sampaṭicchita or paṭiññāta.
rebate
(nt.) vyavakalana; apahaṇa. (v.t.) (vegādiṃ) hāpeti; mandīkaroti. (pp.) hāpita; mandīkata.
rebel
(m.) dāmarika; kumantaka; rājadubbhī. (v.i.) dubbhati; kumanteti. (pp.) kumantita.
rebellion
(m.) janapadasaṅkhobha.
rebellious
(adj.) dāmarika; dubbhaka; dubbaca.
rebirth
(f.) punaruppatti; abhinibbatti. (m.) punabbhava
craving for rebirth
(nt.) bhavacakka.
reborn
(adj.) abhinibbatta; paccājāta.
rebound
(v.i.) paccāvattati; paṭinivattati; osakkati. (v.t.) osakkāpeti. (pp.) paccāvattita; paṭivattita; osakkita; osakkāpita.
rebuff
(m.) paccāghāta. (v.t.) 1. paṭihanati; 2. nirākaroti; 3. parājeti. (pp.) paṭihata; nirākata; parājita.
rebuild
(v.t.) puna nimmiṇāti or samuṭṭhāpeti. (pp.) puna nimmita or samuṭṭhāpita.
rebuke
(m.) akkosa; niggala. (v.t.) akkosati; niggaṇhāti. (pp.) akkuṭṭha; niggahita.
rebukingly
(adv.) saniggahaṃ; sopārambhaṃ.
rebut
(v.t.) paccakkhāti; patikkhipati; nirākaroti. (pp.) paccakhāta; paṭikkhitta; nirākata.
rebutment
(nt.) nirākaraṇa. (m.) codanāparihāra.
recalcitrant
(adj.) avidheya; anassava; dubbaca.
recalcitrate
(v.i.) āṇam atikkamati or ullaṅgheti. (pp.) atikkanta-āṇa.
recalcitration
(nt.) āṇātikkamana.
recall
) anussarati; anucinteti. (pp.) paccavhāta; abalīkata; moghīkata; paṭikkosita; anussarita; anucintita.
recant
(v.i.t.) sakamataṃ or saka-samayaṃ pajahati. (pp.) pajahitasakamata.
recapitulate
(v.t.) puna sampiṇḍetvā katheti. (pp.) puna sampiṇḍetvā kathita.
recapitulation
(f.) sampiṇḍitakathā.
recapture
(v.t.) puna gaṇhāti or rodheti. (pp.) puna gahita or rodhita. (m.) punaggāha.
recast
(v.t.) puna nimmiṇāti; paṭisaṅkharoti. (pp.) puna nimmita; paṭisaṅkhata.
recede
(v.i.) apakkamati; apagacchati; osīdati. (pp.) apakkanta; apagata; osīna.
receding
(nt.) apagamana.
receipt
(nt.) ādāna; paṭiggaha-paṇṇa. (m.) paṭilābha; āya; udaya.
receivability
(f.) laddhabbatā.
receivable
(adj.) laddhabba; paṭiggahetabba.
receive
(v.t.) 1. sampaṭicchati; paṭiggaṇhāti; 2. labhati; paṭilabhati; adhigacchati. (pp.) sampaṭicchita; paṭiggahita; laddha; adhigata.
receiver
(m.) lābhī; paṭiggahetu; iṇasodhanā-dhikārī.
recency
(nt.) nūtanatta; ādhunikatta.
recension
(nt.) punālocana; punasaṃsodhana.
recent
(adj.) nava; nūtana; acirātaga; adhunāgata.
recently
(adv.) adhunā; acirātīte.
recentness
(nt.) ādhunikatta.
receptacle
(nt.) upadhāraṇa; bhājana. (m.) kaṭāha.
reception
(nt.) paṭiggahaṇa; ādāna; sammānana. (m.) sakkāra; paṭisanthāra.
receptive
(adj.) paṭiggāhaka.
receptivity
(f.) paṭiggahaṇakkhamatā; dhāraṇakkhamatā.
recess
(m.) koṇa; vissamanakāla. (nt.) vivittaṭṭhāna; osīdana.
recession
(nt.) osīdana; apagamana.
recharge
(v.t.) puna codeti; puna suṅkaṃ niyameti; (aggi nāḷiṃ) puna pūreti. (pp.) puna codita; puna niyamitasuṅka; puna pūrita.
recipe
(m.) osadhaniyama.
recipiency
(nt.) gāhakatta.
recipient
(m.) ādāyī; gāhī; lābhī.
reciprocal
(adj.) aññamañña; itaretara.
reciprocally
(adv.) mithu; añña; maññaṃ.
reciprocate
(v.t.i.) vinimeti; aññen'aññaṃ parivatteti. (pp.) vinimita; aññen'aññaṃ parivattita.
reciprocation
(m.) vinimaya. (nt.) mithuparivattana.
reciprocity
(m.) vinimaya. (nt.) aññamaññaparivattana.
recital
(nt.) sajjhāyana. (f.) saṅgāyanā. (m.) itihāsakhaṇḍa.
recitation
(nt.) paṭhana. (m.) uddesa; sajjhāya.
recite
(v.i.t.) paṭhati; sajjhāyati; gāyati. (pp.) paṭhita; sajjhāyita; gīta.
reciter
(m.) pāṭhaka; bhāṇaka.
reck
(v.i.) parigaṇeti; sallakkheti; appamatto hoti. (pp.) parigaṇita; sallakkhita.
reckless
(adj.) pamatta; anavadhāna.
recklessly
(adv.) asamekkha; avicāriya.
recklessness
(m.) pamāda. (nt.) anavadhāna; sāhasa; anottappa.
reckon
(v.t.) gaṇeti; saṅkaleti; avadhāreti. (v.i.) vitakketi; anumāneti. (pp.) gaṇita; saṅkalita; avadhārita; vitakkita; anumānita.
reckoner
(m.) gaṇetu.
reckoning
(f.) gaṇanā; sallakkhanā.
reclaim
(v.t.) punarāvatteti; paṭilabhati; puna lābhāya ussahati; pāpato nivāreti. (pp.) punarāvattita; paṭiladdha; puna lābhāya ussahita; pāpato nivārita.
reclaimable
(adj.) paṭikaraṇīya; suppathapāpiya.
reclaimant
(adj.) suppathaṭṭha.
reclamation
(m.) punalābha. (nt.) punarāvattana. (f.) pāpanivutti.
recline
(v.i.) apasseti; saṃvisati; adhiseti. (pp.) apassita; saṃviṭṭha; adhisayita.
reclining
(adj.) apassayamāna.
recluse
(m.) samaṇa; pabbajita; paribbājaka. (adj.) pavivitta.
reclusion
(f.) ekacariyā. (m.) vivittavāsa.
reclusive
(adj.) vivekayutta.
reclusory
(m.) tāpasārāma; assama.
recognisable
(adj.) sañjānanāraha.
recognise
(v.t.) sañjānati; vijānāti; aṅgīkaroti. (pp.) sañjānita; viññāta; aṅgīkata.
recognition
(nt.) sañjānana.
recognisance
(nt.) pāṭibhogapaṇṇa. (m.) paṭibhoga.
recoil
(v.i.) paṭikuñcati; paṭilīyati. (pp.) paṭikuñcita; paṭilīna.
recoilment
(nt.) paṭilīyana; paṭikuñcana.
recollect
(v.t.i.) samanussarati; satiṃ paccupaṭṭhāpeti. (pp.) samanussarita; paccupaṭṭhitasati.
recollecting
(adj.) patissata.
recollection
(nt.) anussaraṇa. (f.) anussati.
recombine
(v.t.) puna saṃyojeti. (pp.) puna saṃyojita.
recommend
(v.t.) yathābhūtaguṇaṃ katheti or ñāpeti. (pp.) kathita yathābhūtaguṇa.
recommendable
(adj.) pāsaṃsiya; guṇakittanāraha.
recommendation
(nt.) guṇakittana; kittanapaṇṇa.
recommendatory
(adj.) kittanapubbaka.
recommit
(v.t.) puna rundhāpeti or jānāpeti. (pp.) puna rundhāpita.
recompense
(nt.) hānipūraṇa; phātikamma. (v.t.) phātikammaṃ karoti; paṭidaṇḍaṃ deti. (pp.) kataphātikamma; dinnapaṭidaṇḍa.
recompose
(v.t.) puna racayati or sampādeti. (pp.) puna racita or sampādita.
reconcilable
(adj.) paṭisandahanīya; susandheyya.
reconcile
(v.t.) paṭisandhāneti. (pp.) paṭisandhānita.
reconcilement
(nt.) virodhasamana; saṅghaṭana.
reconciliation
(nt.) virodhasamana; saṅghaṭana.
reconciliatory
(adj.) sāmaggisādhaka; sandhānakara.
recondite
(adj.) dubbodha; gūḷhattha.
reconduct
(v.t.) puna neti. (pp.) puna nīta.
reconnaissance
(f.) paṭhamata-rupaparikkhā.
reconnoitre
(v.t.) pageva upaparikkhati. (pp.) pageva upaparikkhita.
reconquer
(v.t.) puna jināti; paṭijināti. (pp.) puna jita; paṭijita.
reconsider
(v.t.) puna vitakketi or sallakheti. (pp.) puna vitakkita or sallakkhita.
reconsideration
(nt.) puna sallakkhaṇa.
reconstruct
(v.t.) puna māpeti or karoti. (pp.) puna māpita or kata.
reconvey
(v.t.) punāharati; puna pāpeti. (pp.) punāhaṭa; puna pāpita.
reconveyance
(nt.) punapāpana.
record
(m.) vuttanta. (f.) pavattilekhā. (v.t.) abhilikhati; paṇṇe āropeti. (pp.) abhilikkhita; paṇṇe āropita.
recorder
(m.) lekhanāropaka.
recoup
(v.t.) 1. hāniṃ pūreti; 2. ūnaṃ karoti. (pp.) pūritahānika; ūnīkata.
recourse
(f.) patiṭṭhā. (m.) avalamba; nissaya. (nt.) tāṇa; leṇa.
recover
(v.t.) paṭilabhati; paccāharati. (v.i.) gilānā vuṭṭhāti; arogo hoti. (pp.) paṭiladdha; paccāhaṭa; gilānā vuṭṭhita; arogībhūta.
recovery
(nt.) paccāharaṇa. (m.) rogūpasama.
recreant
(adj.; n.) adhīra; kātara; hīnaviriya.
recreate
(v.t.) 1. puna māpeti; 2. paṭisaṅkharoti. (v.i.) 1. vissamati; balaṃ paṭilabhati; 2. ramati. (pp.) puna māpita; paṭisaṅkhata; vissamita; paṭiladdhabala; rata.
recreation
(nt.) vissamana; balāharaṇa. (m.) vinoda.
recreative
(adj.) sukhakara; anurañjaka.
recrement
(m.) kasaṭa; kacavara. (nt.) mala.
recriminate
(v.t.) paṭicodeti; paccabhiyuñjati. (pp.) paṭicodita; paccabhiyutta.
recrimination
(m.) paccabhiyoga. (f.) paṭicodanā.
recriminative
(adj.) paṭicodanāraha.
recrudesce
(v.i.) puna pabhijjati. (pp.) puna pabhinna.
recrudescence
(nt.) punabhijjana.
recrudescent
(adj.) punavaḍḍhanaka.
recruit
(v.t.) balaṃ vaḍḍheti; navasenā āharati. (v.i.) anubalaṃ labhati. (pp.) vaḍḍhitabala; āhaṭa navasena; laddhānubala.
rectangle
(nt.) caturassaka.
rectangular
(adj.) catukoṇayutta.
rectification
(nt.) dosāpaharaṇa; parisodhana.
rectify
(v.t.) 1. dosam apaharati; saṃsodheti; 2. pākatikaṃ karoti. (pp.) apahaṭadosa; saṃsodhita; pākatikaṃ kata.
rectilinear
(adj.) ujurekhāyutta.
rectitude
(nt.) ujutta; ajjava; dhammikatta.
rector
(m.) ajjhakkhaka; vijjāla-yādhipati.
recumbence
(nt.) passena-sayana.
recumbency
(nt.) nipajjana.
recumbent
(adj.) nipajjamāna; passena sayamāna.
recuperate
(v.t.) ārogyaṃ paṭilabhati. (v.i.) gilānā vuṭṭhāti. (pp.) paṭiladdhārogya; gilānā vuṭṭhita.
recuperation
(m.) ārogyapaṭilābha.
recur
(v.i.) puna sijjhati. (pp.) puna siddha.
recurrence
(f.) punasiddhi.
recurrent
(adj.) punappuna-sijjhamāna.
recurring
(adj.) punappuna-sijjhamāna.
recusant
(adj.; n.) avidheyya; avasavattī.
red
(adj.; n.) ratta; lohita; rattavaṇṇa.
red arsenic
(nt.) sindūra.
red colour
(m.) rattavaṇṇa.
red dish
(adj.) piñjara; aruṇavaṇṇa.
red eyed
(adj.) lohitakkha; tambanetta.
red lead
(nt.) cīnapiṭṭha.
red-hot
(adj.) uttatta.
redact
(v.t.) (ganthaṃ) saṃsodheti; saṅkharoti. (pp.) saṃsodhita; saṅkhata.
redaction
(nt.) saṃsodhana; saṅkharaṇa.
redactor
(m.) saṃsodhaka.
redant
(f.) tambakipillikā.
redden
(v.t.) rattavaṇṇaṃ karoti. (pp.) rattavaṇṇīkata.
reddle
(f.) gerukamattikā.
redeem
) paṭiññaṃ moceti. (pp.) dhanaṃ datvā mocita; mocitapaṭiñña.
redeemer
(m.) tāyaka; vimocaka; pāpasodhaka.
redemption
(nt.) parimocana; pāpasodhana; nyāsamocana.
redemptory
(adj.) muttikara.
redintegrate
(v.t.) paṭipākatikaṃ karoti. (pp.) paṭipākatikaṃ kata.
redirect
(v.t.) puna niyojeti. (pp.) puna niyojita.
redolence
(f.) uggagandhatā. (m.) sugandha.
redolent
(adj.) uggagandhī; sugandhī.
redouble
(v.t.) nirantaraṃ vaḍḍheti; bahulīkaroti; daḷhīkaroti. (pp.) nirantaraṃ vaḍdhita; bahulīkata; daḷhīkata. (v.i.) nirantaraṃ vaḍḍhati; bahulībhavati. (pp.) bahulībhūta.
redoubt
(m.) kālika-balakoṭṭhaka.
redoubtable
(adj.) uruvikkama; mahāpatāpa.
redoubted
(adj.) bhīma; duppadhaṃsiya.
redound
(v.i.) mahato atthāya pavattati; phaladāyī hoti. (pp.) mahato atthāya pavattita; phaladāyībhūta.
redress
see Recompense.
reduce
) visuṃ karoti; viyojeti. (pp.) hāpita; tanukata; osādita; abhibhūta; parājita; pāpita; visuṃkata; viyojita.
reducible
(adj.) hāpanīya.
reduction
(nt.) hāpana; ūnakaraṇa; pāpana. (m.) parābhava.
redundancy
(f.) atirittatā. (nt.) adhikatta.
redundant
(adj.) atiritta; adhika; sātisaya.
redundantly
(adv.) sātisayaṃ.
reduplicate
(v.t.) diguṇīkaroti. (pp.) diguṇīkata.
reduplication
(nt.) digunīkaraṇa; dvittatāpādana.
reed
(m.) naḷa. (v.t.) naḷehi acchādeti or alaṅkaroti. (pp.) naḷehi acchādita or alaṅkata
bundle of reed
(m.) naḷakalāpa.
reed-hut
(nt.) naḷāgāra.
reedy
(adj.) naḷabahula.
reef
(m.) silāsaṅghāta. (v.t.) lakāraṃ saṃharati. (pp.) saṃhaṭalakāra.
reek
(m.) 1. dhūma; 2. duggandha. (v.i.) dhūmāyati; duggandhaṃ nicchāreti. (pp.) dhūmāyita; nicchāritaduggandha.
reel
(m.) suttāvaṭṭa; bhama. (nt.) tantuveṭhana; kam, pana. (v.i.) paribbhamati. (v.t.) bhamāpeti. (pp.) paribbhanta; bhamāpita.
reelingly
(adv.) sabbhamaṃ.
refection
(nt.) lahubhojana; balāharaṇa.
refectory
(nt.) bhattagga. (f.) bhojanasālā.
refer
(v.t.) 1. niddisati; apadisati; 2. niyyādeti. (pp.) niddiṭṭha; apadiṭtha; niyyādita.
refer back
(v.t.) puna vicāraṇāya paṭipeseti.
referable
(adj.) 1. nidassitabba; 2. niyyādetabba.
referee
(m.) tīraṇakārī. (v.i.) tīreti. (pp.) tīrita.
reference
(nt.) apadisana; āvedana.
referendary
see Referee.
referring to
(adj.) upanāyika; uddesika.
refill
(v.t.) punapūreti. (pp.) punapūrita.
refine
(v.t.) visodheti; vimalīkaroti. (v.i.) visujjhati. (pp.) visodhita; vimalīkata; visuddha.
refinement
(nt.) visodhana; nimmalīkaraṇa.
refiner
(m.) saṃsodhaka; visodhaka.
refinery
(nt.) lohasodhanaṭṭhāna.
refit
(v.t.) puna ghaṭeti. (pp.) puna ghaṭita.
reflect
(v.i.) 1. jhāyati; vitakketi; 2. parāvattati. (v.t.) viparāvatteti. (pp.) jhāyita; vitakkita; parāvatta; viparāvattita.
reflect on
āvajjati.
reflecting
(adj.) 1. jhāyamāna; 2. parāvattamāna.
reflection
(nt.) upanijjhāna; paccavekkaṇa. (m.) paṭibimba.
reflective
(adj.) 1. cintāpara; 2. viparāvattaka.
reflectively
(adv.) vicārapubbakaṃ.
reflector
(m.) viparāvattaka; paṭibimbadassaka; ādāsa.
reflex
(m.) parāvattita-āloka. (nt.) upanijjhāna.
reflexible
(adj.) parāvattanakkhama.
reflexion
(m.) paṭibimba.
refluence
(nt.) paṭisandana.
refluent
(adj.) paṭisandamāna.
reflux
(nt.) paṭisandana.
reform
(nt.) dosāpaharaṇa; paṭisaṅkharaṇa. (v.t.) paṭisaṅkharoti; paṭisodheti; dosam apaharati. (pp.) paṭisaṅkhata; paṭisodhita; apahaṭadosa. (v.i.) pāpā or dosā viramati. (pp.) pāpā or dosā virata.
reformable
(adj.) saṃsodhanāraha; saṅkharaṇakkhama.
reformation
(nt.) paṭisaṅkharaṇa.
reformative
(adj.) saṃsodhaka.
reformatory
(nt.) caritasodhanaṭṭhāna.
reformer
(m.) saṃsodhaka; paṭisaṅkhāraka.
refract
(v.t.) raṃsiṃ vyāvaṭṭeti. (pp.) vyāvaṭṭitaraṃsī.
refraction
(nt.) raṃsi-vyāvaṭṭana.
refractorily
(adv.) avidheyyākārena; asādhiyākārena.
refractoriness
(f.) avasavattitā.
refractory
(adj.) duddamya; avasavattī; kūṭa; avidheya.
refrain
(v.t.) nivāreti; nivatteti. (v.i.) viramati. (pp.) nivārita; nivattita; virata.
refraining
(nt.) vigamana.
refrangibility
(nt.) namyatta.
refrangible
(adj.) namya; vyāvaṭṭanīya.
refresh
(v.t.) kilamathaṃ vinodeti; santappeti; vissamāpeti. (v.i.) vissamati; balaṃ gaṇhāti. (pp.) vinoditakilamatha; santappita; vissamāpita; vissanta; gahitabala.
refreshing
(adj.) santappaka.
refreshment
(nt.) 1. kilamathavinodana; 2. lahubhojana.
refrigerant
(adj.) tapanāsaka; sītakara. (nt.) tāpanibbāpana; sītalī-karaṇosadha.
refrigerate
(v.t.) sītalīkaroti. (v.i.) sītalībhavati. (pp.) sītalīkata; sītalībhūta.
refrigeration
(nt.) sītīkaraṇa.
refrigerator
(nt.) sītalīkaraṇabhājana.
refuge
(nt.) saraṇa; tāṇa; leṇa. (f.) patiṭṭhā. (v.t.) tāṇaṃ or leṇaṃ deti; rakkhati. (pp.) dinnatāṇa; rakkhita
take refuge
saraṇaṃ gaṇhāti.
refugee
(m.) saraṇāgata; anātha.
refulgence
(m.) ujjalobhāsa.
refulgent
(adj.) pabhassara; dippamāna; bhāsura.
refund
(nt.) paṭidāna. (v.t.) (gahitamūlaṃ) paṭidadāti. (pp.) paṭidinna.
refusal
(nt.) paccakkhāna. (m.) paṭikkhepa; paṭisedha.
refuse
(nt.) mala; kasaṭa. (adj.) avasiṭtha; ucciṭṭha; asāra. (v.t.) paṭikkhipati; paṭisedheti; paccakkhāti. (pp.) paṭikkhitta; paṭisedhita; paccakkhāta.
refutable
(adj.) nirākaraṇīya; khaṇḍanīya.
refutation
(nt.) matakhaṇḍana; nirākaraṇa.
refute
(v.t.) nirākaroti; paccādisati. (pp.) nirākata; paccādiṭṭha.
regain
(v.t.) paṭilabhati; puna adhigacchati. (pp.) paṭiladdha; punādhigata.
regal
(adj.) rājakīya; rājāyatta.
regale
(v.t.) bhusaṃ santappeti; atitoseti. (v.i.) paritussati; yāvadhatthaṃ bhuñjati. (pp.) bhusaṃ santappita; atitosita; parituṭtha; yāvadhatthaṃ bhutta.
regalement
(nt.) suṭṭhu santappaṇa.
regalia
(nt.; plu.) rājakakudhabhaṇḍa; rājaciṇha.
regality
(nt.) rājatta.
regally
(adv.) rājārahākārena.
regard
(m.) sammāna. (nt.) avadhāna. (f.) sambhāvanā. (v.t.) 1. avekkhati; sallakkheti; 2. sammāneti; sambhāveti; 3. anuvicinteti. (pp.) avekkhita; sallakkhita; sammānita; sambhāvita; anuvicintita.
regardful
(adj.) sāvadhāna; sapekkha.
regardfully
(adv.) sādaraṃ; sāvadhānaṃ.
regarding
(prep.) sandhāya; uddissa.
regardless
(adj.) nirapekkha; udāsīna.
regardlessly
(adv.) udāsīnatāya.
regardlessness
(f.) upekkhā; udāsīnatā.
regency
(nt.) rājapaṭinidhitta.
regenerate
(v.t.) punuppādeti; nūtanattaṃ pāpeti. (v.i.) puna jāyati. (pp.) punuppādita; nūtanattaṃ pāpita; punajāta.
regeneration
(nt.) punaruṭṭhapana.
regenesis
(m.) punabbhava. (f.) punaruppatti.
regent
(m.) rājapaṭinidhi.
regicide
(nt.) rājanāsana. (m.) rajaghātī.
regime
(nt.) rajjānusāsana. (m.) rajjakāla.
regimen
(m.) sappāyavidhi.
regiment
(nt.) senādala; aṇīka.
regimental
(adj.) senādalāyatta.
region
(nt.) rajja; raṭṭha; vijita. (m.) desa; visaya.
regional
(adj.) padesika.
register
(nt.) lekhānidhāna. (v.t.) likhitvā nidahati. (pp.) likhitvā nihita.
registrar
(m.) lekhanādhikārī.
registration
(nt.) likhitvā nidahana.
regnal
(adj.) rajjapālanāyatta.
regnant
(adj.) 1. rajjānusasāmāna; 2. accāvassaka; atippadhāna.
regorge
(v.t.) uggirati; vamati. (pp.) uggirita; vanta.
regress
(nt.) parāvattana; paṭinivattana. (v.i.) parāvattati; paccosakkati. (pp.) parāvattita; paccosakkita.
regression
(nt.) parāvattana; osakkana.
regret
(m.) anutāpa; vippaṭisāra. (f.) anusocanā. (v.t.) anutappati; anusocati.
regrettable
(adj.) anutapanīya; socanīya.
regretful
(adj.) sānutāpa; sasoka.
regretfully
(adv.) sānutāpaṃ.
regular
(adj.) 1. anukkamika; niyamānugata; nibaddha; 2. ekākāra.
regularity
(m.) anukkama. (f.) paṭipāṭi. (nt.) niyatatta.
regularly
(adv.) niyataṃ; nibaddhaṃ; yathāvidhiṃ; yathākkamaṃ.
regulate
(v.t.) saṃvidahati; niyameti; kamānugataṃ karoti. (pp.) saṃvihita; niyamita; kamānugakata.
regulation
(nt.) saṃvidhāna. (m.) niyama. (f.) sikkhā; paññatti; nīti.
regulative
(adj.) niyāmaka; paññāpaka.
regulator
(m.) vidahaka; paññāpetu.
rehabilitate
(v.t.) puna ṭhānantare ṭhapeti.
rehabilitation
(nt.) pakatika-karaṇa; punādhikāradāna.
rehearsal
(f.) saṅgīti; ekato sajjhāyanā.
rehearse
(v.t.) saṅgāyati; sajjhāyati. (pp.) saṅgāyita; sajjhāyita.
reign
(nt.) rajjapālana; rajjānusāsana. (m.) rajjakāla. (v.i.) rajjam anusāsati or pāleti. (pp.) anusiṭṭharajja.
reigning
(adj.) rajjaṃ kurumāna.
reimburse
(v.t.) vayakataṃ paṭidadāti.
reimbursement
(nt.) vayapaṭidāna.
rein
(f.) kusā; ratharasmi. (v.t.) saṃyameti; niggaṇhāti. (pp.) saṃyamita; niggahita.
reincarnation
(f.) punaruppatti.
reindeer
(m.) tuhinamiga.
reinforce
(v.t.) senābalaṃ vaḍḍheti. (pp.) vaḍḍhitasenābala.
reinforcement
(nt.) upatthambhana; senāvaḍḍhana.
reinsert
(v.t.) puna anto paveseti. (pp.) puna anto pavesita.
reinspection
(nt.) punupaparikkhaṇa.
reinstall
(v.t.) puna (adhikāre) patiṭṭhāpeti. (pp.) puna patiṭṭhāpita.
reinstate
(v.t.) puna osāreti. (pp.) puna osārita.
reinstatement
(f.) osāraṇā; puna-patiṭṭhāpanā.
reiterate
(v.t.) punappunaṃ karoti or katheti. (pp.) punappunaṃ kata or kathita.
reiteration
(f.) punarutti. (nt.) punakaṇa.
reject
(v.t.) 1. nudati; nissāreti; nissajati; 2. paṭikkhipati. (pp.) nudita; nissārita; nissaṭṭha; paṭikkhitta.
rejection
(nt.) panudana; nissajana.
rejoice
(v.i.) modati; pamodati; abhiramati; nandati; abhinandati. (v.t.) toseti; pamodeti; abhiramapeti. (pp.) modita; pamodita; abhirata; nandita; abhinandita; tosita; pamodita; abhiramāpita.
rejoicing
(m.) ānanda; āmoda; pamoda. (f.) abhirati; modanā. (adj.) modamāna; ramamāna.
rejoicing together
(adj.) sahanandī.
rejoin
(v.t.) paṭisandhāneti; puna saṃyojeti. (v.i.) paccuttaraṃ deti. (pp.) paṭisandhānita; punasaṃyojita; dinnapacuttara.
rejoinder
(nt.) paccuttara; paṭivacana.
rejudge
(v.t.) puna tīreti. (pp.) punatīrita.
rejuvenate
(v.t.) yuvattaṃ paṭineti. (pp.) yuvattaṃ paṭinīta.
rejuvenation
(nt.) punayuvattapāpana.
rejuvenescence
(f.) punayobhanappatti.
rekindle
(v.t.) puna jāleti or dippeti. (pp.) punajālita or dippita.
relapse
(nt.) paṭipatana. (f.) pubbāvatthāpatti. (v.i.) paṭipatati; paccāvattati. (pp.) paṭipatita; paccāvattita.
relate
(v.t.) akkhāti; ācikkhati; kitteti; vaṇṇeti. (v.i.) sambandhībhavati. (pp.) akkhāta; ācikkhita; kittita; vaṇṇita; sambandhībhūta.
related
(adj.) ñātibhūta; sambaddha.
relater
(m.) akkhātu; kittetu.
relating
(adj.) sambandhī; sahayogī.
relation
(m.) sambandha; saṃsagga; sampayoga; bandhu; bandhava; sagotta; ñāti; ñātaka. (nt.) bandhutta; sakatta.
relationship
(nt.) bandhutta; sambandhatta.
relative
(adj.) sambandhavācaka; sapekkha. (m.) bandhu; ñāti.
Relative Compound
(m.) bahubbīhisamāsa.
relatively
(adv.) aññāpekkhāya.
relax
(v.t.) sithilayati; dubbalīkaroti. (v.i.) sithilībhavati; viriyam ossajati. (pp.) sithilayita; dubbalīkata; sithilībhūta; ossaṭṭhaviriya.
relaxation
(nt.) sithilīkaraṇa; viriyossajana.
relaxative
(adj.) sithilikara; virecaka.
release
(f.) mutti; vimutti. (m.) mokkha; vimokkha. (nt.) niyyāna; pamuccana. (v.t.) moceti; vimoceti; parimoceti; muñcati; vissajjeti. (pp.) mocita; vimocita; parimocita; mutta; vissaṭṭha
well-released
(adj.) sumutta; vippamutta.
release form debt
(m.) iṇamokkha.
relegate
(v.t.) vivāseti; pabbājeti. (pp.) vivāsita; pabbājita.
relegation
(nt.) nibbāsana; pabbājana.
relent
(v.i.) anukampati. (pp.) anukampita.
relentingly
(adv.) sadayaṃ; sānukampaṃ.
relentless
(adj.) niddaya; niranukampa.
relentlessly
(adv.) niddayākārena.
relevance
(nt.) anurūpatta; anukūlatta; ocitya.
relevant
(adj.) vavatthānurūpa; anukūla; opāyika; saṅgata.
relevantly
(adv.) anukūlatāya; saṅgatākārena.
reliability
(nt.) saddheyyatta.
reliable
(adj.) saddahitabba; paccayika; vissasanīya.
reliance
(nt.) saddahana. (m.) saddheyyayatta.
relic
(nt.) matakalebara; paribhutta-vatthu. (f.) avasiṭṭha-dhātu.
relic-casket
(m.) dhātu-samugga.
relic-chamber
(m.) dhātugabbha.
relict
(f.) vidhavā; patisuññā.
relief
(m.) assāsa; upasama; vimokkha; upakāra; upatthambha. (nt.) nibbāpana. (f.) mutti.
relieve
see Release.
relieving officer
(m.) anātha-sahanadāyī.
religion
(m.) samaya. (f.) diṭthi.
religionist
(m.) samayānuvattī.
religionize
(v.t.) samayānugaṃ karoti.
religiosity
(f.) adhikabhatti.
religiose
(adj.) atibhattimantu.
religious
(adj.) dhammika; bhattimantu; dhammāyatta.
religious belief
(f.) laddhi.
religious life
(f.)brahmacariyā; sāmayikavutti.
religious practice
(f.) sāmayika-paṭipatti.
religious vow
(nt.) vata; dhutaṅga.
religiously
(adv.) yathādhammaṃ; samayānurūpaṃ.
relinquish
(v.t.) cajati; jahāti; vossajati. (pp.) catta; jahita; vossaṭṭha.
relinquishment
(nt.) pajahana. (m.) vossagga.
relish
(nt.) sādurasa; assāda; āseka. (nt.) upasiñcanaka. (v.t.) surasaṃ karoti; assādeti; roceti. (pp.) surasīkata; assādita; rocita.
relishable
(adj.) rucikara; surasa.
relucent
(adj.) ujjala; pabhassara.
reluctance
(f.) anicchā; vimukhata.
reluctant
(adj.) akāmaka; anicchamāna.
reluctantly
(adv.) akāmaṃ; aniccāya.
rely
(v.i.) vissasati; saddahati. (pp.) vissattha; saddahita.
relying on
(adj.) nissita; avalambī.
relying on others
(adj.) parapattiya; parapaccayika.
remain
(v.i.) ohīyati; nivattati; acchati; avasissati; atiriccati. (pp.) ohīna; nivatta; avasiṭṭha; atiritta. (m.; nt.; plu.) matadeha.
remainder
(m.) sesa; atireka.
remaining
(adj.) avisiṭṭha; atirekabhūta.
remand
(f.) puna bandhanappaṇā. (v.t.) paṭiavheti; kārāpālānaṃ puna appeti. (pp.) paṭiavhita; kārāpālānaṃ puna appita.
remark
(nt.) bhāsana; kathana. (f.) utti. (nt.) nirūpana. (v.t.i.) saṃlakkheti; nirūpeti; vadati; ākhyāti. (pp.) saṃlakkhita; nirūpita; vutta; ākhyāta.
remarkable
(adj.) visiṭṭha; saṃlakkhaṇīya.
remarkably
(adv.) visiṭṭhākārena.
remarry
(v.t.) puna vivāheti. (pp.) puna vivāhita.
remediable
(adj.) satekiccha; sappatikāra.
remediless
(adj.) atekiccha; asādhiya.
remedilessly
(adv.) atekicchākārena.
remedy
(m.) patikāra. (nt.) bhesajja; osadha. (v.t.) paṭikaroti; tikicchati. (pp.) paṭikata; tikicchita.
remember
(v.t.) sarati; anussarati. (pp.) sarita.
remembrance
(f.) sati. (nt.) anussaraṇa.
remind
(v.t.) sarāpeti. (pp.) sarāpita.
reminder
(nt.) sārakavatthu. (m.) sāretu.
reminding
(f.) sāraṇā.
reminiscence
see memory.
reminiscent
(adj.) saramāna.
reminiscently
(adv.) anussatipubbakaṃ.
remise
(f.) paṭiappaṇā. (nt.) nīyānirapekkha. (v.t.i.) nīyāteti; vasaṃ yāti. (pp.) nīyātita; vasaṃ yāta.
remiss
(adj.) pamatta; anohita; nirapekkha.
remissible
(adj.) khamanāraha.
remission
(nt.) pāpamocana; balahāpana. (f.) iṇamutti.
remissibly
(adv.) pamādena; anavadhānena.
remissness
(m.) pamāda. (nt.) anavadhāna.
remit
(v.t.i.) peseti; pahiṇāti; sithilīkaroti; (pāpā or iṇā) moceti; vissajjeti; dosaṃ khamati. (pp.) pesita; pahita; sithilīkata; mocita; vissaṭṭha; khamitadosa.
remittal
(nt.) paravasagamana; pariggahanīyātana.
remittance
(nt.) pesana; pesitamūla.
remittee
(m.) pesaka; pesetu.
remittent
(adj.) vārena vāraṃ hāyamāna.
remnant
(m.) avasiṭṭhabhāga.
remodel
(v.t.) navasaṇṭhāmena sampādeti. (pp.) navasaṇṭhānena sampādita.
remonstrance
(m.) nivāraṇopāya. (nt.) virodhadassana.
remonstrant
(adj.) virodhadassaka.
remonstrate
(v.i.t.) viruddhaṃ vadati; virodhaṃ dasseti. (pp.) viruddhaṃ vutta; dassitavirodha.
remonstratingly
(adv.) virodhadassanena.
remorse
(m.) anutāpa; upatāpa; pacchātāpa; vippaṭisāra.
remorseful
(adj.) vippaṭisārī; anutāpī.
remorseless
(adj.) niddaya; niṭṭhura.
remorselessly
(adv.) niddayākārena.
remorselessness
(nt.) niddayatta.
remote
(adj.) dūraṭṭha; pavivitta.
remoteness
(f.) dūravattitā.
remount
(v.t.) punāruhati. (pp.) punārūḷha.
removable
(adj.) apasaraṇīya; jahitabba; apanetabba.
removal
(nt.) apanudana; panudana. (m.) apagama; apakkama.
remove
(nt.) apagamana; visesappamāṇa. (v.t.) apaneti; apaharati; pajahati; dhunāti; panudati. (pp.) apanīta; apahaṭa; pajahita; dhuta; panudita. (v.i.) apayāti; apagacchati. (pp.) apayāta; apagata.
remover
(n.) apahattu; apanetu.
remover of darkness
(m.) tamonuda.
remunerate
(v.t.) vetanaṃ or pāritosikaṃ deti; paccupakaroti; yathārahaṃ phalaṃ deti. (pp.) dinnavetana; paccupakata; yathārahaṃ dinnaphala.
remuneration
(nt.) phaladāna; paṭiphala.
remunerative
(adj.) lābhuppādaka; phaladāyī.
remuneratively
(adv.) phaladāyīvasena.
renaissance
(nt.) punaruddīpana.
renascence
(f.) punaruppatti. (m.) punarubbhava.
renascent
(adj.) punarubbhavamāna.
reencounter
(m.) saṅgāma; asambhāvita-samāgama.
rend
(v.t.) phāleti; dāḷeti; vidāreti. (pp.) phālita; dāḷita; vidārita.
render
(v.t.) 1. paṭidadāti; 2. pāpeti; 3. anuvādeti or bhāsantaraṃ parivatteti. (pp.) paṭidinna; pāpita; anuvādita. (nt.) paṭidāna; karadāna. (n.) phālaka; vidāraka.
render help
upatthambheti.
rendered useless
viddhasta; vināsita.
rendering
(m.) bhāsānuvāda.
rendezvous
(nt.) saṅketaṭṭhāna; sannipātaṭṭhāna.
rending
(nt.) vidālana.
renegade
(m.) dhammabhaṭṭha; sadhammacāgī. (v.i.) sadhammaṃ or sapakkhaṃ cajati. (pp.) cattasadhamma.
renew
(v.t.) navīkaroti; pakatiṃ pāpeti. (pp.) navīkata; pakatiṃ pāpita.
renewable
(adj.) navattāpādiya.
renewal
(nt.) paṭisandahana. (m.) punārambha.
renewer
(m.) navattāpādaka.
renounce
(v.t.) pajahati; pariccajati; nissajati; paccakkhāti; alan ti vadati. (pp.) pajahita; pariccatta; nissaṭṭha; paccakkhāta; alan ti vutta.
renouncement
(nt.) paccakkhāna. (m.) paṭinissagga.
renovate
see renew.
renown
(f.) kitti; vissuti; pasiddhi.
renowned
(adj.) vissuta; vikhyāta; paññāta; pākaṭa.
rent
(m.) kara; bali. (nt.) phuṭana; vivara; vidārana. (v.t.) kālikakarena gaṇhāti or deti. (pp.) kālikakarena gahita or dinna.
rentable
(adj.) kālikakarena dātabba.
rental
(n.) kālikakara.
renumber
(v.t.) puna aṅkāni yojeti. (pp.) punayojitaṅka.
renunciation
(m.) paṭinissagga. (nt.) abhinikkhaman. (f.) pabbajjā.
renunciationory
(adj.) paṭinissagāyatta.
reorganise
(v.t.) puna vidahati or payojeti. (pp.) puna vihita or payojita.
reorganisation
(nt.) punavidhāna.
repair
(nt.) paṭisaṅkharaṇa; paṭijaggana; hānipūraṇa; nissitaṭṭhāna. (v.t.) paṭisaṅkharoti; paṭijaggati. (pp.) paṭisaṅkhata; paṭijaggita. (v.i.) yāti; pāpuṇāti; nissayati. (pp.) yāta; patta; nissita.
reparable
(adj.) paṭisaṅkharaṇīya; sappatikāra.
reparation
(nt.) hānipūraṇa; alābhadāna.
repartee
(m.) khippanisantī. (v.i.) sopahāsaṃ vadati.
repartition
(nt.) punavibhajana.
repast
(nt.) bhojana. (m.) āhāra. (v.t.) bhojeti. (v.i.) bhuñjati. (pp.) bhojita; bhutta.
repatriate
(v.t.) sadesaṃ pāpeti. (v.i.) sadesaṃ pāpuṇāti. (pp.) sadesaṃ pāpita; sadesaṃ patta.
repay
(v.t.) paṭidadāti; nitthāreti; phalam uppādeti. (pp.) paṭidinna; nitthārita; uppāditaphala.
repayable
(adj.) paṭidātabba.
repayment
(nt.) paṭidāna; phaladāna.
repeal
(m.) lopa; paccādesa. (nt.) balāpaharaṇa. (v.t.) lopeti; paccādisati; balam apaharati; moghīkaroti. (pp.) lutta; paccādiṭṭha; apahaṭabala; moghīkata.
repealer
(n.) lopaka; nivāraka.
repeat
(v.t.) punappuna karoti or vadati. (pp.) punappunakata or vutta.
repeatedly
(adv.) punappunaṃ; asakiṃ; abhikkhaṇaṃ.
repeater
(m.) punavādī.
repel
(v.t.) paṭipalāpeti; paṭibāhati; paṭinivāreti. (pp.) paṭipalāpita; paṭibāhita; paṭinivārita.
repellence
(nt.) palāpana; nivāraṇa.
repellent
(adj.) palāpaka; paṭibāhaka.
repelling
(adj.) paṭibāhaka.
repent
(v.i.) anutapati; anusocati. (pp.) anutapita; anusocita.
repentance
(m.) pacchātāpa; vippaṭisāra.
repentant
(adj.) anutāpī.
repentantly
(adv.) sānutāpaṃ.
repeople
(v.t.) puna janāvāsaṃ karoti. (pp.) punajanāvāsaṃ kata.
repercussion
(m.) paṭighāta; paṭighosa. (nt.) parāvattana.
repercussive
(adj.) parāvattaka.
repertory
(nt.) paṭisāmitaṭṭhāna; bhaṇḍāgāra.
reperusal
(nt.) puna sammāvācana.
repetition
(f.) punarutti. (nt.) punakaraṇa.
repine
(v.i.) khijjati; nibbijjati; avasīdati. (pp.) khinna; nibbinna; avasīna.
replace
(v.t.) paṭiniveseti; puna yathāṭhāne ṭhapeti. (pp.) paṭinivesita; puna yathāṭhāne ṭhapita.
replacement
(nt.) paṭinidahana; yathāṭhane ṭhapana.
replant
(v.t.) puna ropeti. (pp.) punaropita.
replenish
(v.t.) paṭipūreti. (pp.) paṭipūrita.
replenishment
(nt.) paṭipūraṇa; punasampādana.
replete
(adj.) sampuṇṇa; paripuṇṇa; aḍḍha; samiddha.
repletion
(f.) samiddhatā.
replica
(nt.) paṭirūpa. (f.) samānaputtikā.
replicate
(v.t.) dvittaṃ karoti; paṭirūpaṃ samādeti; saṃharati. (pp.) dvittakata; sampāditapaṭirūpa; saṃhata.
replication
(nt.) saṃharaṇa; paccuttaradāna; puttikākaraṇa.
reply
(nt.) paṭivacana; paccuttara; vissajjana. (v.t.) paccuttaraṃ deti; (pañhaṃ) vissajjeti. (pp.) dinnapaccuttara; vissajjita.
report
(m.) vuttanta; nāda. (f.) anussuti. (nt.) āvedana. (v.t) vuttantaṃ likhati, nivedeti or viññāpeti; pavattiṃ katheti. (pp.) likhitavutanta; kathitapavattī.
reporter
(m.) vuttantanivedaka.
repose
(m.) vissama. (nt.) nipajjana. (f.) passaddhi. (v.i.) vissamati. (v.t.) passambheti; vissasati.
reposeful
(adj.) vissamanayutta.
reposefully
(adv.) passaddhākārena.
reposit
(v.t.) nidahati. (pp.) nidahita or nihita.
repository
(m.) ākara; nihitaṭṭhāna. (nt.) āyatana.
repossess
(v.t.) punāyattaṃ karoti. (pp.) punāyattīkata.
repossession
(nt.) punāyattīkaraṇa.
reprehend
(v.t.) santajjeti; dosam āropeti. (pp.) santajjita; āropitadosa.
reprehensible
(adj.) sāvajja; tajjanīya.
reprehension
(f.) garahā. (nt.) santajjana. (m.) upārambha.
reprehensive
(adj.) santajjaka; sopārambha.
represent
(v.t.) 1. vitthāralakkhaṇaṃ katheti; paṭinidasseti; 2. nivedeti; 3. aññatthāya sandissati; 4. aññavesena tiṭṭhati. (pp.) kathitavitthāralakkhaṇa; paṭinidassita; nivedita; aññatthāya sandiṭṭha; aññavesena tiṭṭhita.
representation
(nt.) 1. padassana; nivedana; sandissana; 2. paṭibimba.
representative
(m.) niyojitapuggala; āyuttaka. (adj.) paṭinidhibhūta.
repress
(v.t.) rodheti; abhibhavati; saṃyameti; niggaṇhāti. (pp.) rodhita; abhibhūta; saṃyamita; niggahita.
repression
(m.) niggaha; paṭirodha. (nt.) abhibhavana.
repressive
(adj.) niggaṇhanaka.
repressively
(adv.) niggahapubbakaṃ.
reprieve
(v.t.) daṇḍanakālaṃ or vadhakālaṃ atikkamāpeti. (pp.) atikkamāpitavadhakāla.
reprimand
(nt.) nītiyā santajjana. (v.t.) nītiyā santajjeti. (pp.) nītiyā santajjita.
reprint
(nt.) punamuddāpana. (v.t.) puna muddāpeti. (pp.) puna muddāpita.
reprisal
(nt.) veranīyātana; karaṇuttarikaraṇa.
reproach
(f.) garahā; omasanā. (m.) apavāda; upakkosa. (v.t.) garahati; apavadati; akkosati. (pp.) garahita; apavutta; akkuṭṭha.
reproachful
(adj.) nindiya; gārayha.
reproachfully
(adv.) garahapubbakaṃ; sopavādaṃ.
reprobate
(adj.; n.) dhikkata; durācāra; pāpasamācāra. (v.t.) 1. assantuṭṭhiṃ pakāseti; 2. parivajjeti.
reprobation
(nt.) garaha; parivajjana.
reproduce
(v.t.) 1. abhinibbatteti; paṭijaneti; 2. puttikaṃ sampādeti. (pp.) abhinibbattita; paṭijanita; sampāditaputtika.
reproduction
(nt.) paṭijanana; abhinibbattāpana.
reproductive
(adv.) nibbattāpaka.
reproof
(nt.) santajjana; garahana. (f.) codanā.
reprove
(v.t.) 1. codeti; 2. niggaṇhāti; tajjeti. (pp.) codita; niggahita; tajjita.
reptant
(adj.) uraga; saṃsappamāna.
reptile
(adj.; n.) uraga; sappa; pannaga; pādūdara.
reptilian
(adj.) urogāmī.
republic
(nt.) janasammata-rajja; pajāpabhutta.
republican
(m.) pajāpabhuttavādī. (adj.) sammutirajjāyatta.
repudiate
(v.t.) nirākaroti; paccakkhāti. (pp.) nirākata; paccakkhāta.
repudiation
(nt.) nirākaraṇa; paccakkhāna; vivāhaviyojana.
repugn
(v.i.) virujjhati; appiyākārena; carati; vimukhīhoti. (pp.) virodha; virāga. (nt.) vimukhatta.
repugnant
(adj.) viruddha; viratta; vimukha.
repugnantly
(adv.) aruciyā; jigucchāya.
repulse
(v.t.) paccāvatteti; paṭihanati. (pp.) paccāvattita; paṭihata.
repulsion
(nt.) paccāvattana; paṭihaṇana; nissāraṇa.
repulsive
(adj.) 1. paccāvattaka; 2. appiya; jeguccha.
repulsiveness
(nt.) appiyatta; jegucchatta.
reputable
(adj.) 1. mānanīya; pasattha; 2. yasadāyaka; bahumānuppādaka.
reputation
(f.) kitti. (m.) yosoghosa.
repute
(v.t.) sambhāveti; sammāneti. (pp.) sambhāvita; sammānita.
reputed
(adj.) vissuta; abhiññāta; sambhāvita.
request
(f.) āyācanā; ajjhesanā; ākaṅkhā; apekkhā. (v.t.) āyācati; ajjhesati. (pp.) āyācita; ajjhesita.
requesting
(adj.) āyācamāna.
require
(v.t.) pattheti; apekkhati; ākaṅkhati. (pp.) patthita; apekkhita; akaṅkhita.
requirement
(f.) apekkhā; icchā. (nt.) icchita-vatthu or kāraṇa.
requisite
(nt.) parikkhāra; upakaraṇa; āvassakavatthu. (adj.) āvassaka.
requisition
(f.) apekkhā; ākaṅkhā; upakaraṇa-sampādanāya āṇā. (v.t.) 1. upakaraṇasampādanaṃ āṇāpeti; 2. rājakiccāya āṇāpeti. (pp.) rājakiccāya āṇāpita.
requital
(nt.) paṭidāna; nittharaṇa; vipākadāna. (f.) paṭikriyā.
requite
(v.t.) hāniṃ paṭipūreti; phalavasena deti.
rescind
(v.t.) balaṃ lopeti or hāpeti; abalīkaroti. (pp.) hāpitabala; abalīkata.
rescission
(nt.) balahapana.
rescue
(nt.) tāṇa; leṇa. (f.) mutti. (m.) mokkha. (v.t.) tāyati rakkhati; vimoceti. (pp.) tāyita; rakkhita; vimocita.
rescuer
(m.) tāyaka; mocaka.
research
(f.) anvesanā; gavesanā; magganā; vicāraṇā. (v.t.) upaparikkhati. (pp.) upaparikkhita.
researcher
(m.) anuvicāraka.
resemblance
(nt.) sadisatta; sarikkhatta.
resemble
(v.t.) samo or sadiso bhavati; sameti. (pp.) samībhūta; sadisībhūta; samita.
resembling
(adj.) sadisa; tulya; sannibha; saṅkāsa.
resent
(v.t.) appatīto hoti; anattamanataṃ pavedeti.
resentful
(adj.) anattamana; ujjhāyaka.
resentment
(nt.) appiyatta; asahana.
reservation
(nt.) 1. saṃrakkhaṇa; nidahana; 2. avisāradatta; līnatta.
reserve
(nt.) nidahana; nidahitavatthu. (v.t.) 1. gopeti; saṃrakkhati; 2. visuṃ karoti; 3. nidahati. (pp.) gopita; saṃrakkhita; visuṃ kata; nidahita.
reserved
(adj.) 1. visuṃkata; 2. saṃrakkhita; 3. mitabhāṇī; saṃvarayutta.
reservedly
(adv.) mitabhāṇitāya.
reservoir
(m.) jalāsaya. (f.) vāpī.
reset
(v.t.) 1. puna yojeti; 2. thenitabhaṇḍaṃ paṭiggaṇhāti.
resetter
(m.) thenitabhaṇḍapaṭiggāhī.
reside
(v.i.) vasati; āvasati; adhivasati; viharati; vāsaṃ kappeti. (pp.) vuttha; āvuttha; viharita; kappitavāsa.
residence
(nt.) nivesana; niketana; vāsaṭṭhāna.
resident
(adj.; n.) nivāsī; adhivāsī; nevāsika.
residential
(adj.) nivāsānucchavika; nevāsikāyatta.
residual
(adj.; m.) avasiṭṭha; avasesa; sesabhāga.
residue
(m.) avasiṭṭhabhāga.
residuum
(m.) avasiṭṭha-malādi.
resign
(v.t.) adhikāraṃ nissajati; pajahati or pariccajati; adhikārā apagacchati. (pp.) nissaṭṭhādhikāra; pajahita; pariccatta; adhikārapagata. (v.i.) vasaṃ yāti; adhivāseti. (pp.) vasaṃ yāta; adhivāsita.
resignated
(adj.) adhivāsaka.
resignation
(m.) adhikāracāga; vasaṅgamana. (f.) adhivāsanā.
resile
(v.i.) paṭikuñcati. (pp.) paṭikuñcita.
resilience
(nt.) paṭikuñcana; pacchato paṭikkamana.
resilient
(adj.) paṭikuñcaka.
resin
(m.) yakkhadhūpa. (v.t.) yakkhadhūpena ālepeti. (pp.) ālitta.
resinous
(adj.) yakkhadhūpagatika.
resipiscence
(nt.) dosapaṭiggahaṇa.
resipiscent
(adj.) dosapaṭiggāhī.
resist
(v.t.) paṭibāhati; bādheti; nivāreti. (pp.) paṭibāhita; bādhita; nivārita.
resistance
(nt.) bādhana; vāraṇa. (m.) virodha.
resistant
(adj.) paṭibāhaka; bādhaka.
resistibility
(nt.) paṭibāhanīyatta.
resistible
(adj.) paṭibāhiya; vāraṇīya.
resistless
(adj.) appaṭibāhiya.
resistlessly
(adv.) avāriyākārena.
resoluble
(adj.) bhāgaso karaṇīya.
resolute
(adj.) thirādhiṭṭhāna; daḷhanicchaya.
resolutely
(adv.) daḷhanicchayena.
resoluteness
(nt.) thirādhiṭṭhānatta.
resolution
(f.) dhiti; adhimutti; sabhāgatayojanā. (m.) adhimokkha. (nt.) sanniṭṭhāna.
resolve
(nt.) saniṭṭhāna. (m.) nicchaya. (v.i.) niccheti; adhiṭṭhāti. (v.t.) vilīyāpeti; viyojeti. (pp.) nicchita; adhiṭṭhita; vilīyāpita; viyojita.
resolved
(adj.) katanicchaya; thirādhiṭṭhāna.
resolvedly
(adv.) daḷhanicchayena.
resolvent
(adj.; nt.) visilesana (-bhesajja).
resonant
(adj.) upakūjita; saṅghuṭṭha.
resorption
(n.) punapariyādiyana.
resort
(v.i.) sevati; bhajati; nissayati. (v.t.) puna vaggīkaroti. (pp.) puna vaggīkata. (m.) nissaya; upāya. (nt.) niccasevitaṭṭhāna.
resound
(v.i.) abhinadati; upakūjati; paṭiravati. (v.t.) nādena pūreti. (pp.) abhinadita; upakūjita; paṭiravita; nādena pūrita.
resounding with
(adj.) saṅghuṭṭha.
resource
(m.) upāya; payoga. (m.; plu.) vibhava; āya. (nt.) nicitavatthu.
resourceful
(adj.) upāyakusala; vibhavasampanna.
resourceless
(adj.) anupāyakusala; avassayarahita.
respect
(m.) gārava; cittīkāra; nipaccakāra; bahumāna; sambandha. (f.) pūjā; apaciti; abhivādanā. (v.t.) garukaroti; māneti; pūjeti; apacāyati. (pp.) garukata; mānita; pūjita; apacita.
respectability
(nt.) pujjatta; mānanīyatta.
respectable
(adj.) garukātabba; mahanīya; mānanāraha; pūjanīya.
respectably
(adv.) pujjākārena; sabahumānaṃ.
respected
(adj.) sambhāvita; bahumata; sammānita.
respecter
(m.) abhivādaka; mānetu; sambhāvetu; pūjetu.
respectful
(adj.) sagārava; sādara; sappatissa.
respectfully
(adv.) sagāravaṃ; sabahumānaṃ; sādaraṃ.
respecting
(adv.) uddissa; sandhāya; apekkhiya.
respective
(adj.) yathāsaka; pacceka.
respectively
(adv.) yathāsakaṃ; paccekaṃ.
respiration
(nt.) sasana. (m.) assāsapassāsa.
respiratory
(adj.) sasanapaṭibaddha.
respire
(v.i.t.) sasati; assāsa-passāsaṃ karoti. (pp.) katassāsa-passāsa.
respite
(m.) virāma. (nt.) kālikanivattana. (v.t.) okāsaṃ deti; kālam apakaḍḍhati. (pp.) dinnokāsa; kālāpakaḍḍhita.
resplendence
(f.) pabhassaratā. (nt.) samujjalana.
resplendent
(adj.) jutimantu; jutindhara; samujjala; pabhassar.
resplendently
(adv.) uḷārobhāsena; abhikkantavaṇṇena.
respond
(v.i.) 1. paccuttaraṃ deti; 2. paṭissuṇāti; viditabhāvaṃ ñāpeti. (pp.) dinnapaccuttara; paṭissuta.
respondent
(m.) 1. cuditaka; 2. paṭivacanadāyī.
response
(nt.) paṭivacana; paccuttara.
responsibility
(f.) dhurandharatā; anuyuñjitabbatā.
responsible
(adj.) 1. dhuravāhī; 2. anuyuñjitabba; paṭivacanīya.
responsibly
(adv.) paṭivattabbākārena.
responsive
(adj.) 1. uttaradāyī; 2. vadaññū; sānukampī.
responsiveness
(nt.) uttaradāyakatta. (f.) vadaññutā; anukampitā.
rest
(m.) vissama; viveka; upasama; avasesakoṭṭhāsa; vuttāpara. (f.) santi; niddā; seyyā; kalakiriyā. (nt.) ādhāraka; atiritta. (v.i.) vissamati. (v.t.) vissāmeti; saṃveseti. (pp.) vissanta; vissāmita; saṃvesita. (v.i.) atiriccati. (pp.) atiritta.
rest against
apassayati.
rest house
(f.) vissāmasālā.
restaurant
(nt.) lahubhojanāgāra.
restful
(adj.) saviveka; upasanta.
resting on
nissita; patiṭṭhita.
resting place
(nt.) vissamanaṭṭhāna. (m.) nilaya.
restitution
(nt.) paṭidāna; hānipūraṇa.
restive
(adj.) avasa; avidheya; avupasanta.
restless
(adj.) 1. cañcala; vyākula; avupasanta; 2. uddāma.
restlessly
(adv.) vyākulākārena.
restlessness
(nt.) ākulatta; cañcalatta; asantatta.
restorable
(adj.) paṭisaṅkharaṇīya.
restoration
(nt.) phātikamma; paṭisaṅkharaṇa.
restorative
(adj.) balavaḍḍhaka. (nt.) vājīkaraṇosadha.
restore
(v.t.) 1. paṭidadāti; 2. paṭipākatikaṃ karoti. (pp.) paṭidinna; paṭipākatikaṃ kata.
restrain
(v.t.) avarodheti; sannirumbheti; orundhati; niggaṇhāti; saṃyameti. (pp.) avarodhita; sannirubhita; oruddha; niggahita; saṃyamita.
restrainable
(adj.) niggahetabba; paṭibāhiya.
restrainer
(m.) niggahetu; saṃyametu.
restrainint
(m.) niggaha; saṃyama; vinaya. (nt.) sannirumbhana.
restrict
(v.t.) paricchindati; sīmaṃ niyameti; mariyādaṃ ṭhapeti; paṭibāhati. (pp.) paricchinna; sīmaṃ niyamita; ṭhapitamariyāda; paṭibāhita.
restriction
(nt.) paricchindana; sīmāniyamana; paṭibāha.
restrictive
(adj.) sīmāniyāmaka; paṭibāhaka.
result
(m.) vipāka; nissanda; ānisaṃsa. (nt.) kammaphala. (v.i.) vipaccati; nipphajjati; samudāgacchati. (pp.) vipakka; nipphanna; samudāgata.
resultant
(nt.) phala. (adj.) paccayajāta; hetuja.
resulting in
vepakka; phaluppādaka.
resultless
(adj.) nipphala; niratthaka.
resume
(v.t.) punārabhati; punādāti. (pp.) punāraddha; punādinna. (m.) sārasaṅgaha.
resumption
(nt.) paccādāna; punārabhana.
resumptive
(adj.) paccādāyī; punārambhakara.
resupinate
(adj.) avaṃsira; vipallattha.
resurrect
(v.t.) matam uṭṭhāpeti; punarujjīveti. (pp.) matam uṭṭhāpita; punarujjīvita.
resurrection
(nt.) matakuṭṭhāpana; punarujjīvāpana.
resuscitate
see Resurrect.
ret
(v.t.) temanena muduṃ karoti. (pp.) temanena mudukata.
retail
(m.) appakavikkaya. (v.t.i.) appamattakaṃ vikkiṇāti.
retail merchant
(m.) khuddakavāṇija; appamattavibhajaka.
retain
(v.t.) suṭṭhu niveseti; āyattaṃ katvā ṭhapeti. (pp.) suṭṭhu nivesita; āyattaṃ katvā ṭhapita.
retainer
(m.) 1. nikkhipaka; 2. sevaka; bhacca; kiṅkara.
retaliate
(v.t.) 1. paṭikaroti; 2. veraṃ nīyāteti. (pp.) paṭikata; nīyātitavera.
retaliation
(nt.) paṭikaraṇa; veranīyātana.
retaliative
(adj.) veranīyātaka; paṭikaraṇasīla.
retard
see Obstruct.
retardation
(nt.) paṭibāhana; bādhana.
retardative
(adj.) paṭibāhaka.
retardment
(nt.) bādhana; paṭibāhana.
retention
(nt.) nivāraṇa; malabādhana. (f.) muttakicchā.
retentive
(adj.) 1. pavattāpaka; 2. appamussaka.
retentively
(adv.) pavattāpakavasena.
retentiveness
(nt.) pavattāpana; appamussana.
reticence
(f.) mitabbhāṇitā. (m.) tuṇhībhāva.
reticent
(adj.) appabhāṇī.
reticle
(nt.) sukhumajālaka.
reticulate
(v.t.) akkhikavasena vibhajati; jālasamaṃ karoti. (pp.) akkhikavasena vibhatta; jālasamaṃkata.
reticulation
(nt.) jalasadisakaraṇa; akkhivasena; vibhajana.
retiform
(adj.) jālākāra.
retina
(nt.) diṭṭhisirāpaṭala. (m.) cakkhuppasāda.
retinue
(m.) parivāra; parijana. (f.) parisā.
retire
(v.t.) (adhikārādito) apagacchati; apakkamati. (v.i.) paṭisallīyati. (pp.) apagata; apakkanta; paṭisallīna.
retirement
(m.) adhikāracāga. (nt.) apagamana; paṭisallīyana.
retiring
(adj.) pavivitta; vivekarata.
retiring hall
(f.) paṭikkamanasālā.
retort
(nt.) paṭivādāropaṇa. (m.) omasavāda. (v.t.) paṭivadati; paccāvatteti; omasati. (pp.) paṭivutta; paccāvattita; omaṭṭha.
retrace
(v.t.) paṭinivattati; paṭikkamati. (pp.) paṭinivattita; paṭikkanta.
retract
(v.t.) paṭisaṃharati; paccosakkati. (pp.) paṭisaṃhaṭa; paccosakkita.
retractable
(adj.) paṭisaṃharanīya.
retractility
(nt.) saṃharaṇīyatta.
retraction
(nt.) paṭīsaṃharaṇa.
retreat
(nt.) paccosakkana; apagamana; vijanaṭṭhāna. (v.i.t.) 1. paccosakkati; paṭinivattati; 2. paṭisallīyati. (pp.) paccosakkita; paṭinivattita; paṭisallīna.
retrench
(v.t.i.) apacināti; vyavacchindati; mandīkaroti. (pp.) apacita; vyavacchinna; mandīkata.
retrenchment
(m.) apacaya; mandīkarana.
retribute
(v.i.) pariṇāmati; pahlati; vipaccati. (pp.) pariṇata; pahalita; vipakka.
retribution
(m.) paṭidaṇḍa; vipāka. (nt.) paṭiphala.
retributive
(adj.) vipakadāyaka; paṭiphalajanaka.
retrieve
see Recover.
retroact
see React.
retroaction
(f.) paṭiviruddhakriyā.
retroactive
(adj.) paṭilomavattī.
retrocede
(v.i.) paccosakkati. (v.t.) (raṭṭhaṃ) paṭinīyādeti. (pp.) paccosakkita; paṭinīyādita.
retrocession
(nt.) 1. paṭinīyātana; 2. paccosakkana.
retroflected
(adj.) paccāvattita; parāvattita.
retrogradation
(nt.) paṭigamana; osakkana; olīyana.
retrograde
(adj.; n.) paṭigāmī; parihāyamāna; osakkamāna. (v.i.) paṭiyāti; paccāvattati; olīyati.
retrogress
(v.i.) paccāvattati; parāvattati; parihāyati. (pp.) paccāvattita; parāvattita; parihīna.
retrogression
(nt.) paccāvattana; parihāyana.
retrogressive
(adj.) paccāvattamāna; parihayamāna.
retroject
(v.t.) paccākhipati. (pp.) paccākhitta.
retrospect
(nt.) atītāvalokana.
retrospective
(adj.) atīlālocaka.
retroversion
(nt.) paccāvattana.
retrovert
(v.t.) paccāvatteti. (pp.) paccāvattita.
return
(nt.) paccāgamana; paṭinivattana; paṭinīyātana; phala. (m.) udaya. (v.i.) paṭinivattati; paccāgacchati. (v.t.) paccāharati; paṭinīyādeti. (pp.) paṭinivatta; paccāgata; paccāhaṭa; paṭinīyādita.
returnable
(adj.) paccāharaṇīya; paṭinīyādetabba.
returner
(m.) paccāgāmī.
reunion
(nt.) paṭisandhāna; punaghaṭana; punasamāgamana.
reunite
(v.t.) paṭisandhāneti; puna ghaṭeti. (pp.) paṭisandhānita; puna ghaṭita.
reveal
) paṭibhāti. (pp.) vivaṭa; pakāsita; āvīkata.
revealer
(m.) āvīkattu; pakāsetu.
revel
(v.i.t.) visayarasam anubhoti; pānussavaṃ pavatteti. (pp.) anubhūtavisayarasa; pavattitapānussava.
revelation
(nt.) āvīkaraṇa; vivaraṇa; pakāsana.
reveller
(m.) visayarasabhogī.
revelry
(m.) pānussava; surāchaṇa; pītussava.
revenge
(nt.) veranīyātana. (v.t.) veram appeti; paṭihiṃsati. (pp.) appitavera; paṭihiṃsita.
revengeful
(adj.) veranīyātaka.
revengefully
(adv.) veranīyā-tanavasena.
revengeless
(adj.) appaṭidubbhanaka.
revenue
(m.) rājabali; kara.
reverable
(adj.) mānanīya; garukātabba.
reverberate
(v.i.) paṭinadati. (v.t.) paṭirāveti. (pp.) paṭinadita; paṭirāvita.
reverberation
(m.) paṭirava; paṭighosa.
reverberative
(adj.) paṭiravaka; paṭinādaka.
reverberator
(m.) paccāvattakapadīpa.
revere
(v.t.) sammāneti; garukaroti; mahati; pūjeti; bahumāneti. (pp.) sammānita; garukata; mahita; pūjita; bahumata.
reverence
(m.) gārava; bahumāna. (f.) apaciti.
reverend
(adj.) pujja; gāravāraha; mānanīya.
reverend sir
(voc.) bhante.
reverent
(adj.) sādara; sagārava.
reverently
(adv.) sagāravaṃ; sabahumānaṃ.
reversal
(nt.) paccāvattana. (m.) vipallāsa.
reversible
(adj.) viparivattiya; aññathākaraṇīya.
reverse
(m.) paṭiloma; vipariyāya; pacchābhāga; piṭṭhipassa. (adj.) paccanika; paṭipakkha; viparīta. (v.t.) viparivatteti; 2. adhomukhīkaroti. (pp.) viparivatti; adhomukhīkata.
reversibly
(adv.) paṭilomato; vipariyāyena.
reversion
(nt.) viparivattana. (m.) vipallāsa.
revert
(v.i.t.) 1. punarāvattati; 2. punādhikāraṃ labhati. (pp.) punarāvattita; punaladdhādhikāra.
revertible
(adj.) paccāvattanīya; paṭiladdhabba.
review
(nt.) vivecana; guṇadosa-vicāraṇa; paccavekkhaṇa. (v.t.) viveceti; paccavekkhati.
reviewer
(m.) vivecaka; tattadassaka.
revile
(v.t.) akkosati; paribhāsati; garahati. (pp.) akkosita; paribhāsita; garahita.
reviler
(m.) akkosaka; garahī.
reviling
(f.) paribhāsanā; garahā. (m.) dhikkāra.
revisal
(f.) punavicāraṇā; parisodhanā.
revise
(v.t.) puna parikkhati or saṃsodheti. (pp.) puna parikkhita or saṃsodhita.
revision
(f.) punavicāraṇā; parisodhanā.
revisional
(adj.) punasodhanāyatta.
revisit
(v.t.) puna pāpuṇāti. (pp.) punapatta.
revival
(nt.) punarujjīvana. (f.) pakatibhāvappatti.
revive
(v.i.) punarujjīvati; atikkamitvā jīvati; pākatiko hoti. (v.t.) punarujjīveti; pākatikaṃ karoti. (pp.) punarujjīvita; pākatikabhūta; punarujjīvita; pākatikakata.
revivification
(nt.) navajīvadāna; samussāhana.
revivify
(v.t.) navajīvanaṃ pāpeti; samussāheti. (pp.) navajīvanapāpita; samussahita.
revocable
(adj.) paccakkhātabba; nisedhetabba.
revocation
(nt.) paccakkhāna; nisedhana; paṭikkhipana.
revoke
(v.t.) nisedheti; paṭisedheti. (pp.) nisedhita; paṭisedhita.
revolt
(m.) pajākhobha; rājavirodha; āṇātikama. (v.t.) 1. āṇam atikkamati; 2. paṭipakkhaṃ bhajati; dubbhati. (pp.) atikkantāṇa; bhajitapaṭipakkha; dubbhita. (v.i.) jigucchati; harāyati. (pp.) jigucchita; harāyita.
revolting
(adj.) bībhaccha; jeguccha.
revolution
(nt.) āvaṭṭana; vivaṭṭana. (m.) rajjavipallāsa.
revolutionary
(adj.) vipallāsakara; parivattanasīla.
revolutionise
(v.t.) samparivatteti; vipallāseti. (pp.) samparivattita; vipallāsita.
revolutionist
(m.) vipallāsavādī.
revolve
(v.t.) āvijjhati; bhamāpeti. (v.i.) sambhamati; paribbhamati; āvaṭṭati; parivitakketi. (pp.) āviddha; bhamāpita; sambhanta; āvaṭṭita; parivitakkita.
revolver
(f.) āvaṭṭaka-aggināḷī.
revulsion
(f.) jigucchā; arati. (m.) balavaviraha; cittavikkhepa.
revulsive
(adj.) virāgajanaka.
reward
(m.) puṇṇapatta; tuṭṭhidāya. (v.t.) tuṭṭhidāyaṃ or pāritosikaṃ deti; saphalīka roti. (pp.) dinnatuṭṭhidāya; saphalīkata.
rewardless
(adj.) viphala.
rewrite
(v.t.) puna likhati. (pp.) punakhita.
Rex
(m.) vattamāna-rāja.
reynard
(m.) sigāla; kotthu.
rhabdomancy
(nt.) yaṭṭhinā khaṇijagavesana.
rhapsode
(m.) itihāsagāyaka.
rhapsodical
(adj.) itihāsakabbāyatta; vīrakriyāsūcaka.
rhapsodize
(v.t.) itihāsagītaṃ likhati or gāyati.
rhapsody
(nt.) itihāsakabba; itihā-sarabhañña.
rhetoric
(nt.) alaṅkārasattha.
rhetoric figure
(m.) silesālaṅkāra.
rhetorical
(adj.) alaṅkārāyatta.
rhetorician
(n.) alaṅkārika.
rheumatic
(adj.) rattavātika; rattavātāyatta.
rheumatism
(m.) pabbavāta; rattavāta.
rhinal
(adj.) ghāṇāyatta.
rhinoceros
(m.) khaggavisāṇa; gaṇḍaka.
rhododendron
(m.) asokavisesa.
rhombi
(nt.) visamacaturassa.
rhombic
(adj.) visamacaturassākāra.
rhomboid
(nt.) dīgha-visama-caturassa.
rhyme
(f.) sandabbha; akkharasamatā; vacanasamatā. (m.) pajjabandha.
rhymer
(m.) sandabbharacaka.
rhythm
(m.) laya. (nt.) saddasamatta.
rhythmic
(adj.) layānugata.
rhythmical
(adj.) layānugata.
rhythmically
(adv.) layānukūlaṃ.
rib
(f.) phāsukā; phāsulikā. (nt.) vithambhakadāru. (m.) tulāsaṅghāṭa. (v.t.) phāsukā or tulā yojeti.
ribald
(adj.; n.) asabbha; gamma; asabbhavāca.
ribaldry
(f.) asabbhavācatā. (m.) asabbhavohāra.
ribbon
(m.) dukūlapaṭṭa.
rice
) vīhisassa
boiled rice
(nt.) odana; bhatta.
rice gruel
(f.) yāgu.
rice milk
(m.) khīrapāyāsa.
rice powder
(nt.) kuṇḍaka.
rich
(adj.) 1. dhanavantu; mahābhoga; 2. mahaggha; mahāraha; 3. samiddha; aḍḍha; 4. bahuphalada; sāravantu; 5. paṇīta; ojavantu; 6. atisobhana; samujjala. (m.; plu.) vibhava. (nt.) vitta; dhana.
richly
(adv.) atisayena; sobhanākārena.
richness
(f.) aḍḍhatā; samiddhi; sassirīkatā.
Rick
(m.) puñja; rāsi; palālapuñja. (v.t.) puñje karoti. (pp.) puñjīkata.
rickets
(nt.) aṭṭhidubbalatta.
rickety
(adj.) sithilasandhika; sithilaṭṭhika.
rickshaw
(nt.) hatthavaṭṭakayāna.
rid
(v.t.) moceti; vimoceti; apaneti. (pp.) mocita; vimocita; apanīta.
riddance
(f.) mutti; vimutti. (m.) mokkha; pamokkha.
riddle
(f.) paheḷikā; dhaññacālikā. (v.t.) paheḷikaṃ katheti; cālaniyā sodheti or visuṃkaroti. (pp.) kathitapaheḷika; calaniyā sodhita or visuṃkata.
ride
(nt.) āruhitvā gamana. (v.t.) āruhati; samāruhati. (v.i.) assapiṭṭhiyā carati. (pp.) ārūḷha. samārūḷha; assapiṭṭhiyā carita.
rider
(m.) ārohaka; assārohī.
ridge
(m.) kaṭaka; ālavāla. (f.) pabbatapiṭṭhi; chadanapiṭṭhi; pabbatāvali. (v.t.) paddhatiyo or ālavāle sampādeti.
ridge-plate
(f.) sikharatulā.
ridge-pole
(f.) sikharatulā.
ridge-tile
(f.) sikkhariṭṭhikā.
ridicule
(m.) parihāsa; dava. (f.) uppaṇḍanā. (v.t.) avahasati; uppaṇḍeti. (pp.) avahasita; uppaṇḍita.
ridiculous
(adj.) upahasanīya; hāsajanaka.
ridiculously
(adv.) upahassākārena; hāsajanakatāya.
riding
(nt.) āruhana.
riding on
ārūḷha; piṭṭhigata; yānagata.
rife
(adj.) vitthiṇṇa; pahūta; pacura.
rifeness
(nt.) bāhulla; pacuratta.
riffraff
(m.) adhamajana.
rifle
(nt.) khuddaka-nāḷīyata. (v.t.) acchindati; vilumpati. (pp.) acchinna; vilutta.
rift
see Fissure.
rig
(m.) kūṭopaya; nāvārajjuādi. (f.) nikati. (v.t.) vañceti; kūṭopāyaṃ yojeti; nāvaṃ upakaraṇehi sajjeti (pp.) vañcita; yojita; upakaraṇehi sajjitanāva.
rigging
(f.) kūpakarajju.
right
(adj.) yathābhūta; avitatha; dhammika; dakkhiṇa; uju; niddosa. (f.) yutti. (m.) ñāya; dhamma; āyatta-bhāva; pariggaha; dakkhiṇapassa; adhikāra. (adv.) yathocitaṃ; sādhukaṃ. (intj.) bhaddhaṃ; sādhu. (v.t.) ujuṃ or niddosaṃ karoti; suppathaṃ pāpeti. (pp.) niddosīkata; suppathaṃ pāpita.
right angle
(m.) samakoṇa.
right-handed
(adj.) paricitadakkhiṇahattha.
righteous
(adj.) dhammika; dhammaṭṭha; anavajja.
righteously
(adv.) dhammikākārena.
righteousness
(nt.) dhammikatta; anavajjatta.
rightful
(adj.) ñāyānugata; nītyanukūla.
rightly
(adv.) yathātathaṃ; sammā; suṭṭhu.
rightly disposed
(adj.) sammāpaṭipanna.
rightness
(nt.) sammatta; niddosatta.
rightward
(adj.) dakkhiṇābhimukha.
rigid
(adj.) 1. daḷha; kaṭhina; 2. kakkasa; pharusa; thaddha-hadaya.
rigidity
(f.) anamyatā; thaddhatā; pharusatā.
rigmarole
(f.) asaṅgatakathā; attharahita-vācā.
rigour
(nt.) uggatta; kaṭhinatta; daḷhatta.
rigorous
(adj.) kaṭhora; ugga; asithila.
rigorously
(adv.) niṭṭhuraṃ; atidaḷhaṃ; gāḷhaṃ.
rile
(v.t.) pakopeti. (pp.) pakopita.
rill
(f.) kunnadī; mātikā.
rim
) nemi. (m.) pariyanta.
rime
(nt.) tuhina. (m.) ussāva. (v.t.) tuhinena chādeti. (pp.) tuhinacchanna.
rimose
(adj.) chiddāvacchidda.
rimouse
(adj.) chiddāvacchidda.
rind
(m.) taca. (nt.) bāhirāvaraṇa. (v.t.) tacam apaneti. (pp.) apanīta-taca.
rinderpest
(m.) gomāraka-vyādhi.
ring
) pūga; gaṇa. (v.t.) nādeti; vādeti. (v.i.) 1. nadati; saddāyati; 2. valayākārena āvaṭṭati. (pp.) nādita; vādita; nadita; saddāyita; valayākārena āvaṭṭita.
ringent
(adj.) vivaṭamukha.
ringleader
(m.) kalahanāyaka.
ringlet
(f.) alakā; kesakuṇdali.
ringworm
(m.) kuṭṭhavisesa.
rinse
(nt.) vikkhālana; ācamana. (v.t.) vikkhāleti; ācameti. (pp.) vikkhālita; ācamita.
riot
(m.) janasaṅkhobha. (nt.) dāmarikakamma.
rioter
(m.) saṅkhobhī; dāmarika.
riotous
(adj.) khobhakārī; viplavakārī.
riotously
(adv.) viplavakāritāya; mahānādena.
riotousness
(f.) viplavakāritā.
rip
(m.) nibbhogassa; dhuttapuggala; jalopāta. (m.) vidāritaṭṭhāna. (v.t.) vidāreti; phāleti. (pp.) vidārita; phālita.
riparian
(adj.) nadīkūlanissita.
ripe
(adj.) pakka; pariṇata; siddha; sampanna. (v.t.) paripāceti. (v.i.) paripaccati. (pp.) paripācita; paripakka.
ripely
(adv.) paripakkākārena.
ripen
(v.i.) paccati; pariṇamati. (pp.) pācita; pariṇāmita.
ripeness
(nt.) pariṇatatta.
ripening
(adj.) paripācaka.
ripple
(f.) ūmi; vīci. (m.) khuddakataraṅga. (v.t.) ūmiyo uṭṭhāpeti. (v.i.) taraṅgāyati. (pp.) uṭṭhāpitūmika; taraṅgāyita.
rise
(m.) udaya; samudaya; uggama; samuggama; ubbhava; samubbhava. (nt.) uṭṭhāna; samuṭṭhāna. (f.) unnati; samunnati; abhivuddhi. (v.i.t.) udeti; samudeti; uṭṭhāti; samuṭṭhāti; uggacchati; ubbhavati; āruhati; vaḍḍhati. (pp.) udita; samudita; uṭṭhita; uggata; ubbhūta; ārūḷha; vaḍḍhita.
rise and fall
(m.) ydayabbaya.
rise up
) uṭṭhāti; uṭṭhahati.
risibility
(f.) hāsajanakatā.
risible
(adj.) hāsetukāma.
rising
(nt.) uggamana. (f.) mukhapiḷakā. (m.) saṅkhobha.
risk
(m.) antarāya; sandeha. (f.) hāni. (v.t.) antarāyābhimukhī hoti or karoti. (pp.) antarāyābhimukhībhūta or kata.
risky
(adj.) sāsaṅka; sappaṭibhaya.
rite
(m.) pūjāvidhi; cārittaniyama.
ritual
(m.) pūjāniyama. (adj.) pūjānugata; cārittāyatta.
ritualism
(nt.) pūjāvidhi-anugamana.
ritualist
(m.) pūjānugāmī.
rival
(adj.; m.) paṭimalla; paṭipuggala; yugaggāhī. (v.t.) vijigiṃsati; yugaggāhī hoti; samataṃ yāti. (pp.) vijigiṃsita; yugaggāhī bhūta; samataṃ yāta.
rivalry
(f.) vijigiṃsā. (m.) yugaggāha. (nt.) paṭipuggalatta.
rivalship
(f.) vijigiṃsā. (m.) yugaggāha. (nt.) paṭipuggalatta.
rive
(v.t.) vidāreti; vipāṭeti. (v.i.) vidārīyati; phalati. (pp.) vidārita; vipāṭita; phalita.
river
(f.) nadī; savantī; gaṅgā; saritā; āpagā; ninnagā.
river-bank
(nt.) nadīkūla; nadītīra.
river-basin
(m.) gaṅgādhāra.
river-bed
(nt.) nadītala
river-god
(f.) nadīdevatā.
river-head
(m.) nadīpabhava.
river-month
(nt.) nadīmukha.
riverain
(adj.) gaṅgāsanna; gaṅgāyatta; nadītīravāsī.
rivet
(nt.) ayomayabandhana. (v.t.) lohakhīlena daḷhaṃ ghaṭeti. (pp.) lohakhīlena daḷhaṃ ghaṭita.
rivulet
(f.) kunnadī.
road
(m.) magga; pantha; patha, addhā. (nt.) añjasa; ayana; vaṭuma.
roadside
(nt.) maggapassa.
roam
(v.i.) pariyaṭati; pariyāhiṇḍati; anuvicarati.
roaming
(nt.) āhiṇḍana; pariyaṭana.
roar
(nt.) gajjana, thanita. (m.) nāda; unnāda. (v.i.t.) gajjati; nadati; thanayati. (pp.) gajjita; nadita; thanita.
roarer
(m.) gajjitu; naditu.
roaring
(f.) gajjanā. (m.) nāda. (adj.) gajjamāna.
roast
(v.t.) bhajjati. (pp.) bhajjita.
roasting
(nt.) bhajjana.
rob
(v.t.) coreti; theneti; vilumpati. (pp.) corita; thenita; vilumpita.
robber
(m.) cora; mosaka; thena.
robbery
(nt.) coriya; theyya. (f.) corikā.
robe
(nt.) pārupaṇa; cīvara. (v.t.) paridahati; pārupati; nivāseti. (pp.) paridahita; pāruta; nivattha.
roborant
(adj.) balavaḍḍhaka.
robot
(m.) yantamaya-purisa; yantasadisapuggala.
robust
(adj.) niroga; dehabalī.
robustness
(nt.) ārogya.
rock
(m.) sela; siluccaya; pāsāṇa. (nt.) kampana. (v.t.) dolāpayati; kampeti. (v.i.) dolāyati; calati. (pp.) dolāpayita; kampita; dolāyita; calita.
rock-crystal
(m.) kācopala.
rock-inscription
(f.) pāsāṇalekhā.
rock-pool
(f.) soṇḍī.
rock-salt
(m.) sindhava.
rocker
(m.) cālaka; kampaka.
rockeriness
(nt.) pāsāṇabahulatta.
rocket
(m.) aggibāṇa.
rocky
(adj.) pāsāṇabahula.
rod
(m.) daṇḍa. (f.) yaṭṭhi.
rodent
(adj.) ḍaṃsaka. (m.) ḍaṃsakapāṇī.
rodomontade
(m.) vikatthī. (adj.) vikatthanasīla.
rodomontader
(m.) vikatthī.
roe
(f.) 1. migī; harinī. (m.) migavisesa; macchaṇḍasaṅghāta.
roe buck
(m.) rohitamiga.
rogue
(m.) khala; dhutta; saṭha.
roguish
(adj.) nekatika; vañcaka.
roguery
(nt.) sāṭheyya; ketava. (f.) nikati.
roi
(m.) rāja.
roil
(v.t.) (telādiṃ) khobhetvā malinīkaroti.
role
(nt.) pāṭekka-kicca; āyattakamma.
roll
(f.) vaṭṭi; vaṭṭikā; nāmāvali. (v.i.) parivattati; paribbhamati; āvaṭṭīyati. (v.t.) parivatteti; paribbhameti; āvaṭṭeti. (pp.) parivattita; paribbhanta; paribbhamita; āvaṭṭita.
roll back
paṭivatteti.
roll over
vinivaṭṭeti.
rollable
(adj.) āvaṭṭanīya.
roller
(nt.) parivaṭṭaka; samīkaraṇayanta.
rollick
(f.) kīḷā. (m.) vinoda. (v.i.) sammodati; ramati. (pp.) sammodita; rata.
rollicking
(adj.) vinodappiya; kīḷālola.
rollicksome
(adj.) vinodappiya; kīḷālola.
romance
(f.) ākhyāyikā; kappitakathā.
romancer
(m.) ākayāyikā-sampādaka; musāvādī.
romantic
(adj.) abbhuta; pakappita; abbhutappiya.
romp
(f.) potaka-kīḷā. (m.) kīḷāpiyadāraka. (v.i.) vacchakīḷaṃ kīḷati.
rompy
(adj.) keḷipara.
roof
(nt.) chadana. (v.t.) chādeti; chadanaṃ māpeti. (pp.) chādita; māpita-chadana.
roofless
(adj.) viviattacchada; nicchadana; anātha.
rook
(m.) kāka; vāyasa; saṭha; vañcaka. (v.t.) sāṭheyyena (mūlaṃ) jināti. (pp.) sāṭheyyena jita.
rookery
(m.) 1. vāyasanivāsa; 2. dīnagharasamūha; 3. lomasa-macchāvāsa.
room
(m.) 1. gabbha; ovaraka; 2. okāsa.
roomily
(adv.) asambādhatāya.
roominess
(nt.) asambādhatta; visālatta.
roomy
(adj.) asambādha; visāla.
roost
(f.) vāsayaṭṭhi. (nt.) nilīyanaṭṭhāna. (v.i.) vāsamupeti; nilīyati. (pp.) vāsamupeta; nilīna.
rooster
(m.) kukkuṭa.
root
) pakatirūpa; dhāturūpa. (m.) pāda; hetu. (v.t.) ropeti. (v.i.) mūlehi patiṭṭhāti; mūle vaḍḍheti. (pp.) ropita; mūlehi patiṭṭhita; vaḍḍhitamūla.
rope
(f.) rajju; naddhi; nandi. (nt.) yotta. (v.t.) rajjuyā bandhati.
rope-dancer
(m.) rajjunaṭaka.
rope-maker
(m.) rajjukāraka.
rope-yarn
(m.) rajjuvāka.
rosary
(f.) japamālā; akkhamālā.
rose
(nt.) japākusuma. (f.) sevantī.
rose apple
(nt.) jambuphala.
roseate
(adj.) pāṭalavaṇṇa.
rosette
(nt.) japākusumasaṇṭhāna-vatthu.
rosiness
(nt.) pāṭalatta. (m.) rattabhāva.
roster
(f.) yuddhasenāsu kiccasūci.
rostrum
(f.) kathikavedikā.
rosy
(adj.) pāṭala; setaratta.
rot
(m.) pūtibhāva. (nt.) jīraṇa. (v.i.) jīrati; pūtibhavati. (v.t.) jīrāpeti; pūtikaroti. (pp.) jiṇṇa; pūtibhūta; jīrāpita; pūtikata.
rotary
(adj.) paribbhamaṇaka.
rotary machine
(m.) muddāyantavisesa.
rotate
(v.i.) paribbhamati. (v.t.) paribbhameti. (pp.) paribbhanta; paribbhamita.
rotation
(nt.) paribbhamaṇa.
rotative
(adj.) paribbhamanasīla; paribbhamaka.
rotatory
(adj.) paribbhamanasīla; paribbhamaka.
rote
(m.) kevala-paricaya. (nt.) vācuggatakaraṇa.
rotten
(adj.) pūtika.
rotten egg
(nt.) puccaṇḍa.
rotter
(m.) niratthakapuggala.
rotund
(adj.) goḷākāra; maṇḍalākāra.
rotunda
(nt.) maṇḍalākāramandira.
rotundity
(n.) goḷatta.
rouge
(nt.) kuṅkumacuṇṇa. (m.) rattālepa.
rough
) asiṭṭha; avinīta; 3. saṅkhubita. (v.t.) kharaṃ or visamaṃ karoti. (adv.) pharusākārena; asampuṇṇatāya.
rough and ready
(adj.) asammā-sampādita; tāvakālika.
rough and tumble
(adj.) visama; uppaṭipāṭika. (m.) kalaha.
rough cast
(m.) kharālepa.
rough diamond
(m.) aporiya-sundarahadaya.
rough neck
(m.) caṇḍapuggala.
rough rider
(m.) assadamaka.
roughen
(v.t.) kakkasaṃ karoti. (v.i.) kakkasībhavati. (pp.) kakkasīkata; kakkasībhūta.
roughly
(adv.) pharusākārena; avisesena.
roughness
(nt.) 1. kharatta; lūkhatta; 2. niṭṭhuriya.
round
(nt.) maṇḍala. (m.) āvaṭṭa; vāra. (adj.) vaṭṭula; maṇḍalākāra; goḷākāra. (adv.) maṇḍalākārena. (prep.) abhito; parito; samantato. (v.t.) vaṭṭulaṃ or goḷākāraṃ karoti. (v.i.) vaṭṭūlībhavati. (pp.) vattulīkata; vaṭṭūlībhūta.
round about
(adj.) paritogāmī. (m.) caccarāvaṭṭa.
round about talk
(f.) pariyāyakathā.
round off
sammā niṭṭhāpeti.
round up
parito yāti.
roundish
(adj.) īsaṃvaṭṭula.
roundly
(adv.) suparipuṇṇaṃ; ujukam eva.
roundness
(nt.) vaṭṭulatta.
rouse
(m.) pānussava. (nt.) uttiṭṭhana; pabodhana; pabujjhana. (v.t.) uṭṭhāpeti; pabodheti; uttejeti. (v.i.) pabujjhati; uṭṭhāti; vijambhati. (pp.) uṭṭhāpita; pabodhita; uttejita; pabuddha; uṭṭhita; vijambhita.
rousing
(adj.) pabodhaka; uttejaka.
rout
(m.) kalahakārīgumba; vināsa; janasammadda; senābhaṅga. (nt.) viddhaṃsana. (v.t.) bhañjati; viddhaṃseti. (pp.) bhaṭṭha; viddhaṃsita.
route
(m.) gamanamagga; patha. (v.t.) gamanamaggaṃ niyameti
en route
antarāmagge.
routine
(f.) kiccapaṭipāṭi; kriyāpaddhati; niyamāvali; dinacariyā.
routinist
(m.) kiccapaṭipāṭi-yutta-puggala.
rove
see Roam.
rover
(m.) 1. pariyāhiṇḍaka; 2. samuddacora.
row
(f.) rāji; āvali; pāḷi; panti; seṇī. (m.) kalaha. (v.t.) 1. nāvaṃ pājeti; keṇiṃ pāteti; 2. kalahaṃ karoti. (pp.) pājitanāva; pātiakeṇī; katakalaha.
rowdism
(f.) kalahakāritā.
rowdy
(adj.; n.) kalahakārī; kalahappiya.
rower
(m.) 1. nāvika; kenipātī; 2. kalahakārī.
royal
(adj.) rājakīya; rājāyatta; rājāraha.
royal bed
(nt.) sirisayana.
royal bed-room
(m.) sirigabbha.
royal chariot
(m.) rājaratha.
royal concubine
(m.) rajorodha.
royal gift
(m.) rājadāya.
royal harem
(nt.) rājantepura.
royal pond
(f.) maṅgalapokkharaṇī.
royal power
(f.) rājiddhi. (nt.) rājabala. (m.) rājānubhāva.
royal seal
(m.) rājamuddā.
royalism
(f.) rājabhatti; rājapakkhikatā.
royalist
(m.) rājabhattika.
royally
(adv.) rājārahatāya.
royalty
(nt.) rājatta; rājakula; rājabali; ganthakattu-lābhaṃsa. (m.) rājavaṃsika.
rub
) ucchādeti. (pp.) parimaddita; sambāhita; ubbaṭṭita; ucchādita.
rubber
) puñchakavatthu. (m.) niyyāsavisesa. (v.t.) niyyāsena āvarati. (pp.) niyyāsena āvuta.
rubbish
(m.) kacavara; kasambu; saṅkāra.
rubbish heap
(nt.) saṅkārakūṭa.
rubbishy
(adj.) asāra; tuccha.
rubble
(m.) khaṇḍita-pāsāṇa; asmakhaṇḍarāsi.
rubefaction
(nt.) rattavaṇṇāpādana.
rubefy
(v.t.) rattavaṇṇaṃ karoti. (pp.) rattavaṇṇīkata.
rubicelle
(m.) padumarāgamaṇī.
rubicund
(adj.) lohitavaṇṇa.
rubicundity
(f.) rattavaṇṇatā.
rubify
(v.t.) rattavaṇṇaṃ karoti. (pp.) rattavaṇṇīkata.
rubious
(adj.) lohitaṅkavaṇṇa.
rubric
(m.) visesita-mātikāpāṭha.
rubricate
(v.t.) rattavaṇṇena aṅketi.
rubrication
(nt.) rattavaṇṇaṅkana.
ruby
(m.) lohitaṅka; rattamaṇi. (adj.) rattavaṇṇī. (v.t.) rattavaṇṇīkaroti. (pp.) rattavaṇṇīkata.
ruck
(f.) vali. (m.) samudāya; sañcaya.
ruck-sack
(m.) piṭṭhipasibbaka.
ruckle
(m.) maraṇāsannassa galanāda. (v.i.) ghurughurāyati.
ruction
(m.) kalakala.
rudder
(m.) kenipāta. (nt.) kaṇṇa.
ruddy
(adj.) aruṇavaṇṇa; rattavaṇṇa. (v.t.) rattaṃ karoti.
ruddy goose
(m.) cakkavāka.
rude
(adj.) avinīta; asabbha; anipuṇa; adakkha.
rudely
(adv.) avinītākārena; visamākārena.
rudeness
(nt.) avinītatta; kakkasatta.
rudiment
(nt.) mūlavatthu; mūlikaṅga. (f.) mūlikasikkhā.
rudimental
(adj.) mūlikabhūta.
rudimentary
(adj.) mūlikabhūta.
rue
(m.) anutāpa; upāyāsa. (v.t.) anutappati; anusocati.
rueful
(adj.) sokātura.
ruefully
(adv.) sasokaṃ.
ruffian
(m.) sāhasika; kakkhaḷa; duṭṭhapakatika.
ruffianage
(nt.) caṇḍikka; kurūrakamma.
ruffianism
(nt.) caṇḍikka; kurūrakamma.
ruffianly
(adj.) caṇḍapakatika.
ruffle
(m.) saṅkoca; saṅkhobha. (nt.) ākuñcana. (f.) kuñcitadasā. (v.t.) 1. saṅkoceti; ākuñceti; 2. saṅkhobheti; vikopeti. (pp.) saṅkocita; ākuñcita; saṅkhobhita; vikopita.
rug
(nt.) ghanattharaṇa. (m.) santhara.
rugged
(adj.) visama; kakkasa; pāsāṇākiṇṇa.
rugged land
(m.) jaṅgaladesa.
ruggedly
(adv.) visamākārena.
ruggedness
(nt.) vesamma; kakkasatta.
ruin
(m.) nāsa; vināsa. (nt.) vyasana. (f.) parihāni. (v.t.) vināseti; viddhaṃseti; ucchindati. (pp.) vināsita; viddhaṃsita; ucchinna.
ruination
(nt.) viddhaṃsana.
ruinous
(adj.) vināsakara; viddhaṃsaka.
ruinously
(adv.) nāsakaratāya.
ruins
(nt.; plu.) naṭṭhāvasiṭṭhavatthūni.
rule
(f.) nīti; paññatti. (m.) niyama; lekhādaṇḍa. (nt.) pālana; sāsana; pabhutta; ādhipacca. (v.t.) 1. sāsati; pāleti; 2. niyameti; āṇāpeti; 3. ujurekhāhi aṅketi. (pp.) sāsita; pālita; niyamita; āṇāpita; ujurekhāhi aṅkita.
ruler
(m.) pālaka; sāsitu; ujurekhaka.
ruling
(adj.) 1. pālayamāna; 2. pavattamāna. (m.) nicchaya; niṇṇaya.
rum
(nt.) meraya.
rumble
(v.i.) sanikaṃ gajjati. (pp.) sanikaṃ gajjita.
rumbling
(f.) mandagajjanā. (nt.) thanita.
rumbustious
(adj.) ghosanasīla; ugghosaka.
ruminant
(adj.; m.) romanthaka.
ruminate
(v.t.i.) 1. romanthati; 2. anuvitakketi. (pp.) romanthita; anuvitakkita.
rumination
(nt.) 1. romanthana; 2. jhāyana.
ruminator
(m.) 1. romanthī; 2. jhāyī.
rummage
(f.) suṭṭhuparikkhanā. (v.t.) suṭṭhu upaparikkhati. (pp.) suṭṭhu upaparikkhita.
rummy
(adj.) 1. vikaṭa; virūpa; 2. bhayānaka.
rumour
(m.) janappavāda; vuttanta. (f.) pavatti.
rump
(nt.) nisadamaṃsa.
rumpus
(nt.) kalaha. (nt.) ugghosana.
run
(nt.) dhāvana; javana. (f.) gati; pavatti. (v.i.t.) 1. dhāvati; sandhāvati; javati; 2. sandati; savati.
run about
paridhāvati.
run after
anudhāvati.
run against
abhidhāvati.
run away
palāyati.
run back to
paṭidhāvati.
run forth
padhāvati.
run into
āpajjati.
runagate
(m.) vaṇibbaka.
rung
(nt.) sopāṇaphalaka.
runlet
(f.) kunnadī; mātikā.
runnel
(f.) kunnadī; mātikā.
runner
(n.) dhāvaka; javamāna. (m.) dhāvaka; sandesahara; pavattāpaka; daṇḍāropita-valaya.
running
(nt.) dhāvana.
running off
apadhāvati.
running over
ottharati.
running round
ādhāvati.
running up
(adj.) ujjavanta.
running up to
upadhāvati.
rupee
(nt.) rūpiya.
rupture
(m.) bheda. (nt.) phulla; antavuddhi. (v.t.) bhañjati; vidāḷeti. (v.i.) bhijjati; vidārīyati. (pp.) bhañjita; vidāḷita; bhaṭṭha; vidārita.
rural
(adj.) gāmika; jānapadika.
ruralise
(v.i.) paccantavāsaṃ gaṇhāti. (v.t.) paccantavohāraṃ pāpeti. (pp.) gahitapaccantavāsa; pāpitapaccantavohāra.
ruralism
(m.) paccantavohāra. (f.) paccantavāsitā.
ruralist
(m.) paccantavāsī.
ruse
(m.) upāya; kūṭopāya. (adj.) nekatika.
rush
(nt.) pakkhandana. (m.) abhinipāta. (v.t.i.) pakkhandati; sahasā pavisati. (pp.) pakkhandita; sahasā paviṭṭha.
rush of a crowd
(m.) sammadda.
rush on
abhinipatati.
rushlight
(m.) ukkāloka; mandāloka.
rust
(nt.) lohamala. (v.i.) malaṃ gaṇhāti. (pp.) malaggahita.
rust eaten
(adj.) malāvutta; malakhādita.
rustic
(adj.; m.) janapadika.
rusticate
(v.i.) janapade vasati. (v.t.) 1. daṇḍanavasena (vijjālayato) nikkhāmeti; 2. kharalepaṃ yojeti. (pp.) nikkhāmita; kharalepaṃ yojita.
rustiness
(m.) malaggahitabhāva.
rustle
(nt.) saṭasaṭāyana. (v.i.) saṭasaṭāyati. (pp.) saṭasaṭāyita.
rusty
(adj.) malayutta; malacchanna.
rut
(m.) cakkapatha; migamada. (nt.) madajala. (v.t.) cakkacchinnaṃ karoti. (v.i.) rāgaratto hoti. (pp.) cakkacchinnaṃ kata; rāgaratta.
Ruth
(f.) dayā; anukampā.
ruthless
(adj.) niddaya.
ruthlessly
(adv.) niddayākārena.
rutish
(adj.) madamatta.
rutted
(adj.) madamatta.
rutty
(adj.) cakkacchinna.
rye
(m.) dhaññavisesa.
ryot
(m.) kassaka; khettājīva.
- S -

Sabbath
(m.) uposatha; vissamanadivasa.
sabbatic
(adj.) uposathāyatta
sabbatize
(v.i.) uposatham upavasati. (pp.) upovutthuposatha.
sable
(m.; adj.) himanakula; kāḷa; kanka; meccaka.
sabot
(f.) kaṭṭapādukā.
sabotage
(n.) hānikarakriya.
sabre
(m.) neṭṭiṃsa.
sabreur
(m.) khaggadhara-assāroha.
sabulous
(adj.) vālukābahula.
sac
(f.) pasibbakākāra-maṅsapesi.
sacalawag
(m.) virūpanīcapuggala.
saccharine
(f.) aṅgārika-sakharā. (adj.) madhura.
sacerdocy
(m.) sāmayikapūjāvidhi
sacerdotal
(adj.) samanāyatta.
saciform
(adj.) passibbakākāra.
sack
(m.) pasibbaka. (f.) sāṇapuṭolī. (nt.) vilupana; acchindana. (v.t.) 1. vilumpati; gāmaghātaṃ karoti; 2. pasibbake pakkhipati; 3. adhikārā cāveti. (pp.) vilutta; gāmaghātaṃ kata; pasibbake pakkhitta; adhikārā cāvita.
sackage
(m.) gāmaghāta.
sackcloth
(nt.) sāṇavattha.
sackful
(nt.) pasibbakapūraṇappamāṇa.
sackless
(adj.) ahiṃsaka; niraparādha.
sacrament
(nt.) parittāṅa. (f.) sāmayika-pārisuddhi.
sacramental
(adj.) parittāṅāyatta.
sacred
(adj.) mahanīya; pūjanīya; parisuddha.
sacred-place
(nt.) puññatitha; pujjaṭṭhāna.
sacred-spot
(nt.) puññatitha; pujjaṭṭhāna.
sacred-writing
(f.) dhammalipi.
sacredly
(adv.) pujjākārena.
sacredness
(nt.) mahanīyatta
sacrifice
(m.) yāga; yañña. (f.) āhuti. (nt.) juhana. (v.t.) 1. yajati; havati; 2. pariccajati. (pp.) yiṭṭha; huta; pariccatta.
sacrificer
(m.) yajitu; yājaka.
sacrificial
(adj.) yāgāyatta.
sacrificial-ladle
(f.) sujī.
sacrificial-pit
(m.) yaññāvāṭa
sacrificial-post
(m.) yūpa. (f.) thūṇā.
sacrificialgrass
(m.) kusa. (nt.) barihisa.
sacrilege
(nt.) pujjaṭṭānadūsana.
sacrilist
(m.) suddhaṭṭhānadūsaka.
sacrosanct
(adj.) anatikkamiya; avajiha; abādhiya.
sacrosanctity
(nt.) atisuddhatta.
sad
(adj.) 1. dummana; dukkhita; apptīta; sokaṭṭa; 2. socanīya; dukkhāvaha.
sadden
(v.t.) khedeti; sokaṭṭaṃ karoti. (pp.) khedita; sokaṭṭaṃ kata.
saddle
(f.) assakacchā. (v.t.) kacchaṃ yojeti. (pp.) yojitakaccha.
sadly
(adv.) sakhedaṃ; sasokaṃ.
sadness
(nt.) domanassa. (m.) soka; visāda; ubbega.
safe
(f.) lohapelā. (adj.) khema; siva; abhaya.
safe from every quarter
(adj.) akutobhaya.
safe-conduct
(nt.) abhayasāsana. (f.) gamanārakkhā.
safe-guard
(f.) gutti; ārakkhā. (v.t.) paripāleti.
safely
(adv.) nirupaddavākārena.
safety
(f.) gutti; ārakkhā; (nt.) khema.
safflower
(m.) kusumbha.
saffron
(nt.) kuṅkuma. (adj.) kuṅkumavaṇṇa; aruṇavaṇṇa. (v.t.) kuṅkumavaṇṇena rañjeti. (pp.) rañjita; kuṅkumaratta.
sag
(v.i.) bhārena onamati or olambati. (pp.) bhāronata; olambita.
sagacious
(adj.) catura; tikhiṇapaṭibhāna; vicakkana.
sagaciously
(adv.) sunipuṇaṃ; sukhumabuddhiyā.
sageness
(nt.) paṇḍicca; bāhusacca.
Sagittarius
(m.) dhanurāsi.
sago
(m.) tālapiṭṭhavisesa.
sail
(n.) lakāra. (v.i.) udake javati. (v.t.) udakaṃ tarati; navāya yāti. (pp.) udakejavita; tiṇṇodaka; nāvāyata.
sail downstream
(v.) ojavati.
sail upstream
(v.) ujjavati
sailer
(f.) nāvā.
sailor
(m.) nāvika.
saint
(m.) arahanta; khīṇāsava; visuddhapuggala.
sainthood
(nt.) visuddhatta; arahatta.
saintly
(adj.) viraja; nikkilesa; vūpassanta.
sake
(nt.) nimitta; kāraṇa. (m.) hetu.
sal
(m.) sāla; sālavana.
sal-grove
(nt.) sālavana.
salaam
(m.) sādarācāra. (v.i.t.) 1. sādarācāraṃ pavatteti; 2. sīsena paṇamati. (pp.) pavatitasādarācaraṃ; sīsena paṇamita.
salacious
(adj.) kāmuka; kāmāsatta.
salaciouscity
(nt.) kāmukatta.
salaciously
(adv.) kāmukatāya.
salad
(m.) sālava. (nt.) āmakasākavyañjana.
salamander
(m.) 1.aggijīvī; 2.tejosahaka; 3.jalagodhāvisesa.
salary
(n.) māsikavetana. (v.t.) vetanaṃ deti. (pp.) dinnavetana.
sale
(m.) vikkaya.
saleable
(adj.) vikkeya; vikkiṇeyya.
saleprice
(nt.) vikkeyyamūla.
salesman
(m.) vikketu; vikkayika.
salience
(nt.) 1. mukhayatta; 2. phandamānatta.
saliency
(nt.) 1. mukhayatta; 2. phandamānatta.
salient
(adj.) 1. mukhya; padhāna; 2. plavaṅgama; 3. phandamāna.
saliferous
(adj.) khārabahula.
saline
(m.) khārodakubbhida. (adj.) khārika; loṇika; ūsara.
salinity
(nt.) khāratta; ūsaratta.
salinometer
(nt.) khāramāṇakayanta.
saliva
(f.) lālā; eḷā. (m.) khela.
salivant
(adj.) lālājanaka.
salivate
(v.t.) lālaṃ janeti or paggharapeti. (pp.) janitaalāla; paggharāpita.
salivation
(nt.) lālapaggharāpana.
sallow
(adj.) paṇḍuvaṇṇa.
sallowness
(f.) paṇḍuvaṇṇatā.
sally
(nt.) sahasā pakkhandana. (m.) nammālāpa (v.i.) pakkhandati; sahasā niggacchati. (pp.) pakkhanta; sahasā niggata.
saloon
(f.) sālā. (m.) mahagabbha.
salt
(nt.) lavaṇa; loṇa. (v.t.) loṇaṃ yojeti; loṇena saṃyojeti. (adj.) loṇika; khārayutta.
salt-maker
(m.) loṇakāra.
salt-pan
(f.) loṇī. (m.) loṇakara.
saltant
(adj.) uppatanaka; laṅghamāna.
saltation
(nt.) naccana; uppatana.
salted-fish
(m.) loṇamaccha.
saltern
(nt.) loṇasampādakaṭṭhāna.
saltish
(adj.) īsaṃloṇika.
saltless
(adj.) aloṇaka.
saltpetre
(nt.) yavakhāraloṇa.
saltwater
(nt.) khārodaka.
salty
(adj.) loṇayutta.
salubrious
(adj.) sappāya; sukhadāyaka; arogakara.
salubriously
(adv.) sappāyākārena.
salubrity
(f.) sappāyatā; sukhadāyakatā.
salutary
(adj.) hitakara; atthāvaha; sukhadāyī.
salutation
(m.) sādrācāra; paṇāma. (nt.) garukaraṇa.
salutatory
(adj.) ācārasīlī; sammodka; sagārava.
salute
(m.) sādarācāra; paṇāma; (v.t.) garukaroti; sādarācāraṃ pavatteti; sādarena paṭiggaṇhāti. (pp.) garukata; sādarena paṭiggahita.
salvage
(nt.) 1.vināsato; uddharaṇa; 2. naṭṭhanāvāto uddhaṭabhaṇda. (m.) bhaṇḍarakkhaṇasuṅka.
salvation
(m.) mokkha. (f.) mutti. (nt.) niyyāna; samuddhaṇa; saṃrakkhaṇa.
salve
(nt.) vilepana; añjana. (v.t.) 1. añjati; 2. vināsato mocati. (pp.) añjita; vināsato mocita.
salver
(nt.) lohataṭṭaka.
salvo
(nt.) gāravācāra-thanita.
Samaritan
(m.) cārasilīlīpuggala; (adj.) samariyadesīya.
same
(adj.) anañña; nibbisesa; samāna; abhinna.
sameness
(nt.) anaññatta; ahinnatta,
sample
(nt.) paṭirupa; samanavatthu; (f.) ākati; (v.t.) ākatiṃdeti or gaṇhāti. (pp.) dinnākatika; gahitākatika.
sampler
(nt.) ākatidassakavatthu.
sanative
(adj.) ātaṅkahārī; sappāyabhūta.
sanatorium
(f.) sappāyasālā; (nt.) sukhavaḍḍhakaṭṭhāna.
sanctification
(nt.) visodhana; pāpanāsana.
sanctify
(v.t.) pavittīkaroti; suddhattaṃ pāpeti. (pp.) pavittīkata; sudhattaṃ pāpita.
sanctifying
(adj.) visodhaka.
sanctimonious
(adj.) kuhakavuttika.
sanctimoniously
(adv.) kahaññena; kuhakatāya.
sanctimony
(nt.) kohañña.
sanction
(f.) anumati; anuññā; (v.t.) anujānati; anumaññati. (pp.) anuññāta; anumata.
sanctitude
(f.) visuddhi; (nt.) nimmalatta.
sanctity
(f.) visuddhi; (nt.) nimmalatta.
sanctuary
(f.) puññabhūmi; (nt.) pujjaṭṭahāna; abhayaṭṭhāna.
sanctum
(nt.) 1. suddhaṭṭhāna; 2.vivittaṭṭhāna.
sand
(nt.) pulina; (f.) vālikā; vālukā; sikatā; vaṇṇu. (v.t.) vālikaṃ okirati. (pp.) valikokiṇṇa.
sand-dune
(m.) vātāgatavālukārasi.
sandal
) upāhana; (f.) pādukā.
sandbed
(nt.) vālukātala.
sandflea
(m.) uppātakapāṇī.
sandglass
(f.) pulinaghaṭikā.
sandiness
(nt.) sikatābahulatta.
sandstorm
(nt.) pulinavassa.
sandwich
(nt.) antarita-khādanīya; (v.t.) antare pakkhipati. (pp.) antare pakkhitta.
sandy
(adj.) pulinabahula; valukāmaya.
sandy track
(m.) vaṇṇupatha.
sandy waste
(m.) marukantāra.
sane
(adj.) pakaticitta; anummatta; niramaya.
saness
(f.) 1. pakaticittatā; 2. nirāmayatā.
sangfroid
(f.) akampyatā; dhiti.
sanguification
(nt.) rudhirattapāpana; rudhirajanana.
sanguify
(v.t.) rudhirattaṇ; papeti. (pp.) rudhirattaṃ papita.
sanguinary
(adj.) lohitapāṇī; niṭṭhuracitta.
sanguine
(adj.) 1. lohitavaṇṇa; 2.dhitimantu; 3.sundarattāpekkhī.
sanguinely
(adv.) sāpekkhaṃ; sākaṅkhaṃ.
sanguineous
(adj.) rudhirādhika; rattavaṇṇa.
sanguinivorous
(adj.) lohitabhakkha.
sanify
(v.t.) ārogyaṃ; vaḍḍheti. (pp.) vaḍḍhitārogya.
sanitarily
(adv.) rogaharaṇākārena.
sanitarinees
(nt.) ārogyakaratta.
sanitary
(adj.) ārogyakara.
sanitation
(nt.) rogāvaraṇa; ārogyarakkhaṇa.
sanity
(f.) 1. pakaticittatā; 2. nirāmayatā.
sap
(f.) oja; (m.) yūsa; rasa; sāra. (v.t.) 1. yūsaṃ apaharati; 2. viriyaṃ khepeti; 3. ummaggaṃ khaṇati; 4. mūlaṃ khaṇati; (v.i.) sāyāsaṃ uggaṇhāti. (pp.) apahaṭayūsa; khepitaviriya; khatummagga; khatamūla; sāyāsaṃ uggahita.
sapan-wood
(nt.) pattaṅgadāru.
sapdity
(nt.) madhrojatta.
sapful
(adj.) ojavantu.
sapid
(adj.) madhuroja; sādurasa.
sapience
(m.) paṇditamāna.
sapient
(adj.) paṇitamānī.
sapiently
(adv.) paṇḍitamānitāya.
sapless
(adj.) ojārahita.
sapling
(m.) rukkhapotaka.
sapodilla
(nt.) sakkharāphala.
sapphire
(m.) indanīla.
sapphirine
(adj.) nīlamaṇisadisa.
sarcasm
(m.) omasavāda.
sarcast
(m.) omasavādī.
sarcastic
(adj.) omasavādī; omasaka.
sarcastically
(adv.) omasanākārena; sopārambhaṃ.
sarcology
(f.) maṃsavijjā.
sarcoma
(m.) maṃsagaṇṭhi.
sarcophagus
(nt.) silāmaya-chavādhāna.
sardonic
(adj.) niggahasūcaka; sopārambha.
sardonically
(adv.) upahāsapubbakaṃ.
sarsaparilla
(f.) sāribālatā.
sartorial
(adj.) tuṇṇakammāyatta.
sash
(nt.) kaṭibandhana; kaṭisutta.
Satan
(m.) pāpimantu; māra.
satanice
(adj.) pāpiṭṭha; mārāyatta.
Satanism
(nt.) atiluddatta; kakkhalatta.
satchel
(m.) (dārakānaṃ) potthaka-pasibbaka.
sate
(v.t.) santappeti. (pp.) santappita.
satellite
(m.) 1. upagaha; 2. anucara; anuyāyī.
satiate
(v.t.) pīṇeti; santappeti. (pp.) pīṇita; santappita. (adj.) santappita; titta; tittipatta.
satiated
(adj.) suhita; dhāta.
satiation
(f.) titti; (m.) pīṇitabhāva.
satiety
(f.) titti; (m.) pīṇitabhāva.
satin
(nt.) cīnapaṭṭa; (v.t.) siniddhaṃ karoti.
satiny
(adj.) atisiniddha.
satire
(m.) upārambha-gabbhakapabandha.
satirical
(adj.) ākkhepapubbaka.
satirise
(v.t.) ākkhepayuttaṃ likhati.
satirist
(m.) ākkhepavādī.
satisfaction
(f.) tuṭṭhi; titti; abhirati; (m.) assāda; (nt.) kaṅkhāvinodana.
satisfactory
(adj.) 1. samattha; pariyatta; tittikara; 2. kaṅkhānuda.
satisfiable
(adj.) sukhasantappiya.
satisfied
(adj.) nicchāta; abhiraddha; santuṭṭha.
satisfier
(m.) santappetu.
satisfy
(v.t.) 1.santappeti; sampīṇeti; toseti. 2.saṃsayam apaneti; (v.i.) santussati. (pp.) santappita; sampīṇita; tosita; apanītasaṃsaya; santuṭṭha.
satisfying
(adj.) 1. santappaka; 2. saṃsayacchedaka.
satrap
(m.) maṇḍalissara.
satrapy
(nt.) rajjamaṇḍala.
satuenian
(adj.) ravisutāyatta; (m.) ravisutalokavāsī.
saturate
(v.t.) accantaṃ pūreti or sedeti; suṭṭhu temeti. (pp.) accantaṃ pūrita; suṭṭhu temita.
saturation
(nt.) 1. suṭṭhutemana; 2. atipūrana.
Saturday
(m.) sanivāra.
Saturn
(m.) ravisuta.
saturnine
(adj.) dandha; manda; nirīha.
satyr
(f.) ajarūpadevatā; (m.) kāmukapuggala.
satyriasis
(f.) kāmamucchā.
sauce
(nt.) 1. (yūsabahula-) vyañjana. (nt.) avinītatta; pāgabbhiya. (v.t.) 1. rasakena yojeti; 2. pāgabbhiyena vattati.
sauce-pan
(f.) rasakathālī.
sauceless
(adj.) yūsavirahita.
saucer
(m.) rasakādhāra; sarāva.
saucily
(adv.) avinītakārena.
sauciness
(f.) nillajjatā.
saucy
(adj.) avinīta; nillajja.
saunter
(nt.) mantharagamana; (v.t.) vilambanto yāti.
sausage
(m.) maṃsavaṭṭikāvisesa.
savage
(m.) vanacārī; asiṭṭhajana; (nt.) kakkhalakamma. (adj.) 1. vanacara; asiṭṭhācāra; 2. vāḷa; dāruṇa
savagely
(adv.) asiṭṭhākārena; kakkhalatāya.
savageness
(nt.) asiṭṭhatta; dāruṇatta.
savagery
(nt.) dāruṇakamma.
savant
(n.) bahussuta; mahāpañña.
save
(v.t.) pamoceti; ullumpati; uttāreti; samuddharati. (pp.) pamocita; ullumpita; uttārita; samuddhaṭa. (v.i.) dhanaṃ samāharati or saṃrakkhati. (pp.) samāhaṭadhana. (prep.) vihāya; vjjetvā; muñcitvā.
saver
(m.) tāyaka; pamocaka.
saving
(nt.) rakkhitadhana. (adj.) saṃrakkhaka.
savingly
(adv.) mitabbayena.
saviour
(m.) pamocaka; santāraka; mokkhadāyaka.
savour
(m.) assāda; sādurasa; sugandha.
savouriness
(nt.) surasatta; sugandhatta.
savourless
(adj.) nirasa; niggandha.
savoury
(adj.) surasa; rucikara.
saw
(m.) kakaca; (v.t.) kakacena chindati. (pp.) kakacena chinna.
saw-dust
(nt.) kakacacuṇṇa.
saw-pit
(m.) okantanāvāṭa.
saw-teeth
(m.) kakacadanta.
sawyer
(m.) kantaka; kakacagāhi.
say
(v.t.) vadati; bhāsati; katheti; udīreti; brūti. (pp.) vutta; bhāsita; kathita; udīrita.
saying
(nt.) bhāsana; kathana; vacana; vākya. (f.) utti; vācā; kathā
popular saying
(m.) janappavāda.
scab
(m.) 1. vaṇakapāla; 2. kacchuvisesa; 3. adhamajana.
scabbard
(m.) (khaggādi-) kosa; (f.) kosī.
scabby
(adj.) kacchuyutta.
scabies
(f.) vitacchikā.
scabrous
(adj.) kaṭhinasabhāva.
scaffold
(f.) vadhavedikā; (nt.) āghātana; (v.t.) aṭṭakaṃ yojeti.
scaffolding
(nt.) aṭṭaka.
scald
(nt.) uṇhena daḍḍhaṭṭhāna; (v.t.) uṇhena dahati; tattavatthunā jhāpeti. (pp.) uṇhaḍaḍḍha. vatthunā jhāpita.
scaldhead
(m.) sīsacammaroga.
scalding
(adj.) atitatta.
scale
(f.) macchasalikā; nisseṇī; adhirohinī; (m.) tulāvaṭṭa; (nt.) māṇayata; aṅiita-parimāṇa. (v.t.) 1. tuleti; miṇāti; 2. sakalikā apaneti; 3. (nisseṇim) āruhati. (pp.) tulita; mita; apanītasalikā; āruḷha.
scaliness
(nt.) sakalikābahulatta.
scallop
(m.) kapālapiṭṭhika.
scallywag
(m.) virūpanīcapuggala.
scalp
(m.) sīsamuddhā; (nt.) sīsacamma; (v.t.) sīsacammaṃ uppāṭeti. (pp.) uppāṭitasīsacammaṃ.
scamp
(m.) dhutta; saṭha, (v.t.) asādhukaṃ kammaṃ karoti.
scamper
(nt.) sīghapalāyana; (v.i.) bhīto dhāvati.
scan
) mattā gaṇeti. (pp.) sukhumaṃ nirikkhita; gaṇitamatta.
scandal
(nt.) dūsana; (m.) kalaṅka; apavāda; (v.t.) abhūtena abbhācikkhati. (pp.) abhūtena abbhācikkhita.
scandal-monger
(m.) abhūtabbhakkhāyī.
scandalise
(v.t.) durācārena dummanaṃ karoti; abbhācikkhati. (pp.) durācarena manīkata; abbhācikkhita.
scandalous
(adj.) 1. akittikara; guṇanāsaka; 2.garahita; jeguccha.
scandent
(adj.) (latā viya) āruhanasabhāva.
scanning
(f.) pajjaracanā; (m.) chandovibhāga.
scansion
(nt.) mattāgaṇana; pattahārakarana.
scansorial
(adj.) (nakhehi) āruhaṇasīla.
scant
(adj.) virala; appaka; dullabha.
scantily
(adv.) viralākārena.
scantless
(nt.) viralatta.
scanty
adj. virala; appaka; dullabha.
scape
(nt.) vaṇṭa.
scape-goat
(m.) parapāpavāhī (-aja).
scape-grace
(m.) moghapurisa.
scapula
(m.) aṃsakūṭa.
scapular
(adj.) aṃsakūṭāyatta.
scar
(nt.) vanaciṇha; āhatalañchana; (m.) pabbatapapāta; (v.t.) lakkhaṇāhataṃ karoti; kalaṅkayati. (pp.) lakkhaṇāhataṃ kata; kallaṅyita.
scaramouch
(m.) vikkatthī; attasīlāghī.
scarce
(adj.) virala; dullabha.
scarcely
(adj.) kicchena; kasirena.
scarcity
(nt.) viralatta; dullabhatta.
scare
(v.t.) uttāseti; santāseti; (m.) bhayahetu.
scare-crow
(m.) tiṇapurisa.
scarf
(nt.) uttarīya.
scarify
(v.t.) lohitaharaṇatthaṇ vijjhati. (pp.) lohitaharaṇatthaṃ viddha.
scarlet
lohitavaṇṇa.
scarness
(nt.) viralatta; dullabhatta.
scathe
(f.) hani; (m.) upaddava; (v.t.) balavahāniṃ pāpeti; upaddaveti. (pp.) balavahāniṃ pāpita; upadduta.
scathless
(adj.) akkhata; anupahata.
scatter
(v.t.) ākirati; vikirati; vippakirati; viyūheti. (pp.) ākiṇṇa; vikiṇṇa; viyūhita.
scatter about
pakirati.
scatter over
abbhukkirati.
scattering
(nt.) vikirana; viyūhana.
scavenge
(v.t.) kacavaraṃ sodheti.
scavenger
(m.) kacavarasodhaka; pupphachaḍḍaka; pukkusa; vīthīsodhaka.
scene
(nt.) 1. ṭhāna; (m.) padesa; naccavibhāga; diṭṭhipatha; (f.) raṅgajavanikā.
scenery
(m.) desavilāsa.
scenic
(adj.) 1. raṅganissita; 2. desadassanassita.
scenography
(nt.) dūradassakacittakamma.
scent
(m.) sugandha; gandhasāra; parimala; (v.t.) 1. parivāseti; gandhena bhāveti; 2. ghāyati. (pp.) parivāsita; gandhena bhāvita; ghāyita.
scent orgen
(nt.) ghāṇindriya.
scented powder
(nt.) vāsacuṇṇa.
scentless
(adj.) niggandha.
sceptic
(adj.; m.) kaṅkhī; natthikadiṭṭhī.
scepticism
(m.) natthikavāda.
sceptre
(f.) rājayaṭṭhi; (m.) jayakunta.
sceptreless
(adj.) rājayaṭṭhirahita.
schedule
(f.) niyamāvali; (m.) parisiṭṭha-saṅgaha; (v.t.) paṇṇe āropeti; niyamāvaliṃ likhati.
schema
(nt.) saṅkhitta-nirūpana; (m.) saddālaṅkāra.
schematic
(adj.) saṅkhittanirūpanāyatta.
scheme
(m.) 1. upāya; payoga; upakkama; 2. kūṭopāya; (v.t.) 1. upakkamati; parikappeti; 2. kūṭopāyaṃ yojeti. (pp.) upakkamita; parikappita; yojitakūṭopāyaṃ.
schemer
(m.) upāyayojaka.
scheming
(f.) kumantanayojanā.
schism
(m.) parisabheda; saṅghabheda; matavirodha.
schismatic
(m.) parisabhedī; (adj.) saṅghabhedaraka.
schismatically
(adv.) bhedakaravasena.
scholar
(m.) 1. sissa; sekkha; 2. bahussuta; paṇdita.
scholarly
(adj.) vibudhocita.
scholarship
(m.) sissabhāva; (nt.) paṇḍicca.
scholastic
(adj.) vibuddhāyatta; vijjāvisayaka; vijjāyatanāyatta.
scholastically
(adv.) vibudhānurūpaṃ; vijjānurūpaṃ.
scholiast
(m.) aṭṭhakathācariya; nyāsakāra.
scholium
(f.) adholipi.
school
) sampadāya; (v.t.) vineti; sikkheti. (pp.) vinīta; sikkhita.
schoolboard
(f.) ajjhāpakassabhā.
schoolboy
(m.) pāṭhāsālīyasissa.
schoolfellow
(m.) sahajjhāyaka.
schoolmaster
(m.) pāṭhasālācariya.
schoolmate
(m.) sahajjhāyaka.
schooner
(f.) dvīkūpakanāvā.
socialism
(nt.) samājahitakaraṇa. (f.) samasambhogatā.
sciatic
(adj.) kaṭivisayaka; kaṭivāyu.
science
(f.) vijjā; (nt.) sattha.
scientific
(adj.) 1. vijjānugata; 2. viññatasattha.
scientifically
(adv.) vijjānukūlataya.
scientist
(m.) vijjāvisārada.
scilicet
(adv.) seyyathīdaṃ; kathan ti ce.
scimitar
(f.) asiputtī.
scintilla
(nt.) phuliṅga.
scintillate
(v.i.) phuliṅgāni vissajjeti; pabhāsati. (pp.) vissaṭṭhaphuliṅga; pabhāsita.
sciolistism
(nt.) appamattajānana.
sciolist
(m.) kiñcimattavidū.
scion
(m.) 1. kulaputta; mahākulāgata; 2. baddhaṅkura.
scriptorium
(nt.) lekhanāgāra.
scriptural
(adj.) pāvacanāyatta.
scissile
(adj.) chedanakkhama.
scission
(nt.) chinnaṭṭhāna; (m.) cheda.
scissor
(v.t.) chindati. (pp.) chinna.
scissors
(nt. (plu.)) pipphalaka; (f.) kattarikā.
scoff
(m.) avahāsa; uphāsa; (v.i.) avahasati; upahasati. (pp.) avahasita; upahasita.
scoffer
(m.) avahāsī.
scoffingly
(adv.) avahāsapubbakaṃ; sopahāsaṃ.
scold
(nt.) santajjana; paribhāsana; (f.) kharavācā nārī; (v.t.i.) paribhāsati; akkosati. (pp.) paribhāsita; akkuṭṭha.
scolder
(m.) paribhāsaka.
scolding
(f.) garahā; paribhāsanā.
sconce
(m.) 1. sitthadīpādhāra; 2. khuddaka-balakoṭṭhaka; 3. sīsamatthaka.
scoop
(f.) khaṇittī; (m.) uḷuṅka; (v.t.) 1. anto khaṇati; 2. uluṅkena apaneti. (pp.) anto khata; uluṅkena apaīta.
scoot
(v.i.) palāyati. (pp.) palāta.
scope
(m.) 1. visaya; okāsa; 2. ajjhāsaya; 3. paramattha.
scorch
(m.) cammaḍāha; (v.t.) abhitāpeti. (pp.) abhitāpita.
scorching
(adj.) abhitāpakara.
score
(nt.) gaṇanāciṇha; (f.) chinnarekhā; vīsatisaṅkhyā; (nt.) nimitta; hetu; (v.t.) rehkāhi aṅketi. (pp.) rekhaṅkita.
scored
(m.) rekhaṅkita.
scoria
(m.) aggibhūdharika-ayomaṇḍa.
scorify
(v.t.) lohamalattaṃ pāpeti. (pp.) lohamalattaṃ pāpita.
scorn
(v.t.) avajānāti; avamāneti; hīleti. (pp.) avaññāta; avamata; hīlita. (nt.) anādara; (m.) tirokkāra; (f.) avaññā.
scorner
(m.) avamaññaka; hīletu.
scornful
(adj.) sāvañña.
scornfully
(adv.) sāvaññaṃ.
Scorpio
(m.) vicchikarāsi.
scorpion
(m.) vicchika.
Scot
(m.) kara; bali.
scotch
(m.) cakkabādhaka; avaccheda; (v.t.) cakkaṃ bādheti; avacchindati. (pp.) bādhitacakka; avacchinna.
scotoma
(nt.) akkhidiṭṭhibādhana.
scoundrel
(m.) khala; narādhama.
scoundrelism
(nt.) ketava.
scour
(v.t.) 1. samparimajjati; ghaṃsitvā sodheti; 2. ativireceti. (v.i.) javena palāyati. (pp.) samparimaṭṭha; ghaṃsitvā sodhita; javena palāta.
scourge
(f.) kasā; (m.) devadaṇḍa; (v.t.) kasāhi tāḷeti; 2. accantaṃ pīḷeti. (pp.) kasāhi tāḷita; accantaṃ pīḷita.
scout
(m.) 1. carapurisa; 2. bālacara. (v.i.) gūḷhaṇ or raho carati. (v.t.) sāvaññaṃ paṭikkhipati. (pp.) sāvaññaṃ paṭikkhitta.
scow
(f.) titthadoṇi.
scowl
(m.) bhūbhaṅga; (nt.) bhākuṭīkaraṇa; (v.i.) bhākuṭiṃ karoti. (pp.) bhākuṭīkata.
scrabble
(v.i.) 1. vilikhati; 2. āyāsena gavesati. (pp.) vilikhita; āyāsena gavesita.
scrachly
(adj.) vilikhanayutta.
scragginess
(nt.) 1. kakkasatta; 2. kisatta; 3. dīghagīvatta.
scraggy
(adj.) 1. kakkasa; 2. kisa; 3. dīghagīva.
scramble
(v.t.i.) kicchena āruhati; gaṇhitum ussaheti. (pp.) kicchena ārūḷha; gaṇhitum ussahita.
scrambler
(m.) kicchenārohī.
scrambling
(nt.) kicchārohaṇa; (m.) gahaṇussāha.
scrannel
(adj.) kaṇṇakaṭuka.
scrap
(m.) chinnakhaṇḍa; bhuttāvasesa; (nt.) bhaṇḍana.
scrape
(nt.) 1. avalekhana; 2. kiccha; kasira; (v.t.) avalikhati; ullikhati. (pp.) avalikhita; ullikhita.
scraper
(m.) avalekhaka; piṃsaka.
scraping
(nt.) nighaṃsana; ullikhana.
scratch
(v.t.) kaṇḍūvati; (f.) kaṇḍuti.
scratcher
(m.) kaṇḍūvaka.
scratching
(nt.) avisadalekhana.
scrawl
(v.t.) avyattaṃ or turitaṃ likhati. (pp.) avyattaṃ likhita. (nt.) avisadalekhana.
scream
(nt.) akkandana; viravana; (v.i.t.) viravati; akkandati. (pp.) akkandita.
screamer
(m.) virāvakārī.
screamingly
(adv.) saviravaṃ.
screamy
(adj.) viravamāna.
screech
(m.) tārassara; (v.i.t.) uccassarena nadati; vissaraṃ karoti. (pp.) katavissara.
screed
(f.) āyāsakara-dīghakathā; āyāsakaradīghalipi.
screen
(f.) javanikā; tirokaraṇī; (v.t.) 1. āvarati; tirokaroti; 2. cālaniyā puthakkaroti. (pp.) āvaṭa; tirokata; cālaniyā puthakkata.
screen-wall
(m.) sāṇipākāra.
screw
(f.) vyāvaṭṭanī; (m.) valayakhīlaka; (v.t.) 1. vyāvaṭṭniyā ābandhati; 2. nippīḷetvā dhanaṃ sañcināti. (pp.) vyāvaṭṭaniyā ābadda; nippīḷetvā sañcitadhana.
screwdrawer
(m.) vyāvaṭṭanīyojaka.
screwpine
(m.) dhanuketakī.
scribble
(f.) avisadalipi; (nt.) avyattalekhana; (v.t.) avisadaṃ or turitaṃ likhati. (pp.) avisadaṃ likhita.
scribbler
(m.) avisadalekhaka.
scribe
(m.) lekhaka; lipikāra; (v.t.) likhati. (pp.) likhita.
scrimmage
(m.) kalaha.
scrimp
(v.t.i.) mitabbayena annapānaṃ; sampādeti; maccharāyati. (pp.) mitabbayena ditannapana; maccharāyita.
scrip
(f.) khuddakathavikā; (nt.) mūlapaṭiggahapaṇṇa.
script
(nt.) hattahalekhana; mūlalekhana.
scripture
(nt.) pāvacana; (f.) dhammalipi.
scripturerally
(adv.) pāvacanāgatavasena.
scrivener
(m.)1. nītilipisampādaka; 2. iṇadāyaka.
scrofula
(m.) galagaṇḍaroga.
scrofulous
(adj.) galagaṇḍātura.
scroll
(f.) āvaṭṭita-lipi; (v.t.i.) āvaṭṭeti. (pp.) āvaṭṭita.
scrotitis
(m.) aṇḍadāha.
scrotum
(m.) aṇḍakosa.
scrub
(nt.) 1. nighaṃsana; 2. gumbagahana; (v.t.) nighaṃseti; pakkhāleti. (pp.) nighaṃsita; pakkhālita.
scrubber
(m.) nighaṃsaka.
scrubby
(adj.) gumbacchanna.
scruff
(nt.) khandhaṭṭhi.
scrumptious
(adj.) manohara; atimadhura.
scruple
(nt.) kukkucca; (m.) saṃsaya; (v.i.) kukkuccāyati; saṅkati. (pp.) kukkuccāyita; saṅkita.
scrupulous
(adj.) kukkuccabahula; yutticintaka.
scrupulously
(adv.) atiparikkhāya; yutticintāya.
scrupulousness
(f.) vajjabhayadassavitā.
scrutator
(m.) sukhamupparikkhaka.
scrutineer
(m.) vajjaparikkhaka; sukhumanirūpaka.
scrutinise
(v.t.) pariyogāhati; suṭṭhupaparikkati. (pp.) pariyogāḷha; suṭṭhupaparikkhita.
scrutiny
(f.) sukhumaparikkhā.
scud
(m.) vātāhata-valāhaka; (v.i.) tuvaṭaṃ dhāvati.
scuffle
(m.) vyākula-kalaha; (v.i.) vyākulaṃ kalahaṃ karoti.
scull
(nt.) khuddakāritta; (v.t.) khuddārittena pājeti. (pp.) khuddārittena pajita.
sculler
(f.) khuddaka-doṇi.
scullery
(nt.) bhājanadhovaṭṭhāna.
scullion
(m.) bhājanadhovaka; āḷārikantevāsi.
sculptor
(m.) silāvaḍḍhakī; rūpukkiraka.
sculptorture
(nt.) paṭimāukkiraṇa; silātacchana; (v.t.) (silādihi) paṭimādayo ukkirati.
sculptural
(adj.) ukkiraṇāyatta.
scum
(m.) pheṇa; (nt.) uggatamala; (v.t.) pheṇam apaneti. (pp.) apanītapheṇa.
scumble
(v.t.) vaṇṇamaṭṭhaṃ karoti. (pp.) vaṇṇamaṭṭhaṃ kata.
scummy
(adj.) uggatapheṇayutta.
scurf
(f.) cammapapaṭikā.
scurfy
(adj.) chavipapaṭikāyutta.
scurry
(v.i.) lahuṃ dhāvati.
scurvy
(m.) pūtirattaroga; (adj.) nīca; kucchita.
scut
(nt.) rassa-naṅguṭṭha.
scutcheon
(m.) namaṅkitapaṭṭa; (nt.) taḷacchiggalāvaraṇa.
scutum
(nt.) kheṭka; saraphalaka.
scythe
(nt.) asita; dātta; lavitta.
sea
(m.) samudda; sāgara; sindhu; aṇṇava; jalanidhi; udadhi.
seaboard
(f.) samuddavelā.
seaborn
(adj.) samuddaja.
seabreeze
(m.) samuddāgatavāta.
seachart
(f.) samuddagamanākati.
secluded
(adj.) vivitta; vūpakaṭṭha; rahogata; paṭisallīna.
secluded place
(nt.) suññāgāra; pantasenāsana.
seacoast
(nt.) sāgaratīra.
seafaring
(adj.) samuddaagāmi.
seagage
(nt.) nāvāsīdanappamāṇa.
seagirt
(adj.) sāgaravaṇṇa.
seal
(f.) muddā; (nt.) lañchana; (m.) lomasa-maccha; (v.t.) 1. muddeti; lañcheti; 2. niccheti; niṇṇeti. (pp.) muddita; lañchita; nicchita; niṇṇita.
sealing
(nt.) lañchaṭhapana.
sealing wax
(f.) lākhā; (nt.) jatu.
seam
(m.) sibbanīmagga; (v.t.) sibbanena sandhāti; sibbaniṃ dasseti. (pp.) sibbanena sandhita; dassitasibbana.
seaman
(m.) nāvika.
seamless
(adj.) sibbanīrahita.
seamonster
(m.) makara.
seamster
(m.) tunnavāya.
seamstress
(f.) tunnavāyikā.
seance
(f.) vīmaṇsakasabhā.
seanymph
(f.) aṇṇavadevatā.
seaport
(nt.) nāvāpaṭṭana.
sear
(adj.) sukkha; milāta; (v.t.) soseti; snehaṃ pariyādāti. (pp.) sosita; pariyādinnasneha.
search
(f.) esanā; gavesana; pariyesana; anvesanā; eṭṭhi; gaveṭṭhi; pariyeti; (v.t.) esati; gavesati; pariyesati; maggati; vicināti.
searchable
(adj.) gavesiya; pariyesitabba.
searcher
(m.) esaka; gavesaka.
seasalt
(nt.) sāmuddika-loṇa.
seashore
(nt.) samuddatīra.
seasickness
(m.) sāmuddika-bhama.
seaside
(nt.) sāgarānnaṭṭhāna.
season
(m.) utu; samaya; (v.t.) saṃkharoti; pariṇāṃeti; (v.i.) paricayati; paripākaṃ yāti. (pp.) saṅkhata; pariṇāmita; paricayita; paripākaṃ yāta
out of season
(m.) akāla.
seasonable
(adj.) samayocita; paripācanāraha.
seasonably
(adv.) yathāsamayaṃ; kālānurūpaṃ.
seasonal
(adj.) samayāyatta.
seat
) nisīdāpaeti; 2. patiṭṭhāpeti; 3. āsanaṃ paññāpeti. (pp.) nisinna; upaviṭṭha; nisīdāpita; patiṭṭhāpita; paññattāsana.
seat of learning
(nt.) vijjāyatana.
seaward
(adj.) samuddābhimukha.
seawards
(adv.) sāgarābhimukhaṇ.
seaweed
(m.) samuddagaccha.
seaworthy
(adv.) yātrāyogga.
sebaceous
(adj.) medobahula.
secant
(f.) chedaka-rekhā.
secede
(v.i.) sapakkhato apagacchati. (pp.) sapakkhato apagata.
seceder
(n.) pakkhavissajjaka; bhedamatika.
secession
(m.) sapakkhacāga.
seclist
(n.) vivekakāmī; paṭisallīnarata.
seclude
) paṭisallīyati. (pp.) visuṃ vāsita; paṭisallīna.
seclusion
(nt.) 1. vinākaraṇa; visuṅkaraṇa; 2. paṭisallāna; sallīyana.
seclusion at noon
(m.) divāvihāra.
second
(m.) muhutta; accrāsaṅghāta; sahāya; upatthambhaka; (adj.) dutiya; (v.t.) anujānāti; sammattheti. (pp.) anuññāta; samatthita
without a second
addutiya; appaṭiya; appaṭipuggala.
second-hand
(adj.) kataparibhoga.
secondarily
(adv.) amukhyavasena.
secondary
(adj.) appadhāna; anukhya.
seconder
(m.) anumaññaka; daḷhīkattu.
secondhand
(adj.) kataparibhoga.
secondly
(adv.) dutiyaṃ.
secrecy
(nt.) gūḷhatta; rāhassikatta.
secret
(nt.) rahassa; duyha; (adj.) gūḷha; rāhassaka; paṭicchanna.
secretariat
(m.) mahālekhakāya.
secretariate
(m.) mahālekhakālaya.
secretary
(m.) lekhanādhikārī.
secretary of state
(m.) mahālekhaka.
secrete
(v.t.) 1. nikkhāmeti; moceti; 2. nigūhati. (pp.) nikkhāmita; mocita; nigūḷha.
secretecy
(nt.) gūḷhatta; rāhassikatta.
secretion
(m.) niggatayūsa; (nt.) mala.
secretive
(adj.) rahassākāra; gūḷhasabhāva.
secretly
(adv.) raho; gūḷhaṃ.
secretness
(nt.) gūḷhatta; rāhasikatta.
secretory
(adj.) nicchāraha; mocaka.
sect
(m.) nikāya; gaṇa; pakkha.
sectarian
(adj.) nikāyāyatta; pakkhaagata; nekāyika.
sectarianism
(nt.) nekāyika; (m.) pakkhagāha.
sectary
(m.) nikāyāyattapuggala.
section
(m.) vagga; khaṇḍa; pabba; pariceda; (v.t.) vibhajati; paricchindati. (pp. vibhatta; paricchinna.
sectional
(adj.) koṭṭhāsāyatta.
sectionally
(adv.) paricchedavasena; koṭṭāsavasena.
sector
(m.) chinnabhaga.
secular
(adj.) ihalokika; saṃsārika.
secularise
(v.t.) lokikattaṃ pāpeti.
secularism
(f.) ihalokaniṭṭhā.
secularity
(nt.) lokikatta.
secularly
(adv.) lokiyavasena.
secularness
(nt.) lokikatta.
secure
(adj.) khema; nibbaya; nirāsaṅka; nirupaddava. (v.t.) 1. tāyati; rakkhati; 2. daḷhīkaroti. (pp.) tāyita; rakkhita; daḷhākata.
secure place
(nt.) khemaṭṭhāna.
securely
(adv.) khemena; surakkhitaṃ.
securer
(m.) abhayadāyī; tāyaka.
security
(f.) gutti; rakkhā. (nt.) tāṇa; leṇa. (m.) saccakāra.
sedan
(f.) sivikā
sedate
(adj.) upasanta; nibbikāra.
sedately
(adv.) nibbikāraṃ.
sedateness
(f.) upasantatā.
sedative
(adj.) upassmakara. (nt.) upasamanosadha.
sedentary
(adj.) nisajjābahula; udāsīna; akammasīla.
sediment
(nt.) kakka; sañcitamala.
sedimentary
(adv.) malasadita.
sedition
(nt.) kumantana; dubbhana.
seditious
(adj.) dubbhanasīla.
seditiously
(adv.) dubbhanākārena.
seduce
(v.t.) vimoheti; palobheti. (pp.) vimohita; palobhita.
seducer
(m.) palobhaka; vilohaka.
seduction
(nt.) palobhetvā avaharaṇa; vimohana.
seductive
(adj.) palobhaka vimohaka.
seductively
(adv.) palobhanena.
sedulous
(adj.) kiccāsatta; uyyogapara.
sedulously
(adv.) sausāhaṃ.
sedulousness
(f.) uyyoga; kattukamyatā.
see
(m.) dhammācariyāyattapadesa. (v.t.) passati; pekkhati; ikkhati; oloketi. (pp.) diṭṭha; pekkhita; ikkhita; olokita.
see-saw
(f.) phalakapājanakīḷā. (v.i.) phalakena dolāyati.
seed
) sukka. (m.) pabhava; mūlahetu. (f.) santati. (v.t.) 1. bījam uppāṭeti; 2. bījāni puthakkaroti. (v.i.) bījāni pāteti or uppādeti. (pp.) uppāṭitabīja; puthakkatabīja; uppāditabīja.
seed time
(m.) vapakāla.
seed-vessel
(m.) bījakosa.
seedless
(adj.) abījaka.
seedling
(m.) bījaṅkura.
seedsman
(m.) bījavāṇija.
seedy
(adj.) bījapuṇṇa.
seeing
(adj.) passanta; olokenta.
seek
(v.t.) 1. gavesati; pariyesati; 2. ākaṅkhati; pattheti. (pp.) gavesita; pariyesita; ākaṅkhita; patthita.
seeker
(m.) gavesī; ākaṅkhī; patthetu.
seeking after
(adj.) nibbisanta; gavesanta.
seem
(v.i.) dissati; khāyati; paṭibhāti.
seeming
(adj.) kittima; bāhirato dissamāna.
seemingly
(adv.) ayathāvato; bāhirato dissanākārena.
seemly
(adj.) anucchavika; anurūpa.
seen
(pp. of see), diṭṭha
easily seen
(adj.) sudassa.
seen face to face
(adj.) sakkhidiṭṭha.
seen well
(adj.) sudiṭṭha.
seer
(m.) passitu; dassāvī; dassī.
seethe
(v.i.) kuthati. (v.t.) sedeti; kutheti. (pp.) kuthita; sedita.
seething
(adj.) saṅkhubhita; kuthita.
segment
(m.) cheda; chinnakhaṇḍa.
segregate
(v.t.) viyojeti; visuṃkaroti. (pp.) viyojita; visuṃkata.
segregation
(nt.) visuṅkaraṇa.
segregative
(adj.) viyojaka.
seine
(nt.) mahājāla.
seismic
(adj.) bhūmicalanāyatta.
seismography
(m.) bhūmicālavibhāga.
seismometer
(nt.) bhūmicālasūcakayanta.
seize
(v.t.i.) pasayha gaṇhāti; āvisati; akkamati. (pp.) pasayha gahita; āviṭṭha; akkanta.
seizer
(m.) gāhaka; gāhī.
seizure
(nt.) gahaṇa; akkamana; āvisana.
sejunction
(nt.) viyojana; puthakkaraṇa.
seldom
(adv.) kadāci; kālantarena.
select
(adj.) uccinita; visiṭṭha; sammata. (v.t.) uccināti; avadhāreti. (pp.) uccinita; avadhārita.
selection
(nt.) uccinana.
selectness
(nt.) mahagghatta; visiṭṭhatta.
self
(m.) atta. (ind.; adj.) saka; nija; sakīya
I myself
mayam attanāva.
self-abnegation
(nt.) nekkhamma.
self-applause
(f.) attasilāghā.
self-assumed
(adj.) attanā āropita.
self-begotten
(adj.) sayambhū; sayañjāta.
self-care
(f.) attagutti.
self-choice
(m.) sayaṃvara.
self-collected
(adj.) attadanta.
self-command
(m.) attasaṃyama.
self-composed
(adj.) bhāvitatta.
self-conceit
(m.) ahaṅkāra.
self-confidence
(nt.) vesārajja.
self-conscious
(adj.) saka-sabhāvacintaka.
self-contradictory
(adj.) aññamaññavirodhī.
self-contained
(adj.) attasaññata.
self-controlled
(adj.) saṃyatatta.
self-denial
(m.) sakatthapariccāga.
self-denying
(adj.) sakatthacāgī.
self-destruction
(m.) attaghāta.
self-devotion
(f.) paratthacariyā.
self-educated
(adj.) attanā va uggahita.
self-esteem
(f.) attasambhāvanā.
self-evident
(adj.) sayaṃsiddha.
self-government
(nt.) sādhīnapālana.
self-guarded
(adj.) attagutta.
self-help
(nt.) attupatthambhana.
self-made
(adj.) sayaṅkata.
self-mortification
(m.) attakilamatha.
self-mortifying
(adj.) attantapa.
self-possessed
(adj.) samāhita; avyaggamana.
self-praise
(f.) attukkaṃsanā.
self-respect
(m.) attābhimāna.
self-righteous
(adj.) attānavajjatādassī.
self-sacrifice
(m.) attapariccāga.
self-same
(adj.) anañña; abhinna.
self-satisfied
(adj.) attasantuṭṭha; abhimānayutta.
self-seeking
(adj.) attatthakāmī.
self-sufficient
(adj.) sabbasampuṇṇa; sak-bala-yutta.
self-will
(f.) seritā. (m.) yathākāmācāra.
selfhood
(m.) puggalabhāva; attabhāva.
selfish
(adj.) sakatthapara.
selfishly
(adv.) sakatthaparatāya.
selfishness
(f.) sakatthaparatā.
selfless
(adj.) paratthakāmī.
selfness
(f.) paratthakāmitā.
sell
(v.t.) vikkiṇāti. (pp.) vikkīta.
seller
(n.) vikketu; vikkāyika.
selling
(nt.) vikkiṇṇa.
selvage
(f.) dasā; mukhavaṭṭi.
semblance
(nt.) samānatta; sadisatta. (m.) dissamānākāra.
semen
(nt.) sukka. (m.) sambhava.
semi
(prep.) addha (in cpds.).
semi-annual
(adj.) addhavassika; chammāsika.
semi-circle
(nt.) addhāvaṭṭa; addhacakka.
semi-circular
(adj.) addhavaṭṭula.
semi-colon
(nt.) addhavirāmaciṇha.
semi-conscious
(adj.) addhamucchita.
semi-lunar
(adj.) addhacandākāra.
semi-menstrual
(adj.) addhamāsika.
semi-vowel
(nt.) addhasara; antaṭṭhakkhara.
semi-weekly
(adj.) addhasattāhika.
seminal
(adj.) sambhavavisayaka.
seminality
(f.) jananasatti.
seminary
(m.) sāmaṇerasikkhālaya. (nt.) bījaropaṇaṭṭhāna.
seminiferous
(adj.) bījadhārī.
sempiternal
(adj.) sadātana; sassata.
senate
(f.) sacivasabhā.
senator
(m.) saciva.
send
(v.t.) peseti; pahiṇāti. (pp.) pesita; pahita.
send after
anupeseti.
send away
paṇāmeti; uyyojeti.
send back
paṭipeseti.
send for
pakkosāpeti.
send forth
1. nicchāreti; 2. sāsanaṃ peseti.
send off
ossajati; vissajjeti; peseti.
send out
nicchāreti; nikkhāmeti.
sender
(m.) pesetu; pesaka.
sending
(nt.) pesana.
sending off
(nt.) vissajjana.
senescent
(adj.) jīyamāna.
senile
(adj.) vayovuddha; jarājiṇṇa.
senility
(f.) jarājiṇṇatā.
senior
(adj.; n.) vuḍḍhatara; jeṭṭha.
senior monk
(m.) thera.
senior nun
(f.) therī.
seniority
(nt.) jeṭṭhatta; vuddhataratta.
senna
(nt.) soṇṇapatta; virecakapaṇṇa.
sensation
(nt.) visayagahaṇa.
sensational
(adj.) saṃvegakara; vimhayāvaha.
sensationally
(adv.) saṃvegajanakākārena.
sense
(nt.) (cakkhādi-) indriya. (m.) padattha. (f.) avabhodha; ajjhāsaya; saññā; sati. (v.t.) maññati; anumānena jānāti
according to sense
(adj.) anvattha.
sense object
(nt.) ālambana; ārammaṇa.
sense of hearing
(nt.) sotindriya.
sense of sight
(nt.) cakkhundriya.
sense of smell
(nt.) ghāṇindriya.
sense of taste
(nt.) jivhindriya.
sense of touch
(nt.) kāyindriya.
sense organ
(nt.) āyatana; pasādarūpa.
sense perception
(f.) muti.
senseless
(adj.) acetana; aviññāṇaka; visaññī; sammūḷha.
senselessly
(adv.) visaññitāya; muṭṭhasaccena; mucchitākārena.
sensibility
(f.) 1. jānanasatti; 2. tikhiṇindriyatā.
sensible
(adj.) 1. indriyagocara; 2. sacetana; 3. anupahatindriya; 4. paṭisaṃvedī; 5. mutimantu; vicakkhaṇa.
sensibleness
(f.) tikhiṇindriyatā.
sensibly
(adv.) paccakkhato; sappaññākārena.
sensitive
(adj.) 1. khippābhiñña; tikhiṇindriya; 2. hirimantu; lajjābahuta.
sensitive plant
(namakkārī; nidhikumbhī.
sensitively
(adv.) sukhumasaññāya.
sensitiveness
(f.) tikkhindriyatā.
sensorium
(nt.) matthaluṅga.
sensory
(adj.) visayaga-hanasamattha; savedana.
sensual
) kāmuka; visayarasika.
sensual enjoyment
(f.) kāmasevanā; visayarati.
sensual pleasure
(f.) kāmarati.
sensualist
(n.) kāmabhogī; visayarata.
sensuality
(f.) kāmabhogitā.
sensualness
(f.) kāmabhogitā.
sensuous
(adj.) indriyagocara; indriyāsatta.
sentence
(nt.) vākya. (m.) daṇḍaniyama. (v.t.) daṇḍaṃ paṇeti; vadhāya niyameti. (pp.) paṇītadaṇḍa; niyamitavadha.
sentience
(nt.) sacetanatta.
sentient
(adj.) sacetanika.
sentiment
(m.) saṅkappa; adhippāya; manobhāva; siṅgārādirasa.
sentimental
(adj.) rasabahula; saṅkappamaya.
sentimentalism
(f.) rasaññutā; manobhāvayuttatā.
sentimentality
(f.) rasaññutā; manobhāvayuttatā.
sentimentally
(adv.) manobhāvavasena.
sentimentalist
(m.) nāṭyarasika.
sentinel
(m.) rakkhīpurisa.
sentry
(m.) rakkhīpurisa.
separable
(adj.) puthakkaraṇīya.
separate
(adj.; n.) pacceka; paṭiyekka; āveṇika; puthubhūta; visumbhūta. (v.t.) viyojeti; vinibbhujati; puthakkaroti; visuṅkaroti. (v.i.) viyujjati; vinābhavati. (pp.) viyojita; puthakkata; visuṅkata; vinibhutta; viyutta; vinābhūta.
separately
(adv.) visuṃ; puthu; pāṭekkaṃ; paccekaṃ.
separateness
(f.) pāṭekkatā; paccekatā.
separation
(nt.) visuṅkaraṇa; viyujjana. (m.) viyoga; vippayoga.
separatism
(nt.) vinābhavana.
separative
(adj.) viyogakara.
separator
(m.) viyojaka.
sepoy
(m.) bhāratīya-yuddhabhaṭa.
sepsis
(nt.) pūyapaggaharaṇa.
septangular
(adj.) sattakoṇaka.
September
(m.) poṭṭhapāda.
septenary
(nt.) sattaka. (adj.) sattaṅga; sattavaggika.
septennial
(adj.) sattavassika.
septet
(nt.) sattaka.
septic
(adj.) pūtibhāvagata.
septical
(adj.) pūtibhāvagata.
septuple
(adj.) sattaguṇika.
sepulchral
(adj.) chavāgārāyatta; khedasūcaka.
sepulchre
(nt.) susānaghara; chavāgāra. (v.t.) chavaṃ thūpe nidahati. (pp.) thūpanihita-chava.
sepulture
(nt.) bhūnidahana; chavanikkhipana.
sequacious
(adj.) dhitihīna; parānuvattī.
sequacity
(f.) dhitihīnatā.
sequel
(nt.) anugāmiphala. (m.) uttarivipāka.
sequence
(m.) anukkama; anvaya. (f.) paramparā.
sequencent
(adj.) anugāmī.
sequester
(v.) visuṃ vāseti or ṭhapeti. (pp.) visuṃ vāsita; visuṃ ṭhapita.
sequestrate
(v.t.) 1. rājasantakaṃ karoti; 2. iṇāyikassa dhanaṃ rundheti. (pp.) rājasantakaṃ kata; runditadhana.
sequestration
(nt.) dhanarundhana.
sequestrator
(m.) rundhita-dhanapālaka.
seraglio
(nt.) itthāgāra; antepura. (m.) orodha.
serene
(adj.) upasanta; samāhita; passaddha.
serenity
(f.) passaddhi. (m.) upasama.
serf
(m.) kassaka-dāsa.
serfdom
(nt.) kassaka-dāsavya.
sergeant
(m.) bhaṭasenāya upādhikārī.
serial
(nt.) anukkamapaṇṇa. (adj.) kamānugata.
serially
(adv.) anukkamena; yathākkamaṃ.
seriate
(v.t.) anukkamikaṃ or kamānugataṃ-karoti. (pp.) anukkamikaṃ or kamānugataṃ kata.
seriatim
(adv.) yathānukkamaṃ.
sericulture
(nt.) kosakimiposaṇa.
sericulturist
(m.) kosakimiposaka.
series
(f.) āvali; panti; seṇi; mālā.
serious
(adj.) 1. bhāriya; garuka; 2. dhīrasabhāva.
seriously
(adv.) bāḷhaṃ.
seriousness
(nt.) garutta; bhāriyatta; dhīratta.
serjeant
(m.) bhaṭasenāya upādhikārī.
sermon
(f.) dhammadesanā. (m.) suttanta.
sermonise
(v.t.) dhammaṃ deseti. (pp.) desitadhamma.
serous
(adj.) takkavaṇṇa; takkasadisa.
serpent
(m.) sappa; ahi; uraga; bhujaga; bhogī; āsivisa; alagadda
body of a serpent
(f.) āsī; sappadāṭhā.
serpent charmer
(m.) ahiguṇṭhika.
serpentine
(adj.) sappopama; kuṭila; vaṅka.
serrate
(adj.) kakacasadisa. (v.t.) dante uṭṭhāpeti. (pp.) uṭṭhāpitadanta.
serried
(adj.) nirantarasaṃhata.
serum
(f.) vasā.
servant
(m.) sevaka; bhacca; kiṅkara; pesanakara; paricāraka.
servant boy
(m.) ceṭaka.
servant girl
(f.) ceṭikā.
serve
(v.t.) upāsati; paricarati; upaṭṭhāti. (v.i.) sādheti; pavatteti. (pp.) upāsita; paricarita; upaṭṭhita; sādhita; pavattita.
serve out
bhājeti.
serve up food
1. bhojanaṃ paṭiyādeti; 2. parivisati.
serve with
sampādeti.
service
(f.) sevā; paricariyā. (nt.) upaṭṭhāna; veyyāvacca; kicca; vatta. (m.) pūjāvidhi
public service
(nt.) rājakicca. (f.) rājasevā.
servile
(adj.) parādhīna; parapessiya; dāsopama.
servilely
(adv.) nīcavuttiyā; adhikagāravena.
servility
(nt.) atilolatta; dāsasadisatta.
servitor
(m.) upaṭṭhāka; kappiyakāraka. see Servant.
servitude
(nt.) parādhīnatta.
sesame
(nt.) tila.
sesame cake
(f.) tilasaṅguḷikā.
sesame paste
(nt.) tilakakka.
session
(m.) sabhāvāra; adhikaraṇavāra.
sessional
(adj.) sabhāvārāyatta.
sesspool
(f.) jambālī. (m.) oligalla.
set
(m.) samūha; vagga; gaṇa; atthagama. (f.) āvali. (adj.) niyata; thira; nicchita. (v.t.) 1. nidahati; niveseti; ṭhapeti; 2. payojeti. (v.i.) atthaṅgacchati. (pp.) nihita; nivesita; ṭhapita; payojita; atthaṅgata.
set about
ārabhati.
set against
virujjhati.
set apart
visuṃ karoti or ṭhapeti.
set aside
paṭisāmeti.
set before
upaṭṭhapeti; abhiharati.
set down
nikkhipati.
set forth
niddisati; paññāpeti.
set free
pamoceti.
set in motion
kampeti; paribbhameti.
set in order
saṃsāmeti.
set into agitation
saṃvejeti.
set on
payojeti.
set on fire
ujjāleti.
set out
nikkhamati; niggacchati.
set over
niyojeti; adhikāraṃ pāpeti.
set up
1. payojeti; 2. ukkujjeti.
set upon
pakkhandati.
set-down
(nt.) bādhaka; balavatajjana.
settee
(nt.) dīghāsana.
setting
(m.) sannivesa. (nt.) patiṭṭhāpana.
setting down
(m.) atthagama.
settle
(nt.) dīghaphalakāsana. (v.t.) 1. sanniveseti; 2. saṃvidahati; 3. sannisīdāpeti; 4. samathaṃ pāpeti; 5. vavatthapeti; 6. thirīkaroti. (v.i.) 1. adhivasati; 2. sannisīdati; 3. thirībhavati; 4. samatham upeti; 5. gharabandhanam upeti. (pp.) sannivesita; saṃvihita; sannisīdāpita; thirīkata; adhivuttha; sannisinna; thirībhūta; samathamupeta; gharabandhanamupeta.
settlement
(m.) sannivesa; vinicchaya. (nt.) gharabandhana; niviṭṭhaṭṭhāna. (m.) janapada.
settler
(m.) adhivāsī.
seven
(n.; adj.) satta
a group of seven
(nt.) sattaka.
seven times
(adv.) sattakkhattuṃ.
seven years old
sattavassika.
seven-storied
(adj.) sattabhūmaka.
sevenfold
(adj.) sattaguṇika.
seventeen
(n.; adj.) sattarasa; sattadasa.
seventeenth
(adj.) sattadasama.
seventy
(f.) sattati.
seventy-five
(f.) pañcasattati.
seventy-four
(f.) catusattati.
seventy-one
(f.) ekasattati.
seventy-seven
(f.) sattasattati.
seventy-six
(f.) chasattati.
seventy-three
(f.) tesattati.
seventy-two
(f.) dvisattati; dvāsattati.
sever
(v.t.) vicchindati; viyojeti. (pp.) vicchinna; viyojita.
several
(adj.) katipaya.
severally
(adv.) visuṃ; paccekaṃ.
severalty
(nt.) bhinnatta. (m.) puthubhāva.
severance
(nt.) vicchindana.
severe
(adj.) tikhiṇa; tibba; ugga; atimatta; kaṭuka; daḷha.
severely
(adv.) atimattaṃ; atitibbaṃ.
severity
(nt.) tibbatta; tikhiṇatta.
sew
(v.t.) sibbati; tuṇṇakammaṃ karoti. (pp.) sibbita; katatuṇṇakamma.
sewer
(f.) paṇālī; malanibbāhinī.
sewerage
(nt.) malanibbāhanakamma.
sewing
(nt.) sibbana.
sewing machine
(nt.) sibbakayanta.
sex
(nt.) liṅga; bhāvarūpa
female sex
(m.) pumbhāva.
sexagenarian
(adj.; 3.) saṭṭhivassika.
sexangle
(adj.; m.) chakoṇaka.
sexennial
(adj.) chabbassika.
sexology
(nt.) kāmasattha.
sextuple
(adj.) chakoṭṭhāsika.
sexual
(adj.) liṅgika; methunāyatta.
shabbily
(adv.) kucchitākārena.
shabbiness
(nt.) lūkhavasanatta.
shabby
(adj.) lūkha; kucchita; kiliṭṭhavasana.
shackle
(m.) nigaḷa; anduka. (v.t.) andukehi bandhati. (pp.) andukabaddha.
shade
(f.) chāya; tirokaraṇī; lesamattā. (nt.) vitāna; āvaṭaṭṭhāna. (m.) pacchābhāga. (v.t.) āvarati; chādeti. (pp.) āvaṭa; chādita.
shadeless
(adj.) chāyārahita; anāvaṭa.
shadow
(f.) chāyā. (nt.) lesamatta. (v.t.) 1. chāyāya pattharati; tirokaroti; 2. avisadaṃ nirūpeti.
shadowy
(adj.) 1. chāyāmaya; chāyābahula; 2. vitatha.
shady
(adj.) sacchāya; avivaṭa.
shaft
(m.) sara; kaṇḍa; usu; bāṇa. (f.) yaṭṭhi; daṇḍa; tharu; muṭthi.
shag
(nt.) thūlalomakavattha.
shaggy
(adj.) 1. lomasa; kharalomayutta; 2. atibahula; 3. gumbacchanna.
shake
(nt.) calana; kampana; iñjana; dhunana. (v.t.) cāleti; kampeti; dhunāti; īreti; iñjeti; phandati. (pp.) cālita; kampita; dhuta; īrita; iñjita; calita; phandita.
shake about
mathati; mantheti.
shake off
odhunāti; niddhunāti.
shaking
(adj.) calamāna; kampamāna.
shaky
(adj.) lola; capala; cala.
shall
(v. aux.) Expressed forms (such as -issati, -eyya)
what shall I do
kim ahaṃ karissāmi or kareyyaṃ.
shallow
(adj.) 1. uttāna; agambhīra; 2. appassuta; 3. appamattaka. (v.t.) uttānaṃ karoti. (v.i.) uttānībhavati. (pp.) uttānīkata; uttānībhūta.
shallow hearted
(adj.) athirajjhāsaya.
shallowly
(adv.) uttānākārena.
shallowness
(nt.) agambhīratta.
sham
(f.) palambhanā; vañcanā. (m. vyāja. (adj.) kūṭa; kittima. (v.t.) palambheti; vañceti. (pp.) palambhita; vañcita.
sham fight
(f.) uyyodhikā.
shamble
(f.) alalitagati. (v.i.) asobhanākārena yāti.
shambles
(nt.; plu.) āghātana; sūnāghara.
shame
(f.) lajjā; hiri; apakitti. (m.) avamāna. (v.t.) lajjāpeti; avamāneti. (v.i.) lajjati. (pp.) lajjāpita; avamānita; lajjita.
shame faced
(adj.) lajjanasīla; vinītasabhāva.
shameful
(adj.) lajjitabba; nindanīya; akittikara.
shamefully
(adv.) lajjitabbākārena.
shameless
(adj.) nillajja; ahirika.
shamelessly
(adv.) nillajjākārena.
shamelessness
(f.) alajjitā; ahirikatā.
shampoo
(nt.) sambāhana; sedana. (v.t.) sambāhati; ubbaṭṭeti. (pp.) sambāhita; ubbaṭṭita.
shank
(f.) jaṅghā.
shanty
(f.) kuṭi; paṇṇasāla.
shape
(nt.) saṇṭhāna. (m.) ākāra. (v.t.) saṇṭhānaṃ deti; nimmiṇāti. (pp.) dinnasaṇṭhāna; nimmita.
shapeless
(adj.) nirākāra; saṇṭhānarahita.
shapely
(adj.) surūpa; susaṇṭhāna.
shard
(f.) kaṭhalikā. (m.) kapālakhaṇḍa.
share
(m.) paṭiviṃsa; koṭṭhāsa; bhāga; phāla; phālaka. (v.t.) 1. bhājeti; vibhajati; 2. bhāgaṃ labhati. (v.i.) sahabhāgī hoti. (pp.) bhājita; vibhatta; laddhabhāga; sahabhāgībhūta.
share holder
(m.) bhāgasāmī; paṭiviṃsadhārī.
sharer
(m.) bhāgī; bhāgagāhī; bhājaka.
shark
(m.) 1. makara; 2. vañcaka. (v.i.) sāṭheyyena jīvati.
sharp
(adj.) 1. tikkha; tikhiṇa; tippa; tibba; 2. nisita; tejita; 3. khippanisantika; sukhumabuddhika. (adv.) yathākālaṃ; kālam anatikkamma.
sharp set
(adj.) atijighacchita.
sharp witted
(adj.) tikhiṇabuddhika.
sharpen
(v.t.) tejeti; uttejeti; niseti; dhāraṃ ṭhapeti. (pp.) tejita; uttejita; nisita; ṭhapitadhāra.
sharpener
(nt.) nisāṇakaravatthu.
sharper
(m.) vañcaka; saṭha.
sharply
(adv.) 1. tiṇhaṃ; tikhiṇaṃ; 2. yathākālameva.
sharpness
(nt.) 1. tikhiṇatta; 2. kosalla; pāṭava.
shatter
(v.t.) vikirati; vicuṇṇeti; khaṇḍeti. (v.i.) palujjati; vikirīyati. (pp.) vikiṇṇa; vicuṇṇita; khaṇḍita; palugga; vikiṇṇa.
shave
(nt.) khurakamma; kesavoropaṇa. (f.) vañcana mutti. (v.t.) muṇḍeti; kese ohāreti (pp.) muṇḍita; ohāritakesa.
shaver
(m.) nahāpita.
shaverling
(m.) muṇḍaka; muṇḍasīsa.
shavey
(f.) paricārikā; ceṭikā.
shaving
(nt.) kesoropaṇa; bhaṇḍukamma.
shavocracy
(nt.) dāsapatipālanabala.
shawl
(nt.) pāvuraṇa.
she
(pron.; f.) sā.
she bird
(f.) sakuṇī.
she elephant
(f.) hatthinī.
sheaf
(m.) kalāpa. (f.) veṇī; kaṇṇikā. (v.t.) veṇīkaroti. (pp.) veṇīkata.
shear
(v.t.) (lomādiṃ) luṇāti; anukantati. (pp.) lūṇā; anukantita.
shearer
(m.) lomakantaka.
shearing
(nt.) kantana; lāyana. (plu.; f.) kattarikā.
sheath
(m.) kosa. (f.) kosī.
sheathe
(v.t.) kose pakkhipati; paḷiveṭheti. (pp.) kose pakkhitta; paḷiveṭhita.
sheathing
(nt.) kosekhipana.
sheave
(v.t.) veṇīkaroti. (pp.) veṇīkata.
shed
(m.) maṇḍapa. (f.) vivaṭasālā. (v.t.) moceti; vāheti; paggharāpeti. (pp.) mocita; vāhita; paggharāpita.
shedding
(nt.) paggharāpana.
shedder
(m.) paggharāpaka.
sheen
(f.) kanti; sobhā; juti. (nt.) bhāsuratta.
sheeny
(adj.) ujjala; bhāsura.
sheep
(m.) meṇḍa; mesa; urabbha.
sheep cot
(m.) meṇḍavaja.
sheep dealer
(m.) orabbhika.
sheep fold
(m.) meṇḍavaja.
sheepish
(adj.) nitteja; lajjanasīla.
sheepishness
(nt.) momuhatta; nittejatta.
sheer
(adj.) 1. kevala; amissa; 2. adhika; daḷha. (v.i.) vokkamati; apasarati. (pp.) vokkanta; apasaṭa.
sheerly
(adv.) accantaṃ.
sheet
(nt.) paṭṭaka; attharaṇa. (v.t.) attharati; santharati. (pp.) atthata; santhata
bed sheet
(nt.) mañcattharaṇa.
sheet fish
(m.) sapharī.
sheet of metal
(nt.) lohapaṭṭa.
sheet of paper
(nt.) kāgajapaṇṇa.
sheet of water
(nt.) jalatala.
shelf
(m.) pahalakādhāra; bhittiphalaka.
shell
(m.) kaṭāha; kosa; ghanattaca. (v.t.) kaṭāham apaneti; kosā apaneti; kapālehi chādeti. (pp.) apanītakaṭāha; kosāpanīta; kapālehi chādita.
shell fish
(m.) kosamaccha; kapālamaccha.
shellac
(nt.) lākhāpaṭṭa.
shelter
(nt.) āvaraṇa; tāṇa; leṇa; paṭisaraṇa. (v.t.) tāyati; rakkhati. āvarati. (pp.) tāyita; rakkhita; āvaṭa.
shelterless
(adj.) anāvaraṇa; asaraṇa.
shelve
(v.t.) 1. phalakatthare ṭhapeti; 2. paṭisāmeti. (pp.) phalakatthare ṭhapita; paṭisāmita. (v.i.) īsaṃ poṇāyati.
shepherd
(m.) meṇḍapāla. (v.t.) meṇḍa pāleti. (pp.) pālitameṇḍa.
shepherdess
(f.) meṇḍapālī.
sherbet
(nt.) sītala-pāna.
sheriff
(m.) padesādhikārī.
sheriffdom
(nt.) padesādhikāritta.
sheriffhood
(nt.) padesādhikāritta.
shibboleth
(nt.) kulāveṇikavacana.
shield
(nt.) kheṭaka; phalaka; tāṇa; leṇa. (v.t.) tāyati; rakkhati. (pp.) tāyita; rakkhita.
shift
(nt.) saṅkamana; parivattana. (f.) ṭhānanatarappatti. (v.t.) 1. cāveti; saṅkāmeti; upāyaṃ yojeti. (v.i.) ṭhāna cavati; saṅkamati. (pp.) cāvita; saṅkamita; yojitopāya; ṭhānacuta; saṅkanta.
shiftily
(adv.) kūṭopāyena.
shiftless
saṅkamanarahita.
shiftlessly
(adv.) acalākārena.
shifty
(adj.) capala; asaddheyya.
shikar
(m.) migava.
shikaree
(m.) vyādha; migavantevāsī.
shilling
(m.) (tannāmaka-) rūpiyavisesa.
shilly-shally
(f.) akatanicchayatā. (v.i.) vicikicchati.
shimmer
(m.) mandāloka. (v.i.) mandaṃ jalati.
shin
(f.) aggajaṅghā.
shine
(f.) juti; ditti. (v.i.) jotati; dippati; pabhāsati; rājati. (v.t.) joteti; vaṇṇamaṭṭhaṃ karoti. (pp.) jotita; ditta; pabhāsita; katavaṇṇamaṭṭha.
shingle
(f.) dārumayachadaniṭṭhakā. (v.t.) chadanapaṭṭikāhi chādeti. (pp.) chadanapaṭṭikāhi chādita.
shining
(adj.) ujjala; bhāsura; jutimantu; virocamāna; virājamāna.
shiny
(adj.) bhāsura; vaṇṇamaṭṭha.
ship
(f.) nāvā; taraṇī; tarī. (v.t.) nāvam āropeti. (pp.) nāvam āropita.
ship builder
(m.) nāvānimmāpaka.
ship chandler
(m.) nāvāya upakaraṇasampādaka.
ship man
(m.) nāvika.
ship master
(m.) nāvādhipati.
ship wreck
(m.) nāvābhaṅga.
ship wrecked
(nt.) nāvānimmāpanaṭṭhāna.
shipment
(nt.) nāvāya bhaṇḍajāta.
shipping
(nt.) nāvāya pesana; nāvāropaṇa.
shire
(m.) janapadekadesa.
shirk
(v.i.) kiccavimukho hoti. (pp.) kiccavimukhībhūta.
shirker
(m.) kiccavimuka.
shirt
(m.) adhokañcuka.
shiver
(f.) kampā; sakalikā. (nt.) phandana; vedhana. (m.) khaṇḍa. (v.i.) vedhati; kampati. (v.t.) sakalī-karoti. (pp.) vedhita; kampita; sakalīkata.
shivering
(adv.) kampāsahitaṃ.
shoal
(m.) agambhīraṭṭhāna; mahāsamūha; macchagumba. (nt.) jalavālukātala. (v.i.) 1. uttānībhavati; 2. sammilati; gumbavasena rāsībhavati. (pp.) uttānībhūta; sammilita.
shock
(m.) 1. abhighāta; 2. saṅkhobha. (nt.) vipphandana. (v.t.) 1. abhihanati; saṅghaṭṭeti; 2. saṅkhobheti; vikkhipati. (v.i.) saṅkhubhati. (pp.) abhihata; saṅghaṭṭita; saṅkhobhita; vikkhitta; saṅkbhubhita.
shockingly
(adv.) bībhacchākārena; vikkhepakatāya.
shoddy
(adj; n.) lāmaka; vyāja. (m.) pilotikatantu; pilotikakhaṇḍa.
shoe
(nt.) pādatāṇa. (f.) pādukā. (v.t.) pādatāṇaṃ or khurattāṇaṃ yojeti. (pp.) yojitakhurattāṇa.
shoe black
(m.) pādatāṇamajjaka.
shoe maker
(m.) pādukāsampādaka.
shoo
(intj.) apasara. (v.i.) sūsūyati. (v.t.) palāpeti. (pp.) sūsūyita; palāpita.
shoot
(v.i.) sahasā niggacchati; ubbhijjati. (v.t.) vijjhati; vissajjeti. (pp.) sahasāniggata; ubhinna; viddha; vissaṭtha. (m.) aṅkura; kisalaya; salilāvaṭṭa. (f.) opatanapaṇālikā.
shoot ahead
paṭimalle parājetvā dhāvati.
shoot down
vijjhitvā māreti.
shoot home
yathālakkhaṃ vijjhati.
shoot off
sahasā palāyati.
shoot up
sīghaṃ vaḍḍhati.
shooter
(m.) vijjhitu.
shooting
(nt.) vijjhana. (m.) migava. (adj.; m.) tibba (vedanākara).
shooting gallery
(nt.) vijjha-naparicayaṭṭhāna.
shooting range
(m.) abbhokāse vijjhanaparicaya.
shooting star
(m.) ukkāpāta.
shop
(m.) āpaṇa. (f.) paṇyasālā. (v.t.) āpaṇaṃ yāti.
shop keeper
(m.) āpaṇika; paṇyavikkayī.
shop lifter
(m.) paṇiyacora.
shopping
(nt.) āpaṇato kiṇana.
shore
(f.) veḷā. (nt.) taṭa; tīra; kūla. (v.t.) thambhādīhi upatthambheti; ādhārakaṃ yojeti. (pp.) thambhādīhi upatthambhita; yojitādhāraka.
shoreless
(adj.) atīra; amariyāda.
short
) laghu.
short coming
(m.) pamādadosa.
short cut
(m.) ujumagga; adūrapatha.
short hand
(nt.) laghulekhana.
short handed
(adj.) upatthambharahita.
short lived
(adj.) acirajīvī; aciraṭṭhāyī.
short sighted
(f.) rassadiṭṭhi; adūradassitā.
short spoken
(adj.) mitabhāṇī.
short tempered
(adj.) kuppanasīla.
shortage
(nt.) ūnatta.
shorten
(v.t.) 1. saṅkhipati; saṅkoceti; 2. rassaṃ karoti. (pp.) saṅkhitta; saṅkocita; katarassa.
shortly
(adv.) 1. acirena; khippaṃ; 2. saṅkhepena; samāsato.
shortness
(nt.) adīghatta; rassatta.
shot
(m.) khepa; pahāra; vijjhak; nāḷīyantavedhī. (nt.) vijjhana. (f.) nāḷīyantaguḷikā.
shoulder
(m.) jattu; aṃsakūṭa. (v.t.) 1. khandhena vahati; aṃsakūṭe ṭhapeti; 2. jattunā paharati. (pp.) khandhena vahita; aṃsakūṭe ṭhapita; jattunā pahaṭa.
shoulder belt
(f.) aṃsapaṭṭikā.
shout
(m.) unnāda; virava. (v.i.t.) ugghoseti; saddāyati; ravati; nadati; unnadati. (pp.) ugghosita; saddāyita; ruta; nadita.
shove
(f.) ussāraṇā; āyāsena apanayanā. (v.t.) ussāreti; bāhādīhi paharitvā apaneti. (pp.) ussārita; bāhādīhi paharitvā apanīta.
shovel
(f.) bhūmidabbī. (v.t.) bhūdabbiyā pakkhipati. (pp.) bhūdabbiyā pakkhitta.
shoveler
(m.) bhūdabbiyā pakkhipaka.
show
(nt.) sandassana; āvīkaraṇa; vyājadassana. (v.t.) 1. dasseti; nidasseti; 2. sūceti; pakāseti; āvīkaroti. (pp.) dassita; nidassita; sūcita; pakāsita; āvīkata. (v.i.) sandissati; āvībhavati. (pp.) sandiṭṭha; āvībhūta.
shower
(m.) dassetu; nidassaka; mandamegha. (f.) vuṭṭhi. (v.i.) mandaṃ vassati.
shower bath
(nt.) dhārāsināna; sīkaranahāna.
showery
(adj.) meghabahula.
showily
(adv.) dassanīyākārena; vyājena.
showiness
(nt.) dassanīyatta; gabbitapadassana.
showy
(adj.) dassanīya; vyājadassanayutta.
shred
(f.) sakalikā. (m.) vatthakhaṇḍa. (v.t.) sakalīkaroti; khaṇḍaso chindati. (pp.) sakalīkata; khaṇḍaso chinna.
shrew
(f.) kakkasitthī; kalahakāriṇī. (m.) mūsikāvisesa.
shrewd
(adj.) 1. tibba; tikhiṇa; 2. carura; nipuṇa; sūra.
shrewdness
(nt.) 1. cāturiya; nepuñña; 2. tikhiṇatta.
shrewdly
(adv.) 1. chekākārena; caturatāya; 2. tibbaṃ.
shriek
(nt.) akkandana. (m.) kaṭukanāda. (v.i.t.) kaṭukaṃ nadati; akkandati. (pp.) kaṭukaṃ nadita; akkandita.
shrill
(adj.) kaṇṇakaṭuka. (v.i.) kakkasaṃ nadati.
shrillness
(nt.) kaṇṇa kaṭukatta.
shrimp
(m.) jalavicchika.
shrine
(nt.) cetiya; pujjaṭṭhāna. (v.t.) cetiye nidahati. (pp.) cetiya nidahita.
shrink
(v.i.) saṅkucati; līyati. (v.t.) saṅkoceti; saṃharati. (pp.) saṅkucita; līna; saṅkocita; saṃhaṭa.
shrink from
viramati; apakkamati.
shrinkable
(adj.) saṅkocanāraha.
shrinkage
(nt.) saṅkocana; paṭilīyana.
shrivel
(v.i.) saṅkuṭati. (v.t.) valiṃ gaṇhāpeti; saṅkoceti. (pp.) saṅkuṭita; valiṃ gaṇhāpita; saṅkocita.
shroud
(nt.) chavapaṭicchādana. (v.t.) onandhati; onahati. (pp.) onaddha; onayhita.
shrub
(m.) gumba; gaccha.
shrubbery
(nt.) gumbachannaṭṭhāna.
shrubby
(adj.) gumbayutta.
shrug
(m.) aṃsasaṅkoca. (v.i.t.) aṃsakūṭe unnāmeti or saṅkoceti. (pp.) unnāmitaṃsakūṭa.
shudder
(nt.) chambhitatta. (v.i.) bhayena kampati or phandati. (pp.) bhayakampita.
shudderingly
(adv.) sacchambhitattaṃ.
shuffle
(nt.) vikkhipana; missīkaraṇa. (f.) vañcanā. (v.t.) vikkhipati; sammisseti; opuṇāti. (v.i.) pāde sappanto gacchati. (pp.) vikhitta; sammissita; opuṇita.
shun
(v.t.) vivajjeti; parivajjeti; pajahati. (pp.) vivajjita; parivajjita; pajahita.
shunt
(nt.) parāvattana; aññattha pāpana. (v.t.) parāvatteti; aññattha neti. (pp.) parāvattita; aññattha nīta.
shut
(v.t.) thaketi; pidahati; āvarati. (pp.) thakita; pihita; āvaṭa.
shut in
rodheti.
shut out
nivāreti; nisedheti.
shut up
sannirumbheti.
shutter
(nt.) kavāṭa; pidhāna.
shutting
(nt.) pidahana.
shuttle
(m.) tasara.
shy
(adj.) lajjālu; bhīruka; hirimana; janabhīruka. (v.i.) sahasā apakkamati. (v.t.) (paharaṇāya) khipati or vissajjeti. (pp.) sahasā apakkanta; khitta; vissaṭṭha.
shyly
(adv.) salajjaṃ.
shyness
(f.) hirimanatā; janabhīrutā.
sibilant
(nt.) usumakkhara.
sibyl
(f.) devadāsī; anāgatavādinī.
siccative
(adj.; n.) sosanaka.
sick
(adj.) gilāna; vyādhita; rogī; rogātura; akallaka.
sick leave
(m.) gilānaviveka.
sick room
(f.) gilānasālā.
sicken
(v.t.) 1. gilānaṃ karoti; 2. jigucchamuppādeti. (v.i.) 1. gilāno hoti; 2. jigucchati. (pp.) gilānīkata; uppāditajiguccha; gilānabhūta; jigucchita.
sickening
(adj.) jigucchākara.
sickish
(adj.) īsaṃ-gilāna.
sickle
(nt.) asita; dātta; lavitta.
sickle man
(m.) lāyaka.
sickly
(adj.) rogabahula.
sickness
(m.) roga; vyādhi; ātaṅka; āmaya. (nt.) gelañña.
side
(m.) passa; pakkha; aṃsa. (v.i.) pakkhaṃ gaṇhāti; passe tiṭṭhati. (pp.) gahitapakkha; passe ṭhita
on both sides
ubhato; ubhayato.
side by side
(adv.) yuganandhavasena.
side long
(adj.) passānugata.
side show
(m.) amukhyavohāra.
side splitting
(adj.) atihāsajanaka.
side view
(nt.) ekapassikadassana.
side ways
(adv.) tiriyaṃ.
side wise
(adv.) tiriyaṃ.
side with
pakkhaṃ gaṇhāti.
sidereal
(adj.) nakkhattanissita.
siderography
(nt.) ayoukkiraṇasippa.
sidewards
(adv.) passābhimukhaṃ.
siding with
(adj.) anuvattaka; pakkhagāhī.
sidle
(v.i.) (gāravāya) passenayāti. (pp.) passenayāta.
siege
(nt.) avarodhana; uparodhana; rundhana. (v.t.) orundhati; uparundhati; rodheti. (pp.) oruddha; rodhita.
siesta
(m.) divāvihāra. (f.) divāseyyā.
sieve
(f.) piṭṭhacāḷanī. (v.t.) cālaniyā puthakkaroti. (pp.) cālaniya putthakkata.
sift
(v.t.) 1. opuṇāti; 2. cālaniyā sodheti; 3. sukhumam upaparikkhati. (pp.) opuṇita; cāliyā sodhita; sukhumam upaparikkhita.
sifting
(nt.) opuṇana. (m.) opuṇaka.
sigh
(m.) nissāsa. (v.i.t.) nissasati; nitthunāti. (pp.) nissasita; nitthunita.
sighingly
(adv.) sanissāsaṃ.
sight
(f.) diṭṭhi. (nt.) dassana. (m.) cakkhupatha. (v.t.) passati; āpāthagataṃ karoti. (pp.) diṭṭha; āpāthagataṃ kata.
sightless
(adj.) andha; diṭṭhihīna.
sightlessness
(nt.) andhatta.
sightliness
(nt.) dassanīyatta; abhirūpatta.
sightly
(adj.) dassanīya; cārudassana.
sightseeing
(nt.) nānāṭhānadassana; disāvilokana.
sightseer
(m.) sundaraṭṭhānapassī.
sigillate
(adj.) samuṭṭhāpitarūpa (-bhājana).
sigillation
(nt.) bhājanesu rūpasammuṭṭhāpana.
sign
(nt.) lakkhaṇa; lañchana; abhiññāṇa; iṅgita; viññāpana. (f.) viññatti. (m.) visesadhaja. (v.i.) 1. hatthalañchaṃ patiṭṭhāpeti. (v.t.) viññāpeti; saññaṃ deti. (pp.) patiṭṭhāpitahatthalañca; viññapita; dinnasañña.
sign board
(nt.) nāmaphalaka.
sign language
(f.) hatthamuddā.
sign on the forehead
(m.) tilaka.
sign post
(m.) saññātthambha.
signal
(f.) saññā. (m.) saṅketa. (adj.) visiṭṭha; asādhāraṇa. (v.t.) saññaṃ deti; saṅketaṃ karoti. (pp.) dinnasañña; katasaṅketa.
signal man
(m.) saññādāyaka.
signalise
(v.t.) khyātiṃ gameti; visiṭṭhataṃ pāpeti.
signally
(adv.) visiṭṭhākārena.
signatory
(adj.; m.) hatthalañchanadāyī.
signature
(nt.) hatthalañchana. (f.) hatthamuddā.
signet
(f.) muddā; muddika.
signeting
(f.) hatthamuddikā.
significance
(m.) attha; adhippāya. (nt.) mahatta; garutta.
significant
(adj.) viññāpaka; atthayutta; anussaraṇīya.
significative
(adj.) viññāpaka; atthayutta; anussaraṇīya.
signify
(v.t.) gameti; bodheti; viññāpeti; sūceti. (pp.) gamita; bodhita; viññāpita; sūcita.
signior
(m.) ayya; sāmī.
signor
(m.) ayya; sāmī.
silence
(f.) nissaddatā. (m.) tuṇhībhāva. (nt.) abhāsana. (v.t.) nissaddaṃ karoti; niruttarataṃ pāpeti. (pp.) nissaddīkata; niruttarataṃ pāpita.
silent
(adj.) nissadda; tuṇhībhūt.
silently
(adv.) tuṇhībhāvena; nissadaṃ.
silhouette
(nt.) chāyācitta. (v.t.) chāyācittam ālikhati.
silk
(nt.) koseyya; kimijavattha.
silk cotton tree
(m.) simbalī.
silk mercer
(m.) koseyyavāṇija.
silk worm
(m.) kosakimi.
silken
(adj.) koseyyamaya.
silky
(adj.) mudu; komala; saṇha.
sill
(m.) ummāra. (f.) esikā.
silliness
(nt.) mūḷhatta; mandamatitta.
silly
(adj.) momuha; andhabāla.
silt
(m.) vūḷha-paṅkādi. (v.t.) (paṅkādīhi) rundheti or āvarati. (v.i.) rodhīyati. (pp.) rundhita; paṅkādīhi āvaṭa; rodhita.
silvan
(adj.) āraññaka; vanacchanna.
silver
(nt.) rajata. (adj.) rajatavaṇṇa; rajatamaya. (v.t.) rajatena āvarati or lepeti. (pp.) rajatāvaṭa; rajatalitta.
silver coin
(nt.) rūpiya.
silver plate
(m.) rajatapaṭṭa.
silver smith
(m.) rajatakāra.
silver tongued
(adj.) caturakathika.
silvery
(adj.) rajatobhāsa.
simian
(m.) vānara. (adj.) vānaragatika.
similar
(adj.) sadisa; samāna; tulya; sannibha; saṅkāsa; carikkha.
similarity
(nt.) sadisatta; tulyatta; samānatta.
similarly
(adv.) that'eva; evam eva.
simile
(f.) upamā. (nt.) opamma; rūpaka.
similitude
(nt.) samānatta; samānarūpaka.
simmer
(v.i.) mandaṃ kuthati; sanikaṃ paccati. (pp.) mandaṃ kuthita; sanikaṃ pakka.
simoom
(m.) kantāravāta.
simous
(adj.) cipiṭanāsika.
simper
(m.) aññāṇahāsa. (v.i.) mūḷhākārena hasati.
simple
(adj.) 1. avisiṭṭha; anacchariya; 2. amissa; kevala; 3. uju; 4. sugama.
simple minded
(adj.) akuṭila; ujucitta.
simpleness
(nt.) avisiṭṭhatta; analaṅkatatta.
simpleton
(m.) eḷamūga.
simplicity
(f.) 1. amissatā; 2. vinītatā; 3. sugamatā.
simplification
(nt.) visadīkaraṇa.
simplify
(v.t.) ujuṃ or visadaṃ karoti. (pp.) visadīkata.
simply
(adv.) kevalaṃ; anākulaṃ.
simulate
(v.t.) vyājena dasseti; micchā ñāpeti. (pp.) vyājena dassita; micchā ñāpita.
simulation
(nt.) vyājavesagahaṇa.
simultaneous
(adj.) yuganandha; apubbācarima; ekakālika.
simultaneously
(adv.) apubbaṃ acarimaṃ.
simultaneousness
(nt.) samakālikatta.
sin
(nt.) pāpa; akusala; apuñña; agha; durita; dukkata. (v.i.) pāpaṃ karoti; duccaritaṃ carati. (pp.) katapāpa.
since
(prep.) pabhuti with abl. (conj.) yato; yasmā. (adv.) tadanataraṃ; (tato) paṭṭhāya
ever since
kīvaciraṃ into?
since I saw you last
tava mayā antimaṃ diṭṭhakālato paṭṭhāya.
since he did so
tena tathā katattā.
since now
yāv'ajjatanā.
sincere
(adj.) avyāja; yathābhūta.
sincerely
(adv.) ajjavena; avyājena.
sincereness
(nt.) ajjava; avyājatta.
sincerity
(nt.) ajjava; avyājatta.
sinciput
(m.) sīsapubbaddha.
sine
(prep.) vinā.
sine qua non
(nt.) accāvassaka-kāraṇa.
sinecure
(nt.) nikkamma-savetana-ṭhānantara.
sinecurist
(m.) nikkamma-vetanūpajīvī.
sinew
(m.) nahāru. (f.) sirā.
sinewy
(adj.) thāmavantu.
sinful
(adj.) pāpī; pāpakārī; pāpiṭtha.
sinfulness
(nt.) pāpiyatta; pāpiṭṭhatta.
sing
) kūjati. (pp.) gāyita; kūjita.
singe
(v.t.) thokaṃ jhāpeti. (v.i.) thokaṃ ḍayhati. (pp.) thokaṃ jhāpita; thokaṃ daḍḍha.
singer
(m.) gāyaka.
singing
(nt.) gāyana; gīta.
Singhalese
(adj.) sīhaḷadīpika; sīhaḷāyatta.
Singhalese ḷanguage
(f.) sīhaḷabhāsā.
single
(adj.; n.) 1. ekaka; kevala; asahāya; 2. avivāhaka. (v.t.) niddhāreti; uccināti. (pp.) niddhārita; uccinita.
single combat
(nt.) dvanda-yuddha.
single handed
(adj.) asahāya.
single hearted
(adj.) advejjhamānasa.
single lined
(adj.) ekapaṭalika.
singles
(m.) vitacchikāroga.
singly
(adv.) ekekaso; paccekaṃ.
singleness
nt.) kevalatta; ekakatta.
singsong
(nt.) abhinnassaragīta.
singular
(nt.) ekavacana. (adj.) 1. pacceka; ekībhūta; 2. ativisiṭṭha; vimhayāvaha; anupama; anaññasādhāraṇa.
singularity
(nt.) asādhāraṇatta; visiṭṭhatta.
singularly
(adv.) visesato.
Sinhalese
(adj.) sīhaḷadīpika; sīhaḷāyatta.
sinister
(adj.) 1. asubha; avamaṅgala; 2. duṭṭha; vaṅka; 3. vāma; adakkhiṇa.
sinistrous
(adj.) durāsaya.
sinistrously
(adv.) duṭṭhākārena; durāsayatāya.
sink
(m.) pūti-udakāvāṭa. (v.i.) 1. nimujjati; osīdati; visīdati; ogacchati; 2. vilayaṃ yāti. (v.t.) 1. osīdāpeti; 2. khayaṃ pāpeti. (pp.) nimugga; osīna; visīna; ogata; vilayaṃ yāta; osīdāpita; khayaṃ pāpita.
sinker
(m.) 1. osīdāpaka; 2. osīdāpakabhāra.
sinking
(nt.) osīdāpana; nimujjana; ogāhana. (f.) balahāni.
sinless
(adj.) nippāpa; anagha.
sinner
(m.) pāpakārī.
sinology
(nt.) cīnabhāsādiñāṇa.
sinuosity
(f.) vaṅkayuttatā.
sinuous
(adj.) vaṅkagāmī; kuṭilagatika.
sinus
(f.) bhagandalā.
sip
(nt.) thokapibana. (v.t.) thokathokaṃ pivati. (pp.) thokathokaṃ pivita.
siphon
(m.) unnāmita-nāḷa.
sir
(m.) mārisa; ayya. (v.t.) ayyanāmen'ālapati.
sire
(voc.) mahārāja; deva; ayya. (v.t.) sindhave uppādeti.
siren
(f.) 1. kinnarī; jalaṅganā; 2. unnādinī; nādanāḷī.
siriasis
(f.) adhikātapamucchā. (nt.) ātapasināna.
Sirius
(f.) ekā mahātārā.
sirocco
(m.) uṇhavāta.
sirrah
(voc.) are; hare; aho sāmī.
sister
(f.) bhaginī; anujā
younger sister
(f.) kaniṭṭhabhaginī.
sister-in-law
(f.) nanandā.
sisterhood
(m.) bhaginībhāva; sahadhammika-nārīgaṇa.
sisterly
(adj.) bhaginīsadisa.
sit
(v.i.) nisīdati; upaveseti; āsati. (v.t.) nisīdāpeti; upaveseti. (pp.) nisinna; upaviṭṭha; nisīdāpita; upavisita.
sit near
upanisīdati.
site
(nt.) vatthu; patiṭṭhāṭhāna.
sitting
(f.) nisajjā.
sitting room
(f.) ukhasāla.
situate
(adj.) patiṭṭhita; niviṭṭha.
situated
(adj.) patiṭṭhita; niviṭṭha.
situation
(m.) sannivesa; adhikāra. (nt.) patiṭṭhāna; pada. (f.) avatthā; dasā.
sitz-bath
(nt.) nahānabhājana.
six
(adj.; n.) cha.
six-coloured
(adj.) chabbaṇṇa.
six-cornered
(adj.) chaḷaṃsika.
six-fold
(adj.) chabbidha; chagguṇa.
sixteen
(adj.; n.) soḷasa.
sixteenth
(adj.) soḷasama.
sixth
(adj.) chaṭṭha.
sixty
(f.) saṭṭhi.
sizeable
(adj.) mahanta; visāla.
size
(nt.) pamāṇa; parimāṇa. (m.) āyāmavitthāra. (v.t.) pamāṇayuttaṃ karoti; vaggīkaroti. (pp.) vaggīkata.
sizy
(adj.) khaliyutta.
skate
(m.) maṇḍūkamacchavisesa. (f.) himapādukā. (v.i.) himapādukāhi visappati.
skein
(f.) suttaguḷikā.
skeletize
(v.t.) kaṅkalattaṃ pāpeti.
skeleton
(m.) aṭṭhikaṅkala; aṭṭhisaṅkhāṭa; gehapañjara. (nt.) saṅkhittasaṇṭhāna.
skep
(m.) 1. vettapiṭaka; 2. madhurapañjara.
sketch
(nt.) saṅkhittanirūpana. (f.) saṅkhittaracanā. (v.t.) saṅkhepena nirūpeti. (pp.) saṅkhepena nirūpita.
sketchy
(adj.) saṅkhittanirūpanayutta.
skew
(adj.; n.) passonata.
skewer
(f.) maṃsasūci; maṃsa-salākāka.
ski
(m.) himapādukāphalaka. (v.i.) himapādukāphalakehi yāti.
skid
(nt.) cakkarodhana. (v.i.) khalitvā yāti. (v.t.) cakkaṃ rodheti. (pp.) khalitvā yāta; rodhitacakka.
skiff
(f.) lahudoṇikā.
skill
(nt.) cāturiya; kosalla; nepuñña.
skilled
(adj.) katahattha; katupāsana.
skilful
(adj.) paṭu; pavīṇa; nipuṇa; cheka; catura.
skilfully
(adv.) cāturiyena; nepuññena.
skim
(v.t.) pheṇam or maṇḍam apaneti. (v.i.) vegena parisappati. (pp.) apanītamaṇḍa; vegena parisappita.
skimmer
(m.) maṇḍuddharaṇakaṭacchu. udakapakkhivisesa.
skimp
(v.t.) ūnappamāṇena annapānādiṃ sampādeti; maccharāyati.
skimpingly
(adv.) maccharākārena.
skimpy
(adj.) mitampaca; maccharī.
skin
(m.) taca. (nt.) camma. (v.t.) cammam uppāṭeti; niccammaṃ karoti. (v.i.) cammaṃ rūhati
outer skin
(f.) chavi.
skin deep
(adj.) chavimattagambhīra.
skin flint
(m.) thaddhamaccharī.
skinner
(m.) cammakāra; cammavāṇija.
skip
(v.i.) 1. uppatanto kīḷati; 2. sahasā ṭhānantaraṃ yāti. (nt.) ādhāvana-paridhāvana; ākarotaraṇa-bhājana. (m.) vijjālayasevaka.
skipper
(m.) 1. plavaka; 2. lahunāvādhipa.
skirmish
(m.) antarā-kalaha. (v.t.) mandasamūhavasena yujjhati. (pp.) mandasamūhavasena yujjhita.
skirt
) dasā. (v.i.t.) pariyantenayāti; pariyante vattati.
skit
(f.) nindakalipi; ohīlakaracanā. (v.t.) ohīlakaracanaṃ sampādeti.
skittish
(adj.) 1. capala; avinīta; 2. keḷsīla.
skittishly
(adv.) capalatāya; keḷsīlatāya.
skive
(v.t.) nipiṃseti; taccheti. (pp.) nipiṃsita; tacchita.
skiver
(nt.) cammasodhakasattha.
skull
(m.) sīsakapāla.
sky
(m.) ākāsa; vehāsa; nabha; antaḷikkha; anilapatha; ādicapatha. (nt.) gagana; ambara; kha.
sky blue
(adj.) mandanīla.
sky clad
(adj.) digambara; nagga.
sky lark
(m.) bhāradvājapakkhī.
sky-high
(adj.) atyucca.
skylight
(m.) chadanagavakkha.
skyscraper
(m.) atyucca-pāsāda.
skywards
(adv.) nabhābhimukhaṃ.
slab
(m.) silāpatthara; silāpaṭṭa. (v.t.) patthare sampādeti.
slack
(adj.) 1. sithila; manda; atikhiṇa; 2. pamatta; anussuka. (m.) dandhagatika. (v.t.) sithilīkaroti. (pp.) sithilīkata.
slacken
(v.i.) mandībhavati; sithilībhavati. (v.t.) mandīkaroti. (pp.) mandībhūta; sithilībhūta. mandīkata.
slackly
(adv.) sithilākārena.
slackness
(nt.) sithilatta; mandavegatta.
slake
(v.t.) 1. pipāsam upasameti; 2. jalam āsiñcati. (pp.) upasamitapipāsa; āsittajala.
slam
(m.) ghaṭṭanasadda. (v.t.i.) mahāsaddena thaketi or ghaṭṭheti. (pp.) mahāsaddena thakita; mahāsaddena ghaṭṭita.
slander
(nt.) pesuñña; abbhakkhāna. (v.t.) abbhakkhāti; apavadati. (pp.) abbhakkhāta; apavutta.
slanderer
(m.) abbhakkhāvī; pisuṇāvādī.
slanderous
(adj.) sopavāda; bhedakara.
slanderously
(adv.) sopavādaṃ; abbhakkhānapubbakaṃ.
slang
(nt.) asabbha. (f.) asiṭṭhavācā; avyattakathā.
slangy
(adj.) avyattapadabahula.
slant
(m.) opāta. (adj.) poṇa; opātayutta. (v.t.) opātayuttaṃ karoti. (v.i.) poṇībhavati. (pp.) opātakata; poṇībhūta.
slanting
(adj.) poṇabhūta.
slantingly
(adv.) poṇākārena.
slap
(v.i.) pāṇitalena paharati. (pp.) pāṇitalena pahaṭa. (m.) pāṇipapahāra.
slap-bang
(adv.) dāruṇākārena.
slapdash
(adv.) sāhasikatāya; anisamma.
slash
(f.) dīghapaṭṭikā. (nt.) kasāhanana. (v.t.) 1. dīghaso chindati; 2. kasāya tāḷeti. (pp.) dīghaso chinna; kasāya tāḷita.
slashing
(adj.) mammacchedaka.
slat
(f.) dīghapaṭṭikā. (v.t.) dīghapaṭṭikāya āhanati. (pp.) dīghapaṭṭikāya āhata.
slate
(m.) silāpaṭṭa.
slate pencil
(f.) silāpattharlekhanī. (v.t.) 1. silāpattharehi chādeti; 2. bāḷhaṃ garahati or upavadati. (pp.) bāḷhaṃ garahita; bāḷhaṃ upavutta.
Slater
(m.) silāpattharavaḍḍhakī; 2. bāḷha-garahī.
slattern
(f.) asobhanā or dunnivatthā itthī.
slatternly
(adv.) asobha-nākārena.
slaughter
(nt.) hanana; ghātana; māraṇa. (m.) vadha. (v.t.) māreti; ghāteti; hanati. (pp.) mārita; ghātita; hata.
slaughter house
(nt.) sūnāghara.
slaughterer
(m.) vadhaka; ghātaka.
slaughterous
(adj.) manussaghātaka.
slaughterously
(adv.) atidāruṇatāya.
slave
(m.) dāsa. (v.i.) dāsakammaṃ karoti.
slave woman
(f.) dāsī.
slaver
(v.t.) lālā paggharāpeti. (pp.) paggharāpitalalā.
slavery
(nt.) dāsatta.
slavish
(adj.) dāsopama; dāsasadisa.
slavishly
(adv.) dāsākārena.
slay
(v.t.) hanati; ghāteti; māreti. (pp.) hata; ghātita; mārita.
slayer
(m.) ghātetu; hantu.
sled
(nt.) acakkahimayāna. (v.i.) himayānena yāti.
sledge
(nt.) acakkahimayāna. (v.i.) himayānena yāti.
sleek
(adj.) siliṭṭha; siniddha. (v.t.) maṭṭhaṃ or siliṭṭhaṃ karoti. (pp.) maṭṭhakata.
sleekly
(adv.) saṇhākārena.
sleeky
(adj.) vañcanasīla; upajappaka.
sleep
(f.) niddā; seyyā. (nt.) soppa. (v.i.) niddāyati; sayati; supati.
sleeper
(m.) sayitu.
sleepful
(adj.) niddālu; niddābahula.
sleepiness
(f.) niddālutā; middhaparetatā.
sleeping
(adj.) sayāna; sayamāna.
sleepless
(adj.) vigatanidda; jāgaranta.
sleeplessness
(m.) niddāvigama.
sleepy
(adj.) niddālu; niddhapareta.
sleet
(f.) jalamissita-himavuṭṭhi. (v.i.) himamissaṃ vassati.
sleeve
(m.) kañcukahattha.
sleigh
see Sled.
sleight
(nt.) 1. nepuñña; 2. sāṭheyya; upāyakosalla.
sleight of hand
(nt.) indajāladassana.
slender
(adj.) tanu; kisa; appaka.
slenderness
(n.) tanutta; kisatta.
slice
(f.) pesikā. (m.) phāla. (v.t.) pesīkaroti; sallikhati. (pp.) pesīkata; sallikhita.
slicer
(m.) pesīkāraka.
slick
(adj.) 1. catura; 2. cāṭukāma; upajappaka. (adv.) anūnaṃ sampuṇṇaṃ.
slide
(v.i.) visappati; ṭhānā cavati. (pp.) visappita; ṭhānācuta. (v.t.) ṭhānā cāveti. (pp.) ṭhānā cāvita. (f.) opātapanāḷika.
sliding
(nt.) opatana; visappana.
slight
(adj.) appamattaka. (f.) avaññā. (m.) anādara. (v.t.) avamaññati. (pp.) avamata.
slightly
(adv.) appavasena.
slim
see Slender.
slime
(m.) sevāla. (nt.) cikkhalla. (v.t.) sevālena onahati. (v.i.) silesitāya gahaṇā muñcati. (pp.) sevālonaddha; silesitāya gahaṇā mutta.
slimily
(adv.) kapaṭatāya; cāṭukamyatāya.
slimly
(adv.) nikatiyā; upāyena.
slimness
(nt.) kisatta; tanutta; upāyakosalla.
slimy
(adj.) 1. silesayutta; agahaṇūpaga; 2. vañcanaka; 3. upalālaka.
sling
(nt.) sakkharāvijjhakayanta. (v.t.) sakkharā vijjhati. (pp.) sakkharā viddha.
slink
(m.) ayathākāle jātavaccha. (v.i.) nilīyitvā apakkamati. (v.t.) 1. migīgabbhaṃ pāteti; 2. kāle aparipuṇṇe pasaveti. (pp.) nilīyitvā apakkanta; gabhapātimigi; aparipuṇṇe pasavita.
slip
(nt.) pakkhalana; khalita. (m.) tanupaṭṭikā; antaravāska. (f.) cimilikā; saṅkhalikā. (v.i.) 1. khalati; visappati; 2. muñcitvā yāti; alakkhito palāyati; 3. khalitam āpatati.
slip away
anabhilakkhito apakkamati.
slip shod
(adj.) sadosa.
slippery
(adj.) 1. picchila; khalanasabhāva; 2. asaddahitabba; agaṇeyya.
slipper
(f.) pādukā. (nt.; m.) upāhana.
slit
(m.) dīghapaṭṭa. (v.t.) dīghaso chindati or phāleti. (pp.) dīghaso chinna; dīghaso phālita.
slitter
(v.t.) pakkhalanto visappati.
sliver
(f.) dārusakalikā. (v.t.) sakalīkaroti. (v.i.) sakalībhavati. (pp.) sakalīkata; sakalībhūta.
slobber
(f.) paggharitalālā; atimamāyanā. (v.i.) 1. khelaṃ paggharāpeti; khelena makkheti; 2. asammā kiccaṃ karoti. (pp.) paggharāpitakhela; khelena makkhita; asammākatakicca.
slobbery
(adj.) lālākilinna; khelapaggharāpaka.
slog
(v.t.) daḷham abhihanati. (pp.) daḷham abhihata. (v.i.) āyāsena kammaṃ karoti. (pp.) āyāsena katakamma.
sloger
(m.) daḷhābhighātī.
sloop
(f.) ekakūpaka-nāvā.
slop
(nt.) malinajala. (m.) kacavara. (nt.; plu.) peyyavatthu; nāvikanivāsana. (v.t.) malinajalena temeti. (pp.) malinajalena temita.
slop basin
(f.) avakkārapāti.
slop seller
(m.) nivāsanavāṇija.
slop shop
(m.) nivāsanāpaṇa.
slope
(nt.) poṇatta; pabbhāratta. (v.i.) paṇībhavati. (v.t.) poṇīkaroti. (pp.) poṇībhūta; poṇīkata.
sloppiness
(m.) palipa.
sloping
(adj.) poṇa; ninna.
sloppy
(adj.) sakaddama.
sloth
(nt.) ālasya; kosajja. (f.) tandī.
sloth bear
(m.) madhubakkhī-accha.
slothful
(adj.) alasa; kusīta; tandita.
slothfully
(adv.) ālasiyena; kosajjena.
slothfulness
(f.) ālasiyābhibhūtatā.
slouch
(f.) asobhanagati. (v.i.) onatasīsena gacchati.
Slough
(m.) nimmoka; jiṇṇataca; mahāpaṅka. (v.t.) nimmokam apaneti. (pp.) apanītanimmoka.
Slough of a serpent
(m.) nimmoka.
sloven
(adj.) 1. malina; asobhana; 2. dandha.
slow
(adj.) dandha; manda; manthara; asīgha. (adv.) mandaṃ; sanikaṃ. (v.t.) mandīkaroti; vegaṃ hāpeti.
slow paced
(adj.) mandagāmī.
slow-worm
(m.) gaṇḍuppāda.
slowly
(adv.) mandamandaṃ; sanikaṃ; aturitaṃ.
slowness
(nt.) asīghatta; aturitatta.
slubber
(v.t.) paṅkādīhi dūseti. (v.i.) asakkaccaṃ karoti. (pp.) paṅkādīhi dūsita; asakkaccaṃ kata.
sludge
(m.) ghanakalala. (f.) jambālī.
sludgy
(adj.) sakaddama; kalalībhūta.
slug-abed
(m.) ussūrasāyī.
sluggard
(m.) alasa; kusīta; mandaviriya.
sluggish
(adj.) olīna; mandussāha.
sluggishly
(adv.) olīnatāya; kusītākārena.
sluggishness
(nt.) ālassa; ālasiya.
sluice
(m.) vāpijalaniggama. (nt.) jaladvāra.
sluicy
(adj.) sandamānaka.
slum
(m.) duggatajanāvāsappadesa. (v.i.) duggatāvāsaṃ passati.
slumber
(f.) pacalayanā. (v.i.) pacalāyati; middhī hoti. (pp.) pacalāyita; middhī bhūta.
slummock
(v.t.) giddhākārena gilati. (pp.) giddhākārena gilita.
slump
(nt.) sahasā-agghapatana. (v.i.) aggho osīdati.
slur
(m.) apavāda. (nt.) abbhācikkhaṇa. (v.t.) 1. sammissetvā katheti or gāyati; 2. kalaṅketi; dūseti. (pp.) samissetvā kathita or gāyita; kalaṅkita; dūsita.
slush
(m.) tintakaddama; asabbhagantha. (nt.) vilīyamānahita.
slut
(f.) adhamanārī; kulaṭā.
sluttish
(adj.) kulaṭāsadisa.
sly
(adj.) saṭha; kūṭa; kapaṭa.
slyly
(adv.) saṭhena.
slyness
(nt.) sāṭheyya.
smack
(m.) rasalesa; pāṇippahāra. (nt.) saññāmatta; oṭṭhāhanana; sasaddacumbana. (f.) khuddakanāvā. (v.i.) 1. rasaleso ñāyati; 2. tālussaraṃ pavatteti. (v.t.) pāṇinā paharati. (adv.) daḷhaṃ; sahasā.
smacker
(m.) sasaddappahāra. (nt.) daḷhacumbana; mahattaravatthu.
small
(adj.) 1. khuddaka; 2. appaka; thoka; 3. omaka.
small hand
(f.) khuddakakkharalipi.
small hours
(m.) pacchimayāma.
small talk
(m.) samphappalāpa.
small-minded
(adj.) anuḷārajjhāsaya.
smaller
(adj.) khuddakatara.
smallish
(adj.) īsaṃkhuddaka.
smallness
(nt.) khuddakatta.
smallpox
(f.) masūrikā.
smart
(f.) balavavedanā. (adj.) 1. sobhana; suvesa; 2. catura; dakkha; 3. khippābhiñña. (v.i.) tibbavedanaṃ vindati.
smarten
(v.t.) samuttejeti. (pp.) samuttejita.
smartly
(adv.) 1. sīghaṃ; 2. sobhanākārena.
smartness
(nt.) 1. paṭutta; 2. sobhanatta.
smash
(v.t.) cuṇṇeti; cuṇṇavicuṇṇaṃ karoti. (pp.) cuṇṇita; cuṇṇavicuṇṇīkata. (nt.) cuṇṇīkaraṇa. (f.) dhanahāni. (m.) daḷhappahāra.
smatter
(v.i.) lesamattaṃ jānāti. (pp.) lesamattañāta.
smatterer
(m.) bahussutamānī.
smattering
(nt.) appassutatta. (m.) paṇḍitamāna.
smear
(m.) lepa-kalaṅka. (v.t.) ālepeti; abbhañjati; añjeti; makkheti; vilepeti. (pp.) ālitta; abbhañjita; añjita; makkhita; vilitta.
smeary
(adj.) lepakalaṅkita.
smell
(m.) gandha. (v.t.) ghāyati; āghāyati; siṅghati. (pp.) ghāyita; āghāyita; siṅghita. (v.i.) vāyati; gandhaṃ sūceti. (pp.) vāyita; sūcitagandha.
smelling
(nt.) ghāyana; siṅghana. (adj.) gandhayutta; ghāyamāna.
smelt
(v.t.) (lonaṃ) vilīyāpeti. (pp.) vilīyapita.
smelter
(m.) vilīyāpaka.
smeltery
(nt.) lohavilīyāpanaṭṭhāna.
smile
(nt.) sita; mihita. (m.) mandahāsa. (v.i.) mandaṃ hasati; sitaṃ pātukaroti. (pp.) mandaṃ hasita; sitaṃ pātukata.
smiling
(adj.) hasamāna; mihitayutta.
smilingly
(adv.) mihitapubbakaṃ.
smirch
(m.) kalaṅka. (v.t.) kalaṅketi; kalusayati. (pp.) kalaṅkita; kalusayita.
smirk
(m.) vyājahāsa. (v.i.) vyājena hasati.
smirky
(adj.) vyājahāsa-bahula.
smite
(v.t.) paṭihanati; daḷhaṃ paharati. (pp.) paṭihata; daḷhaṃ pahaṭa.
smith
(m.) kammāra; lohakāra.
smithing
(nt.) lohakamma.
smithy
(f.) kammārasālā.
smock
(m.) bāhirakañcuka.
smoke
(m.) dhūma. (v.i.) dhūmāyati; dhūmapānaṃ karoti. (v.t.) dhūmena sukkhāpeti. (pp.) dhūmāyita; katadhūmapāna; dhūmena sukkhāpita.
smoker
(m.) dhūmapāyī.
smoking
(nt.) 1. dhūmāyana; 2. dhūmapāna.
smoking pipe
(nt.) dhūmanetta.
smokeless
(adj.) vidhūma.
smoky
(adj.) dhūmāvuta.
smooth
(adj.) 1. maṭṭa; maṭṭha; siliṭṭha; siniddha; saṇha; 2. acala; akkhobha; 3. nirāyāsa. (v.t.) 1. saṇheti; parimajjati; 2. sameti; upasameti. (pp.) saṇhita; parimaṭṭha; samita; upasamita.
smooth chinned
(adj.) nimmassuka.
smooth faced
(adj.) sommānana; bhadramukha.
smooth-tongued
(adj.) sakhilavāca; piyaṃvada.
smoothly
(adv.) saṇhākārena.
smoothness
(nt.) maṭṭhatta; saṇhatta. (m.) akkhobha; upasama.
smother
(m.) dhūmapaṭala; dhūlipaṭala. (v.t.) 1. sāsam avarodheti; sāsarodhanena māreti; 2. aticumbanādhīhi viheseti; bhasmanā aggiṃ paṭicchādeti; 4. rahassaṃ rakkhati. (v.i.) kicchena sasati. (pp.) avorodhitasāsa; sāsarodhanena mārita; aticumbanādīhi vihesita; paṭicchāditaggi; rakkhitarahassa.
smoulder
(nt.) antojhāyana. (m.) vītaccikaṅgāra. (v.i.) 1. antojhāyati; padhūpāyati; 2. gūḷhaṃ pavattati. (pp.) antojhāyita; padhūpāyita; gūḷhaṃ pavattita.
smouldering
(adj.) pakkaṭṭhita.
smudge
(v.t.) masiādīhi dūseti. (v.i.) malinībhavati. (nt.) masiciṇha. (m.) makasavārakadhūma.
smug
(adj.; 3.) attatuṭṭha; yathālābhatuṭṭha.
smuggle
(v.t.) suṅkam adatvā bhaṇḍaṃ harati; theyyena harati or āharati.
smuggler
(m.) theyya-bhaṇḍahārī; suṅkaparihārī.
smuggling
(nt.) theyyabhaṇḍaharaṇa.
smugness
(f.) yathā-lābhatuṭṭhi.
smut
(nt.) masimakkhitaṭṭhāna. (f.) asabbhakathā. (v.t.) kalaṅketi; malinayati. (pp.) kalaṅkita; malinayita.
smutch
see Smudge.
smutty
(adj.) 1. kalaṅkita; 2. asabbhayutta.
snail
(m.) manthara; thalasambuka. (v.t.) manthare rāsīkaroti.
snail slow
(adj.) atipapañcaka; atimandagatika.
snake
see Serpent.
snake-catcher
(m.) ahiguṇṭhika.
snake-fang
(f.) āsī.
snake-gourd
(m.) paṭola.
snaky
(adj.) 1. āsivisūpama; 2. kuṭila.
snap
(nt.) 1. bhañjana; 2. sahasā gahaṇa or ḍasana; 3. kopena kathana. (v.t.) 1. sahasā ḍassati or bhañjati; 2. kipena katheti; 3. accharaṃ paharati; 4. acchindivā gaṇhāti. (pp.) sahasā daṭtha or bhaṭṭha; kopena kathita; accharaṃ pahaṭa; acchindivā gahita
in a snap
(adv.) muhuttena.
snappish
(adj.) kodhana; kaṭukavāca.
snappishly
(adv.) pharusākārena; sakopaṃ.
snapping
(nt.) sahasā-gahaṇa. (m.) accharāsadda.
snapshot
(nt.) sahasā-gahitachāyārūpa.
snare
(m.) pāsa. (f.) vākarā; migabandhinī. (v.t.) pāse yojeti; pāsena bandhati. (pp.) pāsayojita; pāsabaddha.
snare of craving
(f.) bhavanetti. (m.) taṇhāpāsa.
snarl
(m.) kakkasadda. (nt.) ghuru-ghurāyana. (v.i.t.) ghuru-ghurāyati; kakkasasaddaṃ pavatteti (pp.) ghuru-ghurāyita; pavattitakakkasasadda.
snatch
(nt.) acchindana; pasayhagahaṇa. (v.t.i.) acchindati; pasayha gaṇhāti. (pp.) acchinna; pasayha gahita.
snatch off
avaharati; theneti.
snatch out
uppāṭeti; ummūleti.
sneak
(m.) hīnalāmakapuggala. (v.i.t.) 1. rahasi vicarati; 2. kucchitaṃ carati; 3. pesuññaṃ bhaṇati; 4. theneti. (pp.) rahasi vicarita; kucchitaṃ carita; pesuññaṃ bhaṇita; thenita.
sneakingly
(adv.) gārayhākārena.
sneck
(nt.) aggala. (m.) dvārabandha. (v.t.) aggalena pidahati; dvāraṃ bandhati. (pp.) aggalena pihita; baddhadvāra.
sneer
(f.) avaññā; ohīḷanā. (v.t.) avahasati. (v.i.) avaññaṃ dasseti. (pp.) avahasita; dassitāvañña.
sneerer
(m.) ohīḷaka.
sneeringly
(adv.) sāvamānaṃ; sopahāsaṃ.
sneeze
(nt.) khipita. (v.i.) khipati.
sneezing
(adj.) khipanta.
sneezy
(adj.) khipitabahula.
snick
(m.) khuddaka-cheda. (v.t.) agambhīraṃ khataṃ sampādeti.
snicker
(v.i.) pajagghati. (pp.) pajagghita.
snide
(adj.) kūṭa; kittima.
sniff
(nt.) upasiṅghana. (v.i.) upasiṅghati.
sniffy
(adj.) gabbita; ohīḷaka.
snigger
(m.) saniggaha-hāsa. (v.i.) sopahāsaṃ hasati.
snip
(m.) chinnakhaṇḍa. (v.t.) kattarikāya sīghaṃ chindati. (pp.) kattarikāya sīghaṃ chinna.
snipe
(m.) vaṭṭaka.
snivel
(nt.) vyājarodana; siṅghānikāpaggharaṇa. (v.i.) siṅghānikaṃ muñcanto rodati.
snob
(m.) attukkaṃsī; vyājadappita.
snobbish
(adj.) attukkaṃsaka; nikiṭṭha.
snobbishness
(f.) attama-hattakāmitā.
snooze
(f.) appaniddā. (v.i.) thokaṃ sayati.
snore
(f.) ghurughurāyanā; kākacchanā. (v.i.) kākacchati; ghurughurāyati.
snoring
(adj.) kākacchamāna.
snort
(m.) nāsārāva. (v.i.) nāsāya ravati.
snot
(f.) siṅghāṇikā.
snotty
(adj.) siṅghāṇikābahula.
snout
(nt.) sanāsika-mukha; (sūkara-) tuṇḍa. (f.) soṇḍā.
snow
(nt.) hima; tuhina. (m.) nīhāra. (v.i.) himaṃ patati. (pp.) patitahima.
snow white
mimadhavala.
snowball
(f.) himaguḷikā.
snowdrift
(f.) himasaṃhati.
snowfall
(f.) himavuṭṭhi.
snowplough
(f.) himanaṅgala.
snowstorm
(f.) tuhinavuṭṭhi.
snowy
(adj.) 1. himayutta; 2. himasadisa.
snub
(f.) ohīḷanā. (v.t.) 1. omāneti; ohīḷeti; 2. vaḍḍhiṃ nivāreti. (pp.) omānita; ohīḷita; vaḍḍhiṃ nivārita.
snub nosed
(adj.) cipiṭanāsika.
snuff
(nt.) nāsācuṇṇa. (v.t.) nāsācuṇṇam ādāti; dīpavaṭṭiṃ saṅkharati. (pp.) ādinnanāsācuṇṇa; saṅkhatadīpavaṭṭika.
snuffbox
(m.) nāsācuṇṇakaraṇḍa.
snuffers
(m.; plu.) dīvavaṭṭisaṅkhāraka.
snuffle
(v.t.) 1. anusāsikasdaaṃ pavatteti; 2. kicchena sasati.
snuffler
(m.) mammana.
snuffout
(dīpaṃ) nibbāpeti.
snug
(adj.) succhanna; sugutta.
snuggery
(nt.) suguttaṭṭhāna.
snuggle
(v.i.) samīpe sayati.
snugly
(adv.) yathāsukhaṃ.
so
(adv.; conj.) tathā; tādisaṃ; itthaṃ
howsoever
yo koci.
so also
(ind.) tath'eva.
so and so
(adj.) asuka.
so as
(ind.) viya.
so big
(adj.) tāvamahanta.
so called
(adj.) saṅkhāta.
so far
(adv.) ettāvatā.
so long
(adv.) tāvatā.
so long as
(adv.) yāva kīvaṃ.
so much so
(ind.) apissu.
soak
(v.t.) kiledeti; temeti. (v.i.) kiledīyati. (pp.) kiledita; temita.
soaker
(f.) mahāvuṭṭhi. (m.) surāsoṇḍa.
soap
(nt.) nahānīya.
soap berrytree
(m.) pheṇila.
soapy
(adj.) pheṇabahula.
soar
(v.i.) uḍḍeti; upari ḍeti. (pp.) uḍḍita.
soaring
(nt.) uḍḍīyana.
sob
(m.) gaggada. (v.i.) sagaggadaṃ rodati.
sober
(adj.) 1. santa; dhīra; 2. nimmada; amatta. (v.t.) amattaṃ or upasantaṃ karoti. (pp.) amattakata.
soberly
(adv.) santākārena.
soberness
(nt.) santatta; nimmadatta.
sobriquet
(nt.) parihāsanāma.
sociability
(f.) samānattatā.
sociable
(adj.) 1. susīla; 2. saṅgamappiya.
sociably
(adv.) mittākārena.
social
(adj.) samājahita; mahājanika.
socialist
(m.) samasambhogavādī; samājahitakārī.
society
(f.) samiti; parisā. (m.) samāgama
fond of society
(adj.) saṅgaṇikārata.
sociologist
(m.) samājadhammavedī.
sociology
(f.) samājadhammavijjā.
sock
(nt.) rassa-pādāvaraṇa. (v.t.) 1. khipati; 2. laguḷena paharati. (pp.) khitta; laguḷena pahaṭa.
socket
(nt.) kuhara.
sod
(m.) saddala. (v.t.) saddala khaṇḍehi attharati or āvarati. (pp.) saddala khaṇḍehi attata or āvaṭa.
soda
(nt.) sodhakalavaṇa.
sodden
(adj.) 1. atitinta; atikilinna; 2. atisayena matta. (v.t.) adhikaṃ temeti. (v.i.) atikiledīyati. (pp.) adhikaṃ temita; atikiledita.
sodomy
(nt.) purisamethuna.
soever
(suf.)
sofa
(m.) pallaṅka; mañcaka.
soft
) sikhumāla; sukumāra; 4. dubbala; 5. mūḷha.
soft-hearted
(adj.) muducitta.
soften
(v.t.) 1. muduṃ karoti; 2. upasameti. (v.i.) mudubhavati. (pp.) mudukata; upasamita; mudubhūta.
softish
(adj.) īsaṃ muduka.
softishly
(adv.) muduṃ; sanikaṃ; saṇhākārena.
softishness
(nt.) maddava; komalatta.
soggy
see Sodden.
soil
(f.) mattikā; bhūmi. (nt.) paṃsu. (v.t.) dūseti; malinīkaroti. (pp.) sūsita; malinīkata.
sojourn
(m.) kālikavāsa; aciravāsa. (v.i.) tāvakālikaṃ vasati.
sojourner
(m.) aciranivāsī.
sojourning
(m.) aciravāsa.
solace
(m.) assāsa. (v.t.) assāseti; samassāseti. (pp.) assattha or assāsita.
solar
(adj.) suriyāyatta.
solarium
(adj.; f.) ātapasālā.
solder
(nt.) sandahanaka-loha. (v.t.) lohabhaṇḍaṃ sandhāneti. (pp.) sandhānitalohabhaṇḍa.
solderer
(m.) lohasandhānakārī.
soldier
(m.) yuddhabaṭa; yodhājīvī; balattha.
soldierly
(adj.) yodhasama.
soldiership
(f.) saṅgāmasūratā.
soldiery
(f.) balasenā.
sole
(nt.) pādatala. (v.t.) pādukātalāni sampādeti or yojeti. (pp.) yojitapādukā-tala. (adj.) kevala; ekaka; adutiya.
solecism
(m.) 1. asuddhappayoga; 2. avinītabhāva.
solecistic
(adj.) ocityahīna.
solemn
(adj.) 1. atisanta; 2. atigambhīra; 3. cārittavidhipubbaka.
solemnity
(f.) garutā; santatā. (m.) carittavidhi.
solemnly
(adv.) santatāya; cārittavidhipubbakaṃ.
soleness
(nt.) kevalatta. (f.) adutiyatā.
solicit
(v.t.) āyācati; abhiyācati. (pp.) āyācita; abhiyācita.
solicitant
(m.) abhiyācaka.
solicitation
(f.) abhiyācanā.
solicitor
(m.) 1. āyācaka; 2. nītividū.
solicitous
(adj.) cintāpara; avupasantacitta.
solicitously
(adv.) cintāparatāva; sākaṅkhaṃ.
solicitude
(f.) 1. pajjhāyanā; 2. ukkaṇṭhitatā; 3. ākaṅkhā.
solid
(adj.) ghana; thira. (m.) ekaghana; ghanībhūta.
solid measure
(nt.) ghanamāṇa.
solidarity
(nt.) ekamatikatta. (m.) samānasambhoga.
solidification
(nt.) ghanīkaraṇa; thirīkaraṇa.
solidify
(v.t.) ghanattaṃ or thirattaṃ pāpeti. (v.i.) ghanībhavati.
solidity
(nt.) ghanatta; thiratta.
solidly
(adv.) thiraṃ; daḷhaṃ.
solidness
(nt.) ghanatta; thiratta.
solidungular
(adj.) abhinnakhura.
soliloquist
(m.) ekākī-bhāsaka.
soliloquise
(v.i.) ekākī bhāsati.
soliloquy
(nt.) ekākībhāsana.
soliped
(m.) abhinnakhura-pasu.
solitarily
(adv.) savivekaṃ; ekākitāya.
solitariness
(m.) paviveka; ekākībhāva.
solitary
(adj.) ekākī; nissaṅga; adutiya; vivitta. (m.) samaṇa; tāpasa.
solitude
(m.) viveka. (nt.) paṭisallāna; vivittaṭṭhāna.
solstice
(m.) ayanakāla
winter solstice
(nt.) dakkhiṇāyana.
soluble
(adj.) vilīyanakkhama; vissajjanāraha.
solution
(nt.) vilīyana; vilīnavatthu; vyākhyāna; vivaraṇa.
solutive
(adj.) 1. vilīyāpanaka; 2. virecanaka.
solvability
(nt.) vilīyanīyatta; vissajjanasāmatthiya.
solvable
(adj.) vivaraṇīya; vissajjanakkhama.
solve
(v.t.) 1. vyākhyāti; visadīkaroti; 2. vilīyāpeti. (pp.) vyākhyāta; visadīkata; vilīyāpita.
solvency
(nt.) iṇasodhanasamattha.
solvent
(adj.; n.) 1. vilīyāpanaka; 2. iṇasodhanasamattha.
somatic
(adj.) kāyika; kāyapaṭibaddha.
somatology
(f.) kāykavijjā.
sombre
(adj.) malinavaṇṇa; dhūsara; nippabha.
sombrely
(adv.) nippabhākārena.
sombreness
(nt.) nippabhatta.
sombrously
(adv.) nirānandaṃ; nippadaṃ.
some
) thoka; kiñci; appaka. (adv.) pāyo.
some people
ekacce.
somebody
koci.
somehow
yathā kathañ ci.
somehow or other
yena kena ci ākārena.
someone
koci.
somersault
(nt.) avaṃsirakkhipana. (v.i.) uddhapādaṃ avaṃsiraṃ laṅgheti. (pp.) uddhapādaṃ avaṃsiraṃ laṅghita.
something
yaṃ kiñci.
sometime
(adj.) bhūtapubba.
sometimes
(adv.) kadāci; karahaci.
somewhat
(adv.) īsaṃ; thokaṃ; manaṃ.
somewhere
yattha katthaci.
somnambulate
(v.i.) niddāya āhiṇḍati.
somnambulism
(nt.) niddāyāhiṇḍana.
somnambulist
(m.) niddayāhiṇḍaka.
somniferous
(adj.) niddājanaka.
somniloquence
(nt.) niddāya jappana.
somniloquist
(m.) niddāya jappaka.
somnolent
(adj.) niddāsīlī; middhapareta.
son
(m.) putta; tanaya; tanuja; atraja; sūnu; suta.
son-in-law
(m.) jāmātu.
sonant
(nt.) ghosakkhara; dhanitakkhara.
song
(nt.) gīta. (f.) gītika.
songster
(m.) gāyaka.
songstress
(f.) gāyikā.
soniferous
(adj.) saddavāhaka.
sonless
(adj.) aputtaka.
sonnet
(nt.) cuddasapadikapajja.
sonometer
(nt.) savaṇa-māṇakayanta.
sonorific
(adj.) sadduppādaka; nādakara.
sonorous
(adj.) ninnādī; gambhīranādī.
sonorously
(adv.) 1. mahānādena; 2. sumadhuraṃ.
sonorousness
(f.) 1. madhurasaratā; 2. nādajanakatā.
sonship
(m.) puttabhāva.
soon
(adv.) sīghaṃ; khippaṃ; āsu; tuvaṭaṃ; aciraṃ; avilambitaṃ.
soot
(m.) masi. (nt.) kajjala. (v.t.) masinā lepeti or chādeti. (pp.) masilitta; chādita.
sooth
(nt.) sacca; taccha.
soothe
(v.t.) 1. upasameti; 2. lāleti. (pp.) upasamita; lālita
in soothe
(adv.) tathavasena.
soothe fast
(adj.) saccasandha.
soother
(m.) lālaka; upasametu.
soothing
(adj.) santikara; nibbāpaka. (nt.) upasamana; lālana.
soothsayer
(m.) nemittika; nimittapāṭhaka.
sooty
(adj.) masiyutta.
sop
(nt.) tinta-khādanīya; lālakavatthu. (m.) lañca. (v.t.) 1. kiledeti; 2. lañcaṃ deti. (pp.) kiledita; dinnalañca.
sophist
(m.) moghatakkī; vitaṇḍavādī.
sophistical
(adj.) kutakkamohaka.
sophisticate
(v.t.) moghatakkena dūseti.
sophistication
(nt.) micchātakkanena vivadana.
sophistism
(m.) vitaṇḍavāda.
sophistry
(m.) vitaṇḍavāda.
soporific
(adj.; n.) soppajanaka; niddājanaka.
sorcerer
(m.) vijjādhara; indajālika.
sorcery
(f.) māyā. (nt.) indajāla.
sordid
(adj.) 1. malina; 2. nīca; adhama; nikiṭṭha.
sordidly
(adv.) 1. malinākārena; 2. nīcākārena.
sordidness
(nt.) 1. malinatta; 2. nihīnatta.
sore
(m.) vaṇa; aru. (adj.) savedana; saruja; dukkhita. (adv.) bāḷhākārena.
sorely
(adv.) atisayena; tippaṃ; tibbaṃ.
soreness
(f.) rujā; vedanā.
sororal
(adj.) bhaginyāyatta.
sorrel
(f.) paṇṇambilikā.
sorrily
(adv.) sasokaṃ.
sorrow
(m.) soka; cittasantāpa. (f.) socanā. (v.i.) socati; anutapati. (pp.) socita; anutapita.
sorrow stricken
(adj.) sokapīḷita; sokātura.
sorrowful
(adj.) 1. sasoka; sokī; dummana; dukkhita; sokaṭṭa; 2. socanīya; khedāvaha.
sorrowfully
(adv.) sasokaṃ.
sorrowless
(adj.) nissoka.
sorrowlessness
(f.) nissokitā.
sorry
(adj.) 1. sokaṭṭa; khinna; dukkhita; 2. alakkhika; dīna; lāmaka; 3. dayāraha; socanīya.
sort
(m.) vaggabheda. (f.) visesajāti. (v.t.) vaggavasena viyojeti; uccināti. (pp.) vaggasena viyojita; uccinita.
sortable
(adj.) vaggīkātabba; jātivasena vibhajanīya.
sorter
(m.) vaggīkāraka.
sot
(m.) surādhutta. (v.t.) surāyamajjati.
sottish
(adj.) madamatta; surālola.
soul
(m.) atta; jīva
belonging to the soul
ajjhattika; attaniya.
soul stirring
(adj.) cittakkhobhakara.
soul theory
(f.) attadiṭṭhi.
soulful
(adj.) dhitimantu; saussāha.
soulfully
(adv.) dhīratāya.
soulless
(adj.) 1. anatta; acetana; 2. nirīha; nibbiriya.
soullessly
(adv.) nirīhatāya.
sound
(m.) sadda; nāda; rava; ghosa; dhani; ārāva; avitthata-samuddappadesa. (adj.) 1. agilāna; kalla; niroga; 2. avikala; akkhata; 3. niddosa; 4. acchidda; 5. daḷha. (v.i.) nadati; ravati; saddāyati. (v.t.) 1. nādeti; vādeti; 2. suṭṭhu vīmaṃsati; 3. jalagambhīrattaṃ mināti; 4. ajjhāsayaṃ pucchati. (pp.) nadita; ruta; saddāyita; suṭṭhu vīmaṃsita; mitajalagambhīratta; puṭṭhajjhāsaya. (adv.) daḷhaṃ; thiraṃ.
sounder
(m.) unnādī; vanasūkara. (nt.) saddapaṭiggāhakopakaraṇa.
sounding
(m.) jalamāṇa. (nt.) velāsannaṭṭhāna.
sounding line
(nt.) jalamāṇakasutta.
sounding-headed
(adj.) satimantu.
soundless
(adj.) nissadda.
soundness
(nt.) 1. kallatta; nirogatta; 2. akkhatatta; 3. daḷhatta.
soup
(m.) pātabba-sūpa.
sour
(adj.) 1. ambila; 2. kakkasa; appiya. (v.i.) ambilāyati. (v.t.) ambilattaṃ or appiyattaṃ pāpeti. (pp.) ambilāyita; ambilattaṃ or appiyattaṃ pāpita.
source
(m.) pabhava. (nt.) ubbhavaṭṭhāna; nidāna; āyatana.
sourish
(adj.) mandambila.
sourly
(adv.) appiyākārena.
sourness
(nt.) ambilatta; kakkasatta.
south
(f.) dakkhiṇa-disā. (adj.) dakkhiṇa; apasavya.
south-pole
(m.) dakkhiṇakkha; assakaṇṇa.
Southeast
(adj.) dakkhiṇapubbā.
southern
(adj.) dakkhiṇāyatta.
southerner
(m.) dakkhiṇadisāvāsī.
southwards
(adv.) dakkhiṇābhimukkhaṃ.
Southwest
(f.) dakkhiṇapacchimā.
southwester
(m.) dakkhiṇapacchimavāta.
souvenir
(nt.) sārānīyavatthu.
sovereign
(adj.) sabbabhumma; parama; seṭṭha. (m.) adhirāja; mahārāja. (nt.) suvaṇṇa-nikkha.
sovereignty
(nt.) ekarajja; issariyādhipacca.
sow
(f.) varāhī; sūkarī. (v.t.) vapati. (pp.) vapita.
sower
(m.) vāpaka.
sowing
(nt.) vapana.
space
(m.) okāsa; ākāsa. (nt.) antara. (v.t.) antaraṃ ṭhapeti; anāsannaṃ karoti. (pp.) ṭhapitantara; anāsannaṃ kata.
space of time
(nt.) kālantara.
space-around
(nt.) parikkamana.
spacious
(adj.) urunda; mahanta; asambādha.
spade
(m.) kuddāla; khaṇittivisesa. (v.t.) kuddālena khaṇati. (pp.) kuddālena khata.
spadeful
(nt.) khaṇittipūra.
spado
(m.) napuṃsaka.
spalpeen
(m.) nīcapuggala.
span
(f.) vidatthi. (nt.) vitthatappamāṇa. (v.t.) 1. (vidatthiyā) miṇāti; 2. antaraṃ chādetvā tiṭṭhati. (pp.) mita; antaraṃ chādetvā tiṭṭhita.
spangle
(nt.) ujjala-vibhūsaṇa. (v.t.) ujjalavatthūhi bhūseti. (pp.) ujjalavatthūhi bhūsita.
spank
(v.t.) paharitvā assam uyyojeti. (pp.) paharitvā jitassa. (m.) 1. assuyyojaka; 2. javanassa.
spanner
(m.) vyāvattanī-saṇḍāsa; setupassa-sambandhaka.
spar
(m.) dīgha-vaṭṭa-daṇḍa. (nt.) muṭṭhiyuddha. (v.t.) muṭṭhīhi yujjhati. (pp.) muṭṭhīhi yujjhita.
spare
(adj.) 1. atiritta; avasiṭṭha; vinimmutta; 2. kisa; virala. (v.t.) 1. parivajjeti; 2. parimoceti; 3. atirittaṃ karoti. (pp.) parivajjita; parimocita; atirittaṃ kata.
sparely
(adv.) viralvasena.
spareness
(nt.) viralatta.
sparing
(adj.) mitabbaya.
sparingly
(adv.) pamāṇayuttaṃ; mitabbayena.
spark
(nt.) vipphuliṅga; phuliṅga. (v.t.) phuliṅgāni vissajjeti. (pp.) vissaṭṭhaphuliṅga.
sparkle
(v.i.) vipphurati.
sparkling
(adj.) vipphuranta.
sparklingly
(adv.) vipphuraṇākārena.
sparrow
(m.) kalaviṅka; caṭaka.
sparse
(adj.) virala; tanubhūta.
sparsely
(adv.) viralākārena.
spasm
(nt.) kāyaphandana. (m.) cittakkhobha.
spasmodic
(adj.) kālika-phandanayutta.
spate
(nt.) mahājalottharaṇa.
spatial
(adj.) okāsāyatta.
spatter
(nt.) binduvissajjana. (m.) pariseka. (v.t.) osiñcati; parisiñcati. (pp.) ositta; parisitta.
spawn
(nt.) macchaṇḍa. (v.i.) aṇḍani pasavati or vijāyati. (pp.) pasivitaṇḍa.
spay
(v.t.) gabbhāsayam apaneti. (pp.) apanītagabbhāsaya.
speak
(v.i.t.) katheti; bhāsati; vadati; bhaṇati; sallapati. (pp.) kathita; bhāsita; vutta; bhaṇita; sallapita.
speak about him
taṃ sandhāya bhāsati.
speak ill of
apavadati.
speak together
sambhāsati.
speak well of
pasaṃsati.
speakable
(adj.) kathanakkhama; kathanīya.
speaker
(m.) kathika; kathetu; vattu.
speaking
(nt.) kathana.
spear
(f.) satti; heti. (v.t.) sattiyā āhanati. (pp.) sattiyā āhata.
spear man
(m.) sattidhara.
special
(adj.) visesa; asādhāraṇa; āveṇika.
specialism
(nt.) visesañāṇa.
specialist
(m.) visesaññū.
speciality
(nt.) visiṭṭhatta.
specialise
(v.t.) visiṭṭhattaṃ labhati.
specially
(adv.) visesato.
specialty
(nt.) visesapaṭiññāpaṇṇa.
species
(f.) abhijāti. (m.) vaggabheda; jātivisesa.
specific
(adj.) visiṭṭha; paricchinna.
specifically
(adv.) odhiso; visesato.
specification
(nt.) niddhāraṇa; visesakaraṇa.
specify
(v.t.) viseseti; vibhajati; niddhāreti. (pp.) visesita; vibhatta; niddhārita.
specimen
(f.) ākati. (nt.) nidassana; paṭirūpa.
specious
(adj.) bahimanorama; saccābhāsa.
speciously
(adv.) saccābhāsamattena.
speck
(m.) tilaka; bindu.
speckle
(v.t.) bindūhi citteti. (pp.) bindūhi cittita. (m.) vaṇṇabindu.
speckled
(adj.) kammāsa.
speckless
(adj.) akalaṅka.
spectacle
(nt.) visiṭṭha-dassana. (nt.; plu.) upanetta.
spectacular
(adj.) visiṭṭhadassanāyatta.
spectator
(m.) pekkhaka; ullokaka.
spectral
(adj.) pisācasadisa.
spectre
(m.) pisāca; bhūta.
spectrum
(m.) tiyaṃsakāce dissamāna-chabbaṇṇa. (nt.) uggahanimitta.
speculate
(v.i.) vitakketi; cinteti; jhāyati; anumāneti. (pp.) vitakkita; cintita; jhāyita; anumānita.
speculation
(f.) vicāraṇā. (nt.) upanijjhāna.
speculator
(m.) vitakkī; vīmaṃsī; nijjhāyaka.
speech
(f.) kathā; vācā. (nt.) bhāsana; kathana
harsh-speech
(f.) sammāvācā.
speechless
(adj.) 1. tuṇhī; 2. mūga.
speed
(m.) vega; java. (v.i.) turitayati; vegaṃ janeti. (v.t.) sīghataraṃ kāreti. (pp.) turiyita; janitavega; sīghataraṃ kārita.
speedily
(adv.) sīghaṃ; turitaṃ.
speediness
(nt.) sīghatta; tiritatta.
speedy
(adj.) vegavantu; javasampanna.
spell
(nt.) manta; mohana; vasīkaraṇa. (v.i.) anvakkharaṃ uccāreti.
spell bound
(adj.) mohita; vasīkata.
spelling
(m.) akkharaviññāsa.
spelter
(nt.) tuttha.
spend
) khepeti; vītināmeti. (pp.) vayaṃ kata; vissaṭṭha; khepita; vītināmita.
spendthrift
(adj.; m.) dhananāsaka.
sperm
(m.) sambhava. (nt.) sukha.
spermatism
(nt.) sukkamocana.
spew
(v.t.) vamati. (pp.) vamita.
sphere
(nt.) goḷa; goḷaka; maṇḍala; āyatana; visayaṭṭhāna. (m.) āvaṭṭa.
sphere rule
(nt.) khuddakagoḷa.
spherical
(adj.) goḷākāra; parimaṇḍala.
spherically
(adv.) goḷākārena.
spherics
(f.) goḷamāṇakavijjā.
spheroid
(nt.) upagoḷaka.
sphinx
(m.) nārīmukhasīha; guttasabhāva.
sphygmic
(adj.) rattadhāvanāyatta.
spice
(nt.) kaṭukabhaṇḍa. (v.t.) kaṭukabhaṇḍaṃ pakkhipati. (pp.) pakkhittakaṭukabhaṇḍa.
spicery
(m.) katukabhaṇḍasamūha.
spicily
(adv.) dassanīyākārena.
spick
(adj.) abhinavatara; atinūtana.
spicy
(adj.) 1. kaṭukabhaṇḍayojita; 2. sobhana; 3. kaṭukārāra.
spider
(f.) lūtikā. (m.) uṇṇanābhi; makkaṭaka.
spider web
(nt.) lūtikājāla; makkaṭasutta.
spidery
(adj.) lūtāsadisa; atikisa.
spiflicate
(v.t.) 1. bhusaṃ ṭāḷeti; 2. cittaṃ vyākulayati. (pp.) bhusaṃ tāḷita; vyākulitacitta.
spike
(m.) khīla; saṅku; sūla. (f.) mañjarī; vallarī. (v.t.) 1. sūle āropeti; 2. saṅkūhi āvarati. (pp.) sūlāropita; saṅkūhi āvaṭa.
spile
(m.) 1. nāgadantaka; 2. mahākhīla.
spilling
(f.) khīlavati.
spill
(f.) dārupaṭṭikā. (nt.) paggharāpana; avassāvaṇa. (v.t.) paggharāpeti; bahi-pāteti. (v.i.) galati; paggharati; bahi patati. (pp.) paggharāpita; bahi-pātita; galita; paggharita; bahi patita.
spill-water
(m.) jalaniggama.
spin
(v.t.) 1. (suttaṃ) kantati; 2. bhamāpeti. (pp.) kantita; bhamāpita.
spinach
(f.) upodikālatā.
spinal
(adj.) piṭṭhikaṇṭakāyatta.
spindle
(f.) kantanasūci. (v.i.) kisībhavati. (pp.) kisībhūta.
spindle legged
(adj.) kisajaṅgha.
spindly
(adj.) kisadīgha.
spindrift
(nt.) vīcipheṇa. (m.) vīcisīkara.
spine
(m.) piṭṭhikaṇṭaka.
spineless
(adj.) piṭṭhikaṇṭakarahita.
spinner
(m.) suttakantaka.
spinning
(nt.) suttakantana.
spinous
(adj.) sapiṭṭhikaṇṭaka.
spinster
(f.) 1. vayappatta avivāhikā; 2. suttakantikā.
spinsterhood
(f.) avivāhikatā.
spiracle
(m.) khuddajantu-sāsanāḷā.
spiral
(m.) vyāvaṭṭa. (v.t.) vyāvaṭṭeti. (pp.) vyāvaṭṭita.
spire
(nt.) sikhara; siṅga. (f.) thūpikā; pāsādakaṇṇikā; āvaṭṭanī. (v.i.) sikharākārena uggacchati. (v.t.) sikharaṃ yojeti. (pp.) sikharākārena uggata; yojitasikhara.
spirit
) āsava; 5. sāraṃsa; 6. uyyoga. (v.t.i.) 1. bhūtehi viya nīyati; antaradhāyati; 2. uttejeti. (pp.) bhūtehi viya nīta; antarahita; uttejita.
spirited
(adj.) mahussāha.
spiritedly
(adv.) saviriyaṃ.
spiritless
(n.) nitteja; hīnaviriya.
spiritlessly
(adv.) maṅkubhāvena; nittejatāya.
spiritual
(adj.) ajjhattika; mānasika.
spiritualism
(f.) bhūtavijjā.
spiritualist
(m.) attavādī; bhūtavejja.
spiritualise
(v.t.) ajjhattikattaṃ or parisuddhattaṃ pāpeti.
spiritually
(adv.) ajjhattikavasena; paramatthato.
spirt
(nt.) bahisandana. (v.t.) vegena bahi paggharāpeti. (v.i.) vegena bahi sadanti. (pp.) vegena bahi paggharāpita; vegena bahi sandita.
spiry
(adj.) sikharayutta.
spit
(nt.) maṃsasūla. (f.) bhūnāsikā. (v.t.) niṭṭhubhati; nicchāreti; sūlena or khaggena vijjhati. (pp.) niṭṭhubhita; nicchārita; sūlaviddha.
spite
(m.) viddesa. (v.t.) dubbhati; veraṃ bandhati; virujjhati. (pp.) dubbhita; baddhavera; viruddha
in spite of
(adv.) anādariyena.
spiteful
(adj.) viddesī; dubbhī; usūyaka.
spitefully
(adv.) issāya; viddesena.
spitfire
(m.) atikodhana.
spitting
(nt.) niṭṭhubhana.
spittle
(f.) lālā. (m.) khela.
spittoon
(m.) khelamallaka.
splanchnic
(adj.) antapaṭibaddha.
splash
(nt.) sittodaka. (m.) kalaṅka. (v.t.) udakaṃ or kaddamaṃ siñcati or khipati. (pp.) sittodaka; khittakaddama.
splash board
(m.) kaddamāvaraṇaphalaka.
splashy
(adj.) kaddamamakhita.
splatter
(v.i.) 1. udakapothana saddaṃ pavatteti; 2. anavagamanīyākārena katheti. (pp.) pavattitasada; anavagamanīyākārena kathita.
splatter dash
(m.) mahāghosa.
splatter faced
(adj.) vikaṭamukha.
splay
(adj.) anujubhūta; passato nikkhanta; asamakoṇaka. (v.t.) anujukaṃ sampādeti.
splay footed
(adj.) khaluṅkapāda.
spleen
(nt.) pihaka; domanassa. (m.) kopa.
spleenful
(adj.) kodhana; dummana.
spleenish
(adj.) kodhana; dummana.
splenalgia
(f.) pihakarujā.
splendent
(adj.) dittiyutta.
splendid
(adj.) 1. tejassī; mahānubhāva; samullasita; bhāsura; 2. seṭṭha; pasattha.
splendidly
(adv.) mahānubhāvena; atisundarākārena.
splendour
(m.) patāpa; pabhāva. (f.) sirivibhūti. (nt.) sirisobhagga.
splenetic
(adj.) kodhana; kopabahula.
splenic
(adj.) pihakanissita.
splice
(nt.) saṅghaṭana; sandhikaraṇa. (v.t.) saṅghaṭeti; sandhāneti. (pp.) saṅghaṭita; sandhānita.
splint
(nt.) dāruhīra.
splinter
(f.) sakalikā. (nt.) hīra. (v.t.) hīra-hīraṃ karoti. (pp.) hīrīkata.
splintery
(adj.) hīrasadisa.
split
(nt.) phulla; vivara. (v.t.) vidāreti; phāleti; vipāṭeti. (v.i.) phalati; bhijjati; vidālīyati. (pp.) vidārita; phālita; vipāṭita; phalita; bhinna; vidālita.
split bamboo
(nt.) bidala.
splitter
(m.) vidāraka; phāletu.
splitting
(nt.) vidālana; phālana.
splodge
(m.) kalaṅka.
splutter
(v.i.) 1 avyattaṃ katheti; 2. bindūni pāteti. (pp.) avyattaṃ kathita; pātitabindū.
spoil
(nt.) 1. vilutta-dhana; 2. abbhutaladdha. (v.t.) 1. padūseti; saṅkileseti; nāseti; 2. vilumpati; pasayha harati. (pp.) padūsita; saṅkilesita; nāsita; vilutta; pasayha haṭa.
spoiler
(m.) dūsaka; vilumpaka.
spoke
(m.) ara; cakkadanta. (v.t.) are yojeti. (pp.) yojitāra.
spoken
(pp. of speak), vutta; kathita; akkhāta.
spokesman
(m.) niyojitakathika.
spoliate
(v.t.) vilumpati. (pp.) vilutta.
spoliator
(m.) vilumpaka.
spolion
(nt.) 1. vilumpana; 2. sakkhilipidūsana.
sponge
(nt.) samuddāhicchatta. (v.t.) samuddāhicchattena sodheti or ubbaṭṭeti. (pp.) samuddāhicchattena sodhita or ubbaṭṭita.
sponger
(m.) parūpajīvī; parabhata.
sponginess
(nt.) chiddabahulatta.
spongy
(adj.) chiddāvacchiddaka; pariyādiyaka.
sponsion
(f.) pāṭibhogitā.
sponsor
(m.) pāṭibhoga; ārakkhaka.
spontaneous
(adj.) yādicchaka; sayañjāta.
spontaneously
(adv.) sahasā; yadicchāya; sayam eva.
spontaneousness
(f.) yādicchakatā; sābhāvikatā.
spoof
(nt.) sāṭheyya. (v.t.) vañceti.
spoofer
(m.) saṭha; vañcaka.
spook
(m.) pisāca.
spookish
(adj.) bhūtāviṭṭha.
spool
(m.) vaṭṭulāvaṭṭa.
spoon
(f.) dabbi. (m.) kaṭacchu; mandamati; adhimattasinehī. (v.t.) kaṭacchunā gaṇhāti or cāleti. (v.i.) adhimattasinehaṃ dasseti. (pp.) kaṭacchugahita or cālita; dassitātimattasineha.
spoon-fed
(adj.) dabbiposita; sakamatahīna.
spoonful
(nt.) kaṭacchupūra.
spoony
(adj.) muduka; pemātura.
spoor
(m.) migapadavalañja. (v.t.) (migānaṃ) gatamaggam anuyāti. (pp.) gatamaggam anuyāta.
sporadic
(adj.) tattha tattha jāyamāna; kālena kālaṃ sijjhamāna.
sporadically
(adv.) viralavasena.
spore
(nt.) sukhumabīja.
sport
(f.) keḷi; kīḷā. (m.) migava. (v.i.) dibbati; ramati; kīḷati.
sportful
(adj.) keḷisīla; khiḍḍāpasuta.
sportfully
(adv.) kīḷāvasena; sopahāsaṃ.
sportive
(adj.) keḷisīla; khiḍḍāpasuta.
sportively
(adv.) kīḷāvasena; sopahāsaṃ.
sportiveness
(nt.) khiḍḍābhiratatta.
sportsman
(m.) kīḷaka; migavakusala.
spot
(nt.) ṭhāna; ciṇha. (m.) bhūbhāga; padesa; tilaka; bindu; kālaṅka. (v.t.) 1. bindūhi citteti; 2. kalaṅketi; dūseti. (pp.) bindūhi cittita; kalaṅkita; dūsita.
spotless
(adj.) akalaṅka; niddosa.
spotted
(adj.) sabala; kammāsa.
spotty
(adj.) sabala; kammāsa.
spouse
) dampatī; jāyāpatī; jānipatī; jayampatī. (f.) bhariyā; dutiyikā.
spouseless
(adj.) avivāhika.
spout
(f.) paṇāī. (v.t.) sīghaṃ nikkhāmeti or nicchāreti. (pp.) sīghaṃ nikkhāmita or nicchārita.
spouter
(m.) turitakathika.
sprag
(m.) cakarodhaka.
sprain
(nt.) kāyasandhipīḷana or vyāvaṭṭana. (v.t.) maṇibandhādikaṃ vyāvaṭṭeti. (pp.) maṇibandhādikaṃ vyāvaṭṭita.
sprat
(m.) sālimaccha.
sprawl
(v.t.) asammā pasāreti. (v.i.) hatthapāde pasāretvā nipajjati. (pp.) asammā pasārita; hatthapāde pasāretvā nipanna. (nt.) duppasāraṇa.
spray
(m.) sapuppha-sākhābhaṅga. (nt.) binduvasena patamāna-vatthu. (v.t.) binduvasena khipati. (pp.) binduvasena khitta.
spread
(nt.) pattharaṇa; visaraṇa. (v.t.) pasāreti; vitthāreti; vitanoti. (v.i.) pattharati; visarati. (pp.) pasārita; vitata; patthaṭa; visaṭa.
spread eagle
(m.) attasilāghī.
spread-over
opttarati. (pp.) otthaṭa.
spreading
(adj.) pattharamāna.
sprig
(f.) pasākhā.
sprightliness
(m.) uyyoga. (nt.) ussukatta.
sprightly
(adj.) sausāha; uyyogī.
spring
) uplavaka; unnāmaka. (v.i.) (-up) 1. ubbhijjati; abbhudeti; 2. virūhati; 3. unnamati; plavati. (v.t.) jeneti; virūheti; uṭṭhāpeti. (pp.) ubbhinna; abbhudita; virūḷha; unnata; plavita; janita; virūhita; uṭṭhāpita.
spring of life
(nt.) navayobbana.
spring tide
(m.) adhika-uppāta.
spring-forth
nipphajjati.
spring-forward
pakkhandati.
springe
(nt.) khuddakapasubādhana.
springless
(adj.) anupplavaka.
springy
(adj.) parāvattanagatika.
sprinkle
(nt.) vikiraṇa. (f.) appavuṭṭhi. (v.t.) vikirati; siñcati. (pp.) vikiṇṇa; sitta.
sprinkling
(nt.) vikiraṇa; secana.
sprint
(v.i.) puṇṇajavena dhāvati. (nt.) sīghadhāvana.
sprite
(m.) pisāca; amanussa.
spirituous
(adj.) majjasārabahula.
sprout
(m.) aṅkura; kalīra. (v.i.) virūhati; aṅkurīyati. (pp.) virūḷha; aṅkurita.
spruce
(adj.) sumaṇḍita; pasādhita. (v.t.) maṇḍeti; pasādheti. (pp.) maṇḍita; pasādhita.
sprucely
(adv.) maṇḍitākārena.
spruceness
(nt.) sumaṇḍitatta.
spry
(adj.) catura; sūra.
spud
(f.) khuddaka-khaṇittī. (v.t.) uddharati. (pp.) uddhaṭa.
spume
(nt.) pheṇa. (v.i.) pheṇam uggacchati. (pp.) uggatapheṇa.
spumy
(adj.) pheṇabahula.
spunk
(f.) dhiti. (nt.) viriya. (m.) kopa.
spunky
(adj.) dhitimantu.
spur
) pādakaṇṭaka. (v.t.) patodena vijjhati; ussāheti; uttejeti. (pp.) patodaviddha; ussāhita; uttejita.
spurious
(adj.) kūṭa; kittima.
spuriously
(adv.) kūṭena; vyājena.
spuriousness
(m.) kūṭasabhāva. (f.) kittimatā.
spurn
(nt.) pāden'apaharaṇa. (v.t.) 1. pādena apaharati; 2. apasādeti. (pp.) pādena apahaṭa; apasādita.
spurt
(nt.) bahisandana. (v.t.) vegena bahi paggharāpeti. (v.i.) vegena bahi sadanti. (pp.) vegena bahi paggharāpita; vegena bahi sandita. (nt.) sahasā niccharaṇa. (v.i.) sahasā vegaṃ janeti. (pp.) sahasājanitavega.
sputter
(nt.) vegena kathana; sasadda-niccharana. (v.t.) vegena vyākulaṃ katheti. (pp.) vegena vyākulaṃ kathita.
sputum
(m.) khela.
spy
(m.) ocaraka; payuttaka; carapurisa. (v.t.) anabhilakkhito upaparikkhati.
squab
(adj.; n.) thullavāmana. (adv.) bāḷhapatanena. (m.) pārāpatapotaka. (f.) tūlabhisi.
squabble
(nt.) bhaṇḍana. (m.) kalaha. (v.i.t.) bhaṇḍeti; kalahaṃ karoti. (pp.) bhaṇḍita; katakalaha.
squabbler
(m.) kalahakārī.
squadron
(m.) yuddhanāvāgaṇa; bhaṭasamūha; assārohīgaṇa.
squalid
(adj.) malina; kucchita; adhama.
squalidness
(nt.) malinatta; dīnatta.
squalidity
(nt.) malinatta; dīnatta.
squall
(f.) vaddalikā. (nt.) viravana. (v.i.t.) viravati; vissaraṃ karoti. (pp.) viravita; vissaraṃ kata.
squaller
(m.) virāvakārī.
squally
(adj.) vaddalikāsahita.
squander
(v.t.) adhikavayaṃ karoti; dhanaṃ vināseti.
squanderer
(m.) dhananāsaka.
squanderingly
(adv.) niratthakavayena.
square
(nt.) samacaturassaka-vatthu; caturassaṅgaṇa. (adj.) 1. samacaturaṃsiaka; 2. avaṅka; 3. samabhūta; 4. anavajja; 5. anucchavika. (v.t.) 1. caturassattaṃ pāpeti; 2. guṇeti; 3. samāneti; 4. iṇaṃ sodheti. (pp.) caturassattaṃ pāpita; guṇita; samānita; sodhitaiṇa.
square deal
(m.) sādhāraṇavinimaya.
square meal
(nt.) yāvadatthabhojana.
square measure
(m.) ghanamāṇa.
square root
(nt.) guṇamūla.
squarely
(adv.) ujukaṃ.
squash
(nt.) abhimaddana; parimathana. (m.) lābuvisesa. (v.t.) parimaddati; abhimanthati. (pp.) parimaddita; abhimanthita.
squat
(nt.) ukkuṭikanisīdana. (v.i.) ukkuṭikaṃ nisīdati.
squatter
(m.) 1. ukkuṭikāsanika; 2. parabhūmibhogī.
squeak
(m.) tikhiṇarava. (v.i.) tikhiṇaṃ ravati or nadati.
squeaker
(m.) tikhiṇarāvī.
squeal
(m.) kaṭukasadda; aṭṭitassara. (v.i.) aṭṭitasaddaṃ pavatteti. (pp.) pavattitaṭṭitasadda.
squealer
(m.) aṭṭitasaddakārī.
squeamish
(adj.) niccakukkuccaka; 2. dubbala-gahaṇika.
squeamishly
(adv.) sakukkuccaṃ.
squeamishness
(nt.) kukkuccapakatatta; niccasaṅkitatta.
squeeze
(nt.) nippīḷana; maddana; 2. daḷhāliṅgana. (v.t.) 1. nippīḷeti; maddati; 2. daḷham āliṅgati. (pp.) nippīḷita; maddita; daḷham āliṅgita.
squeezer
(m.) nippīḷaka.
squib
(f.) aggisalākā; nindakalipi. (v.t.) omasavādena garahati. (pp.) omasavādena garahita.
squiffy
(adj.) īsaṃ-matta.
squint
(f.) kekaradiṭṭhi. (adj.) valira; kekara. (v.i.) valirākārena passati.
squint eyed
(adj.) valirakkhika; visamacakkhula.
squire
(m.) bhūmisāmī; janapadaseṭṭhī.
squirm
(nt.) ito c'ito pavaṭṭana. (v.i.) ito c'ito parivattati or visappati. (pp.) ito c'ito parivattita or visappita.
squirrel
(m.) kalandaka.
squirt
(nt.) siṅgaka. (v.t.) siṅgakena nicchāreti.
stab
(nt.) chūriyāhanana. (v.t.) chūriyā āhanati. (pp.) chūriyā āhata.
stabber
(m.) āhanaka.
stability
(nt.) thiratta; dhuvatta; ciraṭṭhitikatta.
stabilise
(v.t.) thirīkaroti. (pp.) thirīkata.
stable
(adj.) thira; acala; thāvara; dhuva; ciraṭṭhāyī. (f.) assasālā. (m.) pasunivāsa. (v.t.) assasālāya pakkhipati. (pp.) assasālāya pakkhitta.
stably
(adv.) thiraṃ; daḷhaṃ.
stack
(m.) (tiṇādīnaṃ) rāsi; puñja; sañcaya. (v.t.) puñjīkaroti; samāharati. (pp.) puñjīkata; samāhaṭa.
stactometer
(nt.) bindumāṇakayanta.
stadium
(nt.) samajjamaṇḍala. (f.) kīḷābhūmi.
staff
(f.) yaṭṭhi; kattarayaṭṭhi. (m.) daṇḍa; adhikārīgaṇa.
stag
(m.) sāraṅga; hariṇa.
stage
(nt.) raṅgatala; ussāpitaṭṭhāna; gamanappamāṇa. (m.) aṭṭāla; nāṭakagaṇa. (f.) avatthā; dasā; naccakalā. (v.t.) naccaṃ dasseti or payojeti. (pp.) payojitanacca.
stager
(m.) katahattha; ñāṇavuddha.
stagger
(v.i.) dolāyati; pakkhalati. (v.t.) saṃsayaṃ pāpeti; pakampeti. (pp.) dolāyita; pakkhalita; saṃsayaṃ pāpita; pakampita.
staggeringly
(adv.; m.) sapakkhalanaṃ.
stagnancy
(nt.) avahanatta; asuddhatta.
stagnant
(adj.) niccala; asuddha.
stagnate
(v.i.) nippasavo hoti; nappabhavati. (pp.) nippasavībhūta; nappabhavita.
stagnation
(nt.) niccalapavattana; ekattha-vattana.
staid
(adj.) thirasabhāva.
staidly
(adv.) thirasabhāvena.
staidness
(nt.) acalatta; thiratta.
stain
(m.) kalaṅka. (nt.) kalusa. (v.t.) kalaṅketi; dūseti; kalusayati. (pp.) kalaṅkita; dūsita; kalusayita.
stainer
(m.) kalaṅketu; dūsaka.
stainless
(adj.) akalaṅka; nimmala; vimala.
stair
(nt.) sopāṇa. (f.) ārohanī.
staircase
(m.) sopāṇapatha.
stake
(m.) sūla; saṅku; abbhuta; paṇa. (f.) thūṇā. (v.t.) sūlehi āvarati; sūle uttāseti. (pp.) paṇita; katabbhuta; sūlehi āvaṭa; sūle uttāsita.
stale
(nt.) gomutta; assamutta. (adj.) pārivāsika; virasa; navabhāvāpagata. (v.t.) 1. pārivāsikaṃ karoti; 2. omutteti. (pp.) pārivāsikaṃ kata; omuttita.
staleness
(nt.) pārivāsikatta.
stalk
(m.) nāḷa; daṇḍa. (nt.) vaṇṭa; gabbitagamana; pasucoriya. (v.i.) uddhatākārena vajati. (v.t.) raho anubandhati; pasuṃ coreti. (pp.) raho anubaddha; coritapasuka.
stalking horse
(m.) dīpakassa. (nt.) vyājadassana.
stall
(m.) ekapasuvaja; āpaṇavibhāga; khuddakāpaṇa. (nt.) gāyakāsana. (v.t.i.) 1. vaje nikkhipati; 2. paṅke cakkam osīdati; 3. dhāvanayantaṃ nivattati. (pp.) vaje nikkhitta; paṅke osīnacakka; nivattadhāvanayanta.
stall fed
(adj.) vaje posita.
stallage
(m.) āpaṇasuṅka.
stallion
(m.) anuddhaṭabījassa.
stalwart
(adj.; m.) thāmavantu; daḷhakāya.
stalwartness
(nt.) pabalatta.
stamen
(nt.) purisa-kesara. (m.) pupphareṇu.
stammer
(nt.) mammanatta. (v.i.) mammanāyati.
stammerer
(m.) mammana; khalitavāca.
stammeringly
(adv.) sagagadaṃ; mammanatāva.
stamp
(f.) muddā; muddikā. (nt.) lañchana. (m.) padapāta; padaghāta. (v.t.) 1. muddeti; lañcheti; 2. pādena bhūmim āhanati. (pp.) muddita; lañchita; bhūmyāhatapāda.
stampede
(nt.) sasambhamapalāyana. (v.i.) sasambhamaṃ palāyati.
stanch
(v.t.) santhambheti; sandanaṃ nivatteti. (pp.) santhambhita; nivattitasandana.
stanchion
(f.) upatthambhakathūṇā. (v.t.) upatthambhakaṃ yojeti.
stand
(m.) ādhāra; nissaya; virāma. (nt.) saṇṭhiti. (v.t.i.) 1. tiṭṭhati; avaṭṭhāti; 2. uṭṭhāti; 3. vattati; 4. sahati; dhāreti; 5. nivattati. (pp.) ṭhita; avaṭṭhita; uṭṭhita; vattita; sahita; dhārita; nivatta.
stand aside
passato tiṭṭhati.
stand back
apakkamati.
stand fast
patiṭṭhāti; adhiṭṭhāti; gādhati.
stand firmly
patiṭṭhāti; adhiṭṭhāti; gādhati.
stand-by
upatiṭṭhati.
stand-up
uttiṭṭhati; uṭṭhāti.
standard
(m.) dhaja; ketu. (f.) patākā. (adj.) pamāṇībhūta; nidassanabhūta.
standard bearer
(m.) dhajadhārī.
standing
(adj.) pavattamāna; tiṭṭhamāna. (nt.) pavattana; avaṭṭhāna; puggalikatatta.
standstill
santiṭṭhāti.
staple
(m.) aṅkusa. (nt.) padhāna-vāṇijabhaṇḍa. (adj.) padhānabhūta; sulabhuṭṭhānaka; mukhya. (v.t.) aṅkusaṃ yojeti. (pp.) yojitaṅkusa.
stanza
(f.) gāthā. (nt.) pajja.
star
(f.) tārā; tārakā. (m.) uḷu. (v.t.) tārālakkhaṇaṃ yojeti.
star-gazer
(m.) nakkhattapāṭhaka.
starboard
(m.) nāvādakkhiṇapassa.
star crossed
(adj.) hatalakkhika; dubbhaga.
starch
(f.) piṭṭhadhātu. (nt.) khali. (v.t.) khalinā makkheti. (pp.) kalimakkhita.
starchy
(adj.) amuduka; kharasamphassa.
stare
(nt.) thirolokana. (v.i.t.) thiram oloketi. (pp.) thiram olokita.
starer
(m.) thirolokaka.
staringly
(adj.) ativyattaṃ; atiphutaṃ.
stark
(adj.) asesa; kevala; asithila; daḷha; thaddha. (adv.) kevalaṃ; accantaṃ.
starless
(adj.) tārāvirahita.
starlight
(m.) tārāloka.
starlit
(adj.) tārobhāsita.
start
(m.) ārambha. (nt.) phandana. (v.i.) ārabhati; sahasā phandati or kampati. (pp.) āraddha, sahasā phandita or kampita
he started for Colombo
so Koḷambanagaraṃ pati gato.
starting point
(nt.) ārabhanaṭṭhāna.
startle
(v.t.) uttāseti; santāseti; phandāpeti. (pp.) uttāsita; santāsita; phandāpita.
startling
(adj.) phandāpanaka.
starvation
(f.) nirāhāratā; ajaddhumārikā.
starve
(v.i.) chinnabhatto hoti; khudāya avasīdati. (v.t.) nirāhārena māreti. (pp.) khudāya avasīna; nirāhārena mārita.
starveling
(n.) chāta; jighacchita; bubhukkhita.
starving
(adj.) khudāya mīyamāna.
stasis
(m.) rudhirāvarodha.
state
(f.) avatthā; dasā; pakati. (m.) sabhāva; patāpa. (nt.) rajja; raṭṭha; issariya. (adj.) rajjāyatta. (v.t.) ācikkhati; pakāseti; vitthāreti. (pp.) ācikkhita; pakāsita; vitthārita.
state-carriage
(m.) rājaratha.
state-elephant
(m.) maṅgalahatthī.
state-horse
(m.) maṅgalassa.
stateliness
(nt.) mahāpatāpatta; uḷārasirisobhagga.
stately
(adj.) mahāteja; mahānubhāva.
statement
(nt.) nivedana; pakāsana.
statesman
rājanītinipuṇa.
static
(adj.) acala; aniñja.
statical
(adj.) acala; aniñja.
statics
(m.; plu.) acalavatthuniyāma.
station
(nt.) avaṭṭhāna; nivattanaṭṭhāna; ṭhānanatara. (m.) adhikāra. (v.t.) niveseti; patiṭṭhāpeti. (pp.) nivesita; patiṭṭhāpita.
stationary
(adj.) acala; thāvara.
stationer
(m.) lipibhaṇḍavāṇij.
stationery
(nt.) lipibhaṇḍa.
statistically
(adv.) saṅkhyālekhanānusārena.
statistics
(nt.; plu.) mahājanika-saṅkhyālekhana.
statue
(f.) paṭimā. (nt.) paṭibimba.
statuary
(nt.) paṭimāsippa; paṭimākaraṇa. (adj.) paṭimāpaṭibaddha.
statuesque
(adj.) paṭimāsadisadassana.
statuette
(f.) khuddakapaṭimā.
stature
(m.) ārohapariṇāha.
status
(nt.) dhana-balādi-pamāṇa.
statutable
(adj.) vavatthānugata; nītyanukūla.
statute
(f.) vavatthā; paññatti. (m.) niyamitavidhi.
statutory
(adj.) vavatthānugata; nītyanukūla.
staunch
(adj.) daḷhabhattika.
stave
(f.) dārupaṭṭikā. (nt.) gāthāpāda. (v.t.) nivāreti. (pp.) nivārita.
stay
(m.) kālikavāsa; ādhāra; upatthambha. (nt.) nivattana. (v.i.) tāvakālikaṃ vasati; nivattati. (v.t.) nivatteti; santhambheti. (pp.) tāvakālikaṃ vuttha; nivattita; santhambhita.
stay behind
ohīyati.
stayer
(m.) nivāretu; upatthambhaka.
staying
(nt.) viharaṇa.
steadfast
(adj.) thira; daḷhādhiṭṭhāna.
steadfastly
(adv.) thiravasena.
steadfastness
(nt.) daḷhatta; thirādhiṭṭhānatta.
steadily
(adv.) thirākārena.
steadiness
(nt.) thiratta; acalatta; acāpalla.
steady
(adj.) acala; thāvara. (v.t.) thirīkaroti; daḷhayati.
steak
(m.) maṃsakhaṇḍa.
stealth
(nt.) gūḷhatta. (m.) rahobhāva.
stealthily
(adv.) gūḷhaṃ.
stealthy
(adj.) gūḷha; paṭicchanna.
steam
(m.) bappa. (v.i.) bappam uppādeti. (v.t.) usmanā sedeti. (pp.) uppāditabappa; usmanā dita.
steam bath
(nt.) sadakamma.
steam boat
(f.) dhūmayātrā.
steam engine
(nt.) bappayanta.
steamer
(f.) dhūmanāvā.
steap by step
(adv.) anupadaṃ; anukkamena.
steed
(m.) ājaññassa.
steel
(m.) ayasāra. (adj.) atithaddha. (v.t.) ayasārena chādeti. (pp.) ayasārena chādita.
steely
(adj.) atithaddha.
steep
(m.) papāta. (adj.) ukkūla; durāruha; pātālayutta. (v.t.) kiledeti; otāretvā temeti. (pp.) kiledita; otāretvā temita.
steeple
(nt.) pāsādasikhara.
steer
(m.) uddhaṭabīja-goṇa. (v.t.) nāvaṃ pājeti or gantabbamaggaṃ pāpeti. (pp.) pājitanāva; gantabbamaggaṃ pāpita.
steerage
(nt.) nāvācāraṇa.
steersman
(m.) kaṇṇadhāra.
stele
(m.) salekha-silāthambha.
stelliferous
(adj.) tārābahula.
stellar
(adj.) nakkhattapaṭibaddha.
stellate
(adj.) tārakākāra.
stellular
(adj.) tārākārena sampādita.
stem
(m.) daṇḍa; nāḷa. (nt.) vaṇṭa. (v.t.) 1. nivatteti; santhambheti; 2. oghaṃ chindanto tarati. (pp.) nivattita; santhambhita; oghaṃ chindanto tarita.
stench
(m.) pūtigandha.
stenchy
(adj.) pūtigandhika.
stenograph
(nt.) saṅkhittakkharalekhana.
stenographer
(m.) laghulekhaka.
stenography
(f.) laghulekhanavijjā.
stentor
(m.) uccassarayutta.
stentorian
(adj.) gambhīrassara.
step
(m.) padapāta; padavikkhepa; kama; sopāṇaphalaka. (f.) paṭipāṭi. (nt.) pādalañchana. (v.t.i.) akkamati; padaṃ nikkhipati. (pp.) akkanta; nikkhitapada.
step back
paṭikkamati.
step down
otarati.
step forward
abhikkamati.
step in
āruhati or pavisati.
step out
turitayati.
stepbrother
(m.) vemātikabhātu.
stepdaughter
(f.) dutiyavivāhe dhītā.
stepfather
(m.) dutiyavivāhe pitā.
stepmother
(f.) dutiyavivāhe mātā.
steppe
(f.) rukkharahita-sambhūmi.
stepping
(m.) padavikama; padavītihāra.
stepping stone
(f.) padapātasilā. (nt.) vuddhipadaṭṭhāna.
stepsister
(f.) vemātika-bhaginī.
stepson
(m.) paṭhamavivāhe putto.
stereotype
(m.) ghanīkata-muddākkharaphalaka. (v.t.) 1. ekābaddhaṃ karoti; 2. avipariṇāmiyattaṃ pāpeti. (pp.) ekābaddhakata; avipariṇāmiyattaṃ pāpita.
sterile
(adj.) aphala; vañjha; asāra.
sterility
(f.) vañjhatā.
sterling
(adj.) yathābhūta; yathāvatthuka. (nt.) soṇṇanikkha.
stern
(m.) nāvāpacchābhāga. (adj.) asithila; daḷha; thaddha.
sternese
(nt.) daḷhatta; pharusatta.
sternly
(adv.) atidaḷhaṃ.
sternum
(nt.) uraṭṭhi.
sternutation
(nt.) 1. khipitaka; 2. natthukamma.
sternutatory
(adj.) 1. khipitajanaka; 2. natthukammāyatta.
stertorous
(adj.) ghurughurupassāsī.
stethoscope
(nt.) nāḷiviññāṇayanta. (v.t.) hadayaphandanam upaparikkhati.
stevedore
(m.) nāvābhaṇḍavāhaka.
stew
(nt.) mandapakka-bhojana. (m.) manotāpa. (v.t.) mandaṃ pacati. (pp.) mandaṃ pakka.
steward
(m.) bhojanādhikārī; bhaṇḍāgārika; āyuttaka.
stewardship
(nt.) āyuttakaṭṭhāna; bhaṇḍāgārikatta.
stick
(m.) kattaradaṇḍa. (f.) kattarayaṭṭhi. (v.i.) allīyati; laggati. (v.t.) alliyāpeti; laggeti; nittudati. (pp.) allīna; lagga; alliyāpita; laggita; nittudita.
stickiness
(f.) saṃlagganatā.
sticking
(nt.) allīyana. (m.) abhissaṅga.
stickle
(v.t.) nibandhati; vivadati. (pp.) nibaddha; vivadita.
stickler
(m.) nibandhaka.
sticky
(adj.) allīyanasabhāva.
stiff
(adj.) 1. patthaddha; kaṭhina; anamma; 2. dukkara; 3. ghanībhūta.
stiff-necked
(adj.) ādhānagāhī; uddhata.
stiffen
(v.t.) kaṭhinīkaroti. (v.i.) kaṭhinībhavati. (pp.) kaṭhinīkata; kaṭhinībhūta.
stiffly
(adv.) daḷhaṃ; sābhimānaṃ.
stiffness
(nt.) kaṭhinatta.
stifle
(v.t.) sāsaṃ nirumbheti. (pp.) nirumbhitasāsa.
stifling
(adj.) sāsanirumbhaka.
stigma
(nt.) vaṇalañchana. (f.) apakitti.
stigmatise
(v.t.) kalaṅketi; lañcheti. (pp.) kalaṅkita; lañchita.
stile
(nt.) vatidvāra.
still
(nt.) parissāvaka-yanta. (adj.) acala; akampa; niccala; nissadda. (v.t.) upasameti; acalaṃ or nissaddaṃ karoti. (pp.) upasamita; acalaṃ or nissaddaṃ kata. (adv.) 1. yāva-tāva; yāvajjatanā; yāv'imaṃ kālaṃ; 2. evaṃ sante pi; tathā pi.
still more
(adv.) bhīyoso mattāya.
stillborn
(m.) maritvā-jāta; gabbhamata.
stillness
(nt.) niccalatta; nissaddatta.
stilt
(f.) pādayaṭṭhi.
stilted
(adj.) 1. pādayaṭṭhigāmī; 2. gabbita; vikatthaka.
stimulant
(adj.; m.) uttejaka; uddīpaka.
stimulate
(v.t.) uttejeti; ussāheti; pabodheti. (pp.) uttejita; ussāhita; pabodhita.
stimulation
(nt.) uttejana; samuṭṭhāpana; anubalappadāna.
stimulative
(adj.) uttejaka; paggaṇhanaka.
stimulus
(nt.) uddīpakavatthu; uttejakosadha. (m.) paggaha.
sting
(f.) dāṭhā. (nt.) ḍasana. (v.t.) 1. ḍasati; 2. accantaṃ vyathati. (pp.) daṭṭha; accantaṃ vyathita.
stingily
(adv.) luddhākārena; kadariyena.
stinginess
(nt.) macchariya; luddhatta.
stingless
(adj.) niddāṭha; uddhaṭadāṭha.
stingy
(adj.) luddha; kadariya; maccharī.
stink
(m.) pūtigandha. (v.t.) pūtigandhaṃ vāyeti. (v.i.) 1. pūti vāyati; 2. ayasaṃ pappoti. (pp.) vāyitapūtigandha; ayasaṃ patta.
stinking
(adj.) pūtigandhāvaha.
stint
(nt.) ūnatta; ūnappamāṇa. (v.t.) 1. ūnakaṃ deti; 2. mitaṃ bhūñjati; 3. viramati. (pp.) ūnakaṃ dinna; mitaṃ bhutta; virata.
stintingly
(adv.) atiluddhākārena.
stintless
(adj.) nillobhī; amaccharī; asīmita.
stipe
(m.) daṇḍa; nāḷa. (nt.) vaṇṭa.
stipend
(nt.) vetana. (m.) niyamita-aya.
stipendiary
(m.) vetanalābhī.
stipulate
(v.i.) paṭiññaṃ ṭhapeti; saṅgaraṃ karoti. (v.t.) paṭiññaṃ gaṇhāti. (pp.) ṭhapitapaṭiñña; katasaṅgara; gahitapaṭiñña.
stipulation
(f.) paṭiññā. (m.) saṅgara.
stir
(m.) saṅkhobha. (v.t.) 1. khobheti; āloleti; viloleti; 2. matheti. (v.i.) saṅkhubhati; iñjati; kampati. (pp.) khobhita; ālolita; vilolita; manthita; iñjita; kampita.
stirrer
(m.) khobhakārī.
stirring
(nt.) copana; kampana; saṅkhubhana. (adj.) saṅkhobhaka.
stirrup
(f.) ārohī-pādukā.
stitch
(f.) sibbanī. (m.) ārapatha. (v.t.) sibbati. (pp.) sibbita.
stithy
(f.) 1. kammārasālā; 2. adhikaraṇī.
stock
) suruṅgā. (v.t.) sañcināti; samāharati; rāsīkaroti. (pp.) sañcita; samāhaṭa; rāsīkata
laughing stock
(nt.) parihāsaṭṭhāna-vatthu.
stock-still
(adj.) khāṇusadisa; niccala.
stockade
(f.) saṅkuvati. (v.t.) saṅkuvatiṃ yojeti.
stockbreeder
(m.) pasupālaka; pasuposaka.
stocking
(nt.) pādajāla.
stocktaking
(nt.) bhaṇḍagaṇanolokana.
stocky
(adj.) thulla-vāmanaka.
stodge
(m.) garukāhāra. (v.i.) gedhena bhuñjati. (pp.) gedhena bhutta.
stodgy
(adj.) 1. garuka; dujjara; 2. ativitthārita.
stoic
(adj.; n.) upekkhaka; mahādhitika.
stoically
(adv.) upekkhakatāya; attasaṃyamena.
stoke
(v.t.) 1. uddhane indhanaṃ khipati; 2. turitaṃ bhuñjati. (pp.) uddhane khittindhana; turitaṃ bhutta.
stoker
(m.) 1. uddhanaposaka; 2. turitabhojī.
stolid
(adj.) momuha; garukāya; anussuka.
stolidity
(nt.) muṭṭhasacca; anussukatta; jaḷatta; garukāyatta.
stolidly
(adv.) mūḷhākārena.
stomach
(m.) āmasaya. (nt.) udara; jaṭhara. (f.) abhiruci. (v.t.) abhiruciyā bhuñjati.
stomachic
(adj.) āmāsayāyatta. (nt.) rucivaḍḍhakosadha; gahaṇdīpaka.
stomackless
(adj.) mandagahaṇika.
stone
) aṭṭhi; bīja. (v.t.) 1. pāsāṇehi paharati; 2. aṭṭhīni apaneti. (pp.) pāsāṇehi pahaṭa; apanītaṭṭhika
made of stone
(adj.) silāmaya.
stone age
(m.) pāsāṇāyudha-yuga.
stone blind
(adj.) jaccandha.
stone cutter
(m.) 1. taṅka; 2. pāsāṇadāraka.
stone still
(adj.) pāsāṇathira.
stone to grind with
(m.) nisadapota.
stone-deaf
(adj.) puṇṇabadhira.
stonemason
(m.) silāvaḍḍhakī.
stoneware
(nt.) ghanamattikabhājana.
stoniness
(nt.) niṭṭhiratta; pāsāṇabāhula.
stony
(adj.) 1. silābahula; 2. atithaddha.
stony hearted
(adj.) niṭṭhura; kaṭhinahadaya.
stook
(m.) veṇīkata-sassapuñja.
stool
(nt.) pādapīṭha. (m.) uccārossagga. (v.i.) vaccaṃ karoti; uccāraṃ ossajati. (pp.) katavacca; ossaṭṭhuccāra.
stoop
(nt.) 1. onamana; 2. vasaṅgamana. (v.i.) 1. onamati; 2. vasaṃ yāti. (pp.) onamita; vasaṃ yāta.
stop
(nt.) nivattana; virāmalakkhaṇa; rodhana. (m.) viccheda; virāma. (v.i.) nivattati; 2. viramati; vicchijjati. (v.t.) 1. nivatteti; rundheti; 2. vāreti; nivāreti. (pp.) nivatta; virata; vicchinna; nivattita; rundhita; vārita; nivārita.
stopcock
(nt.) jalanāḷathakanaka.
stoppage
(nt.) rodhana; thambhana; nivattāpana. (m.) upaccheda.
stopper
(m.) avarodhaka. (f.) rodhanī. (v.t.) rodhaniyā pidahati.
storage
(nt.) sannidhikaraṇa; bhaṇḍāgārāya dātabbamūla.
storax
(m.) sugandha-niyyāsavisesa.
store
(f.) 1. bhaṇḍanicaya; 2. bhaṇḍasālā. (v.t.) sañcināti; sannidahati; rāsīkaroti. (pp.) sañcita; sannihita; rāsīkata.
storehouse
(nt.) sannidhiṭṭhāna; koṭṭhāgāra.
storekeeper
(m.) koṭṭhāgārika.
storey
(nt.) pāsādatala.
storeyed
(adj.) bhūmiyutta; bhummika
three-storeyed
tibhummika.
storied
(adj.) bhūmiyutta; bhummika.
stork
(m.) bakavisesa.
storm
(m.) caṇḍavāta; mahāmegha; saṅkhobha. (nt.) omaddana. (v.i.) saṅkhubhati; vegena vassati. (v.t.) 1. saṅkhobheti; 2. (paravisayaṃ) omaddati. (pp.) saṅkhubhita; vegena vuṭṭha; omaddita.
stormy
(adj.) saṅkhubhita; vātavuṭṭhisahita; khobhakara.
story
(nt.) kathāvatthu; tala. (f.) ākhyāyikā; bhūmi.
stout
(adj.) thāmavantu; thūladehī; dhitimantu; nibbhaya.
stout-hearted
(adj.) thiracitta; daḷhanicchaya.
stoutly
(adv.) thiracittena.
stoutness
(nt.) pabalatta; thiranicchayatta.
stove
(f.) cullī. (nt.) uddhana.
stow
(v.t.) paṭisāmeti; nikkhipati. (pp.) paṭisāmita; nikkhitta.
stow away
(m.) mūlam adatvā nāvā-gāmī.
stowage
(nt.) paṭisāmana. (m.) bhaṇḍāgārika-suṅka.
straddle
(v.i.t.) pāde pasāretvā tiṭṭhati or nisīdati. (pp.) pāde pasāretvā tiṭṭhita or nisinna.
straggle
(v.i.) samūhato viyujjhati; vikiṇṇākārena yāti; animittam āhiṇḍati. (pp.) samūhato viyutta; vikiṇṇākārena yāta.
straggler
(m.) sakaparisa-bhaṭṭha; maggamūḷha.
stragglingly
(adv.) maggamūḷhākārena; samūhaviyogena.
straight
(adj.) uju; ajimha; avaṅka; akuṭila; sarala. (adv.) ujukaṃ; sajju; sapadi.
straight away
(ind.) sajju; sīgham eva.
straight forward
(adj.) ujucitta; ajjavayutta.
straight line
(f.) ujurekhā.
straighten
(v.t.) ujuṃ karoti.
straightly
(adv.) ujukam eva.
straightness
(nt.) ajjava; akoṭilla.
strain
) laya. (f.) kriyāsantati. (v.t.) āyāseti; uppīḷeti; parissāveti; vimalīkaroti. (pp.) āyāsita; uppīḷita; parissāvita; vimalīkata.
strainer
(nt.) parissāvana. (f.) sodhanī; cālanī.
straiten
(v.t.) sambādheti; pīḷeti. (pp.) sambādhita; pīḷita.
straitness
(nt.) sambādhatta; dukkaratta.
straits
(f.) duddasā. (nt.) kasira; kiccha. (m.) samuddasandhi. (adj.) sambādha; avitthiṇṇa.
strand
(nt.) kūla; tīra; taṭa. (v.t.) kūlaṃ pāpeti; tīre āhanati. (v.i.) ohiyāti. (pp.) kūlaṃ pāpita; tīre āhata; ohīna.
stranded
(adj.) kicchāpanna; appaṭisaraṇa.
strange
(adj.) 1. abbhuta; apubba; 2. videsīya; 3. asanthuta; aparicita.
strange looking
(adj.) abbhutadassana.
strangely
(adv.) abbhutākārena.
strangeness
(nt.) abbhutatta; aparicittatta.
stranger
(m.) 1. āgantuka; atithi; 2. adhunāgata; aparicita.
strangle
(v.t.) sāsanirodhena māreti. (pp.) sāsanirodhena mārita.
strangle oneself
(v.t.) ubbandhati; sāsaṃ nirumbhetvā marati. (pp.) ubbaddha; sāsaṃ nirumbhetvā mata.
strangling
(nt.) ubbandhana; sāsanirumbhana.
strangurious
(adj.) muttakicchābādhī.
strangury
(m.) muttakicchābādha.
strap
(f.) varattā; naddhi. (nt.) yotta. (v.t.) varattāya bandhati or tāḷeti. (pp.) varattāya baddha or tāḷita.
strapping
(nt.) varattātāḷana. (adj.) vaḍḍhideha.
stratagem
(m.) kapaṭopāya.
strategic
(adj.) saṅgāmopāyavisaka.
strategical
(adj.) saṅgāmopāyavisaka.
strategist
(n.) saṅgāmopāyadakkha.
strategy
(m.) saṅgāmopāya.
straticulate
(adj.) talattharayutta.
stratify
(v.t.) talavasena attharati. (pp.) talavasena atthata.
stratum
(nt.) bhūmitalatthara.
stratus
(m.) meghapaṭala.
straw
(nt.) palāla; sukkhatiṇa.
strawy
(adj.) palālamaya; palālasadisa.
stray
(adj.) maggamūḷha; yūthabhaṭṭha. (v.i.) 1. magge muyhati; 2. uppathaṃ yāti. (pp.) maggamūḷha; uppatthaṃ yāta.
streak
(f.) vaṇṇalekhā. (v.t.) lekhā yojeti; vaṇṇalekhāhi alaṅkaroti. (pp.) yojitaleka; vaṇṇalekhālaṅkata.
stream
(m.) jalasota; jalogha. (f.) kunnadī; jalamātikā. (v.i.) pasavati; pabhavati. (pp.) pasavita; pabhavita.
stream let
(f.) khuddakamātikā.
streamer
(m.) dīghadhaja; raṃsikadamba.
street
(f.) racchā; vīthi; visikhā; rathikā.
street sweeper
(m.) vīthisodhaka.
street walker
(f.) gaṇikā.
strength
(f.) satti. (m.) thāma. (nt.) bala; sāmatthiya.
strengthen
(v.i.) pabalīkaroti; daḷhayati. (v.i.) thirībhavati. (pp.) pabalīkata; daḷhayita; thirībhūta.
strengthener
(m.) pabalīkāraka. (nt.) balajanakosadha.
strengthless
(adj.) sattihīna; abala; dubbala.
strenuous
(adj.) āraddhaviriya; atandita; ātāpī.
strenuously
(adv.) daḷhaviriyena.
strenuousness
(m.) uyyoga; parakkma. (nt.) viriyādhiṭṭhāna.
stress
(m.) āyāsa. (nt.) bhāriyatta; saddagambhīratta. (v.t.) daḷhayati; savisesaṃ udīreti. (pp.) daḷhayita; udīrita.
stretch
(nt.) pasāraṇa; pattharaṇa. (v.t.) pasāreti; vitanoti. (v.i.) pasārīyati. (pp.) pasārita; vitata.
stretcher
(m.) pasāretu; rogīmañca.
stretchforth
paggaṇhāti.
strew
(v.t.) ākirati; vikirati; vippakirati. (pp.) ākiṇṇa; vikiṇṇa.
striate
(adj.) sukhumarekhāṅkita.
stricken
(pp. of strike) addita; maddita; pīḷita; aṭṭita.
strict
(adj.) 1. daḷha; asithila; 2. anullaṅghiya; anatikkamiya; niyata.
strictly
(adv.) sanicchayaṃ; saniyamaṃ.
strictness
(n.) daḷhatta; asithilatta.
stricture
(nt.) tikhiṇa-vivecana. (m.) sirāsaṅkoca.
stride
(v.i.t.) pāde vītiharati; pādaṃ dūre nikkhipati. (pp.) vītihaṭapāda; nikkhittapāda.
strident
(adj.) kaṭukasaddayutta.
stridulate
(v.i.) gambhīra-kaṭukasaddaṃ pavatteti.
strife
(nt.) bhaṇḍana. (m.) kalaha; viggaha.
strike
(v.t.) paharati; abhihanati; ghaṭṭeti. (v.i.) āhaññati; ghaṭṭīyati. (pp.) pahaṭa; abhihata; ghaṭṭita; āhata; ghaṭṭita. mūlādiṃ muddāpeti; kammantaṃ cajati; cittaṃ ākaḍḍhati. (pp.) mūlādiṃ muddāpita; cattakammanta; ākaḍḍhitacitta. (m.) kammantacāga.
strike against
paṭihanati.
strike down
opāteti.
strike in return
paṭipaharati.
strike off
lopeti; makkheti.
strike out
(fire) saṅghaṭṭanena janeti.
strike through
vinivijjhati.
strike up
ārabhati.
striker
(m.) 1. pahāradāyī; 2. kammantacāgī.
striking
(adj.) mahohara; cittākaḍḍhaka. (nt.) paharaṇa; pothana; saṅghaṭṭana.
strikingly
(adv.) savisesaṃ; mahoharatāya.
string
(nt.) sutta. (f.) tanti; seṇi; panti; āvali; dhanujiyā. (v.t.) 1. āvuṇāti; 2. tantūhi bandhati; 3. jiyaṃ āropeti. (pp.) āvuta; tantubaddha; jiyāropita.
string of contents
(nt.) uddāna.
string of pearls
(f.) muttāvali.
stringency
(nt.) kaṭukatta; asithilatta; anullaṅghiyatta.
stringent
(adj.) 1. kaṭuka; tikhiṇa; 2. avilaṅghiya; asithila.
stringy
(adj.) tantuyutta.
strip
) acchindati. (pp.) uddāḷita; acchinna.
strip of bark
(nt.) vākacīra.
strip of cloth
(f.) coḷapaṭṭikā.
stripe
(f.) paṭṭikā; visamvaṇṇarekhā. (m.) kasāpahāra.
striped
(adj.) lekhācittita.
striping
(m.) kumāra; māṇava.
strive
(v.i.) ghaṭati; vāyamati; yatati; īhati; ussahati. (pp.) ghaṭita; vāyamita; īhita; ussahita.
striving
(nt.) ghaṭana; īhana. (m.) ussāha; vāyāma.
stroke
(m.) pahāra; āghāta; nigghāta; kenipāta; khaṇikābādha. (f.) rekhā. (nt.) paramasana; anapekkhita-bhāgya or abhāgya. (v.t.) parimajjati; parāmasati. (pp.) parimaṭṭha or majjita; parāmaṭṭha.
stroll
(f.) mandacārikā. (nt.) caṅkamana. (v.i.) carati; āhiṇḍati; pariyaṭati.
stroller
(m.) pariyaṭaka.
strong
(adj.) balavantu; thāmavantu; pabala; daḷha; thira; tibba; tikhiṇa; pahonta; samattha.
strong-minded
(adj.) daḷhamānasa.
stronghold
(nt.) balakoṭṭhaka; dugga.
strongly
(adv.) gāḷhaṃ; daḷhaṃ; bāḷhaṃ.
strop
(nt.) khuracamma. (f.) khuratejanapaṭṭikā. (v.t.) paṭṭikāya khuraṃ tejeti. (pp.) paṭṭikāyatejitakhura.
structure
(nt.) nimmāṇa; mandira. (m.) racitākāra.
struggle
(m.) daḷhavāyāma; balavaviggaha. (nt.) vipphandana. (v.i.) 1. abhiyatati; daḷhaṃ vāyamati; 2. vipphandati. (pp.) abhiyatita; daḷhaṃ vāyamita; vipphandita.
strum
(nt.) anipuṇavādana. (v.i.) anipuṇākārena vādeti. (pp.) anipuṇākārena vādita.
struma
(m.) gaṇḍamālaroga.
strumpet
(f.) gaṇikā.
strut
(v.i.) sābhimānaṃ vicarati.
strychnia
(m.) tikhiṇavisa-visesa.
stub
(m.) khāṇuka. (nt.) chinnāvasiṭṭha-mūla. (v.t.) mūlāni uddharati. (pp.) uddhaṭamūla.
stubble
(nt.) chinnāvasiṭṭha-sassa.
stubborn
(adj.) avidheyya; avasa; duddamma; mānatthaddha.
stubbornness
(nt.) duddamyatta; avidheyyatta.
stubbornly
(adv.) duddammākārena.
stucco
(m.) siniddha-sudhālepa.
stud
(m.) gaṇṭhi; kukku. (v.t.) khacati. (pp.) khacita.
student
(m.) sissa; antevāsī; vijjatthī.
studio
(nt.) sippāyatana.
studious
(adj.) vijjāsatta; vīmaṃsāpubbaka.
studiously
(adv.) vīmaṃsāpubbakaṃ; upaṭṭhitasatiyā.
studiousness
(f.) vijjatthikatā; vīmaṃsakatā.
study
(nt.) ajjhayana; uggahaṇa. (m.) ajjhayana-gabbha. (v.t.i.) 1. uggaṇhāti; pariyāpuṇāti; adhīyati; anusikkhati; 2. vīmaṃsati. (pp.) uggahita; pariyāputa; adhīta; anusikkhita; vīmaṃsita.
stuff
(nt.) dabba; vatthu; upakaraṇa. (m.) kacavara. (v.t.) accantaṃ pūreti. (v.i.) giddho bhuñjati. (pp.) accantaṃ pūrita.
stuffing
(nt.) antopūraṇa; pūrakadabba.
stuffy
(adj.) nivāta; sambādha.
stultify
(v.t.) 1. mūḷhattaṃ dasseti; 2. adhikāraṃ nivāreti. (pp.) mūḷhattaṃ dassita; nivāritādhikāraṃ.
stumble
(nt.) khalita; pakkhalana. (m.) pamādadosa. (v.i.t.) pakkhalati; pamajjati. (pp.) pakkhalita; pamatta.
stumbling
(adj.) pakkhalamāna.
stumbling block
(nt.) bādhaka. (m.) antarāya.
stump
(m.) khāṇuka; chinnāvasesa. (v.t.i.) 1. sasaddaṃ caṅkamati; 2. niruttaraṃ karoti; 3. pacārento āhiṇḍati; 4. sākhādayo chindati. (pp.) sasaddaṃ caṅkamita; niruttaraṃ kata; chinnasākhādi.
stumpy
(adj.) thullavāmana.
stun
(v.t.) badhirīkaroti; mucchāpeti. (pp.) badhirīkata; mucchāpita.
stunner
(m.) vesārajjakara.
stunning
(adj.) atisundara; vimhāpanaka.
stunt
(nt.) vaḍḍhinivattana. (f.) visiṭṭhakriyā. (v.t.) vaḍḍhiṃ nirumbheti; vāmanaṃ karoti. (pp.) nirumbhitavāḍḍhī; vāmanīkata.
stupefaction
(nt.) vyāmohana; visaññīkaraṇa.
stupefy
(v.t.) moheti; muccheti. (pp.) mohita; mucchita.
stupefying
(adj.) mucchaka; pamohaka.
stupendous
(adj.) 1. ativisāla; 2. vimhayāvaha.
stupendously
(adv.) atimahattena; abbhutākārena.
stupid
(adj.) momuha; mandamatika; dandha; sammūḷha.
stupidity
(nt.) dandhatta; mandiya.
stupidly
(adv.) dandhākārena.
stupidness
(nt.) dandhatta; mandiya.
stupor
(f.) mucchā; sammucchā; bhantasatitā.
stuprate
(v.t.) pasayha (itthiṃ) dūseti.
stupration
(nt.) pasayharamana.
sturdily
(adv.) pabalākārena.
sturdiness
(f.) thāmasampannatā.
sturdy
(adj.) daḷhasarīra; thāmavantu.
stutter
(v.i.) pakkhalanto bhāsati.
stutterer
(m.) pakkhalitavāca.
stutteringly
(adv.) sagaggadaṃ.
sty
(m.) sūkaravaja. (nt.) kucchitaṭṭhāna. (v.t.) sūkare vajekhipati.
stye
(f.) akkhidalapiḷakā.
style
(f.) paṇṇalekhanī. (m.) pakāra; ākāra; racanāvilāsa. (v.t.) abhidhāti; nāmaṃ ṭhapeti; upalakkheti. (pp.) abhihita; ṭhapitanāma; upalakkhita.
stylish
(adj.) suvesa.
stylishly
(adv.) sobhanavesena.
stylist
(adj.) lalitaracanāsatta.
stylograph
(m.) nāḷaḷekhanīvisesa.
styptic
(adj.) rudhirasandanivattaka.
Styx
(f.) Vetaranī-nadī.
suasion
(nt.) palobhana; pakkhagāhana.
suasive
(adj.) pakkhagāhāpaka.
suave
(adj.) 1. piyaṃvada; 2. sādurasa; manuñña.
suavely
(adv.) manuññatāya; saṇhākārena.
suavity
(f.) 1. piyavāditā; 2. sādurasatā.
sub
(pref.) upa; anu; adho.
sub-editor
(m.) upasaṅkhāraka.
sub-head
(f.) upamātikā.
sub-king
(m.) padesarāja.
subacid
(adj.) īsaṃambila.
subacrid
(adj.) īsaṃtittaka.
subacute
(adj.) īsaṃtikhiṇa.
subaltern
(m.) upasenāpati.
subaqueous
(adj.) antodakaṭṭha.
subcommentary
(f.) ṭīkā.
subcommittee
(f.) anukārakasabhā.
subconsciousness
(nt.) bhavaṅga; upaviññaṇa.
subcutaneous
(adj.) antocammaṭṭha.
subdivide
(v.t.) puna vibhajati; upavibhajati. (pp.) puna vibhatta; upavibhatta.
subdivision
(m.) upavibhāga.
subdue
(v.t.) abhibhavati; pamaddati; dameti; pasahati; abhimanthati. (pp.) abhibhūta; pamaddita; danta; pasahita; abhimanthita.
subdue able
(adj.) abhibhavanīya; jeyya.
subduer
(m.) abhibhū; pamaddaka; dametu.
subduing
(adj.) abhimanthaka.
subjacent
(adj.) adhoṭhita.
subject
(m.) visaya; pajā; parapālanānugata. (in gram.) kattu; kathānāyaka. (nt.) vasagamana. (adj.) vasavattī; upajīvī; parādhīna; parāyatta. (v.t.) vasīkaroti; abhibhoti. (pp.) vasīkata; abhibhūta.
subjection
(m.) vasībhāva. (nt.) parādhīnatta.
subjective
(adj.) ajjhattikā; mānasika.
subjectivity
(nt.) mānasikatta.
subjoin
(v.t.) anughaṭeti; pacchā sambandheti. (pp.) anughaṭita; pacchā sambandhita.
subjugate
(v.t.) vasaṃ neti; omaddati; abhibhavati. (pp.) vasaṃ nīta; omaddita; abhibhūta.
subjugation
(nt.) vasānayana; abhibhavana.
subjugator
(m.) vijetu; dametu; vasavattaka.
subjunctive
(adj.) aniyamatthavācaka; vikappadīpaka.
subjunctive mood
(f.) Sattamī vibhatti.
sublimate
(v.t.) sukhumattaṃ or parisuddhattaṃ pāpeti. (pp.) sukhumattaṃ or parisuddhattaṃ pāpita.
sublimation
(nt.) sukhumattapāpaṇa; parisodhana.
sublime
(adj.) sukhuma; visiṭṭha; ukkaṭṭha.
sublimely
(adv.) sukhumatāya; uḷāratāya.
subliminal
(adj.) bhavaṅgagata; cittānusayita.
sublimity
(nt.) accuḷāratta; atisukhumatta.
submarine
(adj.) antodakavattī. (m.) makarapota. (f.) antodakanāvā.
submarine fire
(nt.) vaḷavāmukha.
submerge
(v.t.) ajjhottharati; nimujjāpeti. (v.i.) nimujjati; ottharīyati. (pp.) ajjhotthaṭa; nimujjāpita; nimugga.
submergence
(nt.) ajjhottharaṇa; nimujjāpana; nimujjana.
submersion
(nt.) ajjhottharaṇa; nimujjāpana; nimujjana.
submission
(nt.) anuvattana; vasaṅgamana.
submissive
(adj.) anuvattī; vidheya; vacanakara; assava.
submissively
(adv.) savinayaṃ; sagāravaṃ.
submissiveness
(m.) vasībhāva. (nt.) anuvattana; vacanakaratta.
submit
(v.i.) vasaṃ yāti; anuvattati; 2. savinayaṃ vadati. (v.t.) appeti; bhāvaṃ karoti. (pp.) vasaṃ yāta; anuvattita; savinayaṃ vutta; appita; katabhāra.
subordinate
(adj.) amukhya; orapadaṭṭha; appadhāna. (m.) sahakārī; anuvattaka. (v.t.) anuṭhapeti; vase vatteti; amukhyaṃ karoti. (pp.) anuṭhapita; vase vattita; amukhyaṃ kata.
subordinately
(adv.) amukhyavasena.
subordination
(nt.) vasaṅgamana; appadhānatta.
suborn
(v.t.) kūṭasakkhiṃ otāreti.
subornation
(nt.) kūṭasakkhiotāraṇa.
subpoena
(nt.) adhikaraṇavhāna. (v.t.) adhikaraṇaṃ avhāti. (pp.) adhikaraṇaṃ avhāta.
subreption
(nt.) nikatiyā gahaṇa.
subscribe
(v.t.) 1. hatthalañchanaṃ yojeti; 2. niyamitabhāgaṃ deti. (v.i.) sanumññati. (pp.) yojitahatthalañchana; dinnaniyamitabhāga; anumata.
subscriber
(m.) chandakadāyī; upatthambhaka; bhāgadāyī.
subscript
(f.) adholipi.
subscription
(nt.) 1. nāmalikhana; 2. chandakadāna; 3. vassikadeyya.
subsection
(m.) upavibhāga.
subsequence
(m.) vipāka. anugataphala.
subsequent
(adj.) anantarāgata; ānantarika.
subsequently
(adv.) anantaraṃ; tato paraṃ.
subserve
(v.t.) upatthambheti; upakaroti. (pp.) upatthambhita; upakata.
subservience
(m.) upatthambha. (nt.) anukūlatta.
subservient
(adj.) upakāraka; anukūla.
subserviently
(adv.) upatthambhakavasena.
subsidence
(nt.) ogamana; heṭṭhā-osīdana.
subside
(v.i.) ogacchati; sanisīdati. (pp.) ogata; sannisinna.
subsidiary
(adj.; n.) upatthambhaka; upakāraka.
subsidy
(nt.) upatthambhaka-dhana.
subsist
(v.i.t.) pavattati; jīvati; yāpeti; jīvikaṃ kappeti. (pp.) pavattita; kappitajīvita.
subsist by
anujīvati.
subsistence
(nt.) jīvana; pavattana. (m.) ājīva. (f.) jīvitavutti.
subsistent
(adj.) pavattamāna; upajīvī.
subsistent on
upajīvati.
subsize
(v.t.) dhanena upatthambheit. (pp.) dhanena upatthambhita.
subsoil
(m.) heṭṭhā-paṃsu.
substance
(nt.) vatthu; dabba; dhana; vitta. (m.) sāra; piṇḍattha.
substantial
(adj.) 1. dabbamaya; 2. tathato-vijjamāna; 3. sāravantu; 4. dhanavantu.
substantiality
(nt.) dabbatta; thathatovijjamānatta.
substantially
(adv.) vatthuto; tattato; sārato.
substantiate
(v.t.) tathaṃ or paccakkhaṃ kāreti.
substantiation
(nt.) pamāṇīkaraṇa; tathattadīpana.
substantive
(nt.) nāmapada; visessa. (adj.) sattāvācaka.
substitute
) ādesaṃ karoti. (pp.) aññass'atthāya niyojita; katādesa.
substitution
(nt.) paṭinidahana; niyojana.
substitutional
(adj.) paṭinidahanāyatta
substitutive
(adj.) paṭinidheyya.
subtract
(v.t.) bhāgam uddharati; ūnaṃ karoti. (pp.) uddhaṭabhāga; ūnīkata.
subtraction
(nt.) vyavakalana; bhāguddharaṇa.
subtractive
(adj.) vyakalanaka.
substratum
(nt.) heṭṭhātala. (m.) upanissaya.
substructure
(nt.) vatthucinana.
subsume
(v.t.) antogadhaṃ karoti. (pp.) antogadhaṃ kata.
subsumption
(nt.) antogadhakaraṇa.
subterfuge
(m.) muñcanūpāya. (nt.) sāṭheyya.
subterranean
(adj.) antobhumma; bhūmigata.
subtle
) kusaggamatika; tikkhapañña.
subtlely
(adv.) sukhumaṃ; dubbodhatāya; nikatiyā.
subtleness
(nt.) sukhumatta; dubbodhatta; upāyakosalla.
subtlety
(nt.) sukhumatta; dubbodhatta; upāyakosalla.
suburb
(nt.) upanagara.
suburban
(adj.) nagarāsanna.
subvert
(v.t.) viparivatteti; ummūleti; vināseti. (pp.) viparivattita; ummūlita; vināsita.
subvention
see Subsidy.
subversion
(nt.) viparivattana.
subversive
(adj.) viparivattaka; ucchindaka.
subway
(m.) ummagga.
succeed
(v.i.) samijjhati; sampajjati. (v.t.) paṭilabhati; anupāpuṇāti. (pp.) samiddha; sampanna; paṭiladdha; anuppatta.
succeeding
(adj.) anuyāyī; āgāmī; anantarāgāmī.
success
(f.) samiddhi; nipphatti; saṃsiddhi. (nt.) sāphalya.
successful
(adj.) samiddha; saphala.
successfully
(adv.) samiddhākārena.
succession
(m.) anukkama. (f.) paṭipāṭi; paramparā; santati; āvali.
successional
(adj.) anukkamāgata; yathāpaṭipāṭika.
successive
(adj.) anukkamika; pāramparika.
successively
(adv.) anukkamena; anupubbena.
successor
(m.) anantarāgata; anukkamappatta.
succinct
(adj.) saṅkhitta; laghu.
succinctly
(adv.) saṅkhepena.
succinctness
(nt.) saṅkhittatta.
succour
(m.) avassopatthambha. (nt.) paṭisaraṇa; paṭibala. (v.t.) yathākāle upatthambeti. (pp.) yathākāle upathambhita.
succourer
(m.) avassakāle upatthambhaka.
succourless
(adj.) appatiṭṭha; appaṭisaraṇa.
succulence
(f.) ojavantatā.
succulent
(adj.) sarasa; ojavantu.
succumb
(v.i.) avasīdati; vasaṃ yāti. (pp.) osīna; vasaṃyāta.
such
(adj.) tathāvidha; tathārūpa; tādisa; etādisa.
such and such
(adj.) asuka.
such like
(adj.) evaṃvidha.
such likeness
(m.) tathābhāva.
suck
(v.t.) cūsati; thaññaṃ viya pibati.
sucker
(m.) cūsaka.
sucking
(adj.) thanapāyī.
suckle
(v.t.) pāyeti. (pp.) pāyita.
suckling
(m.) thanapa; khīrapaka.
sudation
(nt.) sedakamma.
sudatorium
(nt.) sedanaghara; jantāghara.
sudatory
(adj.) sedajanaka.
sudden
(adj.) sahasāpatta; taṅkhaṇika.
suddeness
(nt.) khaṇikatta; sahasāgatatta.
suddenly
(adv.) sahasā; taṅkhaṇaṃ.
sudoriferous
(adj.) sedavāhī.
sudorific
(adj.) sedamocaka.
suds
(v.t.i.) adhikaraṇe codeti; aṭṭaṃ karoti; vinicchayaṃ yāti. (pp.) adhikaraṇe codita; kataṭṭa; vinicchayaṃ yāta.
suet
(m.) pasumeda.
suffer
(v.i.t.) vindati; vedeti; paccanubhoti; adhivāseti; titikkhati. (pp.) vindita; vedita; paccanubhūta. adhivāsitata; titkkhita.
sufferable
(adj.) vedanīya; sahanīya.
sufferance
(f.) anummati; khamā. (nt.) paramata-sahana.
sufferer
(m.) vedaka.
suffering
(f.) vedanā; pīḷā; vyathā. (nt.) dukkha.
suffering from illness
(adj.) rogātura.
sufferingly
(adv.) savedanaṃ.
suffice
(v.i.t.) pahoti.
sufficiency
(nt.) pahoṇakatta; sāmatthiya; alambhāva.
sufficient
(adj.) pahoṇaka; alambhūta.
sufficiently
(adv.) pariyattaṃ; paripuṇṇaṃ; pahoṇakatāya.
suffix
(n.) paccaya. (v.t.) padante ghaṭeti. (pp.) padante ghaṭita.
suffocate
(v.t.) 1. sāsaṃ rodheti; 2. sāsaṃ nirumbhitvā māreti. (pp.) rodhitasāsa; sāsaṃ nirumbhitvā mārita.
suffocation
(nt.) sāsarodhana.
suffrage
(nt.) anumatidāna; chandabala.
suffuse
(v.t.) vyāpeti; vitthambheti; pattharati; pharati. (pp.) vyāpita; vitthambhita; patthaṭa; phuṭa.
suffusion
(nt.) pattharaṇa; vyāpana.
sugar
(f.) sukkharā. (v.t.) sakkharā yojeti. (pp.) yojitasakkhara.
sugar candy
(f.) khaṇḍasakkharā.
sugar cane
(m.) ucchu.
sugar mill
(nt.) ucchuyanta.
sugary
(adj.) sakkharāyutta.
suggesness
(nt.) sūcakatta; vyañjakatta.
suggest
(v.t.) samupaṭṭhapeti; sūceti. (pp.) samupaṭṭhapita; sūcita.
suggestion
(f.) parikappanā; matayojanā.
suggestive
(adj.) sūcaka; vyañjaka.
suicidal
(adj.) attanāsaka; attaghātaka.
suicide
(m.) 1. attvadha; 2. attaghātī.
suilline
(adj.) sūkaragaṇika.
suit
(nt.) nivāsanayugala; yuga; yamaka. (f.) vivāhayojanā; codanā. (m.) abhiyoga. (v.i.) kappati; vaṭṭati; yujjati. (v.t.) yoggaṃ karoti; saṅghaṭeti. (pp.) kappita; yutta; yoggakata; saṅghaṭita.
suitable
(adj.) yogga; anurūpa; anucchavika; sāruppa.
suitableness
(nt.) ocitya; yoggatta; sāruppatta.
suitably
(adv.) yathocitaṃ.
suite
(m.) 1. parijana; parivāra; 2. paribhogabhaṇḍarāsi. (f.) ovarakapanti; turiyasāmaggi.
suitor
(m.) 1. abhiyuñjaka; 2. vivāhatthī.
sulk
(v.i.) dummukhī hoti.
sulkiness
(f.) asantuṭṭhi.
sulky
(adj.) dummana.
sullen
(adj.) khinna; anattamana.
sulleness
(nt.) dummukhatta; dummanatta.
sulleny
(adv.) khinnākārena.
sully
(v.t.) kalaṅketi; dūseti. (pp.) kalaṅkita; dūsita.
sulphur
(nt.) gandhaka.
sulphurous
(adj.) gandhakayutta.
sultriness
(nt.) gimhādhikatta.
sultry
(adj.) gimhādhika; tāpakara.
sum
(f.) gaṇanā; sākalla. (nt.) saṅkalana. (m.) samāhāra; piṇḍattha. (v.t.) 1. gaṇeti; saṅkaleti; 2. saṅkhipati; samāharati. (pp.) gaṇita; saṅkalita; saṅkhitta; samāhaṭa.
summarily
(adv.) saṅkhepavasena.
summarise
(v.t.) saṅkhipati; sāraṃsam uddharati. (pp.) khitta; uddhaṭasāraṃsa.
summary
(m.) uddesa; saṅkhittasaṅgaha; saṅkhepa.
summation
(nt.) saṅkalana.
summer
(m.) gimhāna; nidāghasamaya. (v.i.) gimhānaṃ vītināmeti.
summer solstice
(nt.) uttarāyana.
summerless
(adj.) gimhānarahita.
summersault
see Somersult.
summery
(adj.) gimhika.
summit
(nt.) kūṭa; sikhara; siṅga. (m.) matthaka; muddhā.
summon
(v.t.) adhikaraṇam avheti; pakkosati; āṇāpeti. (pp.) avhita; pakkosita; āṇāpita. (nt.; plu.) adhikaraṇavhāna; āṇāpana.
summum bonum
(nt.) accantasukha; nibbāṇā.
sumpter
(m.) bhāravāhī-assa.
sumption
(nt.) udāharaṇa.
sumptuary
(adj.) paribbayaniyāmaka.
sumptuous
(adj.) bahuparibbaya; tittikara.
sumptuously
(adv.) adhikavayena; paṇīṭākārena.
sun
(m.) suriya; ādicca; dinakara; ravi; bhānumantu; divākara; sataraṃsi; aṃsumālī; bhānu. (v.t.) ātape nidahati. (v.i.) ātapaṃ tapati; ātape nisīdati. (pp.) ātape nihita; tapitātapa; ātape nisinna.
sun-like
(adj.) suriyopama.
sunbeam
(m.) ravikiraṇa.
sunburnt
(adj.) ātapatatta.
Sunday
(m.) ravivāra.
sunder
see Separate.
sundial
(f.) suriyaghaṭī.
sundry
(adj.) bahuvidha; nānākāra; vividha.
sunflower
suriyāvattī puppha.
sunless
(adj.) nirātapa.
sunlight
(m.) suriyātapa.
sunny
(adj.) ātapasahita.
sunrise
(m.) suriyodaya.
sunset
(nt.) suriyatthaṅgamana.
sunshade
(nt.) chatta; ātapatta.
sunshine
(m.) suriyātapa.
sup
(v.i.) sāyamāsaṃ bhuñjati. (pp.) bhuttasāyamāsa.
super
(pref.) ati; adhi; adhika; atisaya.
super-eminence
(nt.) atyuttamatta; atiseṭṭhatta.
super-eminent
(adj.) atiseṭṭha; atiuttama.
super-erogation
(nt.) atirekakiccakaraṇa.
super-erogatory
(adj.) atirekakiccadāyī.
super-essential
(adj.) accāvassaka.
superable
(adj.) abhibhavanīya; sukhasādhiya.
superabundance
(nt.) atibahulatta.
superabundant
(adj.) accādhika.
superadd
(v.t.) adhikaṃ sambandheti. (pp.) adhikaṃ sambandhita.
superaddition
(nt.) adhikataraghaṭana.
superannuated
(adj.) vayovuddha.
superb
(adj.) atisobhana; atirucira.
superbly
(adv.) atiruciratāya.
superbness
(nt.) atisobhanatta.
supercargo
(m.) nāvābhaṇḍādhikārī.
superciliary
(adj.) bhamukipariṭhita.
supercilious
(adj.) atidappita; abhimānī.
superciliously
(adv.) uddhatākārena.
superexcellence
(nt.) ativisiṭṭhatta.
superexcellent
(adj.) ativisiṭṭha; atiseṭṭha.
superficial
(adj.) 1. uttāna; agambhīra; 2. appamattaka; 3. anipuṇa; 4. bāhira.
superficiality
(nt.) uttānatta; appamattakatta.
superficially
(adv.) bāhiravasena; agambhīratāya.
superfine
(adj.) 1. atisukhuma; 2. atisundara; suparisuddha.
superfluous
(adj.) atiritta; accadhika; niratthaka.
superfluousness
(nt.) adhikatta; niratthakatta.
superhuman
(adj.) manussattātīta; amānusika.
superimpose
(v.t.) matthake āropeti. (pp.) matthake āropita.
superintend
(v.t.) kammantaṃ vicāreti or saṃvidahati. (pp.) vicāritakammanta; saṃvihitakammanta.
superintendence
(f.) kammantavicāraṇā.
superintendent
(m.) kammantanāyaka; ajjhakkhaka; avekkhaka.
superior
(m.) 1. seṭṭhādhikārī; 2. ārāmādhipati. (adj.) uccatarapadaṭṭha; parama; uttama.
superiority
(nt.) seṭṭharatta; ukkaṭṭhatta.
superlative
(adj.; n.) seṭṭhatama; sabbuttama.
superlatively
(adv.) accantaṃ; atisayena.
supermundane
(adj.) lokuttara.
supernal
(adj.) devāyatta.
supernatant
(adj.) upari plavamāna.
supernatural
(adj.) alokika; atimānusa.
superposition
(nt.) upariṭhapana. (f.) upariṭṭhiti.
superscribe
(v.t.) upari likhati; silādisu likhati. (pp.) upari or silādisu likhita.
supersede
(v.t.) ekam apanetvā aññaṃ niyojeti.
supersession
(nt.) aññassa ṭhāne niyojana.
superstition
(f.) micchāmati. (nt.) ayathāsaddahana.
superstitious
(adj.) micchāmatika.
superstitiously
(adv.) micchāmatānugamanena.
superstructure
(nt.) uparimandira.
supervene
(v.i.) anusijjhati; antaraṃ pāpuṇāti. (pp.) anusiddha; antarappatta.
supervise
(v.t.) paripāleti. (pp.) paripālita.
supervision
(nt.) paripālana; paṭiavekkhana.
supervisor
(m.) paripāletu.
supine
) tumantapada.
supinely
(adv.) uttānamukhatāya; ālassena.
supiness
(nt.) 1. uttānamukhatta; 2. nirīhakatta.
supper
(nt.) rattibhojana.
supplant
(v.t.) upāyena apaneti; aññassa adhikāraṃ (upāyena) gaṇhāti. (pp.) upāyena apanīta; aññassagahitādhikāra.
supple
(adj.) sunamya; komala.
supplement
(v.t.) ūnaṃ pūreti; atirekaṃ yojeti. (pp.) ūnapūrita; yojitātireka. (nt.) ūnapūraṇa. (m.) upagantha; parisiṭṭhasaṅgaha.
supplementary
(adj.) ūnapūraka.
suppliance
(f.) abhiyācanā.
suppliant
(m.) āyācaka; patthetu. (adj.) āyācamāna.
suppliantly
(adv.) sagāravaṃ; āyācanapubbakaṃ.
supplicant
(m.) abhiyācaka.
supplicate
(v.t.) sagāravaṃ yācati. (pp.) sagāravaṃ yācita.
supplication
(f.) sagāravāyācanā.
supplicatory
(adj.) savinaya; sagārava.
supply
(v.t.) sampādeti; upaṭṭhapeti. (pp.) sampādita; upaṭṭhapita. (nt.) 1. sampādana; 2. sampādita-bhaṇḍa.
supplying
(adj.) sampādaka.
support
) bharati; poseti; 3. sahati; dhāreti; 4. anumaññati. (pp.) upatthambhita; sandhārita; bhata; posita; sahita; dhārita; anumata.
supportable
(adj.) upatthambhiya; paṭipādanīya.
supportless
(adj.) nirādhāra.
suppose
(v.i.t.) parikappeti; anumāneti. (pp.) parikappita; anumānita.
supposition
(f.) parikappanā. (m.) anumāna.
supposititious
(adj.) anumānamattaka; parikappamattaka.
suppositive
(adj.) anumānavācaka.
suppress
(v.t.) abhibhoti; nimmathati; nirumbheti. (pp.) abhibhūta; nimmathita; nirumbhita.
suppression
(m.) niggaha. (nt.) nimmathana; nirumbana.
suppressive
(adj.) niggaṇhaka; nirumbhaka.
suppresser
(m.) niggahetu; vikkhambhetu; paṭibāhetu.
suppurate
(v.i.) pūyaṃ janeti. (pp.) janitapūya.
suppuration
(nt.) pūyajanana.
suppurative
(adj.) pūyajanaka.
supremacy
(f.) atiseṭṭhatā; pāmokkhatā. (nt.) ādhipacca.
supreme
(adj.) anuttara; seṭṭhatama; accukkaṭṭha.
supreme court
(nt.) seṭṭhādhikaraṇa.
supremely
(adv.) seṭṭhākārena; visiṭṭhatāya.
surcease
(nt.) nivattana; osāna. (f.) appavatti. (v.i.) nivattati; viramati.
surcharge
(nt.) atirekamūlaniyamana. (v.t.) 1. accantaṃ pūreti; 2. atirekamūlaṃ niyameti. (pp.) accantaṃ pūrita; niyamitātirekamūla.
surcoat
(m.) sannāhoparikañcuka.
surd
(nt.) aghosakkhara.
sure
(adj.) niyata; ekanta; ekaṃsika; nicchita; asandiddha; nissaṃsaya.
sure ship
(f.) pāṭibhogitā.
surely
(adv.) nissaṃsayaṃ; addhā; dhuvaṃ; nūnaṃ; ve; have; kāmaṃ; jātu; ekantaṃ.
sureness
(nt.) nissaṃsayatta; nicchitatta.
surety
(m.) 1. pāṭibhoga; 2. pāṭibhogī.
surf
(f.) velāvici. (m.) taraṅga.
surface
(nt.) tala; piṭṭha. (m.) matthaka.
surfeit
(nt.) atimattabhojana; suhitatta. (v.t.) atipūreti. (v.i.) atibhuñjati. (pp.) atipūrita; atibhutta.
surge
(m.) ulloka; kallola. (f.) mahāvīci. (v.i.) saṅkhubhati; vīci viya uṭṭhāti. (pp.) saṅkhubbhita; vīci viya uṭṭhita.
surgeon
(m.) sallakatta; sallvejja.
surgery
(nt.) sallakattiya. (f.) sallakattasālā.
surgical
(adj.) sallakammāyatta.
surgical instrument
(nt.) sallāyudha.
surgical operation
(nt.) sallakamma.
surlily
(adv.) pharusākārena.
surliness
(nt.) pharusatta.
surly
(adj.) pharusa; kakkhala.
surmise
(m.) anumāna. (nt.) parikappana. (v.i.) anumeti; parikappeti. (pp.) anumita; parikappita.
surmiser
(m.) takkika; anumetu.
surmount
(v.t.) 1. atikkamitvā yāti; 2. sikharam āruhati; 3. bādhakam abhimaddati. (pp.) atikkamitvā yāta; sikhram ārūḷha; abhimadditabādaka.
surname
(nt.) gottanāma; kulanāma. (v.t.) kulanāmaṃ yojeti.
surpass
(v.t.) atikkamati; atiseti; visiṭṭhataṃ yāti. (pp.) atikkanta; atisita; visiṭṭhataṃ yāta.
surpassing
(adj.) visiṭṭhatara.
surpassingly
(adv.) visiṭṭhākārena.
surplice
(m.) uttarakañcuka.
surplus
(m.) atireka; atirittabhāga.
surprise
(m.) vimhaya. (nt.) sahasāpakkhandana. (v.t.) 1. vimhayāpeti; sahasā pāpuṇāti. (pp.) vimhayāpita; sahasā patta.
surprised
(adj.) vimhita.
surprising
(adj.) acchariyāvaha; vimhayajanaka.
surprisingly
(adv.) vimhayajanakā-kārena.
surrender
(nt.) paravasagamana; samappaṇa. (v.i.) paravasaṃ yāti; attādhīnattaṃ cajati. (pp.) paravasaṃ yāta; cattattādhīnatta.
surreptitious
(adj.) gūḷha; paṭicchanna; rahokata.
surreptitiously
(adv.) gūḷhākārena; raho.
surround
(v.t.) parikkhipati; parivāreti. (pp.) parikkhitta; parivārita.
surrounding
(adj.) samantāṭhita.
surroundings
(m.; plu.) parivāra; parisara.
surtax
(m.) atireka-kara.
surveillance
(nt.) upaparikkhaṇa.
survey
(nt.) avekkhaṇa; parikkhaṇa; parimiṇana. (f.) saṅkhittappavatti. (v.t.) 1. avekkhati; nirikkhati; anuviloketi; 2. parimiṇāti; 3. anuvicāreti. (pp.) avekkhita nirikkhita; anuvilokita; parimita; anuvicārita.
surveyor
(m.) bhūmimāṇaka; rajjugāhaka.
survival
(nt.) atikkammajīvana; puna-jīvana.
survive
(v.t.i.) 1. aticca jīvati; 2. puna jīvati.
survivor
(m.) aticca-jīvī; puna-jīvī; matāvasiṭṭha-puggala.
susceptibility
(nt.) sunamyatta. (m.) mudusabhāva.
susceptible
(adj.) muducitta; onamanasīla.
suspect
(adj.) saṅkitabba. (m.) saṅkitapuggala. (v.t.) āsaṅkati; parisaṅkati; kaṅkhati. (pp.) āsaṅkita; parisaṅkhita; kaṅkhita.
suspend
) adhikārā nirumbheti. (v.i.) olambati; olaggati. (pp.) adhikārā nirumbhita; olambita; olagga.
suspense
(m.) 1. avinicchaya; sandeha. (nt.) adhikāranirumbhana.
suspension
(nt.) 1. olambana; 2. adhikāranirumbhana.
suspensory
(adj.) olambamāna.
suspicion
(f.) āsaṅkā; kaṅkhā; vimati. (m.) sandeha.
suspicious
(adj.) 1. saṅkanīya; sāsaṅka; 2. saṅkākula; āsaṅkita.
suspire
(v.i.) nissasati.
sustain
(v.t.) 1. bharati; poseti; 2. pariharati; pavatteti; paṭipādeti; 3. sahati; vindati; dhāreti. (pp.) bhata; posita; parihaṭa; pavattita; paṭipadita; sahita; vindita; dhārita.
sustainable
(adj.) bharitabba; vindanīya; dhāretabba.
sustainer
(m.) dhārī; vinditu; bharitu.
sustainment
(nt.) upatthambhana.
sustenance
(nt.) yāpana; jīvana; anna. (f.) jīvikā. (m.) āhāra; jīvanādhāra.
sustentation
(nt.) jīvanavetana.
susurrant
(adj.) nitthunanta.
susurrus
(nt.) nitthunana. (m.) dubbalasadda.
suture
(nt.) sibbana; sambandhana. (m.) sibbanīmagga. (f.) sīsasibbanī.
suzerain
(m.) adhīsa.
swag bellied
(adj.) lambodara.
swab
(f.) pariyādāyakapuñchanī. (v.t.) (tāya) puñchati. (pp.) puñchita.
swaddle
(v.t.) vatthehi paḷiveṭheti or oguṇṭheti. (pp.) vatthehi paḷiveṭhita or oguṇṭhita.
swag
(v.i.) olambati. (pp.) olambita.
swagger
(v.i.) gabbitākārena carati; vikatthati. (pp.) gabbitākārena carita; vikatthita.
swaggy
(adj.) lambamāna.
swain
(m.) 1. taruṇa-jānapadika; 2. vivāhatthī.
swallow
(m.) jalasakuṇa; galanāḷa. (nt.) ajjhoharaṇa; āhārakabala. (v.t.i.) gilati; ajjhoharati. (pp.) gilita; ajjhohaṭa.
swamp
(m.) anupa; palipa. (v.t.) osīdāpeti; nimuggāpeti. (pp.) osīdāpita; nimuggāpita.
swampy
(adj.) palipayutta.
swan
(m.) haṃsa.
swan like
(adj.) haṃsasadisa.
swanery
(nt.) haṃsaposanaṭṭhāna.
sward
(f.) saddalabhūmi.
swarm
(f.) ghaṭā. (m.) gumba; saṅkulasamūha. (v.i.) 1. gumbavasena sannipatati; 2. vāyamanto āruhati. (pp.) gumbavasena sannipatita; vāyamanto ārūḷha.
swart
(adj.) kāḷavaṇṇa.
swarthy
(adj.) kāḷavaṇṇa.
swash
(m.) udakakkhepasadda. (v.t.) vegena udakaṃ khipati.
swathe
(f.) dussapaṭṭikā. (v.t.) paṭṭikāhi paḷiveṭheti. (pp.) paṭṭikāhi paḷiveṭhita.
sway
(nt.) 1. pabhutta; ādhipacca; 2. dolāyana. (v.i.) 1. dolāyati; 2. agatiṃ yāti. (v.t.) āṇaṃ pavatteti. (pp.) dolāyita; agatiṃ yāta; āṇaṃ pavattita.
sway backed
(adj.) onatapiṭṭhika.
swear
(v.i.) sapati; sapthaṃ karoti. (v.t.) sapathaṃ kāreti. (pp.) sapita; katasapatha; kāritasapatha.
swearer
(m.) sapathakārī.
swearing
(nt.) sapana. (m.) sapatha.
sweat
(m.) seda. (v.t.) sedaṃ moceti. (v.i.) sedo muccati. (pp.) mocitaseda; muttaseda.
sweater
(m.) antarakañcuka.
sweatiness
(nt.) sedakilinnatta.
sweaty
(adj.) sedatinta.
sweep
(nt.) sammajjana; visayaṭṭhāna; sīghagamana. (m.) dhūmanettasodhaka. (v.t.) 1. sammajjati; 2. javenadhāvati. (pp.) samaṭṭha; javenadhāvita.
sweeper
(m.) sammajjaka.
sweeping
(nt.) sammajjana.
sweepings
(m.) kacavara. (nt.) saṅkārajāta.
sweet
(m.) madhurāhāra. (nt.) khajjaka. (adj.) 1. madhura; paṇīta; 2. cāru; manuñña.
sweet potato
(f.) badālatā.
sweet scented
(adj.) sugandhī.
sweet tempered
(adj.) somma; pasannākāra.
sweet voiced
(adj.) mañjubhāṇaka; madhurassara.
sweeten
(v.t.) madhurīkaroti.
sweetheart
(f.) vallabha; piya; vivāhāpekkha.
sweetly
(adv.) madhurākārena.
sweetmeat
(nt.) madhurakhajjaka.
sweetness
(nt.) madhuratta.
swell
(v.i.) uddhumāyati. (v.t.) vitthambheti. (pp.) uddhumāyita; vitthambhita.
swelling
(nt.) uddhumāyana. (m.) sopha; gaṇḍa.
swelter
(nt.) ghammādhikatta. (v.i.) ghammena pīḷīyati or kilamati. (pp.) ghammena pīḷīta or kilanta.
sweltry
(adj.) ghammṇhitatta.
swerve
(nt.) uppathagamana; maggāpagamana. (v.i.) supathā apayāti; ummagge yāti. (pp.) upathā apayāta; ummagge yāta.
sweveless
(adj.) apagamanarahita.
swift
(adj.) sīgha; turita; avilambita.
swiftly
(adv.) sīghaṃ; turitaṃ; āsu.
swiftness
(nt.) sīghatta; turitatta. (m.) java; vega.
swill
(nt.) 1. pakkhālana; 2. sagedha-pivana. (v.t.i.) 1. pakkhāleti; 2. gedhena pivati. (pp.) pakkhālita; gedhena pīta.
swiller
(m.) atimattapāyī.
swim
(nt.) udakaplavana; taraṇa. (v.i.) udake plavati. (v.t.) udakaṃ tarati. (pp.) udake plavita; tiṇṇodaka.
swimmer
(m.) plavaka; taritu.
swimming
(nt.) plavana; taraṇa.
swimmingly
(adv.) anāyāsena; sukhena.
swindle
(f.) vañcanā; palambhanā. (v.t.i.) see Cheat.
swine
(m.; plu.) 1. sūkaragaṇa; 2. nīcajana.
swine-herd
(m.) sūkarapāla.
swing
(nt.) 1. dolāyana; 2. dolāyitavatthu. (v.i.) dolāyati; āviñjati. (v.t.) cāleti; pājeti; bhamāpeti. (pp.) dolāyita; āviñjita; cālita; pājita; bhamāpita.
swinge
(v.t.) daḷhaṃ potheti. (pp.) daḷhaṃ pothita.
swinging
(adj.) dolāyamāna.
swinging round
(adj.) āviñjanaka.
swingle
(m.) sāṇadhovakadaṇḍa. (v.t.) sāṇaṃ sodheti. (pp.) sodhitasāṇa.
swinish
(adj.) sūkaropama.
swipe
(v.t.) bāḷhaṃ paharati. (pp.) bāḷhaṃ pahaṭa.
swiper
(m.) gāḷhappahāradāyī.
swirl
(m.) salilāvaṭṭa. (v.i.) paribbhamati. (v.t.) bhame uppādeti. (pp.) paribbhanta; uppāditabhama.
swish
(v.t.) vettādīni nabbe cāletvā sadaṃ uppādeti.
switch
(f.) chinnapasākhā; vijjubalakuncikā. (m.) kittimakesapuñja. (nt.) vijjuppavāhaniyāmaka. (v.t.) 1. sākhāya tāḷeti; 2. vijjubalaṃ payojeti; 3. dhūmarathaṃ yathāmaggaṃ pāpeti. (pp.) sākhāya tāḷita; payojitavijjubala; dhūmarathaṃ yathāmaggaṃ pāpita.
switchboard
(m.; nt.) vijjukuñcikāphalaka.
swollen
(adj.) 1. uddhumāta; sūna; 2. saṅkhubhita.
swoon
(f.) mucchā; visaññitā. (v.i.) mucchati; visaññīhoti. (pp.) mucchita; visaññībhūta.
swoop
(nt.) opatana; pakkhandana; ajjhottharaṇa. (v.i.t.) sahasā ajjhottharati or pakkhandati. (pp.) sahasā ajjhotthaṭa; pakkhanta.
swop
(m.) bhaṇḍavinimaya. (v.t.) bhaṇḍaṃ vinimeti. (pp.) vinimitabhaṇḍa
sword
(m.) khagga; nettiṃsa
blade of a sword
(nt.) khaggatala; asipatta.
sword and shield
(nt.) asi-camma.
sword bearer
(m.) khaggadhara; asiggāhaka.
swordfish
(m.) makaravisesa.
swordsman
(m.) khaggadhara; asiggāhaka.
sworn
(adj.) abhisatta.
sworn foe
(m.) balavaverī.
swot
(nt.) balavuggahaṇa. (v.i.) atandito uggaṇhāti.
sybarite
(m.) kāmabhogī.
sycophant
(m.) cāṭukamya; parūpajīvā.
syllable
(nt.) uccāriyakkhara; vyañjanapada.
syllabus
(nt.) niddesapaṇṇa.
syllogism
(m.) tidhābhūta-takka.
syllogize
(v.t.) takkaṃ dasseti.
sylph
(f.) bhūtadevatā.
sylvan
(adj.) āraññaka; vanacchanna.
symbol
(nt.) ciṇha; visesalakkhaṇa.
symbolic
(adj.) ciṇhāyatta; visesaviññāpaka.
symbolical
(adj.) ciṇhāyatta; visesaviññāpaka.
symbolise
(v.t.) lakkhaṇehi viññāpeti or nirūpeti. (v.i.) nidassanavasena pavattati. (pp.) lakkhaṇehi viññāpita or nirūpita; nidassanavasena pavatta.
symbolism
(f.) lakkhaṇapaddhati.
symbolize
(v.t.) lakkhaṇehi viññāpeti or nirūpeti. (v.i.) nidassanavasena pavattati. (pp.) lakkhaṇehi viññāpita or nirūpita; nidassanavasena pavatta.
symmetrical
(adj.) yathāpamāṇayutta; saṅgatāvayava.
symmetrically
(adv.) saṅgatabhāvena.
symmetrize
(v.t.) ubhayasamattaṃ pāpeti; saṅgataṃ karoti. (pp.) ubhayasamattaṃ pāpita; saṅgataṃ kata.
symmetry
(f.) saṅgatāvayavatā; anukūlatā; nigrodhaparimaṇḍalatā.
sympathetic
(adj.) anukampaka; anumodaka.
sympathise
(v.i.) anukampati; samanuñño hoti.
sympathy
(f.) anukampā; samasukhadukkhatā.
symphonic
(adj.) samasarayutta.
symphony
(f.) samānassaratā.
symposium
(m.) 1. nānāmatasaṅgaha; 2. madhupānussava. (nt.) dassanikasambhāsana.
symptom
(nt.) pubbanimitta; rogalakkhaṇa.
symptomatic
(adj.) sūcaka; ñāpaka; nimittabhūta.
symptomatology
(m.) rogalakkhaṇa-vibhāga.
synagogue
(nt.) Yādava-devāyatana.
synchronism
(nt.) samakālikatta.
synchronise
(v.i.) samakāle vattati; samakālikaṃ karoti. (pp.) samakāle vattita; samakālikaṃ kata.
synchronous
(adj.) samakālika; apubbācarima.
syncopate
(v.t.) majjhavaṇṇaṃ lopeti. (pp.) luttamajjhavaṇṇa.
syncopation
(nt.) majjhavaṇṇalopana.
syndicate
(nt.) adhikārīmaṇḍala. (f.) palakasabhā.
synod
(n.) dhammācariyasabhā.
synonym
(nt.) pariyāyavacana; vevacana. (m.) abhinnattha-sadda.
synonymic
pariyāyasaddappayojaka.
synonymous
(adj.) tulyatthaka.
synonymously
(adv.) samānatthakavasena.
synopsis
(m.) sārasaṅgaha.
synoptic
(adj.) sārasaṅgāhaka.
synovial fluid
(f.) lasikā.
syntactic
(adj.) vākyaracanāpaṭibaddha.
syntax
(m.) kārakayoga; vākyaracanāvidhi.
synthesis
(m.) saṃyoga. (f.) saṃhitā; sandhi.
synthetic
(adj.) saṃyogāyatta; saṃyutta.
syphilis
(m.) upadaṃsaroga.
syphilous
(adj.) upadaṃsātura.
syringe
(f.) vatthi. (nt.) siṅgaka. (v.t.) vatthiṃ yojeti; vatthiyā sodheti. (pp.) vatthiyojita; vatthisodhita.
syrup
(nt.) pānaka.
systaltic
(adj.) phandamānaka; saṅkoca-vitthambhanayutta.
system
(f.) paṭipāṭi; rīti; paddhati; kappanā. (m.) yojitakkama.
systematic
(adj.) kamānugata.
systematically
(adv.) yathākkamaṃ; yathānurūpaṃ.
systematism
(nt.) vavatthāpana.
systematise
(v.t.) vavatthapeti; niyameti. (pp) vavatthapita; niyamita.
systemic
sakaladehāyatta.
systole
(nt.) hadayasaṅkocana.
syzygy
(m.) gahasaṃyoga. (nt.) gahayuddha.
- T -

tabard
(m.) 1. sannāhoparikañcuka; 2. dīnānaṃ uttarakañcuka.
tabby
(f.) jappakamahallikā; dhūsarabilālī. (m.) koseyyavisesa.
tabefaction
(f.) sarīrahāni. (nt.) dehapārijuñña.
tabernacle
(f.) dussakuṭikā, saṃhārimakuṭi. (nt.) yādavadevamandira.
tabes
(m.) khayaroga.
tabetic
(adj.; m.) khayarogātura.
tablature
(nt.) ālikhitacitta.
table
) mātikā. (nt.) uddāna.
tableland
(m.) sānu. (v.t.) 1. ādhārake ṭhapeti; 2. lekhanādīni abhiharati. (pp.) ādhārake ṭhapita; abhihaṭalekhanādi.
tablet
(f.) āvaṭṭikā. (m.; nt.) saṇṭhānaphalaka.
taboo
(m.) paṭikkhepa; visuṃkatapuggala. (nt.) visuṃkatavatthu. (v.t.) 1. puthakkaroti; 2. paṭikkipati; paccakkhāti. (pp.) puthakkata; paṭikkhitta; paccakkhāta.
tabor
(m.) mudiṅga.
tabular
(adj.) 1. phalakākāra; 2. vaggavasena vibhatta; kamānugata.
tabulate
(v.t.) vaggavasena vibhajati; anukkamena likhati. (pp.) vaggavasena vibhatta; anukkamena likkhita.
tabulation
(nt.) mātikāvasena ṭhapana.
tachometer
(nt.) vegamāṇakayanta.
tacit
(adj.) tuṇhībhāvena ñāpita or sūcita.
taciturn
(adj.) appabhāsī.
taciturnity
(f.) appabhāsitā.
tack
(f.) chattayuttāṇi. (v.t.) chattayuttāṇīhi ghaṭeti. (pp.) chattayuttāṇīhi ghaṭita.
tackle
(v.t.) 1. ubhāhati; 2. sīgham ussahati. (pp.) ubbāhita; sīgham ussahita. (nt.) ubbāhakayanta; upakaraṇa. (m.) nivattāpaka.
tact
(nt.) cāturiya; kosalla; nepuñña.
tactful
(adj.) catura; kusala; nipuṇa.
tactfully
(adv.) kosallena; nepuññena.
tactics
(nt.) upāyakosalla; yuddhopāyakusalatta.
tactile
(adj.) phassapaṭibaddha; phusanīya.
tactless
(adj.) anipuṇa; adakkha.
tactual
(adj.) phassapaṭibaddha; phusanīya.
tadpole
(m.) bhekacchāpa.
taffeta
(nt.) vākapaṭṭavattha.
tag
(nt.) upadesavākya; pādukāpaṭṭikagga.
tag rag
(m.) nīcajana.
tail
(nt.) puccha; naṅguṭṭha. (m.) vāladhi. (v.t.) vāladhiṃ yojeti.
tailed
(adj.) sapuccha.
tailless
(adj.) akalaṅka; viraja; nimmala.
take
(v.t.) 1. gaṇhāti; ādāti; 2. harati; apaneti; 3. paṭiggaṇhāti. (pp.) gahita; ādinna; haṭa; apanīta; paṭiggahita.
take a bath
nahāyati.
take a seat
upavisati.
take away
apaneti.
take birth
uppajjati.
take breath
vissamati.
take care of
paṭijaggati.
take down
oharati; oropeti.
take flight
palāyati.
take food
bhuñjati.
take for granted
tathā ti sampaṭicchati.
take heart
dhitim uppādeti.
take hold of
upādāti.
take into account
citte nidahati.
take off
(a garment, etc.) omuñcati.
take out
nīharati.
take over
adhikāraṃ gaṇhāti.
take possession of
āvisati; adhigaṇhāti.
take rebirth
paccājāyati.
take up
paggaṇhāti.
take upon oneself
attani āropeti.
taken into account
(adj.) sallakkhita.
taken up
(adj.) samādinna.
taker
(m.) gāhī; ādāyī.
taking
(nt.) gahaṇa. (m.) ādāna. (adj.) manohara.
takingly
(adv.) manoharākārena.
tale
(f.) kiṃvadantī. (nt.) ākhyāna; pesuñña.
tale bearer
(m.) pisuṇavādī.
tale bearing
(nt.) pesuññaharaṇa.
talent
(m.) buddhippabhāva. (nt.) nepuñña.
talented
(adj.) paññavantu.
talentless
(adj.) nippañña; dummedha.
talion
(nt.) verasādhana.
talipot
(m.) tālarukkha.
talisman
(m.) kavaca. (nt.) parittāṇavatthu.
talismanic
(adj.) parittāṇabalayutta.
talk
(v.i.t.) ālapati; sallapati; sambhāsati. (pp.) ālapita; sallapita; sambhāsita;. (m.) ālāpa; sallāpa. (nt.) sambhāsana; kathana.
talk friend-lily
samullapati.
talk nonsense
palapati.
talk over
saññāpeti.
talk round
pariyāyena vadati.
talkative
(adj.) mukhara; vācāla.
talkativeness
(f.) bahubhāṇitā.
talker
(m.) sallapaka; sambhāsaka.
tall
(adj.) ucca; tuṅga; unnata; vikatthaka.
tallness
(f.) uccatā. (m.) unnatabhāva.
tallow
(f.) vapā.
tallow faced
(adj.) paṇḍumukha.
tally
(f.) nāmaṅkita-salākā. (nt.) samānavatthu. (v.i.) sameti. (pp.) samita.
talon
(m.) nakhapañjara.
talus
(nt.) gopphakaṭṭhi.
tameable
(adj.) damma; vineyya; damanāraha.
tamarind
(f.) ciñcā; tintiṇī.
tamarisk
(m.) jhāvuka; picula.
tambour
(f.) ekatalabheri.
tambourine
(m.) muraja.
tame
duddamiya; avidheya.
tameness
(nt.) dantatta.
tamer
(m.) dametu; vinetu.
Tamil
(f.) Damiḷabhāsā. (m.) Damiḷajātika.
tamilian
(adj.) Damiḷāyatta.
taming
(nt.) damana; sikkhāpana.
tamper
(v.i.) 1. parakiccesu pavisati; 2. lekhanāni aññathā karoti; 3. lañcādīhi dūseti. (pp.) parakiccesu paviṭtha; aññathākatalekhana; lañcādīhi dūsita.
tan
(f.) kasaṭa-tacajāti. (m.) tambavaṇṇa. (v.t.) 1. cammaṃ paṭisaṅkharoti; 2. tambavaṇṇaṃ karoti. (pp.) cammaṃ paṭisaṅkhata; tambavaṇṇīkata.
tandem
(adv.) ekassa pacchato; ekam anu.
tang
(m.) ghaṇṭāsadisarāva. (v.t.) uccāsaddaṃ pavatteti. (pp.) pavatita-uccāsadda.
tangent
(f.) phusanarekhā.
tangible
(adj.) phassavisayaka; phusanīya.
tangle
(f.) jaṭā. (v.t.) jaṭeti; ākulīkaroti (pp.) jaṭita; ākulīkaroti.
tank
(f.) vāpi. (m.) jalāsaya.
tankage
(nt.) vāpigata-jalappamāṇa; āsaye ṭhapanāya vetana.
tanker
(f.) telāsayayutta-nāvā.
tanner
(m.) cammakāra.
tannery
(nt.) cammasodhanaṭṭhāna.
tanning
(nt.) cammsaṅkharaṇa.
tauntingly
(adv.) sopārambhaṃ; sopahāsaṃ.
tantalise
(v.t.) icchābhaṅgaṃ karoti; iccham aparipūretvā pīḷeti. (pp.) katicchābhaṅga; iccham aparipūretvā pīḷita.
tantamount
(adj.) tulyaphala; samānatthaka.
tantivy
(nt.) pakkhandana. (adj.) turita; sīgha.
tantrum
(m.) kopāvesa.
tap
(nt.) 1. sanikākoṭana; 2. jalanāḷapidhāna. (v.t.) 1. saṇikam ākoṭeti; lahuṃ abhihanati; 2. chiddaṃ karoti. (pp.) saṇikaṃ ākoṭita; lahuṃ abhihata; katachidda.
tap-root
(nt.) padhāna-mūla.
tape
(f.) dīghapaṭṭikā. (v.t.) dīghapaṭṭikāya ābandhati. (pp.) dīghapaṭṭikāya ābaddha.
taper
(f.) sitthadīpikā. (adj.) anupubbatanuka. (v.i.) anupubbena sikharataṃ yāti.
tapering
(adj.) siṅgākāra; anupubbasikharībhūta.
tapestry
(f.) citta-javanikā.
tapia
(m.) varaṇarukkha.
tapioca
(nt.) guḷikā-piṭṭha.
tapir
(m.) khuddaka-khaggavisāṇa.
tapster
(m.) majjabhājaka.
tar
(m.) sajjurasa. (v.t.) sajjurasena lepeti. (pp.) sajjurasena lepita.
tarantula
(f.) visalūtikā.
tardigrade
(adj.) mandagatikā.
tardily
(adv.) mandaṃ; sanikaṃ.
tardiness
(nt.) dandhatta; mantharatta.
tardy
(adj.) dandha; dīghasuttika; mandagatika.
tare
(m.) dhaññadūsaka; vāhana-peḷādi-bhāra.
target
(nt.) lakkha; vejjha.
targeteer
(m.) phalakadhara.
tariff
(nt.) suṅkapaṇṇa.
tarnish
(m.) malinabhāva; pabhānāsa. (v.t.) mandappabhaṃ or malinaṃ karoti. (v.i.) malinībhavati. (pp.) malinīkata; malinībhūta.
tarradiddle
(m.) musāvāda; micchālāpa.
tarry
(v.i.) vilambati; cirāyati. (v.t.) vilambeti. (pp.) vilambita; cirāyita. (adj.) sajjurasālitta.
tart
(m.) phalamodaka. (adj.) 1. ambila; kaṭuka; 2. mammacchedaka.
tartar
(nt.) dantamala; merayamala. (m.) tārakadesavāsī.
task
(nt.) kicca; kāriya. (m.) kiccabhāra. (v.t.) kiccabhāre niyojeti. (pp.) kiccabhāre niyojita.
task master
(m.) kiccaniyojaka.
tassel
(m.) suttagocchaka.
taste able
(adj.) assādanīya.
taste
(m.) rasa; assāda. (f.) ruci. (v.t.) assādeti; sāyati. (pp.) assādita; sāyita.
tasteful
(adj.) surasa; rucikara.
tasteless
(adj.) virasa; nirassāda.
taster
(m.) sāyaka.
tasting
(nt.) assādana.
tasty
(adj.) madhura; sādurasa.
tat
(m.) veḷukilañja. (v.t.) gantheti. (pp.) ghanthita.
tatter
(nt.) palaccara. (f.) pilotikā.
tattered
(adj.) jiṇṇa; palaccarabhūta.
tatting
(f.) ganthita-paṭṭiā.
tattle
(nt.) pajappana. (v.i.) pajjappati; palapati. (pp.) pajjappita; palapita.
tattler
(m.) pajappaka.
tattling
(nt.) palapana.
tattoo
(m.) yāmabherināda; yāmakāhala. (nt.) tace uṭṭhāpitarūpa. (v.t.) 1. yāmabheriṃ vādeti; 2. tace rūpāni samuṭṭhāpeti. (pp.) vāditayāmabhera; tace samuṭṭhāpitarūpa.
taunt
(f.) garahā; nindā. (m.) paribhava. (v.t.) nindati; upārabhati; garahati. (pp.) nindita; upāraddha; garahita.
taunting
(nt.) nindana.
taurine
(m.) usabharāsi.
taut
(adj.) asithila.
tautly
(adv.) asithilākārena.
tautologist
(m.) aññavacanehi tulyatthappakāsaka.
tautology
(f.) pariyāyena punarutti.
tavern
(nt.) pānāgāra.
tawdrily
(adv.) bahisobhanākārena.
tawdriness
(nt.) asaṅgatasobhanatta.
tawdry
(adj.) atimattālaṅkata; niratthaka-sobhana.
tawny
(adj.) piṅgala; kapila.
tax
(m.) kara; bali; suṅka. (v.t.) 1. karaṃ gaṇhāti or niyameti; 2. accantaṃ pīḷeti. (pp.) gahitakara; accantaṃ pīḷita.
tax collection
(m.) suṅkasaṅgāhaka.
taxable
(adj.) karāraha; karagāhiya.
taxation
(m.) karaggāha. (nt.) baliniyamana.
taxi
(m.) vetanika-sayaṃdhāvaka.
taxi-meter
(nt.) gatadūramāṇaka.
taxidermy
(nt.) anto pūretvā pasurūpasaṅkharaṇa.
taxis
(nt.) vaggīkaraṇa.
taxology
(nt.) vaggīkaraṇasattha.
tea
(nt.) cāhāpaṇṇa.
teach
(v.t.) uggaṇhāpeti; sikkhāpeti. (pp.) uggaṇhāpita; sikkhāpita.
teachable
(adj.) sikkhanārha.
teacher
(m.) ācariya; sikkhetu.
fee of a teacher
(f.) gurudakkhiṇā. (nt.) ācariyadhana.
teacher of a teacher
(m.) pācariya.
teaching
(nt.) ajjhāpana; sikkhāpana.
teak
(m.) phandanarukkha. (?)
teal
(m.) jalakāla.
team
(nt.) vāhakayuga. (m.) kīḷakagaṇa. (v.t.) 1. yuge yojeti; 2. pūgena kammaṃ kāreti. (pp.) yuge yojita; pūgena kāritakamma.
tear
(nt.) assu. (m.) bappa. (nt.) chidda; vidāritaṭṭhāna. (v.t.) vidāreti; padāleti. (pp.) vidārita; padālita.
tear off
uppāṭeti.
tear out
ubbatteti.
tearful
(adj.) assumukha; assupuṇṇa.
tearfully
(adv.) assumukhena.
tearing
(nt.) vidāraṇa; uppāṭana; uddālana. (adj.) 1. vidāraka; 2. ghora; dāruṇa.
tearless
(adj.) nirassuka.
tease
(m.) vihesaka. (v.t.) heṭheti; viheṭheti; hiṃsati; vihiṃsati. (pp.) heṭhita; viheṭhita; hiṃsita; vihiṃsita.
teaser
(m.) 1. viheṭhaka; 2. dubbodhapañha.
teasing
(nt.) vihesana.
teat
(nt.) cūcuka; thanagga.
technical
(adj.) pāribhāsika; sippanissita.
technicality
(m.) pāribhāsikasadda.
technically
(adv.) sippāyattavasena.
technics
(f.) sippakalā.
technique
(nt.) kalākosalla.
technology
(nt.) kalāviññāṇa. (f.) sippavijjā.
tectonic
(nt.) nimmāṇasippa. (adj.) (gharādi-) nimmāṇavisayaka.
Ted
(v.t.) (tiṇādiṃ) vikirati; viyūhati. (pp.) vikiṇṇa; viyūhita.
tedious
(adj.) 1. āyāsakara; parissamāvaha; 2. mandapavattika.
tediously
(adv.) āyāsakaratāya.
tediousness
(nt.) āyāsakaratta.
teem
(v.t.) nikkhāmeti; nicchāreti; ossajati. (pp.) nikkhāmita; nicchārita ossaṭṭha. (adj.) see Abound.
teemless
(adj.) abahula; virala.
teens
(f.; plu.) dvādasa-vīsati-antare vassagaṇanā.
teethe
(v.i.) 1. dantā jāyanti; 2. dante chindati. (pp.) jātadanta; chinnadanta.
teething
(m.) dantuggama.
teetotal
(adj.) majjanisedhanāyatta.
teetotaller
(m.) majjapaṭisedhī.
teetotalism
(nt.) majjapaṭisedhana.
teetotum
(f.) bamarikā.
tegument
(nt.) āvaraka-camma.
telegram
(m.) vijjusandesa.
telegraph
(nt.) vijjusandesapesaka-yanta. (v.t.) vijjusandesanaṃ peseti.
telegraphic
(adj.) vijjusāsanāyatta.
telegraphist
(m.) vijjusāsanapesaka.
telegraphy
(f.) vijjusāsanavijjā.
teleology
(f.) mūlahetuvijjā. (m.) paramtthavāda.
telepathy
(nt.) paracittajānana.
telephone
(nt.) dūrabhāsana (yanta).
telescope
(nt.) dūradassaka.
television
(nt.) dibbacakkhu.
tell
(v.t.i.) vadati; bhāseti; bhaṇati; akkhāti; ācikkhati. (pp.) vutta; bhāsita; bhaṇita; akkhāta; ācikkhita.
tell-tale
(m.) pisuṇāvādī.
teller
(m.) vattu; akkhātu; bāsitu.
telling
(nt.) kathana; bhāsana.
tellurian
(m.) paṭhavivāsī.
tellurium
(m.) setalohavisesa.
temenos
(nt.) pujjaṭṭhāna.
temerarious
(adj.) sāhasika; nibbhaya.
temerity
(f.) asamekkhakāritā.
temper
(m.) cittasabhāva. (f.) dosapakati. (nt.) lohadaḷhatta; yojita-missana. (v.t.) 1. siniddhaṃ or kammaññaṃ karoti; 2. misseti; saṃyojeti. (pp.) siniddhakata; missita; saṃyojita.
temperament
(m.) puggalikasabhāva.
temperamental
(adj.) niccaparivattī.
temperance
(nt.) parimitatta. (m.) niggaha; saṃyama.
temperate
(adj.) 1. pamāṇayutta; 2. saṃyata; upasanta.
temperate in eating
(adj.) mitāhāra; bhojane mattaññū.
temperately
(adv.) mattaññutāya; santākārena.
temperature
(nt.) tejopamāṇa.
tempest
(m.) 1. vāyusaṅkhobha; 2. mahākolāhala.
tempestuous
(adj.) saṅkhobhayutta.
tempestuously
(adv.) khubhitākārena.
temple
(nt.) devāyatana; devaṭṭhāna. (m.) lalāṭanta.
temporal
(adj.) 1. ihalokika; 2. tāvakālika.
temporality
(nt.) 1. tāvakālikatta; 2. saṅghika-dhana.
temporalty
(m.) upāsakagaṇa.
temporarily
(adv.) kālikavasena.
temporary
(adj.) aciraṭṭhāyī; sāmayika.
temporise
(v.t.) tāvakālikaṃ karoti; ayathā papañceti. (pp.) tāvakālikaṃ kata; ayathā papañcita.
tempt
(v.t.) palobheti; vimoheti. (pp.) palobhita; vimohita.
temptation
(nt.) palobhana.
tempter
(m.) palobhaka.
tempting
(adj.) palobhanaka; cittākaḍḍhaka.
temptingly
(adv.) palobhakākārena.
temptress
(f.) palobhikā.
ten
(adj.; 3.) dasa
in ten ways
(adv.) dasadhā.
ten times
(adv.) dasakkhattuṃ.
ten-thousand
(nt.) nahuta; dasa-sahassa.
tenability
(nt.) akhaṇḍiyatta.
tenable
(adj.) 1. rakkhanīya; 2. takkena anapanetabba; sādhaka yutta.
tenacious
(adj.) daḷhagāhī; lagganasīla; adātukāma.
tenaciously
(adv.) daḷhagāhena.
tenacity
(m.) daḷhagāha. (nt.) saṃlaggana; macchariya.
tenancy
(nt.) gharasuṅkadāna.
tenant
(m.) parasantaka-bhūmivāsī.
tenantable
(adj.) suṅkagahaṇāraha.
tenantry
(m.) nivāsasuṅkadayījana.
tend
(v.i.) poṇībhavati; anuyāti. (v.t.) paṭijaggati; poseti. (pp.) poṇībhūta; anuyāta; paṭijaggita; posita.
tendency
(nt.) poṇatta. (m.) abhinivesa.
tendentious
(adj.) pakkhapātayutta; agatigata.
tender
(adj.) mudu; komala; sukhumāla. (m.) paṭijaggaka; anuratha. (f.) upanāvā. (nt.) kammantāyācanapaṇṇa. (v.t.) āyācanapaṇṇaṃ peseti. (pp.) pesitāyācanapaṇṇa. (v.i.) upaṭṭhati; upakkhipati. (pp.) upaṭṭhita; upakkhitta.
tender-eyed
(adj.) dubbalakkhita.
tender-foot
(m.) ādhunika.
tender-footed
(adj.) bhīrukajātika.
tender-hearted
(adj.) muduhadaya.
tenderly
(adv.) sadayaṃ; mudukaṃ.
tenderness
(nt.) mudutta; komalatta.
tendon
(nt.) sandhibandhana. (f.) mahāsirā.
tendril
(nt.) patāna. (m.) latātantu.
tenebrific
(adj.) timisakara.
tenebrous
(adj.) tamāvuta.
tenement
(nt.) 1. thānavaradhana; 2. āyattavatthu; 3. vāsaṭṭhāna.
tenet
(nt.) paṭiggahitamata. (m.) siddhanta.
tenfold
(adj.) dasavidha.
tenon
(m.) āvuṇakaṅkusa.
tenor
(m.) 1. adhippāya; bhāvattha; 2. pavattanākāra.
tense
(adj.) asithila; daḷha. (m.) ākhyāta-kālabheda.
tenselity
(nt.) asithilatta.
tensely
(adv.) asithilākārena.
tenseness
(nt.) asithilatta.
tensibility
(f.) ākaḍḍhanakkhamatā.
tensile
(adj.) ākaḍḍhanakkhama.
tension
(f.) dhārakasatti. (m.) cittakkhobha.
tent
(f.) dussakuṭi. (m.) maṇḍapa. (v.t.) maṇḍapaṃ sampādeti. (v.i.) kuṭikāyaṃ vasati. (pp.) sampāditamaṇḍapa; kuṭikāyam vuttha.
tentacle
(m.) phusanāvayava.
tentative
(adj.) paṭhamāvatthāgata; parikkhaṇāya-kata.
tenth
(adj.) dasama.
tenuity
(nt.) tanutta.
tenuous
(adj.) tanuka.
tenure
(m.) adhikāravidhi.
tepefaction
(nt.) manduṇhakaraṇa.
tepefy
(v.t.) manduṇhaṃ karoti. (v.i.) manduṇho bhavati. (pp.) manduṇhaṃ kata; maduṇhībhūta.
tepid
(adj.) manduṇhayutta.
tepidity
(nt.) manduṇhatta.
tepidly
(adv.) manduṇhākārena.
tepidness
(nt.) manduṇhatta.
teraphim
(f.) gharadevapaṭimā.
teratosis
(f.) vikaḷaṅgatā.
tercentenary
(adj.; n.) tisatasaṃvaccharika.
tercet
(nt.) tika.
terebine
(adj.) saraladdavāyatta.
terebinth
(m.) sirivāsarukkha.
terebrate
(v.t.) vinivijjhati. (pp.) vinividdha.
teredo
(m.) kaṭṭhavedhī samuddapāṇī.
tergiversate
(v.t.) 1. piṭṭhiṃ dasseti; 2. pakkhantaraṃ saṅkamati.
tergiversation
(nt.) 1. pakkhantarasaṅkamaṇa; 2. capalatta.
term
(nt.) adhivacana; vevacana. (m.) kālapariccheda. (f.) mariyādā. (f.; plu.) niyamāvali. (v.t.) abhidhāti; ākhyāti. (pp.) abhihita; ākhyāta.
terminable
(adj.) pameyya; osāpanīya.
terminal
(m.) odhi; anta. (adj.) antima; antiya; osānabhūta.
terminate
(v.t.) osāpeti; samāpeti. (v.t.) osānaṃ pappoti; nivattati. (pp.) osāpita; samāpatta; nivatta.
termination
) vibhattipaccaya.
terminative
(adj.) osāpaka; antakara.
terminator
(m.) osāpetu; antakārī.
terminological
(adj.) pāribhāsika.
terminologically
(adv.) pāribhāsikavasena.
terminology
(f.) paribhāsā; vijjāyattasaddamālā.
terminus
(m.) anta. (nt.) osāna; pariyosāna.
termite
(f.) upacikā.
termless
(adj.) ananta; apariyanta.
tern
(nt.) tika.
ternary
(adj.) tikayutta.
ternate
(adj.) tivaggayutta.
terra
(f.) paṭhavī; medinī.
terrace
(f.) vedikā. (m.) paghana; ālinda.
terracotta
(nt.) jhāma-mattikādimissitarūpa.
terraneous
(adj.) bhummaṭṭha; thalaja.
terrapin
(m.) kumma.
terraqueous
(adj.) thala-jalāyatta.
terrene
(adj.) bhumma; bhummaṭṭha; bhūminissita; ihalokika.
terrestrial
(adj.) bhumma; bhummaṭṭha; bhūminissita; ihalokika.
terrible
(adj.) ghora; dāruṇa; bhayānaka.
terribly
(adv.) dāruṇākārena.
terrific
(adj.) bhayaṅkara; bhayānaka.
terrifically
(adv.) bheravākārena.
terrify
(v.t.) uttāseti; bhāyāpeti. (pp.) uttāsita; bhāyāpita.
territorial
(adj.) janapadāyatta.
territory
(m.) janapada. (nt.) vijita; raṭṭha.
terror
(m.) tāsa; uttāsa. (nt.) bhaya. (f.) bhīti.
terror struck
(adj.) bhayākula.
terrorism
(nt.) bhāyāpanena pālana.
terrorise
(v.t.) bhāyāpeti; atisantāseti.
terse
(adj.) saṅkhitta; uttānattha.
tersely
(adv.) samāsato.
terseness
(f.) sugamatthatā.
tertian
(m.) tīha-vārīka-jara. (adj.) tīhika.
tertiary
(adj.; n.) tatiyabhāvappatta.
tessellate
(v.t.) caturassakehi vicitteti. (pp.) caturassakehi vitacittita.
tessellation
(nt.) caturassacittakaraṇa.
test
(f.) upaparikkhā; vīmaṃsā. (v.t.) upaparikkhati; vīmaṃsati. (pp.) upaparikkhita; vīmaṃsita.
testacean
(m.) kosamaccha.
testaceology
(f.) kosamacchavijjā.
testaceous
(adj.) kosamacchāyatta.
testament
(nt.) accayadānapaṇṇa. (m.) kiṭṭha-dhammagantha.
testamentary
(adj.) accayadānanissita.
testate
(m.) kata-accayadāna.
tester
(nt.) vitāna.
testicle
(m.) aṇḍakosa.
testiculate
(adj.) aṇḍasahita; aṇḍasadisa.
testify
(v.i.t.) sapathena pakāseti; sakkhiṃ sādheti; samattheti. (pp.) sapathena pakāsita; sādhitasakkhī; samatthita.
testimonial
(nt.) pamāṇapaṇṇa; sakkhipaṇṇa.
testimony
(m.) sakkhi; apadesa. (nt.) sasapathapakāsana.
testiness
(f.) anattamanatā.
testor
(m.) kata-accayadāna.
testy
(adj.) dummana; anattamana.
tetanus
(m.) phandaka-rosa.
tetcher
(nt.) sandāna. (v.t.) sandānena bandhati. (pp.) sandānabaddha.
tetchy
(adj.) kuppanasabhāva.
tetrad
(nt.) catukka.
tetragon
(nt.) caturassavatthu.
tetragonal
(adj.) catukkaṇṇa.
tetrapod
(adj.; m.) catuppada.
tetrapody
(f.) catuppadika (-gāthā).
tetter
(m.) kuṭṭhavisesa.
tetterous
(adj.) kuṭṭhātura.
teucrian
(m.) trojan-desavāsī.
text
(m.) mūlagantha.
textbook
(m.; nt.) niyamita-potthaka.
textile
(nt.) vāyana. (adj.) vāyanapaṭibaddha; tantunimmita. (nt.; plu.) vatthajāta.
textual
(adj.) mūlaganthāyatta.
texture
(m.) vāyitākāra; nimmitākāra.
textureless
(adj.) adissamānavāyima.
thalamus
(nt.) itthāgāra. (m.) matthaluṅga-pacchābhāga.
than
(conj.) expressed by the abl. and suffix -tara. more than that, tato bahutaraṃ.
thanatoid
(adj.) maccusadisa; matasadisa.
thank
(v.t.) thometi; pasaṃsati; abhitthavati. (pp.) thomita; pasattha; abhitthuta.
thankful
(adj.) kataññū; thutipara.
thankfully
(adv.) kataññutāya.
thankfulness
(f.) kataññutā; thutiparatā.
thankless
(adj.) akatavedī.
thanklessness
(f.) taveditā.
thanks
(f.; plu.) thuti; thomanā.
thanks giver
(m.) anumodāpaka.
thanks giving
(f.) thutipūjā.
thankworthy
(adj.) thometabba.
that
(adj.; pron.) ta. (conj.) iti. (adv.) tattakaṃ
by that
thathā katvā.
that man
so.
that thing
taṃ.
that woman
sā.
thatch
(nt.) chadana; chādaka-vatthu. (v.t.) sañchādeti; chadanaṃ niveseti. (pp.) sañchādita; nivesitachadana.
thaumaturgist
(m.) pāṭihāriyadassaka; iddhimantu.
thaumaturgy
(nt.) iddhipāṭihāriya; abbhutakamma.
thaw
(nt.) himavilīyana. (v.i.) vilīyati. (pp.) vilīna.
the
(adj.) see that, (adv.). the more the merrier, yathādhikaṃ pīti vaḍḍhati.
the more the merrier
yathādhikaṃ pīti vaḍḍhati.
thearchy
(nt.) devatāpālana.
theatre
(nt.) raṅgamaṇḍala. (f.) naccasālā; naccakalā; vijjatthīsālā. (m.) sallakattālaya.
theatrical
(adj.) raṅgamaṇḍalocita; raṅgāyatta.
theatrically
(adv.) raṅgocitākārena.
thee
taṃ.
theft
(nt.) coriya; theyya.
their
(pron.) tesaṃ; tāsaṃ.
theism
(m.) issaranimmāṇavāda.
theist
(m.) issaravādī.
theistical
(adj.) issaravādāyatta.
theme
(m.) visaya; visesapabandha.
then
(adv.) tadā; atha; anantaraṃ. (adj.) taṅkālika. (conj.) tena hi; tato
by then
iṅgha passa.
thence
(adv.) tato; tasmā; tena.
thenceforth
tato pabhuti.
thenceforward
tato paṭṭhāya or uttariṃ.
theogony
(f.) devavaṃsavaṇṇanā.
theological
(adj.) devadhammāyatta.
theologically
(adv.) devadhammānusārena.
theologian
(m.) devadhammavidū.
theologist
(m.) devadhammavidū.
theology
(m.) devadhamma.
theomachy
(nt.) devayuddha.
theomancy
(nt.) anāgatakathana.
theomania
(m.) dhammummāda.
theophany
(nt.) devadassana. (m.) devapātubhāva.
theocracy
(nt.) devapālitarajja.
theorem
(nt.) pameyya; sādhakehi sādhetabbakāraṇa.
theoretic
(adj.) parikappanāyatta.
theoretical
(adj.) parikappanāyatta.
theorise
(v.t.) parikappeti; matavasena pakāseti.
theory
(nt.) mata. (f.) diṭṭhi. (m.) vāda.
theosophical
(adj.) devañāṇāyatta.
theosophist
(m.) ñāṇayogavādī.
theosophy
(nt.) devañāṇa. (f.) yogavijjā.
there
(adv.) tattha; tatra; tahiṃ; tahaṃ.
there with
(adv.) tena saddhiṃ; api ca.
thereabouts
(adv.) tattaka.
thereafter
(adv.) tato paraṃ.
thereby
(adv.) ten' upāyena.
therefore
(adv.) tasmā.
therefrom
(adv.) tato.
therein
(adv.) tasmiṃ.
thereof
(adv.) tato.
thereon
(adv.) tad upari; tato paṭṭhāya.
thereupon
(adv.) tad upari; tato paṭṭhāya.
theriac
(nt.) visasamanosadha.
therm
(nt.) uṇhamāṇa.
therm antidote
(nt.) uṇhamāṇaka.
thermal
(adj.) ghammāyatta; ghamma-māṇāyatta.
thermometer
(nt.) uṇhamāṇaka.
thermomotive
(adj.) usumakampanāyatta.
thermos
(nt.) usumārakkhakabhājana.
theroid
(adj.) tiracchānagatika.
therology
(f.) khīrapāyīvijjā.
thesaurus
(m.) nikhilakosa.
thesis
(m.) 1. racanāvisaya; 2. upādhidāyaka-nibandha.
theurgy
(m.) uttarimanussadhamma.
thews
(nt.; plu.) kāyikabala; mānusikabala.
thick
(adj.) 1. ghana; bahala; thūla; 2. avirala. (adv.) aviralaṃ; nirantaraṃ.
thick-skinned
(adj.) sahanakkhama; akampiya.
thicken
(v.t.) bahalīkaroti. (v.i.) ghanībhavati. (pp.) bahalīkata; ghanībhūta.
thicket
(nt.) vanagahana; kuñja.
thickhead
(m.) jala.
thickly
(adv.) ghanatāya; nirantaraṃ; aviralaṃ.
thickness
(nt.) bahalatta.
thickset
(adj.) thūlasarīra.
thief
(m.) cora; thena; takkara; mosaka.
thieve
(v.t.) coreti; theneti. (pp.) corita; thenita.
thieverish
(adj.) corapakatika.
thieverishness
(f.) corapakati; coretukāmatā.
thievery
(f.) corikā. (nt.) theyya; corakamma.
thigh
(m.) ūru; satthi.
thill
(nt.) sakaṭadhura.
thimber yard
(nt.) kaṭṭhavikkayaṭṭhāna.
thimble
(m.) aṅgulitāṇaka; sūcipaṭiggaha.
thin
(adj.) tanu; kisa; 2. virala; pelava. (v.t.) tanukaroti. (v.i.) tanuttaṃ yāti; kisībhavati. (pp.) tanukata; tanuttaṃ yāta; kisībhūta.
thin-skinned
(adj.) tanuttaca; sukhobhiya.
thine
tava; tuyhaṃ.
thing
(nt.) vatthu; kāraṇa. (f.) siddhi.
think
(v.t.i) cinteti; vitakketi.
think about
sallakkheti; anuvitakketi.
think lightly
) tiṇāya maññati.
think over
pakappeti; vicinteti.
think upon
anuvicinteti.
thinkable
(adj.) cintiya; cintanīya.
thinker
(m.) cintaka.
thinking
(nt.) cintana; vitakkana.
thinkingly
(adv.) vicārapubbakaṃ.
thinly
(adv.) viralākārena; tanutāya.
thinness
(nt.) tanutta; viralatta.
third
(adj.) tatiya.
thirdly
(adv.) tatiyaṃ.
thirst
(f.) 1. pipāsā; 2. āsā; taṇhā. (v.i.) pivāsati; abhilasati. (pp.) pivāsita; abhilasita.
thirstless
(adj.) nittaṇha; nirāsa.
thirsty
(adj.) pipāsātura; sataṇha.
thirteen
(adj.; n.) teḷasa; terasa.
thirteenth
(adj.) terasama.
thirty
(adj.; f.) tiṃsā; tiṃsati.
thirty-five
(f.) pañcatiṃsati.
thirty-four
(f.) catuttiṃsati.
thirty-nine
(f.) ekūnacattāḷīsati.
thirty-seven
(f.) sattatiṃsati.
thirty-six
(f.) chattiṃsati.
thirty-three
(f.) tettiṃsati.
thirty-two
(f.) battiṃsati; dvattiṃsati.
this
(adj; pron.) ima.
this day
(nt.) ajjaṇha.
this life
(nt.) itthatta.
this man
(m.; nom. sing.) ayaṃ.
this thing
(nt.; nom. sing.) idaṃ.
this woman
(f.; nom. sing.) ayaṃ.
thistle
(m.) sakaṇṭakagacchavisesa.
thither
see There.
thitherwads
(adv.) taṃdisaṃ.
thong
(f.) varattā; naddhi. (v.t.) 1. naddhiṃ yojeti; 2. varattāya paharati. (pp.) naddhiyojita; varattāya pahaṭa.
thor
(m.) thanitadeva.
thorax
(nt.) uratthala. (m.) khandhappadesa.
thorn
(m.; nt.) kaṇṭaka.
thorn-apple
(nt.) ummattaphala.
thornless
(adj.) nikkaṇṭaka.
thorny
(adj.) sakaṇṭaka.
thorny hedge
(nt.) kaṇṭakādhāna. (f.) kaṇṭakavati.
thorough
(adj.) thiratara; pariniṭṭhita.
thoroughbred
(adj.) abhijāta; sammāvaḍḍhita.
thoroughfare
(m.) sādhāraṇamagga.
thoroughgoing
(adj.) paripuṇṇa; anivattagāmī.
thoroughly
(adv.) sammā; anūnaṃ; paripuṇṇākārena.
thoroughness
(nt.) thiratta; anūmatta.
thou
(pron.) tvaṃ; tuvaṃ.
though
(conj.) kiñcāpi
as though
viya; iva.
thought
(f.) cintā; cetanā. (m.) saṅkappa; parikappa.
thoughtful
(adj.) appamatta; samekkhakārī.
thoughtfully
(adv.) samekkha; vicintiya.
thoughtfulness
(m.) appamāda. (nt.) parivīmaṃsana; vicārapubbaṅgamatta.
thoughtless
(adj.) pamatta; vicārahīna.
thoughtlessly
(adv.) sahasā; asamekkha.
thoughtlessness
(f.) avivekitā; vicārahīnatā.
thousand
(adj.) sahassa; dasasata.
thousand-eyed
(adj.; m.) sahassakkha.
thousand-spoked
(adj.) sahassāra.
thousand-times
(adv.) sahassakkhattuṃ.
thousandfold
(adj.) sahassaguṇita.
thrall
(m.) dāsa.
thraldom
(nt.) dāsatta.
thrash
(v.t.) 1. atitāḷeti; 2. nitthusaṃ or nippalālaṃ karoti. (pp.) atitāḷita; nippalālīkata.
thrashing
(nt.) 1. dhaññamaddana; 2. nippalālīkaraṇa.
thrashing floor
(nt.) khaḷamaṇḍala.
thread
(nt.) sutta; tanta. (m.) tantu. (v.t.) 1. sūciyaṃ suttam yojeti; 2. sutte āvuṇāti. (pp.) sūciyaṃ yojitasutta; sutte āvuta.
threadbare
(adj.) khīṇatantuka; jiṇṇasuttaka.
threadworm
(m.) tantupāṇaka.
thready
(adj.) tantusadisa; suttamaya.
threat
(f.) santajjana.
threaten
(v.t.) santajjeti; paribhāsati. (pp.) santajjita; paribhāsita.
threatening
(adj.) santajjaka; pāripanthika.
threateningly
(adv.) tajjanapubbakaṃ.
three
(adj.; n.) ti.
three and a half
(m.) aḍḍhuḍḍha.
three days
(nt.) tīha.
three storeyed
(adj.) tibhummaka.
three years old
(adj.) tivassika.
three-hundred
(nt.) tisata.
threefold
(adj.) tiguṇa; tivaṅgika.
threescore
(adj.; f.) saṭṭhi. (f.; plu.) vīsatiyo.
threnode
(nt.) sokagīta.
threnodial
(adj.) sokagītāyatta.
threnodic
(adj.) sokagītāyatta.
threnody
(nt.) sokagīta.
thresh
(v.t.) maddati; tāḷeti. (pp.) maddita; tāḷita.
threshing
(nt.) maddana.
threshing-floor
(nt.) khalamaṇḍala.
threshold
(m.) ummāra; paḷigha. (f.) dehalī.
thrice
(adv.) tikkattuṃ.
thrift
(f.) mitabbayatā.
thriftless
(adj.) amitabbaya; vikiraka.
thriftlessly
(adv.) asīmitavayena.
thriftlessness
(nt.) amitavayatta.
thrifty
(adj.) mitabbayī.
thrill
(f.) pharaṇā-pīti. (v.t.i.) pītiyā pharati; udaggo hoti. (pp.) pītiyā phuṭa; udaggabhūta.
thrilling
(adj.) lomahaṃsakara; udaggakara.
thrive
(v.i.) abhivaḍḍhati; samijjhati. (pp.) abhivuddha; samiddha.
thriving
(adj.) abhivaḍḍhamāna.
thrivingly
(adv.) samiddhākārena.
throat
(m.) kaṇṭha; gala. (f.) galanāḷi.
throaty
(adj.) 1. kaṇṭhuccārita; kaṇṭhāyatta; 2. mahākaṇṭha.
throb
(nt.) phandana; vipphandana. (v.i.) vipphandati. (pp.) vipphandita.
throbbing
(adj.) phandamāna.
throe
(f.) balavedanā; pasūtivedanā.
throne
(nt.) 1. sīhasana; 2. rājatta. (v.t.) rajje abhisiñcati. (pp.) rajje abhisitta.
throng
(m.) janasammadda. (v.t.) sambādheti. (v.i.) sannipatati; rāsībhavati. (pp.) sambādhita; sannipatita; rāsībhūta.
throttle
(m.) galanāḷa. (v.t.) galaṃ nippīḷeti. (pp.) nippīḷitagala.
through
(prep.) nissāya; hetunā; dvārena. (adv.) antarā; antarena; nirantaraṃ; paripuṇṇaṃ. (adj.) abbocchinna.
through and through
(adv.) sukhumākārena; sabbathā.
through the favour
(adv.) vāhasā.
throughout
(adv.) sabbattha; nirantaraṃ.
throw
(m.) khepa; pāta. (nt.) khipana. (v.t.) khipati; pāteti. (pp.) khitta; pātita.
throw at
upacchubhati.
throw away
chaḍḍeti; apavijjhati.
throw down
avakkhipati; nikkhipati.
throw into
pakkhipati.
throw off
chaḍḍeti.
thrower
(m.) chaḍḍetu; khipaka.
throwing
(nt.) khipana.
thrush
(m.) gāyaka-pakkhivisa; kaṇṭhapākaroga.
thrust
(nt.) nissāraṇa; nikkaḍḍhana. (v.t.) nissāreti; nikkaḍḍhati. (pp.) nissārita; nikkaḍḍhita.
thud
(m.) patanasadda. (v.i.) sasaddaṃ patati.
thug
(m.) ghātakacora.
thumb
(m.) aṅguṭṭha.
thump
(m.) pāṇippahāra; muṭṭhippahāra. (v.t.) muṭṭhinā paharati. (pp.) muṭṭhinā pahaṭa.
thunder
(nt.) thanita. (m.) meghanāda. (v.i.) thanati. (v.t.) abhigajjati. (pp.) thanita; abhigajjita.
thunderbolt
(f.) asani. (nt.) kulisa.
thunderclap
(f.) meghagajjanā.
thunderer
(m.) abhigajjitu.
thundering
(adj.) atimahanta; atithaddha.
thunderstorm
(f.) meghanāsahita.
thunderstruck
(adj.) 1. asanihata; 2. ativimhita.
thurible
(nt.) dhūpabhājana.
thurification
(nt.) gandhadhūpana.
Thursday
(m.) guruvāra.
thus
(adv.) itthaṃ; evaṃ; iti.
thus far
(ind.) ettāvatā.
thwart
(adv.) tiriyaṃ. (v.t.) paṭirodheti; moghīkaroti. (pp.) paṭirodhita; moghīkata.
thy
(pron.) tava; tuyhaṃ.
thyself
tvam eva; tvam attanā va.
tiara
(nt.) makuṭa. (m.) moḷi.
tibia
(nt.) jaṅghaṭṭhi.
tic
(m.) vadana-nahārusaṅkoca.
tick
(m.) ṭik-ṭik sadda. (f.) kīṭa-ūkā. (v.t.) ṭik-ṭik-saddaṃ pavatteti.
ticket
(nt.) pavesapatta; abhiññānapaṇṇa.
tickle
(nt.) aṅgulipatodana. (v.t.) aṅguliyā patudati. (pp.) aṅguliyā patudita.
tickler
(m.) 1. patudaka; 2. ubhatokoṭika-pañha.
tidal
(adj.) jaluggamanāyatta.
tide
(m.) 1. kālapariccheda; 2. kālika-jaluggama; uppāta.
tidily
(adv.) sobhanākārena.
tidiness
(nt.) sobhanatta.
tidings
(f.; plu.) pavatti; vutti. (m.) vuttanta.
tidy
(adj.) susṇṭhapita; sobhana.
tie
(m.) gaṇṭhi; saṅga. (nt.) bandhana. (f.) gīveyyapaṭṭikā. (v.i.) bandhati; saṅghaṭeti. (pp.) badda or bandhita; saṅghaṭita.
tier
(f.) panti; seṇi. (v.t.) pantivasena yojeti. (pp.) pantivasena yojita.
tiff
(m.) manda-kalaha. (nt.) thokapibana.
tiffin
(m.) antarāhāra. (v.i.) antarāhāraṃ bhuñjati. (pp.) bhuttantarāhāra.
tiger
(m.) vyaggha; saddūla.
tigerish
(adj.) vyagghasama.
tight
(adj.) gāḷha; daḷha; suvinaddha. (adv.) gāḷhaṃ; daḷhākārena.
tighten
(v.t.) daḷhīkaroti. (pp.) daḷhīkata.
tightly
(adv.) asithilaṃ; bāḷhaṃ.
tightness
(nt.) daḷhatta; asithilatta.
tigress
(f.) vyagghī.
tike
(m.) narādhama.
tile
(f.) chadaniṭṭhakā. (v.t.) iṭṭhakāhi chādeti. (pp.) iṭṭhakāchanna.
tiler
(m.) 1. iṭṭhakāsampādaka; 2. chadanchādaka.
tilery
(m.) iṭṭhakāvāpa.
till
(prep. conj.) yāva. (v.t.) kasati. (pp.) kaṭṭha or kasita.
tillable
(adj.) kasanāraha; kasikammayogga.
tillage
(nt.) kasikamma.
tiller
(m.) kassaka.
tilt
(nt.) sattiyuddha; sakaṭāvaraṇa; passenonamana. (v.t.) 1. poṇīkaroti; 2. kuntehi yujjhati. (pp.) poṇīkata; kuntehi yujjhita.
timbal
(m.) maddala.
timber
(nt.) kaṭṭha. (m.) dārusambhāra.
timbrel
(m.) ekatala-bherivisesa.
time
(m.) kāla; samaya; avasara; vāra. (f.) velā. (v.t.) kālaṃ niyameti or miṇāti. (pp.) niyamitakāla
at all times
(adv.) yathāsamayaṃ.
time keeper
(m.) kālaniyāmaka.
time of depression
(m.) vipattikāla.
time-table
(f.) kālaniyamāvali.
timeless
ananta; anosāna.
timeliness
(f.) kālocitatā.
timely
(adj.) yathākālika.
timepiece
(nt.) saṃhārimaghaṭikāyanta.
timeworn
(adj.) addhagata; paribhogajiṇṇa.
timid
(adj.) dīna; kātara; bhīruka.
timidity
(nt.) bhīrukatta.
timidly
(adv.) dīnākārena.
timocracy
(nt.) dhanapati-pālana.
timorous
(adj.) kātara; bhīruka.
timorously
(adv.) dīnākārena.
timorousness
(nt.) kātaratta.
tin
(nt.) vaṅga-tipu. (v.t.) 1. vaṅgatipunā lepeti; 2. vaṅgatipubhājane saṃrakkhati. (pp.) vaṅgatipunā litta; vaṅgatipubhājane saṃrakkhita.
tin smith
(m.) vaṅgatipukāra.
tinctorial
(adj.) vaṇṇuppādaka.
tincture
(m.) ābhāsa. (v.t.) thokaṃ misseti; appakaṃ vaṇṇaṃ uppādeti. (pp.) thokaṃ missita; appakaṃ ditappavaṇṇa.
tinder
(nt.) aggitūla.
tinge
(m.) appakavaṇṇa. (nt.) appakamissaṇa. (v.t.) īsakaṃ rañjeti; appamattakaṃ vaṇṇaṃ deti. (pp.) īsakaṃ rañjita; dinnappamattavaṇṇa.
tinker
(m.) tipukāra; lohabhaṇḍa-paṭisaṅkhāraka. (v.t.) lohabhaṇḍāni saṅkharoti. (pp.) sankhatalohabhaṇḍa.
tinkle
(nt.) saṇana; jhanana. (v.i.) saṇati; jhanati. (pp.) saṇita; jhanita.
tinkling
(m.) kiṅkiṇināda.
tinsel
(n.) jotamāna-tanuvaṅgapaṭṭa. (v.t.) jotamānapaṭṭehi alaṅkaroti. (pp.) jotamānapaṭṭehi kata.
tint
(m.) vaṇṇa; raṅga. (nt.) rajana. (v.t.) rañjeti. (pp.) rañjita.
tiny
(adj.) atikhuddaka.
tip
(nt.) agga; sikhara; mandākoṭana. (f.) koṭi. (v.t.) 1. mandam ākoṭeti; 2. poṇaṃ karoti; 3. pāritosikaṃ deti. (pp.) mandam ākoṭita; poṇīkata; dinnapāritosika.
tippet
(m.) uttarāsaṅgavisesa.
tipple
(nt.) tikhiṇamajja. (v.i.t.) niccaṃ majjaṃ pivati. (pp.) miccaṃ pītamajja.
tippler
(m.) surādhutta.
tipsily
(adv.) mattākārena.
tipsiness
(f.) surāmattatā. (f.) surāmada.
tipster
(m.) assadhāvana-pavattiñāpaka.
tipsy
(adj.) surāmatta.
tiptoe
(nt.) pādagga. (m.) papada. (v.i.) pādaggena yāti.
tiptop
(adj.) visiṭṭhatama.
tirade
(f.) dīghopārambhakathā.
trichiyasis
(m.) muttarogavisesa.
tire
(f.) cakkanemi. (nt.) uṇhīsa; siroveṭhana. (v.t.) āyāseti; kilameti. (v.i.) kilamati. (pp.) āyāsita; kilamita; kilanta. (v.t.) nemiṃ yojeti. (pp.) nemiyojita.
tireless
(adj.) akilanta.
tiresome
(adj.) āyāsakara.
tiro
(m.) ādhunika.
tissue
(nt.) tanupaṭṭaka.
tit
(nt.) khuddakavatthu. (m.) paṭipahāra.
titan
(m.) dānava; mahākāya; mahāthāma.
titbit
(nt.) madhura-khajjaka.
tithe
(m.) dasamabhāga; dasamabhāgika-bali. (v.t.) dasabhāgikabaliṃ gaṇhāti. (pp.) gahitadasabhāgikabala.
titillate
(v.t.) patudati. (pp.) patudita.
titillation
(nt.) aṅgulipatodana.
titivate
(v.t.i.) maṇḍeti; pasādheti. (pp.) maṇḍita; pasādhita.
title
(nt.) upādhi; abhidhāna. (m.) adhikāra. (v.t.) abhidhānaṃ ṭhapeti. (pp.) ṭhapitābhidāna.
title-deed
(nt.) adhikāra-paṇṇa.
title-page
(nt.) pamukhapaṇṇa.
titter
(m.) mandahāsa. (v.i.) mandasaddena hasati. (pp.) mandasaddena hasita.
tittle
(nt.) appamattaka.
tittle-tattle
(m.) samphappalāpa.
titular
(adj.) upādhimattaka.
to
(prep.) expressed by Dat. or Suffic tun, e.g. to him, tassa. to go, gantuṃ. to wit, yad'idaṃ.
to and fro
ito c'ito.
to-night
(f.) ayam ratti. (adv.) ajjarattiṃ.
toad
(m.) maṇḍūka; bheka.
toad eater
(m.) cāṭukārī.
toadstool
(nt.) ahicchattaka.
toady
(m.) parāyattavuttī. (v.t.) ullapati; param ukkaṃseti. (pp.) ullapita; param ukkaṃsita.
toadyism
(f.) cāṭukamyatā.
toast
(m.) uttaribhaṅga. (f.) thuticuṇṇikā. (v.t.) 1. bhajjati; 2. abhitthavati; subhāsaṃsanāya pivati; 3. avayave usumāpeti. (pp.) bhaṭṭha; abhitthuta; subhāsaṃsanāya pīta; usumāpitāvayava.
toasting
(nt.) bhajjana; thomana.
tobacco
(nt.) tamākhupaṇṇa.
tobacconist
(m.) tamākhuvāṇija.
toboggan
(m.) himayānavisesa.
tocsin
(f.) antarāya-ñāpakaghaṇṭā.
today
(adv.; n.) ajja.
toddle
(nt.) anipuṇagamana. (v.i.) anipuṇākārena yāti.
toddy
(f.) ambilasurā.
toe
(f.) pādaṅguli. (v.t.) pādaṅgulīhi phusati or paharati. (pp.) pādaṅgulīhi phuṭṭha or pahaṭa.
toff
(m.) 1. suvesī; 2. paññātapuggala.
toffee
(m.) khajjakavisesa.
together
(adv.) ekato; ekajjhaṃ.
toil
(m.) parissama; āyāsa. (nt.) kiccha. (v.i.) yatati; vāyamati; āyāsena karoti. (pp.) āyāsena kata.
toilet
(nt.) maṇḍana; pasādhana.
toilet box
(m.) gandhakaraṇḍa.
toilet powder
(nt.) vāsacuṇṇa.
toilet stick
(f.) añjanī.
toilsome
(adj.) āyāsakara.
token
(nt.) ciṇha; sārānīyavatthu.
tolerable
(adj.) 1. sahanīya; 2. cirappavattaka.
tolerableness
(nt.) sahanakkhamatta.
tolerably
(adv.) sayhākārena.
tolerance
(f.) adhivāsanā; khanti. (nt.) khamana; sahana.
tolerant
(adj.) adhivāsaka; paramatasaha.
tolerate
(v.t.) see endure.
toleration
(f.) adhivāsanā; khanti. (nt.) khamana; sahana.
toll
(m.) suṅka; kara. (v.t.) ghaṇṭaṃ vādeti. (v.i.) nadati. (pp.) vāditaghaṇṭa; nadita.
toll gatherer
(m.) suṅkagāhaka.
toll house
(nt.) suṅkaghara.
toll-bar
(nt.) suṅkaṭṭhāna.
toll-gate
(nt.) suṅkaṭṭhāna.
tollable
(adj.) suṅkagāhiya.
tom
(m.) pumpasu.
tom-tom
(f.) bheri. (m.) dundubhi. (v.i.) bheriṃ vādeti.
tom-tom beater
(m.) bherivādaka.
tomato
(nt.) takkālīphala.
tomb
(m.) susānathūpa. (nt.) cetiya.
tombstone
(f.) thūpasilā.
tome
(m.; nt.) mahāpotthaka.
tomorrow
(adv.) sve; suve. (m.) dutiyadivasa; svātana.
ton
(m.) bhāramāṇavisesa (2,240 lb.).
tone
(m.) 1. sara; nāda; dhani; 2. bhāva; āsaya. (v.t.) nādeti; vādeti. (pp.) nādita; vādita.
tongs
(m.; plu.) saṇḍāsa.
tongue
(f.) 1. jivhā; rasanā; 2. bhāsā; vāṇī; 3. ghaṇṭāpaharaṇī. (v.t.) jivhāya saddam uppādeti.
tongue-tied
(adj.) paṭisedhitakathana; kathāanipuṇa.
tongueless
(adj.) nijjivha.
tonic
(nt.) balavaḍḍhakosadha. (adj.) balavaḍḍhaka.
tonicity
(f.) saṅkocana-pasāraṇakkhamatā.
tonsil
(m.) galagaṇṭhi; galagaṇḍa.
tonsilitic
(adj.) galagaṇḍayutta.
tonsillitis
(m.) kaṇṭhadāha.
tonsorial
(adj.) nahāpitāyatta; kesoropaṇāyatta.
tonsure
(nt.) matthakamuṇḍana; bhaṇḍukamma. (v.t.) matthakaṃ muṇḍeti; kese voropeti. (pp.) muṇḍitamatthaka; voropitakesa.
too
(adj.) adhika; accanta. (adv.) adhikaṃ; accantaṃ. (conj.) api; ca; c'eva.
too much
(adv.) atimattaṃ; ativiya.
too soon
(adv.) atikhippaṃ.
tool
(nt.) (kammakāra-) upakaraṇa. (v.t.) pāsaṇe saṅkharoti.
tooling
(nt.) potthake mālākamma.
toot
(m.) kharasadda. (v.t.) kharasaddam uppādeti. (pp.) uppāditakharasadda.
tooth
(m.) danta; radana; rada; lapanaja; dasana. (v.t.) dante sampādeti or uppādeti. (pp.) sampāditadanta.
toothache
(nt.) dantasūla.
toothbrush
(m.) dantapoṇa.
toothless
(adj.) dantarahita; galitadanta.
toothpick
(f.) dantasuci.
toothrelic
(f.) dantadhātu; dāṭhādhātu.
toothsome
(adj.) surasa.
toothsomely
(adv.) madhurākārena.
tootle
(v.i.) nirantaraṃ nadati.
top
(nt.) agga; sikhara; seṭṭhaṭṭhāna. (m.) matthaka. (f.) pidhāna. (adj.) aggeṭhita; sikharabhūta. (v.t.) 1. uggacchati; muddhani tiṭṭhati; 2. aggaṃ chindati; pidhānaṃ yojeti; 4. sikharam āruhati. (pp.) uggata; muddhani tiṭṭhita; chinnagga; yojitapidhāna; āruḷhasikhara.
top hat
(m.) unnatanāḷipaṭṭa.
top heavy
(adj.) uparigaruka.
top knot
(f.) sikhā.
top most
(adj.) 1. uparitama; 2. atyucca.
topaz
(m.) phussarāga (-maṇi).
tope
(m.) thūpa. (nt.) cetiya. (v.i.) ativiya majjaṃ pivati.
toper
(m.) atimajjapa.
tophus
(m.) dehasandhisopha.
topiary
(nt.) gumbamaṇḍanasippa.
topic
(nt.) visayakāraṇa. (f.) mātikā. (m.) sīsapāṭha.
topical
(adj.) mātikāyatta.
topically
(adv.) visesakāraṇavasena.
topographer
(m.) ṭhanavitthāra-nirūpaka.
topographical
(adj.) padesavitthārāyatta.
topography
(nt.) 1. padesavitthāra-nirūpana; 2. dehakoṭṭhāsanirūpana.
topper
(m.) matthakagāmī.
topple
(v.i.) sikharato patati. (v.t.) sikharato pāteti. (pp.) sikharato patita.
topsy-turvy
(adv.) viparivattaṃ; uddhapādaṃ.
torch
(f.) ukkā; daṇḍadīpikā.
torch of grass
(f.) tiṇukkā.
torchlight
(m.) ukkāloka.
torment
(nt.) abhipīḷana. (m.) abhitāpa. (f.) kammakāraṇā. (v.t.) abhipīḷeti; abhitāpeti; vadheti. (pp.) abhipīḷita; abhitāpita; vadhita.
tormenting
(adj.) pīḷākara; hiṃsaka.
tormentor
(m.) abhipīḷetu; vadhaka.
tormina
(nt.) udarasūla.
tornado
(m.) verambhavāta.
torpedo
(m.) amarāvisesa. (nt.) nāvānāsakayanta.
torpid
(adj.) apetasañña; visañña; dandha.
torpidity
(f.) visaññitā.
torpidness
(f.) visaññitā.
torpor
(f.) tandī. (nt.) middha; līnatta.
torporific
(adj.) anuttejanaka; līnattakara.
torrefy
(v.t.) uṇhena sukkhāpeti; bhajjati. (pp.) uṇhena sukkhāpita; bhaṭṭha or bhajjita.
torrent
(m.) mahājalasota; mahāmegha. (f.) jaladhārā.
torrid
(adj.) gimhakalāpika; gimhādhika.
torrid zone
(m.) gimhakalāpa; yugandharapabba.
torridity
(nt.) gimhādhikatta.
torsion
(nt.) vyāvaṭṭana.
torsive
(adj.) ayāvaṭṭita.
torso
(f.) kavandha-paṭimā.
tort
(m.) aparādha. (nt.) vajja.
tortile
(adj.) vellita.
tortility
(m.) vellitabhāva.
tortious
(adj.) sāparādha; hānikārī.
tortoise
(m.) kumma; manthara; kacchapa.
tortoise shell
(m.) kacchapakapāla.
tortuous
(adj.) kuṭila; vaṅka; jimha.
tortuously
(adv.) jimhākārena.
torture
(f.) kāraṇā; yātanā. (m.) vadha. (v.t.) 1. accantaṃ pīḷeti; kāraṇā kāreti; 2. vākyatthaṃ viparivatteti; 3. asammā yojeti. (pp.) accantaṃ pīḷita; kāritakārana; viparivatitavākyattha; asammā yojita.
torturer
(m.) kāraṇika; vadhaka.
torturous
(adj.) pīḷākara; hiṃsaka; vadhaka.
tosh
(m.) kacavara. (nt.) niratthakavatthu.
tosher
(m.) anuyyogīsissa.
toss
(nt.) uddhaṃ-khipana; phandāpana. (v.t.) uddhaṃ khipati; phandāpeti. (pp.) uddhaṃ khitta; phandāpita. (v.i.) phandati; kampati. (pp.) phandita; kampita.
toss off
ekavārena pivati.
toss up
upari khipati.
tot
(nt.) khuddakavatthu. (m.) daharapuggala. (f.) saṅkaletabba-gaṇanā. (v.t.) saṅkaleti; sampiṇḍeti. (pp.) saṅkalita; sampiṇḍita.
total
(f.) piṇḍitasaṅkhya. (adj.) sakala; samagga; nissesa. (v.t.) sampiṇḍeti. (pp.) sampiṇḍita.
totality
(nt.) sākalla. (f.) paripuṇṇagaṇanā.
totally
(adv.) asesaṃ; nissesaṃ; sākallena.
toteringly
(adv.) sapavedhaṃ; sakampaṃ.
totter
(v.i.) pavedhati; jajjarāyati. (pp.) pavedhita; jajjarāyita.
tottering
(adj.) pavedhamāna.
touch
(nt.) phusana. (m.) phassa; parāmāsa. (v.t.) phusati; parāmasati. (pp.) phuṭṭha; parāmaṭṭha.
touch and go
(f.) sāsaṅkāvatthā.
touchable
(adj.) phusanīya; āmasanīya.
touchiness
(nt.) sahasā kuppana.
touching
(adj.) hadayaṅgama. (prep.) uddissa; adhikicca.
touchingly
(adv.) hadayaṅgamākārena.
touchstone
(m.) sāṇa; nikasa.
touchy
(adj.) sahasā kuppanasīla.
tough
(adj.) 1. kaṭhina; dubbhejja; thaddha; 2. avidheya; adamma; 3. dukkara.
toughen
(v.t.) kaṭhinīkaroti. (pp.) kaṭhinīkata.
toughish
(adj.) īsaṃkaṭhina.
toughly
(adv.) thaddhākārena.
toughness
(nt.) thaddhatta.
tour
(f.) cārikā. (nt.) desāṭana. (v.i.) pariyaṭati; desāṭanaṃ karoti.
tourist
(m.) desāṭaka; sañcārī.
tournament
(nt.) kīḷāyuddha.
tourney
(v.i.) kīḷāyuddhaṃ pavatteti. (pp.) pavatitakīḷāyuddha.
tourniquet
(nt.) dhamanitthambhaka-yanta.
touse
(v.t.) 1. parikaḍḍhati; 2. asobhanaṃ karoti. (pp.) parikaḍḍhita; asobhanaṃ kata.
tousy
(adj.) ākulavyākula.
tout
(m.) antaravāṇija. (v.i.) vāṇija-gāhakānam antare vatati.
touter
(m.) vānija-gāhakamajjhavattī.
tow
(v.t.) nāvaṃ rajjūhi ākaḍḍhati.
tow line
(f.) nāvākaḍḍhanarajju.
toward
(adj.) vidheya; vineyya.
towardness
(nt.) vidheyyatta.
towards
(prep.) abhimukhaṃ.
towel
(f.) udapunchanī.
tower
(m.) aṭṭāla. (v.i.) uggantvā pavattati.
towering
(adj.) unnata; uggata.
town
(nt.) pura; nagara. (f.) nagarī; purī.
town-hall
(f.) nagarasālā. (nt.) santhāgāra.
townlet
(f.) khuddakanagarī.
township
(f.) nāgarikajanatā.
townsman
(m.) nagaravāsī.
toxic
(adj.) visāyatta.
toxicology
(f.) visavijjā.
toxin
(nt.) rogahetuka-visa.
toxophilite
(adj.; m.) dhanusippābhilāsī.
toy
(nt.) kīḷābhaṇḍa. (v.i.) kīḷati; ramati.
toy-with
upalālento tiṭṭhati.
toyshop
(m.) kīḷābhaṇḍāpaṇa.
trace
(m.) valañja; padavalañja. (nt.) appaka-ciṇha; aṃsumatta. (v.t.) 1. valañjam anugacchati or anusarati; gavesati; 2. anusaṇṭhānaṃ sampādeti; 3. thoka-thokaṃ vīmaṃsati. (pp.) valañjam anugata or anussaṭa; gavesita; sampāditānusaṇṭhāna; thoka-thokaṃ vīmaṃsita.
traceable
(adj.) gavesanakkhama.
tracery
(nt.) silāmaya-latākamma.
trachea
(m.) sāsanāḷa.
tracheal
(adj.) sāsanāḷāyatta.
tracheotomy
(nt.) sāsanāḷacchedana.
track
(m.) gatamagga. (f.) padavalañjāvali. (v.t.) anusarati; padānupadikaṃ yāti. (pp.) anusarita; padānupadikaṃ yāta.
trackless
(adj.) apada; sañcārahīna.
tract
(m.) 1. bhūmippadesa; 2. laghu-gantha.
tractability
(nt.) vidheyatta.
tractable
(adj.) vidheya; damma.
tractably
(adv.) vidheyākārena.
tractate
(m.) nibandha.
traction
(nt.) ākaḍḍhana.
trade
(f.) vaṇijjā. (nt.) vāṇijja. (m.) vohāra. (v.i.) vaṇijjaṃ or vohāraṃ karoti.
trade mark
(f.) paṇyamuddā.
trade union
(m.) kammanta-pūga; seṇī.
trade wind
(m.) nāvopakārīvāta.
trader
(m.) vāṇija.
tradesman
(m.) āpaṇika.
tradition
(m.) sampadāya; anussava; itihāsa.
traditional
(adj.) pāramparika.
traditional teaching
(m.) vācanāmagga.
traditionally
(adv.) sampadāyavasena.
traduce
(v.t.) abbhakkhāti. (pp.) abbhakkhāta.
traducer
(m.) abbhācikkhaka; avaṇṇavādī.
traffic
(nt.) gamanāgamana. (m.) janasañcāra; bhaṇḍavinimaya.
trafficker
(m.) vāṇija; vohārūpajīvī.
tragedian
(m.) sokantanāṭakayojaka.
tragedy
(f.) dāruṇasiddhi. (nt.) sokanta-nāṭaka.
tragic
(adj.) khedāvaha; dāruṇa.
tragical
(adj.) khedāvaha; dāruṇa.
tragically
(adv.) dāruṇākārena.
tragicomedy
(nt.) sokānandamissaka-nāṭaka.
tragicomic
(adj.) dukkhantasānanda.
trail
(nt.) anubaddhavatthu. (m.) anusaraṇapatha. (v.t.) ābandhitvā ākaḍdhati; bhūmiyam ākaḍḍhati; gatamaggam anuyāti. (pp.) ābandhitvā ākaḍḍhita; gatamaggam anuyāta.
train
(f.) seṇī; mālā; dhūmarathapanti. (m.) parivāra; anukkama. (v.t.) vineti; dameti; sikkhāpeti. (pp.) vinīta; damita; sikkhāpita.
trainer
(m.) vinetu; dametu; sārathi.
training
(nt.) sikkhāpana; damana.
training school
(m.) ācariyasikkhāpanālaya.
trait
(m.) visesa-guṇa.
traitor
(m.) rājadubbhī; mittadohī; vissāsaghātī.
traitorous
(adj.) dubbhaka; vissāsaghātaka.
traitress
(f.) dubbhinī.
tram
(m.) (-car) vijjuratha.
trammel
see Fetter.
tramp
(m.) vaṇibbaka; vighāsāda; padasadda. (v.i.) padasā carati. (v.t.) akkamati. (pp.) padasā carita; akkanta.
trample
(v.t.) akkamati; maddati. (pp.) akkamana; maddita.
trampling
(nt.) akkamana; maddana; mathana.
trance
(f.) visaññitā; mucchā. (m.) samādhi. (v.t.) moheti; vasīkaroti. (pp.) mohita; vasīkata.
tranquil
(adj.) upasanta; aniñjana; nibbikāra.
tranquillity
(f.) passaddhi; santi. (m.) upasama. (nt.) santatta.
tranquillise
(v.t.) upasameti. (pp.) upasamita.
trans
(prep.) tiro; pāre.
transact
(v.t.) sādheti; nipphādeti; anuṭṭhāti. (pp.) sādhita; nipphādita; anuṭṭhita.
transaction
(nt.) anuṭṭhāna; kicca; dānādāna.
transactions
(nt.; plu.) vijjādharasabhā-lekhana.
transactor
(m.) kiccādhikārī.
transcend
(v.t.) acceti; samatikkamati; samativattati. (pp.) samatikkanta; samativattita.
transcendent
(adj.) atyuttama; atiseṭṭha.
transcendental
(adj.) lokuttara; sabbātiga.
transcendentally
(adv.) lokuttaravasena; sabhātigatāya.
transcontinental
(adj.) mahādīpantaragata.
transcribe
(v.t.) paṭilikhati; puttikaṃ sampādeti. (pp.) paṭilihita; sampāditaputtika.
transcriber
(m.) puttikāsampādaka.
transcript
(f.) paṭilipi; anulipi.
transcription
(nt.) paṭilikhana.
transcriptional
(adj.) paṭilikhanāyatta.
transfer
(nt.) ṭhānaparivattana. (f.) saṅkamanānuññā. (v.t.) aññaṭṭhānaṃ saṅkāmeti. (pp.) aññaṭṭhānam saṅkāmita.
transferable
(adj.) saṅkāmanīya.
transference
(nt.) saṅkāmana.
transfiguration
(nt.) vesaparivattana.
transfigure
(v.t.) vesaṃ parivatteti. (pp.) parivattitavesa.
transfix
(v.t.) vinivijjhati. (pp.) vinividdha.
transform
(v.t.) rūpantaraṃ māpeti; ākāraṃ parivatteti. (pp.) māpitarūpantara; parivattitākāra.
transformation
(nt.) rūpantaraparivattana.
transfuse
(v.t.) abbhantaraṃ paveseti. (pp.) abbhantaraṃ pavesita.
transfusion
(nt.) abbhantarappavesana.
transgress
(v.t.) aticarati; vītikkamati; vippaṭipajjati; ullaṇgheti. (pp.) aticarita; vītikkamita; vippaṭipanna; vullaṇghita.
transgression
(nt.) ullaṅghana; vītikkamana. (m.) ajjhācāra. (f.) vippaṭipatti.
transgressor
(m.) aticārī; ullaṅghaka.
transience
(f.) aniccatā; aciraṭṭhāyitā.
transient
(adj.) anicca; aciraṭṭhitika; bhaṅgura.
transiently
(adv.) aniccākārena; bhaṅguratāya.
transit
(f.) saṅkanti. (m.) saṅkama. (nt.) aññattha-haraṇa. (v.t.) tiriyaṃ yāti.
transition
(nt.) saṅkamana; parivattana.
transitional
(adj.) saṅkamanāyatta.
transitive
) sakammaka.
transitorily
(adv.) addhuvatāya; aniccavasena.
transitoriness
(nt.) addhuvatta; athiratta.
transitory
(adj.) khaṇabhaṅgura.
translate
(v.t.) 1. anuvādeti; bhāsantaraṃ parivatteti; 2. viparivatteti. (pp.) anuvādita; bhāsantaraṃ parivattita.
translation
(m.) anuvāda. (nt.) bhāsāparivattana; aññathākaraṇa.
translator
(m.) anuvādī; bhāsantaraparivattaka.
transliterate
(v.t.) aññakkharehi likhati. (pp.) aññakkharehi likhita.
transliteration
(nt.) aññakkharehi likhana.
translucence
(nt.) pasamatta; vinivijjha-dissamānatta.
translucent
(adj.) vinivijjha-dissamāna.
translucid
(adj.) vimala; pasanna; pabhassara.
transmarine
(adj.) pārasāmuddika; samuddapāravattī.
transmigrate
(v.i.) bhavantaraṃ yāti; saṃsāre saṃsarati. (pp.) bhavantaṃ yāta; saṃsāre saṃsarita.
transmigration
(nt.) taragamana. (m.) saṃsāra.
transmigratory
(adj.) puna jāyamānaka; sṃsaranasīla.
transmissible
(adj.) vyāpanīya; pesanīya.
transmission
(nt.) vyāpana; pesana.
transmissive
(adj.) vyāpaka; pesanakara.
transmit
(v.t.) vyāpeti; gahetvā vissajjeti or peseti. (pp.) vyāpita; gahetvā vissaṭṭha or pesita.
transmittal
(nt.) pesana; vyāpana.
transmitter
(m.) vyāpaka; pesaka.
transmogrification
(nt.) sahasā-vesaparivattana.
transmogrify
(v.t.) iddhiyā vesaṃ parivatteti.
transmute
(v.t.) dabbantaraṃ or vesantaraṃ parivatteti. (pp.) dabbantaraṃ or vesantaraṃ parivattita.
transmution
(nt.) vikatipāpana.
transparency
(nt.) suppasannatta; vinivijjha-dissamānatta.
transparent
vinivijjha-passiya.
transparently
(adv.) atinimmalākārena; pabhassaratāya.
transpierce
(v.t.) vinivijjha yāti; antopavisati. (pp.) vinijjha yāta; antopaviṭṭha.
transpire
(v.t.) 1. lomakūpehi niggacchati; 2. pākaṭībhavati. (pp.) lomakūpehi niggata; pākaṭībhūta.
transplant
(v.t.) aññattha ropeti or patiṭṭhāpeti. (pp.) aññattha ropita or patiṭṭhāpita.
transplantation
(nt.) aññattharopaṇa; aññaṭṭhānapāpana.
transport
(nt.) aññaṭṭhānaharaṇa. (f.) accantapīti. (m.) kopavega. (v.t.) aññaṭṭhānaṃ harati; neti or pāpeti; 2. araṭṭhā nīharati or pabbājeti; 3. atipamodeti. (pp.) aññaṭṭhānaṃ haṭa; nīta or pāpita; araṭṭhā nīhaṭa or pabbājita; atipamodita.
transportable
(adj.) haraṇīya; aññattha nayanāraha.
transporter
(m.) bhaṇḍapesaka. (f.) bhaṇḍahārinī nāvā.
transposal
(m.) ṭhānavipallāsa; kamavipallāsa.
transpose
(v.t.) aññamañña-ṭhānavipallāsaṃ pāpeti. (pp.) aññamañña-ṭhānavipallānaṃ pāpita.
transposition
(m.) vipallāsa. (nt.) viparivattana.
transpositional
(adj.) vipallāsāyatta.
transuation
(nt.) lomakūpehi niggamana.
transubstantiate
(v.) dabbaṃ vipallāseti or parivatteti. (pp.) vipallāsitadabba.
transubstantiation
(nt.) dabbantaraparivattana.
transude
(v.i.) lomakūpehi niggacchati. (pp.) lomakūpehi niggata.
transversal
(adj.) tiriyaṃ-patita.
transversally
(adv.) tiriyaṃ.
transverse
(adj.; n.) tiriyaṃṭhita; tirobhūta.
trap
(nt.) adūhala; kūṭayanta. (v.t.) adūhalena bandhati. (pp.) adūhalabaddha.
trapan
see Trepan.
trapes
(f.) dunnivasanā itthī.
trapper
(m.) adūhalika; vāgurika.
trappings
(m.) paricchada; kapana.
trash
(m.) kacavara. (v.t.) pattādiṃ luñcati. (pp.) luñcitapatta.
trashy
(adj.) asāra; niratthaka.
trauma
(m.) vaṇa.
traumatic
(adj.) vaṇasahita.
travail
(f.) pasavavedanā. (v.i.) pasūtivedanaṃ vindati.
travel
(nt.) pariyaṭana. (f.) cārikā. (v.i.) pariyaṭati; cārikaṃ carati.
traveller
(m.) pathika; addhagū; desacārī.
travelling
(nt.) pariyaṭana; sañcaraṇa; addhānagamana. (f.) cārikā.
traverse
) paṭikkhipati; paṭivirujjhati. (pp.) paṭikkhitta; paṭivuruddha.
traversely
(adv.) tiriyaṃ; tiro.
travesty
(nt.) paralekhanānukaraṇa. (v.t.) 1. paralekhanam anukaroti; 2. garukāraṇaṃ lahuttaṃ pāpeti. (pp.) paralekhanam anukata; garukāraṇaṃ lahuttaṃ pāpita.
trawl
(nt.) jāla; macchajāla. (v.t.) jālena macche bandhati. (pp.) jālena baddhamaccha.
trawler
(m.) jālika. (f.) macchagāhinīnāvā.
tray
(f.) taṭṭikā.
treacherous
(adj.) dubbhaka.
treacherously
(adv.) dubbhanena.
treacherousness
(f.) vissāsaghātitā.
treachery
(m.) vissāsaghāta. (nt.) dubbhana.
treacle
(m.) ucchurasa. (nt.) phāṇita.
tread
(upon) (v.t.) akkamati; maddati; padaṃ nikkhipati. (pp.) akkanta; maddita; nikkhittapada. (m.) padapāta.
treadmill
(nt.) padapājita-yanta.
treason
(nt.) rājadubbhana; kumantaṇa.
treasonable
(adj.) rājadubbhanapariyāpanna.
treasure
(nt.) dhana; vitta. (m.) vibhava. (v.t.) sañcināti; sambharati; nidahati. (pp.) sañcita; sambhata; nihita or nidahita
hidden treasure
(m.) nidhi.
treasure-pot
(f.) niddhikumbhi.
treasurer
(m.) bhaṇḍāgārika; kosarakkhaka.
treasury
(m.) kosa. (nt.) koṭṭhāgāra; dhanāgāra.
treat
(m.) sakkāra; saṅgaha. (f.) parivesanā; tikicchā. (v.t.) sakkaroti; saṅgaṇhāti. (v.i.) ācarati; paṭiññābandaṃ yāti; tikicchati. (pp.) sakkata; saṅgahita; ācarita; paṭiññābandaṃ yāta; tikicchita.
treat at length
papañceti.
treat kindly
paṭisantharati.
treat medically
tikicchati.
treat with
samudācarati.
treat with contempt
avamāneti.
treatise
(m.) nibandha; satthasaṅgaha. (f.) racanā.
treatment
(m.) sakkāra. (nt.) ācaraṇa. (f.) tikicchā; nirūpanā.
treaty
(nt.) sandhānapaṇṇa. (m.) saṅgara.
treble
(adj.) tiguṇa. (v.t.) tiguṇīkaroti. (pp.) tiguṇīkata.
tree
(m.) rukkha; pādapa; viṭapī; duma; taru; sākhī; mahīruha.
treeless
(adj.) apādapa; tarurahita.
treetop
(nt.) dumagga.
trefoil
(adj.) tiyaṅgulipattaka.
trellis
(nt.) gavakkhajāla. (v.t.) gavakkhajālaṃ or dārujālaṃ yojeti. (pp.) yojitadārujāla.
tremble
(v.i.) pakampati; pavedhati; phandati. (pp.) pakampita; pavedhita; phandita.
trembling
(nt.) kampana; phandana. (adj.) pavedhamāna.
tremblingly
(adv.) sakampaṃ.
tremendous
(adj.) atimahanta; atigaruka; bhayānaka.
tremendously
(adv.) atigarukatāya; bhayaṅkaratāya.
tremor
(m.) santāsa; vepathu. (nt.) kampana.
tremulous
(adj.) kampamāna; sacchambhī.
tremulously
(adv.) sappavedhaṃ; chambhitattena.
tremulousness
(nt.) chambhitatta.
trench
(f.) parikhā; digghikā. (v.t.) 1. parikhaṇati; 2. parikhaṃ yojeti. (pp.) parikhata; parikhāyojita.
trenchant
(adj.) tikhiṇa; mammacchedaka.
trenchantly
(adv.) tikhiṇākārena.
trencher
(m.) parikkhāyojaka. (nt.) kaṭṭhabhājana.
trend
(nt.) poṇatta. (v.i.) poṇībhavati. (pp.) poṇībhūta.
trepan
(m.) cakka-kakaca. (v.t.) 1. cakkakakacena chindati; 2. pamoheti; 3. pāsena bandhati. (pp.) cakkakakacena chinna; pamohita; pāsabaddha.
trepidation
(nt.) sampavedhana. (m.) ubbega; saṅkhobha.
trespass
(nt.) nītyullaṅghana; yuttivītikkamana. (v.t.) nītiṃ, yuttiṃ or sikkhāpadaṃ ullaṅgheti or vītikkamati. (pp.) sikkhāpadaṃ ullaṅghitanītika; vītikkantasikkhāpada.
trespasser
(m.) nītyullaṅghī; aññāyappavesī.
tress
(f.) alakā; kesakuṇḍali; kesarājī.
triad
(nt.) tika; taya.
trial
(nt.) anuvijjana; abhiyuñjana; upaparikkhana. (m.) aṭṭavinicchaya.
triangle
(nt.) tikoṇaka.
triangular
(adj.) tikoṇayutta.
triangulate
(v.t.) tikoṇakaṃ karoti. (pp.) tikoṇakaṃ kata.
tribal
(adj.) gottāyatta.
tribalism
(m.) gottāyattapālanavidhi.
tribe
(nt.) gotta. (m.) kulavisesa. (f.) gottaparamparā.
tribulation
(f.) mahāvipatti. (nt.) balava-phandana.
tribunal
(f.) vinicchayasabhā. (nt.) vinicchayāsana.
tribune
(nt.) mantikathikāsana. (f.) Roma-sacivasabhā.
tributary
(adj.) balidāyaka; mahārajjavasavattī; upanadībhūta. (f.) sākhānadī.
tribute
(nt.) suṅkapābhata; thutipābhata.
trice
(m.) muhutta; khaṇa.
tricennial
(adj.) tiṃsavassika
tricentinary
(nt.) tisatavassa.
tricephalous
(adj.) tisīsaka.
trichogenous
(adj.) kesavaḍḍhanaka; aṃsuvaḍḍhanaka.
trichord
(f.) titantika-vīṇā.
trichotomy
(nt.) (dehassa) tidhāvibhajana.
trick
(m.) kūṭopāya. (f.) nikati; vañcanā. (v.t.) nikubbati; vañceti. (pp.) nikubbita; vañcita.
trickery
(nt.) sāṭheyya; ketava.
trickish
(adj.) vañcanasīla; nekatika.
trickister
(m.) kitava; saṭha; māyāvī.
tricksy
(adj.) kerāṭika; nikatibahula; kuṭilavuttī.
tricky
(adj.) kerāṭika; nikatibahula; kuṭilavuttī.
tricolour
(m.) tivaṇṇadhaja. (adj.) tivaṇṇayutta.
tricycle
(nt.) ticakkaratha; cakkattaya.
trident
(nt.) tisūla.
tridentate
(v.t.) tisūlayuttaṃ karoti. (pp.) tisūlayuttaṃ kata.
triennial
(adj.) tivassika; tivassavārika.
trier
(m.) ussahitu; vāyamitu; anuvijjaka.
trifid
(adj.) tidhā-vibhatta.
trifle
(nt.) parittakavatthu; kiñcikkha; lahuka-kāraṇa; asallakkhetabba. (v.i.t.) lahukam ācarati; na sallakkheti; na gaṇeti.
trifle with
avahasati; avamaññati.
trifler
(m.) agarukārī.
trifling
(adj.) ittara; oramattaka; lahuka; agaṇetabba; niratthaka.
triflingly
(adv.) saparihāsaṃ; lahuttāpādena.
trifoliate
(adj.) tipattayutta.
triform
(adj.) tisaṇṭhānika.
trifurcate
(adj.) tisākhayutta.
trig
(adj.) suppasādhita. (v.t.) suṭṭhu pasādheti. (pp.) suṭṭhu pasādhita.
trigamous
(adj.) tipajāpatika; tibhattuka.
trigamy
(f.) tibhariyatā; tipatikatā.
trigonal
(adj.) tikoṇaka.
trigonometry
(f.) tikoṇamiti.
trilateral
(adj.) tibhuja; tipassa.
trilingual
(adj.) tibhāsika.
triliteral
(adj.) tyakkharika.
trillion
(f.) koṭippakoṭi.
trim
(adj.) suracita; paṭisaṅkhata; susādhita. (v.t.) kappeti; vibhūseti; sobheti. (pp.) kappita; vibhūsita; sobhita.
trimly
(adv.) sobhanākārena.
trimmer
(m.) pasādhaka; kappaka; ubhayapakkhasevī.
trimming
(nt.) kappana.
trimmings
(nt.; plu.) pasādhanūpakaraṇa.
trimonthly
(adj.) temāsika.
trinal
(adj.) tividha.
trine
(nt.) tika. (adj.) tiguṇa; tividha.
trinity
(nt.) (pitu-putta-atta-) tika. (m.) tividhākāra.
trinket
(nt.) appagghābharaṇa.
trinoctial
(adj.) tirattika.
trinominal
(adj.) tināmika.
trio
(m.) tivagga.
trip
(f.) cārikā. (nt.) laghupariyaṭana; pakkhalana. (v.i.t.) pakhalati; khalitvā patati. (pp.) pakhalita; khalitvā patita.
tripartite
(adj.) tibhāgayutta.
triple
(adj.) tividha; tiguṇa. (v.t.) tiguṇīkaroti. (v.i.) tiguṇībhavati. (pp.) tiguṇīkata; tiguṇībhūta.
triplet
(m.) tivagga. (nt.) tika.
triplicate
(adj.; n.) tiguṇa; yāvatatiyaka. (v.t.) tiguṇīkaroti.
triplicate city
(m.) guṇībhāva. (nt.) tivaggikatta.
triplication
(nt.) tiguṇīkaraṇa.
tripod
(nt.) tipāda-pīṭha.
tripodiate
(v.i.) pītiyā naccati; jayapānaṃ pivati. (pp.) pītiyā naccita; pītajayapāna.
tripper
(m.) pakkhalitu; pamādabhāgī.
trisect
(v.t.) tidhā vibhajati. (pp.) tidhā vibhatta.
trisection
(nt.) tidhāvibhajana.
trisyllabic
(adj.) tyakkharayutta.
trisyllable
(nt.) tyakkharapada.
trite
(adj.) niccopayutta; abhiṇhappacārita; atisāmañña.
tritely
(adv.) nirasatāya.
triteness
(f.) niccappayuttatā.
triturate
(v.t.) sukhumaṃ cuṇṇeti. (pp.) sukhumaṃ cuṇṇita.
trituration
(nt.) cuṇṇīkaraṇa; piṃsana.
triumph
(m.) jaya; vijaya; vijayussava. (v.i.) jeti; jināti. (pp.) jita.
triumphal
(adj.) vijayābaddha.
triumphant
(adj.) jetu; vijayī; parājetu.
triumphantly
(adv.) sajayaṃ; vijayussavena.
triumvirate
(nt.) tiṇṇam ādhipacca.
trivial
(adj.) appamattakatā; agaṇetabbatā. see Trifling.
triviality
(f.) appamattakatā; agaṇetabbatā.
trivium
(nt.) tividha-sattha (i.e. vyākaraṇaṃ, takkasatthaṃ, alaṅkārasatthaṃ).
trodden
(pp.) maddita; akkanta.
troglodyte
(m.) guhāvāsī.
troll
(v.t.i.) 1. gāyati; 2. balisena macche bādhati; 3. cakkaṃ bhamāpeti. (pp.) gīta; balisena baddhamaccha; bhamāpitacakka.
trolley
(nt.) hatthavaṭṭaka-yāna.
trollop
(f.) gaṇikā.
troop
(f.) padāti; patti; yuddhasenā. (m.) yūtha; gaṇa. (v.i.) samosarati. (pp.) samosaṭa.
trooper
(m.) assārohībhaṭa.
troopship
(f.) senāhārakanāvā.
trope
(m.) rūpakālaṅkāra.
trophy
(m.) jayatthambha; jayānussāraka.
tropic
(m.) ayanāvaṭṭa. (m.; plu.) yugandhara-pabba; uṇhādhikadesa.
tropic of cancer
(nt.) kakkaṭanivattana.
tropic of Capricorn
(nt.) makaranivattana.
tropical
(adj.) uṇhadesāyatta.
tropology
(f.) rūpakopamā.
trot
(nt.) sīghagamana. (v.i.) mandaṃ dhāvati.
troth
(m.) vissāsa. (nt.) sacca
in troth
tathavasena.
trouble
(m.) āyāsa. (f.) vyathā; pīḷā; duddasā. (nt.) kasira; kiccha. (v.t.) viheseti; upaddaveti; āyāseti. (pp.) vihesita; upadduta; āyāsita.
troublesome
(adj.) āyāsakara.
troublous
(adj.) duddasāpanna; kicchāpanna.
trough
(f.) ghāsadoṇī. (nt.) vīci-antara.
trounce
(v.t.) bāḷhaṃ tāḷeti. (pp.) bāḷhaṃ tāḷita.
troupe
(m.) naṭagaṇa.
trouser
(nt.) nāḷīvasana.
trousseau
(nt.) vadhukāvatthā-bharaṇa.
trow
(v.i.) maññati; saddahati. (pp.) mata or maññita; saddahita.
trowel
(f.) sudhālepanī; pāṇikā; karaṇī.
truant
(adj.; n.) kiccavimukha; palāyanasīla.
truce
(m.) kālikasāma; yuddhavissāma.
truck
(nt.) bhaṇḍavāhana. (m.) dabbavinimaya. (v.t.i.) vinimeti; kacchapuṭena vohāraṃ karoti. (pp.) vinimita; kacchapuṭena katavohāra.
truckle
(v.i.) dīnākārena vasībhavati. (pp.) dīnākārena vasībhūta.
truculence
(nt.) dāruṇatta; caṇḍikka; niddayatta.
truculent
(adj.) dāruṇasabhāva.
trudge
(nt.) sāyāna-gamana. (v.i.) kicchena yāti.
true
(adj.) sacca; tatha; yathābhūta; avitatha.
true nature
(nt.) yāthāva.
truly
(adv.) tacchato; yāthāvato; thetato.
trueness
(m.) avitathabhāva.
truism
(nt.) sammata-sacca.
truistic
(adj.) saccasammata.
trump
(m.) sappurisa; sujana; sādhujana. (v.t.) kūṭena jināti; vañceti. (pp.) kūṭena jita; vañcita.
trumpery
(nt.) niratthakavatthujāta.
trumpet
(m.) kāhala; dhamanavaṃsa. (v.t.) kāhalanādena viññāpeti. (pp.) kāhalanādena viññāpita.
trumpet-flower
(nt.) pāṭakīpuppha.
trumpeter
(m.) kāhaladhamaka.
trumpeting of an elephant
(m.) kuñcanāda.
trun-table
(f.) parivattiyavedikā.
truncal
(adj.) khandhāyatta.
truncate
(adj.) aggachinna. (v.t.) agge chindati. (pp.) agge chinna.
truncation
(nt.) aggacchindana.
truncheon
(f.) gadā. (m.) muggara; laguḷa.
trundle
(nt.) āṇiyuttacakka; bhaṇḍavāhana.
trunk
(m.) khandha. (f.; 3.) ayaopeḷā.
trunk of an elephant
(f.) soṇḍā.
trunk-road
(m.) mahāmagga.
truss
(f.) palālaveṇī.
trust
(nt.) saddahana; samappaṇa; pālakamaṇḍala. (m.) vissāsa. (v.t.i.) saddahati; vissasati; samappeti. (pp.) saddahita; vissattha; samappita.
trust-deed
(nt.) samappaṇapaṇṇa.
trustee
(m.) āyuttaka; paradhanapālaka.
trusteeship
(nt.) āyuttakadhura.
trustful
(adj.) saddahanasīla.
trustfully
(adv.) vissāsena.
trustless
(adj.) avissāsiya; asadheyya.
trustworthy
(adj.) saddheyya; paccayika; okappaniya.
trusty
(adj.) saddheyya.
truth
(nt.) sacca; taccha; tatha
he took it for truth
so taṃ saccan ti gaṇhi.
truthful
(adj.) saccavādī; saccasandha.
truthfulness
(n.) saccavāditā.
truthfully
(adv.) yathātathaṃ.
truthless
(adj.) vitatha; asacca; musābhūta.
try
(v.i.) 1 ussahati; vāyamati; parakkamati; yatati. (pp.) ussahita; vāyamita; parakkamita; parakkanta. (v.t.) 1. upaparikkhati; vīmaṃsati; 2. aṭṭaṃ vicāreti. (pp.) upaparikkhita; vīmaṃsita; vicāritaṭṭa.
trying
(adj.) parissamajanaka; upaparikkhamāna.
tryingly
(adv.) āyāsena.
tryst
(nt.) saṅketaṭṭhāna. (v.t.) saṅketaṃ niyameti. (pp.) niyamitasaṅketa.
tub
(nt.) kaṭṭhabhājana. (v.t.) kaṭṭhabhājane nahāpeti; kaṭṭhabhājane ropeti; kaṭṭhabhājane pakkhipati. (pp.) kaṭṭhabhājane nahāpita; kaṭṭhabhājane ropita; kaṭṭhabhājane pakkhitta.
tube
(m.) nāḷa. (f.) nāḷī; nāḷikā. (adj.) nāḷākāra.
tuber
(m.) kanda; āluva.
tubercle
(f.) kharapiḷakā.
tuberculosis
(m.) kāsaroga.
tuberculous
(adj.) kāsarogātura.
tuberous
(adj.) sakandaka.
tubular
(adj.) nāḷākāra.
tuck
(f.) vali; vatthāvali. (v.t.) valīkaroti; valī yojeti. (pp.) valīkata; valī jita.
Tuesday
(m.) kujavāra.
tuft
(m.) gocchaka; thabaka. (f.) cūḷā; sikhā.
tufty
(adj.) gocchakayutta.
tug
(nt.) ussāhenākaḍḍhana. (v.t.) ussāhena ākaḍḍhati. (pp.) ussāhena ākaḍḍhati.
tug of-war
(f.) rajjukaḍḍhana-kīḷā.
tuition
(nt.) sikkhāpan; ajjhāpana.
tuitional
(adj.) ajjhāpanāyatta.
tumble
(nt.) sahasā-patana; uddhapādalaṅghana. (v.i.) sahasā patati; pavaṭṭati. (v.t.) pavaṭṭeti; sahasā pāteti. (pp.) sahasā patita; pavaṭṭita; sahasā pātita.
tumbler
(m.) pavaṭṭaka; laṅghaka.
tumbling
(nt.) pavaṭṭana; pakkhalana.
tumefacation
(nt.) uddhumāyana.
tumefy
(v.i.) uddhumāyati. (v.t.) uddhumāyāpeti. (pp.) uddhumāyita; uddhumāyāpita.
tumid
(adj.) uddhumāta.
tumidity
(nt.) uddhumātatta. (m.) sopha.
tumour
(n.) gaṇḍa; phoṭa.
tumult
(m.) unnāda. (f.) ussāraṇā.
tumultuous
(adj.) unnādasahita; avupasanta; saṅkhubhita.
tumultuously
(adv.) saṅkhubhitatāya.
tune
(m.) laya; nināda. (v.t.) turiyabhaṇḍaṃ sajjeti; sussaraṃ karoti. (pp.) sajjitaturiyabhaṇḍa; sussaraṃ kata.
tuneful
(adj.) madhurasarayutta.
tuneless
(adj.) amadhurassara.
tuner
(m.) tuiryarāgasādhak.
tunic
(nt.) nivāsana-coḷa.
tunnel
(m.) ummagga; bhūmyantomagga.
tup
(m.) meṇḍa; urabbha.
turban
(nt.) siroveṭhana; sīsaveṭhana.
turbid
(adj.) āvila; lulita.
turbidity
(nt.) āvilatta.
turbidly
(adv.) āvilākārena.
turbinate
(adj.) bhamarikākāra.
turbulence
(m.) saṅkhobha.
turbulent
(adj.) saṅkhubhita; aticañcala; dāmarika.
turbulently
(adv.) saṅkhubhitākārena.
turd
(m.) gomaya-piṇḍa.
tureen
(f.) gambhīra-sūpathāli.
turf
(f.) saddalabhūmi. (v.t.) saddalapiṇḍehi chādeti. (pp.) saddalapiṇḍehi chādita.
turgid
(adj.) uddhumāta.
turgidity
(nt.) uddhumātatta.
Turk
(m.) turukkhadesīya.
turkey
(m.) turukkhadesa; mahākukkuṭavisesa.
Turkish
(adj.) turukkhajātyāyatta.
turmeric
(f.) haḷiddā; haḷiddī.
turmoil
(m.) saṅkhobha; sambhana. (v.t.) saṅkhobheti. (pp.) saṅkhobhita.
turn
(m.) vāra; pariyāya. (nt.) āvaṭṭana; vaṅkhaṭṭhāna; aññathā parivattana. (f.) avatthā. (v.t.) parivatteti; paribbhameti; aññathā karoti; cundakammaṃ karoti. (v.i.) parivatti; paribbhamati; aññathā hoti; abhimukhī bhavati. (pp.) parivattita; paribbhamita; aññathā kata; katacundakamma; abhimukhībhūta
in turn
uppaṭipāṭiyā.
turn a deaf ear
nanukampati.
turn about
viparivattati.
turn against
virujjhati.
turn aside
apakkamati; apaneti.
turn away
durīkaroti.
turn back
parāvattati, parāvatteti.
turn down
paṭikkhipati.
turn into
pāpeti.
turn into money
mūlaṃ nipphādeti.
turn off
apasāreti; pidahati.
turn out
nikkaḍḍhati.
turn over
āvajjeti; parivatteti.
turn round
anuparivattati.
turn tail
palāyati.
turn towards
abhimukhī hoti.
turn turtle
sabbathā adhomukhī hoti.
turn up
(v.t.) ukkujjeti. (v.i.) pātubhavati; pākaṭībhavati.
turn upon
anapekkhito pahāraṃ deti.
turn upside down
paṭikujjeti.
turncoat
(m.) sapakkhacāgī.
turner
(m.) parivattetu; cundakāra.
turnery
(f.) cundakārasālā.
turnkey
(m.) kārāghara-kuñcikādhikārī.
turnpike
(nt.) maggasuṅkagāhaṭṭhāna.
turnstile
(nt.) paribbhamanakadvāra.
turpentine
(m.) sirivāsa; saraladdava.
turpitude
(m.) duṭṭhācāra. (nt.) nīcatta.
turquoise
(nt.) veḷuriya.
turret
(m.) niyyūha.
turreted
(adj.) niyyūhayutta.
turtle
(m.) 1. kacchapa; 2. kapota.
tusk
(f.) dāṭhā.
tusker
(m.) 1. dāṭhī; sadāṭhahatthī.
tussive
(adj.) ukkāsanāyatta.
tussle
(m.) kalaha. (nt.) bāhuyuddha. (v.i.) kalahaṃ karoti. (pp.) katakalaha.
tussock
(m.) 1. tiṇagumha; 2. kesakalāpa.
tut
(intj.) dhī. (v.i.) dhikkaroti. (pp.) dhikkata.
tutelage
(f.) 1. bālārakkhā; 2. bālāvatthā.
tutelary
(adj.) ārakkhaka; pālakāyatta.
tutenag
(nt.) tuttha (-loha).
tutor
(m.) ajjhāpaka; ācariya.
tutorage
(nt.) ajjhāpana; sikkhāpana.
tutoress
(f.) ācariyanī.
tutorial
(adj.) ajjhāpanāyatta.
tutorially
(adv.) ajjhāpanavijjāvasena.
tutorship
(nt.) ācariyapada.
twaddle
see Prattle.
Twain
(adj.) yugalabhūta. (nt.) yuga; yugala; dvika.
twang
(m.) ṭaṅkāra. (v.t.) jiyaṃ poṭheti; ṭaṅkāraṃ karoti. (pp.) poṭhitajiya; kataṭaṅkāra.
tweak
(nt.) 1. vilikhana; 2. vegenākaḍḍhana. (v.t.) 1. vilikhati; 2. vegena ākaḍḍhati. (pp.) vilikhita; vegena ākaḍḍhita.
tweed
(m.) uṇṇāvatthavisesa.
tweedledee
(m.) nāmamattakavisesa; niratthakabheda.
tweezer
(m.) saṇḍāsa. (v.t.) saṇḍāsena ākaḍḍhati. (pp.) saṇḍāsena ākaḍḍhita.
twelfth
(adj.) dvādasama.
twelve
(adj.; n.) dvādasa.
twentieth
(adj.) vīsatima.
twenty
(adj.; f.) vīsati.
twenty-five
(f.) pañcavīsati.
twenty-four
(f.) catuvīsati.
twenty-nine
(f.) ekūnatiṃsati.
twenty-one
(f.) ekavīsati.
twenty-seven
(f.) sattavīsati.
twenty-six
(f.) chabbīsati.
twenty-three
(f.) tevīsati.
twenty-two
(f.) bāvīsati; dvevīsati; dvāvīsati.
twice
(adv.) dvikkhattuṃ; dvevāre.
twice-born
(adj.) dija.
twiddle
(v.i.) 1. mudhā kālaṃ khepeti; 2. lahuṃ ākoṭeti. (pp.) mudhā kālaṃ khepita; lahuṃ ākoṭita.
twig
(f.) pasākhā. (v.t.) upaparikkhati; vijānāti. (pp.) upaparikkhita; viññāta.
twilight
(m.) padosa; sañjhāloka.
twin
(adj.) yamaka; yugalabhūta. (nt.) yuga; yugala. (v.t.) yuganaddhaṃ karoti. (pp.) yuganaddhaṃ kata.
twine
(nt.) sutta; tanta. (m.) tantu. (v.t.) 1. veṭheti; 2. suttaṃ santāneti. (pp.) veṭhita; santānitasutta.
twinge
(f.) tibbavedanā. (v.t.) tibbavedanaṃ uppādeti. (pp.) uppāditatibbavedana.
twinkle
(f.) taralajjuti. (m.) akkhinimesa. (v.i.) 1. taralaṃ dippati; 2. ummesa-nimesaṃ karoti.
twinkling
(m.) nimesa; ujjalana. (adj.) jotamāna.
twirl
(nt.) turitaparibbhamaṇa. (v.t.) sīghaṃ paribbhamati. (v.t.) turitaṃ paribbhameti. (pp.) sīghaṃ paribbhanta; turitaṃ paribbhamita.
twist
(nt.) veṭhana; vyāvaṭṭana; onahana; vinandhana. (v.t.) veṭheti; vinandhati; vyāvaṭṭeti; onayhati. (pp.) veṭhita; vinaddha; vyāvaṭṭita; onaddha.
twist over
āveṭheti.
twister
(m.) veṭhaka. (nt.) vyāvaṭṭanayanta.
twit
(v.t.) paribhāsati; upavadanto akkosati. (pp.) paribhāsita; akkuṭṭha.
twitch
(nt.) sahasākaḍḍhana. (v.t.) sahasā ākaḍḍhati. (pp.) sahasā ākaḍḍhita.
twitter
(nt.) cicciṭāyana. (v.i.) cicciṭāyati. (v.t.) ciṭiciṭisaddaṃ pavatteti. (pp.) cicciṭāyita; pavattitaciṭiciṭasadda.
twittingly
(adv.) sopārabhaṃ.
two
(adj.; n.) dvi
in two ways
(adv.) dvidhā.
two and a half
(nt.) aḍḍhateyya.
two days
(nt.) dvīha.
two inches
(nt.) dvaṅgula.
two-edged
(adj.) ubhatodhārāyutta.
two-faced
(adj.) ubhotomukha.
twofold
(adj.) diguṇa; duvidha.
twofolded
(adj.) dupaṭṭa.
twofoldness
(m.) dvebhāva.
tyke
(m.) 1. sunakha; 2. adhana.
tylosis
(m.) pakhumadāha.
tympanum
(f.) kaṇṇabheri.
type
(m.) ākāra. (nt.) saṇṭhāna; muddākkhara. (v.t.) lipiyantena muddāpeti. (pp.) lipiyantena muddāpita.
type foundry
(nt.) muddākkhara-sampādanaṭṭhāna.
typewriter
(nt.) lipiyanta.
typhoid
(m.) sannipātikajara.
typhoon
(m.) sāhasikavāta.
typhus
(m.) balava-sannipātajara.
typical
(adj.) nidassanabhūta.
typically
(adv.) pākatikavasena.
typify
(v.t.) 1. paṭirūpena dasseti; 2. nidassitabbaṃ karoti.
typist
(m.) lipiyantasāraka.
typography
(nt.) muddaṅkaṇasippa.
tyrannical
(adj.) niṭṭhurapālanāyatta.
tyrannically
(adv.) pajāpīlakākārena.
tyrannicide
(nt.) pajāpiḷaka ghātana.
tyrannise
(v.t.) pasayha sāsati.
tyrannous
(adj.) pasayhakārī; kurūrasāsana.
tyranny
(nt.) pajāpīḷana; niṭṭhurapālana.
tyrant
(m.) adhammikarāja; niṭṭhupālaka.
tyre
(f.) cakkanemi.
tyriasis
(m.) sīpadaroga.
tyro
(m.) ādhunika.
- U -

ubiquitous
(adj.) sabbatthavattī; sabbavyāpī.
ubiquity
(f.) sabbavyāpitā.
udder
(m.) thanapuñja.
udometer
(nt.) meghamāṇakayanta.
ugliness
(nt.) virūpatta; dubbaṇṇatta.
ugly
2. kucchita.
ulcer
(m.) vaṇa; aru.
ulcerate
(v.t.) vaṇam uppādeti. (v.i.) vaṇīyati. (pp.) uppāditavaṇa; vaṇīyita.
ulceration
(nt.) vaṇajanana.
ulcerous
(adj.) vaṇapīlita.
uliginose
(adj.) sakaddamabhūmijāta.
ulotrichous
(adj.) uṇṇopamalomayutta.
ulterior
(adj.) 1. dūraṭṭha; 2. adissamāna.
ultimate
(adj.) antima; carima.
ultimately
(adv.) ante; pariyosāne.
ultimatum
(nt.) osānanivedana.
ultimo
(adv.) gatamāse.
ultra
(prep.) ati; adhi.
ultramarine
(adj.) samuddapāraṭṭha.
ultramundane
(adj.) lokuttara; lokātīta.
ultraviolet
(adj.) adhikapāṭalavaṇṇa.
ululate
(v.i.) ubbhukkati.
umbel
(f.) chattākārapupphamañjarī.
umbilical
(adj.) nābhinissita.
umbilicus
(f.) nābhi.
umbra
(f.) paṭhavīchāyā.
umbrage
(f.) 1. asantuṭṭhi, 2. pattacchāyā.
umbrageous
(adj.) chāyāsahita.
umbrella
(nt.) chatta; ātapatta.
umpire
(n.) pamāṇapurisa; niṇṇetu; majjhaṭṭha. (v.i.) niṇṇeti. (pp.) niṇṇita.
umpireship
(m.) niṇṇetubhāva.
un
(prep.) Expressed by a- before consonants and an- before vowels; occasionally by ni or vi, e.g. aroga, anāmaya, healthy. nitteja, powerless. viraja, passionless.
unabated
(adj.) anūna; aparihīna.
unable
(adj.) abhabba; asamattha; asakkonta.
unable to bear
(adj.) asayha.
unabridged
(adj.) asaṅkhitta.
unacceptable
(adj.) asampaṭicchiya.
unaccommodating
(adj.) paṭisanthāra-rahita.
unaccountable
(adj.) agaṇetabba; avitthāriya.
unaccredited
(adj.) abahumata.
unaccustomed
(adj.) aparicita; anipuṇa.
unacquainted
(adj.) asañjānanaka; asanthuta.
unadorned
(adj.) analaṅkata; amaṇḍita.
unaffected
(adj.) 1. akampita; 2. akittima; adūsita; pākatika.
unagreeable
(adj.) appiya; amanāpa; anabhimata.
unaided
(adj.) asahāya; anupatthambha.
unalienable
(adj.) anaññasantaka-karaṇīya.
unalterable
(adj.) anaññathākaraṇīya.
unalterably
(adv.) aviparivattiyatāya.
unambiguous
(adj.) adveḷhaka; anāsaṅkiya; visada.
unambitious
(adj.) anunnatikāma.
unamiable
(adj.) appiyasabhāva.
unanimated
(adj.) aviññāṇaka.
unanimity
(f.) ekamatikatā.
unanimous
(adj.) ekamatika; avibhattamatika.
unanimously
(adv.) ekamatikatāya.
unanswerable
(adj.) niruttara; avissajiya; appaṭivacanīya.
unanticipated
(adj.) anapekkhita.
unappealable
(adj.) uttarādhikaraṇaṃ anāharitabba; apaṭikosiya.
unappeased
(adj.) avupasamita.
unapprised
(adj.) puretaṃ aviññāpita.
unapproachable
(adj.) anupasa (adj.) anupasaṅkamiya; durāsada.
unappropriate
(adj.) ananucchavika; appatirūpa.
unapproved
(adj.) ananuññāta; ananumata.
unapt
(adj.) asamattha; anucita; akammñña.
unarm
(v.t.) nirāyudhaṃ karoti. (pp.) nirāyudhaṃ kata.
unarmed
(adj.) asannaddha; nirāyudha.
unarrayed
(adj.) asajjita; paṭipāṭiyā ayojita.
unascertained
(adj.) anicchita; avinicchita.
unassailable
(adj.) 1. duppasayha; durāsada; 2. ananuvajja.
unassuming
(adj.) avikatthaka; anuddhata; yathābhūta.
unattached
(adj.) nissaṅga; anupādāna.
unattainable
(adj.) apattabba; alabbhaneyya.
unattempted
(adj.) akatussāha.
unauthentic
(adj.) asaddheyya; avissāsiya.
unauthorised
(adj.) anadhikata; aladdhapaṭiñña.
unavailing
(adj.) niratthaka; nipphala.
unavailingly
(adv.) niratthakākārena.
unavoidable
(adj.) aniāriya; ekantabhāvī.
unaware
(adj.) ajānanta; anupaladdhika.
unawares
(adv.) atakkitaṃ; alakhitaṃ.
unawed
(adj.) abhīta; asantasita.
unbaked
(adj.) apakka; arandhita.
unbalanced
(adj.) 1. ubhayasamattam apāpita; asamabhārīkata; 2. vikkhittacitta.
unbar
(v.t.) vighāṭeti; vivarati; ghaṭikam apaneti. (pp.) vighāṭita; vivaṭa; apanītaghaṭika.
unbearable
(adj.) asayha; akkhamanīya.
unbeaten
(adj.) aparājita.
unbecoming
(adj.) ananucchavika.
unbefitting
(adj.) ananurūpa; anucita.
unbefriended
(adj.) asahāya; sahāyarahita.
unbegotten
(adj.) sayañjāta.
unbelief
(nt.) asaddahana.
unbeliever
(m.) asaddahitu; micchādiṭṭhika.
unbelieving
(adj.) asaddhahanaka; assaddha.
unbend
(v.i.) 1. parimuccati, 2. santhambhati. (v.t.) 1. parimoceti; 2. sitthilīkaroti. (pp.) parimutta; santhambhita; parimocita; sithilīkata.
unbending
(adj.) asithila; anamya.
unbendingly
(adv.) abidheyyākārena.
unbeseeming
(adj.) ananucchavika; anucita.
unbiased
(adj.) apakkhapāti; agatirahita.
unbind
(v.t.) bandhanaṃ moceti; nibbeṭheti. (pp.) mocitabandhana; nibbheṭhita.
unblamable
(adj.) anavajja; anupavajja; agārayha.
unblemished
(adj.) akalaṅka; niravajja.
unblest
(adj.) alakkhika; aladdhāsiṃsana.
unblown
(adj.) apupphita; mukulita.
unblushing
(adj.) ahirika; nillajja.
unbolt
(v.t.) vighāṭeti; vivarati; ghaṭikam apaneti. (pp.) vighāṭita; vivaṭa; apanītaghaṭika.
unborn
(adj.) anuppanna.
unbosom
(v.t.) savissāsaṃ pakāseti or pākaṭīkaroti. (pp.) savissāsaṃ pakāsita or pākaṭīkata.
unbound
(adj.) abaddha; mutta.
unbounded
(adj.) asīmita; aparicchinna; ananta.
unboundedly
(adv.) asīmitatāya; anantākārena.
unbrace
(v.t.) gaṇṭhikaṃ moceti. (pp.) mocitagaṇṭhika.
unbridled
(adj.) uddāma; adamma; avidheya.
unbroken
(adj.) 1. abhinna; akhaṇḍita; 2. avicchinna.
unbuilt
(adj.) animmita; akata.
unburden
(v.t.) bhāram oropeti or nikkhipati. (pp.) oropitabhāra; nikkhittabhāra.
uncalled
(adj.) anāmantita.
uncalled for
(adj.) anicchita; anavassaka.
uncanny
(adj.) gūḷha; rāhassaka.
uncanonical
(adj.) piṭakato bāhirabhūta.
uncared
asallakkhita; arakkhita.
uncared for
asallakkhita; arakkhita.
uncase
(v.t.) kosato uddharati. (pp.) losato uddhaṭa.
unceasing
(adj.) nirantara; abbocchinna; sātatika.
unceasingly
(adv.) nirantaraṃ; avicchinnaṃ; satataṃ.
unceremonious
(adj.) nirādara; gāravarahita.
unceremoniously
(adv.) anādarena.
uncertain
(adj.) anicchita; athira; aniyata.
uncertainty
(f.) vicikicchā. (m.) sandeha.
unchain
(v.t.) bandhanā moceti. (pp.) bandhanā mocita.
unchallenged
(adj.) adassitavirodha.
unchanging
(adj.) nibbikāra.
uncharitable
(adj.) ananukampī; adayāpanna.
uncharitably
(adv.) niddayākārena.
unchaste
(adj.) kāmāsatta.
unchastity
(f.) kāmāsattatā; abrahmacariyā.
unciform
(adj.) balisākāra.
uncivil
(adj.) asabbha; avinīta.
unclad
(adj.) nagga; anacchādita.
unclaimed
(adj.) 1. assāmika; anāyatta; 2. ayācita.
uncle
) 1. cūlapitu; 2. mahāpitu.
unclean
(adj.) asuddha; samala.
unclose
see open.
unclouded
(adj.) 1. vigatavalāhaka; 2. vigatasaṃsaya.
uncoil
(v.t.) bhoge nibbeṭheti. (pp.) nibbeṭhitabhoga.
uncomely
(adj.) asobhana; anucita.
uncomfortable
(adj.) aphāsujanaka.
uncommon
(adj.) asāmañña; asādhāraṇa.
uncommonly
(adv.) asāmaññatāya.
uncommunicable
(adj.) asambandhappavattika; gamanāgamanarahita.
uncomplaining
(adj.) anujjhāyamāna.
uncompleted
(adj.) aniṭṭhita.
uncomposed
(adj.) asannihita.
uncompounded
(adj.) 1. amissita; 2. asamāsita.
unconcern
(f.) udāsīnatā; upekkhā.
unconcerned
(adj.) upekkhaka; asambandha.
unconditional
(adj.) apaṭiññābaddha.
unconditionally
(adv.) paṭiññārahitatāya.
unconfined
(adj.) abādhita; asambādha.
unconfirmed
(adj.) adaḷhīkata; athirīkata.
unconformity
(f.) ananuvattanatā.
unconfused
(adj.) avikkhitta; samāhita.
unconnected
(adj.) visaṃsaṭṭha; vippayutta.
unconquerable
(adj.) ajeyya; ayojjha.
unconscious
(adj.) visañña; mucchita.
unconsciously
(adv.) 1. visaññatāya; 2. asañcicca.
unconsciousness
(f.) visaññitā; mucchā.
uncontested
(adj.) vivādarahita; appaṭipuggala.
uncontrollable
(adj.) adamma; avasavattī.
uncontrollably
(adv.) adammākārena.
uncontroverted
(adj.) avivādita.
unconventional
(adj.) asammata; apaññatta.
unconverted
(adj.) aparivattita-bhattika.
uncorrected
(adj.) aparisodhita; apaṭisaṅkhata.
uncorrupted
(adj.) adūsita.
uncouple
(v.t.) viyojeti. (pp.) viyojita.
uncouth
(adj.) 1. apesala; adakkha; 2. duddasika; asobhana.
uncover
(v.t.) vivarati; avāpurati. (pp.) vivaṭa; avāpurita.
uncreated
(adj.) amāpita.
uncritical
(adj.) 1. avivecaka; 2. vivecanaviruddha.
uncrown
(v.t.) rajjā apaneti. (pp.) rajjā apanīta.
unction
(nt.) vilepna; abbhañjana.
unctuous
(adj.) vilepanasadisa.
uncultivated
(adj.) akaṭṭha; aropita; akatakasikamma.
uncurtailed
(adj.) asaṅkhitta.
undated
(adj.) dinaniyamarahita.
undaunted
(adj.) abhīta; anosakkita.
undauntedly
(adv.) anosakkitākārena.
undecayed
(adj.) akhīṇa; ajiṇṇa.
undecaying
(adj.) akhīyamāna; sassatika.
undeceive
(v.t.) vibbhamam apaneti; sammohato moceti. (pp.) apanītavibbhama; mocitasammohata.
undecided
(adj.) akatanicchaya.
undefiled
(adj.) adūsita; akalaṅka; nimmala.
undefinable
(adj.) aparicchedāraha; atīraṇīya.
undefined
(adj.) aparicchinna.
undemonstrative
(adj.) gūḷhasabhāva; asnehadassī.
undeniable
(adj.) apaṭikkhepanīya; avivādiya; nissandeha.
under
(prep.) adho; heṭṭhā; oraṃ. (adj.) adhara; adhoṭhita.
under bred
(adj.) asiṭṭha; avinīta.
under buy
(v.t.) ūnamūlena kiṇāti.
under current
(m.) heṭṭhājalappavāha.
under estimate
(v.t.) ūnamūlaṃ niyameti.
under fed
(adj.) asammāposita.
under ground
(adj.) antobhummaṭṭha
under growth
(nt.) adhovanagahana.
under hand
(adj.) gūḷha; paṭicchanna. (adv.) raho.
under most
(adj.) atinīca; adhotama.
under-secretary
(m.) upalekhaka.
underrate
(v.t.) ūnagghaṃ niyameti.
undergo
(v.t.) vindati; anubhavati; nigacchati; paccanubhoti. (pp.) vindita; anubhūta; paccabhūta.
undergraduate
(m.) upādhiapekkhī.
underlay
(v.t.) adho ṭhapeti or nidahati. (pp.) adho ṭhapita or nihita.
underlie
(v.i.) adho tiṭṭhati. (v.t.) adho patiṭṭhāpeti. (pp.) adho tiṭṭhita; adho patiṭṭhāpita.
underline
(v.t.) heṭṭhā rekhāya aṅketi. (pp.) heṭṭhā rekhāya aṅkita.
underling
(m.) upajīvī; anujīvī.
undermine
(v.t.) 1. adho khaṇati; 2. ummūleti. (pp.) adho khata; ummūlita.
underneath
(adv.) adho; heṭṭhā.
underplot
(nt.) upakumantana.
undersign
(v.t.) heṭṭhā hatthasaññaṃ yojeti.
understand
(v.t.) bujjhati; avagacchati; vijānati. (pp.) buddha; avagata; viññāta.
understanding
(m.) avabodha.
undertake
(v.t.) ārabhati; samādiyati; sampaṭicchati. (pp.) āraddha; samādinna; sampaṭicchita.
undertaker
(m.) anuṭṭhātu; ārabhaka.
undertaking
(m.) vyāpāra; ārambha. (nt.) kicca.
undeterred
(adj.) anolīna; abhīta.
undervalue
(v.t.) 1. agghaṃ hāpeti; 2. lahumaññati; avamāneti. (pp.) hāpitaggha; lahumata; avamānita.
underwear
(nt.) antovasana.
Underwood
(nt.) gumbagahana.
underworld
(nt.) adhobhuvana; pātāla. (m.) dhuttajana.
undeserved
(adj.) ananucchavika; anucita.
undeserving
(adj.) ananucchavika; anucita.
undersigned
(adj.) atakkita; appayojita.
undesirable
(adj.) appiya; amanāpa.
undetermined
(adj.) anadhiṭṭhita; aniyamita.
undeveloped
(adj.) abhāvita; aparicita.
undeviating
(adj.) anuppathagāmī; yathāmaggagāmī.
undignified
(adj.) asammānāraha; bhaṭṭhayasa.
undiminished
(adj.) anūna; paripuṇṇa.
undisciplined
(adj.) avinīta; asikkhata.
undiscoverable
(adj.) apātukaraṇīya; ananvesanīya.
undisguised
(adj.) aparivattitavesa; ujujātika; pakatibhūta.
undisturbed
(adj.) nibbikāra; asaṅkhubhita; nirākula; aniñjita.
undivided
(adj.) avibhatta.
undo
(v.t.) 1. apacināti; 2. ummoceti; ugghāṭeti; 3. parāvatteti. (pp.) apacita; ummocita; ugghāṭita; parāvattita.
undoing
(nt.) apacinana; ummocana; parāvattana.
undoubted
(adj.) asaṅkita; nissaṃsaya.
undoubtedly
(adv.) jātu; kāmaṃ; have; ekantena.
undress
(v.t.) nivāsanāni apaneti or omuñcati. (pp.) apanītanivāsana; omuttanivāsana.
undue
(adj.) ayogga; anucita.
undulate
(v.i.) taraṅgāyati; unnatonatiṃ pāpuṇāti. (pp.) taraṅgāyita; unnatonatiṃ patta.
undulating
(adj.) taraṅgāyamāna.
undulation
(nt.) taraṅgāyana.
unduly
(adv.) aññāyena.
undutiful
(adj.) anassava; avidheya.
undying
(adj.) amara; sassata; anassara; ajarāmara.
unearned
(adj.) anajjita; asambhata.
unearth
(v.t.) ukkhaṇati; uddharati; bilato uṭṭhāpeti. (pp.) ukkhata; uddhaṭa; bilato uṭṭhāpita.
unearthly
(adj.) alokika.
uneasily
(adv.) aphāsukatāya.
uneasiness
(nt.) aphāsukatta. (m.) ubbega.
uneasy
(adj.) 1. aphāsuka; 2. cintākula; 3. anupasanta.
uneducated
(adj.) asikkhita; anadhīta; appassuta.
unemployed
(adj.) akiccappasuta; nikkamma.
unequal
(adj.) asamāna; visadisa.
unequalled
(adj.) atulya; anupama.
unequality
(nt.) vesamma; visamatta.
unequally
(adv.) asadisākārena.
unequivocal
(adj.) asandiddha; sugamattha.
unerring
(adj.) akkhalanasīla; avirajjhamāna; pamādarahita.
unessential
(adj.) anavassaka; amukhya.
uneven
(adj.) asama; visama.
unevenness
(nt.) visamatta.
unexhortable
(adj.) avacanīya; anovadiya.
unexpected
(adj.) anapekkhita; asambhāvita; pāsaṅgika.
unexpectedly
(adv.) pāsaṅgikavasena; sahasā; anapekkhitaṃ.
unexplored
(adj.) avīmaṃsita; anupaparikkhita.
unexposed
(adj.) avivaṭa; paṭicchanna.
unfailing
(adj.) avirajjhamāna; ekanta; dhuva.
unfair
(adj.) asobhana.
unfairly
(adv.) asobhanākārena.
unfairness
(nt.) asobhanatta.
unfaithful
(adj.) vissāsaghātaka; asaddheyya.
unfamiliar
(adj.) aparicita; asanthuta.
unfasten
(v.t.) ugghāṭeti; omuñcati. (pp.) ugghāṭita; omutta.
unfathomable
(adj.) appameyya; ameyya; agādha.
unfavourable
(adj.) ananukūla; paṭipakkha; viruddha.
unfeeling
(adj.) niṭṭhura; niddaya.
unfeelingly
(adv.) niddayākārena.
unfeigned
(adj.) akittima; avyāja, akuṭila.
unfelt
(adj.) avindita; ananubhūta.
unfetter
(v.t.) parimoceti; saṅkhalikāhi moceti. (pp.) parimocita; saṅkhalikāhi mocita.
unfettered
(adj.) asaṅga; abandhana.
unfinished
(adj.) aniṭṭhita; asamāpita.
unfit
(adj.) ayogga; akkhama; asamattha; anucita.
unfitly
(adv.) ayoggākārena.
unfitness
(nt.) anucitatta.
unfledged
(adj.) 1. ajātapakkha; 2. apariṇata.
unfold
(v.t.) pasāreti; pattharati; vitthāreti. (pp.) pasārita; patthaṭa; vitthārita.
unforeseen
(adj.) avitakkita-pubba; sahasāpatta.
unfortunate
(adj.) 1. alakkhika; dubbhaga; 2. asubha; amaṅgala.
unfortunately
(adv.) mandabhāgyatāya; abhāgyena.
unfounded
(adj.) amūlaka; ahetuka; appatiṭṭha.
unfriendly
(adj.) duṭṭhasabhāva; mettirahita.
unfruitful
(adj.) aphala; vañjha.
unfulfilled
(adj.) anipphanna; aparipuṇṇa.
unfurl
see unfod.
ungainliness
(nt.) asobhanatta; virūpatta.
ungainly
(adj.) asobhana.
ungenerous
(adj.) adānasīla; niranukampa.
ungentle
(adj.) kakkasa; pharusa.
ungentlemanly
(adj.) anuttamapurisāraha.
ungifted
(adj.) avisiṭṭhapakatika.
ungodly
(adj.) adhammika.
ungovernable
(adj.) anassava; avidheya; dubbaca; uddāma.
ungracious
(adj.) khala; duṭṭha; sagguṇahīna.
ungrateful
(adj.) akataññū; akatavedī.
ungrounded
(adj.) appatiṭṭha; ahetuka; amūlaka.
ungrudging
(adj.) anujjhāyamāna.
unguarded
(adj.) arakkhita; anārakkha.
unguent
(nt.) gandhavilepana; añjana.
ungula
(m.) 1. khura; 2. nakha.
unhallowed
(adj.) 1. asuddha; 2. apujja; 3. dhammadessa.
unhand
(v.t.) hatthato vissajjeti. (pp.) hatthato visaṭṭha.
unhandily
(adv.) anipuṇākārena.
unhandiness
(nt.) anipuṇatta.
unhandy
(adj.) anipuṇa; adakkha.
unhappily
(adv.) dubbhagatāya; dukkhitākārena.
unhappiness
(nt.) dubbhāgya. (f.) alakkhī.
unhappy
(adj.) 1. dukkhita; dubbhaga; 2. dummana.
unharmed
(adj.) anupahata; anupadduta.
unhealthy
(adj.) 1. rogāvaha; asappāya; 2. akallaka; ābādhika.
unheard
(adj.) assutapubba.
unheeded
(adj.) asallakkhita.
unhesitating
(adj.) nirāsaṅka.
unhindered
(adj.) apaḷibuddha; abādhita.
unhinge
(v.t.) visandhīkaroti; vikkhipati. (pp.) visandhīkata; vikkhitta.
unholy
(adj.) apūta; amahanīya; pāpiṭtha.
unhoped
(adj.) anapekkhita.
unhorse
(v.t.) assapiṭṭhito pāpeti. (pp.) assapiṭṭhito pātita.
unhouse
(v.t.) gehato nikkaḍḍhati. (pp.) gehato nikkaḍḍhita.
unhurt
(adj.) anupahata; akkhata.
unhurtful
(adj.) ahiṃsaka; aheṭhaka.
unhusk
(v.t.) tace apaneti. (pp.) apanīta-taca.
unicorn
(m.) khaggavisāṇa.
unification
(nt.) ekattapāpana.
uniform
(nt.) samānacchādana. (adj.) sarūpa; ekākāra.
uniformity
(f.) ekākāratā; avisesatā.
uniformly
(adv.) ekarūpena; ekākārena.
unify
(v.t.) ekīkaroti. (pp.) ekīkata.
unimpeachable
(adj.) anupavajja; niddosa.
unimpeded
(adj.) 1. nirantara; abbochinna; 2. bādhārahita.
unimportant
(adj.) agarubhūta; amukhya; agaṇetabba.
uninclosed
(adj.) aparikkhitta.
unincorporated
(adj.) saṅgame anosārita.
uninflated
(adj.) 1. anuddhumāta; avātapūrita; 2. anuddhata.
uninhabited
(adj.) vijana; aniviṭṭha.
uninstructed
(adj.) ananusiṭṭha; asikkhāpita.
unintended
(adj.) anadhippeta.
unintentionally
(adv.) asatiyā; asañcicca.
uninviting
(adj.) amonohara.
union
(f.) sāmaggi; saṅgati. (m.) saṅgama.
unionist
(m.) saṅgamika.
unipersonal
(adj.) ekapuggalika.
unique
(adj.) adutiya; asama; seṭṭhatama.
unit
(nt.) ekaṅka.
Unitarian
(m.) advittavādī.
unite
(v.t.) 1. saṅgameti; sandhāneti; 2. sampiṇḍeti; saṃyojeti. (pp.) saṅgamita; sandhānita; sampiṇḍita; saṃyojita. (v.i.) ekībhavati; samosarati. (pp.) ekībhūta; samosaṭa.
unitedly
(adv.) ekībhāvena.
unity
(m.) ekībhāva.
universal
(adj.) sabbalokika.
universality
(nt.) sabbabhummatta.
universally
(adv.) sabbaso; sabbathā; sabbavyāpitāya.
universe
(f.) sakala-lokadhātu.
university
(m.) nikhilavijjālaya. (nt.) mahāvijjāyatana.
univocal
(adj.) 1. ekatthaka; 2. ekalaya.
unjoin
(v.t.) viyojeti; visileseti. (pp.) viyojita; visilesita.
unjudiciously
(adv.) ayoniso.
unjust
(adj.) adhammika.
unjustifiable
(adj.) yuttirahita; sāvajja.
unjustly
(adv.) ayuttiyā; aññāyena.
unkempt
(adj.) appasādhita.
unkind
(adj.) niddaya; akāruṇika.
unkindly
(adv.) niddayaṃ.
unkindness
(nt.) niddayatta.
unknowable
(adj.) aviññeyya.
unknown
(adj.) aviññāta; avidita; apākaṭa.
unlamented
(adj.) asocita.
unlawful
(adj.) nītiviruddha; aññāyānugata.
unlearned
(adj.) anadhīta; asikkhita; asippa.
unless
(conj.) no ce; yadi na.
unlettered
(adj.) anuggahitakkharasamaya.
unlicensed
(adj.) aladdhānumatika; adhinnokāsa.
unlike
(adj.) asamāna; visadisa.
unlikely
(adj.) asambhaviya; saṅkitasiddhika.
unlimited
(adj.) asīmita; aparimita; ananta.
unload
(v.t.) bhāram oropeti; otāreti or nikkhipati. (pp.) oropitabhāra; nikkhittabhāra.
unlock
(v.t.) ugghāṭeti; vivarati. (pp.) ugghāṭita; vivaṭa.
unluckily
(adv.) dubbhāgyatāya.
unlucky
(adj.) 1. dubbhaga; 2. asubha; avamaṅgala; ariṭtha.
unlucky day
(nt.) duddina.
unlucky period
(f.) duddasā.
unmake
(v.t.) apacināti; nāseti. (pp.) apacinita; nāsita.
unmaking
(m.) apacaya.
unmanly
(adj.) bhīruka; kātara; posisahīna.
unmannerly
(adj.) avinīta; gamma.
unmask
(v.t.) 1. pakatiṃ or sakavesaṃ pāpeti; 2. pākaṭīkaroti. (pp.) sakavesaṃ pāpita; pākaṭīkata.
unmatched
(adj.) appaṭipuggala.
unmeaning
(adj.) attharahita.
unmeat
(adj.) ananucchavika.
unmendable
(adj.) appaṭisaṅkhariya.
unmerciful
(adj.) akāruṇika; niddaya.
unmerited
(adj.) anaraha; laddhum-ayogga.
unmindful
(adj.) pamatta; sativippayutta.
unmistakable
(adj.) apakkhalanīya; atipākaṭa.
unmitigated
(adj.) 1. aladdhasahana; 2. anūnīkata.
unmixed
(adj.) amissita; asaṅkiṇṇa.
unmolested
(adj.) avihesita.
unmotherly
(adj.) amātāraha.
unmoved
(adj.) acala; thira; nibbikāra.
unmurmuring
(adj.) ananutthunanaka.
unnatural
(adj.) apākatika; sabhāvaviruddha.
unnecessary
(adj.) anavassaka; nippayojana.
unnerve
(v.t.) dubbalīkaroti; viriyaṃ hāpeti. (pp.) dubbalīkata; hāpitaviriya.
unnoticed
(adj.) asallakkhita; avidita.
unnumbered
(adj.) ayojitaṅka.
unobjectionable
(adj.) avirujjhanīya.
unobstructed
) vinīvaraṇa.
unoccupied
(adj.) apariggahita; anadhivuttha.
unoffending
(adj.) ahiṃsaka.
unofficial
(adj.) anadhikārāyatta.
unopposed
(adj.) virodharahita; abādhita.
unostentatious
(adj.) nirahaṅkāra.
unpack
(v.t.) puṭaṃ bhindati; bhaṇḍikaṃ moceti. (pp.) bhinnapuṭa; mocitabhiṇḍika.
unpalatable
(adj.) virasa.
unparalleled
(adj.) anupameya; atulya.
unpardonable
(adj.) akkhamanīya; akkhamāraha.
unpatriotic
(adj.) vigatasadesālaya.
unperceivable
(adj.) aphusanīya; apariññeyya.
unperformed
(adj.) asādhita.
unphilosophical
(adj.) ñāyaviruddha.
unpitied
(adj.) ananukampita.
unpitying
(adj.) niddaya.
unpleasant
(adj.) amanohara; appiya; aniṭṭha.
unpolished
(adj.) apūtibhāta; adūsita.
unpopular
(adj.) mahājana-appiya.
unpractical
(adj.) asādhiya; appaṭipajjanakkhama.
unpractised
(adj.) aparicita; abhāvita.
unprecedented
(adj.) abhūtapubha.
unprejudiced
(adj.) apakkhapātī; agatirahita.
unprepared
(adj.) assajjita; asaṃvihita.
unpresuming
(adj.) nirahaṅkāra; avikatthaka.
unpretending
(adj.) nirahaṅkāra; avikatthaka.
unprincipled
(adj.) durācāra; vicārahīna; ayathāvidhika.
unproductive
(adj.) aphaladāyaka; asāra.
unproficient
(adj.) avyatta; anipuṇa.
unprofitable
(adj.) aphaladāyī; niratthaka.
unprogressive
(adj.) anabhivuddhigāmī.
unpromising
(adj.) saṅkanīya; āsaṅkiyaphala.
unprompted
(adj.) asamuttejita; anussāhita.
unpropitious
(adj.) aniṭṭha; amaṅgala; asubha.
unproved
(adj.) asādhita; asiddhantagata; anidassita.
unpublished
(adj.) appakāsita; muddaṇena apākaṭīkata.
unpunished
(adj.) adaṇḍita.
unqualified
(adj.) 1. asammata; 2. anipuṇa; 3. akammāraha.
unquestionable
(adj.) apaṭipucchiya; asaṅkanīya.
unravel
(v.t.) vijaṭeti; viniveṭheti; nibbeṭheti. (pp.) vijaṭita; viniveṭhita; nibbeṭhita.
unread
(adj.) apaṭhita; avācita.
unready
(adj.) asajjita; aturita; anucita.
unreal
(adj.) atatha; ataccha; asāra.
unreason
(nt.) mūḷhatta.
unreasonable
(adj.) abuddhigocara; ayathābhūta; aṭṭhānocita.
unrecognisable
(adj.) avijāniya; dubbiññeyya.
unrecommended
(adj.) appasattha; asampaṭicchita.
unrecorded
(adj.) alikhita; potthakānārūḷha.
unredeemed
(adj.) appaṭimocita.
unrefined
(adj.) 1. aparisodhita; 2. avinītācāra.
unregarded
(adj.) agaṇita; asallakkhita.
unregenerated
(adj.) appaṭisaṅkhata; aparivattitasabhāva.
unregretted
(adj.) ananutāpī; apacchātāpī.
unrejoicing
(adj.) asammodamāna; anabhirata.
unrelated
(adj.) 1. aññātaka; 2. asambandha.
unrelenting
(adj.) ananukampaka; thaddhacitta; niddaya.
unreliable
(adj.) asaddheyya.
unremembered
(adj.) vissarita; pamuṭṭha.
unremitting
(adj.) avicchinna; ahāyamāna; nirantara.
unremovable
(adj.) acāliya; thāvara.
unrequited
(adj.) aladdhaphala; adinnahānika.
unreserved
(adj.) 1. asesita; avisesita; nissesa; 2. pākaṭa.
unresisted
(adj.) adassitavirodha.
unrest
(m.) anupasama; āyāsa.
unrestrained
(adj.) asaṃyata; adanta; aniggahita.
unrestricted
(adj.) asīmita; aparicchinna; asambādha.
unrighteous
(adj.) adhammika; pāpiṭṭha.
unripe
(adj.) apakka; apariṇata; āmaka.
unrivalled
(adj.) atulya; appaṭipuggala; appaṭisama.
unrobe
(v.t.) cīvaram apaneti. (pp.) apanītacīvara.
unroll
(v.t.) pasāreti; nibbeṭheti. (pp.) pasārita; nibbeṭhita.
unroof
(v.t.) chadanam apaneti. (pp.) apanītachadana.
unroot
(v.t.) uddharati; ummūleti. (pp.) uddhaṭa; ummūlita.
unruliness
(nt.) avidheyatta; dovacassa.
unruly
(adj.) avidheya; anassava; dubbaca.
unsafe
(adj.) saupaddava; anārakkha; sappaṭibhaya.
unsafely
(adv.) anārakkhaṃ; sappaṭibhayaṃ.
unsaleable
(adj.) avikkeyya.
unsatisfactory
(adj.) apariyattikara; atuṭṭhijanaka.
unsatisfied
(adj.) atitta; appatīta.
unsavoury
(adj.) virasa; asādurasa.
unscrupulous
(adj.) akukkuccaka; asikkhāgaruka.
unseal
(v.t.) lañchanam apaneti; virarati. (pp.) apanītalañchana; vivaṭa.
unsearchable
(adj.) gavesitum asakya; gūḷha.
unseasonable
(adj.) akālocita; asāmayika.
unseat
(v.t.) āsanā or ṭhānā uṭṭhāpeti or apaneti. (v.i.) thānā cavati. (pp.) āsanā or ṭhānā uṭṭhāpita or apanīta; thānā cuta.
unseemly
(adj.) ananucchavika; asobhana.
unseen
(adj.) adiṭṭha; adissamāna.
unselfish
(adj.) amāmaka; paratthakāmī; parahitakārī.
unsentimental
(adj.) akampiyasabhāva.
unserviceable
(adj.) akiccappayogāraha; anupayogga.
unsettle
(v.t.) khobheti; ākulīkaroti. (pp.) khobhita; ākulīkata.
unsew
(v.t.) visibbeti; sibbanam apaneti. (pp.) visibbita; apanītasibbana.
unshackle
(v.t.) saṅkhalikā moceti; bandham apaneti. (pp.) mocitasaṅkhalika; apanītabandhana.
unshakeable
(adj.) akampiya; avicāliya.
unshaken
(adj.) akampita; acala.
unshapely
(adj.) dussaṇṭhāna.
unsheathe
(v.t.) ubbāhati; kosato apaneti. (pp.) ubbāhita; kosato apanīta.
unsheltered
(adj.) aleṇa; anārakkha; agutta.
unsightly
(adj.) virūpa; appiyadassana.
unsintly
(adj.) assamaṇāraha.
unskilful
(adj.) anipuṇa; adakkha.
unskilfulness
(nt.) anipuṇatta.
unskilled
(adj.) anipuṇa; adakkha.
unsmeared
(adj.) anupalitta.
unsociable
(adj.) na samājānucchavika.
unsociableness
(ant.) samājānucitatta.
unsoiled
(adj.) amalina; akalusita.
unsolicited
(adj.) anabhiyācita; anārādhita.
unsophisticated
(adj.) avyāja; akapaṭa; adūsita.
unsought
(adj.) apariyesita.
unsound
(adj.) dubbala; gilāna; asāra.
unsowed
(adj.) avāpita; aropita.
unsparing
(adj.) 1. amitavaya; 2. akkhamanasīla.
unspeakable
(adj.) vācāvisayātīta; vaṇṇanātikkanta.
unspoken
(adj.) akathita.
unspotted
(adj.) 1. akalaṅka; 2. asabala.
unspiritual
(adj.) lokika; anajjhattika.
unsystematic
(adj.) vidhiviruddha; akkamānuga.
unstable
(adj.) athira; addhuva.
unstained
(adj.) akalaṅka; nimmala; adūsita.
unsteady
(adj.) anavaṭṭhita; capala; cañcala; lola.
unstrained
(adj.) 1. aparissāvita; 2. pākatika.
unstudied
(adj.) anuggahita; atakkita; anāciṇṇa.
unsubstantial
(adj.) nissāra; agayhūpaga; māyāmaya.
unsuccessful
(adj.) asamiddha; aphaladāyī; appattasiddhika.
unsuccessfully
(adv.) nipphalākārena.
unsuitable
(adj.) anucita; ananucchavika; anupapanna.
unsuitably
(adv.) asammā; ayathā.
unsullied
(n.) niravajja; niddosa; akalaṅkita.
unsupported
(adj.) nirālamba; nirupatthambha.
unsurpassable
(adj.) anatikkamiya; anabhibhavanīya.
unsurpassed
(adj.) niruttara; anabhibhūta.
unsuspicious
(adj.) nirāsaṅka; nibbematika.
unswept
(adj.) asammaṭṭha; asammajjita.
unswerving
(adj.) akampa; acala; thira.
untainted
(adj.) 1. adūsita; akalaṅka; 2. apūtibhūta.
untameable
(adj.) adamma; avineya.
untamed
(adj.) adanta; kūṭa.
untaught
(adj.) asikkhāpita.
untenable
(adj.) asamtthanīya; appaṭipādanīya; sādhanahīra.
unthanked
(adj.) anabhitthuta.
unthankful
(adj.) athomanasīla; akataññū.
unthinkable
(adj.) acintiya.
unthoughtful
(adj.) avīmaṃsaka; avicāraka.
unthrifty
(adj.) amitabbaya.
untidy
(adj.) asobhana; malina.
untie
(v.t.) ummoceti; gaṇṭhiṃ moceti. (pp.) ummocita; gaṇṭhim mocita.
until
see till.
untimely
(adj.) appattakāla; asāmayika; akālapayutta.
untiring
(adj.) akilāsu; anaṭṭhaviriya.
unto
see to.
untold
(adj.) 1. avutta; 2. agaṇya; appameyya.
untouched
(adj.) anāmaṭṭha.
untoward
(adj.) 1. gabbita; dubbinīta; 2. asubha; abhaddaka; 3. anapekkhita.
untowardly
(adj.) 1. gabbita; dubbinīta; 2. asubha; abhaddaka; 3. anapekkhita.
untrained
(adj.) aparicita; akatupāsana; avinīta.
untrained horse
(m.) assakhaluṅka.
untried
(adj.) anupaparikkhita; avicārita; avinicchita.
untrue
(adj.) asacca; atatha; vitatha.
untruly
(adv.) micchā; vitathākārena.
untrustworthy
(adj.) apaccayika; asaddheyya.
untruth
(n.) musā. (nt.; adj.) mosavajja; asacca; abhūta; alika.
untruthful
(adj.) musāvādī; asaccasandha.
untwist
(v.t.) vijaṭeti; nibbeṭheti. (pp.) vijaṭita; nibbeṭhita.
unusual
(adj.) asātatika; asābhāvika.
unutterable
(adj.) akathanīya; anuccāriya.
unvalued
(adj.) aṭṭhapitaggha.
unvaried
(adj.) avisesita; sāmañña.
unvarying
(adj.) avisesagāmī; nānattarahita.
unveil
(v.t.) vivarati; pākaṭīkaroti. (pp.) vivaṭa; pākaṭīkata.
unversed
(adj.) anadhīta; appassuta; anipuṇa.
unwarily
(adv.) pamattākārena; anārakkhatāya.
unwarned
(adj.) aniveditantarāya.
unwarrantable
(adj.) apaṭiññātabba.
unwarranted
(adj.) aladdhādhikāra; asampaṭicchita.
unwary
(adj.) pamatta; anārakkha.
unwashed
(adj.) adhota.
unwasted
(adj.) akhīṇa; avināsita.
unwavering
(adj.) acala; thira.
unwearied
(adj.) akilanta; alīnaviriya.
unwelcome
(adj.) anabhimata; appiya; ananuññāta.
unwell
(adj.) gilāna; rogātura; akallaka.
unwholesome
(adj.) asappāya; ahita.
unwholesomeness
(nt.) asappāyatta.
unwieldy
(adj.) 1. aparihāriya; 2. atithūla.
unwilling
(adj.) akaāmaka; anicchamāna.
unwillingly
(adj.) akāmaṃ.
unwind
(v.t.) nibbeṭheti. (pp.) nibbeṭhita.
unwinking
(adj.) nimesarahita; sadājāgara; animisa.
unwise
(adj.) duppañña; buddhihīna.
unwisely
(adv.) mūḷhākārena; avidaddhatāya.
unwitting
(adj.) avicakkhaṇa.
unwittingly
(adv.) asañcicca.
unwonted
(adj.) aparicita; asanthuta; asābhāvika.
unworthy
(adj.) anaraha; ananucchavika.
unwounded
(adj.) akkhata; aladdhappahāra.
unwrap
(v.t.) veṭhanam apaneti. (pp.) apanītaveṭhana.
unwritten
(adj.) alikhita.
unwrought
(adj.) 1. akatakamma; 2. asodhita.
unyielding
(adj.) avasagāmī.
unyoke
(v.t.) viyojeti; yugā moceti. (pp.) viyojita; yugā mocita.
up
(prep.; adv.) upari; uddhaṃ.
up and down
(adv.) uddham adho.
up-stream
(m.) paṭisota. (adv.) paṭisotaṃ.
upbear
(v.t.) upatthambheti; unnāmeti. (pp.) upatthambhita; unnāmita.
upbraid
see reproach.
upbringing
(nt.) posaṇa; vaḍḍhana; sikkhāpana.
upcast
(adj.) uddhaṃkhitta.
upheaval
(adj.; nt.) unnāmana. (m.) saṅkhobha.
uphill
(adj.) dukkara; duggama; durāroha.
uphold
(v.t.) paggaṇhāti; upatthambheti; naumaññati. (pp.) paggahita; upatthabhita; anumata.
upholder
(m.) upatthambhaka; paggahetu.
upholster
(v.t.) kojavādayo sampādeti.
upholsterer
(m.) bhisikojavādisampādaka.
upholstery
(nt.) gharūpaka-raṇasampādana.
upkeep
(nt.) paṭijaggana; pavattāpana.
upland
(m.) uccadesa.
uplift
(v.t.) unnāmeti; uccāreti; ukkhipati. (pp.) unnāmita; uccārita; ukkhitta.
upon
see on.
upper
(adj.) upari ṭhita; uparima.
upper floor
(nt.) uparitala.
upper part
(m.) uparibhāga.
uppermost
(adj.) uparitama.
uppish
(adj.) uddhata; gabbita.
upright
(adj.) ujuka; avaṅka; akuṭila; uddhagata.
uprightly
(adj.) avaṅkasabhāva.
uprightness
(nt.) ajjava.
uprise
(v.i.) uddham uggacchati. (pp.) uddham uggata.
uprising
(nt.) uggamana. (m.) janasaṅkhobha.
uproar
(m.) mahāsadda; kolāhala.
uproarious
(adj.) mahāsaddappavattaka; saṅkhobhaka.
uproot
(v.t.) ummūleti; uppāṭeti; samūhanati. (pp.) ummūḷita; uppāṭita; samūhata.
uprooter
(m.) ummūlaka; luñcaka.
ups and downs
(nt.) sukha-dukkha; patanuppatana.
upset
(v.t.) 1. vipairvatteti; ākulīkaroti; 2. nikkujjeti. (pp.) viparivattita; ākulīkata; nikkujjita. (m.) vipallāsa; vikkhepa; kalakala. (nt.) viparivattana. (adj.) 1. viparivattita; ākulīkata; 2. vikkhittacitta; akallaka.
upshot
(nt.) paṭiphala. (f.) osānasiddhi.
upside
(m.) uparipassa.
upside down
(adv.) adhomukkhaṃ.
upspring
(v.i.) uggacchati; ubbhavati. (pp.) uggata; ubbhūta.
upstairs
(adv.) uparitale.
upstart
(m.) sahasā unnatippatta. (v.i.) sahasā uggacchati. (pp.) sahasā uggata.
upturn
(v.t.) ukkujjeti; uparimukhaṃ karoti. (pp.) ukkujjita; uparimukhaṃ kata.
upward
(adj.) uddhaṅgama.
upwards
(adv.) uddhābhimukhaṃ; uparimukhaṃ.
uranium
(m.) seta-ghana-loha-visesa.
urban
(adj.) nāgarika; porī.
urban council
(f.) nagarasabhā.
urbane
(adj.) nagarajāta; vinīta; sādhusīla.
urbanity
(nt.) nāgarikatta; sosīlya. (f.) sabbhatā.
urchin
(m.) ceṭaka; avinītadāraka; sallaka.
ureter
(m.) muttamagga; passāvamagga.
ureteritis
(m.) muttamaggadāha.
urethra
(m.) muttamagga; passāvamagga.
urge
(v.t.) ussāheti; uyyojeti. (pp.) ussāhita; uyyojita.
urgency
(nt.) accāyikatta.
urgent
(adj.) accāyika.
urgently
(adv.) atikhippaṃ; atiturituṃ.
urinal
(f.) passāvakuṭi. (nt.) muttabhājana.
urinate
(v.i.) omutteti; passāvaṃ karoti. (pp.) omuttita; katapassāva.
urination
(nt.) passāvakaraṇa.
urine
(nt.) mutta. (m.) passāva.
urn
(m.) bhasmakumbha; chayakumbha. (nt.) uṇhodakabhājana.
urticate
(v.t.) kapikacchūhi tāḷeti. (pp.) kapikacchūhi ṭāḷita.
usable
(m.) upabhoga; vohāra. (f.) bhāsārīti.
use
(nt.) payojana; cāritta. (m.) upabhoga; paribhoga. (f.) upasevanā. (v.t.) 1. voharati; 2. upasevati; paribhuñjati; 3. ācarati. (pp.) voharita; upasevita; paribhutta; ācarita. (v.i.) paricayati. (pp.) paricita.
use force
pasahati.
useful
(adj.) payojanāvaha; sopakāra.
usefully
(adv.) sappayojanākārena.
useless
(n.) nippayojana; niratthaka.
uselessly
(adv.) nipphalākārena.
uselessness
(nt.) niratthakatta.
usher
(m.) pavesaka; paṭihārī.
usher in
paveseti.
usual
(adj.) sābhāvika; pakatisiddha; bāhulika; avisiṭṭha.
usually
(adv.) samaññena; pāyena; bahuso.
usurer
(m.) vaḍḍhigāhī.
usurious
(adj.) adhikavaḍḍhisahita.
usuriously
(adv.) sādhikavaḍḍhikaṃ.
usurp
(v.t.) pasayha āyattīkaroti. (pp.) pasayha āyattīkata.
usurpation
(nt.) balakkāra-gahaṇa.
usurper
(m.) pasayha-gāhī.
usury
(nt.) vaḍḍhiyā iṇadana.
utensil
(nt.) upakaraṇa; gehopakaraṇa.
uterine
(adj.) ekakucchijāta.
uterus
(m.) gabbhāsaya.
utilitarian
(m.) atthasādhanatāpekkhī.
utilitarianism
(m.) upayogitāvāda.
utility
(nt.) sappayojanatta.
utilise
(v.t.) upayojeti; payojeti. (pp.) upayojita; payojita.
utmost
(adj.) parama; accanta.
utopian
(adj.) manokappita.
utter
(adj.) accanta; paripuṇṇa; anūna. (v.t.) udāmeti; udīreti; vyāharati. (pp.) udānita; udīrita; vyāhaṭa.
utter a cry
vassati; viravati.
utterance
(nt.) udīraṇa; uggiraṇa. (m.) samudāhāra.
utterly
(adv.) sakallena; accantaṃ; paripuṇṇaṃ.
uttermost
(adj.) 1. parama; uttama; accadhika; 2. dūratama.
uvula
(f.) upajivhā.
uxorious
(adj.) bhariyāsatta.
uxoriousness
(f.) bhariyāvasitā.
- V -

vacancy
(f.) suññatā; assāmikatā; anadhivutthatā.
vacant
(adj.) ritta; suñña; assāmika; anadhivuttha.
vacate
(v.t.) cajati; jahati; vissajjeti. (pp.) catta; jahita; vissaṭṭha.
vacation
(nt.) cajana; vissajjana. (m.) vissāmakāla.
vaccinate
(v.t.) gopūyaṃ paveseti. (pp.) pavesitagopūya.
vaccination
(m.) masūrikānivāraka-patikāra.
vacillate
(v.i.) dolāyati. (pp.) dolāyita.
vacillation
(nt.) dolāyana; dveḷhakatta; atthiratta.
vacuity
(nt.) (vāta-) suññatta; rittatta; tucchatta.
vacuous
(adj.) tuccha; ritta.
vacuum
(m.) rittaṭṭhāna; ākāsa.
vacuum pump
(nt.) vātasuñña-udakākaḍḍhaka.
vagabond
(adj.; m.) niketanarahita; vaṇibbaka.
vagabondage
(nt.) vaṇibbakatta.
vagary
(m.) sacchandacāra. (f.) vipallattha-cintā.
vagina
(nt.) kosākāravatthu; itthinimitta.
vagrancy
(f.) abaddhavāsatā; akammasīlitā.
vagrant
(adj.; m.) aniyatavāsa; pariyāhiṇḍaka; akiccapasuta.
vagrantly
(adv.) pariyāhiṇḍakatāya.
vague
(adj.) avyatta; avisada; avinicchita.
vaguely
(adv.) avisadākārena; anicchayena.
vagueness
(nt.) avisadatta; apākaṭatta.
Vail
(v.t.) gāravena sīsāvaraṇādiṃ apaneti; garukaroti. (pp.) garukata.
vain
(adj.) 1. niratthaka; aphala; mogha; 2. uddhata; dappita.
vain glorious
(adj.) 1. gabbita; 2. vikatthanasīla.
vain gloriously
(adv.) gabbitākārena.
vainly
(adv.) niratthakaṃ; mudhā.
vale
(f.) upaccakā.
valediction
(f.) gamanāsiṃsanā. (m.) sotthivāda.
valedictory
(adj.) subhāsiṃsanāyatta.
valet
(m.) pādamūlika; cullatevāsika; paricāraka.
valetudinary
(adj.) akallaka; gilāna.
valiant
(adj.) sūra; vīra; nibbhaya.
valiantly
(adv.) savikkamaṃ.
valid
(adj.) 1. sakāraṇa; sasādhana; 2. pabala; balappavattaka.
validate
(v.t.) pabalattaṃ pāpeti. (pp.) pabalattaṃ pāpita.
validity
(nt.) 1. pabalatta; thiratta; 2. nītyanugatabala.
validly
(adv.) pabalākārena; akhaṇḍiyatāya.
valise
(m.) hatthapasibbaka.
valley
(f.) ninnabhūmi; upaccakā.
valorous
(adj.) dhitimantu; savikkama.
valorously
(adv.) savikkamaṃ; vīrākārena.
valour
(m.) parakkama; vikkama. (nt.) sūratta.
valuate
(v.t.) agghaṃ nirūpeti.
valuation
(nt.) agghanirūpana.
valuator
(m.) agghanirūpaka; agghāpaka.
value
(m.) aggha. (nt.) payojana; mahatta. (v.t.) 1. agghaṃ ṭhapeti or nirūpeti; 2. bahumaññati. (pp.) ṭhapitaggha; bahumata.
valuable
(adj.) mahāraha; mahaggha; anagghavatthūni.
valueless
(adj.) aggharahita; appaggha.
valve
(nt.) sayaṃvaṭṭaka-kavāṭa.
valvular
(adj.) pidhānākāra.
vamose
(v.i.) antaradhāyati; apakkamati. (pp.) antarahita; apakkanta.
vamp
(f.) mohinī; mohetvā vilumpinī. (v.t.) palobheti; sammoheti. (pp.) palobhita; sammohita.
vampire
(m.) 1. rudhirapāyīpisāca; 2. pasayhāvaharī.
vampire-bat
(f.) rudhirapāyinī jatukā.
van
(nt.) bhaṇḍavāhīyāna. (f.) abhimukhasenā. (v.t.) yānena bhaṇḍāni harati. (pp.) yānena haṭabhaṇḍa.
vandal
(m.) vijjākalāviddhaṃsī.
vandalism
(nt.) sippīkammanāsana.
vane
(nt.) ciṅgulaka.
vanish
(v.i.) antaradhāyati; nirujjhati; atthaṅgacchati. (pp.) antarahita; niruddha; atthaṅgata.
vanishing
(adj.) antaradhāyamāna.
vanity
(m.) ahaṅkāra; tucchābhimāna. (nt.) tucchatta.
vanquish
(v.t.) parājeti; abhibhavati. (pp.) parājita; abhibhūta.
vanquisher
(m.) jetu; abhibhū.
vantage
(m.) lābha. (nt.) payojana.
vapid
(adj.) virasa; nirasa.
vapidity
(f.) virasatā.
vaporise
(v.t.) bappam uṭṭhāpeti. (pp.) uṭṭhāpitabappa.
vaporous
(adj.) 1. sabappa; bappayutta; 2. asāra.
vapour
(m.) bappa. (nt.) matimatta. (v.i.) 1. bappam uggacchati; 2. vikatthati. (pp.) uggatabappa; vikatthita.
vapourer
(m.) attasilāghī; vikatthī.
vapulation
(nt.) sākhāya tāḷana.
variability
(nt.) vipariṇamana; atthiratta.
variable
(adj.) viparivattanasabhāva; vipallāsāraha.
variance
(nt.) 1. nānatta; visadisatta; 2. bhinnamatikatta.
variant
(adj.) bhinna; nānāvidha. (m.) pāṭhabheda.
variantation
(m.) nānābhāva. (nt.) vividhatta; visadisagamana.
varicoloured
(adj.) nānāvaṇṇa.
variegate
(v.t.) vicitteti; nānāvaṇṇaṃ karoti. (pp.) vicittita; nānāvaṇṇīkata.
variegated
(adj.) kabara; kammāsa; sabala.
variegation
(nt.) sabalīkaraṇa.
variety
(m.) pabheda. (nt.) vividhatta; nanatta. (f.) visesajāti.
variform
(adj.) nānārūpa; vividhākāra.
variola
(f.) masūrikā.
various
(adj.) anekavidha; vividha.
variously
(adv.) vividhākārena; anekadhā.
varnish
(m.) majjanālepa. (v.t.) vaṇṇamaṭṭhaṃ karoti. (pp.) vaṇṇamaṭṭhakata.
vary
(v.i.) pabhijjati; nānābhavati. (v.t.) pabhedeti; rūpantaraṃ pāpeti. (pp.) pabhinna; nānābhūta; pabhedita; rūpantaraṃ pāpita.
vase
(nt.) pupphādhana. (m.) bhaddakumbha.
vassal
(m.) bhūmidāsa; parāyattabhūmivāsī.
vassalage
(nt.) bhūmidāsatta.
vast
(adj.) atimahanta; ativitthiṇṇa.
vastly
(adv.) ativisālavasena; yebhuyyena.
vastness
(nt.) ativitthiṇṇatta; atimahatta.
vaticinate
(v.t.) anāgataṃ pakāseti. (pp.) pakāsitānāgata.
vaticination
(nt.) anāgatāvīkaraṇa.
vault
(m.) addhacandākārachadana-gabbha. (nt.) bhūmighara.
vault of heaven
(nt.) nabhomaṇḍala.
vaunt
(f.) attasilāghā. (v.i.) attānaṃ silāghati; vikatthati. (pp.) silāghitatta; vikatthita.
vaunter
(m.) attasilāghī.
veal
(nt.) vacchamaṃsa.
veer
(v.t.) maggaṃ parivatteti. (v.i.) matantaraṃ gaṇhāti. (pp.) parivattiamagga; gahitamatantara.
vegetable
(nt.) haritaka. (m.) sākasamūha; bhūtagāma.
vegetarian
(m.) sākabhakkhī; nimmaṃsabhojī.
vegetarianism
(f.) ubbhidabhojitā.
vegetate
(v.i.) ubbhijjati; virūhati. (pp.) ubbhinna; virūḷha.
vegetation
(nt.) ubbhidajāta. (m.) bhūtagāma.
vehemence
(nt.) caṇḍatta; savegatta.
vehement
(adj.) aticaṇḍa; savega.
vehemently
(adv.) caṇḍākārena.
vehicle
(nt.) vāhana; yāna; yogga. (m.) ratha; viññāpanupāya; pavattanādhāra.
veil
(nt.) āvaraṇa; vyājopāya; mukhajala. (f.) tirokaraṇī. (m.) vyājopāya. (v.t.) paṭicchādeti; oguṇṭheti. (pp.) paṭicchādita; oguṇṭhita.
vein
(f.) dhamanī; sirā.
veiny
(adj.) sirābahula; rekhāsahita.
vellicate
(v.t.) sahasā ākaddhati. (pp.) sahasā ākaḍḍhita.
vellum
(nt.) parimaddita-camma-paṭṭa.
velocipede
(nt.) pādapājitayāna.
velocity
(m.) vega; java.
velvet
(m.) siniddhaṃsuka-vattha-visesa.
venal
(adj.) lañcakhādaka.
venality
(f.) lañcavasikatā.
vend
(v.t.) vikkiṇāti; paṇeti. (pp.) vikkīta; paṇita.
vendee
(m.) ketu; kayika.
vender
(m.) vikketu.
vendible
(adj.) vikeyya.
venerable
(adj.) mahanīya; garukātabba; sambhāvanīya; gāravāraha.
venerable person
(m.) āyasmantu; bhavanta.
venerate
(v.t.) abhivādeti; garukaroti; māneti; vandati; pūjeti; namassati. (pp.) abhivādita; garukata; mānita; vandita; pūjita; namassita.
veneration
(m.) garukāra; namakkāra. (f.) vandanā; pūjanā; abhivādanā. (nt.) mānana.
venerator
(m.) vandaka; pūjaka.
venereal
(adj.) methuna-nissita.
venery
(nt.) methuna. (m.) migava.
vengeance
(nt.) verasādhana; veranīyatana.
vengeful
(adj.) veranīyātanasīla.
vengeness
(nt.) verasādhakatta.
venial
(adj.) satekiccha.
veniality
(nt.) satekicchatta.
venison
(nt.) migamaṃsa.
venom
(nt.) visa; garaḷa. (f.) usūyā; anatthakāmatā.
venomed
(adj.) visadiddha.
venomous
(adj.) 1. savisa; 2. issāyutta.
venomousness
(nt.) savisatta.
venous
(adj.) dhamanīvisayaka.
vent
(nt.) vātacchidda; niggamadvāra. (v.t.) 1. nikkhameti; 2. ajjhāsayaṃ pakāseti. (pp.) nikkhamita; pakāsitajjhāsaya.
ventage
(m.) vātaniggama. (nt.) ajjhāsayappakāsana.
venthole
(nt.) vātacchidda. (m.) vāyumāḷa.
ventiduct
(m.) antobhummavātamagga.
ventilate
(v.t.) 1. vātaṃ paveseti; 2. ajjhāsayaṃ pakāseti.
ventilation
(nt.) 1. vātappavesana; 2. ajjhāsayappakāsana.
ventilator
(m.) vātamagga. (nt.) kavāṭa.
ventless
(adj.) niggamadvāra-rahita.
ventral
(adj.) udaranissita.
ventricle
(nt.) dehagatakuhara.
ventricle cose
(adj.) lambodara.
venture
(f.) vīrakriyā. (v.i.) visahati.
venture some
(adj.) vīrakriyāsatta; nibbhaya.
venturous
(adj.) vīrakriyāsatta; nibbhaya.
venturously
(adv.) vīrākārena.
venue
(nt.) 1. vinicchayaṭṭhāna; 2. samāgamaṭṭhāna.
Venus
(m.) sukka; asuraguru.
veracious
(adj.) saccavādī; saddheyyavacana.
veraciously
(adv.) saccavāditāya.
veracity
(nt.) avithatatta.
veranda
(m.) ālinda.
verandah
(m.) ālinda
back verandah
(m.) piṭṭhivaṃsa.
verb
(nt.) ākahyāta; kriyāpada.
verbal
(adj.) 1. vācasika; 2. kriyāyatta.
verbal action
(nt.) vacīkamma.
verbalism
(f.) saddamattavicāraṇā.
verbalist
(m.) saddamattavicāraka.
verbally
(adv.) yathāsaddaṃ; vacanavasena.
verbatim
(adv.) padānupadaṃ; padaso.
verbiage
(nt.) vacanabahulatta.
verbose
(adj.) nirattahakasaddappayogī; atimattabhāṇī.
verbosity
(f.) saddabahulatā; atibhāṇitā.
verdant
(adj.) 1. harita; saddala; 2. apariṇatabuddhī.
verdict
(m.) adhikaraṇaniṇṇaya. (nt.) adhikaraṇikatīraṇa.
verdure
(nt.) haritatta. (m.) rukkhalatāsamūla.
verdurous
(adj.) 1. palāsavaṇṇa; 2. rukkhalatāsañchanna.
verge
(m.) pariyanta. (m.; f.) adhikārayaṭṭhi. (v.i.) 1. passena onamati; 2. upatiṭṭhati; samīpaṃ yāti. (pp.) passena onata; upatiṭṭhita; samīpaṃ yāta.
verger
(m.) 1. adhikāradaṇḍadhārī; 2. devāyatane āsananiyāmaka.
veridical
(adj.) saccavādī; saddheyyavacana.
verification
(nt.) samatthana; tahttasādhana.
verify
(v.t.) samattheti; pamāṇeti; tathataṃ sādheti. (pp.) samatthita; pamāṇita; sādhitatathatta.
verily
(adv.) nūnaṃ; khalu; ekaṃsena.
verisimilar
(adj.) saccābhāsayutta.
verisimilitude
(m.) saccābhāsa.
veritable
(adj.) anvaṭṭha; yathābhūta.
veritably
(adv.) yathābhūtaṃ.
verity
(f.) yāthāvatā; saccatā.
verjuice
(nt.) ambilayūsa.
vermicidal
(adj.) kimināsaka.
vermicide
(nt.) kīṭanāsakosadha.
vermicular
(adj.) kimisadisa.
vermiculate
(adj.) kimisaṅkiṇṇa.
vermiculation
(nt.) kimisaṇṭhāna.
vermilion
(nt.) hiṅgulaka.
vermin
(m.) kimi; kīṭa.
verminate
(v.i.) kimisaṅkiṇṇo hoti.
verminous
(adj.) kīṭākiṇṇa.
vermiparous
(adj.) kimijanaka.
vermivorous
(adj.) kimibhakkha.
vernacular
(adj.) sadesaja; nijadesika. (f.) sadesabhāsā; nijabhāsā.
vernacularism
(m.) desabhāsāpayoga.
vernal
(adj.) vasantakālika.
versatile
(adj.) capala; lola.
versatility
(nt.) cāpalla.
verse
(f.) gāthā. (nt.) pajja. (m.) siloka.
versed
(adj.) nipuṇa; vicakkhaṇa; vyatta; pavīṇa.
versicoloured
(adj.) nānāvaṇṇa.
versification
(f.) pajjaracanā.
versifier
(m.) pajjakāra.
versify
(v.t.i.) pajjaṃ bandhati or racayati; pajjattaṃ parivatteti. (pp.) baddhapajja; pajjattaṃ parivattita.
version
(m.) anuvāda. (nt.) bhāsantaraparivattana.
versus
(prep.) paṭi; virodhena.
vertebra
(nt.) piṭṭhikaṇṭaka.
vertebrate
(adj.) piṭṭhikaṇṭakayutta.
vertex
(nt.) sikhara; agga. (m.) matthaka.
vertical
(adj.) uddhaṃṭhita.
vertically
(adv.) uddhādhobhāvena; ujukamuddhaṃ.
vertigo
(nt.) sīsabhamaṇa.
verve
(nt.) viriya. (f.) dhiti. (m.) ussāha.
very
(adj.) 1. yathābhūta; yathātatha; 2. tadatthabhūta; 3. accanta; atimatta. (adv.) ati; accantaṃ; atimattaṃ.
very clear
(adj.) suvisada.
very difficult
(adj.) atidukkara.
very early
(adv.) atippage'va.
very many
(adj.) subahu; atimatta.
very much
(adv.) ativiya; atirekataraṃ.
very small
(adj.) ittara; atikhuddaka.
vesica
(m.) muttāsaya.
vesicate
(v.t.) phoṭake uppādeti.
vesication
(nt.) phoṭakuppādana.
vesicatory
(adj.) phoṭakuppādaka.
vesper
(f.) sañjhopāsanā. (m.) sukkagaha. (f.) osadhītārakā.
vespertine
(adj.) sāyaṇhika.
vespiary
(nt.) bhamarapaṭala.
vessel
(nt.) bhājana. (m.) pota. (f.) nāvā; dhamanī.
vest
(nt.) 1. antarakañcuka; 2. nivāsana. (v.t.) adhikāraṃ deti; adhikāradassakaṃ nivāseti. (v.i.) adhikāraṃ or upādhiṃ labhati. (pp.) dinnādhikāra; nivāsitādhikāradassaka; laddhādhikāra; laddhopādhika.
vesta
(f.) 1. aggisalākā; 2. aggidevatā.
vestal
(adj.) aggidevatāyatta. (f.) brahmacārinī.
vested
(adj.) patiṭṭhāpita; āyattīkata.
vestibule
(f.) pavesasālā. (m.) abhimukhagabbha; pavesamagga.
vestige
(nt.) lañchana; naṭṭhāvasiṭṭha.
vestment
(m.) adhikārāyatta-dīgha-kañcuka.
vetch
(f.) māsajāti.
veteran
(adj.; n.) 1. kataparicaya; 2. ñāṇavuddha; 3. topovuddha.
veterinarian
(m.) pasutikcchaka.
veterinary
(f.) pasutikicchā.
veto
(nt.) nisedhabala. (m.) paṭisedhādhikāra. (v.t.) nisedheti; paṭisedheti. (pp.) nisedhita; paṭisedhita.
vex
(v.t.) 1. kopeti; roseti; 2. bādheti; viheṭheti. (pp.) kopita; rosita; bādhita; viheṭhita.
vexation
(nt.) kopana; rosana; viheṭhana. (m.) upatāpa; vighāta.
vexatious
(adj.) 1. kopajanaka; ubbejaka; 2. viheṭhanaka.
vexatiousedly
(adv.) saubbegaṃ; sakopaṃ.
via
(m.) magga. (f.) vīthi; ākāsagaṅgā. (prep.) maggena; antarena; disāya.
viability
(f.) jīvanasamatthattā.
viable
(adj.) jīvanakkhama.
viaduct
(m.) setusadisamagga.
vial
(nt.) kācatumba.
viand
(nt.) āhāravatthu; bhojjavatthu.
viaticum
(nt.) pātheyya; maggopakaraṇa.
vibrate
(v.i.) 1. vipphurati; 2. vipphandati; pakampati. (v.t.) vipphandeti; pakampeti. (pp.) vipphurita; vipphandita; pakampita.
vibration
(nt.) kampana; calana; phandana.
vibrative
(adj.) phandamāna; kampamāna.
vicar
(m.) padesika-devapūjaka.
vicarage
(m.) devapūjakanivāsa.
vicarious
(adj.) aññatthāya niyojita; parakiccapasuta.
vice
(pref.) upa. (prep.) atthāya. (nt.) duccarita. (m.) aparādha; adhamma; kaṭṭhapīḷaka.
vice versa
(adv.) tappaṭipakkhena; paṭilomaṃ.
vice-chancellor
(m.) nikhilavijjālaye upappadhāna.
vice-principal
(m.) upapadhānācariya.
vicennial
(adj.) vīsativassika.
viceroy
(m.) rājapaṭinidhip uparāja.
viceroyalty
(nt.) oparajja.
vicinage
(f.) āsannabhūmi. (m.) patiṭṭhita-padesa.
vicinity
(nt.) samīpaṭṭhāna. (m.) ñātisambandha.
vicious
(adj.) durācāra; kibbisakārī.
viciously
(adv.) duṭṭhākārena; papacetasā.
vicissitude
(m.) vipariṇāma. (nt.) avatthantara.
vicissitudinary
(adj.) viapariṇāmadhamma.
vicissitudinous
(adj.) viapariṇāmadhamma.
victim
(m.) 1. bhakkha; 2. gāhagata; antarāyappatta; 3. vañcanappatta.
victimise
(v.t.) 1. upahārabaliṃ karoti; 2. antarāyaṃ pāpeti; vañceti. (pp.) upahārabaliṃ kata; pāpita; vañcita.
victor
(m.) jetu; vejetu; vijayī; jayalābhī.
victorious
(adj.) vijitāvī; jayaggāhī.
victoriously
(adv.) jayaggāhīlīlāya.
victory
(m.) jaya; vijaya; kaṭaggāha. (nt.) jinana.
victress
(f.) vijitāvinī.
victual
(v.t.) āhāropakaraṇāni sampādeti.
victuals
(m.) āhāra. (nt.) bhojana.
vide
(v.t.) passeyyāsi.
vidimus
(nt.) saṅkhyāparikkhaṇa. (f.) saṅkhittalipi.
vie
(v.i.) vijigiṃsati; jetum icchati. (pp.) vijigiṃsita; jetum icchita.
view
(nt.) mata; dassana; nirikkhaṇa; parikkhaṇa. (f.) mati; diṭṭhi. (m.) vāda; cakkhupatha; dassanūpacāra. (v.t.) ikkhati; passati; oloketu; upaparikkhati. (pp.) ikkhita; diṭṭha; olokita; upaparikkhita
field of view
ajjhāsayena; apekkhāya.
view holder
(m.) matapakāsaka; vādī.
view point
(m.) matabheda.
viewless
(adj.) adissamāna.
vigil
(nt.) jāgaraṇa. (m.) appamāda.
vigilance
(nt.) saṃrakkhaṇa; jāgaraṇa. (m.) appamāda.
vigilant
(adj.) jāgara; appamatta.
vigilantly
(adv.) appamādena; sāvadhānaṃ; jāgariyena.
vigorous
(adj.) 1. balavantu; thāmavantu; 2. daḷhatama.
vigorously
(adv.) atidaḷhaṃ; mahussāhena.
vigour
(nt.) bala; viriya. (m.) thāma. (f.) satti.
vile
(adj.) nīca; hīna; nihīna; nikṭṭha; kucchita.
vilely
(adv.) nīcākārena; adhamatāya.
vileness
(nt.) nīcatta; adhamatta.
vilification
(m.) upavāda; apavāda. (nt.) nindana; garahana.
vilifier
(m.) upavādī; garahī; nindaka.
vilify
(v.t.) apavadati; upavadati; nindati. (pp.) apavutta; upavutta; nindita;
vilipend
(v.t.) avamaññati; aguṇaṃ katheti. (pp.) avamata; kathitāguṇa.
village
(m.) gāma; saṃvasatha
entrance to a village
(m.) dhuragāma.
village folk
(m.) gāmajana.
village headman
(m.) gāmabhojaka.
villager
(m.) gāmika.
villain
(m.) khala; dujjana; dhutta; pāpī; narādhana.
villainous
(adj.) dujjanapakatika; āgucārī; dutṭhasabhāva.
villainousness
(nt.) dujjanatta; āgucāritta; kahalatta.
villainy
(m.) dhuttabhāva; durācāra.
vim
(m.) thāma. (f.) satti.
vincible
(adj.) jetabba; jeyya.
vindicate
(v.t.) niravajjaṃ karoti; dosaṃ sodheti. (pp.) niravajjaṃ kata; sodhitadosa.
vindication
(nt.) dosamocana; niravajjakaraṇa.
vindicative
(adj.) vajjasamatthanaka.
vindicator
(m.) dosasodhāka.
vindictive
(adj.) verasādhanapara; akkhamanasīla.
vindictively
(adv.) verasādhanavasena.
vindictiveness
(nt.) vereapaṭikaraṇa; verasādhana.
vine
(f.) latā; muddikā.
vine clad
(adj.) muddikālatākiṇṇa.
vinegar
(m.) bilaṅga. (nt.) sovīra.
vinery
(f.) muddikāropaṇasālā.
vineyard
(nt.) muddikāyatana.
vintage
(m.) muddikāphalasamaya.
vintager
(m.) muddikāocinaka.
vintner
(m.) muddikāpānavikkayī.
viol
(f.) cha-tantikavīṇā.
violate
(v.t.) 1. ullaṅgheti; atikkamati; aticarati; 2. padhaṃseti. (pp.) ullaṅghita; atikkanta; aticarita; padhaṃsita.
violation
(nt.) 1. ullaṅghana; 2. padhaṃsana.
violator
(m.) haṭhena dūsaka.
violence
(nt.) sāhasa. (m.) balakkāra.
violent
(adj.) sāhasika; aticaṇḍa.
violently
(adv.) pasayha; balakkārena.
violet
(adj.) pāṭala; nīlalohita. (m.) puppavisesa.
violin
(f.) sāraṅgī.
violinist
(m.) sāraṅgika.
viper
(m.) gonasa (-sappa).
viperish
(adj.) gonasopama.
viperous
(adj.) pesuññavādī.
virago
(f.) kalahappiyā; purisagatikā.
virescence
(nt.) haritatta.
virgate
(adj.) kisa-ujubhūta.
virgin
(f.) kaññā; kumārī; avivāhitā.
virginal
(adj.) kaññānucchavika.
virginity
(m.) kaññābhāva.
Virgo
(m.) kaññārāsi.
viridescence
(nt.) īsaṃharitatta.
viridescent
(adj.) īsaṃharita.
virile
(adj.) purisāyatta; thāmayutta.
virility
(nt.) porisa.
virose
(adj.) visayutta.
virtu
(f.) lalitakalāpiyatā.
virtual
(adj.) vatthuto upalabbhamāna; yathātatha.
virtually
(adv.) tattato; vatthuto; yathātthato.
virtue
(m.) sadācāra; guṇadhamma. (nt.) sīla.
virtueless
(adj.) dussīla; adhammika.
virtuous
(adj.) susīla; sagguṇa; dhammika.
virtuously
(adv.) dhammikatāya.
virtuousness
(nt.) dhammikatta; sosīlya.
virulence
(nt.) uggatta; atipahrusatta.
virulent
(adj.) visayutta; ugga; tibba; atipharusa.
virulently
(adv.) tibbākārena.
virus
(nt.) sannihitavisa.
vis-a-vis
(adv.) mukhāmukhaṃ; sammukhaṃ.
visage
(nt.) mukhasaṇṭhāna. (m.) mukhavaṇṇa.
viscera
(plu; m.) antādi-dehabbha-natarika-koṭṭhāsā.
viscerate
(v.t.) antādīni apaharati. (pp.) apahataṇtādi.
viscid
(adj.) lagganapakatika.
viscidity
(nt.) saṃlaggakatta.
viscin
(m.) niyyāsa-visesa.
viscous
see glutinous.
visibility
(nt.) dissamānatta.
visible
(adj.) diṭṭhigocara; sandissamāna; sandiṭṭhika.
visible thing
(nt.) rūpārammaṇa.
visibly
(adv.) paccakkhato.
vision
(f.) diṭṭhi; māyā. (nt.) dassana; manonimmāṇa; ābhāsadassana.
visionary
(adj.) manokappanāyatta; ābhāsamattāyatta.
visit
(nt.) abbhāgamana; upasaṅkamana. (v.t.) upasaṅkamati; upagacchati. (pp.) upasaṅkanta; upagata.
visitant
(m.) abbhāgāmī; āgantuka.
visitation
(nt.) abbhāgamana; upaparikkhāya caraṇa; vipākadāna.
visiting
(adj.) kālena kālaṃ upagacchamāna.
visiting card
(nt.) nāmādyaṅkitapaṇṇa.
visitor
(m.) abbhāgāmī; atithi; āgantuka.
visor
see mask.
vista
(nt.) antarena dassana. (f.) tarupanti.
visual
(adj.) dassanāyatta; diṭṭhigocara.
visual cognition
(nt.) cakkhuviññāṇa.
visual organ
(nt.) cakkhāyatana.
visualise
(v.t.) diṭṭhigocaraṃ karoti; sacchikaroti. (pp.) diṭthigocaraṃ kata; sacchikata.
vital
(adj.) 1. accāvassaka; 2. jīvāyatta; jīvadhāraka.
vital spot
(nt.) mammaṭṭhāna.
vitality
(nt.) jīvadhārakatta; jīvitindriya.
vitalisation
(nt.) sajīvattapā pana; sabalīkaraṇa.
vitalise
(v.t.) sajīvaṃ karoti; balaṃ gāhāpeti.
vitally
(adv.) avassam eva.
vitellus
(f.) aṇḍamiñjā.
vitiate
(v.t.) dūseti; misseti. (pp.) dūsita; missita.
vitiation
(nt.) dūsana.
vitreous
(adj.) kācūpama.
vitrification
(nt.) kācattapāpana.
vitrify
(v.t.) kācattaṃ pāpeti. (pp.) kācattaṃ pāpita.
vituperate
(v.t.) akkosati; garahati; nindati. (pp.) akkosita or akkuṭṭha; garahita; nindita.
vituperation
(nt.) akkosana.
vituperative
(adj.) akkosaka; paribhāsaka.
viva
(intj.) ciraṃ jīvatu!
viva voce
(nt.) vācāhi upaparikkhaṇa. (adv.) vacanamattena.
vivacious
(adj.) saussāha; uttejita.
vivaciously
(adv.) saussāhaṃ.
vivacity
(nt.) uttejitatta.
vivarium
(nt.) pasuyyāna. (m.) migadāya.
vivid
(adj.) 1. visada; vibhūta; atipākaṭa; 2. dippamāna.
vividly
(adv.) visadākārena.
vividness
(nt.) suvisadatta.
vivification
(nt.) ujjīvana; uttejana.
vivify
(v.t.) 1. sajīvaṃ karoti; 2. uttejeti. (pp.) sajīvakata; uttejita.
viviparous
(adj.) jalābuja; gabbhaseyyaka.
vivisect
(v.t.) sajīvapāṇino vicchindati. (pp.) vicchinnasajīvapāṇī.
vivisection
(nt.) sajīvapāṇivicchindana.
vixen
(f.) 1. sigālī; 2. kalahakārinī.
viz
(adv.) taṃ yathā; seyyathīdaṃ.
vizier
(m.) mahammadikamahāmacca.
villa
(nt.) gāmika-mandira.
vocable
(nt.) vacana; pada.
vocabulary
(f.) vacanamālā.
vocal
(adj.) saranissita; vācasika.
vocalist
(m.) gāyaka; sarabhāṇī.
vocalise
(v.t.) sarabhaññaṃ bhaṇati.
vocation
(m.) jīvanopāya; vyāpāra. (nt.) avhāna.
vocational
(adj.) jīvanopāyāyatta.
vocative
(f.) ālapanavibhatti. (nt.) sambodhana.
vociferance
(nt.) ugghosana. (m.) mahāsadda.
vociferate
(v.t.) ukkosati; mahāsaddena katheti. (pp.) ukkosita; mahāsaddena kathita.
vociferation
(f.) ukkosanā; ugghosanā.
vociferous
(adj.) mahāsaddayutta.
vociferously
(adv.) mahānādena.
vociferousness
(f.) mahāghosatā.
vogue
(m.) vohāra; pacāra. (nt.) pavattana. (f.) sammuti
in vogue
(adj.) pacāragata.
voice
(m.) sara; sadda; nāda
active voice
(m.) kattukāraka.
voiceless
(adj.) nissadda.
void
(nt.) suññaṭṭhāna. (m.) ākāsa. (adj.) suñña; ritta; tuccha; virahita. (v.t.) rittaṃ karoti.
voidance
(nt.) parivajjana; nicchāraṇa.
voidly
(adv.) suññākārena.
voidness
(nt.) suññatta.
volant
(adj.) uḍḍīyanakkhama.
volatile
(adj.) 1. sīghena khīyamāna; 2. capala; cañcaha.
volatilise
(v.t.) sīghaṃ khepeti or vipphāreti. (pp.) sīghaṃ khepita; vipphārita.
volcanic
(adj.) aggibhūdharāyatta; aticaṇḍa.
volcano
(m.) aggibhūdhara; jālāmukhapabbata.
volitant
see volant.
volition
(nt.) cetanābala. (m.) adhimokkha.
volitional
(adj.) cetanāyatta.
volitionally
(adv.) adhiṭṭhānabalena.
volley
(f.) āyuddhavuṭṭhi.
volt
(nt.) vijjubala-māṇa.
voltage
(nt.) vijjubalappamāṇa.
volubility
(f.) mukharatā.
voluble
(adj.) mukhara; vācāla.
volubly
(adv.) mukhārākārena.
volume
) gantha; pothaka.
voluminous
(adj.) visāla; mahanta; bahukaṇḍaka.
voluminously
(adv.) visālavasena.
voluntarily
(adv.) saka-icchāya.
voluntary
(adj.) secchāpubbaka; sacchandakārī.
volunteer
(m.) secchāsevaka. (v.t) sakaicchāya sevati or karoti.
voluptuary
(adj.; n.) kāmasatta.
voluptuous
(adj.) kāmabhogī.
voluptuously
(adv.) kāmāsattatāya.
voluptuousness
(f.) kamabhogitā.
vomit
(v.t.i.) vamati; uggāreti. (pp.) vamita; uggārita. (f.) chaddikā. (m.) vamana.
vomiting
(nt.) vamana.
vomiturition
(nt.) abhiṇhavamana. (m.) vamanussāha.
voracious
(adj.) bahubhakkha; mahagghasa.
voraciously
(adv.) mahagghasatāya.
voraciousness
(nt.) odarikatta.
vortex
(m.) salilabbhama. (nt.) āvaṭṭakavatthu; āvaṭṭana.
votary
(m.) vatasamādāyī; bhattimantu; sāvaka.
vote
(nt.) chandaka. (f.) anumati. (v.t.) chandaṃ deti; anumatiṃ pakāseti. (pp.) dinnachanda; pakāsitānumatī.
voter
(m.) chandadāyī; anumatidāyī.
votive
(adj.) paṭiññāta.
vouch
(v.t.) daḷhīkaroti; pamāṇayati. (pp.) daḷhīkata; pamāṇita.
vouch safe
(v.t.) anujānāti; anuggahaṃ paṭijānāti. (pp.) anuññāta; paṭiññātānuggaha.
voucher
(nt.) saccakārapaṇṇa.
vow
(f.) paṭiññā. (nt.) vatasamādāna. (v.t.) paṭijānāti; paṇidhiṃ ṭhapeti; sapathaṃ karoti. (pp.) paṭiññāta; ṭhapitapaṇidhī; katasapatha.
vowel
(nt.) sara (-akkhara).
voyage
(f.) jalayātrā. (nt.) samuddagamana. (v.i.) māvāya sañcarati.
voyager
(m.) nāvāyasañcārī.
vraisemblance
(m.) saccābhāsa.
vulgar
(adj.) gamma; nikiṭṭha; adhama.
vulgarism
(m.) asabbhavācāpayoga.
vulgarity
(f.) gammatā; nīcatā.
vulgarise
(v.t.) durācāraṃ sikkhāpeti.
vulgarly
(adv.) asabbhākārena.
vulnerability
(f.) padhaṃsiyatā; bhejjatā.
vulnerable
(n.) bhejja; vejjha; suppadhaṃsita.
vulnerary
(adj.; nt.) vaṇaropaka (-osadha).
vulpine
(adj.) 1. sigālasadisa; 2. vañcaka; saṭha.
vulture
(m.) gijjha.
vulturine
(adj.) gijjhasadisa.
vulturish
(adj.) gijjhasadisa.
vulva
(nt.) itthinimitta.
- W -

waddle
(nt.) haṃsagamana. (v.i.) haṃsagatiyā gacchati. (pp.) haṃsagatiyā gata.
waddlingly
(adv.) haṃsagatiyā.
wade
(v.i.t.) kicchena yāti; jale otaritvā gacchati.
wader
(m.) 1. kicchena-yāyī; 2. jalacarapakkhivisesa.
wafer
(nt.) madhupaṭalākārakhajjaka.
waft
(v.i.) udakena vuyhati; vātena nīyati. (v.t.) (dhajādiṃ) kampeti. (pp.) udakena vūḷha; vātena nīta; kampita.
waftage
(nt.) vuyhana.
wag
(nt.) cālana. (m.) pahāsaka. (v.t.) cāleti; kampeti; vidhūpeti. (pp.) cālita; kampita; vidhūpita.
wag tail
(m.) khañjarīṭa (-pakkhī).
wage
(nt.) vetana. (f.) bhati. (v.t.) (war) yujjhati; raṇam ārabhati. (pp.) yujjhita; āraddharaṇa.
wager
(m.) abbhuta; paṇa (v.t.) abbhutaṃ or paṇaṃ karoti. (pp.) katabbhuta.
waggish
(adj.) keḷisīla; pahāsaka.
waggle
(v.t.i.) ito c'ito calati or cāleti. (pp.) ito c'ito calita; cālita.
wagon
(m.) sakaṭa.
wagoner
(m.) sākaṭika.
waif
(nt.) assāmikavatthu. (m.) apariggahita-pāṇī; anāthapurisa.
wail
(m.) vilāpa; parideva. (nt.) akkandana. (v.t.i.) vilapati; paridevati; kandati. (pp.) vilapita; paridevita; kandita.
wailful
(adj.) vilapamāna; sokapareta.
wailing
(nt.) rodana.
wainscot
(nt.) bhittipadarāvaraṇa. (v.t.) bhittiṃ padarehi āvarati. (pp.) padarāvaṭabhittika.
waist
(f.) kaṭi. (m.) majjha.
waist band
(nt.) pamaṅga; kaṭisutta; kāyabandhana.
waist cloth
(nt.) kacchabandhana.
waist deep
(adj.) kaṭippamāṇa.
wait
(v.i.t.) 1. nivattati; acchati; 2. āgameti; 3. upaṭṭhāti. (pp.) nivattita; upaṭṭhita. (nt.) āgamana; paccāsiṃsana.
waiter
(m.) sevaka; paricāraka.
wait for
paccāsiṃsati; apekkhati.
wait on
upaṭṭhāti; paricarati.
waiting
(adj.) acchamāna.
waiting room
(f.) āgantukasālā; pathikasālā.
waitress
(f.) paricārikā; parivesikā.
waive
see abandon.
wake
(nt.) jāgaraṇa. (m.) appamāda. (v.i.) pabujjhati. (v.t.) pabodheti; sayanato uṭṭhāpeti. (pp.) pabuddha; pabodhita. sayanato uṭṭhāpita.
wakeful
(adj.) appamatta; jāgariyānuyutta.
wakefully
(adv.) appamādena; jāgaratāya.
wakefulness
(nt.) jāgariya; avadhāna. (m.) appamāda.
waken
(v.t.) pabodheti; uṭṭhāpeti. (v.i.) pabujjhati; uṭṭhāti. (pp.) pabodhita; uṭṭhāpita; pabuddha; uṭṭhita.
wale
(nt.) kasāhata-ciṇha. (v.t.) kasāhananena ciṇha uppādeti.
walk
(nt.) vicaraṇa; caṅkamaṇa. (m.) sañcāra; jaṅghāvihāra. (v.i.) sañcarati; āhiṇḍatia; caṅkamati.
walker
(nt.) padika; sañcaritu.
walking
(nt.) sañcaraṇa.
walking stick
(f.) kattarayaṭṭhi.
prepared walk
(m.) caṅkama.
wall
(f.) bhitti. (nt.) kuḍḍa. (v.t.) pākārena āvarati. (pp.) pākārenāvaṭa.
wall plate
(m.) saṅghāṭa.
wallet
(m.) (hattha-) pasibbaka.
wall-eye
(m.) nettakāca.
wall-eyed
(adj.) nettakācayutta.
wallop
(v.t.) adhikaṃ tāḷeti. (pp.) adhikaṃ tāḷita.
wallow
(m.) paṅkāvāṭa. (v.i.) paṅke pavaṭṭati. (pp.) paṅke pavaṭṭita.
walnut
(m.) vibhītakīvisesa.
walrus
(m.) samuddahatthī.
waltz
(nt.) bhamananacca. (v.i.) bhamananaccaṃ pavatteti.
wan
(adj.) vivaṇṇa; uppaṇḍuka.
wand
(f.) indajālika-yaṭṭhi.
wander
(v.i.) āhiṇḍati; pariyaṭati; saṃsarati. (pp.) saṃsarita.
wanderer
(m.) pariyaṭaka; paribbhamaka.
wandering
(nt.) saṃsaraṇa; sañcaraṇa.
wane
(v.i.) khīyati; hāyati; veti. (pp.) khīṇa; hīna. (m.) khaya; vaya. (f.) hāni.
waning
(adj.) khīyamāna.
want
(f.) apekkhā; icchā. (m.) abhāva. (nt.) ūnatta; niddhanatta. (v.i.) 1. apekkhati; icchati; 2. parihāyati.
wanting
(adj.) ūnaka; vikala. (prep.) vinā.
wanton
(adj.) asaṃyata; 2. kāmāsatta; 3. yathākāmacārī; 4. amattaññū. (f.) durācārinī. (v.i.) 1. dibbati; 2. vilasati; 3. kamukatāya ācarati.
wantonly
(adv.) 1. savilāsaṃ; 2. yathākāmaṃ.
wantonness
(f.) vilāsitā; yathākāmcāritā. (m.) abhimāna; dappa.
war
(nt.) yuddha; raṇa. (m.) saṅgāma; āhava. (v.i.) yujjhati; saṅgāmeti.
war cry
(m.) yuddhaghosa.
war chariot
(m.) yuddharatha.
warfare
(nt.) yujjhana; yuddhakaraṇa.
warlike
(adj.) raṇakāmī.
war office
(m.) yuddhakiccālaya.
warble
(nt.) kūjana. (v.i.) kūjati; gayati. (pp.) kūjita; gāyita.
warbler
(m.) kūjaka; pakkhivisesa.
ward
(f.) ārakkhā. (m.) ārakkhaka; anupadesa. (v.t.) 1. saṃrakkhati; 2. nivāreti; paṭibāhati. (pp.) saṃrakkhita; nivārita; paṭibāhita.
warden
(m.) saṃrakkhaka; palaka.
warding off
(nt.) paṭibāhana; nivāraṇa.
wardrobe
(nt.) vatthādhāna. (nt.; plu.) nivāsana-pāru-panāni.
wardship
(nt.) ārakkhakadhura.
ware
(nt.) bhaṇḍajāta. (adj.) see aware. (v.t.) sāvadhāno or appamatto hoti.
ware house
(f.) bhaṇḍasālā.
warm
(adj.) uṇha; tatta; tikhiṇa; uttejita. (v.t.) 1. tāpeti; usumaṃ gaṇhāpeti; 2. uttejeti. (pp.) tatta; gāhitausuma; uttejita.
warmly
(adv.) sasnehaṃ; saussāhaṃ.
warmness
(m.) tāpa; uṇha; ussāha. (nt.) ghamma. (f.) tikhiṇatā; īhā.
warm blooded
(adj.) uṇhalohitayutta.
warm hearted
(adj.) sadaya.
warmth
(nt.) uṇhatta.
warn
(v.t.) pageva ñāpeti or nivedeti. (pp.) pageva ñāpita; nivedita.
warning
(nt.) āvedana; nivedana; puretarañāpana.
warp
(v.t.) parāvaṭṭeti; saṅkoceti. (v.i.) āvaṭṭati; sañkucati. (pp.) parāvaṭṭita; saṅkocita; āvaṭṭita; sañkucita. (m.; plu.) āyata-tantavo.
warrant
(nt.) adhikārapaṇṇa. (v.t.) adhikāre niyojeti; pamāṇayati. (pp.) adhikāre niyojita; pamāṇita.
warrantable
(adj.) pamāṇīkātabba.
warrantee
(m.) laddhādhikārapaṇṇa.
warrior
(m.) yodha; yuddhabhaṭa.
warrior caste
(nt.) khattiyakula.
wart
(m.) cammakīla; cammagaṇḍa.
warty
(adj.) cammakīlabahula.
wary
(adj.) appamatta; sāvadhāna; satimantu.
warily
(adv.) sāvadhānaṃ.
wariness
(f.) sāvadhānatā; appamāditā.
was
(aor. of is) āsi; ahosi; abhavi; bhavi; ahuvā.
was able
asakkhi; sakkuṇi.
wash
(nt.) dhovana; pakkhālana. (v.t.) dhovati; vikkhaleti. (pp.) dhovita; vikkhālita.
wash away
pavāheti.
wash basin
(f.) dhovanapāti.
washer
(m.) dhovaka.
washerman
(m.) rajaka.
washerwoman
(f.) rajakī.
wash house
(f.) dhovanasālā.
washy
(adj.) virasa; niroja.
wasp
(m.) bhamara.
waspish
(adj.) kodhana; kujjhanasīla.
wassail
(m.) surāchaṇa.
waste
(m.) kantāra; khaya; vaya. (f.) nijjanabhūmi. (nt.) nippayojanavatthujāta. (adj.) hāpeti; khepeti; nāseti; vinipāteti. (v.i.) hāyati; khīyati; vinassati. (pp.) hāpita; khepita; nāsita; vinipātita; hīna; khīṇa; vinaṭṭha.
wasteful
(adj.) vikiraṇasīla.
wastefully
(adv.) vikiraṇākārena.
wastefulness
(f.) asīmitavayatā.
wasteland
(nt.) jaṅgala. (f.) aropitabhūmi.
wasteless
(adj.) akkhaya.
wastepipe
(f.) ucciṭṭhodakapaṇālī.
wastrel
(nt.) dūsitavatthu; dūsitabhaṇḍa. (m.) duppakatikadāraka.
watch
(f.) ārakkhā. (m.) ārakkhaka; yāma. (nt.) ghaṭikayanta. (v.t.) rakkhati; pāleti. (v.i.) sāvadhāno hoti. (pp.) rakkhita; pālita; sāvadhānabhūta.
watcher
(m.) rakkhī-purisa.
watchful
(adj.) appamatta; sāvadhāna.
watchfully
(adv.) sāvadhānaṃ; appamādena.
watchfulness
(f.) gutti. (nt.) sāvadhānatta.
watchhouse
(nt.) rakkhāgāra.
watchmaker
(m.) ghaṭikāsaṅkhāraka.
watchtower
(m.; nt.) ghaṭikāaṭṭhāla.
watchword
(nt.) sañjānāpaka-vacana; āveṇikavacana.
water
(nt.) jala; udaka; vāri; ambu; pānīya; salila; nīra; toya. (v.t.) jalena siñcati; jalaṃ ākirati or vāheti. (pp.) jalasitta; ākiṇṇajala; vāhitajala
free from water
(adj.) vodaka.
water-born
(adj.) vārija; ambuja; jalaja.
water-carrier
(m.) udahārī.
water-clock
(nt.) jalahorāyanta.
watercourse
(f.) jalamātikā.
waterfall
(m.) nijjhara.
water jar
(m.) bhiṅkāra.
waterlily
(nt.) uppala.
waterless
(adj.) nirudaka.
water-melon
(m.) vallibha.
vater-nymp
(f.) jaladevatā.
water-pipe
(f.) udakāyatikā.
water-pool
(nt.) sobbha. (f.) pokkharaṇī.
water-pot
(m.) ghaṭa; udakumbha.
water-shed
(nt.) opāna.
water-snake
(m.) deḍḍubha.
water-sprite
(m.) dakarakkhasa.
water-strainer
(nt.) parissāvana.
water-wheel
(nt.) ghaṭīyanta.
watery
(adj.) jalabahula.
wattle
(f.) sākhābhaṅgavati; kukkuṭagīvolambapesi.
waul
(v.i.) biḷālaravaṃ pavatteti.
wave
(f.) ūmi; vīci. (m.) taraṅga. (v.t.) dhunāti; kampeti. (v.i.) kampati; calati. (pp.) duta; kampita; calita.
waveless
(adj.) ūmirahita.
wavelet
(f.) khuddakavīci.
waver
(v.i.) dolāyati; kaṅkhati. (pp.) dolāyita; kaṅkhita.
wavering
(adj.) kaṅkhamāna; dolāyamāna.
waveringly
(adv.) sasaṃsayaṃ; dveḷhakabhāvena.
wavy
(adj.) saūmika unnatonata.
wax
(nt.) sittha; jatu. (f.) lākhā. (v.t.) sitthena lepeti. (v.i.) vaḍḍhati. (pp.) sitthalitta; vaḍḍhita.
waxen
(adj.) sitthamaya.
wax modelling
(nt.) sitthakata-saṇṭhāna. (f.) sitthākati.
waxy
(adj.) sitthagatika.
way
(m.) magga; patha; pantha; addhā; vidhi; ākāra; upāya. (nt.) añjana; ayana; vaṭuma
in this way
(m.) kummagga; uppatha.
way farer
(m.) pathika; addhika.
way faring
(adj.) addhānagāmī.
way lay
maggaṃ āvaritvā gaṇhāti; magge nilīyati.
way laying
(nt.) panthadūhana.
way layer
(m.) panthadūkaha.
way worn
(adj.) maggakilanta.
wayward
(adj.) sericārī; avasavattī.
waywardly
(adv.) sericāritāya.
waywardness
(f.) avasavattitā.
we
(pron.; plu.) mayaṃ; amhe.
weak
) mandabuddhika.
weaken
(v.t.) dubbalīkaroti. (pp.) dubbalīkata.
weakling
(m.) dubbalapuggala.
weakly
(adj.) balahīna; mandaviriya.
weakness
(nt.) dubbalaya; asāmatthiya.
weak point
(nt.) randha; dubbalaṭṭhāna.
weal
(nt.) kalyāṇa; subha.
wealth
(nt.) dhana; vitta; sāpateyya. (m.) vibhava. (f.) sampatti.
wealthiness
(nt.) sadhanatta.
wealthy
(adj.) sadhana; mahaddhana.
greedy of wealth
(adj.) dhanalola.
wean
(m.) bālaka. (v.t.) thaññaṃ vajjetuṃ sikkhāpeti.
weaning
(nt.) thaññavajjana.
wear
(m.) khaya; vaya. (nt.) paridahana; nivāsana; vatthajāta. (v.t.) paridahati; nivāseti; acchādeti; khepeti. (v.i.) khīyati. (pp.) paridahita; nivāsita; acchādita; khepita; khīṇa.
wearable
(adj.) acchādanāraha.
wearer
(m.) acchādetu.
wearing
(nt.) 1. acchādana; 2. khīyana. (adj.) vihesakara.
weary
(adj.) 1. kilanta; parissanta; 2. nibbinna. (v.t.) viheseti; kilameti; āyāseti. (v.i.) kilamati. (pp.) vihesita; kilamita; āyāsita; kilanta.
weariness
(m.) kilamatha.
wearisome
(adj.) āyāsakara; vehesājanaka.
wearisomeness
(nt.) āyāsakaratta.
weasand
(m.) kaṇṭhanāḷi; sāsaṇāla.
weasel
(m.) dīghaloma-nakulavisesa.
weather
(m.) kālaguṇa; utu
bad weather
(m.) susamaya.
weather beater
(adj.) 1. vātāhata; vātavuṭṭhipīḷita; 2. laddhaparicaya.
weather gage
(f.) vātavāyanadisā.
weather gauge
(f.) vātavāyanadisā.
weather glass
(m.) vāyumāṇaka.
weave
(nt.) vāyana. (v.t.) vināti. (pp.) vīta.
weaver
(m.) tantavāya; pesakāra.
weaving
(nt.) vāyana; ganthana.
web
(nt.) jāla.
web footed
(adj.) jālapāda.
wed
(v.t.) pāṇiggahaṃ or pariṇayaṃ karoti. (pp.) katapariṇaya.
wedded
(adj.) gharabandhanabaddha.
wedding
(nt.) pāṇiggaha; gharabandhana.
wedge
(m.) kīla; khīlaka. (v.t.) khīlaṃ yojeti. (pp.) yojitakhīla.
Wednesday
(m.) budhavāra.
wee
(adj.) atyappaka; atikhuddaka.
weed
(f.) tiṇajāti. (v.t.) niḍḍeti; nipphalatiṇaṃ uddharati. (pp.) niḍḍita; uddhaṭanipphalatiṇa.
week
(nt.) sattāha; sattaratta.
weekly
(adj.) sattāhika. (adv.) paṭisattāhaṃ.
ween
(v.t.) maññati. (pp.) maññita.
weep
(v.i.t.) kandati; paridevati; vilapati. (pp.) kandita; paridevita; vilapita.
weeping
(nt.) paridevana; vilapana.
weeper
(m.) paridevaka.
weevil
(m.) dhaññanāsakakīṭa.
weft
(m.) vāyane tirotanturāsi.
weigh
(v.t.) 1. tuleti; miṇāti; 2. vīmaṃsati. (pp.) tulita; mita; vīmaṃsita.
weighing
(nt.) tulana.
weigher
(m.) tuletu.
weight
(m.) bhāra. (nt.) garutta
false weight
(nt.) tulākūṭa.
weightily
(adv.) bhāriyākārena.
weighty
(adj.) bhāriya; bhārayutta.
weightiness
(nt.) bhāriyatta.
weightless
(adj.) appabhāra.
weir
(adj.) amānusika. (nt.) gūḷha. (f.) niyati.
welcome
(nt.) abhinandana. (m.) svāgatavāda. (adj.) subha; maṅgala; iṭṭha. (intj.) svāgataṃ ! subhāgamanaṃ ! (v.t.) abhinandati; sampaṭicchati; sammāneti. (pp.) abhinandita; sampaṭicchita; sammānita.
weld
(v.t.) tāpetvā ghaṭeti or saṃyojeti. (pp.) tāpetvā ghaṭita; saṃyojita.
welder
(m.) laohasandhānaka.
welfare
(m.) attha. (nt.) hita. (f.) subhasiddhi.
welfare of others
(nt.) parahita.
welkin
(m.) ākāsa; nabha.
well
(m.) kūpa; udapāna; udakūpa. (adj.) anāmaya; niroga. (adv.) suṭṭhu; sammā; sādhukaṃ. (intj.) sādhu! sādhu!
well arranged
(adj.) susaṃvihita; sannihita; suyutta.
well-born
(adj.) abhijāta.
well-bred
(adj.) susikkhita.
well-built
(adj.) sukata; sumāpita.
well-conducted
(adj.) suppaṭipanna.
well-decked
(adj.) samalaṅkata.
well-done
(adj.) sukata; suniṭṭhita.
well-doing
(nt.) hitakaraṇa.
well-doer
(m.) kitakārī.
well-disposed
(adj.) hitakāma; hitesī.
well-favoured
(adj.) cārudassana.
well-fed
(adj.) suṭṭhuposita.
well-founded
(adj.) suppatiṭṭhita.
well-formed
(adj.) sughaṭita; suracita.
well-known
(adj.) pākaṭa; abhiññāta; vissuta.
well-made
(adj.) susādhita; susaṇṭhāna.
well-meant
(adj.) suparikappita.
well-nigh
(adv.) kevalakappaṃ; manaṃ.
well-painted
(adj.) sucittita; vaṇṇālitta.
well-practised
(adj.) suparicita; subhāvita.
well-restrained
(adj.) suññata.
well rid of
(adj.) sumutta.
well then
(ind.) handa.
well-to-do
(adj.) samiddha; sukhita.
well-touched
(adj.) suphassita.
well-versed
(adj.) bahussuta.
well-wisher
(m.) subhāsaṃsī.
well-wishing
(adj.) atthakāma; hitakāma.
welter
(m.) gottakalaha; pakkhantaravirodha. (v.i.) kalalādisu parivaṭṭati. (pp.) kalalādisu parivaṭṭita.
wen
(m.) maṃsagaṇṭhi; vayugaṇḍa.
wench
(f.) 1. yuvatī; taruṇī; 2. gaṇikā.
wend
see go.
west
(f.) pacchimā; patīci. (adv.) pacchimena.
western
(adj.) pacchima; apācīna.
westerly
(adj.) pacchima; apācīna.
westerner
(m.) pacchimadisāvāsī.
western-most
(adj.) atipacchimaka.
westwards
(adv.) pacchimābhimukhaṃ.
wet
(adj.) alla; tinta; temita; kilinna. (f.) allatā. (v.t.) temeti; kiledeti. (pp.) temita; kiledita.
wetness
(nt.) tintatta.
whack
(nt.) daḷhapothana. (v.t.) daḷhaṃ potheti. (pp.) daḷhaṃ pothita.
whacker
(m.) mahattara-puggla. (nt.) mahattara-vatthu. (f.) mahattara-musā.
whale
(m.) timiṅgala.
wharf
(nt.) nāvotaraṇaṭṭhāna. (m.) nāvāsetu. (v.t.) 1. nāvaṃ setum upaneti; 2. nāvābhaṇḍaṃ setumhi nidahati.
wharfage
(nt.) bhaṇḍanidahanamūla.
what
(pron.) 1. kiṃ, 2. ya, 3. kittaka.
whatever
(adj.) yaṃ kiñci; yādi-saka.
what sort of
(adj.) kathaṃvidha.
wheat
(m.) godhuma.
wheedle
(v.t.) cāṭukamyatāya upalāleti. (pp.) cāṭukamyatāya upalālita.
wheedler
(m.) cāṭukāmī.
wheedlingly
(adv.) cāṭukamyatāya.
wheel
(nt.) cakka. (v.t.) āvaṭṭeti; paribbhameti. (v.i.) āvaṭṭati; paribbhamati. (pp.) āvaṭṭita; paribbhamita; paribbhanta.
wheelbarrow
(m.) hatthasakaṭa.
wheeled
(adj.) cakkayutta.
wheelwright
(m.) cakkakāra.
wheelly
(adj.) cakkasadisa.
wheeze
(v.i.) sasaddaṃ passasati. (m.) sasanasadda.
whelk
(f.) kapolapiḷakā.
whelm
(v.t.) ajjhottharati; osīdāpeti. (pp.) ajjhotthaṭa; osīdāpita.
whelp
(m.) pasupotaka.
when
(adv.) kadā?
whenever
(ind.) yādā.
whence
(adv.) kuto? yato.
where
(adv.) kuhiṃ; kutra; kuttha; kattha; kahaṃ; kva. (conj.) yatra; yattha, yahiṃ.
wherever
yattha; yatha katthaci.
whereabouts
(adv.) kasmiṃ ṭhāne. (nt.) patiṭṭhitaṭṭhāna; vasanaṭṭhāna.
whereas
(conj.) yasmā; yato; tathā pi.
where at
(adv.) tadā.
whereby
(adv.) tena; tena hetunā; tasmā.
wherefor
(adv.) kimatthaṃ?
wherefore
(adv.) kissa hetu?
wherein
(adv.) yatra.
whereof
kiṃ sandhāya.
whereupon
(adv.) tato; taṅkhaṇa; tena hetunā.
wherewithal
(m.) āvassaka-dhanādi.
whet
(nt.) 1. nisāṇana; 2. uddīpana. (v.t.) niseti; tejeti; tikhiṇayati. (pp.) nisita; tejita; tikhiṇayita.
whetstone
(m.) nikasa, sāṇa.
whether
(adv.) kacci; kinti; udavā; adāhu.
whey
(nt.) dadhimaṇḍa.
which
) (3.) ka (=kiṃ).
which of the two
(adj.) katara.
which of the many
(adj.) katama.
whichever
(adj.) yaṃ kiñci.
while
) khepeti; vītināmeti
after a long while
(adv.) kiñci kālaṃ.
worthwhile
(adj.) sātthaka; agghanaka.
whilst
(conj.) tāva.
whim
(nt.) cāpalla; matimatta. (m.) sericāra.
whimsical
(adj.) capala; sericārī.
whimsically
(adv.) sericārena; anavaṭṭhitatāya.
whimper
(m.) aṭṭitarāva. (v.t.i.) aṭṭitassaraṃ pavatteti. (pp.) pavattitaṭṭitassara.
whine
(nt.) anutthunana. (v.i.) anutthunāti. (pp.) anutthunita; anutthuta.
whinny
(m.) hesārava. (v.i.) hesāravaṃ pavatteti.
whip
(f.) kasā. (v.t.) kasāya tāḷeti. (pp.) kasāya tāḷita.
whipper
(m.) kasāhanaka.
whipping
(nt.) kasāhanana.
whip-round
sīhaṃ parivatta.
whipstock
(m.) kasādaṇḍa.
whirl
(m.) paribbhama; āvaṭṭa. (v.t.) paribbhameti; āvaṭṭeti. (v.i.) āvaṭṭati; paribbhamati. (pp.) paribbhamita; āvaṭṭita; paribbhanta.
whirligig
(nt.) bhamanaka; bhamaraka.
whirlpool
(m.) salilabbhama.
whirlwind
(f.) vātamaṇḍalikā.
whisht
(intj.) tuṇhī; nissaddā hotha.
whist
(intj.) tuṇhī; nissaddā hotha.
whisk
(m.) cāmara. (f.) vījanī; makkhikāvāraṇī. (v.t.) 1. vījeti; vidhūpeti; 2. sīghaṃ puñchati. (pp.) vījita; vidhūpita; sīghaṃ puñchita.
whisker
(nt.) kapolamassu. (f.) dāṭhikā.
whisky
(f.) dhaññasurā.
whisper
(nt.) nikaṇṇikajappana. (v.i.) upajappati. (pp.) upajappita.
whisperer
(m.) kaṇṇajappaka.
whispering
(nt.) upajappana.
whisperingly
(adv.) kaṇṇajappanavasena.
whistle
(m.) mukhakāhalanāda; kahala. (v.i.t.) mukhakāhalaṃ pavatteti.
whit
(nt.) bindumatta; atyappaka.
white
(adj.) seta; dhavala; odāta; sukka; paṇḍara. (m.) setavaṇṇa; aṇḍassa setabhāga. (nt.) setanivāsana.
whiten
(v.t.) dhavalīkaroti. (v.i.) dhavalībhavati. (pp.) dhavalīkata; dhavalībhūta.
white ant
(f.) upacikā.
white bear
(m.) setaccha.
white bearded
(adj.) palitamassuka.
white elephant
(m.) sethahatthī. (nt.) niratthaka-vayakāraṇa.
white livered
(adj.) bhīruka.
whiteness
(nt.) dhavalatta.
white paper
(nt.) rājāṇādīpaka-paṇṇa.
white scab
(nt.) saṅkhakuṭṭha.
white wash
(v.t.) sudhāya lepeti.
white washer
(m.) sudhālepaka.
whither
see where.
whitish
(adj.) īsaṃpaṇḍara.
whitlow
(m.) nakhagaṇḍa.
whittle
(v.t.) 1. tikhiṇayati; 2. anukkamena khepeti.
who
(pron.; m. sing.) ko? whom, kaṃ? whose, kassa?
whoever
yo koci.
whom
kaṃ?
whose
kassa?
whole
(adj.) sakala; nikhila; kevala; asesa; nissesa; sabba.
wholehearted
(adj.) anaññavihita.
wholeness
(nt.) sākalla.
wholly
(adv.) asesaṃ; nissesaṃ; sabbaso.
wholesale
(m.) rāsivikkaya.
wholesome
sappāyabhūta.
wholesomeness
(f.) sappāyatā.
whoop
(m.) ukkuṭṭhi; jayaghosa. (v.t.) ugghosena niggaṇhāti. (v.i.) ugghoseti. (pp.) ugghosena niggahita; ugghosita.
whop
(v.t.) tāḷeti; parājeti. (pp.) tāḷita; parājita. (nt.) sahasā patana.
whopping
(nt.) atimahanta-vatthu.
whore
(f.) gaṇikā. (v.i.) kamamicchācāram ācarati.
whore monger
(m.) gaṇikāvallabha.
why
(adv.) kasmā? kena? nanu. (nt.) nimitta; kāraṇa. (m.) hetu.
wick
(f.) dīpavaṭṭi.
wicked
(adj.) duṭṭha; khala; adhammika.
wickedly
(adv.) duṭṭhākārena.
wicked man
(m.) narādhama; asappurisa.
wickedness
(nt.) duṭṭhatta; kakkhaḷatta.
wicker
(adj.) bidalamaya; veḷupesikāmaya.
wickerwork
(nt.) vilīvakamma.
wide
(adj.) vitthata; vitthiṇṇa; puthula; patthaṭa.
widen
(v.t.) puthulīkaroti.
widely
(adv.) vitthiṇṇākārena.
widespread
(adj.) puthubhūta; vitthārika.
widow
(f.) vidhavā.
widower
(m.) matabhariya.
widowhood
(nt.) vidhavatta.
width
(m.) vitthāra.
wield
(v.t.) 1. vase vatteti; 2. pavatteti; 3. vijambheti. (pp.) vase vattita; pavattita; vijambhita.
wield the sceptre
rajjaṃ kāreti.
wieldy
(adj.) suparihāriya.
wife
(f.) bhariyā; jāya; dutiyikā; pajāpatī. (nt.) kalatta. (m.) dāra.
wife and husband
(m.; plu.) jāyāpatī; jānipatī; jayampatī.
wifehood
(nt.) jāyatta.
wifely
(adj.) bhariyocita.
wig
(m.) kittimakesakalāpa. (v.t.) daḷham akkosati. (pp.) daḷham akkuṭṭha.
wigging
(nt.) akkosana.
wild
(adj.) 1. vanaja; āraññaka; 2. vāla; caṇḍa; adanta; 3. vyākulacitta.
wild-boar
(m.) vanavarāha.
wildcat
(m.) vanabiḷāra.
wild-goose chase
(m.) niratthakavyāpāra.
wildly
(adv.) adantākārena.
wildness
(nt.) 1. vanajatta; 2. adantatta.
grow wild
vane jāyati.
wilderness
(m.) nijjanapadesa; kantāra. (nt.) arañña.
wile
(nt.) sāṭheyya; ketava. (v.t.) palobheti; palambheti; vañceti. (pp.) palobhita; palambhita; vañcita.
wily
(adj.) saṭha; kūṭa.
wilful
(adj.) sacetanika; secchāya kata; dovacassatāya; seritaya.
wilfulness
(f.) yathākāmacāritā.
will
(m.) chanda; saṅkappa; abhilāsa. (f.) icchā. (nt.) accayadānapaṇṇa. (v.t. and aux.) icchati; abhilasati; ceteti. (pp.) icchita; abhilasita; cetita.
willing
(adj.) icchamāna; kattukāmatā.
willingly
(adv.) sakecchāya.
willingness
(f.) kāmitā; kattukāmatā.
will-power
(nt.) cittabala; adhiṭṭhānabala.
at will
(adv.) yathākāmaṃ.
with a will
(adv.) mahussāhena.
willy-nilly
(adj.) akatanicchaya; dveḷhakajāta. (adv.) icchante vā anicchante vā.
wimble
(m.) ārāhattha. (f.) vedhanī.
win
(m.) jaya; vijaya; kaṭaggāha. (v.t.i.) jināti; parājet; abhibhavati. (pp.) jita; parājita; abhibhūta.
win favour
ārādheti.
winner
(m.) jetu; kaṭaggāhī.
winning
(adj.) jayaggāhī.
winsome
(adj.) manohara.
wince
(nt.) aṭṭīyana; vedanāya kampana. (v.i.) vedanāya aṭṭīyati.
wind
(m.) vāta; vāyu; anila; māruta; māluta; pavana; samīraṇa. (m.; nt.) vāya; vellitavatthu; veṭhana. (v.t.) 1. (kāhalādiṃ) dhameti; 2. vāyunā pūreti; 3. vāyati. (pp.) damita or dhanta; vāyunā pūrita; vāyita. (v.t.) āvaṭṭeti; āvelleti. (pp.) āvaṭṭita; āvellita.
windbag
(m.) jappanabahula; vācala.
windfall
(nt.) vātavāyana. (m.) anapekkhitalābha.
wind gauge
(nt.) vāyuvegamāṇaka.
wind hover
(m.) seṇa.
windlass
(nt.) bhārussāpakayanta.
windless
(adj.) nivāta.
windmill
(nt.) vāyucālitayanta.
windpipe
(m.) kaṇṭhanāḷa.
windswept
(adj.) vātāhaṭa.
windward
(f.) vātavāyanadisā. (adj.) vātānugata. (adv.) vātābhimukhaṃ.
windy
(adj.) savāta; vātabbahula.
winding
(adj.) vaṅkabahula. (nt.) āvellana.
window
(nt.) vātapāna; kavāṭa. (m.) ālokasandhi.
window blind
(f.) vātapānatirokaraṇī.
wine
(m.) muddikāsava.
winebibber
(m.) surādhutta.
wing
) senadala. (m.) senāvibhāga. (v.t.) uḍḍeti; pakkhe kampeti. (pp.) uḍḍita; kampitapakkha.
wink
(v.i.) nimisati; nimīleti. (pp.) nimīlita. (m.) nimesa. (f.) nimesasaññā.
winkle
(m.) sambukavisesa.
winnow
(v.t.) opuṇāti; vidhūpeti; papphoṭeti. (pp.) opuṇīta; vidhūpita; papphoṭita.
winnowing
(nt.) opuṇana.
winnowing basket
(m.) suppa.
winter
(m.) hemanta. (nt.) sisira. (v.i.t.) hemantaṃ khepeti; hemante (gavādiṃ) poseti.
winterless
(adj.) hemantarahita.
winterly
(adj.) hemantika; sītavātabahula.
wintry
(adj.) hemantika; sītavātabahula.
wipe
(v.t.) puñchati; parimajjati. (pp.) puñchita; parimaṭṭha.
wiper
(f.) puñchanī.
wipe off
lopeti; vināseti; ummūleti.
wipe out
lopeti; vināseti; ummūleti.
wiping
(nt.) puñchana. (m.) lopa.
wire
(m.) lohatantu. (v.t.) 1. lohatantavo yojeti; 2. tantusāsanaṃ peseti. (pp.) yojitalohatantū; pesitantusasana.
wireless
(adj.) tanturahita; vijjubalapesita.
wireless message
(nt.) vijjuvegasāsana.
wire puller
(m.) rahasipalobhaka.
wiry
(adj.) 1. lohatantusadisa; 2. kisa-thāmavantu.
wisdom
(f.) paññā; mati; buddhi; medhā; dhī. (nt.) ñāṇa. (m.) amoha.
wise
(m.) ākāra; vesa. (adj.) paññāvantu; dhīmantu; matimantu; medhāvī; viññū; vidū; sappañña; buddhimantu.
wiseacre
(m.) paṇḍitamānī.
wisely
(adv.) sampajaññena; yoniso.
wise man
(m.) paṇḍita; vibudha; vibhāvī; dhīra.
in this wise
iminā ākārena.
wish
(f.) iccha; āsā; ākaṅkhā; āsaṃsā; ruci. (m.) chanda; manoratha; abhilāsa. (v.t.i.) icchati; abhilasati; ākaṅkhati; apekkhati; pattheti. (pp.) icchita; abhilasita; ākaṅkhita; apekkhita; patthita.
wishing
(adj.) ākaṅkhī; apekkhī.
wisher
(m.) icchitu; abhilasitu.
wishfully
(adv.) sābhilāsaṃ; sākaṅkhaṃ.
wishfulfilling tree
(m.) kapparukkha.
wishfulfilling gem
(m.) cintāmaṇī.
wistful
(adj.) 1. accākaṅkhamāna; 2. cintāpara; alābhena ukkaṇṭhita.
wistfully
(adv.) accantāpekkhāya.
wit
(nt.) paṭibhāṇa; parihāsasāmatthiya. (f.) tikhiṇabuddhi.
witless
(adj.) appaṭibhāna.
witch
(f.) māyākārī; mohinī. (v.t.) pamoheti. (pp.) pamohita.
witchcraft
(f.) māyā. (nt.) indajāla.
witchery
(f.) indajālavijjā.
witchingly
(adv.) mohanākārena.
with
) purisena, with the man.
with reference to
(ind.) uddissa; upādāya; sandhāya.
withal
(adv.) aparañ ca; api ca.
withdraw
(v.t.) 1. apakaḍḍhati; paṭisaṃharati; 2. paccosakkati. (pp.) apakaḍḍhita; paṭisaṃhaṭa; paccosakkita.
withdrawal
(nt.) apakaḍḍhana; apanayana; paccosakkana. (m.) uddhāra.
wither
(v.i.) sussati; milāyati. (pp.) sukkha; milāta. (v.t.) soseti; milāyāpeti. (pp.) sosita; milāpita.
withhold
(v.t.) orumbheti; nirumbheti; nivatteti. (pp.) orumbhita; nirumbhita; nivattita.
within
(adv.; prep.) anto; abbhantare. (m.) antobhāga. (nt.) abbhantara.
within the limits
oraṃ; orena.
within six months
orena chammāsaṃ.
without
(adv.) bahi; bahiddhā. (prep.) vinā; aññatra.
without doubt
(adv.) nissaṃsavaṃ.
without lying
(adj.) bahiṭṭhita.
withstand
(v.t.i.) paṭivirujjhati; paccavaṭṭhāti. (pp.) paṭiviruddha; paccavaṭṭhita.
withstander
(m.) paṭivirodhī.
witness
(m.) sakkhika; apadisa. (v.t.) 1. paccakkhaṃ karoti; 2. sakkhinā samatthayati. (v.i.) sakkhī bhavati. (pp.) paccakkhaṃ kata; sakkhinā samatthayita; sakkhī bhūta.
witness box
(m.) sakkhipañjara.
eye witness
(m.) diṭthasakkhī.
witty
(adj.) nammālāpī; parihāsakusala.
witticism
(nt.) nammālāpakathana.
wittily
(adv.) parihāsacaturiyena.
wittingly
(adv.) jānantova.
wive
(v.t.) dārapariggahaṃ karoti. (pp.) katadārapariggaha.
wizard
(m.) māyākāra; bhūtavejja.
wizardry
(nt.) indajāla.
wizen
(adj.) 1. valittaca; 2. kisadassana.
wizened
(adj.) 1. valittaca; 2. kisadassana.
woad
(f.) nīlī.
wobble
(nt.) dolāyana. (v.i.) dolāyati; pakampati.
wobbler
(m.) dveḷhakajāta; kampamānavāca.
woe
(nt.) dukkha; dubbhāgya. (m.) kheda. (f.) vipatti.
woeful
(adj.) sokāvaha; dukkhakara.
woefully
(adv.) khedakaratāya; sadukkhaṃ.
wold
(f.) akaṭṭhabhūmi.
wolf
(m.) vaka; koka. (v.t.) giddhatāya bhuñjati.
wolfish
(adj.) 1. kokasadisa; 2. vilumpaka; 3. atigiddha.
wolfishly
(adv.) atigiddhātāya.
wolfishness
(nt.) 1. dāruṇatta; 2. giddhatta.
woman
(f.) itthī; nārī; vanitā; aṅganā; thī; mahilā; abalā. (m.) mātugāma.
womanhood
(m.) itthibhāva.
womanish
(adj.) itthisadisa.
womankind
(m.) itthigaṇa.
womanly
(adj.) vanitānucchavika; itthiyogga.
womb
(m.) gabbhāsaya.
wonder
(m.) vimhaya. (nt.) acchariya; abbhuta. (v.i.) vimhayam āpajjati. (pp.) āpannavimhaya.
wonderful
(adj.) savimhaya; abbhutajanaka.
wondrous
(adj.) savimhaya; abbhutajanaka.
wonderfully
(adv.) abbhutākārena.
wonderingly
(adv.) savimhayaṃ.
wont
(m.) paricaya; satatavohāra. (adj.) paricayagata. (v.; aux.) paricito hoti.
wonted
(adj.) paricita.
wonted nature
(f.) pakati. (m.) paricitākāra.
woo
(v.t.) vivāhāya abhilasati; pemaṃ pakāseti. (pp.) vivāhāya abhilasita; pakāsitapema.
wooer
(m.) vivāhatthī.
wood
(nt.) arañña; vana; kaṭṭha; dāru. (f.) aṭavi.
wood-apple
(m.) kapittha.
woodcutter
(m.) kaṭṭhacchedaka.
wooden
(adj.) dārumaya.
woodland
(m.) rukkha-gahaṇa-padesa.
woodless
(adj.) vanarahita.
wood nymph
(f.) vanadevatā.
woodpecker
(m.) sārasa; satapatta.
wood-reeve
(m.) aṭavipalaka.
woodsman
(m.) vanavāsī.
woodwork
(nt.) dārukamma. (f.) kaṭṭharacanā.
woody
(adj.) vanabahula; araññagatika.
woof
(nt.) vāyane tirogatasuttajāta.
wool
(f.) uṇṇā.
wool-gathering
(adj.) anavaṭṭhitacitta.
woollen
(adj.) uṇṇāmaya. (nt.) uṇṇāvattha; kambala.
wool draper
(m.) kambalavāṇija.
woolliness
(f.) lamabahulatā.
woolly
(adj.) lomabahula.
word
(f.) vācā; girā; vāṇī. (nt.) vacana; bhāsita; pad (m.) ālāpa. (v.t.) padāni gantheti or racayati.
wordiness
(nt.) racanāvilāsa.
wordy
(adj.) padabahula; vācābahula.
work
(nt.) kamma; kicca; (m.) vyāpāra; kammanta. (f.) racanā. (v.t.) vidahati; nimmiṇāti; nipphādeti. (v.i.) kiccaṃ karoti; vyāpāram āpajjati. (pp.) vilita; nimmita; nipphādita; katakicca; vyāpāramāpanna.
workable
(adj.) payojiya; kammañña; sukara.
worker
(m.) kammakāra.
worker in bamboo
(m.) vilīvakāra.
working
(nt.) kammakaraṇa. (m.) katākāra. (adj.) kiccappayutta; kiccappayogāraha.
working class
(f.) kammakārajanatā.
workmanship
(nt.) kammakosalla.
work on
balaṃ pavatteti.
work upon
balaṃ pavatteti.
work out
gaṇanaṃ saṅkaleti; nibbeṭheti; avassakāraṇāni vijānāti.
workshop
(nt.) āvesana. (f.) sippasālā.
world
(m.) loka. (f.) jagati. (nt.) bhuvana.
world beyond
(m.) paraloka.
world circle
(m.) cakkavāḷa.
worldliness
(nt.) lokiyatta. (f.) visayāsatti.
worldling
(m.) visayāsatta; puthujjana.
worldly
(adj.) lokayatta; ihalokika.
world of desire
(m.) kamaloka.
world of the dead
(m.) yamaloka.
world system
(f.) lokadhātu.
world-wide
(adj.) lokavitthata.
worm
(m.) kimi; kīṭa; pulavaka.
worm eaten
(adj.) kimikhādita.
wormy
(adj.) kimibahula.
worn
(adj.) 1. khīṇa; jiṇṇa; 2. nivattha.
worry
(f.) vihesā; paritassanā. (v.t.) 1. āyāseti; pīḷeti; 2. (sunakho viya nantakaṃ) ḍasitvā vikirati. (v.i.) paritappati. (pp.) āyāsita; pīḷita; ḍasitvā vikirita; paritappita.
worrying
(adj.) hiṃsaka; vihesājanaka.
worse
(adj.) duṭṭhutara; atinikuṭṭha. (adv.) duṭṭhutaraṃ; nikiṭṭhākārena.
worship
(m.) paṇāma; namakkāra. (f.) vandanā; pūjanā. (v.t.) vandati; namassati; abhivādeti; paṇamati; mahati; pūjeti. (pp.) vandita; namassita; abhivādita; paṇamita; mahita; pūjita.
worshipful
(adj.) vandanīya; mahanīya.
worshipfully
(adv.) atigāravena.
worshipper
(m.) namassaka; vandaka; apacāyī; pūjetu.
worst
(f.) duṭthutamāvatthā. (adj.) asādhutama; duṭṭhutama. (v.t.) parājeti; abhibhavati. (pp.) parājita; abhibhūta.
worth
(nt.) aggha; mūlya. (adj.) agghanaka.
worthily
(adv.) yathārahaṃ; yathocitaṃ.
worthiness
(nt.) ocitya; anucchavikatta.
worthless
(adj.) appaggha; aggharahita.
worthlessness
(nt.) niragghatta; appagghatta.
worthy
(adj.) yogga; araha; ucita; mānanīya.
worthy for a monk
(adj.) sāmaṇaka.
worthy of an offering
(adj.) dakkhiṇeyya.
worth while
(adj.) āyāsagghanaka.
wound
(m.) vaṇa; aru. (nt.) khata. (f.) avaññā. (v.t.) 1. vaṇeti; tudati; 2. hiṃsati. (pp.) vaṇita; tunna; hiṃsita.
wrangle
(m.) kalaha. (nt.) bhaṇḍana. (v.i.) bhaṇḍanaṃ karoti. (pp.) katabhaṇḍana.
wrangler
(m.) bhaṇḍanakārī.
wrap
(nt.) pāpuraṇa. (v.t.) veṭheti; oguṇṭheti; onahati. (pp.) veṭhita; oguṇṭhita; onaddha.
wrap in
pārupati.
wrapper
(nt.) bāhirāvaraṇa; paḷivaṭhaka.
wrapping
(nt.) veṭhana; oguṇṭhana, pārupana.
wrath
(m.) balavakopa; rosa; appaccaya.
wrathful
(adj.) kopāviṭṭha.
wrathfully
(adv.) sakopaṃ; kopāvitṭhatāya.
wreak
(v.t.) veraṃ paṭisādheti. (pp.) paṭisādhetivera.
wreath
(m.) dāma; hāra; mālādāma. (f.) pupphāvali.
wreathe
(v.t.) 1. gantheti; 2. mālādāmaṃ pilandheti; 3. āliṅgati. (pp.) ganthita; pilandhitamālāma; āliṅgita.
wreck
(m.) nāvābhaṅga; vinaṭṭhabala; vinaṭṭhayasa. (v.i.) bhijjati; vinassati. (v.t.) bhañjati; vināseti. (pp.) bhinna; vinaṭṭha; bhaṭṭha; vināsita.
wreckage
(m.) bhinnanāvā-vasena.
wrench
(nt.) pasayhākaḍḍhana; viyogadukkha. (m.) āvaṭṭanīsaṇḍāsa. (v.t.) āvaṭṭetvā ākaḍḍhati; ākaḍḍhitvā chindati; saṇḍāsena āvaṭṭeti. (pp.) āvaṭṭetvā ākaḍḍhita; ākaḍḍhitvā chinna; saṇḍāsena āvaṭṭita.
wrest
(v.t.) pasayha gaṇhāti or avaharati. (pp.) pasayha gahita or avahaṭa.
wrestle
(nt.) mallayuddha. (v.i.t.) mallayuddhaṃ karoti.
wrestler
(m.) muṭṭhimalla.
wrestling
(nt.) mallayuddha.
wretch
(m.) alakkhika; dubbhaga; nissirīka.
wretched
(adj.) mandabhāgaya; atidukkhita.
wretchedly
(adv.) dīnākārena.
wretchness
(nt.) dīnatta; dāḷiddiya; dobhagga.
wriggle
(nt.) saṃsappana; vyāvaṭṭana. (v.i.) saṃsappati; vyāvaṭṭati. (pp.) saṃsappita; vyāvaṭṭita.
wright
(m.) kārī; nimmāpaka; sampādetu.
wring
(v.t.) gāḷhaṃ vyāvaṭṭeti or sampīḷeti. (v.i.) paripphandati. (pp.) gāḷhaṃ vyāvaṭṭita or sampīḷita; paripphandita.
wringer
(nt.) sampīḷakayanta.
wrinkle
(f.) vali. (m.) bhaṅga. (v.i.) ākuñcati; valiṃ gaṇhāti. (v.t.) ākuñceti; valiṃ gāheti. (pp.) ākuñcita; valiggahita; valiggāhita.
wrist
(m.) maṇibandha.
wristlet
(nt.) hatthavalaya.
write
(v.t.i.) likhati; racayati. (pp.) likhita; racita.
writer
(m.) 1. lipikāra; lekhaka; 2. ganthasampādaka.
writing
(nt.) lekana; likhana. (f.) lipi.
writhe
(nt.) vipphandana. (v.i.t.) vipphandati; visappati. (pp.) vipphandita; visappita.
wrong
(m.) dosa; aññāya; adhamma; apakāra; pamāda; bhama. (nt.) vajja. (adj.) ayogga; sadosa; anucita; sāvajja; asuddha; khalita; dūsita. (v.t.) apakaroti; aparajjhati. (pp.) apakata; aparaddha.
wrong action
(f.) duppaṭipatti.
wrong doer
(m.) apakārī; aparādhī.
wrongful
(adj.) adhammika; sāvajja.
wrongfully
(adv.) sāvajjākārena; adhammena.
wrongly
(adv.) ayathā; micchā; viparītena.
wrong means
(m.) anupāya; adhamma.
wrong view
(f.) duddiṭṭhi; kumati. (nt.) dummata.
wroth
(adj.) atikuddha.
wrought
(pp. of work) kata; nimmita; sādhita; nipphādita.
wry
(adj.) āvaṭṭita.
wrynecked
(adj.) vaṅkagīva.
wryness
(nt.) vaṅkatta; jimhatta.
- X -

xanthic
(adj.) pītavaṇṇa; īsaṃpītaka.
xantippe
(f.) vadhakabhariyā.
xenial
(adj.) atithisakkārāyatta.
xenodochy
(f.) āgantakasālā.
xylography
(nt.) dārukkiraṇasippa.
xylophagous
(adj.) dārukhādaka.
xyster
(m.) aṭṭhinimmajjkasattha.
- Y-

yacht
(f.) kīḷānāvā. (v.i.) kīḷānāvāya ramati.
yahoo
(m.) manussatiracchāna.
yahveh
(m.) lokamāpaka.
yak
(m.) camarī.
yam
(m.) āluva; kanda.
yank
(nt.) sīghākaḍḍhana. (v.t.) sīgham ākaḍḍhati. (pp.) sīgham ākaḍḍhita.
yap
(m.) bhuṅkāra. (v.i.) bhuṅkaroti. (pp.) bhuṅkata.
yard
(nt.) aṅgaṇa; ājīra; dviratana. (v.t.) gāvo aṅgaṇaṃ paveseti.
yard of a mast
(f.) kūpayaṭṭhi.
yard stick
(m.) māṇadaṇḍa.
yarn
(nt.) vatthasutta. (m.) pariyaṭaka-vuttanta. (v.i.) vuttantaṃ katheti.
yaw
(nt.) nāvāya uppathagamana. (v.i.) uppathaṃ yāti. (pp.) uppathaṃ yāta.
yawn
(f.) vijambhikā. (nt.) jambhana. (v.i.) vijambhati. (pp.) vijambhita.
yea
(adv.) āma; evaṃ. (f.) sampaṭicchanā; anumodanā.
yean
(v.i.t.) potake vijāyati. (pp.) vijātapotakā.
yeanling
(m.) mesapotaka; ajapotaka.
year
(m.; nt.) vassa; saṃvacchara. (m.) hāyana.
current year
(nt.) āgāmivassa.
year after year
(adv.) anuvassaṃ.
yearling
(m.) ekavassika.
yearly
(adj.) anuvassika; anusaṃvaccharika. (adv.) paṭivassaṃ.
yearn
(v.i.) icchati; abhilasati; īhati; kāmeti. (pp.) icchita; abhilasita; īhita; kāmita.
yearning
(f.) abhilāsā.
yeast
(f.) santānikā. (nt.) kiṇṇa.
yell
(f.) ukkuṭthi. (m.) aṭṭarava. (v.i.t.) ukkosati; aṭṭaravaṃ pavatteti. (pp.) ukkuṭṭha; pavattitaṭṭarava.
yellow
(m.) pītavaṇṇa. (adj.) pīta; haḷiddyābha.
yellowish
(adj.) īsaṃpītaka.
yellowish white
(adj.) paṇḍuvaṇṇa.
yellow-robe
(nt.) kāsāyavattha; samaṇacīvara.
yelp
(v.i.) sīghaṃ nadati or bhussati. (pp.) sīghaṃ nadita; bhussita.
yelping
(nt.) sīghabhussana.
yeoman
(m.) khettapāla; gahapati.
yeomanry
(m.) kassakagaṇa. (f.) kassakabhaṭasenā.
yes
(particle), 1. āma; evaṃ. 2. atha kiṃ? 3. sādhu.
yesterday
(adv.) hīyo; hiyyo. (m.) gatadivasa.
yesternight
(f.) gataratti. (adj.) hīyorattiyaṃ.
yet
(adv.) tāva; yāvedāni; ajjāpi. (conj.) api ca; tathā pi; evaṃ sati pi.
yield
(nt.) uppāditavatthu; uppanaphala; samuṭṭhāna; uṭṭhānakabhaṇḍa. (m.) udaya. (v.t.) vasaṃ yāti; okāsaṃ deti. (pp.) janita; uppādita; vasaṃ yāta; dinnokāsa.
yielding
(adj.) 1. anukūla; vasaga; 2. samuṭṭhāpaka.
yoke
(nt.) yuga; dhura; dāsatta; bandhana; sambhandhana. (m.) kāja; ghaṇṭādhārakadaṇḍa. (v.t.) dure yojeti; yuge bandhati; sambandheti. (pp.) dure yojita; yugaboddha; sambhandhita.
yokel
(m.) jānapadika.
yolk
(f.) aṇḍamiñjā.
yon
(adj.) asuka; pārima; nātidūra. (adv.) nātidūre; amutra.
yonder
(adj.) asuka; pārima; nātidūra. (adv.) nātidūre; amutra.
yore
(m.) atītakāla.
of yore
atīte; pubbe; purā.
you
(pron.; plu.) tumhe.
young
(adj.) taruṇa; bāla. (m.) apariṇata; bālajana.
young animal
(m.) potaka; pillaka; chāpa.
younger
(adj.) kaṇittha.
younger-brother
(m.) kaniṭṭhabhātu.
younger-sister
(f.) kaṇiṭṭhabhaginī.
youngest
(adj.) sabbakaṇiṭṭha.
young girl
(f.) daharā; kumārī; kaññā.
young man
(m.) yuva; māṇava; taruṇa.
young one
(m.) susu; bālaka.
young plant
(m.) gaccha. (f.) laṭṭhi.
young woman
(f.) yuvatī; taruṇī.
youngster
(m.) māṇava; kumāra.
younker
(m.) kulaputta.
your
(pron.; adj.) tavādhīna; tumhādhīna.
yourself
tvam attanāva.
yourselves
tumhe attanāva.
youth
(nt.) yobbana; yobbañña. (m.) paṭhamavaya; taruṇabhāva; māṇava; taruṇagaṇa.
youthful
(adj.) yobbabaṭṭha.
youthfulness
(nt.) taruṇatta.
yowl
(m.) bhuṅkāra. (v.i.) bhuṅkaroti; mahānādaṃ pavatteti. (pp.) buṅkata; pavattita mahānāda.
- Z -

zany
(m.) sevaka-vidūsaka.
zanism
(nt.) vidūsakakamma.
zeal
(m.) ussāha; ātappa. (nt.) viriya.
zealous
(adj.) ussuka; ātāpī; saussāha.
zealously
(adv.) saussāhaṃ; sādhiṭṭhānaṃ; uyyāmena.
zebra
(m.) vanagadrabha.
zenna
(nt.) antepura; itthāgāra. (m.) orodha.
zenith
(m.) uddhabhāga; khamajjha. (nt.) uccatamaṭṭhāna. (f.) paramokoṭi.
zero
(nt.) bindu; suññalakkhaṇa.
zest
(f.) abhiruci. (m.) assāda.
zetetic
(adj.) vīmaṃsaka.
Zeus
(m.) devādhipati.
zigzag
(m.) vaṅkamagga. (nt.) vaṅkavatthu. (adj.) kuṭilagatika. (v.i.) jimhaṃ yāti. (adv.) jimhākārena.
zinc
(nt.) tuttha.
zodiac
(nt.) rāsicakka.
zodiacal
(adj.) rāsicakkāyatta.
zoetrope
(nt.) saṃsāracakka; bhavacakka.
zoic
(adj.) pāṇinissita.
zone
(nt.) pabba; valaya; maṇḍala
temperate zone
(nt.) īsadharapabba.
zoo
(nt.) pasuyyāna. (m.) migadāya.
zoography
(f.) pasuvaṇṇanā.
zoolatry
(f.) pasunamassanā.
zoology
(f.) pasupakativijjā.
zoological
(adj.) pasuvijjāyatta.
zoologist
(m.) pasuvijjāvidū.
zootomy
(m.) pasukāyaviccheda.
zymotic
(adj.) saṅkantika; opasaggika (-rogāyatta).


HTML file revised 6 Feb 2011